”Alla ska mot samma
mål men det finns olika
vägar dit”
En kvalitativ intervjustudie om hur några lärare i F-3 beskriver
sin användning av digitala verktyg med fokus på elever i
svårigheter.
KURS:Examensarbete för grundlärare F-3, 15 hp
PROGRAM:Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 FÖRFATTARE:Jennifer Tell
EXAMINATOR:Maria Bäcke TERMIN:VT 21
JÖNKÖPING UNIVERSITY Examensarbete för grundlärare F-3, 15 hp School of Education and Communication. Grundlärarprogrammet med inriktning mot
arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3
Vårterminen 2021
SAMMANFATTNING
___________________________________________________________________________ Jennifer Tell
”Alla ska mot samma mål men det finns olika vägar dit”
En kvalitativt intervjustudie om hur några lärare i F-3 beskriver sin användning av digitala verktyg med fokus på elever i svårigheter.
Antal sidor: 37
___________________________________________________________________________ Att stötta elever i svårigheter kan göras på olika sätt. Ett av dessa är med hjälp av digitala verktyg. För att få en djupare bild av det har denna studie gjort med syfte är att öka kunskapen om hur några lärare i årskurserna F-3 beskriver sin användning av digitala verktyg med fokus på elever i svårigheter i svenskundervisningen. För att uppnå studiens syfte har två frågeställningar varit till hjälp. Det är vilka möjligheter lärarna beskriver att digitala verktyg skapar för elever i svårigheter och hur lärarna i studien beskriver att de arbetar för att bedriva svenskundervisning med hjälp av digitala verktyg för elever i svårigheter. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har kvalitativa intervjuer genomförts med tre stycken verksamma lärare med erfarenhet av att arbeta digitala verktyg och behörighet i årskurserna 1– 3. Studien har även sin teoretiska utgångspunkt i den sociokulturella teorin där språket, medierande redskap, appropriering och det sociala samspelet ligger i fokus. Resultatet i studien visar på vilka möjligheter som lärarna beskriver att digitala verktyg skapar för elever i svårigheter. Det visar också på vad lärarna i studien använder för applikationer och funktioner i sin undervisning för elever i svårigheter. Slutligen visar resultatet på några av lärarnas upplevda problem och hur de arbetar och tänker för att komma över dessa. Efter resultatavsnittet presenteras ett diskussionsavsnitt där studiens metod diskuteras samt en diskussion om studiens resultat utifrån tidigare forskning och studiens teoretiska utgångspunkt.
________________________________________________________________________ Sökord: Digitala verktyg, möjligheter, elever i svårigheter, svenskundervisning.
JÖNKÖPING UNIVERSITY Degree Project for Teachers in
School of Education and Communication. Preschool Class and School Years 1-3, 15 hp. Teacher Education Program for Primary Education - Preschool and School Years 1-3
Spring semester 2021
ABSTRACT
___________________________________________________________________________ Jennifer Tell
"Everyone should reach the same goal but there are different ways to get there"
A qualitative interview study on how some teachers in F-3 describe their use of digital tools with a focus on students in difficulty.
Number of pages: 37 ___________________________________________________________________________ Supporting students in difficulty can be done in different ways. One way is using digital tools. To get a deeper picture of this, this study has been done with the aim of acquiring the knowledge of how some teachers in grades F-3 describe their use of digital tools with a focus on students in difficulty learning Swedish language. To achieve the purpose of the study, two research questions have been used. These are the opportunities that teachers describe that digital tools create for everyone in difficulty and how the teachers in the study describe that they work to manage teaching Swedish with the help of digital tools for students in difficulty. To answer the aim and research questions, qualitative interviews were conducted with three teachers with at least basic experience of digital tools and qualifications in grades 1-3. The study has its theoretical starting point in the sociocultural theory where language, mediating tools, appropriation and social interaction is the focus. The results of the study show the opportunities that teachers describe that digital tools create for students in difficulty. It also shows what applications and functions teachers in the study are using for students in difficulty. Finally, the results show some of the teachers' perceived problems and how they work and think to solve them. After the results, a discussion is presented where the study method is discussed as well as a discussion of the results based on previous research and the study's theoretical starting point.
___________________________________________________________________________ Sökord: Digital tools, opportunities, students in difficulty, Swedish language teaching ___________________________________________________________________________
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
2. Syfte och frågeställningar ... 3
3. Bakgrund ... 4 2.1 Svenskundervisningen ... 4 2.2 Elever i svårigheter ... 4 2.3 Digitala verktyg ... 5 2.4 Styrdokument ... 7 2.5 Tidigare forskning... 9 2.6 Teoretiskt perspektiv ... 10 4. Metod ... 13 4.1. Val av metod ... 13 4.2 Urval ... 13 4.3 Genomförande ... 14
4.4 Bearbetning och analys ... 15
4.5. Etiska ställningstaganden och tillförlitlighet ... 16
5. Resultat ... 18
5.1 Digitala verktygens möjligheter för elever i svårigheter ... 18
5.1.1 Möjligheten att läsa ... 18
5.1.2 Möjligheten att skriva ... 19
5.1.3 Möjligheten att redovisa ... 19
5.1.4 Ytterligare möjligheter ... 20
5.2 Gynnsamma applikationer och funktioner ... 21
5.2.1 Word ... 21
5.2.2 Inlästa böcker ... 21
5.2.3 Övriga applikationer ... 22
5.3 Problem och lösningar... 23
5.3.1 Val av verktyg och applikationer ... 23
5.3.2 Delaktighet ... 24
5.3.3 Elevernas upplevelse av digitala verktyg ... 25
5.4 Resultatsammanfattning... 26 6. Diskussion ... 27 6.1 Metoddiskussion... 27 6.2 Resultatdiskussion ... 29 6.3 Vidare forskning ... 34 Referenslista ... 35 Bilaga 1 ... Bilaga 2 ...
1
1. Inledning
I skolan kan det finnas elever som av olika anledningar befinner sig i svårigheter som bidrar till att de inte utvecklar de kunskaper som Läroplanen för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) menar är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem (Skolverket, 2019). I Lgr 11framkommer det att det är skolans ansvar att elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen ska erbjudas de stöd de behöver för att göra framsteg och övervinna svårigheter (Skolverket, 2019). Alla elever har olika erfarenheter och det är skolans uppgift att förebygga och motverka svårigheter, det innebär att stödja eleven utifrån var i kunskapsutvecklingen eleven befinner sig (Jakobsson och Nilsson, 2019).
Genom att ge elever stöd i form av digitala verktyg så kan många nya möjligheter skapas för en elev att kunna utveckla det kunskaper som behövs för att nå skolans mål (Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2020). Inom skolan har jag själv sett att dessa verktyg inte alltid används till sin fulla potential. Det är viktigt att skapa förutsättningar så att alla elever får lyckas i sin läs och skrivutveckling (Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2021b).
Resultatet i en studie gjord av Mølster och Nes (2018) visar tydligt att speciallärare ser mer potential i att använda digitala verktyg än andra lärare och att det är dem som använder verktygen mest. Forskning som hittats om användningen av digitala verktyg för elever i svårigheter har ofta utgått från en speciallärares perspektiv eller har undersökts i specialundervisningen (Draper Rodríguez, et al., 2014; Ismaili, & Ibrahimi, 2017). När sökningar gjorts på begreppen digitala verktyg i kombination med elever i svårigheter har flertalet studentuppsatser hittas. Majoriteten av studentuppsatserna om elever i svårigheter kopplat till digitala verktyg utgår ifrån en speciallärare eller specialpedagogs perspektiv (Carlsson & Thorslund, 2015; Kron & Wassenius, 2017; Löfstedt & Magnusson, 2019). Speciallärare och specialpedagoger får en fördjupad kunskap inom specialpedagogiken men specialpedagogisk kompetens behöver alla lärare ha för att kunna möta alla elevers behov. Specialpedagogik handlar i grunden om elevers delaktighet och lärande i olika sammanhang samt samspelet mellan en elevs förutsättningar och skolans resurser. Specialpedagogik i praktiken innebär att identifiera elever som kan hamna i svårigheter och därefter arbeta förebyggande (Jakobsson & Nilsson, 2019). Genom intervjuer med tre lärare som beskriver sin användning av digitala verktyg i svenskundervisningen och vad de anser att digitala verktyg
2 skapar för möjligheter för elever i svårigheter kan denna studie bidra till att öka kunskapen om huruvida digitala verktyg kan skapa möjligheter för elever i svårigheter i den ordinarie svenskundervisningen.
3
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att öka kunskapen om hur några lärare i årskurserna F-3 beskriver sin användning av digitala verktyg med fokus på elever i svårigheter i svenskundervisningen. För att uppfylla studiens syfte ska följande frågeställningar besvaras:
• Vilka möjligheter beskriver lärarna att digitala verktyg skapar för elever i svårigheter? • Hur beskriver lärarna i studien att de arbetar för att bedriva svenskundervisning med hjälp
4
3. Bakgrund
Bakgrunden består av fem olika avsnitt som är väsentliga för förståelsen av fortsatt läsning av studien. Bakgrunden inleds med en beskrivning av svenskundervisningen (2.1) följt av ett avsnitt om av vad elever i svårigheter innebär (2.2). Därefter kommer en beskrivning av vad digitala verktyg innebär i studien och hur de kan användas (2.3). Avsnittet efter belyser de delar av skolans styrdokument som är relevanta för studiens syfte (2.4) följt av tidigare forskning (2.5). Avslutningsvis presenteras studiens teoretiska perspektiv (2.6).
2.1 Svenskundervisningen
För att kunna tänka, kommunicera och lära är språket människans viktigaste verktyg. Det är via språket som vi uttrycker känslor och tankar och för att kunna delta i samhället är det viktigt med språk. Svenskundervisningen ska leda till att alla elever utvecklar ett tal och skriftspråk för att kunna uttrycka sig och den ska även stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva (Skolverket, 2019).
Att läsa och skriva är en stor del i den tidiga svenskundervisningen och för att en elev ska kunna utveckla dessa förmågor så krävs vissa förutsättningar. De behöver ha kunskap om bokstäverna och språkljuden, ha ett ordförråd och kunna minnas och återberätta vissa texter. Det är även av stor vikt att eleven förstår syftet med att en text ska läsas eller skrivas (Lidberg, 2010). Det är viktigt att skolan skapar förutsättningar för alla elevers läs- och skrivutveckling och en möjlighet för alla elever att lyckas. Det handlar om att prioritera läs och skrivinlärningen och låta det få ta tid. Det kan vara viktigt att redan i sin planering av undervisningen tänka in elever som befinner sig i svårigheter som kommer till uttryck ibland annat läs och skrivutvecklingen (Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2021b). I och med att samhället utvecklas och datorer och dylikt finns tillgängligt så ändras förutsättningarna för att kunna läsa och skriva. Texter kan bli upplästa och bilder ges större utrymme samt elever kan läsa och skriva på skärmen (Lidberg, 2010).
2.2 Elever i svårigheter
I föreliggande studie har valet gjorts att använda benämningen elever i svårigheter istället för elever med svårigheter. Fokus flyttas då från att bara handla om individen och dess problem och istället handla om eleven i relation till skolsituationen och de kunskapskrav som finns,
5 därmed blir det ett pedagogiskt problem (Jakobsson & Nilsson, 2019). Att vara i svårigheter kan bero på olika saker och det finns olika faktorer som gör att en elev hamnar i svårigheter. Ett exempel kan vara att en elev har en diagnos, även om Jakobsson och Nilsson (2019) menar att diagnosen i sig inte automatiskt betyder att eleven är i behov av en viss pedagogik eller särskilt stöd. Svårigheterna i skolan finns där oavsett om en elev fått en diagnos eller inte. Författarna menar istället att det som påverkar en elevs situation i skolan är hens individuella förutsättningar så som utvecklingsnivå eller grad av funktionsnedsättning. Exempel på några funktionsnedsättningar kan vara neuropsykiatriska, fysiska eller intellektuella funktionsnedsättningar. Skolsituationen kan också bero på den fysiska miljö eleven befinner sig i, så som ljudmiljö och visuella intryck (Jakobsson & Nilsson, 2019).
Läraren ska med sin undervisning ha som avsikt att underlätta elevernas lärande och det är inte bara den fysiska miljön som påverkar en elevs skolsituation. Det är viktigt att läraren skapar en miljö bestående av relationer, värderingar och regler. Inlärningsmiljön har en tydlig koppling till elevernas inlärning. De delar i inlärningsmiljön som är viktiga för att en elev ska lyckas är tydliga normer, regler samt goda relationer mellan elever och lärare samt elever emellan.. Även lärarens ledning av undervisningen, dess stöd till eleverna och lärarens förväntningar på eleven har betydelse för en bra lärmiljö (Manger et al., 2013).
Eftersom det finns många olika orsaker till att elever befinner sig i svårigheter förekommer ingen tydlig avgränsning i studien av vad som räknas som en svårighet, mer än att det påverkar elevens kunskapsutveckling och möjlighet att klara av de kunskapskrav som finns i skolans läroplan.
2.3 Digitala verktyg
Det finns en rad olika digitala verktyg som kan användas i undervisningen som gynnar alla elever och framförallt elever i svårigheter. Det kan exempelvis vara datorer, lärplattor, interaktiv skrivtavla, mobiler, robotar, eller olika redigeringsprogram eller presentationsprogram (Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2020). Dessa verktyg kan vara gynnsamma för alla elever att använda men Sorensen och Andersen (2017) beskriver vikten av att elever i svårigheter får möjlighet att uttrycka sig multimodalt i sitt skrivande. Nordmark (2018) skriver att med vanligt papper och penna finns det ingen möjlighet att flytta om text eller lägga in bilder, filmer och ljudklipp. De möjligheterna finns om en text skrivs med hjälp av
6 digitala verktyg vilket då gör texten multimodal. Nordmark (2018) lyfter att digitala verktyg kan vara extra viktiga i läs och skrivutvecklingen för elever i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd eftersom verktygen kan fungera som ett sätt att undvika hinder och stödja lärande. Stöd i form av extra anpassning kan innebära anpassat läromedel eller hjälp till att strukturera sitt arbete. Hjälper inte dessa extra anpassningar bör en utredning för särskilt stöd göras. Det innebär att ett åtgärdsprogram startas som handlar om att få eleven i rätt riktning, det vill säga mot kunskapskraven (Jakobsson & Nilsson, 2019). För att eleverna ska få de stöd de behöver för att lyckas är det viktigt att se till elevens behov för att kunna hitta de digitala verktyg som passar varje elev bäst (Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2021a).
Ett exempel på ett verktyg är en interaktiv tavla vilket är en tryckkänslig tavla. Den kan användas som ett pedagogiskt verktyg både för elever och lärare. Det som presenteras på den interaktiva tavlan kan exempelvis sparas på datorn och återanvändas. Det går även att använda tavlan till att hitta olika resurser på webben då den är ansluten till internet. Möjligheten finns även att skapa egna aktiviteter som eleverna är i behov av i form av spel och övningar (Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2021a).
Ytterligare ett verktyg som kan användas är en lärplatta. Lärplattan styrs med fingrarna men kan även styras med exempelvis röstenom behovet finns. På lärplattorna kan olika applikationer laddas ner och den innehåller också funktioner som gör att olika synanpassningar kan göras och hörapparater kan kopplas till dem. En stor fördel med lärplattor är att de kan läsa upp en skriven text (Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2021a). Hultin och Westman (2014) lyfter talsyntes, stavningskontroll samt talande tangentbord som olika funktioner som kan finnas på en lärplatta som kan underlätta för elever i sitt skrivande. Om en elev har svårt med avkodning och fonologisk medvetenhet kan talsyntes fungera som ett bra stöd (Nordmark, 2018).
Nedan förklaras några funktioner och metoder som är relevanta för förståelsen av det resultat som presenteras i studien.
Applikation
En applikation är ett program avsett för mobil, lärplatta eller dator (Computers sweden, 2020). Applikationer används för arbete, informationshämtning, underhållning eller spel. Det innebär inte program som får datorn att fungera utan sådant som motiverar till att använda datorn (Computers sweden, 2013).
7
Word
Word är ett ordbehandlingsprogram skapat av Microsoft. Word skapar bland annat möjligheter att skriva, granska och spela upp texter (Microsoft, u.å.a). En funktion som nämns i resultatet är Avancerad läsare vilket är en uppsättning verktyg som kan underlätta för läsförståelse (Microsoft, u.å.b)
Talsyntes
Talsyntes, även kallat text-till-tal är en funktion som kan omvandla text till ljud. Funktionen är bra för personer som har svårt att läsa och skriva. Det kan underlätta både läsande och skrivande eftersom energi sparas genom att lyssna på texten istället för att avkoda och förstå. Varje gång en bokstav trycks ner så ljudas bokstaven vilket är bra för elever i läs- och skrivsvårigheter eftersom det då görs synligt att orden har en form och inte bara ett innehåll (Oribi, u.å.). Det finns olika programvaror som kan leverera talsyntes En typ av talsyntes som nämns i studiens resultat är ClaroRead. Det är ett enkelt och flexibelt text-till-tal tillägg till Word (Clarosoftware, u.å.).
ASL
En metod som nämns i studien och som används med hjälp av digitala verktyg är Att skriva sig
till läsning (ASL). ASL är en metod utvecklad av Arne Trageton som är en norsk forskare. ASL
innebär attelever börjar skriva för hand först i årskurs två, innan dess skriver eleverna på datorer (Trageton, 2014). Trageton beskriver på sin egen hemsida att ASL är en enkel och elevanpassad metod för att utveckla skrivlust och läsglädje. Skrivning och läsning hör ihop och forskaren menar att det är lättare för elever att skriva än att läsa och att datorskrivning är lättare än att skriva förhand (Trageton, U.å.). Genom sitt eget skrivande lär sig sen eleverna att läsa (Trageton, 2014).
2.4 Styrdokument
I följande avsnitt lyfts några delar ur Lgr 11 som är relevanta för studien. Studien har sin ämnesdidaktiska del i svenskundervisningen. I Lgr11 framkommer det att undervisningen i svenska ska leda till att eleverna lär sig använda språket för att tänka, kommunicera och lära. Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera i tal och skrift, att läsa och analysera olika texter, kunna anpassa sitt språk, urskilja språkliga strukturer och söka
8 information från olika källor. Det centrala innehållet i ämnet svenska innehåller dessutom de delar som undervisningen ska innehålla (Skolverket, 2019).
Enligt kunskapskraven ska en elev som slutar årskurs ett kunna läsa enkla meningar och visa på enkel läsförståelse. När de sedan slutar årskurs tre har kunskapskraven höjts och eleverna ska kunna läsa texter med flyt, kunna skriva texter för hand samt på dator. De ska också kunna visa på grundläggande läsförståelse och kunna samtala om elevnära frågor (Skolverket, 2019). För elever som av olika anledningar riskerar att inte nå upp till de krav som ställs behöver vissa åtgärder göras (Skolverket, 2019).
I Lgr 11 framställs det att skolan ska ta hänsyn till varje elevs olika förutsättningar och behov och att skolan har ett särskilt ansvar för de elever som har svårigheter att nå utbildningens mål (Skolverket, 2019). För elever som befinner sig i svårigheter har läraren i uppdrag att stimulera, handleda och ge extra anpassningar eller särskilt stöd till eleven. Undervisningen kan därför inte se likadan ut för alla utan den ska främja varje elevs lärande och kunskapsutveckling utifrån elevens bakgrund, tidigare erfarenheter, kunskaper och språk. Det är varje elevs rätt att få utvecklas samt få känna den glädje och motivation som skapas när framsteg görs och svårigheter övervinns (Skolverket, 2019).
Om det framkommer på ett nationellt bedömningsstöd eller på nationella proven att en elev inte kommer nå kunskapskraven ska skolan göra en bedömning av elevens kunskapsutveckling. Därefter bör lämpligt stöd för eleven planeras (SFS 2010:800, kap 3 § 4). Det kan exempelvis vara extra anpassning eller särskilt stöd och alla som arbetar på en skola har i uppdrag att uppmärksamma och stötta elever som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd (Skolverket, 2019). Extra anpassningar genomförs oftast inom den ordinarie undervisningen och det behövs inget formellt beslut kring denna typ av stöd. Om den typen av stöd inte är tillräcklig kan ett mer omfattande stöd ges i form av särskilt stöd. Det beslutas av rektorn och stödet ges normalt inte inom ramen för ordinarie undervisning. Det kan innebära att ett åtgärdsprogram startas vid behov och i det så dokumenteras det särskilda stödet (Skolverkets allmänna råd, 2014). I ett åtgärdsprogram ska det framkomma vad eleven har för behov, vilket typ av särskilt stöd eleven ska tillgodoses samt uppföljning och utvärdering av åtgärderna (SFS 2010:800, kap 3 § 9).
Studien berör även digitala verktyg och hur dessa kan användas som en hjälp till eleverna att nå målen. I Lgr11 framkommer det att varje lärare har som mål att organisera en undervisning
9 som ger eleverna möjlighet till att använda digitala verktyg på ett sätt som främjar deras kunskapsutveckling. Det är skolans ansvar att elever vid avklarad grundskola kan använda digitala verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande (Skolverket, 2019).
2.5 Tidigare forskning
I vanligas fall utvecklar eleverna två processer samtidigt i läs- och skrivundervisningen. Den kognitiva- att lära sig läsa och den motoriska- att lära sig forma bokstäver med en penna. I metoden ASL utvecklar eleverna istället en utvecklingsprocess i taget. Först den kognitiva sen den motoriska (Forslings, 2019). I Forslings (2019) studie framkommer det att lärare beskrev att elever i behov av stöd som fick använda digitala verktyg för att skriva texter behöll skrivglädjen och viljan att lära sig längre. Eftersom eleverna i svårigheter kunde fokusera på att skriva berättelser istället för att skriva bokstäver för hand så var eleverna mer motiverade i skolan. Studien visade också att elever med motoriska svårigheter hade mycket lättare att forma bokstäver på ett tangentbord och att elever med koncentrationssvårigheter hade lättare att koncentrera sig när de skrev på ett digitalt verktyg (Forsling, 2019).
Reading through Writing är en metod lik ASL där eleverna fokuserar på att skriva digitalt
istället för att skriva för hand (Takala, 2013). Det är en metod som Takala (2013) menar är gynnsam för alla elever och inte bara för elever i svårigheter. Dahlströms (2018) resultat visar även det på digitala verktygs möjligheter i skrivundervisningen som inte bara gynnar elever i svårigheter utan alla elever i grundskolan. Forskning visar att elever kan skriva längre texter på digitala verktyg än för hand och att rädslan för att göra misstag minskar eftersom de lätt kan ändra i sin text (Dahlström, 2018). Både Dunn och Sweeney (2018) och Dahlströms (2018) forskning visar att rättstavningsprogram kan göra det lättare för elever i svårigheter att korrigera sig själva.
Kraft et al. (2019) undersökte i sin studie hur ordförrådet skilde sig i dikterade texter samt tangentbordsskrivna texter skrivna av elever med stavningssvårigheter. Att diktera en text innebär att elever muntligt säger den text som då produceras på ett digitalt verktyg. Resultatet visade att det inte fanns några större skillnader men att stavfelen minskade i de dikterade texterna. Forskarna drog slutsatsen att det styrkte skälet till att använda diktering som ett skrivsätt för elever med stavningssvårigheter. De poängterar dock att det inte bara är att erbjuda
10 ett verktyg som går att diktera på utan att det är komplext och precis som traditionellt skrivande kräver kognitiva processer (Kraft et al., 2019)
Tidigare forskning visar att flexibilitet och gemensamma aktiviteter gav elever i behov av stöd flera möjligheter att lära sig på olika sätt och med olika verktyg. Det gör också att elever i behov av stöd kan undervisas i samma klassrum som de andra eleverna vilket lärare ser som en fördel (Forsling, 2019). Lärarna i studien ansåg att när elever i behov av stöd togs till ett annat rum där de fick träna på olika färdigheter så löstes inga problem (Forsling, 2019).
Även om de flesta studier som undersöker digitala verktyg i skolan visar på positiva resultat så finns det forskning som visar på faktorer som kan leda till att användandet av digitala verktyg inte fungerar på ett gynnsamt sätt. Olaore (2014) visar i sin studie att syftet med digitala verktyg blir besegrat om inte lärarna har kunskapen eller erfarenheterna att bedriva en effektiv undervisning. Resultatet visar att på vilket sätt ett ämne undervisas har större positiv påverkan än att enbart använda digitala verktyg utan syfte. Blackwell (2014) beskriver slutsatsen i sin studie att det är av största vikt att ge lärare det stöd och den tid som behövs för att förstå hur digitala verktyg kan integreras på ett effektivt sätt i sitt klassrum. Utan den typen av stöd blir konsekvenserna missnöjda lärare, teknik som inte utnyttjas till sin fulla potential, bortkastade ekonomiska investeringar av dyr teknik och framförallt potentiella negativa konsekvenser för elevernas lärande. En studie gjord av Mølster och Nes (2018) visar även den att för att lyckas med digitala verktyg i undervisningen är lärarens kompetens väldigt viktig.
2.6 Teoretiskt perspektiv
Studien har sin teoretiska utgångspunkt i den sociokulturella teorin som har sitt ursprung i Lev Vygotskijs syn på utveckling, lärande och språk (Säljö, 2020). Vygotskij menar att redan när barn är runt två års ålder så möts tänkandet och språket och kopplas då samman med varandra. Det innebär att barns tänkande är beroende av språket (Vygotskij, 1999). Teorin är passande i studien eftersom den sociokulturella teorin handlar om hur eleverna ges möjlighet till att delta i och ta till sig olika kunskaper (Säljö, 2020). Det kan ske på olika sätt beroende på elevens behov och förutsättningar och ofta kan det ske med hjälp av digitala verktyg. Studiens resultat har analyserats ur ett sociokulturellt sätt att se på lärande där språket, digitala verktyg och elevernas möjlighet till lärande är i fokus.
11 Inom den sociokulturella teorin är mediering ett väsentligt begrepp. Mediering skapas när människan möter och samverkar med redskap som vi använder oss av för att förstå världen omkring oss (Säljö, 2020). Säljö (2020) nämner två olika sorters redskap och det första är ett språkligt redskap vilket innebär de symboler och tecken vi använder oss av för att kommunicera och tänka. Den andra typen av redskap är materiella eller fysiska som exempelvis kan vara en spade för att gräva med eller ett tangentbord att skriva med. Inom den sociokulturella teorin bör inte de språkliga och materiella verktygen skiljas på utan ofta samspelar de och fungerar tillsammans. När båda redskapen existerar tillsammans kallas det kulturella redskap och kan innebära exempelvis en bok där det finns ett fysiskt material men där siffror och symboler används (Säljö, 2020). Digitala verktyg är kulturella redskap då det är fysiska redskap men där språkliga redskap så som siffror och bokstäver kan användas. Med det kulturella redskapet kan stora möjligheter i undervisningen skapas. Med exempelvis en dator i klassrummet tillkommer det nya sätt att kommunicera (Säljö, 2014). Säljö (2020) menar att kunskap inte bara praktiska kunskaper eller teoretiska kunskaper utan en blandning mellan dem båda. Det handlar alltså inte bara om att kunna använda exempelvis ett digitalt verktyg rent praktiskt utan också hur det kan användas för att ta till sig teoretiska kunskaper. Kunskapen finns inte bara i huvudet utan det handlar om att skapa aktiviteter och miljöer där man blir mer bekant och kunnig i de kulturella redskapen (Säljö, 2014). Ett annat begrepp som är väsentligt inom den sociokulturella teorin är appropriering. Det innebär att när individer lär så bekantar de sig med de fysiska och språkliga verktygen. Appropriering är en process där kunskapen ökar och en bredare och djupare bild av verktygen skapas. Det kan ske genom att samtala om verktygen, genom att se andra använda dem eller att själv få använda dem (Säljö, 2011)
Språk inom den sociokulturella teorin är enligt Säljö (2020) dynamiskt och ständigt utvecklande och människan är en multimodal teckenskapare som hittar nya sätt att uttrycka sig och kommunicera. Det syns tydligt i dag med den digitala teknik som finns tillgänglig. Det innebär att språk inte bara behöver vara talat och skrivet utan kan även framställas med hjälp av bilder, teckenspråk eller punktskrift. Det går även att kombinera flera av de olika uttrycksformerna (Säljö, 2020). Digitala verktyg skapar möjligheten att underlätta skapandet av olika typer av språk. Eftersom språk inte bara behöver vara talat kan verktygen underlätta för elever som inte har möjlighet att uttrycka sig via talet att ändå kunna uttrycka sig på andra sätt. För elever som har svårt att bara läsa skrivet språk kan det skrivna språket med hjälp av ett digitalt verktyg kombineras ihop med talat språk eller bilder. Inom den sociokulturella teorin finns ingen osämja mellan de olika sätten att kommunicera utan alla är beroende av varandra och fungerar
12 gemensamt (Säljö, 2020). Säljö (2014) lyfter att de nya sätten att producera text på kan ställa högre krav på elevernas läs- och skrivkunnighet eftersom fler färdigheter behöver utvecklas. Han menar däremot att om en miljö skapas där eleverna får möjlighet att utveckla de färdigheter som krävs kan det fungera bra.
Säljö (2020) lyfter att en utgångspunkt i sociokulturella teorin är variationen av olika idéer och uppfattningar som finns inom teorin. De uppfattningar av den sociokulturella teorin som syns tydligast i föreliggande studie är att utvecklingen av digital teknik ger nya möjligheter att utveckla kunskaper och färdigheter. En annan del som synliggörs i studien handlar om vikten av att utvecklas och lära i ett socialt samspel med andra, där interaktion och kommunikation är nyckeln. I det sociala samspelet handlar det om att delta i kunskapsutbytandet och inte om att överföra kunskap mellan varandra (Säljö, 2020).
13
4. Metod
Metodkapitlet är indelat i sex avsnitt. I det första avsnittet presenteras och motiveras val av metod (4.1). Därefter beskrivs undersökningens urval (4.2). I avsnittet efter finns en beskrivning av undersökningens genomförande (4.3). Följande avsnitt beskriver bearbetning och analys av den data som framkommit (4.4). Sist presenteras de etiska ställningstaganden som gjorts i undersökningen samt studiens tillförlitlighet (4.5).
4.1. Val av metod
För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod för datainsamling. Eftersom studiens syfte var att undersöka hur lärare i årskurserna F-3 beskriver sin användning av digitala verktyg med fokus på elever i svårigheter behövdes en metod som ger en djupare förståelse vilket Bryman (2018) lyfter fram att en kvalitativ undersökning ger.
Den kvalitativa datainsamlingsmetod som användes i studien var intervjuer. Det är den vanligaste formen av metod i kvalitativa studier enligt Bryman (2018). Jag valde den metoden då den kan ge fylliga svar och det går att ställa följdfrågor eller ytterligare frågor för att få ett djup och så pass mycket data som behövs ifrån varje respondent. Den intervjuform som valdes var semistrukturerande intervjuer. Att använda semistrukturerande intervjuer innebär att det finns en mall för vilka frågor som tänkt ställas, men andra frågor kan ställas utifrån respondentens svar utöver de redan tänkta frågorna. Det är en mer flexibel intervjuform där respondenten har mer utrymme att själv tolka frågor och frågorna behöver inte komma i samma ordning för samtliga deltagare i studien (Bryman, 2018). Anledningen till att metoden semistrukturerade intervjuer valdes var för att skapa möjlighet att utgå från respondenternas svar och kunna få dem att utveckla deras svar om det behovet fanns. Det skapade även utrymme för nya spår och inriktningar som de befintliga intervjufrågorna inte behandlade.
4.2 Urval
Studiens urval baseras på två olika urval. Först skedde ett bekvämlighetsurval vilket enligt Bryman (2018) innebär ett urval av personer som råkar finnas tillgängliga att ställa upp i en undersökning. Jag urskilde vilka lärare jag kände eller visste om som fanns tillgängliga. Därefter skedde ett vad Bryman (2018) kallar ett målinriktat urval som innebär att deltagarna är valda eftersom de tros vara relevanta för studiens syfte. Jag skaffade mig information om de
14 tillgängliga lärarna för att se om de passade in i mitt urval. För att få delta i studien var kraven att vara behörig i årskurserna F-3 och ha erfarenhet av att arbeta med digitala verktyg. Därefter fick jag respons från tre av dessa att de kunde tänka sig att medverka i studien. Lärarna arbetar på olika skolor med olika förutsättningar. Två av skolorna ligger relativt centralt i stan och den tredje skolan ligger i ett bostadsområde utanför stan. En av skolorna som en av lärarna arbetar på ligger även i en annan stad än resterande. Urvalet i studien blev begränsat på grund av att lärare valde att avstå på grund av rådande Covid -19.
Nedan följer en kort presentation av studiens deltagare och samtliga deltagare avidentifierades och fick fiktiva namn.
Namn Utbildning Verksam i antal år
Hanna Grundskollärare 1–7 samt speciallärare 15 år
Ronja Grundlärare F-3 1 år
Sara Grundskollärare 1–7 15 år 4.3 Genomförande
Intervjuerna i studien bestod av tre semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare. Precis innan intervjuerna genomfördes informerades deltagarna om syftet med studien muntligt av mig. Därefter skrev deltagarna på en samtyckesblankett där de godkände sitt deltagande i studien och de blev medvetna om att de har rätt att avbryta när de ville. Första intervju genomfördes hemma hos mig tillsammans med respondenten. Den andra intervjun genomfördes i ett klassrum på den verksamma lärarens arbetsplats. Tredje intervjun genomfördes digitalt med ett verktyg för videosamtal på grund av den rådande pandemi som konsekvens av viruset Covid 19 och för att deltagaren befann sig i en annan stad. Att möjligheten fanns att genomföra en digital intervju gjorde så att deltagaren kunde acceptera att bli intervjuad istället för att neka att medverka. Det nämner Bryman (2018) som en fördel med digitala intervjuer.
Intervjuerna började med några inledande frågor för att respondenterna skulle bli bekväma. Samtliga intervjuer utgick från samma frågor men en del följdfrågor ställdes. Både för att få ett tydligare svar men också för att respondenten tog upp något intressant. Varje intervju varade i ca 20 minuter och spelades in med hjälp av en mobiltelefon. Därefter transkriberades intervjuerna. I kvalitativa intervjuer är det ofta intressant både vad som sägs och hur det sägs
15 (Bryman, 2018). Därför har jag valt att skriva ut i transkriberingen om en längre paus togs eller om respondenten skrattade när den svarade på frågan. I vissa fall valde jag att inte ta med vissa ord som jag ansåg vara utan betydelse för svaret, ord så som ”ehh” och liknande.
4.4 Bearbetning och analys
Redan under den första intervjun började tankarna kring olika teman formas. När intervjun med den andra respondenten genomfördes började jag redan då höra likheter och skillnader mellan respondenternas svar. Under intervjuerna försökte jag även lyssna efter begrepp som används inom den sociokulturella teorin för att redan då kunna se samband mellan respondenternas svar och studiens teoretiska utgångspunkt. Det dröjde några dagar innan den tredje intervjun genomfördes därför började jag transkribera och analysera de två första intervjuerna innan den tredje genomfördes. Jag var därför vid den tredje intervjun redan medveten om några olika teman som framkommit i de två första intervjuerna. Under den intervjuns gång uppkom saker som passade in i de teman jag redan hittat i de tidigare intervjuerna. Även några nya potentiella teman kunde jag höra. Efter att varje intervju transkriberats så skrevs de ut i pappersform. Sen började transkriberingarna analyseras och bearbetas. Efter att texterna lästs ett antal gånger och studerats utifrån studiens frågeställningar och teoretiska utgångspunkt så fortsatte olika potentiella teman komma fram. Några av dessa liknade de som uppkommit i tanken under intervjuernas gång och andra var helt nya. De delar av intervjuerna som passade in under varje tema färgmarkerades för att enkelt kunna se vilken del av intervjuerna som berörde vilket tema. De teman som utifrån intervjufrågorna uppkom var följande:
Digitala verktygens möjligheter för elever i svårigheter Gynnsamma applikationer och funktioner
Problem och lösningar
Efter att dessa teman hittats så läste jag transkriberingarna igen och började hitta olika kategorier som grenade ut ur de teman som hittades.
I presentationen av resultatet har jag använt en del citat. Jag har utgått ifrån de vanliga regler när man använder direkta citat från intervjuer som Bryman (2011) skriver om. Eftersom det är vanligt att inte prata i hela meningar har jag korrigerat vissa citat för att skapa fullständiga meningar. Exempelvis tagit bort ett ”och” som ersatts med en punkt för att skapa två fullständiga meningar. Dessutom har jag tagit bort vad Bryman (2011) kallar verbala tics så
16 som ”liksom”, ”öh” och ”ehh” ifrån citaten för att få ett skriftspråk istället för talspråk. Däremot har jag varit noggrann så att dessa ändringar inte påverkar citatets innebörd.
4.5. Etiska ställningstaganden och tillförlitlighet
Undersökningen i studien har tagit hänsyn till den forskningsetik som finns idag. Vetenskapsrådet (2017) beskriver att forskningsetik handlar om relationen mellan forskning och etik. Det ställs vissa etiska krav på en forskare både mot medverkande i undersökningen men även krav på studiens genomförande. Forskaren har ansvar för att de som medverkar i studien skyddas från kränkningar och dylikt. Dessutom har forskaren ansvar för de som påverkas av forskningen och dess resultat. Det finns förväntningar på forskaren att hen ska göra sitt bästa för att forskningen ska ha hög kvalitet och inte påverkas av yttre faktorer (Vetenskapsrådet, 2017). I studiens utförande har jag tagit hänsyn till de etiska principer som Bryman (2018) menar gäller för svensk forskning. Dessa principer handlar om olika etiska frågor som berör frivillighet, integritet, konfidentialitet och anonymitet. Det första kravet är informationskravet vilket innebär att deltagarna vet vad syftet med undersökningen är och att det är frivilligt att delta. Deltagarna i studien har skrivit på en samtyckesblankett där de meddelats att de kan välja att hoppa av närsomhelst om de så önskar. Nästa krav är samtyckeskravet som innebär att deltagarna samtycker och har rätt att bestämma över sin medverkan. Även det kravet täcks in genom den samtyckesblankett som deltagarna skrev på innan sin medverkan i intervjun. Konfidentialitetkravet är nästa krav som Bryman (2018) beskriver. Det innebär att deltagarnas personuppgifter ska behandlas med konfidentialitet vilket de gör i den här studien. Inga obehöriga kan komma åt deltagarnas personuppgifter och deltagarna avidentifierades och fick fiktiva namn i studien. Det sista kravet är nyttjandekravet som innebär att uppgifterna som samlas in endast får användas i detta ändamål. När studien är färdig kommer inspelningarna och transkriberingarna av intervjuerna raderas och inte användas till något annat ändamål.
Ett kriterium för en kvalitativ undersökning är dess tillförlitlighet som består av fyra olika delkriterier. Det första som Bryman (2018) lyfter fram är trovärdighet vilket innebär hur troligt eller sannolikt resultatet är. Det kan öka genom att säkerhetsställa att studien utförts på ett korrekt sätt vilket går att kontrollera genom att läsa om studiens process. Eftersom undersökningen i studien är gjort på ett fåtal personer är det inte är säkert att resultatet blir detsamma i en annan kontext eller vid ett annat tillfälle. Det handlar om delkriteriet
17 delkriterium är pålitlighet vilket Bryman (2018) menar är att tillägna sig ett granskande synsätt. Pålitlighet kan öka om det lätt går att följa varje steg i processen från undersökning till resultat. I metodavsnittet i föreliggande studie beskrivs tillvägagångssättet noggrant vilket kan bidra till en ökad pålitlighet. I den mån det går har studien utförts på ett objektivt sätt och utan några personliga värderingar vilket innebär att det sista delkriteriet möjlighet att styrka och
18
5. Resultat
I resultatavsnittet presenteras det resultat som framkom under de intervjuer som gjorts för studien. Resultatavsnittet är uppdelat efter de olika teman och kategorier som framkom i analysen av resultatet. Avsnittet börjar med digitala verktygens möjligheter för elever i svårigheter (5.1). Det syftar till att besvara studiens första frågeställning Vilka möjligheter
beskriver lärarna att digitala verktygen skapar för elever i svårigheter? Avsnittet lyfter
möjligheter att läsa, skriva och redovisa samt ytterligare möjligheter. Därefter kommer avsnittet gynnsamma applikationer och funktioner (5.2). Avsnittet är uppdelat i tre underrubriker som berör programmet Word, inlästa böcker och övriga applikationer. Därefter presenteras ett avsnitt om problem och lösningar (5.3). Det avsnittet behandlar lärarnas val av verktyg och applikationer, elevernas delaktighet samt deras upplevelse av digitala verktyg. Avsnitten 5.2 samt 5.3 besvarar den andra frågeställningen Hur beskriver lärarna i studien att de arbetar för
att bedriva svenskundervisning med hjälp av digitala verktyg för elever i svårigheter?
Resultatdelen avslutas med en resultatsammanfattning (5.4). 5.1 Digitala verktygens möjligheter för elever i svårigheter
Skolan sätter krav på att eleverna ska kunna läsa och skriva men alla elever kan faktiskt inte det menar Ronja. Likaså Hanna förklarar att normen för elevers läsande och skrivande sitter väldigt rotat. Något som hon själv vill arbeta bort och istället lyfta fram att det finns olika sätt att nå samma mål.
I skolan är textnormen är så djupt förankrad, det är det man ska göra. Man ska skriva och läsa svart på vitt. – Hanna
Att digitala verktyg skapar möjligheter för elever i svårigheter är samtliga respondenter överens om. Ronja menar att verktygen kan fungera som en stöttning för att eleverna ska kunna nå målen. Hon beskriver också att verktygen bidrar till att eleverna få känna att de lyckas. 5.1.1 Möjligheten att läsa
Samtliga respondenter beskriver att det finns vissa orsaker till att elever befinner sig i svårigheter och att det yttras i läsinlärningen. Dyslexi, språkstörning och att svenska inte är elevens modersmål beskriver Sara som de främsta faktorerna till att elever befinner sig i svårigheter. Även Hanna beskriver att hon har elever som befinner sig i svårigheter vad gäller sin läsinlärning och att det främst beror på kognitiva svårigheter. Ronja och Hanna beskriver
19 varsitt alternativt sätt till att läsa böcker. Att läsa bilder är det sätt som Ronja beskriver är jättebra för elever som inte kan läsa än, eller som aldrig kommer kunna lära sig läsa. Det handlar om att titta på bilden och förutspå vad som kommer hända i boken och att beskriva varför bilden är utformad på det sätt den är. På så vis får eleverna träna läsförståelse utan att läsa bokstäver och de får känna att de kan läsa.
De eleverna får en känsla av att dom visst kan läsa. De kan läsa bilder. - Ronja
Det sätt att läsa som Hanna beskriver kallar hon att öronläsa, alltså läsa med öronen genom att lyssna på en text. På så vis kan elever ta till sig böcker som de inte hade kunnat genom att läsa de själva. Hanna trycker på vikten av att den typen av läsning finns tillgänglig. För att det finns de elever som bara kommer kunna öronläsa för resten av sina liv och då aldrig kommer få läsa en bok om det inte är en vuxen som läser för dem.
5.1.2 Möjligheten att skriva
Många av de svårigheter som eleverna befann sig inom i sin läsinlärning hängde även i flera fall ihop med deras skrivinlärning.
Elever i svårigheter kan använda sig av en lärplatta för att spela in sina svar på ett prov istället för att skriva ner dem menar Sara. Ronja och Hanna beskriver båda ytterligare ett alternativ till traditionellt skrivande vilket är att kunna diktera. Det innebär att en elev talar in den text som de vill skriva, så skriver det digitala verktyget det förklarar Ronja. Hanna berättar dock att det kan vara problematiskt för elever som har svårt med sitt uttal. Hon beskriver att rita det tänkta kan fungera som ett alternativ till att skriva det. För elever som ännu inte befäst sitt skrivande fullt ut men är på god väg beskriver Ronja att skriva sig till läsning (ASL) kan vara bra. Där får eleverna höra bokstavens ljud samtidigt som den trycker på den bokstaven på tangentbordet och på så vis kan eleven ljuda sig till olika ord. Att få möjligheten att skriva på datorn istället för att skriva förhand är jätteviktigt för elever som har svårt med finmotoriken förklarar Ronja. För elever som har svårt att använda lärplattan att skriva på berättar Sara att de kan använda sig av lösa tangentbord att skriva på.
5.1.3 Möjligheten att redovisa
Utöver att skapa möjligheter att kunna läsa och skriva kan digitala verktyg skapa ytterligare möjligheter för elever i svårigheter. För elever som av någon anledning befinner sig i svårigheter som påverkar dess möjlighet att kunna redovisa eller presentera sitt arbete så kan
20 digitala verktyg vara jätteviktiga. Att få möjligheten att redovisa sina kunskaper på olika sätt beskriver Sara som viktigt. För en elev med dyslexi där kunskaper inte kan redovisas i text kan eleven ges möjlighet till att spela in det den vill redovisa muntligt och sen presentera det via en lärplatta. Vissa elever kan ha svårt att stå framme vid tavlan och hålla en presentation förklarar Hanna. Då kan de eleverna gömma sig bakom en applikation där de spelar in det som de vill ha sagt men att de sedan läses upp av en vald figur.
Då kan det vara en avatar eller om det är en memoji eller en krokodil som pratar. Eller om det är ett stentroll som pratar. - Hanna
Att filma sig själv och visa upp kan vara ett annat sätt men där menar Hanna att eleverna fortfarande är sig själva. Med hjälp av digitala verktyg kan eleverna numera få vad som helst att prata och redovisa det eleverna vill presentera.
5.1.4 Ytterligare möjligheter
Respondenterna nämner flertalet möjligheter som digitala verktygen skapar som inte handlar om att läsa, skriva eller redovisa. Flera av de program och applikationer som används i skolan för alla elever kan fungera som stöd för elever i svårigheter utan att det är de som är syftet berättar Hanna. Många applikationer kan hjälpa eleverna att ta reda på information de vill veta både i skolan och hemma. För elever som har svårt att fokusera när det är tyst så brukar
Hanna introducera vitt brus eller musik som eleverna kan få välja att lyssna på.
Både Hanna och Ronja använder sig mycket av sina interaktiva tavlor och ser stora möjligheter med dessa för alla elever men framförallt för elever i svårigheter. Ronja berättar att hon använder sin interaktiva tavla för att det är smidigt men också för att den kan kopplas ihop med elevernas datorer. Genom att använda en interaktiv tavla kan internet användas och på så vis kan mer information nås menar Hanna. Alla klassrum är inte utrustade med interaktiva tavlor på Saras skola, istället använder de dokumentkameran ofta.
Ronja upplever att elever i svårigheter i hennes klass har fått förhöjd lärglädje i klassrummet i samband med att de fått jobba mer med digitala verktyg eftersom dom får möjligheter att lyckas.
21 5.2 Gynnsamma applikationer och funktioner
För att lyckas med en undervisning med digitala verktyg är det viktigt att hitta de funktioner, applikationer och tjänster som är bra och gynnsamma. Nedan följer ett antal olika funktioner, applikationer och tjänster som respondenterna anser vara extra bra och som de använder sig av i sin svenskundervisning för elever i svårigheter.
5.2.1 Word
Word är ett program eller applikation som samtliga lärare nämnde som bra och gynnsam. Valet
att använda Word föll naturligt eftersom det används mest i vardagen också beskriver Sara. Dessutom att programmet tillåter talsyntes lyfter hon som en fördel.
Word använder vi oss mest av eftersom det är den man använder i vanliga livet oftast. – Sara
I samband med att Ronjas elever startar Word så startas något som heter ClaroRead. Det är en form av talsyntes som gör att datorn i det här fallet läser upp den bokstav som eleverna trycker på beskriver hon. När en elev sen skrivit ett helt ord så får de ordet uppläst. Likaså när eleverna skrivit en hel mening och sätter punkt så får de hela meningen uppläst. Om något ord i meningen är felstavat kommer det läsas upp fel förklarar hon. Ronja berättar hur det är ett jättebra sätt att få eleverna att rätta sig själva genom att gå tillbaka och lyssna om igen vilket ord som lät fel och då korrigera det. En annan funktion i programmet Word som Hanna beskriver är Avancerad
läsare. Det menar hon är en superbra funktion där eleverna själva kan anpassa sin text efter
önskemål. Det kan vara att ha en annan färg på bakgrunden eller texten.
Man kan få olika bakgrundsfärger, det här med att det inte behöver vara svart mot vitt utan man kanske läser bättre med en beige bakgrund. – Hanna
Andra inställningar som Hanna nämner att lärare bör vara medvetna om är att det går att ändra avståndet mellan både bokstäverna, raderna och orden utifrån elevens önskemål. Hon berättar också att när en elev väljer att få en text uppläst så kan den välja att de ord som läses upp markeras så eleverna lätt kan följa med i texten.
5.2.2 Inlästa böcker
Att digitala verktyg skapar möjligheter för eleverna att få inlästa böcker upplästa är samtliga lärare överens om. Däremot nämner de några olika tjänster och applikationer som de själva anser vara bäst för att få böcker upplästa. Ronja lyfter applikationen Ugglo som en applikation
22 som är jättebra för elever som inte kan läsa än. Där får de boken uppläst för sig samtidigt som de kan följa med i texten och se bilderna i boken. Hon menar att det ger eleverna en chans att känna att de visst kan läsa, det kan följa med i texten och de kan läsa bilder. Även Sara nämner att de använder sig av Ugglo men hon lyfter Inläsningstjänst som en bra tjänst eftersom de har allt läromedel inläst som eleverna kan lyssna på. En annan fördel som hon nämner är att elevernas läromedel finns inlästa på fler språk så eleverna kan lyssna på sitt modersmål.
”Geografi, historia eller matteboken finns så man kan lyssna på sitt modersmål. På somaliska o arabiska till exempel.” - Sara
Även Hanna nämner Inläsningstjänst som en jättebra tjänst men tycker att den kan ha något tråkig layout och inte så mycket bilder och hon föredrar att använda Polyglutt. Hon menar att Polyglutt är väldigt inspirerande eftersom den får böckerna att se ut som en bok som eleverna kan bläddra i med mycket bilder. Med en sådan applikation menar Hanna att en möjlighet att tillgängliggöra hela biblioteket skapas. Likaså Sara berättar att de använder Polyglutt mycket på lågstadiet när det gäller att lyssna på exempelvis skönlitteratur.
5.2.3 Övriga applikationer
Utöver de tidigare nämna funktionerna, applikationerna och tjänsterna så nämner respondenterna ytterligare några som de brinner lite extra för. Fonomix vilket är en applikation där eleverna kan se olika bilder på hur munnen ser ut när varje bokstavs uttalas nämner Ronja att hon använder. Hon lyfter även Bornholmslek som är en applikation som hon berättar utgår ifrån den så kallade Bornholmsmodellen. Båda applikationerna innehåller olika övningar men Ronja ser den mer som en lärapp och inte allt för spelrelaterat. Hon anser att båda applikationerna kan gynna elevers läs och skrivutveckling.
De elever som inte kommit så långt i sin läs och skrivutveckling använder det här väldigt mycket. -Ronja
Några applikationer som Saras elever använder sig av är Skolplus och Bingel. Bingel berättar hon att de använder sig mycket av. Där kan eleverna träna färdighetsträning genom memoryn och quizfrågor beskriver hon. Även Hanna nämner att hon använder sig av skolplus. Den och plattformen Skoltavlan ger möjligheten att dela ut olika uppdrag och anpassa efter varje elev förklarar hon. Hon anser att många applikationer med färdighetsträning som är vanliga att använda i skolan inte är anpassade för elever i svårigheter. Skoltavlan är framtagen för elever i behov av stöd och det är en avskalad plattform som inte har så mycket runt omkring som kan
23 distrahera eleverna. Vidare berättar Hanna att applikationen Book Creator är väldigt bra för elever i svårigheter eftersom det är enkelt för eleverna att kunna skapa och kombinera olika uttrycksformer. Applikationen tillåter elever att prata in, filma in, ta kort, skriva och rita. De kan också flytta runt allt. Hon menar att den är motiverande för eleverna att jobba i eftersom den är bra och enkel det blir väldigt fina resultat.
5.3 Problem och lösningar
För att lyckas med en undervisning med hjälp av digitala verktyg för elever i svårigheter så finns det vissa hinder eller problem. För att undvika eller komma över dessa finns det vissa faktorer som är viktigare än andra. Här nedan följer respondenternas upplevda problem och framgångsfaktorer som underlättar för problemen.
5.3.1 Val av verktyg och applikationer
Ett hinder med digitala verktyg är de negativa röster som inte förstår vikten av digitala verktyg och som tycker att eleverna redan har för mycket skärmtid hemma berättar Hanna. Hon menar att skärmtiden ser väldigt annorlunda ut och att det inte bara handlar om att titta på film och spela spel. Hanna förklarar att digitala verktyg inte automatiskt höjer kunskapsnivån hos elever utan att det är beror på hur det används och vad som används. Genom ett systematiskt arbete på ett genomtänkt sätt med digitala verktyg kan elevernas kunskapsnivå höjas i samtliga ämnen beskriver Hanna.
Man måste ju hela tiden veta vart vi ska och vad vi har för syfte med lektionen. – Hanna
I valet av applikationer väljer Hanna ofta applikationer som går att använda i många olika ämnen och på olika sätt. På så vis märker hon att eleverna ofta använder applikationerna även hemma för att träna på olika saker. Både skolrelaterat men också att de använder exempelvis lärplattan till att rita i olika applikationer istället för att bara titta på videos som de brukar göra. Sara beskriver också vikten av att välja ut verktyg och applikationer som är bra att arbeta med. Det är viktigt att titta på vad varje specifik elev behöver för att den ska nå målen menar Sara. Hon beskriver hur viktigt det är att lägga tid på att välja ut de applikationer som ska finnas för en elev som befinner sig i svårigheter. Hon menar att det finns en uppsjö av digitala verktyg och applikationer och att man inte kan välja att arbeta med alla.
24 Det är viktigt att välja applikationer som inte är för avancerade tycker Hanna. De kan lätt bli för många valmöjligheter vilket gör det svårare för eleverna att hålla fokus. Avancerade applikationer gör det också lättare för eleverna att råka klicka fel och inte hitta tillbaka. Därför är det viktigt i valet av applikationer enligt Hanna att välja sådana som eleverna behärskar självständigt.
En annan svårighet som Sara beskriver vad gäller valet av applikationer för eleverna är att de kan begränsas av vad kommunen väljer att köpa in eller skolans ekonomiska resurser. Hon tillägger dock att det mesta brukar gå och lösa.
5.3.2 Delaktighet
Målet med undervisningen är att blanda digitala verktyg med analoga arbetssätt för att skapa en tillgänglig lärmiljö där så få speciallösningar som möjligt behövs berättar Hanna. Hon använder digitala verktyg både i genomgångar och i genomförandet av lektioner och skapar på så vis en tillgänglig lärmiljö där alla elever får känna sig delaktiga.
Hanna brukar ge alla elever valet att exempelvis skriva både för hand och digitalt. Hon menar att ger hon bara verktyg till de elever som faktiskt behöver dem kan det bli exkluderande.
Det ges till alla för att ta bort stämpel att aha den sitter med hörlurar av den anledningen. -Hanna
Om verktygen som kan fungera som hjälpmedel presenteras för alla så kommer de som behöver dem själva välja att använda dem tillslut förklarar Hanna. Sara beskriver att ett sätt att arbeta med digitala verktyg är att låta alla arbeta med det för att inte hänga ut en viss elev. Förr gavs ofta verktyget bara till de elever som verkligen var i behov av det men nu går det att ha lektioner där alla kan arbeta med exempelvis digitala verktyg berättar hon.
Ett öppet klassrumsklimat är en viktig faktor i arbetet med digitala verktyg menar Sara. Hon förespråkar ett öppet klimat där det är okej att vara olika. Vet eleverna om att alla är unika och kan befinna sig i olika svårigheter kan de underlätta för dem att förstå att alla ska mot samma mål men att det finns olika vägar dit. Att alla är olika, har olika förutsättningar och är bra på olika saker menar även Ronja att de är väldigt öppna med i hennes klass. Hon pratar mycket med eleverna om att vi är olika och vi behöver olika hjälp för att komma fram till målet.
25
Det är också jätteviktigt att man samtalar om det redan från start att vi har målet här framme men vi kommer kanske ta olika vägar för att komma fram och då är digitala verktyg jättejättebra för elever som har svårigheter som vill komma fram dit. -Ronja
För elever som befinner sig i svårigheter är det viktigt att använda digitala verktyg beskriver Ronja. När andra elever skriver en text för hand kan eleverna i svårigheter ta andra vägar och skriva på datorn eller tala in en text. Då får de eleverna känna delaktighet i och med att det också kunde skriva en text precis som resten av klassen. Ronja tycker att digitala verktyg skapar nya vägar för eleverna att ta och att utnyttja dessa som en tillgång. Hanna berättar att med hjälp av digitala verktyg blir det inte lika tydligt att vad de gör på verktyget och inga speciallösningar blir tydligt synliga vilket kan göra att eleverna känner sig mer delaktiga.
5.3.3 Elevernas upplevelse av digitala verktyg
Samtliga lärare upplever att elevernas främsta upplevelse vad gäller digitala verktyg är att de tycker att det är jätteroligt att använda dem. De anser att eleverna är positiva till att arbeta med verktygen men samtliga nämner ändå något hinder som de anser att digitala verktygen medför i elevernas upplevelse.
Ronja nämner att hon mest sett positiva upplevelser hos eleverna men att eleverna ofta är vana vid spel där de får direkt bekräftelse med stjärnor när de gör rätt. Därför har de i hennes klass behövt jobba mycket med att förstå att datorn och applikationerna är ett jobbverktyg och inte en leksak.
Att eleverna oftast tycker att det är roligt att arbeta med digitala verktyg upplever även Hanna. Hon tycker att det gör eleverna motiverade och intresserade men att det ibland kan vara vissa elever som tycker det är svårt. För att underlätta för eleverna då så brukar hon modellera, att hon gör ett steg i taget så får eleverna göra efter. Om de ska rita en blomma så gör de ett steg i taget samtidigt som eleverna ändå får möjligheten att välja exempelvis färg. Ju mer eleverna får använda en viss applikation ju mer vet de hur det fungerar och då kan de arbeta mer fritt. Att eleverna tycker det är roligt med digitala verktyg är Sara helt säker på. Väldigt många tycker det är så pass kul att de vill ta med verktyget hem och arbeta på. Det hon kan se som ett litet hinder är att vissa elever kan uppleva att det är pinsamt att ta fram verktyget och faktiskt använda det som ett hjälpmedel. Om alla istället jobbar med verktygen men med olika applikationer blir det inte lika synligt vad alla gör och då tycker hon det funkar jättebra.
26 5.4 Resultatsammanfattning
Studiens resultat visar möjligheter för elever att kunna läsa på andra sätt än traditionell läsning på svart och vitt. Att läsa bilder och öronläsa är två alternativ som uppkom. Att skriva på datorn, spela in sina svar, diktera och att använda sig av ASL nämns som möjligheter som skapas för elever i svårigheter att kunna skriva. Med hjälp av digitala verktyg skapas möjligheter för elever som av olika anledningar inte vågar stå och redovisa för sin klass att göra det. Det skapas möjligheter genom att eleverna kan gömma sig bakom en applikation. Även interaktiva tavlor såg lärarna i studien skapa möjligheter genom att med hjälp av internet nå ut till mer information samt att den kan kopplas ihop med elevernas enheter. Samtliga lärare nämnde programmet Word som gynnsamt för elever i svårigheter på grund av dess många olika funktioner och inställningar som kan anpassas efter eleverna. Att inlästa böcker skapar möjligheter för elever i svårigheter var något som alla lärare i studien var överens om eftersom det gjorde så att elever som inte själva kunde läsa kunde lyssna på böcker, men även för elever med annat modersmål som kunde lyssna på läromedlet på sitt modersmål. Respondenterna lyfte tjänster så som Ugglo, Inläsningstjänst och Polyglutt som bra tjänster för inlästa böcker. I resultatet framkommer även några problem eller hinder och hur lärarna arbetar för att komma över dessa. Respondenterna lyfte valet av applikationer och hur viktigt det var att hitta applikationer som uppfyllde syftet, passade eleverna och inte var för avancerade för eleverna. Delaktighet visade sig vara en viktig del för samtliga respondenter. Alla berättade om olika sätt som de arbetade med digitala verktyg för att eleverna skulle känna sig delaktiga. Det var genom att skapa en tillgänglig lärmiljö med så få speciallösningar som möjligt och med ett öppet klassrumsklimat där det är okej att nå målen på olika sätt. Slutligen visar resultatet lärarnas uppfattningar av elevernas upplevelser av digitala verktyg i undervisningen som överlag visade på positiva upplevelser.
27
6. Diskussion
Diskussionsavsnittet inleds med ett avsnitt där studiens metod diskuteras (6.1) därefter diskuteras studiens resultat (6.2). Diskussionen avslutas med ett avsnitt om vidare forskning som skulle kunna bedrivas i framtiden (6.3).
6.1 Metoddiskussion
För att besvara studiens syfte och frågeställningar utfördes semistrukturerade intervjuer med tre verksamma lärare. Då jag anser att syftet samt frågeställningarna kunde besvaras med hjälp av studiens resultat så var metoden lämplig för studien vilket kan ses som en styrka. Studiens generaliserbarhet kan ifrågasättas då endast tre stycken respondenter kunde delta i studien vilket kan ses som en svaghet. Resultatet kan inte heller ses som generaliserbart då de inte säkert blivit samma resultat om andra respondenter deltagit. Inte heller om en annan intervjuat deltagarna eftersom jag valde att ställa följdfrågor som jag ansåg var lämpliga. Ett sätt att se på generaliserbarhet är utifrån Nilholms (2016) beskrivning av det ofullbordade och det fullbordade syftet. Ett ofullbordat syfte är framskrivet på ett sådant vis att det ska öka kunskap om något generellt, exempelvis hur lärare använder digitala verktyg för elever i svårigheter i svenskundervisningen. Det syftet får oss att tro att det är något generellt som ska presenteras vilket inte är möjligt att göra med endast några få intervjuer. För att kunna ha ett sådant syfte krävs betydligt mer material (Nilholm, 2016). Föreliggande studie har istället vad Nilholm (2016) kallar ett fullbordat syfte. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur några lärare i årskurserna F-3 beskriver sin användning av digitala verktyg med fokus på elever i svårigheter i svenskundervisningen. Det syftar inte till att undersöka ett generellt mönster utan att undersöka kvalitativa beskrivningar av specifika lärares användning av digitala verktyg med fokus på elever i svårigheter i svenskundervisningen. Studien syftar alltså till att öka kunskapen om några olika sätt som lärare beskriver sin undervisning på och inte om hur vanligt förekommande de olika sätten är (Nilholm, 2016). Studien bidrar med den kunskap som just deltagarna i studien besatt och ansåg vara värdefull.
Trots att studien har relativt få respondenter så anser jag att resultatet besvarar syftet och frågeställningarna eftersom samtliga respondenter hade mycket kunskap inom ämnet. Jag misstänker att om jag intervjuat fler deltagare hade de troligtvis bara styrkt det de tidigare respondenterna delat med sig av och inte tillfört ytterligare kunskap. Studiens urval har till stor sannolikhet haft påverkan på resultatet. Samtliga respondenter har mycket kunskap och
