BIOLOGI
ht 2003
10 poäng C
______________________________________________________
Ungdomars fysiska aktivitet och
dess betydelse för prestationen i
skolan.
Uppsatsförfattare: Per-Olov Fyhr
Handledare: Susanne Antell
Campus Falun
Innehållsförteckning
Abstract____________________________________________________________________3 Nyckelord__________________________________________________________________3 Inledning___________________________________________________________________4 Bakgrund till studien_________________________________________________________6 Syfte, hypoteser och frågeställningar____________________________________________7 Metod______________________________________________________________________8
Kunskaper i matematik relaterat till graden av fysisk aktivitet respektive inaktivitet på fritiden_________________________________________________________________________8 Jämförelse av resultat från matematiktester med respektive utan promenad innan._________9 Statistisk bearbetning_____________________________________________________________9
Resultat____________________________________________________________________9
Sammanställning av enkätsvar_____________________________________________________9 Resultatredovisning av matematiktest 1_____________________________________________10 Fysisk aktiv fritid och medelpoäng på matematiktest 1________________________________10 Stillasittande fritid och medelpoäng på matematiktest 1_______________________________11 Matematiktest 1 och 2 med respektive utan föregående promenad______________________12
Diskussion_________________________________________________________________12
Fritidsaktiviteternas inverkan på skolarbetet________________________________________12 Inverkan av fysisk aktivitet före teoretiskt test_______________________________________13 Fysisk aktivitet i skolan__________________________________________________________13 Förslag till fortsatt forskning______________________________________________________14
Litteraturförteckning________________________________________________________15 Tryckta källor__________________________________________________________________15 Ej tryckta källor________________________________________________________________17 Bilaga1___________________________________________________________________18 Bilaga 2___________________________________________________________________19 Bilaga 3___________________________________________________________________20
Abstract
This study where designed to investigate if there are any positive
relationship between the extent of physical activity during adolescent's leisure time and the academic performance, and also if there are any negative relationship between the academic performance and the time spent in front of the television or computers. Another part of the study tried to find out if physical activity has a direct and immediate influence on the performance in school.
91 pupils (51 girls and 40 boys) in the 8:th year of the Swedish primary school, from three different schools participated in the study. All 91 pupils first responded to a questionnaire concerning there activities in leisure time. They where then tested in a mathematical test and the results where compared with the extent of physical activity and
TV/computer time they had stated in the questionnaire. 53 of the pupils also participated in the part of the study where direct and immediate influences of physical activity where tested. They where tested in two different but similar mathematical tests. Before the first test all pupils had a walk for about 3 km. The second test where accomplished whiteout preceding walk.
Pupils who spend one hour or less/week on physical activity had
significant lower mean score on the mathematical test then the pupils who spend more than one hour/week on physical activities, (Mann-Whitney U-test: Z= -2,486, p= 0,0129). Boys who spent 10,5 hours or less/week in front of the TV/computer had significant higher mean score than the boys who spent more than 10,5 hours/week in front of the
TV/computer. No significant differences in the results of the two different tests, one white and one whiteout preceding walk, were observed.
Nyckelord
Fysisk aktivitet Hälsa Kognition Matematik SkolarbeteInledning
Under de senaste åren har det i svenska dagstidningar debatterats en hel del kring skolämnet Idrott och hälsa. Många anser att barn och ungdomar i många fall inte är tillräckligt fysiskt aktiva för att hålla sig friska och att det är för lite undervisningstid för ämnet i skolan. Det påstås också
ibland att det dragits ned på antalet undervisningstimmar i ämnet, men enligt skolverket är detta inte sant.1 I Skolverkets utvärdering av ämnet framgår det dock att mindre än 25 % av de intervjuade lärarna anser att tiden inte minskat de senaste åren.2 Debatten i tidningarna handlar också ofta om ökande ohälsa bland barn och ungdomar och skolan ses många gånger som den naturliga arenan för en förbättrad framtida folkhälsa.3 Att fysisk aktivitet är en förutsättning för att man ska hålla sig frisk och må bra är sedan länge en allmänt accepterad sanning. Forskningen inom detta område är dock relativt ny. Den har faktiskt inte pågått i mer än några årtionden.4 Denna forskning har dock visat att sjukdomar som hjärtinfarkt, högt blodtryck, typ 2-diabetes, benskörhet, vissa
cancerformer och övervikt har ett klart samband med en inaktiv livsstil.5 Trots rapporter som bekräftar att en inaktiv livsstil ofta leder till både ohälsa 6 och för tidig död,7 satsas det ändå relativt lite på denna
forskning. Jämfört till exempel med de summor som läkemedelsindustrin satsar på utveckling av nya läkemedel och ny medicinsk teknik, satsas det väldigt lite på forskningen kring den fysiska aktivitetens
hälsobefrämjande egenskaper.8
Den forskning som ändå bedrivits har visat att fysisk aktivitet har en rad fördelar för människans hälsa. Fysiologiska funktioner som hjärt- och kärlsystem, metabolism, skelettmuskulatur, senor och bindvävnad, skelett och leder, såväl som psykologiska funktioner som depressioner,
självkänsla, minne och stresshantering påverkas positivt av fysisk
aktivitet.9 Många studier visar att de positiva effekterna av fysisk aktivitet gäller för båda könen, i en hög grad av varierande åldrar, samt att
väsentliga hälsoeffekter kan uppnås genom måttlig fysisk aktivitet varje dag.10
1 Skolverket. (2000). Inte mindre idrott i skolan! Nyhetsbrev 25/2.
2 Skolverket. (2003). Skolämnet Idrott och hälsa i Sveriges skolor: en utvärdering av läget hösten 2002. Örebro Universitet, s 21-22.
3 Ibid, s. 58.
4 Faskunger, J. (2001). Motivation för motion. Farsta, , s. 13.
5Socialstyrelsen. (2001). Folkhälsorapport 2001. Stockholm, s. 251.
6 Berlin, J.A. & Colditz, G.A. (1990). A Meta-Analysis of Physical Activity in the Prevention of Coronary
Heart Disease. American Journal of Epidemiology (132), 612-628.
7 Blair, S.N. Kohl, H.W. Barlow, C.E. Pfaffenbarger, R.S. Gibbons, L.W. & Macera, C.A..
(1995). Changes in Physical Fitnes and All-Cause Mortality: A Prospective Study of Healthy and Unhealthy
Men. JAMA (273), 1093-1098.
8 Faskunger. (2001) s. 13.
9 Vuori, I. (1998). Does physical activity enhance health? Patient Educ Couns (33), 95-103.
10 US Department of Health and Human Services. (1996). Physical Activity and Health: A Report of the
Här är det kanske på sin plats med en definition av begreppen fysisk aktivitet och måttlig fysisk aktivitet. I den utvärdering av skolämnet Idrott och hälsa som gjordes på uppdrag av Skolverket hösten 2002, definieras begreppet fysisk aktivitet som "all aktivitet som får ditt hjärta
att slå snabbare och som gör dig andfådd" 11. Vuori (1998) definierar
fysisk aktivitet något annorlunda, fysisk aktivitet definieras då som
kroppsrörelser producerade genom kontraktionen av skelettmuskulaturen och som leder till en ökning av energiförbrukningen över basalnivån.12 I denna studie tillämpas den senare definitionen av fysisk aktivitet.
I en rapport från det amerikanska hälsodepartementet (1996) ges följande exempel på måttlig fysisk aktivitet: 30 minuter rask promenad eller lövkrattning, 15 minuter löpning, eller 45 minuters volleybollspel.13 Måttlig fysisk aktivitet är med andra ord lättare motionspass,
trädgårdsarbeten och liknande ansträngningar, något som är möjligt för de flesta att utföra.
I vårt moderna samhälle har fysisk aktivitet blivit något som allt mer sällan ingår i det dagliga arbetet. Man kan idag utföra en mängd
arbetsuppgifter, som tidigare krävde fysisk ansträngning, med hjälp av maskiner, robotar och datorer. Även barn och ungdomar blir allt mer inaktiva. En undersökning från Storbritannien visar att de flesta barn i sexårsåldern är ordentligt aktiva minst en halvtimme varje dag, men andelen fysiskt aktiva sjunker sedan med åldern.14 En tidigare brittisk undersökning konstaterade att brittiska barn och ungdomar mellan 11 och 16 år har överraskande låga nivåer av återkommande fysisk aktivitet. Många barn och ungdomar i denna ålder upplever sällan den intensiva och varaktiga fysiska aktiviteten som anses främja hjärt- kärlsystemet.15 Hur mycket behöver man röra sig för att hålla sig frisk? Det har kommit ett flertal rekommendationer angående hur mycket fysisk aktivitet vi behöver. Enligt rekommendationer efter Simons-Morton (1988) bör barn vara intensivt fysiskt aktiva under minst 20 minuter 3 gånger i veckan.16 Med intensiv fysisk aktivitet menar man här att pulsen ligger på cirka 140 slag/minut vilket är ungefär 70 % av barnens maximala puls. Det amerikanska hälsoinstitutet (NIH) rekommenderar att både barn och vuxna åtminstone bör ha någon form av måttligt fysisk aktivitet under 30 minuter dagligen.17 Sallis (1994) rekommenderar att ungdomar bör ha någon form av mer ansträngande fysisk aktivitet under minst 20 minuter
11 Eriksson. (2003) s. 6. 12 Vuori. (1998) s. 96.
13 US Department of Health and Human Services. (1996).
14 Armstrong, N. & Welsman, J.R. (1997). Young people and physical activity. Oxford University Press. 15 Armstrong, N. (1990). Patterns of physical activity among 11 to 16 year old British children. British Medical Journal (301) 203-5, s. 205.
16 Simons-Morton, B.G. Parcel, G.S. O´Hara, N.M. Blair, S.N. & Pate, R.R. (1988). Healthrelated physical
fitness in childhood. Annu Rev Public Health (9) 403-25.
17 NIH Consensus Development Panel on Physical Activity and Cardiovascular Health. (1996). Physical
tre gånger i veckan och dessutom 30 minuter av måttlig fysisk aktivitet varje dag.18
Det finns tecken på att läget bland svenska ungdomar inte är bättre än i Storbritannien. I årskurs 9 ökar andelen storkonsumenter av TV (> 4 tim/dag), likaså ökar andelen dataspelsanvändare, detta samtidigt som andelen som tränar mindre än en gång i veckan i samma åldersgrupp också ökar.19,20 Det har även visat sig att medelvikten bland svenska barn och ungdomar ökar och att allt fler barn och ungdomar är överviktiga.21,22 Detta är oroväckande med tanke på att övervikt är en stor riskfaktor för till exempel typ-2 diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Fysisk aktivitet är också viktigt för att bygga upp ett starkt skelett. Genom den belastning som fysisk aktivitet innebär för skelettet är det troligen den faktor som har den ensamt viktigaste påverkan på skelettbenens densitet och
arkitektur,23 och det är vid ung ålder, speciellt under pubertetsåren, som man kan bygga upp ett starkt skelett. BMD kan i denna ålder öka
väsentligt av fysisk aktivitet.24
Om man dessutom tillägger att individens hälsoutveckling som vuxen grundläggs redan tidigt i livet25 inser man att många svenska ungdomar skulle må bättre, både nu och längre fram i livet, av en ökad andel fysisk aktivitet. Om det inte sker någon förändring i livsstilsbeteendet kommer detta troligen att leda till stora problem i framtiden, både individuella i form av fysiskt och psykiskt lidande, och samhälleliga i form av ökade sjukskrivningstal och förtidspensioneringar.
Är då skolan den rätta arenan för detta arbete? Finns det ett utrymme för en ökning av den fysiska aktiviteten i skolan? Är det möjligt att minska undervisningstiden i andra ämnen till förmån för fysisk aktivitet? Det här är frågor som är viktiga att utforska och diskutera för utvecklingen av framtidens skola.
Det som undersöks i denna studie är om fysisk aktivitet även kan ha något samband med en god prestationsförmåga i skolans matematik. Det
18 Sallis, J.F. & Patrick, K. (1994). Physical activity guidelines for adolescents: a consensus statement. Pediatr Exerc Sci (6) 302-14.
19 Marklund, U. (2000) Skolbarns hälsovanor under ett decennium: Tabellrapport: Health Behavior in
School-Aged Children: A WHO Collaborative Study. Folkhälsoinstitutet. Stockholm.
20 Danielsson, M. & Marklund, U. (2000) Svenska skolbarns hälsovanor 1997/9: Tabellrapport: Health
Behavior in School-Aged Childre: A WHO Collaborative Study. Folkhälsoinstitutet. Stockholm.
21 Werner, B. (1997). Längd- och viktuppgifter från skolhälsovårdsjournaler. Svensk medicin (55) Tema: Barn och ungdom. Svenska läkaresällskapet, Spri. Stockholm.
22 Rasmussen, F. Johansson, M. & Hansen, H.O. (1999). Trends in overweight and obesity among 18 year old
males in Sweden between 1971 and 1995. Acta Paediatr (88) 431-7.
23 Lanyon, L.E. (1996). Using functional loading to influence bone mass and architecture: objectives,
mechanisms, and relationship with estrogen of the mechanically adaptive process in bone. Bone (18, Suppl 1)
37-43.
BMD = Bone mineral density.
24 Kannus, P. Haapsasalo, H. Sankelo, M. Sievänen, H. Pasanen, M. Heinonen, A. Oja, P. & Vuori, I. (1995). The effect of the starting age of physical activity on bone mass in the dominant arm of
tennis and squash players. Ann Intern Med (123) 27-31.
25 Kuh, D.J.L. & Cooper, C. (1992). Physical activity at 36 years: patterns and childhood predictors in a
finns nämligen studier som tyder på att också andra ämnen i skolan än Idrott och hälsa kan ha en hel del att vinna på en ökad dos av fysisk aktivitet bland skolungdomarna.
Bakgrund till studien
Davey (1973) var en av de första att föreslå att fysisk ansträngning påverkar den mentala förmågan hos vuxna genom att man blir piggare och mer alert av fysisk aktivitet.26 Sjöberg (1975) rapporterade att korttidsminnet hos yngre män visade sig vara signifikant bättre då de cyklade på 75 % av VO2max jämfört med om de cyklade på lägre
ansträngningsnivåer.27 I en senare studie Sjöberg (1980) misslyckades han dock med att replikera dessa resultat. Han kom då fram till att fysisk träning inte hade någon effekt på mäns korttidsminne och inte heller på resultaten av matematiska beräkningar som följde direkt efter träning.28 Gabbard & Barton (1979) visade dock att fysisk aktivitet kan ha en positiv effekt på förmågan till matematiska beräkningar hos yngre skolbarn.29 I en annan studie, Dweyer (1983) visades att 10-åringar som fick träna med relativt hög intensitet 75 minuter per dag i 14 veckor inte visade någon försämring i skolprestationen trots att de hade 45-60 minuter mindre formell undervisning varje dag. Däremot upplevde lärarna att beteendet i klassrummet förbättrades. Gruppen visade också upp
signifikanta hälsofrämjande förändringar jämfört med en kontrollgrupp som bara hade 30-minuterspass med bollspel och lek tre gånger i
veckan.30 Sedan dess har också en rad rapporter visat att fysisk aktivitet verkar ha positiv inverkan på faktorer som påverkar de mentala
prestationerna både hos äldre och yngre individer, till exempel
stressbenägenhet och kognitiv förmåga.31, 32, 33 En sammanställning av studier om den fysiska aktivitetens effekter på vuxnas kognitiva förmåga har gjorts av Tomporowski (2001).34
Även i Sverige har flera intressanta studier omkring den fysiska
aktivitetens betydelse för den mentala förmågan genomförts. Försök med motorisk träning för 6 och 7-åringar i Lund i början av 1980-talet visade
26 Davey, C.P. (1973). Physical exertion and mental performance. Ergonomics (16 (5)) 595-599.
VO2max= Maximal syreupptagningsförmåga.
27 Sjöberg, H. Ohlsson, M. & Dornic, S. (1975). Physical fitness, work load and mental performance. Report Department of Psychology, No. 444. University of Stockholm.
28 Sjöberg, H. (1980). Physical fitness and mental performance during and after work. Ergonomics (23) 977-985.
29 Gabbard, C. & Barton, J. (1979). Effects of Physical Activity on mathematical computation among young
children. The Journal of Psychology (103) 287-288.
30 Dweyer, T. Coonan, W.E. Leitch, D.R. Hetzel, B.S. & Baghurst, R.A. (1983). An investigation
of the daily physical activity on the health of primary school students in South Australia. Int J Epidemiol (12)
308-313.
31 Emery, C.F. & Blumenthal, J.A. (1991). Effects of Physical Exercise on Psychological and Cognitive
Functioning of Older Adults. Ann Beh Med (13) 99-107.
32 Christensen, H. & Mackinnon, A. (1993). The Association between Mental, Social and Physical Activity and
Cognitive Performance in Young and Old Subjects. Age and Agening (22) 175-182.
33 Chodzko-Zajko, W.J. & Moore, K.A. (1994). Physical Fitness and Cognitive Functioning in Aging. Exerc Sport Sci Rev (22) 195-220.
34 Tomporowski, P:D. (2003). Effects of acute bouts of exercise on cognition. Acta Psychologica (112) 297-324.
att träningen inte bara hade positiva effekter på barnens motorik, utan också på perception och på förmågan att minnas detaljer.35 I en
undersökning från1996 bland studenter på Umeå universitet visade det sig att de studenter som motionerade och/eller idrottade regelbundet i genomsnitt hade högre studieresultat, räknat i antal poäng/termin, än de som var fysiskt inaktiva. Speciellt bra studieresultat hade de som
ansträngde sig mycket under sitt motionsutövande tre till fyra gånger per vecka.36
Sedan 1999 pågår det så kallade Bunkefloprojektet i Malmö, vilket
innebär att fysisk aktivitet ingår som ett dagligt, obligatoriskt ämne från 1:a klass. Från och med höstterminen 2002 har alla barn på skolan, årskurs 1 till 5, en fysisk aktivitet varje dag. Förhoppningen är att aktiviteterna skall ge starkare benstomme, förbättrad motorik,
grundlägga goda vanor och lägga grunden till en hälsosam livsstil.37 De första resultaten från detta forskningsprojekt visar att de elever som dagligen har idrottsundervisning och fysisk aktivitet, och vid behov också extra motorisk träning, klarar sig bättre i de teoretiska ämnena i skolan än elever som har undervisning i idrott och hälsa endast två gånger i veckan.38
Syfte, hypoteser och frågeställningar
De flesta studier som hittills genomförts kring fysisk aktivitet och mental förmåga har utförts på vuxna och äldre individer. Det har även utförts en hel del studier på barn i de tidigare skolåren, men få undersökningar har gjorts på ungdomar i grundskolans senare årskurser eller gymnasiet. Denna studie genomförs därför med elever i årskurs 8. Syftet med undersökningen är att ta reda på om det finns något positivt samband mellan ungdomars grad av fysisk aktivitet och deras resultat på ett matematiktest och/eller om det finns något negativt samband mellan ungdomars grad av inaktivitet och deras resultat på samma
matematiktest..
Mot den bakgrund som redan givits borde det vara möjligt att se skillnader i elevers studieprestationer också beroende på graden av fysisk aktivitet under fritiden. Eftersom ett flertal studier pekar på att en ökning av den fysiska aktiviteten i skolan leder till förbättrade
studieresultat, borde det kunna visa sig att de som i hög grad är fysiskt aktiva på sin fritid har ett försprång i skolan gentemot de som är inaktiva. Enligt redan nämnda teorier, Davey (1973) ökar vakenheten och man blir mer alert av fysisk aktivitet. En fysisk aktivitet före ett teoretiskt prov, till exempel ett matematiktest, borde därför kunna visa sig ha en direkt 35 Ericsson, I. (1985-1987). Lokal skolutveckling i Lund: MUGI Motorisk Utveckling som Grund för Inlärning.
Lund. Rapport 1-4, Skolkansliet. Lund.
36 Svartboo, B. & Sjöström, M. (1996). Sambandet motion och studieresultat. Svensk idrottsforskning (1) 34-40.
37www.bunkeflomodellen.com
positiv effekt på resultatet av det teoretiska testet. Det är dessa hypoteser som ska testas i denna studie.
Man kan i en sådan här studie ställa sig en rad frågor, de frågeställningar som undersökningen först och främst utgår från är följande:
Har graden av fysisk aktivitet på fritiden någon positiv inverkan på den matematiska förmågan i skolan?
Har graden av inaktivitet på fritiden någon negativ effekt på den matematiska förmågan i skolan?
Har lätt fysisk aktivitet före ett matematiktest någon positiv effekt? Finns det någon könsskillnad i hur studieresultat påverkas av fysisk
ansträngning?
Skulle några speciella elever ha särskild stor nytta av en ökad andel fysisk aktivitet i skolan? I så fall, vilka?
Metod
Kunskaper i matematik relaterat till graden av fysisk aktivitet respektive inaktivitet på fritiden
Elever från tre olika skolor ingick i undersökningen som var upplagd enligt följande.
Alla deltagande elever fick börja med att fylla i en enkät där de besvarade frågor angående sina fritidsaktiviteter.39 Därefter genomfördes ett
matematiktest 40, detta test utformades för att likna ett ordinarie terminstest som fanns i den lärobok som användes i alla tre skolorna41 och testet genomfördes under skoldagens första lektion. Tidsgränsen sattes till 45 minuter och det maximala resultatet som kunde uppnås var 29 poäng.
Vid en av skolorna hade jag inte möjlighet att närvara personligen, utan enkätundersökningen och matematiktestet genomfördes där under
ledning av den ordinarie ämnesläraren. Denne skickade sedan materialet med post till mig. Vid de andra skolorna var jag själv med och
genomförde enkätundersökningen och matematiktesterna med hjälp av de ordinarie lärarna. Samtliga matematiktester rättades av mig och jag tolkade och sammanställde även enkätsvaren.
Sammanlagt deltog 91 elever (51 flickor och 40 pojkar) i studien. Samtliga deltagande elever gick i årskurs åtta. Det var naturligtvis frivilligt att deltaga i enkätundersökningen men samtliga närvarande elever svarade på i stort sett alla enkätfrågorna. En del svar var dock ofullständiga vilket gjorde att det blev ett litet bortfall på några frågor. Detta bortfall redovisas under resultatdelen.
39 Se bilaga 1. 40 Se bilaga 2.
53 av de 91 deltagande eleverna genomförde även en promenad innan matematiktestet. Promenadmomentet ingick även det som en del av undersökningen, se nedan.
Jämförelse av resultat från matematiktester med respektive utan promenad innan.
I denna del av undersökningen deltog 53 elever (33 flickor och 20
pojkar), från en och samma skola. Dessa elever promenerade en cirka 3 km lång sträcka innan det ovan beskrivna matematiktestet. Promenaden tog ungefär 20-30 minuter (alla promenerade samma sträcka men olika fort) att genomföra. Två dagar senare genomfördes ett nytt
matematiktest42 samma tid på skoldagen men utan promenad före. Detta test hämtades från läroboken och var det test som det första testet
utformades efter. Tidsgränsen sattes till 45 minuter och det maximala resultatet som kunde uppnås var 29 poäng.
Statistisk bearbetning
De statistiska beräkningarna har gjorts i dataprogrammet StatView. För jämförelsen av resultaten från de två matematiktesterna som gjordes med respektive utan promenad användes ett t-test för matchade par. Till alla andra jämförelser användes Mann-Whitney U-test.
Resultat
Sammanställning av enkätsvar
En del frågor med stor anknytning till varandra redovisas tillsammans. Några frågor som inte var helt relevanta för studien redovisas inte alls. 91 elever svarade på enkäten men alla svarade inte på alla frågor, eventuella bortfall redovisas vid respektive fråga.
Fråga 1. Tävlar/tränar du i någon idrott?
Av de 91 elever som besvarade enkäten tävlar och/eller tränar 66 stycken (72,5 %) aktivt inom en eller flera idrotter. Av pojkarna idrottar hela 85,0 %, för flickorna är motsvarande siffra 62,7 %.
Fråga 4 och 7 handlar om mängden fysisk aktivitet under fritiden. Enligt enkätsvaren är eleverna i genomsnitt fysiskt aktiva under 8,4 timmar/vecka under sin fritid, pojkarna i genomsnitt betydligt mer (10,6 timmar i veckan) än flickorna
(6,6 timmar/veckan).
9 elever (9,9 %, 2 pojkar och 7 flickor) av de 91 eleverna uppger att de är fysiskt aktiva högst en timme per vecka under sin fritid. 16 elever (17,6 %, 10 pojkar och 6 flickor) är fysiskt aktiva 14 timmar eller mer per vecka.
Fråga 8. Tror du att du är mer eller mindre fysiskt aktiv än genomsnittet i din åldersgrupp?
Många pojkar tror att de är mer aktiva än genomsnittet, medan de flesta flickor tror att de rör sig ungefär lika eller lite mindre än genomsnittet, (tabell 1).
Tabell 1. Elevernas egen uppskattning av tiden fysiska aktiviteten på fritiden i jämförelse med andra. Siffrorna står för antal elever, (n = 91).
Katego ri Mycke t mer Lite
mer Lika Litemindr e Mycke t mindre Pojkar 7 16 11 5 1 Flickor 0 11 20 16 4 Totalt 7 27 31 21 5
Fråga 9 -11 handlar om stillasittande aktiviteter framför TV och dator.
Sex av eleverna har inte besvarat frågorna om TV- och datoranvändandet fullständigt och de har därför inte tagits med i dessa beräkningar. TV- och datoranvändandet ligger i snitt på 18,8 timmar/vecka. Även här ligger pojkarna betydligt högre än flickorna 21,1 jämfört med 16,8 timmar i veckan. Av 85 elever använder 19 stycken (22,4 %) TV och dator 28 timmar eller mer varje vecka. Så många som 12 av 39 pojkar (30,8 %) tillhör denna kategori, för flickorna är andelen storkonsumenter av TV och datortid procentuellt sett ungefär hälften, 7 av 46 (15,2 %).
Fråga 12. Tror du att du sitter mer eller mindre framför TV:n och datorn än genomsnittet i din åldersgrupp?
Av 91 elever uppskattar 12 stycken (13,2 %) att de tillbringar mer tid än andra i samma ålder framför TV:n och datorn, 36 stycken (39,6 %) tror att de tillbringar lika mycket tid och 43 stycken (47,3 %) tror att de
tillbringar mindre tid än man i genomsnitt gör i samma ålder, (tabell 2). Tabell 2. Elevernas egen uppskattning av tid för TV- och
datoranvändandet i jämförelse med andra. Siffrorna står för antal elever, (n = 91).
Katego
ri Mycket
mer
Lite
mer Lika Litemindr e Mycke t mindre Pojkar 1 4 16 13 6 Flickor 1 6 20 17 7 Totalt 2 10 36 30 13 Resultatredovisning av matematiktest 1
91 elever (51 flickor och 40 pojkar) ingick i studien. Genomsnittspoängen vid matematiktest 1 blev 21,2. Pojkarna hade i genomsnitt 22,23 poäng
medan flickornas genomsnittspoäng var 20,35. Skillnaden är inte signifikant.
Fysisk aktiv fritid och medelpoäng på matematiktest 1
De elever som under fritiden är minst fysiskt aktiva har lägre
genomsnittspoäng på matematiktestet än övriga. De som är fysiskt aktiva mer än 3,5 timmar i veckan har högre genomsnittspoäng än övriga (tabell 3). Elever som rör sig mindre än en timme i veckan presterar i
genomsnitt signifikant sämre resultat än fysiskt mer aktiva kamrater (Mann-Whitney U-test: Z=
-2,486, p=0,0129).
Tabell 3. Tid för fysisk aktivitet per vecka och medelpoäng på matematiktest 1.
Tid för fysisk
aktivitet/vecka Pojkar Flickor Totalt
0-1 timme 20,00 15,57 16,56
> 1-3,5
timmar 21,00 20,44 20,62
> 3,5 timmar 22,50 21.29 21.88
Även om man låter eleverna uppskatta hur fysiskt aktiva de är under fritiden jämfört med andra i samma ålder ser man att de som säger sig vara mindre fysiskt aktiva än genomsnittet under fritiden har den lägsta genomsnittspoängen (18,85 mot 22,11), skillnaden är klart signifikant (Mann-Whitney U-test: Z=-2,460, p=0,0139) och syns hos både pojkar och flickor (tabell 4).
Tabell 4. Uppskattning av tiden med fysisk aktivitet under fritiden jämfört med andra i samma ålder och medelpoäng på matematiktest 1. Egen bedömning
av aktivitetsgrad Pojkar Flickor Totalt Mycket mer, lite
mer eller lika
22,62 21,55 22,11
Lite mindre eller
Mycket mindre 20,00 18,50 18,85
Stillasittande fritid och medelpoäng på matematiktest 1
De elever som tillbringar högst 10,5 timmar per vecka av sin fritid
framför TV och dator har högre genomsnittspoäng på matematiktestet än övriga. För pojkarnas del är det en signifikant skillnad mellan de som tillbringar högst 10,5 timmar framför TV och dator och övriga (Mann-Whitney U-test: Z=-2,862, p=0,0044). Bland flickorna ser det ut att vara
stor skillnad mellan de som tillbringar mer än 28 timmar i veckan framför TV och dator och övriga, skillnaden visade sig dock inte vara signifikant (tabell 5).
Den genomsnittliga fysiska aktiviteten bland de pojkar som tillbringar 28 timmar eller mer i veckan framför TV och dator ligger över genomsnittet av fysisk aktivitet bland pojkarna totalt. I genomsnitt säger sig dessa pojkar vara fysiskt aktiva 11,46 timmar i veckan jämfört med 10,6 timmar för pojkarna totalt, ingen av dessa pojkar är fysiskt aktiv mindre än 2 timmar i veckan. Bland flickorna i samma kategori ligger däremot den genomsnittliga fysiska aktiviteten under genomsnittet av fysisk aktivitet bland flickorna totalt. Genomsnittet för dessa flickor ligger på 4,29
timmar i veckan jämfört med 6,6 timmar för flickorna totalt, 4 av dessa 7 flickor är fysiskt aktiva högst en timme i veckan.
Tabell 5. Tillbringad tid framför TV och dator under fritiden och medelpoäng på matematiktest 1.
Tid framför TV och dator Pojka
r Flickor Totalt
28 timmar eller mer per vecka 22,67 15,75 19,21
Mer än 10,5 men mindre än 28 timmar
per vecka 20,29 20,52 20,41
10,5 eller mindre per vecka 24,73 21,27 23,00
Då man låter eleverna uppskatta hur mycket av sin fritid de tillbringar framför TV och dator jämfört med andra i samma ålder är det svårt att se något klart mönster. Endast en pojke och en flicka tror att de tillbringar mycket mer tid framför TV och dator än andra i samma ålder. De elever som tror att de tillbringar mindre tid än andra i samma ålder framför TV och dator har i genomsnitt högre poäng på matematiktestet än övriga elever, detta är tydligast bland flickorna. (Ingen av dessa skillnader är dock signifikant), (tabell 6).
Tabell 6. Uppskattad tid framför TV och dator under fritiden jämfört med andra i samma ålder och medelpoäng på matematiktest 1.
Uppskattad tid framför TV och dator jämfört med andra
Pojkar Flickor Totalt
Mycket mer, lite mer
eller lika
22,00 19.63 20.67
Lite mindre eller
mycket mindre 22,47 21,17 21.74
Matematiktest 1 och 2 med respektive utan föregående promenad I denna del av undersökningen deltog 53 elever (33 flickor och 20
pojkar). Medelpoängen på matematiktest 1 (med promenad) var för dessa 53 elever 21,62 (flickorna 21,70, pojkarna 21,55). Medelpoängen på matematiktest 2 (ingen promenad) var 21,81 (flickorna 21,58, pojkarna 22,05). 24 elever hade högre poäng, 19 elever hade lägre poäng och 10 elever hade samma poäng på matematiktest 1 jämfört med matematiktest 2. Det gick inte att påvisa någon signifikant skillnad mellan resultatet på de två matematiktesterna.
Diskussion
Fritidsaktiviteternas inverkan på skolarbetet
Enkätundersökningen visar att pojkar i genomsnitt är mer fysiskt aktiva på sin fritid än flickor. Pojkarna tillbringar också mer tid än flickorna åt de stillasittande aktiviteterna framför TV och dator. Dessa resultatet stämmer väl överens med större undersökningar som gjorts angående svenska skolbarns fritidsaktiviteter.43 I en enkätundersökning av den här typen beror dock resultatet på respondenternas egna uppskattningar. Bedömningar och uppskattningar kan många gånger vara svåra att göra. Man bör tänka på att pojkar och flickor kan göra olika bedömningar angående sina fritidsvanor, till exempel att pojkarna kanske överskattar tiden de är fysiskt aktiva eller att flickorna underskattar sin tid av fysisk aktivitet. Om man jämför svaren på frågorna 4 och7 med svaren på fråga 8 kan man i alla fall misstänka att det är så.
Svårigheten att uppskatta tiden för fysisk aktivitet samt TV- och
datoranvändandet var anledningen till att eleverna förutom att ange tiden också fick chansen att uppskatta hur de låg till i jämförelse med andra i samma ålder.
Resultaten från studien tyder dock på att fysisk aktivitet på fritiden kan ha en positiv inverkan på resultatet av matematiktestet. De elever som är fysiskt aktiva högst en timme/vecka har signifikant lägre
genomsnittsresultat än övriga. Spridningen inom gruppen som är fysiskt aktiva mer än 1 timme/vecka är relativt stor. Bland de elever som är mycket fysiskt aktiva under sin fritid finns det många som har höga poäng på matematiktestet men också en del som har låga poäng. Man kan tänka sig att de finns elever som ägnar så mycket tid till träning att de inte hinner eller orkar med skolarbetet av den anledningen.
Det verkar också som om mycket stillasittande aktiviteter som TV-tittande och datoranvändande kan ha en negativ inverkan på resultatet av
matematiktestet. Pojkarna som tillbringar högst 10,5 timmar/vecka åt dessa aktiviteter har en signifikant bättre genomsnittspoäng än övriga pojkar. Flickorna verkar påverkas negativt om de tillbringar 28 timmar eller mer/vecka framför TV och dator, pojkarnas resultat ser dock inte ut att påverkas i lika hög grad av detta. Det här kan bero på att de flesta av flickorna som tillbringar mycket tid framför TV och dator också har
väldigt lite av fysisk aktivitet på fritiden, medan de flesta av pojkarna som tillbringar mycket tid framför TV och dator också ägnar mycket tid till fysiska aktiviteter.
Inverkan av fysisk aktivitet före teoretiskt test
I denna studie kan man inte påvisa att fysisk aktivitet skulle ha någon direkt inverkan på resultatet av matematiktestet. Man ska dock ha i åtanke att de båda testen var tämligen lika varandra och utfördes med bara två dagars mellanrum. Det är mycket möjligt att det finns en viss inlärningseffekt som gör att en eventuell positiv effekt av promenaden osynliggörs.
Det är också möjligt att en mer krävande fysisk aktivitet vore mer utslagsgivande. Det finns alltså anledning att studera detta vidare med ett mer genomtänkt upplägg.
Fysisk aktivitet i skolan
Jag har svårt att se en lämpligare arena än skolan då det gäller att i grunden förändra människors livsstil. Den livsstilsförändring som behövs för att förändra situationen är ofta svår att genomföra för den enskilde individen. Att grundlägga en aktivare livsstil i skolan skulle kunna vara det stöd som behövs i detta förändringsarbete.
Det räcker givetvis inte med att ha en fysiskt aktiv livsstil för att må bra. Kost, sömnvanor och bruk av tobak, alkohol eller andra droger har också en stor inverkan på hälsan. Dessa delar ingår givetvis om man väljer att rikta in sig på att förmedla en hälsosam livsstil genom skolan.
Även om denna studie är relativt liten visar den i alla fall att det troligen inte behöver innebära någon försämring av kvalitén på elevernas
kunskaper om man skär ner något på den formella undervisningstiden i andra ämnen till förmån för fysiska aktiviteter. Det kan tvärtom visa sig
att kunskapskvalitén istället höjs, speciellt om man får de som är minst fysiskt aktiva att röra på sig lite mer. Dwyer (1983) drog liknande
slutsatser i sin studie där man menade att även om prestationerna i skolan inte förbättras så påverkas de i alla fall inte negativt trots en minskning av den formella undervisningstiden med 45 minuter per dag.44 Förmodligen är det hela inte så enkelt som att bara ge mer tid till ämnet Idrott och hälsa. Jag ser egentligen inte några hinder för att i högre grad försöka integrera mer fysisk aktivitet i andra ämnen. Det som behövs är viljan att förändra och kunskap om den fysiska aktivitetens betydelse, både bland lärare och övrig skolpersonal. Eftersom det gäller att skapa en positiv syn på fysisk aktivitet gäller det att hela skolan kan förmedla denna syn och att alla har både kunskaperna och viljan att göra det. Skolverket har som en av sina utgångspunkter om hälsa att en god lärmiljö också främjar skolan. "En skola som kan ge glädje och lust i
lärandet är den jordmån som behövs för allt hälsoarbete i skolan." 45 Det
gäller att hitta en glädje i allt skolarbete och att försöka belysa de positiva sidorna med livet och kanske inte fokusera allting på risker om man inte gör si eller så. Detta arbete måste starta i de tidiga skolåren och fortsätta genom hela skolan.
I Skolverkets utvärdering av ämnet Idrott och hälsa framgår det att flickorna i årskurs 9 i större utsträckning än pojkarna i samma årskurs är inaktiva även under lektionerna i Idrott och hälsa.46 I samma rapport framgår det att de aktiviteter som är populärast hos pojkarna
förekommer flitigast under lektionerna i Idrott och hälsa47. För att alla elever ska få en positiv inställning till fysisk aktivitet gäller det att den fysiska aktiviteten är lustfylld eller stimulerande, det kanske är dags att låta flickorna i större utsträckning välja vilka fysiska aktiviteter de ska ägna sig åt i skolan. Hur man ska få med dem som är inaktiva är en viktig fråga att lösa för skolan.
Förslag till fortsatt forskning
En fortsatt forskning inom detta område är i högsta grad relevant. Det handlar om alla individers rätt till välmående och god hälsa och är på så sätt en humanitär fråga. Eftersom det även är en fråga som kan komma att ha stora positiva effekter på samhällsekonomin så är det kanske inte heller helt omöjligt att få forskningsanslag till någon större studie inom området.
Studien av den fysiska aktivitetens direkta effekter på den mentala prestationsförmågan borde kunna utformas på ett bättre sätt. Jag tycker det vore intressant att se om man kan påvisa någon direkt positiv effekt av fysisk aktivitet.
44 Dwyer. (1983) s. 312.
45 Skolverket. (2001). "Det måste va' sånt som får en att fundera mera"…: Om hälsoarbete i skolan - från
direktiv till perspektiv. Stockholm, s.10.
46 Skolverket. (2003), s. 26. 47 Ibid. s. 21.
I denna studie togs ingen hänsyn till vilken typ av fysisk aktivitet man sysslade med och inte heller hur ofta man var fysiskt aktiv. Det gjordes alltså ingen skillnad på om man tränade konditionskrävande idrotter som längdskidåkning, sysslade med styrketräning eller bara promenerade. Det kan vara intressant att undersöka om det spelar någon roll vilken fysisk aktivitet man ägnar sig åt och hur ofta. En annan intressant fråga är om det påverkar prestationen i skolan negativt om man ägnar väldigt mycket tid till fysiska aktiviteter.
Litteraturförteckning
Tryckta källor
Armstrong, N. (1990). Patterns of physical activity among 11 to 16 year
old British children. British Medical Journal (301) 203-5.
Armstrong, N. & Welsman, J.R. (1997). Young people and physical
activity. Oxford University Press.
Berlin, J.A. & Colditz, G.A. (1990). A Meta-Analysis of Physical Activity in
the Prevention of Coronary Heart Disease. American Journal of
Epidemiology (132), 612-628.
Blair, S.N. Kohl, H.W. Barlow, C.E. Pfaffenbarger, R.S. Gibbons, L.W. & Macera, C.A. (1995). Changes in Physical Fitnes and All-Cause Mortality:
A Prospective Study of Healthy and Unhealthy Men. JAMA (273),
1093-1098.
Chodzko-Zajko, W.J. & Moore, K.A. (1994). Physical Fitness and Cognitive
Functioning in Aging. Exerc Sport Sci Rev (22) 195-220.
Christensen, H. & Mackinnon, A. (1993). The Association between
Mental, Social and Physical Activity and Cognitive Performance in Young and Old Subjects. Age and Agening (22) 175-182.
Danielsson, M. & Marklund, U. (2000) Svenska skolbarns hälsovanor
1997/9: Tabellrapport: Health Behavior in School-Aged Childre: A WHO Collaborative Study. Folkhälsoinstitutet. Stockholm.
Davey, C.P. (1973). Physical exertion and mental performance. Ergonomics (16 (5)) 595-599.
Dweyer, T. Coonan, W.E. Leitch, D.R. Hetzel, B.S. & Baghurst, R.A. (1983). An investigation of the daily physical activity on the health of
primary school students in South Australia. Int J Epidemiol (12) 308-313.
Emery, C.F. & Blumenthal, J.A. (1991). Effects of Physical Exercise on
Psychological and Cognitive Functioning of Older Adults. Ann Beh Med
(13) 99-107.
Ericsson, I. (1985-1987). Lokal skolutveckling i Lund: MUGI Motorisk
Utveckling som Grund för Inlärning. Lund. Rapport 1-4, Skolkansliet.
Lund.
Ericsson, I. (2002). Motorisk utveckling i Bunkefloprojektet. Lärarutbildningen Malmö Högskola.
Gabbard, C. & Barton, J. (1979). Effects of Physical Activity on
mathematical computation among young children. The Journal of
Psychology (103) 287-288.
Kannus, P. Haapsasalo, H. Sankelo, M. Sievänen, H. Pasanen, M.
Heinonen, A. Oja, P. & Vuori, I. (1995). The effect of the starting age of
physical activity on bone mass in the dominant arm of tennis and squash players. Ann Intern Med (123) 27-31.
Kuh, D.J.L. & Cooper, C. (1992). Physical activity at 36 years: patterns
and childhood predictors in a longitudinal study. J Epidemiol Community
Health (46) 114-119.
Lanyon, L.E. (1996). Using functional loading to influence bone mass and
architecture: objectives, mechanisms, and relationship with estrogen of the mechanically adaptive process in bone. Bone (18, Suppl 1) 37-43.
Marklund, U. & Strandell, A. (1987). Svenska skolbarns hälsovanor. Skolöverstyrelsen R87: 46. Stockholm.
Marklund, U. (2000). Skolbarns hälsovanor under ett decennium:
Tabellrapport: Health Behavior in School-Aged Children: A WHO Collaborative Study. Folkhälsoinstitutet. Stockholm.
NIH Consensus Development Panel on Physical Activity and
Cardiovascular Health. (1996). Physical activity and cardiovascular
health. JAMA (276) 241-6.
Rasmussen, F. Johansson, M. & Hansen, H.O. (1999). Trends in
overweight and obesity among 18 year old males in Sweden between 1971 and 1995. Acta Paediatr (88) 431-7.
Sallis, J.F. & Patrick, K. (1994). Physical activity guidelines for
adolescents: a consensus statement. Pediatr Exerc Sci (6) 302-14.
Simons-Morton, B.G. Parcel, G.S. O´Hara, N.M. Blair, S.N. & Pate, R.R. (1988). Healthrelated physical fitness in childhood. Annu Rev Public Health (9) 403-25.
Sjöberg, H. Ohlsson, M. & Dornic, S. (1975). Physical fitness, work load
and mental performance. Report Department of Psychology, No. 444.
University of Stockholm.
Sjöberg, H. (1980). Physical fitness and mental performance during and
after work. Ergonomics (23) 977-985.
Skolverket. (2000). Inte mindre idrott i skolan! Nyhetsbrev 25/2.
Skolverket. (2001). "Det måste va' sånt som får en att fundera mera"…:
Skolverket. (2003). Skolämnet Idrott och hälsa i Sveriges skolor: en
utvärdering av läget hösten 2002. Örebro Universitet.
Socialstyrelsen. (2001). Folkhälsorapport 2001. Stockholm Svartboo, B. & Sjöström, M. (1996). Sambandet motion och
studieresultat. Svensk idrottsforskning (1) 34-40.
Tomporowski, P:D. (2003). Effects of acute bouts of exercise on cognition. Acta Psychologica (112) 297-324.
Undvall, L. Olofsson, K.G. & Forsberg, S. (2002). Matematikboken Y för
grundskolans senare år. Örebro.
US Department of Health and Human Services. (1996). Physical Activity
and Health: A Report of the Surgeon General. Atlanta.
Vuori, I. (1998). Does physical activity enhance health? Patient Educ Couns (33), 95-103.
Werner, B. (1997). Längd- och viktuppgifter från skolhälsovårdsjournaler. Svensk medicin (55) Tema: Barn och ungdom. Svenska läkaresällskapet, Spri. Stockholm.
Ej tryckta källor
