Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Småföretag och nyttan av att utveckla
open source - en fallstudie
Small business and the benefit of developing Open Source -
a case study
Pierre Zalas
Examen: Kandidatexamen 180 hp Examinator: Daniel Spikol
Huvudområde: Medieteknik Handledare: Bo Peterson
Sammandrag
Open source eller öppen källkod innebär att vem som helst kan se, justera och dela koden. Företag, organisationer och individer investerar såväl tid som resurser att utveckla open source-projekt, där majoriteten av projekten inte genererar någon form av ekonomisk vinning. Pocketsize är en Malmöbaserad webbyrå som har utvecklat ett front-end ramverk vid namn Bolts samt ett automatiseringsverktyg vid namn Toolbelt som avses släppas som open source.
Denna studie syftar till att bidra med kunskap om vad det är som driver småföretag, idella organisationer eller individer till investera tid i att utveckla open source-projekt. Därmed har en fallstudie på webbyrån Pocketsize i Malmö gjorts där en analys av ramverket Bolts och verktyget Toolbelt, utvecklat av Pocketsize, har genomförts. Detta för att erhålla kunskap om varför
Pocketsize väljer att släppa de open source. Teori och tidigare forskning presenterar aspekter som motiverande faktorer och drivkrafter bakom utveckling av open source-projekt. Studien har har antagit ett kvalitativt perspektiv där observationer och semistrukturerade intervjuer har gjorts för att kartlägga handlingsmönster och för att återge hur en individ tänker och resonerar kring ämnet. Resultatet redogör för hur utvecklare ofta skapar en produkt utifrån sina egna behov samt hur känslan av altruism och att viljan att ”ge tillbaka” till open source-communityt är några av de största motiverande faktorer och drivkrafter bakom att bidra till open source-projekt.
Nyckelord
Open source, motivation, webbutveckling, webbproduktion, content management system, framework, front-end, back-end.
Abstract
Open source or open source-code means that anyone can view, adjust and share the code. Companies, organizations and individuals invest their time and resources to develop open source projects, where the majority of projects doesn’t even generate any kind of financial gain.
Pocketsize is a Malmö based web agency that has developed a front-end framework called Bolts as well as an automation tool called Toolbelt intended to be released as open source.
This study aims to contribute knowledge of what drives small businesses, non-profit organizations or individuals to invest time and resources in developing open source projects. Therefore, a case study has been made at the web development agency Pocketsize in Malmö, where an analysis of the Bolts framework and Toolbelt automation tool that Pocketsize has developed has been conducted. In an attempt to understand why Pocketsize chooses to release them as open source. Theory and previous research presents aspects as motivational factors and driving forces behind the development of open source projects. The study has adopted a qualitative perspective where observations and semi structured interviews have been made to map action patterns and to reflect how an individual contemplates on the subject. The result states that developers often create a product based on their own needs and how a feeling of altruism and the willingness to “pay it forward” to the open source community are some of the major motivatiors and driving forces behind contributing to open source projects.
Keywords
Open source, motivation, web development, web production, content management systems, framework, front-end, back-end.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1Syfte ... 2
1.1.1
Frågeställning ... 2
1.2
Avgränsningar ... 3
1.3
Målgrupp ... 3
1.4
Open source ... 3
1.4.1
Linux ... 4
1.4.2
Apache ... 4
1.4.3
WordPress och CMS ... 4
1.5
Egenskaper hos lyckade open source-projekt ... 5
2 Teori ... 6
2.1Motivation ... 6
2.1.1
Inre motivation ... 6
2.1.2
Yttre motivation ... 6
2.2
Motiverande faktorer ... 6
2.2.1
Inre faktorer ... 7
2.2.2
Externa belöningar ... 8
2.3
Drivkrafter bakom utveckling ... 9
3 Metod ... 11
3.1Metodval ... 11
3.1.1
Semistrukturerade intervjuer ... 11
3.2
Empirisk datainsamling ... 12
3.3
Pocketsize Webbyrå ... 12
3.3.1
Urval ... 13
3.4
Tillvägagångssätt ... 14
3.4.1
Observationer ... 14
3.4.2
Intervjuer ... 14
3.5
Metoddiskussion ... 15
3.5.1
Etik ... 15
3.5.2
Validitet och reliabilitet ... 15
4 Resultat ... 16
4.1
Front-End ramverket Bolts ... 16
4.1.1
Bolts utveckling ... 16
4.1.2
Bolts fördelar och nackdelar ... 18
4.2
Automatiseringsverktyget Toolbelt ... 18
4.2.1
Toolbelts fördelar och nackdelar ... 19
4.3
Pocketsize om open source ... 19
4.3.1
Pocketsize om att släppa Bolts och Toolbelt open source ... 20
5 Diskussion ... 21
Ordlista
AI, förkortning av artificiell intelligens. Artificiell intelligens är den intelligens som kan innehavas
av maskiner. Begreppet innefattar ofta även det forskningsområde för skapandet av datorer eller datorprogram med intelligent beteende.
Back-End, inom datateknik innefattar det basbearbetning av kod som ofta sker på servernivå. CMS, förkortning av Content Management System. Publiceringsverktyg som möjliggör
publicering och redigering av text, media och metadata på en webbplats eller server.
Community, är ett nätbaserat socialt nätverk, ofta inkluderat ett forum där personer med liknande
intresse delar med sig av allt från tankar och idéer till egna skapelser. Open source har ett väldigt stort, aktivt Community.
CSS, förkortning av Cascading Style Sheets (på svenska stilmallar) är ett språk som beskriver hur
något presenteras, till exempel; typsnitt, textstorlek och färg.
Framework, på svenska Ramverk, är ett programmeringsstöd som ger funktioner vilket kan
underlätta utveckling av program- eller mjukvara. Kan innehålla kodbibliotek,
kompileringsprogram, och verktyg som samlar ihop komponenter till utveckla ett projekt.
Front-End, är gränssnittsorienterad bearbetning av kod som sker nära användaren. Inom
datateknik associeras ofta Front-End med webbaserade mjukvarumoduler baserade på HTML, CSS och JavaScript.
Hacker, datorentusiaster med intresse av tekniska system, ofta inom programmering av program-,
hård- eller mjukvara.
HTML, förkortning av HyperText Markup Language, är ett märkspråk för hypertext som delvis
utgör den grundläggande standarden för webben (www).
Linux, är ett operativsystem (OS) som till största delen, och i några varianter helt, består av fri
Open source, på svenska Öppen källkod, är mjukvara där du själv bestämmer över det du
använder. Open source innebär att det är fritt att använda, anpassa, vidareutveckla, sprida och dela med sig av mjukvaran.
OSS, förkortning av Open source software (mjukvara med öppen källkod).
PHP, Hypertext preprocessor är ett skriptspråk som används av servrar för att driva webbplatser
med dynamiskt innehåll - innehåll som genereras från en databas eller en besökares formulärdata.
SASS, Syntactically awesome stylesheets - verkar som ett lager som läggs ovanpå CSS vilket ger
utvecklare möjligheten att använda fler funktioner och variabler.
Style, talspråk för hur CSS/SASS presenterar delar av kod, såsom text, länkar, knappar osv. UI, står för User interface, som betyder användargränssnitt. User interface design fokuserar på att
bygga gränssnitt som har element som är lätta att navigera, förstå och använda.
UX, står för User experience och betyder användarupplevelse. UX-design avser designarbete som
1 Inledning
På 1960-talet, under internets begynnelse, när den första produktionen av datorer påbörjades fanns det endast open source-mjukvara (OSS). Producenterna distribuerade datorer med gratis
programvara som fritt kunde kopieras mellan användarna. Öppenheten av koden för programvaran tillät varje användare att se, justera och förbättra koden, varpå användare kunde uppgradera funktionaliteten av programvaran genom att dela med sig av sina lösningar. Under 1990-talet började persondatorer (PC) att träda in i vardagslivet med användarvänliga gränssnittoch successivt inleddes en revolution där programvara och operativsystem började kosta allmänheten dyra pengar (Grazzini, 2009). Under det senaste decenniet menar Höst och Orucêvíc-Alagíc (2011) att populariteten för open source utvecklats och har medfört ett ökat intresse från branschen. Open source-mjukvara är programvara med öppen källkod där vem som helst kan inspektera och modifiera. Källkod i sin tur är en del av programvaran de flesta användare aldrig ser. Det är kod som utvecklare kan manipulera för att ändra hur en del av en programvara; ett ”program” eller en ”applikation” fungerar. Utvecklare som har tillgång till källkoden för en specifik programvara har möjlighet att lägga till funktioner eller lösa problem i delar av programvaran som inte alltid fungerar korrekt. Pocketsize är en Malmöbaserad webbyrå som erbjuder kreativa lösningar på individnivå. Pocketsize har utvecklat ett front-end ramverk för formgivande av WordPress-sidor vid namn Bolts samt ett automatiseringsverktyg för att effektivisera webutvecklingsarbete kallat Toolbelt. Ramverket Bolts är tilltänkt att släppas som open source. Pocketsize ser även över
möjligheten att distribuera verktyget Toolbelt. De väljer alltså att släppa, något de investerat tid och resurser i, som öppen källkod för diverse intressenter i webbranschen att ta del av.
Processen för open source-produktion och innovation skiljer sig från vad de flesta ekonomer förväntar sig. Eftersom privata företag vanligtvis betalar sina anställda äger de även rätten till det som de anställda producerar. I ett open source-projekt görs originalmaterialet offentligt tillgängligt för andra att använda, under vissa premisser. Vanligtvis handlar det om att driva utveckling framåt, i form av att göra förbättringar av det ursprungliga projektet. Open source-projekt är ofta löst sammansatta, där bidragsgivande utvecklare är fria att bedriva det område de själva finner mest intressanta. Trots dessa ovanliga drag, har stora företagsinvesteringar i open source-projekt ökat kraftigt de senaste åren. IBM rapporterats ha investerat över 1 miljard dollar under året 2001 på open source-projekt. (Lerner & Tirole, 2005)
Ett exempel på detta är hur The Linux Foundation betalar grundaren av Linux - Linus Thorvalds 10 miljoner dollar om året för hans fortsatta arbete på Linux. Majoriteten av denna omsättning
kommer från investeringar från stora kommersiella företag där Samsung, IBM, Google, AMD, och Huawei är några av de största bidragarna. (Larson, 2016)
Flera studier har gjorts på ämnet vad som driver individer till att ägna sin tid och kompetens för att skapa och stödja open source-projekt. Baytiyeh och Pfaffman (2010) gjorde en studie enligt Likertskalan (en skala där forskaren mäter olika attityder hos respondenten) för att mäta olika typer av motiv för bidragsgivare till ett stort antal open source-projekt. Resultaten visar att majoriteten av 110 bidragsgivande utvecklare (38 betalade för att arbeta på OSS-projekt, samt 72 volontärer) är främst motiverade av en känsla av altruism samt önskan att skapa och lära. Betalningen påverkade inte väsentligt motiven till att bidra till open source-projekt. (Baytiyeh & Pfaffman, 2010)
1.1 Syfte
Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad det är som driver ett mindre företag, en icke-kommersiell organisation eller en individ till investera tid i och utveckla ett open source-projekt. Därmed har en fallstudie på webbyrån Pocketsize i Malmö gjorts. Studien kommer att analysera ramverket Bolts och verktyget Toolbelt som är utvecklade utan resurser av Pocketsize, hur de fungerar, hur de kommer att hanteras, samt hur det resoneras kring att släppa de open source.
1.1.1 Frågeställning
Den preliminära frågeställningen är som följer:
- Vad motiverar småföretag att släppa ett projekt eller produkt open source och vad är drivkraften bakom utvecklingen?
En sekundär frågeställning är:
- Vad har Pocketsize att vinna på att utveckla ett eget ramverk och släppa det som open source?
1.2 Avgränsningar
Då begreppet motivation är ytterst omfattande, avser denna studie endast att redogöra för påträffade motivationsfaktorer från tidigare forskning inom open source-projekt. Studien kommer inte att fördjupa sig i motivation som ämne, då studien avser att redogöra för drivkrafter bakom open source-projekt. Studien fördjupar sig inte i andra CMS utöver WordPress, och inte heller andra front-end ramverk som Bootstrap, Skeleton eller Foundation.
1.3 Målgrupp
Studien avses vara intressant för byråer och aktörer inom webbranschen som vill vidga sin kunskap om open source-projekt och drivkrafterna bakom dem. För att ta del av utveckling och processen bakom, samt kunskap om ramverket Bolts och verktyget Toolbelt. Studien är även intressant för studenter som forskar inom området motivation och drivkraft inom open source-projekt.
1.4 Open source
För att kunna koppla befintlig teori om motivationen och drivkraft bakom utveckling av open source-projekt till studiens resultat, behöver vi först förstå vad open source är och innebär.
Open source eller öppen källkod är mjukvara där du själv bestämmer över mjukvaran du använder. Det ger dig en frihet och flexibilitet och samtidigt gör dig leverantörsoberoende. Open source handlar om att fritt använda, anpassa, vidareutveckla, sprida och dela med sig av mjukvara. Open source är ett gemensamt namn på en mjukvara släppt under en licens som ger användarna nästan samma rättigheter som upphovsmannen. Som användare av en mjukvara skapat under open source kan man själv se hur en mjukvarans kod är skriven. Open source bygger på att upphovsmannen bakom en programvara delar med sig av källkoden till de som är intresserade. Vidareutvecklingar görs sen av användare runt om i världen som är med och hjälper till och bidrar med förbättringar. Dessa förbättringar kan sen inkluderas i senare distributioner i mjukvaran. Många open-source projekt har ett Community bakom sig där användare kan få hjälp och komma med förslag på förbättringsåtgärder. Begreppet open source har också kommit att beskriva hur en grupp utvecklare samarbetar (ofta via Internet) för att gemensamt utveckla programvara. Deltagare i dessa projekt är ofta del av en kultur som har en gemensam syn på hur det som skapas bör göras tillgängligt för andra att ta del av. (Open Source Initiative, 2016)
1.4.1 Linux
Ett av de mest välkända open source-projekten är Linux. Linux är ett operativsystem baserat på Unix, skapat från grunden av Linus Torvalds tillsammans med bidragande hackers från olika delar av internet. Linux består näst intill uteslutande av fri programvara - open source, och är ett av de mer framstående exemplen på vad utveckling med fri programvara och öppen källkod har åstadkommit. En GNU/Linux-distribution är en samling programvara som förutom Linuxkärnan och GNU-operativsystemet innehåller det som behövs för att få ett komplett, fungerande
datorsystem. Linux är idag det klart dominerande operativsystemet bland superdatorer, och Android – det ledande operativsystemet för dagens mobiltelefoner är ett Linux-baserat operativsystem. (Moody, 2002; Linux Kernel Organization, 2017)
1.4.2 Apache
Ett annat välkänt open source-projekt är webbservern Apache, utvecklat av The Apache Software Foundation. Apache lanserades 1995 och är baserat NCSA HTTPd 1.3 (en webbserver utvecklad av National Center for Supercomputing Applications). Apache är idag världens mest använda webbserver och är kompatibelt med operativsystem som Windows och Linux. Dessutom är
källkoden öppen, vilket gör det möjligt att anpassa och modifiera webbservern fritt. (Moody, 2002; The Apache Software Foundation, 2017)
1.4.3 WordPress och CMS
WordPress är ett Content Management System (CMS). Ett publiceringsverktyg som ger ägaren tillåtelse att publicera och redigera text, media och metadata på sin webbplats. Med fokus på estetik, webbstandard och användarvänlighet har WordPress, som började som ett open source bloggverktyg, idag växt till ett av det mest använda publiceringsverktyg på webben. (WordPress, 2016)
1.5 Egenskaper hos lyckade open source-projekt
Långt ifrån alla open source-projekt är framgångsrika. Gordon (2013) menar dock att lyckade open source-projekt alla delar några grundläggande karaktärsdrag. En klart definierad vision och tillika en tydlig process för att förmedla visionen i uppstarten av projektet. En tydligt definierad
användarmålgrupp vars behov kan mötas av programvaran, såväl som välstuderade mål. God kommunikation för projektet så som; en kvalitativ webbplats, väl förd dokumentation, felsöknings-/uppföljningssystem, samt ett kommunikationssystem eller plattform i form av en mail-lista eller ett användarforum. Samtliga är vitala delar för ett lyckat open source-projekt. Slutligen är det viktigt - efter första utgåvan av ett projekt är släppt - att programvarans uppbyggnad är modulär, så framtida utvecklingsuppgifter kan delas upp och arbetas vidare på. (Gordon, 2013)
Ytterligare en viktig aspekt för ett framgångsrikt open source-projekt är att få utvecklare inom ramarna för användarmålgruppen. Gordon (2013) menar att det är då ett projekt verkligen frodas, och nämner hur en av de främsta motivationsfaktorerna inom arbetet med open source-projekt är ett användarcenterat behov. Något som bekräftas av hans egna studier i ämnet där framgångsrika projekt har haft utvecklare som hade anledning att använda programvaran efter dess initiala släpp (Gordon, 2013).
Kohn (2017) menar att framgångsrika open source-projekt i regel har många användare men konstaterar att en viktig egenskap till ett lyckat projekt är antalet bidragsgivare. De mest framgångsrika open source-porjekt har ytterligare en gemensam nämnare - nämligen finansiellt stöd från en eller flera företag (Kohn, 2017). Intel, IBM, Google, är bara några bidragsgivare som tillför såväl finansiella stöd som bidragsgivare till utvecklingen av operativsystemet Linux. Open source-projekt uppvisar en trend av ökad avkastning (Kohn, 2017). Samtidigt talar även Kohn (2017) om hur utvecklare är intresserade av att använda sig av några av de största projekteten och dess mjukvara, samtidigt som de är hängivna att arbeta med de. Vilket i sin tur leder till att fel åtgärdas väldigt fort, funktioner läggs till och arbete för att programvaran ska fungera pålitligt, speglas i de största projekten. Några utav dessa för tidsperioden maj 2016 – april 2017 är;
Linuxkärnan, Homebrew, Chromium (Google Chrome), och React (utvecklat av Facebook). (Kohn, 2017)
Programutveckling är svårt, att driva ett större open source-projekt är ännu svårare. Därmed underlättar stödet från dessa företag och deras arbete via så kallade mjukvarufonder (software foundations). Strukturen och finansieringen från en fond eller ett företag tillför tillförlitlighet till projektet och hjälper det bibehålla stabilitet för ett långsiktigt perspektiv. (Kohn, 2017)
2 Teori
I detta kapitel presenteras teori för motivation, motiverande faktorer samt drivkrafter bakom utveckling av open source-projekt.
2.1 Motivation
Motivation är den inre drivkraft eller vilja att åstadkomma någonting. Utan motivation kommer en individ inte lyckas genomföra det den har för avseende att göra. Locke (2000) beskriver motivation med hjälp av fyra centrala begrepp; behov, värderingar, målsättning och känslor. Locke (2000) menar att motivet till att vilja genomföra någonting kombineras med värderingar och känslor. Ett specifikt motiv kan vara en önskan om att uppnå ett utsatt mål eller resultat. (Locke, 2000)
2.1.1 Inre motivation
Inre motivation är förankrad i individens vilja och intresse. Genom ett intresse för en arbetsuppgift eller en målmedvetenhet att uppnå ett visst resultat drivs individen av inre motivation. Till
nyckelfaktorerna inom inre motivation hör utveckling, erkännande, relationer, ansvar och uppmärksamhet.
2.1.2 Yttre motivation
Yttre motivation är instrumentell och utgörs av konkreta faktorer så som belöning och bestraffning. De positiva yttre motivationsfaktorerna utgörs av externa belöningar vilket vanligtvis utgörs av lön, provision, marknadsföring eller en förbättring i individens arbetssituation. De negativa yttre
motivationsfaktorerna kan bestå av stagnerande lön, rädsla för avsked eller uteblivande av befordran.
2.2.1 Inre faktorer
En av de främsta anledningarna till att bidra till open source-projekt menar Lakhani och Wolf (2003) baseras på njutningsrelaterad inre motivation: ”Projektkoden är intellektuellt stimulerande att skriva”. De menar att resultatet är konsekvent med deras tidigare upptäckter om kreativitet och ”flow” i open source-projekt.
En annan motivationsfaktor är enligt Baytiyeh och Pfaffman (2010) utvecklarens personliga välbehag. Då en utvecklare skapar något inte enbart utvecklaren själv kan ha nytta av utan även dela med sig av och ge andra möjlighet att dra nytta av - altruism - anses detta ingiva belåtenhet. Specifikt i de fall utvecklaren är ansvarig för hela förloppet, från ursprunglig idé fram till färdig produkt eller leverans (Baytiyeh & Pfaffman, 2010). Detta bör tas i aktning då flertalet open source-projekt aldrig färdigställs.
Samtidigt anser en stor del av utvecklare att ”källkod ska vara öppen”. De anser sig ha en
skyldighet eller en gemenskapsmotivering, med känslan av skyldighet att ”ge någonting tillbaka” till open source-communityt. (Lakhani & Wolf, 2003)
Frey (1997) utmanar traditionell ekonomisk teori och hävdar att människor inte enbart agerar med förväntningar på ekonomisk vinning, och inte heller arbetar enbart för att de får betalt. Frey (1997) menar att högre ekonomisk ersättning samt förmåner under vissa specifika förhållanden väger ut motivation. Men genom att erbjuda högre lön kan man samtidigt göra människor mindre
engagerade beträffande sitt arbete vilket kan reducera deras prestationer.
Yttre motivation innebär externa belöningar, som främst brukar associeras med ett
betalningssystem. Inre motivation, eller ”beteende motivation” som Frey (1997) refererar till det, kommer inifrån. Både yttre och inre motivation verkar på samma sätt - desto mer motiverad en individ är, desto större ansträngning kommer den att lägga på en uppgift. Men Frey (1997) menar på att yttre respektive inre motivation inte alltid fungerar tillsammans, och använder termen ”crowding out” för att beskriva det. ”Crowding out” sker när betalning som belöning påverkar den inre motivationen negativt. Ett exempel på detta är hur en minskning av arbetsinsatsen skulle genererar i högre lön. Ett annat scenario är hur en uppgift inte generar någon inre motivation alls. Detta kallar Frey (1997) för ”crowding in”, vilket innebär att att inre och yttre motivation verkar mot varandra, men att den yttre motivationen helt enkelt är starkare. (Frey, 1997)
2.2.2 Externa belöningar
Externa belöningar kan delas upp i två kategorier - framtida belöningar och personliga behov. Utvecklare kan se sitt bidragsgivande till ett open source-projekt som en investering för att erhålla en framtida avkastning. Dessa framtida belöningar är ofta väl underförstådda, dock är det viktigt att förstå vilken typ av avkastning som är relevent för bidragsgivaren. (Hars & Ou, 2002)
Det finns fyra typer av avkastning; Intäkter från relaterade produkter och tjänster, humankapital, marknadsföring av sig själv, och bekräftelse (peer recognition) (Hars & Ou, 2002). Utvecklandet av Open source-programvara medför en möjlighet till försäljning av relaterade produkter och tjänster. I Linux fall erbjuder företag som RedHat kommersiell rådgivning, utbildning, distribution, support och implementeringstjänster som alla genererar intäkter. Humankapital innefattar individers utbildning, färdigheter, och kompetenser. Utvecklare motiveras att arbeta med open source-projekt för en möjlighet att utveckla dessa egenskaper, och genom detta kunna uppnå bättre arbetstillfällen, högre löner samt mer tillfredställande tjänster. (Hars & Ou, 2002)
Vad det beträffar marknadsföring av sig själv kan utvecklare betrakta att arbeta med open source-projekt som en möjlighet att påvisa sina färdigheter och kompetenser. Detta då deras prestationer kan användas för att underbygga deras kompetens. Att delta i open source-projekt är därför en bra plattform för marknadsföring för dem som försöker avancera i programmeringsfältet. Peer
recognition eller bekräftelsen från jämlikar utgår från önskan efter berömmelse eller aktning, vilket även ses som en framtida avkastning. Då den feedback som utvecklaren ges, ofta har en positiv effekt då det påvisar att andra individer använder det de har utvecklat. (Hars & Ou, 2002)
Till historien sett så initieras ofta open source-projekt på grund av att utvecklare har ett personligt behov av
en viss typ av programvara
. Ett exempel på detta är webbservern Apache (Hars & Ou, 2002). Förekomsten av personliga behov innefattar en del vitala implikationer, då det dels visar hur bidragsgivare i open source-projekt agerar rationellt i enlighet med sitt egna intresse. Samtidigt som det redogör för en gräns för hur mycket ansträngning utvecklare är villiga att tillhandahålla gratis. (Hars & Ou, 2002)2.3 Drivkrafter bakom utveckling
Genom att eftersträva en lösning på ett problem, utvecklar hackers ideligen en lösning eller en produkt utifrån sina egna behov. Hertel, Nieder och Herrman (2003) gjorde en studie om
motivation hos mjukvaru-utvecklare i open source-projekt där 141 utvecklare som bidragit till open source-projektet Linuxkärnan tillfrågades, och påvisade att en motiveringsfaktor för utvecklarna var att lösa problem inom Linux som annars hade stulit tid från deras vardagliga arbete med Linux. Bonaccorsi och Rossi (2003) talar om hur bristen på eller brister i befintlig kommersiell samt icke-kommersiell mjukvara är en motivationsfaktor, som får utvecklare att engagera sig i och bidra till open source-projekt. Ponera att en utvecklare skapar en mjukvara utifrån ett projekt som fyller en funktion eller ett behov ingen befintlig mjukvara kan uppfylla, då har utvecklaren producerat för eget behov.
Arbetet med webbservern Apache påbörjades som en direkt reaktion på det missnöje över dåtidens befintliga webbservrar. National Center for Supercomputing Applications (NCSA) som ansvarade för en av de första webbservrarna tog inte i aktning när en av utvecklarna Brian Behlendorf tillsammans med flertalet andra användare tog upp förslag om förbättring. Varpå Behlendorf och sex andra utvecklare, använde den öppna källkoden som dess föregångare var baserad på och utvecklare den första versionen av Apache (0.8). (Lerner & Tirole, 2002; Moody, 2002) Utvecklare väljer gärna att delta i projekt på grund av en eftersträvan att själva utveckla sin förmåga inom ett visst område (Lakhani & Wolf, 2003). Ett exempel är bidragandet i utvecklandet av Linux, där utvecklare bidrog med lösningar som Torvalds själv antingen saknade eller helt enkelt efterlyste en bättre lösning på (Moody, 2002). Här ges utvecklare även möjlighet att förbättra sina kunskaper inom programmering genom sitt bidrag till projektet. Något som även präglar just open source-projekt är gemenskapen i communityt. Keshida & Ye (2003) talar om kunskapsinhämtande och om att vara en del av communityt tillsammans med andra utvecklare som i sin tur delar med sig av sina kunskaper är av stor vikt för just detta.
En studie som Lakhani och Wolf (2003) genomfört visar att en betydande minoritet av alla bidragsgivare som arbetar med open source-projekt får betalt för det. På frågan om de hade fått direkt ekonomisk ersättning för deltagande i projekt rapporterade 87% av alla respondenter att de inte fick någon direkt betalning för sitt arbete.
Vidare visar deras studie hur betalda bidragsgivare spenderar mer än två arbetsdagar i veckan, medan volontärer spenderar mer än en dag från deras arbetsvecka med att arbeta på open source-projekt. Det indirekta finansiella stödet till open source-projekt är betydande. Utifrån en
genomsnittlig lön för datorprogrammerare räknar de på att ”ekonomiska bidraget” från volontärer ligger på 353 dollar respektive 535 dollar från betalad bidragsgivare via deras respektive
arbetsgivare. (Lakhani & Wolf, 2003)
I sin studie noterade Lakhani och Wolf (2003) en mycket hög känsla av personlig kreativitet hos respondenterna i studien. När de blev ombedda att ”föreställa sig en tid i livet då de kände sig som mest produktiv, kreativ eller inspirerad” jämfört med erfarenhet av open source-projekt, svarade 61% att deras deltagande i open source-projekt var deras mest kreativa erfarenhet eller var lika kreativ som deras mest kreativa erfarenhet. Det kan förefalla oförståeligt för icke-utövare att programvaruutvecklare känner sig kreativa när de är engagerad i att skriva programmeringskod. Lakhani och Wolf (2003) referar till Csikszentmihalyi (1975; 1990; 1996) som menar att kreativa uppgifter ofta leder till att deltagarna tappar sin tidsuppfattning vilket i sin tur gör dem villiga att ägna timmar till uppgiften, ett psykologiskt tillstånd som han definierar som ”flow”. Även Baytiyeh och Pfaffman (2010) refererar till Csikszentmihalyi, och anser att ”flow” är en direkt motivationsfaktor relaterad till själva skapandet.
3 Metod
Hösten 2016 spenderade författaren sin praktikperiod på webbyrån Pocketsize i Malmö. Här erhölls en inblick i webbutvecklande från grundnivå av två projekt utöver de vardagliga uppdragen. Pocketsize utvecklade ett front-end ramverk de kallar Bolts, och ett effektiviserings verktyg vid namn Toolbelt. Ramverket Bolts med avseende att släppas som open source. Något som lade grunden till denna studie. Studien har antagit ett kvalitativt perspektiv, med empirisk-holistisk forskningsansats där den empiriska datainsamlingen utgörs av semistrukturerade intervjuer och observationer. Den teoretiska referensramen bygger på tidigare forskning om individers vilja och motivation att tillföra erfarenheter och kunskap som open source.
3.1 Metodval
Valet av kvalitativ metod har gjorts på den grund att den är undersökande och analytisk i sin natur (Kvale & Brinkmann, 2009). Utifrån detta har sedan semistrukturerade intervjuer gjorts. Syftet med intervjuerna är att erhålla de anställda på webbyrån Pocketsize syn på ramverket Bolts, verktyget Toolbelt, samt deras motiv bakom att släppa dem som open source, varpå öppna frågor kommer ställas för att inte leda intervjupersonerna utan låta dem tala fritt. Trost (2010) anser att med hjälp av kvalitativa intervjuer kan handlingsmönster, såväl som för hur en individ tänker och resonerar, kartläggas.
3.1.1 Semistrukturerade intervjuer
En kvalitativ intervjumetod skiljer sig i hög grad från en kvantitativ metod. Detta då den kvalitativa metoden är betydligt mindre strukturerad, betonar det generella och sätter intervjupersonens åsikt i fokus Bryman (2011). För att skapa ett djup i intervjun och således fånga upp intervjupersonens inlevelse anser Bryman (2011) det nyttigt att låta personen som intervjuas själv styra riktningen på intervjun och därmed inte som något negativt om respondenten avviker från frågorna. Studien har använt det som Bryman (2011) benämner som semistrukturerad intervju, en intervjuform som är något mer styrd än en öppen kvalitativ metod, då frågorna har anpassats för vad intervjun ska belysa. Eftersom ett specifikt intresse för Pocketsize arbete med Bolts och Toolbelt samt deras ambitioner om att släppa dessa verktyg som open source fanns initialt lämpade sig metoden väl då utvecklarnas tankar och ambitioner kring detta var det som studien avsåg att erhålla kunskap om.
3.2 Empirisk datainsamling
Samtlig empirisk datainsamling för studien sker genom personliga möten. Den data som samlas in under dessa intervjuer är det som Larsen (2009) benämner som primärdata. Varpå denna studies primärdata utgörs av semistrukturerade intervjuer samt observationer. Enligt Olsson & Sörensen (2011) bör kvalitativa intervjuer ske på en plats med så få störningsmoment som möjligt samt på en plats där intervjupersonen känner sig trygg.
Efter godkännande från samtliga respondenter som deltagit i studien har inspelning av var och en intervju gjorts som stöd till minnet. Dalen (2008) menar att inspelat material som följs av
transkribering underlättar det efterföljande analysarbetet. Vid tillfälle för intervjuerna användes inspelningsfunktionen i en mobiltelefon tillsammans med en extern mikrofon, för en tydligare ljudupptagning. Dalen (2008) anser det högst fördelaktigt att transkriberingen genomförs av samma person som leder intervjun eftersom det skapar en koppling till empiriska data redan innan det ska analyseras. En transkribering som är utförd i direkt anknytning till intervjun har en stor fördel då det möjliggör bästa tänkbara återgivning av respondentens utsagor. Varpå transkriberingen av det inspelade materialet har gjorts strax efter de genomförda intervjuerna.
3.3 Pocketsize Webbyrå
Pocketsize grundades i september 2012 och en Malmöbaserad webbyrå som fokuserar på kreativa lösningar på individnivå. De utvecklar allt från statiska kampanjsidor och dynamiska webbplatser, till e-handelslösningar och applikationer. Pocketsize arbetar främst med WordPress som CMS (ContentManagementSystem), ett informationssystem för att hantera och publicera olika typer av informationsinnehåll på en server. Utöver användningen av WordPress harPocketsize utvecklat ett eget CMS som används av ett antal utvalda kunder i form av skräddarsydda lösningar. Pocketsize arbetar även med API-hantering - applikationsprogrammeringsgränssnitt, av engelskans
application programming interface, en specifikation av hur olika applikationsprogram kan använda och kommunicera med en specifik programvara, vilket vanligen utgörs av ett dynamiskt länkade bibliotek som därmed blir en mjukvarukomponent i applikationen. Pocketsize arbete är uppdelat i fyra faser; design, produktion, lansering och uppföljning. Där de lägger stor vikt vid kundkontakt och uppföljning i form av kontinuerlig feedback. Pocketsize har vid tiden för denna studie totalt
3.3.1 Urval
Trost (2010) anser att urvalet vid kvalitativa intervjustudier bör sträva efter att till så stor del som möjligt vara heterogen, med en viss grad av variation hos de respondenter inom urvalsprocessen. Då studien avser att bidra med kunskap om open source samt vad som motiverar småföretag eller utvecklare att släppa projekt som open source, har närmare granskning gjorts av ramverket Bolts och verktyget Toolbelt som utvecklas av Pocketsize med ambition om att släppas som open source. Valet av fall föll på Pocketsize och deras arbete med Bolts och Toolbelt då författaren under sin praktikperiod kom i kontakt med detta fall och fann det intressant och betagande. Samtidigt som författaren anser det högst relevant för andra företag i branschen, såväl som andra intressenter inom området, som i sin tur begrundar sig i att initiera ett open source-projekt varpå denna fallstudie kan bidra till kunskap om dessa projekt samt hur de förhåller sig till befintlig teori.
Studien har därmed valt sina respondenter utifrån ett ändamålsenligt urval. Det ändamålsenliga urvalet baseras på grunden att få ut bästa möjliga resultat genom att välja objekt baserat på deras attribut (Denscombe, 2010). I studiens fall: kunskapen om Bolts och Toolbelt samt motivationen bakom att släppa de som open source. Därmed har urvalet handplockats i form av de fem anställda på Pocketsize baserat på deras relevans för forskningsprojektet och baserat på deras kunskap eller erfarenhet inom området.
Intervjuer har således genomförts med:
- Alexander Castro (Projektledare/UI Designer) - grundare utav företaget och verksam sedan uppstarten 2012, drev tidigare Pocketsize endast på deltid.
- Björn Petersson (Senior Front-End Developer) - anställd på företaget sedan 2015, huvudansvar för design av användargränssnitt.
- André Ekeberg (UX Developer) - anställd på Pocketsize sedan uppstarten 2012, hade tidigare ansvar för all kodning såväl front-end som back-end, numera ansvar för User experience (användarens upplevelse).
- Olle Källén (Back-End Developer) - anställd sedan 2016, har studerat systemutveckling och har ansvar för back-end-kodning, främst i form av objektorienterade skript.
- Rickard Thomsen (Praktiserande Front-End Developer) - projektanställd under en 10 veckor lång period under hösten 2016.
3.4 Tillvägagångssätt
Studien avser att analysera ramverket Bolts och verktyget Toolbelt, samt att redogöra för
motivationen bakom att släppa ramverket och verktyget som open source. Studien delades därmed upp i två delar; observationer och semistrukturerade intervjuer.
3.4.1 Observationer
För att skapa en tydligare uppfattning om Bolts och Toolbelt genomfördes observationer under utvecklingsprocessen, två tillfällen i veckan under en fyraveckorsperiod, och avsåg att undersöka utvecklarnas beteende under denna tid. Observationer som är en metod för datainsamling delas enligt Bryman (2011) upp i strukturerade eller ostrukturerade, samt deltagande eller iakttagande observationer. Den strukturerade observationen använder sig av ett observationsschema med tydliga restriktioner för att det som eftersöks är förutbestämt. Denna studie använde sig av ostrukturerade observationer, som i sin tur inte använder sig av något observationsschema utan avser att samla in detaljerad information beträffande beteende för att skapa en så detaljrik bild som möjligt, vilket är vanligt hos iakttagande observationer. Vilket innebar att händelseförloppet, själva utvecklingen, iakttogs utan att göra intrång i skeendet i denna studie.
3.4.2 Intervjuer
För att få en djupare inblick i ramverket Bolts och verktyget Toolbelt samt för att skapa en tydlig bild av företagets inställning till, samt huvudsyfte med, att släppa de som open source genomfördes fem semistrukturerade intervjuer under en tvåveckorsperiod, två stycken genomfördes första veckan och tre stycken veckan därpå. Varje intervju varade mellan 30 och 50 minuter. Dessa intervjuer genomfördes utifrån en intervjuguide (se bilaga 8.1).
För att undvika eventuella störningsmoment valdes ett avskilt rum på respondenternas arbetsplats för att få dem att känna sig bekväma. Samtliga intervjuer genomfördes i sin helhet utan några avbrott. Utförliga svar på samtliga frågor erhölls och därmed anses datamaterialet vara relevant för studien. Stor vikt lades vid att inte utforma frågorna alltför snäva för att enligt Bryman (2011) inte riskera alternativa synsätt eller svarsalternativs uppkomst under intervjun, utan öppna frågor ställdes som inte gav intervjupersonerna möjlighet till ett givet svar.
3.5 Metoddiskussion
Metoddiskussionen behandlar ämnen som etik, validitet och reliabilitet.
3.5.1 Etik
Vikten av etiska aspekter är stor inom forskningen. Det är därmed av stor betydelse att den som studerar ett område redogör för sina avsikter, behandling av materialet samt att de berörda av studien är införstådda med deras rättigheter. (Bell, 2015) I studiens fall har samtliga inblandade gett sitt samtycke för deras medverkan, med namn och befattning på företaget.
3.5.2 Validitet och reliabilitet
En central del inom studier i vetenskapliga sammanhang är validitet och reliabilitet. Då en studie besitter en hög grad av validitet innebär att den lyckas uppnå, beskriva eller mäta det författaren avser. Validiteten är samtidigt sammankopplad med reliabilitet, och saknar studien reliabilitet saknar den även validitet. För att undvika detta bör frågorna beträffande det aktuella ämnet valideras av någon utomstående, där syftet förklaras och feedback erhålls. (Bell, 2015)
Reliabilitet kallas även tillförlitlighet. Det vill säga huruvida fakta är pålitlig eller ej. Fakta är i sin tur inte användbar om författaren inte kan lita på att den är sann (Harboe, 2010). En studie uppnår hög reliabilitet genom att påvisa samma resultat, som liknande studier med samma
tillvägagångssätt (Bell, 2015).
Studien har möjligen något bristande reliabilitet då den inte presenterar ett konkret exempel på andra studier som presenterar samma resultat med samma tillvägagångssätt. Att kontrollera respondenternas svar skulle dock vara problematiskt då den kvalitativa metoden avser att fånga individens personliga åsikter, vilket skiljer sig från individ till individ. Var steg i studien har kontinuerligt återkopplats med feedback från handledaren för stärka validiteten.
4 Resultat
I detta kapitel kommer resultatet av observationerna samt intervjustudien på Pocketsize att
presenteras. För att få svar på frågan om vad som motiverar en organisation, i detta fall Pocketsize, att släppa en konkurrensfördel som Open source och vad Pocketsize egenutvecklade verktyg syftar till att effektivisera måste vi först förstå vad Bolts respektive Toolbelt är samt hur de fungerar.
4.1 Front-End ramverket Bolts
Bolts är ett responsivt front-end ramverk som verkar som en återställare, en så kallad reset, på CSS-kod vilket ger användare ett nytt blankt blad att arbeta. Bolts innehåller grundläggande element, element används för att ändra utseende - style, för ett färdigt front-end ramverk men innehåller ingen direkt styling med syftet att undvika ändra om befintligt utseende av kod. Ambitionen är att släppa Bolts som open source, för allmänheten att ta del av. Bolts kompletta dokumentation återfinns på Pocketsize hemsida (se bilaga 8.2). Tyvärr saknas en tydlig journalföring av de arbetade timmarna på projektet Bolts, då utvecklingen har skett av och an sedan Pocketsize uppstart, och kan därmed inte konkret jämföras med utvecklingsprocessen för andra liknande ramverk.
4.1.1 Bolts utveckling
Den aktiva utvecklingen av front-end ramverket Bolts har har pågått i lite över ett års tid, dock har det sedan Pocketsize uppstart funnit en idé om ta fram ett ramverk för att fylla en funktion som de saknat i andra liknande alternativ. På grund av avsaknad av ett väl fungerande alternativ valde Pocketsize att utveckla sitt eget.
“För att göra en lång historia kort, så började hela idén tidigt i Pocketsize historia. Redan innan Björn kom hit, skapade jag något som jag och Alexander kallade Bolts. Som då endast var en så kallad CSS-reset eller en boilerplate som det också kallas, där du egentligen endast har en fil som återställer styling på alla HTML-element som finns på en hemsida, så att de ser likadana ut i alla webbläsare - med tanke på att alla webbläsare har egna tankar om hur saker bör se ut, så som formulärfält och knappar. Vilket vi då använde för att sätta en bra utgångspunkt för att kunna styla det som vi vill och på så sätt inte behöva styla samtliga element för varje specifik
Tillsammans har Ekeberg (UX utvecklare) och Petersson (Senior Front-End utvecklare) arbetat fram ett ramverk utifrån en ambition om att underlätta samt effektivisera utvecklingsprocessen och samtidigt skapa estetiskt tilltalande, högst funktionella och mobilt skalbara hemsidor och
webblösningar.
Bolts tog form som ett ramverk med syfte att enkelt skapa responsiv design och menyer för mobila enheter, samt ett bibliotek med en rad funktioner och styling möjligheter. Detta leder till att det går fortare att starta upp utvecklingsprojekt, då ingen färdig kod behövs revideras, utan
grundinställningarna ställs in på endast några få minuter.
Ursprungligen användes vanlig CSS för dessa funktioner, men utvecklades när utvecklarna valde att använda SASS - Syntactically awesome stylesheets - som bäst kan förklaras som ett lager som läggs ovanpå CSS vilket ger utvecklare möjligheten att vara mer kreativa samt använda fler funktioner och variabler. I samband med detta togs de klasser (.class) - de som definierar vilka attribut som implementeras på vilka element - bort. Istället implementerade utvecklarna i SASS funktioner eller “mixins” - som är en viss funktion som applicerar en eller flera attribut på en eller flera dela av koden. På så sätt behövs inte flera rader kod implementeras flera gånger om, på olika element i samma dokument, därmed sparar utvecklare tid. Björn talar om utvecklingen:
“Då vi känt att ingen av de lösningar vi testat har varit bra. Så tog vi det ett steg till. Från början var det ganska så likt Bootstrap, att det var baserat på klasser, där man sätter klasser på olika element för att de ska få vissa specifika beteenden, även om självklart det var mycket enklare och ostylade beteenden. I samband med att vi började utveckla i SASS och vi hade möjligheten till att göra det, kunde vi skapa funktioner för den här delen, och mixins som talade om - istället för att sätta en klass på ett element - så talar den om i din styling att här ska vara en grid, eller den här ska ha det här beteendet, och därefter har vi förfinat det konceptet. Och det har nu utvecklats till ett fullfjädrat SASS-ramverk, med kompletterande javaScript.” (Björn Petersson, Senior Front-End Developer)
Det som skiljer Bolts från andra alternativ som till exempel Bootstrap (som är ett CSS-ramverk) är det faktum att Bolts saknar all form av styling. Bolts är komplett med färdiga element och
funktioner men har inte ett färdigt utseende. Bootstrap använder sig av färdig styling, vilket enkelt kan implementeras oavsett utformning eller syfte, dock behövs det gå in koden och ändras om det färdiga utseendet inte passar in i sitt egna syfte. Pocketsize har valt att ta bort all styling då de webbsidor de bygger skiljer sig så pass mycket ifrån varandra. Istället för att “kalla” på en knapp, göra en reset på knappen och ändra dess utseende, så har Pocketsize tagit bort de (i många fall tidskrävande) repetitiva moment.
I dagsläget finns en stabil version av Bolts som benämns Bolts 2.0, som används av Pocketsize såväl som deras underleverantör KPS. Inför lanseringen av Bolts, planerad till augusti 2017, kommer uppdateringar och förbättringar att ske.
4.1.2 Bolts fördelar och nackdelar
En av de grundläggande fördelarna med Bolts är att användaren inte behöver ta bort eller ändra befintlig kod i Bolts. Till skillnad från andra ramverk, som t.ex. Bootstrap, har Bolts ingen färdig styling. Samtidigt som den fungerar som ett blankt papper när det kommer till styling, så innefattar Bolts en mängd färdiga funktioner och lösningar som underlättar utveckling. Istället för att börja helt från grunden, så innefattar Bolts funktioner som färdiga rutnät (grids), avancerade mobil-menyer, och olika bilduppvisningsfunktioner. Detta innebär att samtidigt som användaren slipper redigera eller ta bort befintlig kod, ges användaren en rad färdiga funktioner som är redo att användas vilket i sin tur sparar användaren mycket tid.
”Det är inte till för att prototype'a eller att ha en färdig design. Utan den gör det bara enklare att bygga upp en sida från grunden. Så fördelarna gentemot t.ex. mot Bootstrp, är att man inte behöver reset'a - du kan uppnå ditt önskade designresultat med väldigt få properties i CSS, då du inte har någonting som behövs skrivas över.” (Björn Petersson, Senior Front-End
Developer)
En av de viktigaste aspekterna i Bolts är dess mobil-menylösningar. Med hjälp av väldigt lite kod har Pocketsize utvecklat flertalet lösningar, som enkelt kan styra olika typer av utseende och animationer vid användning. Även de ovan nämnda rutnätsfunktionerna för placering av innehåll och för att ställa in storlekar på olika element är av stor vikt. Likt det tvetydliga namnet antyder anser Pocketsize att de har skapat ett komplett ramverk som ger användaren ”grundbultarna” till att utveckla en komplett webbplats.
De nackdelar användaren kan utsättas för är okunskapen av SASS. Har användaren inte god eller åtminstone grundläggande kunskap om CSS kan den uppleva svårigheter med Bolts. Då det är viktigt att ha förståelse för hur Bolts fungerar, för att kunna dra nytta av dess fördelar.
4.2 Automatiseringsverktyget Toolbelt
Toolbelt har länge varit en vision på Pocketsize för att internt hjälpa byrån att optimera deras workflow. Toolbelt är som namnet antyder ett verktygsbälte som i sin tur består av flera andra separata verktyg. Det är ett program som du integrerar med kommandotolken (PC) eller Terminal (macOS). I grund och botten är Toolbelt endast ett ramverk, för att sätta upp program som du integrerar med kommandotolken. Detta fungerar som en infrastruktur för att enkelt koda upp ett
Detta är moment som när de utförs manuellt löper en stor risk för fel att uppstå. Toolbelt i sig är endast en struktur för flera mindre verktyg och dessa verktyg är främst automatiserings-script, en samling automatiseringsverktyg.Genom framtagandet av effektiviseringsverktyget Toolbelt, där utvecklingsarbetet verkligen tog fart så sent som i sommaren 2016, har Pocketsize genom de olika verktygen i detta verktygsbälte helt kunnat eliminera tidskrävande flaskhalsar inom
webbproduktionen.
4.2.1 Toolbelts fördelar och nackdelar
Den kanske mest betydande fördelen med Toolbelt är att den sparar utvecklarna väldigt mycket tid. Det blir med hjälp av Toolbelt väldigt enkelt, och går mycket fort att starta upp nya projekt och att skicka information till produktionsmiljön på en server. Pocketsize räknar på att de i genomsnitt sparar fem timmars arbetstid per projekt, endast i uppstarts- och lanseringsfasen. Ytterligare en fördel är att automatiseringsverktygen arbetar av sig själv. Det vill säga att utvecklarna kör ett kommando i Toolbelt, varpå det kör i bakgrunden och utvecklarna kan fortsätta att arbeta med något annat. På så sätt Pocketsize arbeta mer effektivt och även hantera flera projekt samtidigt. Nackdelen med Toolbelt blottas enbart utifall att något i automatiseringsprocessen går fel. Då finns det en risk att flera olika funktioner blir drabbade. Ett exempel är användaren ger Toolbelt ett kommando att radera en viss fil, och i denna situation skriver ett felaktigt kommando vilket kan leda till flera filer eller hela system raderas. Dock har Pocketsize satt upp config-filer för samtliga projekt (även de automatiskt genererade) som ska förhindra att den typen av situationer uppstår. Varpå användare blir ‘prompt:ad’ med ett pop-up fönster för att säkerställa att det inte blir fel.
4.3 Pocketsize om open source
Den gemensamma uppfattningen om open source på Pocketsize är av positiv karaktär. Samtliga talar om en tacksamhet utvecklare upplever då information eller lösningar på eventuella problem som kan uppstå under utvecklingsprocessen med hjälp ett sökverktyg enkelt kan finnas på internet. Detta eftersom andra utvecklare delar med sig av sina kunskaper och lösningar.
”Jag skulle säga att det är hårfint. Jag känner som så att skulle jag har utvecklat dessa verktyg så hade jag kanske inte velat dela med mig av de hur som helst. Det är ändå något som jag har skapat. Däremot så ser de flesta utvecklare det på ett annat sätt - vilket också är väldigt tacksamt när man är utvecklare själv, att man enkelt kan Googla sig fram till lösningar på diverse problem man kan stöta på. Ofta har man tur, då en vänlig person har svarat med en lösning, samtidigt som det finns flera andra som kanske fördömer den lösningen och lämnar en egen lösning. Det är det bästa med denna “värld” - att man delar med sig av sina erfarenheter och kunskaper.” (Rickard Thomsen, Praktiserande Front-End Developer)
Pocketsize talar även om olika typer av open source och lägger vikt vid att inte alla open source-projekt är bra. De nämner några positiva exempel på open source-source-projekt så som Linux, Apache och Wikipedia. Pocketsize lyfter fram styrkan i community-aspekten som en positiv faktor och talar om hur specifika open source-projekt med stora communitys, runt själva projektet, är något av ett kvitto på att det är ett bra open source-projekt. De menar att genom att dela med sig av kunskap så kan fler individer, tillsammans, skapa bättre bidrag till branschen.
”Allting behöver inte utgå ifrån att man måste tjäna pengar på det. Vi kommer bara så långt inom webben, om vi alla hjälps åt. Det finns säkert moment som inte vi tänker på, som någon annan har tänkt på, och vice versa, gällande ett open source verktyg som vi kanske använder. Det är ju bara bra om vi då kan bidra med idéer eller lösningar för att göra det bättre och låta det växa. Kan flera människor dra nytta av det, är det anledning nog. Då hjälper vi, i communityt, och hela internet, varandra.” (Alexander Castro, Projektledare/UI Designer)
4.3.1 Pocketsize om att släppa Bolts och Toolbelt open source
Drivkraften bakom utveckling av Bolts respektive Toolbelt var att ta fram en produkt utifrån sina egna behov samt att förbättra arbetsflödet inom företaget. Vad det beträffar motivationen bakom att släppa Bolts och eventuellt Toolbelt open source grundar det sig i en känsla av altruism och en ambition att kunna ”ge något tillbaka” till commintyt.
”När man talar om open source, och det är något som är väldigt fint med webbranschen enligt mig, är att det är väldigt mycket givande och tagande. Precis på samma sätt som jag har lärt mig mycket av detta, utan att ha någon form av utbildning har kunnat lära mig genom att kunna sitta och söka efter lösningar på internet. Jag har fått mycket hjälp av folk på forum och olika hemsidor där folk gärna delar med sig av sina lösningar och idéer. På samma sätt vill vi ge någonting tillbaka, som så många andra redan gjort.” (André Ekeberg, UX Developer)
Samtliga anställda på Pocketsize är dock överens om att positiv exponering genom att släppa en bra produkt, som är tillgänglig för hela branschen, är en del av motivationen. De menar att genom att kunna påvisa deras kompetens i form av en användbar produkt är det, om än sekundärt, ett sätt för Pocketsize att marknadsföra sig själva. Samtidigt ser Pocketsize processen med att släppa Bolts som open source, endast som en fas i utvecklandet. Deras ambition är att se Bolts växa och är övertygade om att bidragsgivare inom open source-communityt är rätt väg att gå för att vidareutveckla Bolts, när Pocketsize själva inte har tid eller resurser till det.
Toolbelt är allt mer komplext. Eftersom Toolbelt specifikt är producerat för Pocketsize arbetsflöde och arbetsuppgifter skulle ett släpp av det som open source vara problematiskt då det inte hade
5 Diskussion
I detta kapitel presenteras författarens diskussion med utgångspunkt från teori samt de resultat som tagits fram under studien. Syftet med min studie har varit att kartlägga vad som motiverar och driver företag, organisationer eller individer att bidra till open source-projekt.
Vi inleder med drivkrafter bakom utvecklande av open source-projekt. Såväl Bonaccorsi och Rossi (2003) som Lerner och Tirole (2002) anser att om en utvecklare saknar en produkt, eller en lösning utifrån sina behov som inte kan tillfredsställas av det befintliga utbudet på marknaden, är
sannolikheten stor att utvecklaren själv påbörjar just det arbetet. Här kan jag dra en parallell till studien på Pocketsize, då detta är det som ligger till grund för Pocketsize utveckling av Bolts. Där arbetet påbörjades med att ta fram ett komplett Front-End ramverk i brist på ett bra sådant bland de befintliga produkterna på marknaden.
Lakhani och Wolf (2003) nämner en annan stor drivkraft hos utvecklare; eftersträvan att utveckla sina egna förmågor och kunskaper inom ett visst område. Keshida och Ye (2003) instämmer med att genom bidrag till open source-projekt ges utvecklaren en möjlighet att såväl ta lärdom av andra utvecklare, dela med sig av sina kunskaper, samt att förbättra sina befintliga förmågor. Jag anser att även detta är något som präglat arbetet med Bolts, vilket i sin tur har drivit projektet framåt.
”Förut kände jag att jag kunde allt om web. Men sedan Björn kom till företaget har vi kunnat ta utvecklingen av Bolts mycket längre. Vi lär oss av varandra och vi förbättrar ständigt det [Bolts]. Jag tror det faktum att ingen av oss är så lätt imponerad, gör att vi hela tiden drivs av att överträffa oss själva.” (André Ekeberg, UX Developer)
Csikszentmihalyi (1975, 1990, 1996) teori om ”flow” anses generera personlig njutning eller intellektuell stimulans som bakomliggande motiverande faktor för utvecklares bidragande till open source-projekt. Detta styrs dock delvis av hur pass positiva utvecklarnas inställning till open source är. Något som jag anser måste ses på med viss skepsis, då alla individer är unika och inte alla uppnår ”flow”. Dock speglas detta i resultatet av studien på Pocketsize. Samtliga anställda ställer sig positivta till open source, och talar om en tacksamhet gentemot communityt.
”Jag tycker att open source är bra. […] Det är inte enbart du som skapare, eller initiativtagare till projektet som bidrar, när det är open source så kan andra, med liknande tänk komma in och bidra med sina idéer till ditt projekt, vilket gör att det växer utan att du behöver lägga ner mer arbete. Så att om du har utvecklat det med syftet om att det är något som ska växa och bli bättre, så kommer en community av många engagerade utvecklare att (många gånger) göra ett bättre arbete än de du kan betala för att göra det. Man kan se det som - även om det inte är något du tjänar pengar på direkt - så kan du tjäna på det i arbete. Du har delat med dig, och då får du också tillbaka.” (Björn Petersson, Senior Front-End Developer)
Samtidigt som Frey (1997) hävdar att människor inte enbart arbetar enbart för att de får betalt, lyfter han även fram problematiken hur yttre och inre motivation ibland arbetar mot varandra. Frey (1997) menar att betalning som belöning kan påverka den inre motivationen, som vi har sett i flertalet studier som den stora drivkraften. Ytterligare en kritisk punkt kan vara hur arbetet med open source-projektet inte genererar någon inre motivation alls.
Pocketsize erkänner, även om de anser det vara sekundärt, att man har för avsikt att genom att släppa Bolts open source - använda det som en form av marknadsföring. Genom att påvisa vilken kompetens som finns inom företaget och vilken funktionell produkt de har utvecklat ger
Pocketsize, om än indirekt, sig själva en plattform för att marknadsföring vid släppet av open source. Detta kan kopplas till det Hars och Ou (2002) benämner som externa belöningar.
Pocketsize stärker sitt humankapital, genom att deras utvecklare får möjligheten att utveckla sina färdigheter och kompetenser under projektets gång, vilket i sin tur kan leda till bättre
arbetstillfällen eller uppdrag från större kunder. Samtidigt som Pocketsize marknadsför sig själva genom att påvisa sin kompetens, såväl som att få bekräftelse (peer recognition) genom feedback av individer som använder deras produkt (Hars & Ou, 2002).
Avslutningsvis har vi problematiken med att släppa Toolbelt som open source. Samt omfattningen av studien, vilket hade kunnat generera ett mer pålitligt resultat för studien. Att släppa Toolbelt som open source skulle enligt Pokcetsize vara problematiskt då de anser att det inte direkt kan appliceras på ett annat företag då verktyget är direkt utvecklat för just Pocketsize arbetsuppgifter och arbetsflöde. Personligen anser jag, även om jag förstår problematiken, att Toolbelt skulle kunna distribueras om viljan för det skulle finnas. Dock är jag av samma åsikt som Senior Front-End Developer Björn Petersson, som säger att Toolbelt hade behövt ”paketeras om”. Genom att skala bort de verktyg som sitter i ”verktygsbältet” skulle man kunna distribuera motor som driver Toolbelt, och delge exempel på hur andra individer skulle kunna bygga upp sina egna verktyg. Petersson talar även om möjligheten till att eventuellt släppa Toolbelt open source, men att därmed tillhandahålla försäljning av tjänster inom programmet eller att ta betalt för support. Något som kan kopplas till Hars och Ou (2002) teori om försäljning av relaterade produkter och tjänster, likt RedHat i fallet Linux. Att genom försäljning av add-ons, verktyg och support för Toolbelt kan göra en ekonomisk vinning på att släppa verktyget som open spource.
På grund av begränsningen av erfarenhet och kunskap om just Bolts och Toolbelt fällde avgörande för avgränsningen till de fem personer som var aktiva på Pocketsize. Ett problem jag kan se är att intervjupersonerna värnar om företagets intresse och sin egna produktion vilket möjliggör en positiv inställning till ramverket och verktyget. En större omfattning av studien hade kunnat generera ett bredare resultat beträffande inställningen till open source samt motivation och ansträngningar bakom den. Studien skulle således kunna underbyggas av ytterligare
undersökningar av samma upplägg, med fler respondenter, på ett eller flera andra företag för att antingen bevisa eller motbevisa dess resultat.
6 Slutsats
Studien har presenterat bakomliggande motivationsfaktorer och drivkrafter inom open source-projekt. Här följer svar på studiens frågeställningar, redogörelse över analysen av Bolts och
Toolbelt, Pocketsize syn på att släppa de som open source, samt vad som motiverar bidrag till open source-projekt.
Så vad motiverar småföretag att släppa ett projekt eller produkt open source?
Främst motiveras företag eller individer av inre motivationsfaktorer som; njutningsrelaterad motivation - att utvecklaren blir stimulerad av att skriva kod, altruism – att dela med sig av något som andra kan ha nytta utav, och bekräftelse från jämlikar. Majoriteten av open source-projekt initieras och utvecklas utifrån det egna behovet hos en utvecklare och fullföljs genom en gemenskapsmotivering och eftersträvan att ”ge någonting tillbaka” till communityt. Sekundärt följer sedan de yttre motivationsfaktorerna - den externa belöningen. Möjligheten till avkastning ofta i form av utvecklande av humankapital, tillsammans med marknadsföring av det egna företaget eller individen själv och dess kompetenser. Avkastning i form av betalning faller även under den sekundära delen av motiverande faktorer.
Så vad har Pocketsize att vinna på att utveckla en produkt och släppa den som open source?
Bolts kommer att släppas som open source, då Pocketsize vill erbjuda en komplett produkt i brist på bra befintliga ramverk. Men även för exponering av deras kompetens, och deras ambition att låta Bolts växa med hjälp av utomstående bidragsgivare. Den huvudsakliga motivationen bakom att släppa det som open source är altruism och en vilja att ”ge tillbaka” till open source-communityt och webbranschen. Toolbelt i sin tur är allt mer problematiskt att släppa som open source då det är specifikt utvecklat för Pocketsize och deras arbetsuppgifter. Möjligheten skulle finns att distribuera det vidare genom en del modifikationer, där de plockar bort de befintliga verktygen, och lanserar eller säljer själva ”motorn” som driver Toolbelt. Varpå andra utvecklare själva kan modifiera den uppsättning verktyg som passar dem. Pocketsize vinner såväl humankapital, i form av utveckling
Studien har bidragit med kunskap om hur betalning som genererar ekonomisk tillväxt är en sekundär motivationsfaktor inom open source-projekt. Istället är de främsta drivkrafterna bakom utvecklingen önskan att skapa och eftersträvan att utveckla sina kunskaper. Samtidigt som de dominerar motivationsfaktorerna hos utvecklare utgörs av; att utveckla för eget behov, personligt välbehag, samt känslan av altruism genom att dela med sig av något som andra kan dra nytta av.
6.1 Förslag på vidare forskning
Av de slutsatser som har tagits utifrån resultatet av denna studie anser författaren att punkterna Bonaccorsi och Rossi (2003) Why Open Source software can succeed, samt Lakhani och Wolf (2003) studie Why Hackers Do What They Do: Understanding Motivation and Effort in Free/Open Source Software Projects, hade varit intressanta att revidera på nytt.
En mer omfattande studie hade kunnat innefatta Malmöbaserade Arduino och deras utveckling av sin världsledande open source hårdvara. Där intervjuer med grundarna och observationer av utvecklingen av såväl befintliga som nyutveckling av produkter från Arduino. Även Microsofts Project Malmö – en experimentell AI (artificiell intelligens) plattform byggd ovanpå och anpassad för fundamental forskning inom artificiell intelligens, hade varit intressant då den har utvecklats och släppts open source via GitHub.
Denna studie har fokuserat på open source inom webbutveckling, en bransch som är under ständig förändring varpå det vore intressant att se utvecklingen av fenomenet open source över de
kommande tio åren, hur open source-communityt ser ut då samt hur utvecklare inom branschen förhåller sig till open source-projekt. Kanske kommer all programvara en dag att vara open source?
7 Referenser
Bell, J. (2015). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur AB.
Bonaccorsi, A., & Rossi, C. (2003). Why Open Source software can succeed. Research Policy, Vol. 32, Nr. 7, 1243-1258.
Baytiyeh, H., & Pfaffman, J. (2010). Open source software: A community of altruists. Computers in Human Behavior, Vol. 26, Nr. 6, November 2010, 1345-1354
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Csikszentmihalyi, M. (1975). Beyond Boredom and Anxiety: The Experience of Play in Work and Games. San Francisco: Jossey-Bass, Inc.
Csikszentmihalyi, M. (1990). Flow: The Psychology of Optimal Experience. New York: Harper and Row.
Csikszentmihalyi, M. (1996). Creativity: Flow and the Psychology of Discovery and Invention. New York:
HarperCollins.
Dalen, M. (2008). Intervju som metod. 1 upplagan. Malmö: Gleerups utbildning.
Denscombe, M. (2010) The Good Research Guide: For Small-Scale Social Research Projects. Open University Press: Maidenhead.
Frey, B. (1997). Not just for the money: an economic theory of personal motivation. Brookfield. VT: Edward Elgar Publishing Company.
Gordon, R. (2013). Six things to know about successful open-source software. [www] Tillgänglig på knightlab.northwestern.edu <https://knightlab.northwestern.edu/2013/07/24/six-lessons-on-success-and-failure-for-open-source-software>. Hämtat 2017-08-28.
Harboe, T. (2010) Grundläggande metod: Den samhällsvetenskapliga uppsatsen. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Hars, A., Ou, S. (2002). Working for Free? Motivations for Participating in Open-Source Projects. International Journal of Electronic Commerce, Vol. 6, No. 3, 25-39.
Hertel, G., Nieder, S., & Herrman, S. (2003). Motivation of software developers in Open Source projects: an Internet-based survey of contributors to the Linux kernel. Research Policy, Vol. 32, Nr. 7, 1159-1177.
Höst, M. & Orucêvíc-Alagíc, A. (2011). A Systematic Review of Research on Open Source Software in Commercial Software Product Development. Information and Software Technology: Vol. 53, Nummer 6, June 2011, 616–624.
Khon, D. (2017). What Do the Most Successful Open Source Projects Have In Common? [www] Tillgänglig på www.linuxfoundation.org. <https://www.linuxfoundation.org/blog/successful-open-source-projects-common>. Hämtat 2017-09-01.
Kishida, K., & Ye, Y. (2003). Toward an Understanding of the Motivation of Open Source Software Developers. Software Engineering, 419-429.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur AB.
Lakhani, K., & Wolf, R. (2003). Why Hackers Do What They Do: Understanding Motivation and Effort in Free/Open Source Software Projects. SSRN Electronic Journal: September 2003, MIT Sloan Working Paper Nr. 4425-03.
Larsen, A.K. (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1 upplagan. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Larson, Q. (2016). Linux is 25. Yay! Let’s celebrate with 25 stunning facts about Linux. Tillgänglig på medium.freecodecamp.com: <https://medium.freecodecamp.com/linux-is-25-yay-lets-celebrate-with-25-rad-facts-about-linux-c8d8ac30076d>. Hämtat 2016-11-02.
Lerner, J., & Tirole, J. (2002). Some simple economics of Open Source. The Journal of Industrial Economics, Vol. 50, Nr. 2, 197-234.
Lerner, J., & Tirole, J. (2005). The Economics of Technology Sharing: Open Source and Beyond. Journal of Economic Perspectives, Vol. 19, Nr. 2, 99-120.
Linux Kernel Organization (2017). About Linux Kernel [www] Tillgänglig på www.kernel.org: <https://www.kernel.org/linux.html>. Hämtat 2017-05-24.
Locke, E. (2000). Motivation, cognition, and action: An analysis of studies of task goals and knowledge. Applied Psychology, Vol. 49, Nr. 3, 408–429.
Moody, G. (2002). Rebel Code: Inside Linux and the Open Source Revolution. New York: Perseus Press.
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. 3 upplagan. Stockholm: Liber.
Open Source Initiative (2016 a). About the Open Source Initiative. [www] Tillgänglig på opensource.org: <https://opensource.org/about>. Hämtat 2016-11-20.
Open Source Initiative (2016 b). History of the OSI. [www] Tillgänglig på opensource.org: <https://opensource.org/history>. Hämtat 2016-11-20.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Upplaga: 4. Lund: Studentlitteratur AB.
The Apache Software Foundation (2017). About. [www] Tillgänglig på www.apache.org: <https://www.apache.org/foundation>. Hämtat 2017-05-24.
WordPress (2016). About Us. [www] Tillgänglig på wordpress.com: <https://sv.wordpress.com/about>. Hämtat 2016-11-01.
