SJUKSKÖTERSKANS UPPLEVELSE AV ÖVERRAPPORTERINGENS
BETYDELSE FÖR PATIENTSÄKERHETEN
En litteraturstudie
NURSES´EXPERIENCES OF THE IMPORTANCE OF HANDOFF FOR
PATIENT SAFETY
-A litterature review
Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Självständigt arbete, 15 högskolepoäng
Examinationsdatum: 2020-09-10 Kurs:53
Författare: Lila D´Guiglia Bugueno Fuica Handledare: Lena Skoglund
SAMMANFATTNING Bakgrund
Syftet med överrapportering är att genom kommunikation förmedla viktig och relevant information om patienten. Överrapportering sker mellan enheter, yrkesgrupper och vårdgivare inom sjukvården, att den är strukturerad och tydlig är viktigt för patientsäkerheten.
Sjuksköterskans överrapportering vid skiftbyte är en riskfylld aktivitet ur ett
patientsäkerhetsperspektiv därför är det viktigt att sjuksköterskan är utbildad i att använda sig av kommunikationsverktyg vid sin överrapportering.
Syfte
Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av överrapporteringens betydelse för patientsäkerheten.
Metod
I denna litteraturöversikt inkluderas 15 utvalda vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ ansats. De vetenskapliga artiklarna söktes i databaserna Public Medline [PubMed] och Cumulative Index to Nursing and allied Health Literature [Cinahl] och analyseras utifrån en integrerad analys och granskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningunderlag.
Resultat
Av resultatet framgår det att sjuksköterskans upplevelse av överrapportering har betydelse för patientsäkerheten. Formen för överrapportering är viktig, i resultatet framgår det att muntlig överrapportering förespråkas av sjuksköterskan men för att denna ska bli lyckad krävs en struktur och tydlighet. Sjuksköterskan behöver utbildning i vårdanpassade kommunikationsverktyg för att överrapporteringen ska bli tydlig och strukturerad.
Slutsats
Sjuksköterskan upplever att överrapportering har betydelse för patientsäkerheten. Muntlig
överrapportering förespråkas av sjuksköterskan men för att denna ska bli lyckad krävs en struktur och tydlighet. För att kunna ha en struktur och tydlighet behöver sjuksköterskan utbildning i kommunikationsverktyg.
ABSTRACT Background
Handoff between shifts is a risky activity from a patient safety point of view. The metaparadigm of nursing is based on four basic concepts; Nursing, human, health and environment. Common to the four basic concepts is that they all talk about the importance of good communication. The purpose of over-reporting is to communicate important information about the patient through
communication. Handoff takes place between professional groups, units and healthcare providers. The Patient Safety Act exists as protection against damage to care, if communication is inadequate it can have consequences for patient safety.
Aim
Nurse´s experiences of the importance of handoff for patient safety Method
A literature review was conducted and 15 selected scientific articles with both qualitative and quantitative approaches were included in the current study. The scientific articles were analysed on the basis of an integrated analysis and reviewed on the basis of Sophiahemmet University's
assessment form. Results
The results of the study deal with three themes that are the basis for good over-reporting these are; clarity, structure and teamwork. Based on the results, it appears that the nurse felt that overreporting is important for patient safety. The form of over-reporting is important and the result shows that oral over-reporting is advocated by the nurse, but for this to be successful, a structure and clarity are required. In order to achieve a structure and clarity, the nurse needs training in communication tools.
Conclusions
Based on the results, it appears that overreporting is important for patient safety from the nurse´s point of view. The form of over-reporting is essential and the results show that oral over-reporting is advocated by the nurse. In order for this to be successful, structure and clarity are required. This in turn calls for nurse training in communication tools.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING BAKGRUND 1 Begreppet kommunikation 1 Överrapportering 1 Informationsöverföring 2 Kommunikationsverktyg 2
Situation, Bakgrund, Aktuellt, Rekommendation – SBAR 2
ISBAR 3
Bedsiderapportering 3
Muntlig överrapportering 3
Skriftlig överrapportering eller tyst rapport 3
Patientsäkerhet 3 Sjuksköterskans roll 4 Sjuksköterskans kärnkompetenser 4 Teoretisk utgångspunkt 5 Problemformulering 5 SYFTE 5 METOD 6 Design 6 Urvalskriterier 6 Avgränsningar 6 Inklusionskriterier 6 Exklusionskriterier 6
Datainsamling 7
Kvalitetsgranskning 7
Dataanalys 8
Forskningsetiska överväganden 8
RESULTAT 8
Överrapporteringens struktur och betydelsen för patientsäkerheten 9 Tydlighet i överrapportering och betydelsen för patientsäkerheten 10 Teamarbetets betydelse för patientsäkerheten 10
DISKUSSION 11 RESULTATDISKUSSION 11 Struktur 11 Tydlighet 11 Teamarbete 12 Metoddiskussion 12 SLUTSATS 13 Fortsatta studier 13 Klinisktillämpbarhet 14 REFERENSER 15 BILAGA A BILAGA B
INLEDNING
De flesta av alla skador som drabbar patienter beror på brister i kommunikationen mellan vårdpersonal (Dunsford, 2009).
Inspektionen för vård och omsorg (2014) skriver att det oftast brister i informationsöverföringen i övergången mellan olika team eller enheter. En av de vanligaste orsakerna till vårdskador är bristande kommunikation inom och mellan professionella yrkesgrupper men också mellan patienter och vårdpersonal. Kommunikation är en självskriven del i sjuksköterskans
yrkesutövande (Baggens & Sanden 2012). World Health Organization skriver att upp till 70 procent av alla händelser eller avvikelser i hälso- och sjukvården beror på bristande
kommunikation (Inspektion för vård och omsorg [IVO], 2014). Författarnas intresse för
ämnesområdet överrapportering, patientsäkerhet och kommunikation har väckts i samband med de verksamhetsförlagda utbildningar de varit på, där kommunikationsverktyg inte har funnits och detta har lett till att viktig information har missats. Ett av det mest kritiska momenten i
vårdprocessen är när ansvaret för en annan patient ska övergå till ny personal (IVO, 2014) och därför vill vi utforska sjuksköterskans upplevelse av överrapportering och dess betydelse för patientsäkerheten.
BAKGRUND
Begreppet kommunikation
Ordet kommunikation kommer från latin där communis står för gemensamt (Lunenburg, 2010). Eide och Eide (2019) definerar kommunikation som ett utbyte av meningsfulla tecken mellan två eller flera parter. En grundläggande del i samspelet mellan människor är kommunikation. En stor del inom omvårdnaden bygger på en god kommunikation. Kommunikation är en process och alla inblandade i en kommunikationssituation kommer bidra till och påverkas av vad som sker i samspelet. (Baggens & Sandens, 2012). En mängd faktorer såsom kön, yrke och hierarki inom sjukvården kan påverka kommunikationen (Leonard, Graham & Bonacum, 2004).
Omvårdnad som vetenskapsområde bygger på fyra centrala begrepp; Omvårdnad, människa, hälsa och miljö. En förståelse och kunskap för dessa begrepp är viktigt för att sjuksköterskan ska kunna utöva sin profession på ett lämpligt sätt (Kristofferson, 2016).
Arbetsmiljön för sjuksköterskan påverkas negativt av bristande eller utebliven
information om en patient, det kan medföra att sjuksköterskan blir stressad av att inte känna till allt om patienten (Socialstyrelsen, 2017). Arbetsmiljön inom hälso- och sjukvården innebär ofta ett högt arbetstempo där många personer är involverade och många beslut fattas under stress. För att vården ska kunna vara patientsäker måste den information som utbyts mellan personalen fungera effektivt. Om kommunikationen i vårdteamen fungerar finns goda förutsättningar för en säker vård (Sharp, 2012). För att en kommunikation ska anses säker och effektiv krävs det att kommunikationen är standardiserad, fullständig, tydlig, kort och ges i rätt tid (Garret, 2016). Bristande information om planerade insatser, provresultat, diagnoser, läkemedelsordinationer är exempel på allvarliga konsekvenser för patientsäkerheten (Sharp, 2012).
Överrapportering
Huvudfunktion med överrapportering är att genom kommunikation överföra viktig information om patienten. Överrapportering sker mellan yrkesgrupper, enheter och vårdgivare.
Överrapportering kan ske genom olika strukturer, verbal och skriftlig och i vissa fall båda, överrapportering är oftast ostrukturerad och den varierar från olika vårdenheter. Information som behöver överföras under en överrapportering mellan arbetspassen blir lätt otillräcklig och otydlig vilket leder till missförstånd. En av de största svårigheterna är att det saknas struktur till vad som ska överföras (Clarke & Persaud, 2011).
I en studie utförd i England där man undersökt hur viktig information i överrapportering har för sjuksköterskan för att kunna bearbeta information och planera vården, visade att man skrev ner mycket mer om patienten i sina egna anteckningar än det man rapporterade vidare och detta gjorde att viktig information missades att föras vidare (Lamond, 2000). I studie av Sarvestani, Moattari, Nasrabadi, Momennasab & Yetatalab (2015) där syftet var att undersöka
utmaningarna med överlämningen av patienter och hur det påverkar sjuksköterskor på ett sjukhus i Iran. Där såg man att i den muntliga skiftrapporten i sjuksköterskans överrapportering saknades helhetssyn, struktur och man hade olika presentations stilar.
Informationsöverföring
Genom kommunikation förmedlas information till patienter om de moment som ska utföras (Price-Dowd, 2018). Information ska anpassas efter patientens förutsättningar vilka är ålder, mognad, språk, bakgrund, erfarenhet och andra individuella förutsättningar. En viktig del för sjukvårdspersonal är att försäkra sig om att information har kommit fram och detta kan göras genom att låta patienten bekräfta informationen, ställa frågor eller komplettera den muntliga informationen med bild eller textmaterial (Socialstyrelsen, 2017).
Kommunikationsverktyg
Situation, Bakgrund, Aktuellt, Rekommendation – SBAR
SBAR utvecklades av amerikanska flottan för att kunna kommunicera snabbt, strukturerat och säkert. Därefter har modellen anpassats till att fungera inom sjukvården (Sharp, 2012).
SBAR står för;
S-Situation. Sjukdomsbild och anledning till kontakt.
B-Bakgrund. Anamnes över sjukdomar, för att få en helhetsbild av patientens tillstånd fram tills nu.
A-Aktuellt tillstånd, status och bedömning från nuvarande situation.
R-Rekommendation. Här anges rekommendation från givaren utifrån uppgifter tidigare givna från S-A. Efter återkoppling från mottagare skall även eventuella följdfrågor ställas.
Kommunikation är endast avslutad när både givare och mottagare bekräftar åtgärden (Sveriges Kommuner och Landsting, 2010).
I Sverige lanserades metoden 2010 men hade innan dess använts i några år vid de större sjukhusen (Sharp, 2012). Kommunikation enligt SBAR innebär att båda parter ska få samma uppfattning och förståelse kring patientens situation vilket minskar risken för vårdskador (Dunsford, 2009). SBAR är särskilt viktigt i brådskande eller mycket akuta situationer där en tydlig och effektiv kommunikation är avgörande för de vårdåtgärder som ska genomföras (Dunsford, 2009).
Vid en fallstudie från OSF St. Joseph Medical Center, Bloomington, Illinois där en patient hade ett för högt värde för blodets koagulationstid, när laboratoriet meddelade detta till ansvarig
sjuksköterska så skrev hon inte ner detta på grund av tidsbrist (Haig, Sutton, Whittington, 2006). En läkare ordinerade en högre dos av det blodförtunnande läkemedlet waran utan att känna till laboratorieresultat, vilket resulterade i ett farligt högt blodvärdevärde. Efter detta så
implementerades SBAR som kommunikationsverktyg och formulär med SBAR lades bredvid telefonerna för att underlätta vid rapportering mellan kliniker (Haig, et al., 2006).
ISBAR
Flera varianter av SBAR har utvecklats och ISBAR är en av dom, skillnaden är att det tillkommer ett I som står för introduktion (Sharp, 2012). Under introduktion handlar det om identifiering av kommunikationspartnern (Schmitdt, Kocher, Mahendran & Denecke, 2019).
Bedside Rapportering
Bedside rapportering [BSR], metoden sker inne på patientsal och går ut på att patienten är delaktig. Metoden har både för- och nackdelar, den är tidseffektiv och patienten är delaktig i sin egen vård vilket är en fördel. Nackdelen är när rapportering sker inne på en sal med flera
patienter är att det blir svårt att upprätthålla sekretessen (McMurray, Chaboyer, Wallis, Johnson & Gehrke 2011).
Muntlig överrapportering
Muntlig överrapportering är det vanligaste sättet att överrapportera mellan sjuksköterskor och undersköterskor, denna rapporteringsmodell är tidskrävande. Denna metod används för dialog, reflektion och kunskapsutbyte. En nackdel med denna metod är att den som rapporterar fokuserar på sina egna värderingar om patienten vilket kan resultera i att viktig information som
vårdpersonalen i det kommande arbetspasset kan behöva ha kännedom om inte rapporteras (Kerr, Lu, Mckinlay & Fuller 2011).
Skriftlig överrapportering eller tyst rapport
Metoden går ut på att sjuksköterskan läser information från patientens journal i början av sitt arbetspass. Även denna metod har för- och nackdelar, där fördelarna är att man själv kan välja hur mycket man vill läsa på om patienten och gå tillbaka och kontrollera att det man läst stämmer. Nackdelarna är att man har ingen tid att reflektera, diskutera eller ställa frågor till de kollegor som har vårdat patienten innan överrapportering (Sharp, 2012).
Patientsäkerhet
Patientsäkerhetslagen finns som skydd mot vårdskador, där går att läsa i 2 §, kap. 3, ”Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador” Patientsäkerhetslagen (SFS, 2010:659). Enligt Hälso- och sjukvårdslagen [HSL] (SFS, 1982:763) är hälso- och sjukvården skyldiga att tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerheten i vården. En rapport från IVO 2014 rapporteras det om att brister i
informationsöverföringen kan innebära allvarliga konsekvenser för patientsäkerheten. Flertalet av de ärenden som hamnar hos IVO tar upp om att kommunikation, informationsöverföring och dokumentation brustit i hälso -och sjukvården. I Eide och Eide (2019) skriver de, genom att vara uppmärksamt närvarande, ha en tydlig kommunikation och aktivt lyssna minskar risken för att viktig information förbises. I ett projekt som genomfördes vid ett militärt övnings sjukhus så
implementerades SBAR som kommunikationsverktyg för att förbättra patientsäkerheten, projektet förstärkte de nuvarande bevis som stödjer användningen av ett standardiserat överrapporteringsverktyg (Bonds, 2018).
Sjuksköterskans roll
Sjuksköterskans specifika kompetens är omvårdnad. Omvårdnad handlar om det patientnära arbete som grundar sig i en humanistisk människosyn och det vetenskapliga kunskapsområdet. Sjuksköterskan ansvarar själv för de kliniska beslut som patienter erbjuds. Detta är bland annat att bibehålla eller återfå sin hälsa, hantera hälsoproblem, sjukdom, funktionsnedsättning och uppnå bästa möjliga välbefinnande. Detta innebär att sjuksköterskan självständigt eller i
teamsamverkan och i partnerskap med patienten och dess närstående ansvarar för bedömning av planering, diagnostik, genomförande och utvärdering av omvårdnaden (Svensk
sjuksköterskeförening, 2017). Sjuksköterskans Kärnkompetenser
Omvårdnad är den legitimerade sjuksköterskans specifika kompetens. Omvårdnad handlar om det vetenskapliga kunskapsområde och det patientnära arbetet som grundas i en humanistisk
människosyn. Omvårdnad är riktad mot patientens grundläggande behov och upplevelse i det dagliga livet, där psykosocial, andlig, kulturell och fysisk dimension är inkluderade. En god omvårdnad ges om man har god kompetens att både utföra omvårdnadsuppgifter och skapa en förtroendefull relation med patienten och närstående (Eklund, 2014). Sjuksköterskans
kärnkompetenser är personcentrerad vård, informatik, samverkan i team, säker vård,
evidensbaserad vård och förbättrings kunskaper (Svensksjuksköterskeförening, 2017). Fyra av dessa kärnkompetenser utvecklas här nedan för att de har relevans till denna studie.
Personcentrerad omvårdnad är ett begrepp inom omvårdnadsvetenskapen och är en del av den humanistiska filosofin som innebär att man ser människan som helhet och att patienten är expert på sin egen upplevelse och en unik individ. Människan är mer än sin ohälsa, människan är en varelse med psykiska, fysiska, existentiella och sociala dimensioner (Willman, 2014). Vården skall ske på patientens villkor för att bevara integritet och värdighet. För att patienten ska känna en upplevelse av tillfrisknande och välbefinnande behövs det ett gott bemötande, identifiering och stöd av patientens egna styrkor och behov. Sjuksköterskan ska bygga en relation med patienten, där sjuksköterskan ansvarar för att skapa ett professionellt engagemang (Eklund, 2014). I en artikel av Kandelaki, Marrone, Lundborg, Schmidt & Björkman (2016) använder sig svensk hälso- och sjukvård av personcentrerad omvårdnad och det gör att det skapar en jämlik vård. I samma studie framkommer det att ett personcentrerat förhållningssätt ökar kvalitén på vården och patienten upplevde ett mer respektfullt bemötande av vårdpersonalen.
En säker kommunikation och informationsöverföring bör ske genom hela vårdprocessen. Att dokumentera med struktur, termer och begrepp gör att det framgår tydligt om patientens situation, behov och mål (Svensksjuksköterskeförening, 2017).
Teamarbete innebär att man ska uppnå en god och säker hälso- och sjukvård genom att komplettera varandras kompetenser, främja kontinuitet, skapa samordning och dialog för ett gemensamt lärande och beslutfattande (Headrick, et al. 2016). I ett teamarbete har vårdpersonalen samma hälsomål och man kompletterar varandra med sina erfarenheter och kompetenser
En säker vård innebär att förebygga risker som kan drabba patientsäkerheten. Säker vård går ut på att ta hänsyn till patientens integritet, rättigheter och självbestämmande Det gör man genom att arbeta patientsäkert, följa regelverk och att använda standardiserade metoder för en säker
informationsöverföring (Katzenbach & Smith., 1993). Teoretisk utgångspunkt
Vi har valt Joyce Travelbees omvårdnadsteori om mellanmänskliga dimensioner där
sjuksköterskan hjälper till med att förebygga, hantera eller finna mening i sjukdom och lidande. De viktigaste begreppen inom Joyces teori är lidande, människan som individ, mänskliga
relationer, och kommunikation (Travelbee, 1971). Travelbee ser den enskilda människan som en unik person, där individen är oersättlig och unik. Alla människor kommer uppleva lidande någon gång under livet men upplevelse av lidande kommer vara unik och högst personlig. Travelbee betonar att människan har en förmåga att söka mening i mötet med lidande, smärta och sjukdom och det gör att människan får en möjlighet att växa och utvecklas på ett personlig plan. Travelbee betonar att kultur och mänskliga relationer kommer ha en stor betydelse för hur patienten
uppfattar lidande och sjukdom (Travelbee, 1971). Familjen har en viktig roll i hur en patient upplever lidande dock är Travelbee omvårdnads tänkande först och främst inriktat på den enskilda individen. Kommunikation sker under varje möte med patienten, där människan
kommunicerar med hjälp av ord, mimik, tonfall, rörelse och beröring. Genom kommunikation lär sjuksköterskan känna patienten som person. Travelbee menar att genom att lära känna patienten som person och kunna identifiera patientens unika behov är en förutsättning för att kunna planera och genomföra omvårdnaden (Travelbee, 1971). Kommunikationen mellan sjuksköterskan och patient har en central betydelse för att säkerställa att de åtgärder som sjuksköterskan utför
överensstämmer med vad patienten behöver. Travelbee skriver att sjuksköterskan måste utveckla de kommunikationsfärdigheter som krävs, ju mer kreativ, kunnig och skicklig en sjuksköterska är kommer sjuksköterskan kunna utnyttja det genom kommunikation (Travelbee, 1971). Vi har valt Joyce Travelbee omvårdnadsteori då hon betonar hur viktigt det är med kommunikation och interaktionen mellan människor.
Problemformulering
När kommunikation och informationsöverföring brister i hälso -och sjukvården kan det leda till allvarliga konsekvenser för patienter, eftersom information om planerade insatser, provresultat, diagnoser, läkemedelsordinationer etc. inte förmedlas. Vid skiftbyten eller i andra fall då ny personal tar över ansvaret för patienten förmedlas inte alltid helhetsbilden av den enskilde
patientens behov, vilket kan äventyra patientsäkerheten. En tydlig och bra kommunikation mellan sjuksköterskor är viktig för patientsäkerheten i alla vårdsituationer. I dagens sjukvård arbetar man i team med flera professioner och för att en säker vård ska bedrivas utan otydligheter eller
missförstånd i kommunikationen behövs en effektiv och säker överrapportering och därför vill vi vill undersöka sjuksköterskans upplevelse av överrapporteringens betydelse för
patientsäkerheten. SYFTE
Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av överrapporteringens betydelse för patientsäkerheten.
METOD
Design
Studiedesignen för denna studie var litteraturöversikt och vetenskapliga artiklar var den informationskälla som användes. En litteraturöversikt gör man för att få en bild av
forskningsläget, för att sedan sammanfatta inhämtad kunskap (Kristensson, 2014). Det finns flera fördelar med att göra en litteraturöversikt, en av dessa är att sammanställa andras
forskningsresultat för att kunna besvara en speciell fråga för att sedan kunna lösa ett specifikt kliniskt problem. Polit och Beck (2016) nämner att litteraturöversikter är lämpligt när man vill förklara, analysera eller definiera vissa ord som är svåra att definiera, såsom hälsa och
livskvalitet.
Det finns två olika typer av litteraturöversikter, den systematiska och icke systematiska. Den systematiska litteraturöversikten sammanställer all relevant litteratur inom ämnet och den har högre tillförlitlighet och större kvalitet än en icke systematisk översikt. Vi har använt oss av en icke systematisk litteraturöversikt, det kräver ett metodiskt arbete vilket betyder att alla steg i processen ska redovisas noggrant. Här igenom får litteraturöversikten en mer vetenskaplig tyngd på resultatet. En icke systematisk litteraturöversikt kan ge en god översikt inom valt område och det kan också ge en mycket värdefull kunskap trots att den inte uppfyller samtliga krav för en systematisk litteraturöversikt. Den kunskap som erhålls genom en icke systematisk
litteraturöversikt kan sedan omsättas i praktiken vilket gör att en litteraturöversikt som
uppsatsform är en av de mest användbara inom vårdvetenskapliga området (Kristensson, 2014). Urvalskriterier
Avgränsningar
Enligt Karlsson (2017) är första steget vid datainsamling att göra om sökfrågan till ett sökord, i vårt fall till flera sökord. Det är viktigt vid informationssökningen att det finns en balans mellan hög specificitet och sensitivitet. Sensitivitet medför att det blir en bred sökning då funktionen är att få med många artiklar som kan vara av intresse. Avgränsning vid datainsamling är urval vilket består av till exempel tidsperiod, kön och ålder (Forsberg & Wengström, 2016). I denna studies sökningar bestod avgränsningar av artiklar från 2010 till 2020 för att fånga upp många relevanta artiklar, artiklarna var på engelska och granskade av specialister innan publicering (Peer Review). För att kunna replikera sökningen är det viktigt att redovisa tydligt inklusions- och
exklusionskriterier (Friberg, 2017). Inklusionskriterier
Inklusionskriterierna i denna litteraturöversikt var sjuksköterskan med inriktning på
sjuksköterskans upplevelse av överrapportering och patientsäkerhet. Enligt Kristensson (2014) är syftets bärande delar som är viktiga och som hör till grunderna för vilka inklusionskriterier man väljer att använda. Forskningen kunde vara bedriven var som helst i världen. Både kvantitativa och kvalitativa studier har inkluderats i denna litteraturöversikt (Kristensson, 2014).
Exklusionskriterier
Polit och Beck, (2016) skriver att väsentlig information bör inhämtas från primärkällor vilket innebär att man studerat ursprungskällan. Artiklar som inte innehöll upplevelse av
överrapportering och artiklar som inte var godkända av etisk kommitté eller inte hade inkluderat forskningsetiska överväganden uteslöts. Litteraturöversikter var exkluderade.
Datainsamling
Datainsamlingen påbörjades i januari 2020 i enlighet med ovanstående inklusion och
exklusionskriterier. Artikelsökning skedde i två olika databaser med omvårdnadsfokus för att öka möjligheterna att hitta relevanta artiklar (Henricson, 2017).
Vi använde oss av två databaser, Public Medline [PubMed] och Cumulative Index to Nursin and Allied Health Literature [Cinahl]. I PubMed kommer materialet från hela det biomedicinska området som medicin, omvårdnad och tandvård. I PubMed ingår det en databas som heter Medline. Cumulative Index to Nursin and Allied Healt Literature (Cinahl) innehåller material inom omvårdnad, fysioterapi och arbetsterapi. Vi har använt oss av dessa två databaser som innehåller artiklar som är relevanta till området omvårdnad (Kristensson, 2014). Sökningarna gjordes med MeSH-termer (Medical Subject Headings) som är indexord som gör det lättare att sortera bort irrelevant litteratur (Kristensson, 2014). Våra söktermer var patient safety,
communication, clinical handover, patienttransfer, nurses, handoff, shift report och experience. Vi har använt oss av boolesk söklogik som är (AND och OR) och detta för att få fram ett acceptabelt litteraturval (Karlsson, 2017). Genomförda sökningar redovisas i Tabell 1. Tabell 1. Presentation av databassökning i Cinahl och Pubmed
Databas Datum Sökord Antal träffar Antal lästa abstrakt Antal lästa artiklar Antal inkluderade artiklar Cinahl 2020-02-20 Communication AND Nurses AND Handoff OR
Clinical handover AND Patientsafety AND Patienttransfer AND Handover 315 35 20 9 Pubmed 2020-02-20 (((nurses))) AND
handover) OR shift) AND patient safety AND experience) OR Handoff)) OR clinical handover) AND patient transfer) AND communication
280 20 10 6
TOTALT 595 55 30 15
Kvalitetsgranskning
Kvalitetsbedömning av olika studier är en omfattande och komplicerad process, texterna ska väljas systematiskt vilket gör att svaret kan ges på problem och syfte. En forskningsprocess ska kunna följas i alla delar (Mårtensson & Fridlund, 2017). Kvalitetsgranskning behandlar inte bara artiklarnas resultat utan även hur resultatet har kommit fram och vilken teoretisk utgångspunkt som valts, det är viktigt att förtydliga vad resultatet grundar sig i (Friberg, 2017). Enligt Kristensson (2014) ska båda författarna till arbetet delta i granskningsprocessen, de granskar
studierna var för sig och sedan jämför de och diskuterar resultatet innan studierna slutligen inkluderas i resultatet.
En kvalitetsgranskning gör man med hjälp av testade granskningsmallar i vilka gränsar för de olika nivåer där kvalité tydligt framkommer, kvalitetsgranskade studier ska redogöras i en tabell (Mårtensson & Fridlund 2017). Vi använde oss av Sophiahemmet Högskolas
bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering samt kvalitet avseende studier med kvantitativ och kvalitativ metodansats som är modifierad utifrån Berg, Dencker och Skärsäter (1999) och Willman, Bahtsevani, Nilsson och Sandström (2016). Se bilaga A.
Det här bedömningsunderlaget bedömer efter tre kvalitetskategorier låg, medel och hög kvalitet. Vi har inkluderat artiklar som uppfyller kriterier för kategori II och I. Dessa har inkluderat i resultatet och de andra har exkluderats. För att säkerställa objektivitet har båda kvalitetsgranskade artiklarna (Kristensson, 2014). Alla inkluderade artiklar finns redovisade i en matris, bilaga B. Dataanalys
Resultatet grundades på en integrerad analys av artiklarna. Enligt Kristensson (2014) genomförs en integreradanalys i tre steg och möjliggör en överskådlig sammanställning och presentation av artiklarnas innehåll.
I första steget började vi med att läsa artiklarna som ska vara med i resultatet för att hitta likheter eller skillnader i resultatet. Därefter identifierades de olika kategorier som sammanfattar
resultaten i de olika artiklar som relaterar till varandra. Enligt Kristensson (2014) ska detta göras individuellt för att minska risken för subjektivitet.
I det sista steget sammanställdes alla resultat i olika kategorier i resultatredovisning (Kristensson, 2014).
Forskningsetiska överväganden
Helsingforsdeklarationen beskriver de etiska principer för läkare och övriga medverkande i medicinsk forskning. Den innehåller flera etiska riktlinjer som berör forskning inom vården, där integritet, frivilligt deltagande, konfidentialitet och informerat samtycke är viktiga delar
(Helgesson, 2015). Vid litteraturgranskning behöver man ta ställning till forskningsetiska frågeställningar som handlar om de grundläggande principer som är människovärdesprincipen, rättviseprincipen, göra gott principen och autonomiprincipen. Dessa kan vara grundläggande föreskrift som fastställer normer för handlandet. Under arbetets utförande valdes artiklar som kunnat redovisa någon slags etisk granskning. De artiklar som inte uppfyllde kravet exkluderades från litteraturöversikten. Författarnas egna etiska förhållningssätt under arbetets utförande var att inte undanhålla eller manipulera de data som insamlats samt hålla sig neutrala till de insamlade materialet. När det kommer till översättningen från engelska till svenska har försiktighet
tillämpats för att inte förvränga resultatet. När det kommer till individuella värderingar som kan påverka det egna ställningstagandet kan det undvikas när sökningsprocessen och databearbetning utförs av två parter (Kristensson, 2014). All data som har framkommit under studiens har
författarna strävat efter att inte förvränga eller presentera på ett inkorrekt eller oetiskt vis.
RESULTAT
Efter analys så lyftes tre kategorier fram; Struktur, Tydlighet samt Teamarbete.
För att detta skulle bli tydligt har författarna använt sig av dessa tre kategorier som underrubriker i resultatredovisningen.
Överrapporteringens struktur och betydelsen för patientsäkerheten I samtliga 15 artiklar framkommer det att sjuksköterskan strävar efter struktur i överrapporteringen.
I flera studier framkommer det att sjuksköterskornas upplevelse av överrapportering är att hen vill ha en tydlig, strukturerad och informativ rapport. Vidare upplever sjuksköterskan att om det inte finns en struktur eller ett rapporteringsverktyg är risken att viktig information om patienten missas vilket kan påverka patientsäkerheten (Ernst, McComb & Ley. 2018; Drach-Zahavy, Goldblatt & Maizel. 2015; Pun et al., 2018; Abela-Dimech & Vuksic, 2018; Rhudy et al., 2019; Lyphoute al., 2018; Löfgren Vretare & Anderzén-Carlsson, 2020).
I flera studier upplevde majoriteten av sjuksköterskorna att muntlig överrapportering var positivt då det påverkar kvalitén på överrapportering. En bra överlämning tar tid från patienten men i det långa loppet sparar det tid genom att man kan ta snabba och konkreta beslut om en patient om det krävs. (Pun et al., 2018; Abela-Dimech & Vuksic, 2018; Hou et al., 2018; Al Ma´mari, Sharour & Omari, 2019; Rikos et al., 2019; Löfgren Vretare & Anderzén-Carlsson, 2020).
I flera studier uppgav sjuksköterskorna att de var öppna för olika strukturer för överrapportering men de kunde ibland förstå strukturer som skiljer sig från de som användes på deras avdelning. De menar att överrapporteringar på samma avdelning var mer strukturerade än överrapporteringar från externa enheter. Vidare ansåg sjuksköterskorna att det var nödvändigt att standardisera en överrapporteringsprocess/mall. Flera sjuksköterskor nämnde att med en standardiserad
överföringsmodell skulle man kunna undvika informationsförlust, fel och misstag som i sin tur skulle förbättra patientsäkerheten. (Sanjuan-Quiles et al., 2019; Löfgren Vretare & Anderzén-Carlsson, 2020)
I en studie var alla sjuksköterskor enade om att en överrapportering skall vara strukturerad, detaljerad och omfattande. I praktiken försökte dock deltagarna få en kort rapport om händelserna kring patienten (Drach-Zahavy et al., 2015).
I studien av Bruton et al., (2016) observerades två akutavdelningar på ett sjukhus i Storbritannien.
Det framkommer att vid dessa två avdelningar sker överrapportering på olika sätt och
kombinationer. Kontorsbaserad överrapportering sker med alla tjänstgörande sjuksköterskor, då fick hela teamet vet allt om alla patienter, denna överrapportering skedde i ett avskilt rum. Överrapportering mellan ansvarig sjuksköterska på avdelningen till övertagande sjuksköterska innebar att inte all personal fick information om patienterna. Bedside överrapportering skedde i olika former, dels inne vid sängen hos patienten men även utanför patientrummet mellan vårdpersonalen. Sjuksköterskorna upplevde att kontorsbaserad överlämning gav dem en
överblick om samtliga patienter på avdelningen, vilket var bra om en sjuksköterska behövde ha hjälp med omvårdnad av en annan sjuksköterska, vilket upplevdes som patientsäkert.
Bedsiderapportering upplevdes som ett bra sätt för sjuksköterskan att lära känna patienten och att patienten hade möjlighet att rätta till felaktigheter och möjlighet att ställa frågor, dock så kunde det upplevas från sjuksköterskan att man inte kunde prata om vissa personliga saker då andra patienter kunde överhöra (Bruton et al. 2016).
Deltagarna i studien av Drach-Zahavy et a.l (2015) enades om att överrapportering ska vara strukturerad, detaljerat och omfattande. En överrapportering ska innehålla detaljer om den
medicinska diagnosen, aktuella sjukhusinläggningar, sociala nätverk och rekommendationer för vidare behandling.
Tydlighet i överrapportering och betydelsen för patientsäkerheten Den andra kategorien kom att handla om tydlighet.
I flera studier framkom det att kommunikation är en faktor som påverkar patientsäkerheten (Ernst et al. 2018; Drach-Zahavy et al. 2015; Löfgren Vretare & Anderzén-Carlsson, 2020; Pun et al., 2018; Abela-Dimech & Vuksic, 2018; Rhudy et al., 2019; Lyphout et al., 2018).
I tre studier ansåg sjuksköterskorna att utbildning i överrapporteringsverktyget SBAR var ett bra sätt för att få en tydlighet i sin överrapportering, detta gjorde att man inte missade viktig
information (Abela -Dimech & Vuksic, 2018; Pun, Chan, Man & Eggins, 2019; Pun, Chan, Eggins & Slade, 2020).
I en studie hade man designat ett rapporteringsverktyg som var skriftligt och verbalt för att få en tydlighet i överrapportering. Efter implementering visade sig att sjuksköterskorna var
tillfredsställda med interventionen och detta gjorde man att man upplevde en förbättrad patientvård med 88% (Talley et al. 2019).
Teamarbetets betydelse för patientsäkerheten
Den tredje kategorien handlar om teamarbete. Förtroende, tillit, avbrott, stress och sjuksköterskans erfarenhet var aspekter som belystes i studierna.
I flera studier framkom det att teamarbete var en viktig faktor för en tydlig och patientsäker överrapportering. Fördelen med överrapportering i team var bland annat ett ökat samspel mellan sjuksköterskorna (Talley et al., 2019; Pun, Chan, Eggins & Slades, 2020; Löfgren Vretare & Anderzén-Carlsson, 2020).
I en studie påvisades förtroende och tillit som en viktig faktor i teamarbetet mellan sjuksköterskor (Drach-Zahavy et al.2015).
Ernst et al. (2018) visade i sin studie att störningar orsakar brister i teamarbetet, störningar kunde vara personal och anhöriga. Dessa störningar gör att kvalitén blir försämrad och överrapportering tar längre tid.
I två studier framkom det att stress var en negativ faktor som påverkar överrapportering, viktig information missas och det blir en envägskommunikation för att motparten inte hinner ställa följdfrågor (Ernst et al. 2018; Löfgren Vretare & Anderzén-Carlsson, 2020).
I en studie framkom det att erfarenhet av yrket och antalet tjänstgöringsår är en faktor vid överrapportering, en erfaren sjuksköterska rapporterar de delar som är mest väsentligt för patienten vilket påverkar patientsäkerheten på ett positivt sätt (Drach-Zahavy et al., 2015) I tre studier påvisades avbrott i överrapportering som en faktor som påverkar patientsäkerheten. Avbrott kunde vara att sjuksköterskorna stördes av annan personal, anhöriga och patienter (Bruton et al., 2016; Ernst et al., 2018; Rhudy et al., 2019).
DISKUSSION Resultatdiskussion
Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av överrapporteringens betydelse för patientsäkerheten. Utifrån resultatet framgår det att sjuksköterskan upplevde att överrapportering har betydelse för patientsäkerheten. Formen för överrapportering är viktig och i resultatet framgick det att muntlig överrapportering förespråkades av sjuksköterskan men för att denna ska bli patientsäker krävdes struktur och tydlighet. För att kunna ha en struktur och tydlighet behövde sjuksköterskan utbildning i kommunikationsverktyg som tillexempel SBAR eller bedsiderapportering. I resultatet lyftes tre kategorier fram, struktur, tydlighet och
teamarbete. Bristande kommunikation ligger bakom flertalet av avvikelser och händelser i vården som påverkat patientsäkerheten (Inspektion för vård och omsorg [IVO], 2014).
Struktur
Sjuksköterskornas upplevelser vid överrapportering varierar i de studier vi tagit del av. Struktur framkom i resultatet som en viktig faktor för en lyckad överrapportering. Sjuksköterskan upplevde att man ska använda sig av samma överlämningsdokument, kommunikationstekniker och ett förbättrat samarbete för att få en struktur och stärka patientsäkerheten (Van minde et al., 2019). Muntlig överrapportering upplevdes av flera sjuksköterskor som ett bra sätt att
överrapportera, men för att rapporten skulle vara strukturerad behövde man använda sig av ett rapporteringsverktyg som exempelvis SBAR, rapportering med SBAR ger samma uppfattning och förståelse kring patientens situation vilket minskade risken för vårdskador (Dunsford, 2009). Flera regioner rekommenderar att deras verksamheter arbetar efter SBAR då det visat sig att flera avvikelser kunnat undvikts om man följt denna modell (IVO, 2014).
Tydlighet
Kommunikation är en ömsesidig process, sjuksköterskan måste ha förståelse för det som patienten förmedlar för att kunna planera och genomföra omvårdnadsåtgärder ur ett
personcentrerat perspektiv (Travelbee, 1971). I resultatet framom att avbrott i överrapportering påverkade kvalitén, dessa avbrott kunde vara att annan personal avbryter när sjuksköterskan ska överrapportera sin patient till pågående sjuksköterska. Vid bedsiderapportering kunde patienten avbryta rapporteringen vilket resulterade i att sjuksköterskan kom av sig och då missade att berätta viktig information. Exempel på viktig information kunde vara patienters mätvärden, blodprovsresultat eller läkemedel. Detta är något som författarna själva upplevt och vid de tillfällena fick det konsekvenser för patientsäkerheten. För att undvika detta kan ett sätt vara att överrapporteringen sker på en expedition med inblandad personal. I studien av Bruton (2016) upplevde sjuksköterskorna att de fick en bättre överblick av alla patienter på avdelningen då överrapportering skedde på expeditionen vilket stärker patientsäkerheten. SBAR är ett bra sätt att kommunicera viktig information om patienten, men det kräver att den är situationsanpassad för just de patientkategorier som finns på berörd avdelning, för att rätt information ska komma fram till ansvarig sjuksköterska (Spranzi & Norton, 2020). I vår litteraturstudie fann vi inga negativa erfarenheter av SBAR som rapporterings verktyg däremot i en artikel av Ludikhuize et al. (2012) som visar på att det varit implementeringssvårigheter med SBAR i vissa fall. I en artikel av Riesenberg et al. (2009) framkommer det också svårigheter att hitta material som visar på negativa erfarenheter av SBAR. Det material som publiceras om överrapporteringsmetoder beskriver till stor del sjuksköterskans upplevelser och då positiva effekter av SBAR. Författarnas slutsats av detta är att negativa effekter av SBAR aldrig publiceras. Något som författarna av denna litteraturstudie upplever som negativt med SBAR är att denna rapporteringsform saknar ett
personcentrerat perspektiv, rapporteringen sker inte i patientens närhet vilket gör att dennes delaktighet i omvårdnaden inte kommer fram. Förvisso blir rapporteringen tydlig med SBAR men saknar helt personcentrering. Bedside som rapporteringsverktyg är något som vi författare tycker har ett mer personcentrerat perspektiv, däremot blir det fel om sjuksköterskan upplever att patienten stör eller avbryter eftersom tanken med bedsiderapportering är att patienten ska vara delaktig och kunna ha synpunkter på omvårdnaden (Lu, Kerr & McKinley, 2011)
Teamarbete
I resultatet framkom att tillit och förtroende var en viktig faktor vid överrapportering (Drach-Zahavy et al. 2015). Fungerar inte kommunikationen mellan sjuksköterskor så får detta konsekvenser för teamarbetet genom att viktiga beslut och ändringar gällande patienten inte framkommer (Bagnasco et al., 2019). Författarnas egna erfarenheter är att om det finns förtroende och tillit till en kollega så blir man mer mottaglig för den information som tas emot. Stress framhålls som en faktor där överrapportering kan påverkas negativt utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv. När sjuksköterskan är stressad så missas viktig information i rapporten till övertagande sjuksköterska, till exempel mätvärden, läkemedel och tider för undersökningar. Detta resulterar i en envägskommunikation där den mottagande sjuksköterskan inte hinner ställa följdfrågor vilket kan få konsekvenser för patientsäkerheten (Löfgren Vretare & Anderzén-Carlsson, 2020).
Metoddiskussion
Författarna har använt sig av en litteraturöversikt med Joyce Travelbees omvårdnadsteori som teoretisk utgångspunkt. En litteraturöversikt görs på studier som vi författare har valt och det medför en risk att författarna endast väljer studier som stödjer vår teori (Rosén, 2017). Både datainsamling och kvalitetsgranskning har utförts av båda författarna där samtliga steg noggrant dokumenterats och författarna strävat efter att vara objektiva, detta för att stärka reliabiliteten. Dokumentationen om sökningar och gallringar är något som rekommenderas då detta underlättar forskningsprocessen och höjer litteraturöversiktens reproducerbarhet (Polit & Beck, 2016). En litteraturöversikt kräver ett metodiskt arbete vilket stärker studiens trovärdighet (Kristensson 2014). Då vi ville utforska sjuksköterskans upplevelse av överrapportering och då
överrapportering är en del av sjuksköterskans profession, begränsade vi oss inte när det gällde länder och detta gör att man får en samlad överblick. I vårt arbete har vi inkluderat artiklar från flera länder och olika kontinenter (Storbritannien, Taiwan, Israel, USA, Belgien, Australien, Kina, Grekland, Oman, Canada, Spanien och Sverige), detta gör att litteraturöversiktens
överförbarhet är hög. Författarna valde att inkludera artiklar publicerade de senaste 10 åren för att erhålla den senaste forskningen (Friberg, 2017). Våra artiklar är skrivna de senaste åren (2020, 2019, 2018, 2016, 2014) och det gör att vårt arbete har det senaste forskningen. En viktig avgränsning var att endast artiklar publicerade på engelska valdes att tas med i
litteraturöversikten. Friberg (2017) skriver att det är engelska som är det officiella vetenskaplig språket och engelska är det språket författarna behärskar. Då det engelska språket inte är
författarnas modersmål har vi använts oss av ett svensk-engelskt lexikon för att minska risken för feltolkningar. Då vi undersöker sjuksköterskor upplevelser hade man kunnat göra en kvalitativ intervjustudie, en intervjustudie är ett bra sätt om man vill samla in kvalitativ information till uppsatsen (Kristensson, 2014).
I en litteraturöversikt är valet av sökord centralt, att hitta rätt sökord och kunna kombinera dessa för att få sökorden att passa in mot vårt syfte var en svårighet för författarna då sökorden
översatts från svenska till engelska (Henricson, 2017). För att öka specificiteten vid sökprocessen kombinerade vi flera ord som till exempel handoff, handover, clinical handover, patienttransfer och clinical handover och att lägga till AND och OR gjorde att sökningarna blev mer
strukturerade. Att söka i flera databaser och har databaserna fokus på omvårdnad stärker validiteten i vårt arbete. Databaserna som användes i denna studie var PubMed och CINAHL. Författarna har endast valt artiklar som är vetenskapligt granskade då det stärker det studiens trovärdighet.
Författarna gjorde en kvalitetsgranskning av artiklarna med hjälp av Sophiahemmet granskning mall för kvantitativa studier utifrån Berg et al. (1999) & Willman et al. (2016) tillsammans genom att läsa artiklarna var för sig och diskutera innehållet för att sedan granska samtliga artiklar och jämföra granskningarna, detta gör att reliabiliteten stärks på vår studie och trovärdigheten ökar för de inkluderade artiklar (Willman, Bathtsevani, Nilsson & Sandström 2016). Desamma gäller när vi har analyserat alla artiklar, författarna har läst alla artiklar var för sig för att sedan diskutera likheter och olikheter i våra fynd. Därefter har vi kommit överens om olika kategorier till vårt resultat. Henricson (2017) skriver att till följd av kontinuerlig
handledning och genom konstruktiv kritik ökar litteraturöversiktens trovärdighet och pålitlighet. Vårt arbete har därför kontinuerligt reviderats utifrån återkoppling från handledare och
kurskamrater genom att vi har deltagit i fem handledningstillfällen på skolan där vi har fått återkoppling. Vi har gjort en litteraturöversikt där både kvantitativa och kvalitativa artiklar inkluderades. Detta gjorde vi då vi var ute efter både statistik och upplevelser beskrivna av sjuksköterskor.
För att öka pålitligheten i vår litteraturöversikt har båda författare reflekterat över förförståelse genom att diskutera våra erfarenheter och synpunkter kring överrapporteringen som har varit positiva, dock går det inte att utesluta att förförståelse har påverkat vår studie (Polit & Beck, 2016). De problem som författarna stötte på var att i vissa av artiklarna framkom det upplevelser av överrapportering av läkare, vårdpersonal och sjuksköterskor, författarna har med försiktighet läst och valt sjuksköterskans upplevelse. Författarna exkluderade artiklar som inte kunde redovisa någon etisk granskning och som inte följde de etiska riktlinjerna såsom konfidentialitet, frivilligt deltagande och informerat samtycke (Helgesson, 2015). Under arbetets gång har vi haft i åtanke att inte manipulera eller undanhålla data.
Slutsats
Överrapportering är en viktig del som alltid förekommer i sjukvården vid skiftbyten. Utifrån resultatet framgår det att sjuksköterskan upplever att överrapportering har betydelse för patientsäkerheten. Formen för överrapportering är viktig och här framgår det i resultatet att muntlig överrapportering förespråkas av sjuksköterskan men för att denna ska bli lyckad krävs en struktur och tydlighet. För att kunna ha en struktur och tydlighet behöver sjuksköterskan
utbildning i kommunikationsverktyg. Fortsatta studier
Författarna anser att det finns ett behov av vidare forskning kring överrapportering och
rapporteringsverktyg, då det är av betydelse för patientsäkerheten att viktig och rätt information rapporteras. Då överrapportering är en stor del av sjuksköterskans arbetsuppgift behövs mer studier på hur utbildning och träning ska bedrivas för att uppnå en bra överrapportering samt studier om vilka rapporteringsverktyg som är bäst lämpade för patientsäkervård.
Klinisk tillämpbarhet
Utifrån denna studies resultat anser författarna att utbildning i rapportering och
rapporteringsverktyg skulle bli en obligatorisk del på sjuksköterskeutbildningen samt för redan legitimerad personal vid landets sjukhus. Detta skulle leda till ökad kunskap som i sin tur skulle leda till att sjuksköterskor kan bemöta och behandla patienter på ett mer patientsäkert sätt. På ett samhällsmässigt plan skulle det gynna om mer forskning och utbildning inom detta ämnet då vårdtiden skulle minska för patienten och mindre vårdtider resulterar i en samhällsekonomisk vinning. God hälsa och välbefinnande handlar om att alla människor ska ha ett hälsosamt liv och välbefinnande. Detta är ett av de globala målen och kommunikation är en viktig faktor som gör det möjligt att uppnå en god hälsa (globalamalen.se).
SJÄLVSTÄNDIGHETSDEKLARATION
Författarna Lila Bugueno Fuica och Peter Nilsson har i lika stor omfattning bidragit till alla delar av denna uppsats.
REFERENSER
Artiklar markerad med asterisk (*) ingår i resultatet.
*Abela-Dimech, F., & Vuksic, O., (2018). Improving the practice of handover for psychiatric inpatient nursing staff. Archives of Psychiatric Nursing, 32(5), 729-736.
doi:10.1016/j.apnu.2018.04.004
*Al Ma’mari, Q., Sharour, A., L., & Al Omar, O. (2019). Predictors of perceptions of patient safety culture and frequency of event reporting by cre nurses in oman: a model- building approach. Critical Care and Shock 22 (4). 230-242. Hämtad från
file:///C:/Users/lila/Downloads/predictors-of-perceptions-of-patient-safety-culture-and- frequency-of-event-reporting-by-critical-care-nurses-in-oman-a-model-building-approach%20(5).pdf
Anderson, B., Song, M. K., Wiecek, C., Nevidjon, B,. Fraser, D,. Mazanec, P. (2018). Palliative nursing summit: Nurses leading change and transforming care; the nurses role in communication and advance care planning. Journal of Hospice & Palliative Nursing, 20 (1), doi
10.1097/njh.0000000000000406
Baggens, C., & Sanden, I. (2012). Omvårdnad genom kommunikativa handlingar. I F. Friberg., J. Öhlén & A. Edberg. (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (s. 201– 233). Lund: Studentlitteratur.
Bagnasco, A., Costa, A., Catania, G., Zanini, M., Ghirotto, L., Timmins, & Sasso, L.(2019). Improving the quality of communication handover in a paediatric emergency department: A qualitative pilot study. Journal of Preventive Medicine and Hygiene 6(3), E219-E225. doi: 10.15167/2421/jpmh2019.60.3.1042
Berg, A., Dencker, K. & Skärsäter, I. (1999). Evidensbaserad omvårdnad: Vid behandling av personer med depressionssjukdomar (evidensbaserad omvårdnad, 1999:3). Stockholm: SBU, SFF
Bonds, R . (2018). SBAR Tool Implementation to advance communication, Teamwork, and the Perception of Patient Safety Culture. Creative Nursing, 24 (2), 167-175. Doi: 10.1891/1078-4535.24.2.116
*Bruton, J., Norton, C., Smyth, N., Ward, H., & Day S (2016). Nurse handover: patient and staff experiences. British Journal of Nursing, 25 (7), 386-90, 392-3.
doi: 10.12968/bjon.2016.25.7.386.
Clarke, C. M. & Persaud, D. D. (2011). Leading clinical handover improvement: a change strategy to implement best practices in the acute care setting. Journal of Patient Saftey, 7 (1), 11-18. doi: 10.1097/PTS.0b013e31820c98a8
Dunsford, J. (2009). Structured communication: improving patient safety with SBAR. Nurs Womens Health, 13 (5) 384-390. doi: doi.org/10.1111/j.1751-486X.2009.01456.x
*Drach-Zahavy, A., Goldblatt, H., & Maizel, A. (2015). Between standardisation and resilience: Nurses’ emergent risk management strategies during handovers. Journal of Clinical Nursing, 24 J (3-4), 592-601. doi: 10. 1111/jocn.12725
Eide, H., & Eide, T. (2019). Omvårdnadsorienterad kommunikation- personorientering, samarbete och etik. Lund: Studentlitteratur
Ekman, I., & Norberg, A. & Swedberg. K. (2014). Tillämpning av personcentrering inom hälso-och sjukvården. I. Ekman (red.). Personcentrering inom hälso-hälso-och sjukvård. Från filosofi till praktik, 69-94. Stockholm: Liber
*Ernst, K. M,. McComb, S. A., & Ley, C. (2018). Nurse-to-nurse shift handoffs on medical-surgicalunits: Aprocess whitin the flow of nursing care. Journal of Clinical Nursing, 25 (5-6), 1189-1201. doi: 10.1111/jocn.14254
Friberg, F. (2017). Tankeprocessen under examensarbetet. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (ss. 37–48) Lund: Studentlitteratur.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4. uppl.). Stockholm: Natur & kultur
Garret, J. Hudson. (2016). Effective perioperative communication to enhance patient care. AORN Journal. 104 (4), 111-120. doi: doi.org/10.1016/j.aorn.2016.06.001
Haig, K. M., Sutton, S. & Whittington, J. (2006). SBAR: a shared mental model for improving communication between clinicians. The Joint Comission Journal on Quality and Patient Safety, 32(3) 167-175. doi: 10.1016/S1553-7250(06)32022-3
Helgesson, G. (2015). Forskningsetik. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Henricson., M. (2017) Vetenskaplig teori och metod: Från ide till examination inom omvårdnad. (2 uppl:1) Lund: studentlitteratur
Headrick, L., Ogrinc, G., Hoffman K.G., Stevenson, K.M., Shalaby, M., Beard, A.S., Thörne, KE., Coleman, MT. & Baum, KD. (2016). Exemplary care and learning sites: a model for
achieving continual improvement in care and learning in the clinical setting. Academic Medicine, 91(3), 354-359. Doi: 10.1097/ACM.0000000000001072
*Hou, Y-H., Lu, L-J., Lee, P-H., & Chang, I-C. (2019). Positive impact of electronic hand-off systems design on nurses communication effectiveness. Journal of Nursing Management 27 (5). 1055-1063. doi: org/10.1111/jonm.12774
Hälso- och sjukvårdslag. SFS 2017:30. Hämtad 2020-020-08 från:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso-- och-sjukvardslag_sfs-2017-30 Jiang, S., Murphy, A., Vawdrey.
Inspektion för vård och omsorg (2014) Kommunikationsbrister i vården. Hämtad från
Kandelaki, K., Marrone, G., Lundborg, C. S., Schmidt, L., & Björkman, I. (2016). Patient-centeredness as a quality domain in Swedish healthcare: results from the first national surveys in different Swedish healthcare settings. BMJ Open 6 (1) doi: 10.1136/bmjopen-2015-009056 Karlsson, E. K. (2017). Informationssökning. I M. Henricson (Red). Vetenskaplig teori och metod: från ide till examination inom omvårdnad (2:1 uppl.,) 81-97. Lund: Studentlitteratu Katzenbach, J. R., & Smith, D. K. (1993). The wisdoms of teams: Creating thehighperformance organizations Boston: Harvard Business school press.
Kerr, D., Lu, S., Mckinlay, L & Fuller, C. (2011) Examination of current handover practice: evidence to support changing the ritual. International Journal of Nursing Practice, 17(4), 342-350. doi: 10.1111/j.1440-172X.2011.01947.x
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & kultur.
Kristoffersen, J. N. (2016). Teoretiska perspektiv på omvårdnad. Kristoffersen, Nortvedt & Skaug (Red.), Grundläggande omvårdnad. (ss.13 -101). Stockholm: Liber.
Kourkouta, L., & Papathanasiou, I. V. (2014). Communication in nursing practice. Materia Socio-Medica, 26(1), 65-67. doi:10.5455/msm.2014.26.65-67
Lamond, D. (2000). The information content of the nurse change of shift report: A comparative study. Journal of Advanced Nursing, 31(4), 794-804. doi: 10.1046/j. 1365-2648.2000.01349.x Leonard, M., Graham, S., & Bonacum, D. (2004) The Human Factor: The Critical importance of effective teamwork and communication in providing safe care. Quality and Safety in Health Care 13, 85-90. Doi: 10.1136/qshc.2004.010033
*Lyphout, C., Bergs, J., Stockman, W,. Deschilder, K., Duchatelet, C., Desruelles, D., &Bronsealer, K. (2018). Patient safety incidents during interhospital transport of patients: A prospective analysis. International Emergency Nursing, 36, 22-26. doi:
10.1016/j.ienj.2017.07.008
Lunenburg, F. C. (2010). Communication: The Process, Barriers, And Improving Effectiveness. Scholing, (1), 1–11. Hämtad från
http://www.nationalforum.com/Electronic%20Journal%20Volumes/Lunenburg,%20Fred%20C, %20Communication%20Schooling%20V1%20N1%202010.pdf
Lu, S., Kerr, D., & Mckinley, L. (2013). Bedside nursing handover: Patients options. Journal of Nursing Pratice, 20 (5), 451-459. doi: 10.1111/ijn.12158.
Ludikhuize, J., de Jonge, E., & Goossens, A. (2011). Measuring adherence among nurses one year after training in applying the Modified Early Warning Score and Situation-Background-Assessment-Recommendation instruments. Resuscitation, 82(11), 1428-1433. doi:
Mårtensson, J., & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examenarbete. I, M. Henricson (Red), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (2:1 uppl., ss 425-436). Lund: Studentlitteratur
McMurray, A., Chaboyer, W., Wallis, M., Johnson, J. & Gehrke, T. (2011). Patients’ perpectives of bedside nursing handover. Collegian, 18(1), 19-26. doi: 10.1016/j.colegn.2010.04.004
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2016). Nursing research. Generating and assessing evidence for nursing practice (10.uppl.) Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins
Price-Dowd, C. (2018). Communication is a two-way street. British Journal of Nursing, 27(3), 171. doi: 10.12968/bjon.2018.27.3.171
*Pun, J., Chan, A. E., Man. M., Eggins, S., & Slade, D. (2019). Pre- and post evaluations of the effect of the connet, ask, respond and empathise (CARE) protocol on nursing handover: A case study of bilingual in Hong Kong. Journal of Clinical Nursing 28 (15-16), 3001-3011. doi: 10.1111/jocn.14871
*Pun, J., Chan, A. E., Eggins, S., & Slade, D. (2020). Training in communication and interaction during shift-to-shift nursing handovers in a bilingual hospital: A case study. Nurse Education Today 84, doi: 10.1016/j.nedt.2019.104212
Rosén, M. (2017). Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (2. Uppl., ss375-387) Lund: Studentlitteratur AB
Riesenberg, L. A., Leitzsch, J., & Littke, B.W. (2009). Systematic review of handoff mnemonics literature. Am j Med Qual, 24(3), 196-204. Doi: 10.1177/1062860609332512
*Rikos, N., Linardakis, M., Esconomou, C., Rovithis., & Philalithis, A., (2019) The nurses own views about the inter-shift handover process. Comtemporary Nurse 55 (1) 83-94. doi:
10.1080/10376178.2019.1606723
*Rhudy, M. L., Johnson, R. M., Krecke, A. C., Keigley, S. D., Schnell, J. S., Maxson, M. P., McGill, M. S., & Warfield, T. K. (2019). Change-of-shoft nursing handoff interuptions:
Implications for evidence- based practice. World Views on Evidence-Based Nursing, 16(5). 331-420. doi: 10.1111/wvn.12390
Sveriges kommuner och regioner. (2020). SBAR – Kommunicera strukturerat i vården. Hämtad 18 januari, 2020, från
https://skr.se/halsasjukvard/patientsakerhet/sbarstruktureradkommunikation.748.html
*Sanjuan-Quiles, A., Hernández- Ramón, M., Juliá-Sanchus, R., García- Aracil., Castejón- de la Encina. & Perpiña- Garvaña. J. (2019). Handover of patients from prehospital emergency services to emergency departments. Journal of Nursing Care Quality, 34(2), 169-174. doi: 10.1097/NCQ.0000000000000351
Sarvestani, S. R., Moattari, M., Nasrabadi, N. A., Momennasab, M., & Yektalab, S. (2015). Challenges of nursing handover: A qualitative study. Clinical Nursing Research, 24(3), 234-252. doi: 10.1177/1054773813508134
Schmidt, T., Kocher, R. D., Mahendran, P., & Denecke, K. (2019) Dynamic Pocket Card for Implementing ISBAR in Shift Handover Communication. Studie in Health Tecknology and Informatics 267, 224-229. doi: 10.3233/SHTI190831
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Hämtad 9 januari, 2020, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
Socialstyrelsen. (2017). Socialstyrelsen arbetsmiljö. Hämtad 15 februari, 2020, från https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker/riskomraden/arbetsmiljo
Svensk Sjuksköterskeförening, (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompeternsbeskrivning-legitimerad-sjuksköterska-2017-for-webb.pdg
Sharp, L. (2012). Effektiv kommunikation för säkrare vård. Lund: studentlitteratur. Spranzi, F. & Norton, C. (2020) From handover to takeover: should we consider a new conceptual model of communication? British Journal of Midwifery, 28(3), 156-165. doi: 10.12968/bjom.2020.28.3.156
*Talley, A. D., Dunlap, E., Silverman, D., Katzer, S., Huffines, M., Dove, C., Anders, M., Galvagno, M. S., & Tisherman, A. S. (2019). Improving postoperative handoff in a surgical intensive care unit. Critical Care Nurse 39 (5) 13-21. doi: org/10.4037/ccn2019523
Travelbee, J. (1971). Interpersonal Aspects of Nursing. (2:nd ed.). Philadelphia: F.A. Davis. Van Minde, M. R. C., Van Veen, D. W., Ernst- Smelt, E. H., Rosman, N. A., Raat, H., Steegers, A. P. E. & De Kroon, L. A. M. (2019) Handover of care and of information by community midwives, maternity care assistants and Preventive Child Healthcare professionals, a qualitative study. Midwifery, 78, 25-31 doi: 10.1016/j.midw.2019.07.012
*Vretare, Loefgren, L. & Carlsson, Anderzen, A. (2020). The critical care nurse’s perception of handover: A phenomenographic study. Intensive & Critical Care Nursing, 56, 1-7. doi:
10.1016/j.iccn.2020.102807
Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R., & Santröm, B. (2016) Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet (4:1 uppl). Lund: Studentlitteratur. (Valda delar). World Health Organisation. (2015). WHO global strategy on people-centred and integrated health services. Hämtad 30 april, 2020 från
https://apps.who.int.int/iris/bitstream/handle/10665/155002/WHO_HIS_SDS_2015.6_eng.pdf:jse ssionnid=DF8EAC4D8FE46F49383D6A21B03DAC95
Xyrichis, A., & Ream, E. (2008). Teamwork: a concept analysis. Journal of advanced nursing, 61 (2), 232-241. doi: 10.1111/j.1365-2648.2007.04496.x
BILAGA A Tabell 3. Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering samt kvalitet avseende studier med kvantitativ och kvalitativ metodansats, modifierad utifrån Berg,
Dencker och Skärsäter (1999) och Willman, Bahtsevani, Nilsson och Sandström (2016).
KOD OCH KLASSIFICERING VETENSKAPLIG KVALITET
I = Hög kvalitet II =
Medel
III = Låg kvalitet Randomiserad kontrollerad studie/Randomised
controlled trial (RCT) är prospektiv och innebär
jämförelse mellan en kontrollgrupp och en eller flera experimentgrupper.
Större välplanerad och väl genomförd
multicenterstudie med adekvat beskrivning av protokoll, material och metoder inklusive behandlingsteknik. Antalet deltagare tillräckligt stort för att besvara frågeställningen. Adekvata statistiska metoder.
*
Randomiserad studie med få deltagare och/eller för många delstudier, vilket ger otillräcklig statistisk styrka. Bristfälligt antal deltagare, otillräckligt beskrivet eller stort bortfall.
Klinisk kontrollerad studie/Clinical controlled trial ( CCT) är prospektiv och innebär jämförelse mellan
kontrollgrupp och en eller flera experimentgrupper. Är inte randomiserad.
Välplanerad och välgenomförd studie med adekvat beskrivning av protokoll, material och metoder inklusive behandlingsteknik. Antalet deltagare tillräckligt stort för att besvara frågeställningen. Adekvata statistiska metoder.
*
Begränsat/för få deltagare, metoden otillräckligt beskriven, brister i genomförande och tveksamma statistiska metoder.
Icke- kontrollerad studie (P) är prospektiv men utan
relevant och samtida kontrollgrupp.
Väldefinierad frågeställning, tillräckligt antal
deltagare och adekvata statistiska metoder. *
Begränsat/för få deltagare, metoden otillräckligt beskriven, brister i genomförande och tveksamma statistiska metoder.
Retrospektiv studie (R) är en analys av historiskt
material som relateras till något som redan har inträffat,exempelvis journalhandlingar.
Antal deltagare tillräckligt stort för att besvara frågeställningen. Väl planerad och välgenomförd studie med adekvat beskrivning av protokoll, material och metoder.
*
Begränsat/för få deltagare, metoden otillräckligt beskriven, brister i genomförande och tveksamma statistiska metoder.
Kvalitativ studie (K) är vanligen en undersökning där
avsikten är att studera fenomen eller tolka mening, upplevelser och erfarenheter utifrån de utforskades perspektiv. Avvsikten kan också vara att utveckla begrepp och begreppsmässiga strukturer (teorier och modeller).
Klart beskriven kontext. Motiverat urval. Välbeskriven urvalsprocess,
datainsamlingsmetod, transkriberingsprocess och analysmetod. Beskrivna tillförlitlighets/
reliabilitetshänsyn. Interaktionen mellan data och tolkning påvisas. Metodkritik.
*
Dåligt/vagt formulerad frågeställning. Deltagargruppen är otillräckligt beskriven. Metod/analys otillräckligt beskriven. Bristfällig
Matris över inkluderade artiklar
Författare År (för publikation)
Land (där studien
genomfördes)
Titel Syfte Metod
(Design, urval, datainsamling och analys) Delta gare (bortf all) Resultat Typ Kvalitet Abela-Dimech, F., Vuksic, O Canada, 2018 Improving the practice of handover for psychiatric inpatient nursing staff. Studera hur överrapportering förbättrades efter implemtering och utbildning av personal i SBAR.
Design: En PDSA studie där P står för planera, D för att utföra, S står för studera och A för att agera.
Urval: Sjukskötrskor på 27 psykiatriska avdelningar
Datainsamling: Online undersökning, frågefomulär. Frivilligt deltagande. Analys: Statistisk analys.
481 Användandet av SBAR som
rapporteringsverktyg ökade från 4% till 79% efter införandet.
Innan implemtering av SBAR ansåg 34% av sjuksköterskorna att de inte var tillfredsställda med den information de fick vid överrapportering, efter
implementeringen ansåg 41% att de var tillfredställda med information vid överrapporteringen. En liten procentuell ökning. P I Al Ma´mari, Q., Abu L Sharour., Al Omari, Oman, 2019 Predictors of perceptions of patient safety culture and frequency of event reporting by crtical care nurses in Oman: a model-building approach Få förståelse för hur rapportering och kommunikation påverkar patiensäkerheten
Design: Beskrivande tvärsnittstudie. Kvantitativ
Urval: Två sjukhus i Oman Datainsamling: 500 sjuksköterskor var inbjudna att besvara ett frågeformulär.
Analys: Regressionsanalys R2
270 (30)
Sjuksköterskornas svar gällande patientsäkerhet och kommunikation handlade om att ha ett öppet klimat, att påtala om man ser något som kan påverka patienten på ett negativt sätt. I Undersökningen framkom det även att viktig information missas vid skiftbyten och vid informationsflödet mellan sjukhusets avdelningar.
R I
Randomiserad kontrollerad studie (RCT), Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Retrospektiv studie (R), Kvalitativ studie (K) I = Hög kvalitet, II = Medel kvalitet, III = Låg kvalitet
