Faktorer av betydelse för utövande av fysisk aktivitet bland äldre män

Institutionen för Neurovetenskap Rättad och godkänd

Fysioterapeutprogrammet efter granskning

Vetenskapsmetodik IV

Examensarbete 15hp, grundnivå

Faktorer av betydelse för utövande av fysisk aktivitet

bland äldre män

En kvalitativ intervjustudie

Författare Handledare

Wahlqvist, Erik Tuvemo Johnson, Susanna Widén, Pontus Universitetsadjunkt,

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Endast en knapp tredjedel av män över 65 år har visat sig uppnå

Världshälsoorganisationens (WHO) rekommendation om 150 minuter fysisk aktivitet per vecka. Äldre kvinnors upplevelser kring motiverande faktorer för utövande av fysisk aktivitet har studerats, men motsvarande studie för män har inte kunnat identifieras.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som män i åldrarna 65 – 80 år upplever har betydelse förutövandet av fysisk aktivitet.

Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Fem män mellan 71–78 år intervjuades. Deltagarna rekryterades enligt ett bekvämlighetsurval. Intervjumaterialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: Fyra kategorier med underkategorier av betydelse för utövande av fysisk aktivitet framkom; ”främjande av fysisk aktivet”, ”positiv social påverkan och positiv inställning”, ”försvårande av fysisk aktivitet”, ”tidskrävande arbete och sjukdomar”, ”fysisk aktivitet i livets olika perioder”, ”fysisk aktivitet som ung och fysisk aktivitet idag och ”oro för framtiden”.

Slutsats: Det finns många faktorer som män mellan 65 - 80 år upplever har betydelse för utförandet av fysisk aktivitet. Faktorer som upplevdes främja fysisk aktivitet, faktorer som upplevdes försvåra och oro inför framtiden framkom. Faktorer av betydelse för utövandet av fysisk aktivitet bör identifieras för att stärka möjligheterna till utförandet för varje individ.

ABSTRACT

Background: Less than a third of men older than 65 years old were physically active more than 150 minutes per week, which is the recommendation from the World Health Organization (WHO). In elderly women, the impact on performance of physical activity has been investigated, but a corresponding study for elderly men has not been found.

Purpose: The purpose of this study was to investigate key factors that men in the age of 65-80 experienced had impact on performing physical activity.

Method: A qualitative study using semi-structured interviews were used. Five men between 71-78 years old were interviewed. Qualitative content analysis was performed when analysing the data.

Results: Four categories with subcategories that impact on the performance of physical activity emerged; “promotion of physical activity”, positive social affection and

positive determination, “obstruction of physical activity”, time consuming work and diseases “physical activity during different periods in life”, physical activity in adolescent and physical activity today, and “worries about the future”.

Conclusions: There are several key factors that men, in the age of 65 – 80 years, experience have an impact on physical activity performance. Factors that promote and hinder physical activity and worries for the future emerged. Factors with significant importance on performing physical activity should be identified for increasing the possibilities for each individual to become physically active.

Innehållsförteckning

1 Bakgrund………... 1

1.1 Faktorer som påverkar om fysisk aktivitet blir av eller ej………. 1

1.2 Medvetenhet om fysisk aktivitets positiva aspekter………. 2

1.3 Fysisk aktivitet som ung och vuxen……….. 3

1.4 Definition av fysisk aktivitet och fysisk träning ……….. 4

1.5 Problemformulering……….. 4

2 Syfte och frågeställning………. 4

3 Metod……… 5 3.1 Design……… 5 3.2 Urval……….. 5 3.3 Genomförande………... 5 3.4 Datainsamlingsmetoder……… 6 3.5 Databearbetning……… 6 3.6 Etiska överväganden………. 7 4 Resultat………. 7 4.1 Bakgrundsdata om informanterna……… 7

1

1. BAKGRUND

Dagens levnadsmöjligheter har öppnat upp för allt mer bekvämligheter i vardagen, något som främst påverkar den yngre generationens motionsvanor med ökad prevalens av folksjukdomar längre ned i åldrarna (1). Boreham (2) fann 2001 i sin studie att ungdomar på 50-talet förbrände 600 kcal mer per dag än vad dagens ungdomar gör (2). Fysisk inaktivitet utgör den fjärde största dödsorsaken i världen (3). Forskning har visat att fysisk aktivitet minskar risken för att drabbas av flertalet åldersrelaterade sjukdomar däribland demens (4). I en norsk epidemiologisk studie från 2009 (5) framkom att endast 29 procent av männen över 65 år ägnade sig åt fysisk aktivitet, som är minst 150 minuter per vecka på måttlig intensitet (5), vilket är Världshälsoorganisationens (WHO) rekommendation (6). Andelen äldre i Sverige växer och år 2060 beräknas var fjärde person vara pensionär. (7)

1.1

Faktorer som påverkar om fysisk aktivitet blir av eller ej

Ett kvalitativt examensarbete från 2016 (8) undersökte kvinnor i åldrarna 66– 76 år och vilka motivationsfaktorer som fanns hos dem till att genomföra träning i en grupp tillsammans med andra. Studien kom fram till att individens vilja till att förebygga sjukdomar, bibehålla rörlighet, och att förbättra den fysiska och psykiska hälsan var drivande faktorer som bidrog till en mer positiv inställning till aktiviteten (8). Det framkom även att sociala

interaktioner, positiva upplevelser i samband med den fysiska aktiviteten samt att ha en strukturerad, planerad fysisk aktivitet ökade chansen för att aktiviteten skulle bli av. Samtliga deltagare i studien var från början medvetna om de positiva effekter som fysisk aktivitet ger, vilket i sig är en starkt genererande faktor (8). Motsvarande studie med enbart äldre män har inte kunnat

identifieras.

En studie (9) om uppstart och vidmakthållande av träning på gym för personer i åldrarna 65–81 år lyfte fram att det var lättare att vara fysiskt aktiv om aktiviteten upplevdes som attraktiv för den enskilda individen. Vidare

2 träningsanläggningen hade kompetent personal (9). En sammanställning från

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), som hämtat data från Riksidrottsförbundets enkätstudie från 2011, visade att 33 % av männen i åldrarna 60–70 år tränade för att det var roligt och 21 % tränade för att gå ned i vikt (10). I samma sammanställning framkom att män föredrog att utföra fysisk aktivitet utomhus (10). I en intervjustudie undersöktes vad som gjorde att pensionärer inte var fysiskt aktiva (11). Orsaker som, lätt för att bli andfådd, ledsmärta, tråkigt att utföra aktiviteten själv, tvivel på att effekten av den fysiska aktiviteten kan förlänga livslängden, känslan av att känna sig utanför en grupp, var de viktigaste faktorerna som presenterades. Den enskilt starkaste faktorn till att den fysiska aktiviteten inte blev av var bristen på motivation och låg self-efficacy (11). Det finns även forskning om vad som påverkar

utövandet av fysisk aktivitet tidigare i livet. Engström (12) fann ett positivt samband mellan miljöfaktorer och fysisk aktivitet hos personer i 30 årsåldern. De miljöfaktorer som Engström fann var aktiva vänner, en aktiv livspartner, frånvaro av barn samt hög utbildning vilket ökade sannolikheten för att deltagarna skulle förbli aktiva (12).

1.2

Medvetenhet om fysisk aktivitets positiva aspekter

I en brittisk intervjustudie (11) om individens syn på hälsa och fysisk aktivitet framkom att 95 % av deltagarna ansåg sig känna till de positiva fördelarna med fysisk aktivitet och 79 % ansåg att de rörde sig tillräckligt. I samma studie angav 17 % av deltagarna att de utförde fysisk aktivitet mindre än två timmar i veckan. Studien visade att det fanns en stor medvetenhet om den fysiska aktivitetens fördelar bland den äldre befolkningen (11).

3 fritid och 12 % rapporterade att de inte bedrev någon fysisk aktivitet alls (10).

Tyvärr fanns inga data på vad som påverkade om de var fysiskt aktiva eller ej.

1.3

Fysisk aktivitet som ung och vuxen

En retroperspektiv studie (15) undersökte beteendevanor hos 13 åringar och fann att de 13 åringar, vars idrottsfärdigheter var över genomsnittet, tenderade att ha en större chans till att bedriva fysiska aktiviteter vid 36 års ålder (15). Scott och Willits (16) fann att fysisk aktivitet under ungdomsåren ökade sannolikheten för genomförandet av liknande typer av fysisk aktivitet på äldre dagar. Där fann man att en hög utbildningsnivå var en faktor som ökade sannolikheten till att vara mer fysiskt aktiv senare i livet (16). Vid en uppföljningsstudie (17) efter 21 år framkom att högre kontinuerlig fysisk aktivitet i åldern 9 – 18 år ökade sannolikheten till att individen var fortsatt involverad med liknande aktiviteter senare i livet (17).

European Hearth Health Initiative undersökte en större population från fler nationaliteter. Det framkom att en högre aktivitet i barndomen hos den

generella befolkningen inte kunde garantera att aktiviteten fortsatte in i vuxen ålder (18). Det framkom att bara för att barn är aktiva betyder det inte att de kommer att bli aktiva som äldre. Det framkom dock att inaktiva barn hade ökad risk att bli stillasittande senare i livet (18).

En studie från 1995 (19) undersökte fysisk aktivitet mellan 10 – 76 års ålder och kom fram till att fysisk aktivitet under en persons första 30 levnadsår inte hade någon påverkan på den fysiska aktivitetsnivån vid 76 års ålder.

4

1.4

Definition av fysisk aktivitet och fysisk träning

Caspersen (20) definierar fysisk aktivitet som ”all kroppsrörelse som resulterar i ökad energiförbrukning”. Den fysiska aktiviteten kan ske i hemmet, i

vardagen, på arbetet, genom aktiva transporter och under fritiden (20). Caspersen (20) definierar även fysisk träning som ”planerad och strukturerad fysisk aktivitet som syftar till att bibehålla eller förbättra fysisk kondition och styrka” vilket oftast innebär ombyte till träningskläder (20). Fysisk aktivitet har i denna studie definierats som vardagsmotion så som cykling, promenader eller trädgårdsarbete. Till begreppet fysisk aktivitet har även träning inkluderats. Träning i denna studie innebar aktivitet som krävde ombyte till träningskläder.

1.5

Problemformulering

Det finns idag ingen entydig evidens om vilka faktorer manliga pensionärer upplever har betydelse för utförandet av fysisk aktivitet (8, 9, 11). Vissa studier har visat att ju tidigare i livet som fysisk aktivitet påbörjas desto större var chanserna till att beteendet vidmakthölls genom livet (12, 15, 16, 17), medan andra studier har visat att det inte har någon större betydelse för den fysiska aktiviteten i pensionsåldern (18, 19). Tidigare forskning om upplevelser av faktorer som påverkar utförandet av fysisk aktivitet hos äldre har genomförts, med både män och kvinnor i en mixad population, där det ej gick att urskilja vilka faktorer som representerar männen (11). Upplevelser av faktorer som påverkar fysisk aktivitet hos enbart äldre kvinnor har tidigare studerats (8). Äldre mäns upplevelser av faktorer som påverkar fysisk aktivitet har inte studerats specifikt.

Författarna har identifierat en kunskapslucka om vilka faktorer äldre män upplever har betydelse för utförandet av fysisk aktivitet.

2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING

5

3. METOD

3.1

Design

Den design som användes i studien var en kvalitativ, explorativ, deskriptiv design för att djupare kunna undersöka motiv till fysisk aktivitet (21).

3.2

Urval

Deltagare till studien rekryterades genom ett bekvämlighetsurval. Kontakt togs med pensionärsorganisationerna Pensionärernas Riksorganisation (PRO) och Svenska Pensionärsförbund (SPF) i Uppsala län. Deltagarna i studien var fem personer mellan 71–78 år som var aktiva i någon av föreningarna. Kriterier för att delta i studien var att individen var av manligt kön, 65–80 år samt att de genomförde fysisk aktivitet minst 60 minuter i veckan. Exklusionkriterier var bekräftad demensdiagnos från läkare eller självrapporterad minnesnedsättning. De fem första som svarade när författarna ringde fick delta i studien.

3.3

Genomförande

Varje intervju ägde rum hemma hos informanterna under september 2017. Dessförinnan hade författarna genom mejl tagit kontakt med pensionärsorganisationerna i Uppsala län för att få möjlighet att besöka dem på en av deras träffar. Efter att kontakt tagits och ett godkännande inhämtats från organisationen besökte författarna ett större evenemang för pensionärer på en mindre ort i Uppsala län för att muntligt rekrytera deltagare. Skriftlig och muntlig information delades ut till intresserade (bilaga 1) som fick lämna

kontaktuppgifter samt fylla i och skatta sin minnesförmåga och om de var fysiskt aktiva minst 60 minuter per vecka (bilaga 2). Författarna ringde veckan därefter upp dem som lämnat intresse för att boka tid för intervju.

6 Intervjuerna spelades in via standardapplikationen ljudinspelare på författarnas

mobiltelefoner (Huawei Honor 8 och Sony Xperia Z5 Compact). Innan intervjun startade fick deltagaren möjlighet att ställa frågor om studien och skriva under att de ville delta i studien samt bekräftelse på att information erhållits (bilaga 3).

Studieförfattarna ansvarade för två respektive tre intervjuer var, men båda författarna deltog vid alla intervjuer för att vid behov kunna ställa kompletterandefrågor. Varje intervju tog 20–40 minuter.

3.4

Datainsamlingsmetoder

Intervjun bestod av öppna frågor där informanten fick berätta om sina upplevelser och erfarenheter av fysisk aktivitet, men med viss kontroll från författarna så att samtalet höll sig till ämnet. Fördjupande följdfrågor ställdes för att få ännu mer information.

Frågorna berörde vad informanten ansåg vara fysisk aktivitet och om de själva ansåg sig vara fysiskt aktiva. Det var även frågor om vad som underlättar och försvårar utförandet av fysisk aktivitet samt om det funnits perioder i deras liv då de varit mer eller mindre fysiskt aktiva. Det ställdes även frågor om hur aktiva de var i sin barndom och hur möjligheten till att vara aktiva var då (bilaga 4).

3.5

Databearbetning

Intervjuerna transkriberades ordagrant, men hostningar, harklingar och diskussioner som inte berörde studiens syfte togs ej med, exempelvis undran om författarna ville ha kaffe. När transkriberingarna var slutförda läste båda författarna samtliga

transkriberingar var för sig och bearbetade sedan materialet tillsammans, inspirerat av innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (22). Potentiella meningsbärande enheter i texterna markerades och därefter reducerades de till beskrivande nyckelord. Nyckelorden skrevs ned på färgkodade post-it-lappar med en färg och siffra för varje informant. Därefter sorterades lapparna i olika grupper med likartad betydelse i ett första försök till att identifiera underkategorier. Författarna namngav underkategorierna som därefter bearbetades på nytt och ord som inte passade in som beskrivande av rubriken sorterades in i en mer passande kategori. Underkategorierna bildade fyra kategorier genom att liknande underkategorier sorterades ihop och slutligen

7 med handledaren för ökad tillförlitlighet. Forskartrianguleringen genomfördes genom att författarna och handledaren tillsammans diskuterade samtliga underkategorier för att nå konsensus.

3.6

Etiska överväganden

Kontaktuppgifterna förvarades på dator med kodat skydd. De tillfrågade informerades muntligt och skriftligt om att de närsomhelst kunde avbryta deltagandet. Alla intervjuer spelades in på författarnas mobiltelefoner och intervjuerna raderades från dessa enheter i samband med överföring till datorn. Deltagarna tilldelades en kod efter avslutad intervju. Ingen obehörig ägde tillträde till materialet och efter studiens avslutande överlämnades allt material till Uppsala Universitet.

4 RESULTAT

4.1 Bakgrundsdata om informanterna

8

4.2 - Faktor er so m äldr e män upplev er har bet ydel se förutövandet av fysi sk akti vitet

Tabell 1. Översikt av kondenserande meningsbärande enheter, underkategorier och kategorier rörande faktorer som upplevs påverka fysisk aktivitet

Kondenserande meningsenhet Underkategori Kategori

Det ska vara lätt att ta sig till lokalen och ha bra parkeringsmöjligheter samt bra öppettider. Spolad is och fotbollsplaner (1). Bodde nära skolan som ung och hade även en bonde som granne med stora ytor (2). Det fanns föreningar där jag växte upp och skog bakom husknuten (4). Hade en egen stavhoppsbana. Kunde spela badminton på jobbet (5).

Bra utbud av lokaler och ytor

Det är roligare att träna ihop. Gjorde det som fanns ihop (1). Sociala biten lika viktig som den fysiska. Lätt att strunta i att gå till gymmet om man är ensam. Sportintresserad och stöttande far (2). Kompisar styrde vad man gjorde. Sociala biten är fortfarande viktig (3). Boule är socialt och roligt (4). Träning utan vänner är tråkigt vilket gjorde att jag bytte till lagidrott, då det var roligare (5).

Positiv social påverkan

Tvingad till fysisk aktivitet under lumpen (1). Tvång från

omgivningen Positiv inställning som funnits genom livet. Mår bra av att träna. Träningsvärk är positivt. Kan träna

för att det är roligt eller för att förbättra konditionen (2). Eftersom man var aktiv som ung har man skapat en inre vilja att vara det nu med. Intresset skapades i ungdomen (4). Alltid tyckt det varit kul att hålla igång samt att det känns skönt efteråt. Tror mig inte ha varit i liv idag om jag ej varit så fysiskt aktiv i ungdomsåren (5).

Positiv inställning

Är inte låst vid tider utan kan hålla mina träningstider heliga. Ingen tanke på dosering, kör som man känner, alla möjliga muskelgrupper Tränade inte för bästa tid utan för att det var roligt (2). Tränar efter min förmåga (3). Tränar när det känns bra och kan planera själv när det blir. Tränar gärna själv (4).

Att själv

bestämma över sin träning

Främjande av fysisk aktivitet

Byggde på att man själv ville något, ingen vilja inget gjort. Inget stöd från kommunen utan vi fixade iordning allting själva (2). Bildade lag genom att slå ihop kvartersgäng, vi drev sedan lagen själva. Transportera sig med cykel, ingen skjuts från föräldrar (5).

Att ta egna initiativ

Orkar mer och klarar mig bättre i livet. Sen har jag hört att det är bra för hjärnan (2). Still i vikt (3). Aktivera hjärtat, orkar hänga med både fysiskt och mentalt. Hålla igång kroppen (4). Vill ju leva (5).

Bevarande av kroppsfunktion Följt de ordinationer jag fått (1). Fått träningsprogram av sjukgymnast för benet och ryggont (4).

Krav från ortoped att gå ner i vikt och börja träna mer intensivt innan operation var aktuellt (5).

Professioners påverkan Smärtlindring gör att jag kan röra mig (4). Jag ställer mig positiv till medicinering (5). Minskad smärta Accepterat hjärtat och insett att jag aldrig kommer bli frisk. Har anpassat min fysiska aktivitet och

lärt mig var mina begränsningar går (5).

Acceptans av tillstånd Stressigt jobb. Studerade på kvällstid. Tyckte sig vara aktiv inom jobbet (1). Mer aktiv innan första

jobbet (2). Tungt arbete, nöjd på kvällen (3).

Tidskrävande arbete Träffade frun (1). Mindre aktiv vid jobb och familjetid, ökat behov att fixa i hemmet. Svårt med tid,

dyker upp annat emellan (2). Trappas ned när man fick familj och andra intressen tog över (3). Andra intressen och tjejer drog ned aktiviteter (4).

Att prioritera hem, familj och andra intressen Ingen tillgång till gymlokaler. Tokiga öppettider och lokalisation (1). Ingen förening (2). Inga

gympasalar där jag växte upp (3).

Brist på

tillgängliga lokala

Försvårande av fysisk aktivitet Läkaren informerade om att det var dags att sluta spela i korpen (5). Professions

avrådan Allvarlig skada ledde till minskad aktivitet under ett år (1). Problem med axlarna och rygg (3).

Kroppen klarar inte att gå och springa. Smärtan förhindrar träning (4). Knän som är slut (5).

Fysiska hinder

Haft en infarkt (1). Orkeslös efter sjukdomsbehandling (4). Allvarligt hjärtsjuk, som känns av vid ansträngning (5).

Sjukdomar

Började träna men utan effekt på blodtrycket (1). Gått ner i vikt men inte så snabbt som önskats (5). Uteblivna resultat Simmade fram till 14–15 år (1). Åkte skridskor på vintern och spelade bandy (2). Spelade ishockey i

en förening (3). Skidor och styrketräning inför skidsäsongen. Träning i terräng (4). Alternativ träning året runt, spelade fotboll och handboll. Var friidrottsverksam i barndomen (5).

Fysiska aktiviteter som ung

Varit fotbollstränare för barn och varit aktiv förälder (3). Är ansvarig för boulen (4). Stöttade barnens aktiviteter och hållit intresse genom barnen (5).

Engagemang i andras fysiska aktivitet Muskel- och rörlighetsträning på gym (1). Helgpromenader. Åker skidor på åkrarna på vintern (2).

Styrketränar på träffpunkten (3). Cyklar, spelar boule och snickrar om dagarna (4). Går på gympa men använder bara benen. Trädgårdsarbete (5).

Fysisk Aktivitet idag

Fysisk aktivitet i livets olika perioder

Kunna fortsätta så länge det funkar (2). Hoppas vara lika fysisk aktiv som nu om tio år, så länge kroppen håller. Fortsätta med boulen (3). Hoppas kunna gå och röra mig om tio år (4). Optimistisk för framtiden, 80 är det nya 70 (5).

Min fysiska aktivitet i framtiden Tänkt mycket på hjärtproblemen (1). Kan drabbas utav någonting och åldern tar ut sin rätt. Svårt att

hitta gemenskaper som äldre (2). Risk för att bli sämre med tiden (4). Hjärtsjukdom i släkten. Kan få kärlkramp när som helst. På väg mot diabetes. Blir jag sittande blir det jobbigt. Går och väntar på att något ska hända (5).

9 Utifrån syftet att undersöka faktorer som män upplever påverkar deras utförande av fysisk aktivitet framkom fyra kategorier. Dessa var ”främjande av fysisk aktivitet”, ”försvårande av fysisk aktivitet”, ”fysisk aktivitet i livets olika perioder” samt ”oro för framtiden”. Nedan kommer varje kategori att presenteras med tillhörande

underkategorier samt en beskrivning om vad som ingår i varje kategori.

Främjande av fysisk aktivitet

Flera olika faktorer som ansågs främja fysisk aktivitet framkom. Bra utbud av lokaler, ytor utomhus och parkeringsmöjligheter möjliggjorde att

informanterna upplevde det lättare att genomföra fysisk aktivitet: ”Det ska vara lätt att ta sig till lokalen och ha bra parkeringsmöjligheter samt bra öppettider”, ”Bodde nära skolan som ung och hade även en bonde som granne med stora ytor”.

Positiv och negativ social påverkan framkom: ”Sociala biten lika viktig som den fysiska. Lätt att strunta i att gå till gymmet om man är ensam”. Eget initiativ framkom ha betydelse för både planerande och genomförande: ”Byggde på att man själv ville något, ingen vilja inget gjort. Inget stöd från kommunen utan vi fixade iordning allting själva”, samtidigt som en positiv inställning bevarade intresset för genomförandet av fysisk aktivitet genom hela livet: ”Eftersom man var aktiv som ung har man skapat en inre vilja att vara det nu med. Intresset skapades i ungdomen”.

Fysisk aktivitet hade bedrivits för att hålla kroppsvikten och för att bibehålla kroppens muskuloskeletala och mentala funktioner: ”Orkar mer och klarar mig bättre i livet. Sen har jag hört att det är bra för hjärnan” och ”Still i vikt”.

10 ordinationer jag fått”. Medicin och smärtlindring som minskade smärtan

ökade möjligheterna till att vara fysiskt aktiv: ”Smärtlindring gör att jag kan röra mig”.

För att se alla underkategorier till kategorin ”främjande av fysisk aktivitet” se tabell 1.

Försvårande av fysisk aktivitet

Arbetet och tidsbrist upplevdes vara något som tidigare försvårat utförandet av fysisk aktivitet samtidigt som en del av deltagarna ansåg sig ha haft ett fysiskt aktivt arbete vilket gjorde att det inte fanns behov av att röra sig ytterligare på fritiden: ”Tungt arbete, nöjd på kvällen”.

Det framkom att när deltagarna bildade familj och fick andra intressen så minskade möjligheten och intresset av att vara fysiskt aktiv: ”Mindre aktiv vid jobb och familjetid, ökat behov att fixa i hemmet”, samtidigt som bristen på tillgängliga lokaler och föreningsliv angavs vara orsaker till minskad fysisk aktivitet: ”Inga gympasalar där jag växte upp”.

Fysiska hinder och sjukdomar framkom som faktorer som förhindrade fysisk aktivitet. Deltagarna hade antingen ont någonstans eller hade varit allvarligt sjuka vilket fortfarande påverkade dem negativt: ”Allvarligt hjärtsjuk, som känns av vid ansträngning”, ”Kroppen klarar inte att gå och springa. Smärtan förhindrar träning.”

Faktorer som uteblivna resultat: “Började träna men utan effekt på

11 För att se alla underkategorier till kategorin ”försvårande av fysisk aktivitet” se

tabell 1.

Fysisk aktivitet genom livets olika perioder

Samtliga deltagare hade egna erfarenheter av att vara fysiskt aktiva. I

ungdomen ägnade sig informanterna åt någon form av fysisk aktivitet såsom simning, skidor och hockey: ”Alternativ träning året runt, spelade fotboll och handboll. Var friidrottsverksam i barndomen”. När deltagarna sedan blev vuxna och föräldrar övergick de istället till att vara tränare och “aktiv förälder” och stöttade sina egna barn i deras idrottsutövande: ”Varit fotbollstränare för barn och varit aktiv förälder”.

Nuvarande fysiska aktiviteter bestod av muskel- och

rörlighetsträning, konditionsträning samt boule och trädgårdsarbete: ”Muskel- och rörlighetsträning på gym”, ”Cyklar, spelar boule och snickrar om

dagarna”.

Förhoppningen inför framtiden var att kunna fortsätta vara aktiva och röra på sig regelbundet. En positiv framtidssyn noterades också där “80 är det nya 70”

För att se alla underkategorier till denna kategori ” fysisk aktivitet i livets olika perioder” se tabell 1.

Oro för framtiden

12

5 DISKUSSION

5.1 Resultatsammanfattning

I denna studie framkom det att det finns faktorer som både främjar och

försvårar fysisk aktivitet. Positiv social påverkan, att kunna styra över sin egen träning och acceptans av tillstånd var faktorer som angavs främja fysisk

aktivitet. Tidskrävande arbete, familj, sjukdomar och fysiska hinder var faktorer som upplevdes försvåra utförande av fysisk aktivitet.

Alla deltagare hade erfarenheter av att vara fysiskt aktiva. I ungdomen var det fysiska aktiveter som fotboll, hockey och skidåkning som utövades. I dag bestod den fysiska aktiviteten istället av muskel- och rörlighetsträning på gym, konditionsträning, boule och trädgårdsarbete. När informanterna blev vuxna och fick egna barn övergick det till att istället bli tränare och ”aktiv förälder” och stötta sina egna barn.

Det framkom en oro för framtiden hos deltagarna, som inte kunnat påvisas påverka utövandet av fysisk aktivitet i enbart en riktning.

5.2 Resultatdiskussion

Främjande av fysisk aktivitet

Vi fann i vår studie att informanterna upplevde det lättare att vara fysiskt aktiva om träningen genomfördes tillsammans med andra. Det framkom att social samvaro i samband med träningen upplevdes lika betydelsefull som att utföra den faktiska fysiska aktiviteten. Men även att negativ social påverkan, i form av tvång som förekom

13 stärks ytterligare av att deltagarna i Crombie et als (11) studie beskrev att känslan av utanförskap upplevdes som en hindrade faktor för utförandet av fysisk aktivitet.

I vår studie framkom faktorn att ”Ligga still i vikt” som en faktor som främjande fysisk aktivitet och att i många fall var våra informanter fysiskt aktiva för att kunna vara stilla i eller minska vikten. Men även att vara aktiv för att bättre ett bättre välmående förekom ”Orkar hänga med både fysiskt och mentalt”. Att ”ligga still i vikt” har visat sig vara en betydande faktor för många, vilket även framkom i den rapport som MSB (10) sammanställde 2012 där 21 % av de tillfrågade svarade att de var fysiskt aktiva för att kunna gå ner i vikt.

Vi fann även att motivation var en faktor som upplevdes ha betydelse för utförandet av fysisk aktivitet. I vår studie framkom detta tydligast i individens positiva inställning. ”Mår bra av att träna” eller ”Alltid tyckt det varit roligt att hålla igång och att det känns skönt efteråt”. Att motivation var en påverkande faktor framkom även i Ekström och Wides studie (8). Detta tyder på att motivation inte bara är en påverkande faktor hos det enskilda könet utan gäller generellt bland den äldre befolkningen. Crombie et al (11) betonade att den starkaste faktorn till brist på utövandet av fysisk aktivitet var låg self-efficacy och bristande motivation. Detta sista påstående framkom inte i vår studie vilket troligen kan förklaras utifrån att inklusionskriteriet medfört en grundläggande

motivation till att genomföra fysisk aktivitet. Crombie et al (11) utforskade både män och kvinnor i pensionsålder oavsett aktivets nivå. Vår studie utforskade endast män som redan klassificerats som aktiva vid rekryteringstillfället.

14 I resultatet av denna studie framkom underkategorin bevarande av kroppsfunktion, där informanterna hade fått lärdom att bland annat att hjärnan stärks av regelbunden fysisk aktivitet. Detta stärks av Settler et al (4) som kom fram till att fysisk aktivitet kan minska risken för bland annat demens vilket hälso- och sjukvården bör kunna använda för att motivera äldre människor till att vara fortsatt aktiva, alternativt användas för att motivera till uppstart av fysisk aktivitet.

Träningslokalernas öppettider framkom som en faktor som påverkade utförandet av fysisk aktivitet i både positiv och negativ riktning vilket innebär att samhällen med en mindre befolkningsmängd med en lägre efterfrågan på gymlokaler, potentiellt har sämre öppettider som passar alla åldersgrupper. Däremot har större städer gymlokaler som är tillgängliga 24 timmar om dygnet.

Professioners påverkan framkom även den ha en positiv och negativ inverkan på utövandet av fysisk aktivitet. Detta berodde främst på vilken situation informationen gavs ut under. ”Fått träningsprogram av sjukgymnast” vilket resulterat i att övningarna genomförts åtminstone under den period som kontinuerliga uppföljningar med

fysioterapeuten fanns. Även krav på viktnedgång från ortoped inför operation framkom vara en stark motiverande faktor att utföra fysisk aktivitet. Båda situationerna har kunnat bevisa att professioner inom sjukvården under korta perioder kan medverka i att främja utövandet av fysisk aktivitet. Den negativa inverkan professionerna har haft är när patientens ålder tagit ut sin rätt och avråtts från att sluta med fysiska aktiviteter ”Läkaren informerade om att det var dags att sluta spela i Korpen”. Troligen

diskuterade inte läkaren alternativa träningsmetoder, vilket potentiellt skulle ha medfört att denna kategori försvunnit som ett resultat i denna studie.

Försvårande av fysisk aktivitet

15 något som upplevdes påverka utövandet av fysisk aktivet i både positiv och negativ riktning medan Crombie et al (11) enbart klassificerat skador och sjukdomar som något som enbart försvårar utövandet av fysisk aktivitet.

En faktor som framkom i vår studie och som även framkom i studien av Crombie et al (11) var ledsmärta. Både vi och Crombie et al (11) kom fram till att detta var något som påverkade utövandet av fysisk aktivitet negativt.

Det framkom i vår studie att när informanterna fick familj och andra intressen så minskade deras fysiska aktivitet och de med idrottsaktiva barn övergick istället till att vara tränare och ”aktiv förälder”. Frändin et al (19) såg 1995 ett samband mellan den fysiska aktivitet männen genomförde vid 35 års ålder och den fysiska aktiviteten som bedrevs vid 76 års ålder. Detta skulle man även kunna se bland våra informanter. De som var aktiva då är det fortfarande medan de som mer fokuserade på familj och jobbet inte är lika aktiva idag. Sen är även en viktig tanke att ha med sig att samhället har förändrats mycket under sista 20 åren vad gäller fysisk aktivitet. I dagen samhälle är det mycket mer prioriterat och accepterat att man håller igång och är fysiskt aktiv även trots att man har familj och jobb. Siffror från EU (24) som publicerades 2014 visade att 70 % av den svenska befolkningen tränade eller idrottade minst en gång i veckan under det året.

Fysisk aktivitet genom livet

I vår studie framkom att informanterna varit fysiskt aktiva i sin barndom och informanterna menade på att de skapade ett intresse för fysisk aktivitet och att vara fysiskt aktiv när de var barn. Informanterna trodde att detta eventuellt kunde bidragit till att de var fysiskt aktiva idag, men någon tydlig sådan uppfattning sågs inte i resultatet. Forskningen (15-19) som är gjord på området och som har undersökt relationen mellan fysisk aktivet i ungdomen och senare i livet har varierande resultat vilket gör relationen svag. Däremot har ingen tidigare kvalitativ studie undersökt relationen i

16 Oro för framtiden

I boken Äldres hälsa (25) beskrivs äldre som en speciellt utsatt grupp för att drabbas av sjukdomar, funktionsnedsättningar med förhöjd risk att förlora förmågan att

självständigt klara allmän daglig livsföring (ADL) (25).

I vår studie framkom kategorin ”Oro för framtiden”. Denna kategori saknade i denna studie en tydlig koppling till om oron främjade eller förhindrade fysisk aktivitet. Sjukdom angavs påverka fysiska aktivitetsnivån både som motivator för att leva längre genom att förbättra hälsan, men även som hinder när sjukdomen skapar förändringar i livsstilen som förhindrar utövandet av fysisk aktivitet.

5.3 Metoddiskussion

Eftersom studiens syfte var att undersöka faktorer som äldre män upplever har betydelse för utövandet av fysisk aktivitet så användes en kvalitativ metod. Kvalitativa metoder strävar efter att undersöka, beskriva och förstå de fenomen kring de frågeställningar som uppkommit och ansågs därför mest passande (21). Intervjufrågor togs fram utefter syftet. Dessa utgjorde frågebatteriet som utforskade områden med potentiella influenser under livets olika perioder.

Begränsningar i studien

Frågebatteriet hade kunnat specificeras med ytterligare frågor om vuxenlivets

influenser, men eftersom författarna ville ha så öppna frågor som möjligt behölls och användes de frågor som redan fanns och ställde istället fördjupande följdfrågor på dessa. En större erfarenhet av intervjuer inom kvalitativ forskning hade troligen resulterat i ett mer utförligt och djupare resultat.

17 En provintervju var planerad innan studiestart men författarna ansåg att

resultatet av den första genomförda intervjun höll tillräcklig kvalitet och inkluderade även denna intervju i studien.

I transkriberingen togs ej hostningar, harklingar och diskussioner som inte tillfört studien med och faktorer som språkets hastighet, tonläge och betoningar noterades ej (26). Detta kan ha påverkat den slutliga tolkningen av den

transkriberade texten. Tolkningar av meningar kan ha förstärkts respektive, försvagats utifrån tonläget vid informationstillfället vilket vid intervjutillfället kunnat ge uppenbara svar om vad som menats. I efterhand, vid genomgång av färdigställda texter, blev tydligheten i meningarnas bakomliggande budskap diffusa och svårigheter att tolka om det varit positivt eller negativt laddat i uttalandet. Vilket medfört en neutral utgångspunkt vid tolkningen av färdig data. Författarna transkriberade två intervjuer vardera och den sista

tillsammans. Transkriberingen påbörjades dagen efter den sista intervjun vilket också rekommenderas i litteraturen (26).

Rekrytering av deltagare till studien skedde i samband med en friluftsdag för pensionärer boende på orten. Författarna fick efter godkännande från styrelsen i lokala PRO besöka friluftsdagen. I och med att detta var en friluftsdag enbart för pensionärerna i samhället så gav det en begränsad geografisk variation på målgruppen. Författarna hade inte någon tidigare relation till deltagarna i studien vilket ökade trovärdigheten för resultatet i studien.

18 De studiespecifikt ställda frågorna angående minnesfunktion och fysiska

aktivitetsnivån var inte validerad men användes som screening för att i möjligaste mån uppfylla inklusionskriterierna för deltagande i studien.

5.4 Etikdiskussion

Alla informanterna fick information om att de kunde avsluta sitt deltagande eller avbryta inspelningen när den ville. Information lämnades både muntligt och skriftligt vilket sedan informanterna fick skriva under att de hade mottagit och förstått.

Intervjuerna som spelades in på författarnas telefoner raderades när filerna fördes över till datorerna och senare raderades även dessa ljudfiler från datorerna när

studiematerialet lämnades över till Uppsala Universitet. Endast författarna och handledaren hade tillgång till materialet som användes i studien. I enlighet med

deltagarnas konfidentialitet tilldelades varje person en siffra mellan 1–5 som användes istället för personuppgifter när citaten kodades.

Klinisk nytta

Ur ett kliniskt perspektiv kan denna studie bidra med kunskap om betydelsen av gemenskap hos äldre vid utförandet av fysisk aktivitet. Samtidigt finns det individer som hellre tränar, och är fysiskt aktiva, själva. I likhet med tidigare forskning visar denna studie att det finns faktorer som både främjar och förhindrar fysisk aktivitet och fokus bör vara att hitta dessa individuella faktorer för att stärka möjligheterna till utövandet av fysisk aktivitet för varje individ.

Framtida forskning

19

6 KONKLUSSION

Det finns många faktorer som män mellan 65 - 80 år upplever har betydelse för utförandet av fysisk aktivitet. Faktorer som upplevdes främja fysisk aktivitet (positiv social påverkan, bra utbud av lokaler och ytor och bevarande av kroppsfunktion) liksom faktorer som upplevdes försvåra (tidskrävande arbete, familj och hem, fysiska hinder och sjukdomar) liksom oro inför framtiden framkom. Faktorer av betydelse för

20

7. REFERENSLISTA

1. Strand K. Hjärt-Lungfonden - Hjärtrapporten 2016 [Internet]. Stockholm; [citerad 14 mars 2017] s. 44. Report No.: ISBN: 978-91-87485-29-9. Tillgänglig vid:

https://www.hjart-lungfonden.se/-Nyheter-/Hjartrapporten-2016-Allt-fler-har-hogt-blodtryck/

2. Boreham C, Riddoch C. The physical activity, fitness and health of children. J Sports Sci. december 2001;19(12):915–29.

3. Folkhälsomyndigheten. Fysisk inaktivitet - ett skadligt beteende —

Folkhälsomyndigheten [Internet]. Folkhälsomyndigheten. 2017 [citerad 14 mars 2017]. Tillgänglig vid: https://www.folkhalsomyndigheten.se/far/inledning/fysisk-inaktivitet-ett-skadligt-beteende/

4. Sattler C, Erickson KI, Toro P, Schröder J. Physical Fitness as a Protective Factor for Cognitive Impairment in a Prospective Population-Based Study in Germany. J

Alzheimers Dis. 01 januari 2011;26(4):709–18.

5. Lohne-Seiler H, Hansen BH, Kolle E, Anderssen SA. Accelerometer-determined physical activity and self-reported health in a population of older adults (65–85 years): a cross-sectional study. BMC Public Health. 27 mars 2014;14(1):284.

6. World Health Organization. Global recommendations on physical activity for health . Geneve: WHO Press; 2010

7. Förslag till nationell handlingsplan för säkerhetsfrämjande arbete för äldre personer [Internet]. Stockholm: Socialstyrelsen; 2011 dec [citerad 15 mars 2017] s. 48. Report No.: 2011-12–7. Tillgänglig vid:

https://www.msb.se/Upload/Nyheter_press/S%C3%A4kerhetsfr%C3%A4mjande%20ar bete%20slutrapport%2020111201.pdf

8. Ekström F, Wide S. Vilka motivationsfaktorer driver kvinnliga seniorer att ägna sig åt gruppträning? [Internet] [Kandidatuppsats 15Hp]. [Göteborgs Universitet]:

Hälsopromotionsprogrammet, inriktning idrottsvetenskap; 2016 [citerad 15 mars 2017]. Tillgänglig vid:

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/45909/1/gupea_2077_45909_1.pdf

9. Lübcke A, Martin C, Hellström K. Older Adults’ Perceptions of Exercising in a Senior Gym. Act Adapt Aging. 01 april 2012;36(2):131–46.

10. Wallén MB, Ståhle A, Hagströmmer M, Franzen E, Skavberg Roaldsen K. Motionsvanor och erfarenheter av motion hos äldre vuxna [Internet]. Stockholm: Karolinska; 2014 mar [citerad 16 mars 2017]. Report No.: MSB669–mars2014. Tillgänglig vid: https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/27333.pdf

11. K Crombie L, Irvine L, Williams B. Why older people do not participate in leisure time physical activity: A survey of activity levels, beliefs and deterrents Age

21 12. Engström L. Exercise adherence in sport for all from youth to adulthood. Elsevier Sci Publ BV. Juni;1991(4):473–83.

13. Medlem i idrotts- eller friluftsförening, 2014–2015 [Internet]. [citerad 16 mars 2017]. Tillgänglig vid:

http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter- amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/undersokningarna-av- levnadsforhallanden-ulf-silc/pong/tabell-och-diagram/medborgerliga-aktiviteter/medlem-i-idrotts--eller-friluftsforening-20142015/

14. 2015-idrotten i siffror [Internet]. Riksidrottsförbundet; [citerad 16 mars

2017].Tillgängligvid:http://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/dokument/statist ik/rf_idrotten_i_siffror_2015.pdf

15. Taylor, Wendell C, Steven N, Sharon S. Childhood and adolescent physical activity patterns and adulthood : Medicine & Science in Sports & Exercise. Med Sci Sports Exerc. Januari;1999(31):118–23.

16. Scott D, Willits, Fern K. Adolescent and Adult Leisure Patterns: A Reassessment. J Leis Res. 1998(30):319–30.

17. Telama R, Yang X, Viikari J, Välimäki I, Wanne O, Raitakari O. Physical activity from childhood to adulthood: A 21-year tracking study. Am J Prev Med. april

2005;28(3):267–73.

18. Children and Young People – THE IMPORTANCE OF PHYSICAL ACTIVITY [Internet]. Belgien, Bryssel: European Heart Health Initiative; 2001 dec [citerad 16 mars 2017] s. 21. Tillgänglig vid: http://ehnheart.org/publications/publications.html?start=10 19. Frändin K, Mellström D, Sundh V, Grimby G. A life span perspective on patterns of physical activity and functional performance at the age of 76. Gerontology.

1995;41(2):109–20.

20. Caspersen CJ, Powell KE, Christenson GM. Physical activity, exercise, and physical fitness: definitions and distinctions for health-related research. Public Health Rep. 1985;100(2):126–31.

21. Malterud K. Kvalitativa metoder i medicinsk forskning, en introduktion. 3:1. Vol. 2014. Lund: Studentlitteratur AB

22. Graneheim UH, Lundman B. Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Educ Today. februari 2004;24(2):105–12.

23. Franco M, Tong A, Howard K, Sherrington C. Older people's perspectives on participation in physical activity: a systematic review and thematic synthesis of qualitative literature. Br J Sports Med. Oktober 2015:49(19)1286-76.

22 http://ec.europa.eu/commfrontoffice/publicopinion/archives/ebs/ebs_412_en.pdf

25. Rydwik E. redaktör. Äldres hälsa: ett sjukgymnastiskt perspektiv. Uppl 1:2. Lund: Studenlitteratur AB; 2012.

26. Gillham B, Lyon D. Forskningsintervjun: Tekniker och genomförande. Malmö: Studentlitteratur AB; 2008.

23

8. Bilaga 1

Hej!

Vi heter Pontus och Erik och studerar till fysioterapeuter vid Uppsala Universitet. Vi är just nu inne på vår sista termin, och håller på med vårt examensarbete där vi vill intervjua dig som är man mellan 65–80 år.

Syftet med intervjun är att undersöka vilka faktorer män i åldrarna 65 – 80 år upplever har betydelse förutövandet av fysisk aktivitet. Det som sägs i intervjuerna kommer att behandlas konfidentiellt och det är bara vi tillsammans med vår handledare som kommer ha tillgång till intervjuerna. Intervjuerna kommer sedan att lagras på datorer med kod inloggning. Resultatet av intervjuerna kommer sedan att användas som grund i vår examensuppsats.

All medverkan är helt frivillig och du som deltagare kan när du vill avbryta deltagandet eller kräva att inspelningen stängs av utan att du behöver ange orsak.

Det går när som helst att kontakta oss om du har frågor. Tack för ditt visade intresse!

Med vänlig hälsning! Erik Wahlqvist 079 - 335 23 79 Erik.wahlqvist@hotmail.com Pontus Widén 076 – 320 78 75 Pontus.widen15@gmail.com Handledare:

Susanna Tuvemo Johnson

24

9 Bilaga 2

JAG SKATTAR MINNESFÖRMÅGAN SOM

GOTT

NÅGOT NEDSATT

NEDSATT

JAG ÄR FYSISKT AKTIV UNDER EN VANLIG

VECKA

MINDRE ÄN 60 MINUTER I VECKAN

MER ÄN 60 MINUTER I VECKAN

25

10. Bilaga 3

Samtycke till deltagande i studie om upplevelse av faktorer

som påverkar fysisk aktivitet och träning

Härmed samtycker jag till att delta i denna studie. Jag har fått information

både muntligt och skriftligt och att jag har fått ett exemplar av

informationsbladet. Mitt deltagande i studien är frivilligt och jag kan när

som helst välja att avbryta eller be om att inspelningen stängs av.

Jag är också medveten om att det som sägs under intervjun kommer att

användas som grund till ett examensarbete och att inspelningen efter

avslutad uppsats kommer att lämnas över till Uppsala Universitet.

_______________________ _________________

26

11 Bilaga 4

Intervjufrågor

1. Vad är fysisk aktivitet för dig?

2. Anser du att du är fysiskt aktiv idag?

3. Vad upplever du underlättar för dig att vara fysiskt aktiv?

4. Vad upplever du försvårar för dig att vara fysiskt aktiv?

5. Har det funnits perioder i ditt liv där du varit mer eller mindre fysiskt aktiv? 6. Hur upplever du att din fysiska aktivitet har förändrats under livets gång?

7. Hur aktiv skulle du beskriva att du var i åldrarna 6-18 år? Vad gjorde du

huvudsakligen på din fritid under denna period?

8. Hur upplever du att den fysiska aktivitet som du bedrev under ungdomsåren har påverkat hur fysiskt aktiv du är idag?

9. Hur upplever du nu såhär i efterhand att möjligheterna var till att vara fysiskt aktiv var där du växte upp?