laed hemilmarisklj riliaig förståa har stycliniing n\ elf heillman P t v i eller flera sjalvstaiadiga heiminiia~isdelar (jordlieruk, g a r d a r ) . Sådaii delning skedde Piiiviadsakligean genoin skifte, laGp, byte eller gas-a. Den iithrutna gircleii &sattes ett visst mailtaishr&li, som am- gav desi slrerlek i tiirliallaiide till ett helt maiital.
hIan sliulle kliiina tycki, :akt jordeboken vid r a r j e sarskild tidyeiilkt slitille ge iillförliiliga upyslysnirigar o111 g&rclarimas antal och deras iiiai~talsbrili, ca. v. s. redovisa för lieminai~sklyriii~~gens intensiiei. Sa ar eiircllertid inte fallet. JorcSeb6ckcroia under förra b5liten a\ 1500-talet fick siil clefiimilis-a utIorinl-ning i sainhand med Karl X%:s iridetnii~gsverk och aiiclrades sedan infe alihiat alm i sällsynta itndantagsf :III. Iaitraff ande f öriiiidriragar i agob iirhilkali -
dena korn dessutom siillani till myndigheternas kiinriedoln, Ly all- mogeii liade r11 inrot:ad \ a n a att stycka sina gardar utan dornsto- larnmds i~ieclvcrkari. Lagfart söktes ~aluaida sallan vid deaana j~öii- dernas s. k. s c i ~ n ~ e d e l ~ ~ i ~ t y . Delta hade r51 ofta sin grl-ind i alt sam- jedeiningen resiilierada i heinmansdePar mindre iiil 111 mailtal. \-ilbet sedan Karl X1.s tid var dela undre lagliga granscnm för hem- man i större delen av riket. hHen b0ildernas sjiii~radighel laotl- ilade irog ock\& i deias :illmanna olust iiifcPr kidsiildraliten, ],e- svaret oslm Zao+taaaderrin.
L51assGyrelserima var inte oliuaniga om denna olagliga iigo- styckiiirig, malen i15gra alqiircle~ for att Hiitidra den ~ i d t o g s ej. Karl
XIB
gynnlatle I-iernmanalilyv1ai11ge11 krnftigt genom att helt [nige den uiicder sitt sisla negeriiigsLir. bied frihetstidens i11g5ng koiu en reaktion m o l lioa~ui~gens itgarder iis-en pA delta orilradc. ocla Karl XH:s firrctldriinigar hatles Sier i iirait.P2
1730-talcl b6rJasle en mer21 liberal uppfntliiiaig i iigostj ckiiingsfr?tq,a~~ l inila terrang, enan. deil ölcade Escfollar~ir~geila gjorde det ginlskviirl :a10 skapasa
~iagnga sjlili- stiindiga Jordhruh som incijiigt. Delta $enare p5sidende torde kuiini. iial ertera%, och f ormuler as salulida, a t t anan genoin eeli OIIS- gr&i~,acl ratt till heminanslely~ning hoppades på e n kraftig stegall-ng a r befollii-ii~igrii. Deilila Criare 3yn p5 jo~dskyebrmiiigsCr&gan slog heltjgeiiciiil den 30 juni 1447, d a en huiiglig fhirordnaing tillat k l j r n i n g
n\- heiiimuii urider 414 inantal.'
Nils Wolaliri 1ii:ir sökt hesi.:lra fragan. laur Iånagt henl~maris- k l j \ i ~ ~ i i q e i ~ araricerat i rikek, a15 derm vid inilten a v 1700-talet larlt friga\s. For Siinraborgs Ban ger haal riiiermassiga uppgifter. anen bör övrigt nar hail icke l5iagre 511 till n5gra allm5ilt hiilna pasL5- endeii, att henirmianskljvningm ngit ganska EKngt n -vissa orter, sasoin Bergslageii, viisira Värra~liiiid, aiorrn Boi~usl5n. stora delar :IV SilzAlzirad ria. fl. För övrigt liolastateiar IVoliliri, att :intalet hem- ri~ansclelnr i de olika laildsc'ielarna icke !inal heriiknas p5 grrarmd- i.ai a r tillgaiigliga tippgifter.'
Hcl~iriiansklyrtiingen i Skarnborg., la11 r i d initlen a\ 1700- talet uppger M-ohiiii p& grundt.:il a r cil landsliördingerelahion bill följande I~cPopp a sli:~lie och lironojord."
Sh:1tic .iii tal Iiriiiiii:\ii 930 2 99 G 414 30 418 186
i iliiil uppsals orla hcl7innibiai\klyi.i~i1~ge~z i l'iirmlalld, TiE1 il- ix11 iiar i iilirnik-nhel liaiiii~isa5. iiar lag ira:mahallit, n01 Inani i larann- F 1 1 1 s ? ~ e v i l l n i ~ ~ g ~ ~ & ~ 1 g c i c ~ ~ 1 ; 1 i 1748 5i.s lailds4>ol~svcri4 ik:ikfoiaer har
' Jiiif'r i!irrn irtfiirlig Iiisto~il; i i ~ e r iieriiiiiuiisliiyvi1i11ge1i iiilill Ar 17;; i i6ri':ï :ipp%iz Eeiiiliia?is!ily~!iii~ge:~ i \-iiriiilaiiii vid iiiilirii a v 17CO-lolct
if Ii. Tids!;rift 3$?30. h l i 1 1 .
'
T!'ol~liii. Kils. 3 - 1 1 s\-cii<l;a j c ~ i i s t y c l ~ i i i l i f i s ~ ? o l i t i I i e i i i di. b i i : ~ <)c11 19::.~ ~ r i i u ~ ~ < I r ~ c i r i i a . ,526.
,, - 7
ett ganska gott material för en utredning av Sragaim, h u r pass långt iigostyckningen gått vid mitten av 1700-talet. RaIIaii har emeller- tid den svagheten att uppge något för lågt helopp på summan av 'ianets mantal. Detta beror på att bevillningen graderades i tre avgiftsklasser alltefter gårdens inantal. Jordbrukarna utsattes allt- så för frestelsen att uppge lägre mantal ä n det verkliga för att p& sa satt komma i en Iagre bevillningslrlass. Skaraborgsbönderna h a r också i viss utsträckning fallit för frestelsen. Jordeboken ger sålunda å r 1748 en summa på 4840 mantal i länet, under det att bevillningslangderna stannar vid 4569. Detta iiinebiir, att 27 1 man- tal eller 5,6
%
av den bevillningspliktiga jorden undanciragits hrannvinsbeskattningen. Taxeringsmoralen i Skaraborgs lan var sålunda å r á748 ganska god.I tab. 2 har sainlats hevillniiigslangdernas uppgifter på anta- Pet hemman av varje sarskilt förekommande mantalsbrak
I
Skara- borgs lan å r 1748. 3Iantalsbråken a r ordnade efter fallande varde.På
grund a\- nyss anförda defekter i materialet a r siffrorna icke exakta men torde dock ge en niigot s i n a r palitldg bild n r ägo- styckningen vid nämnda tidpianlit.111 och därutöver 5,'G S,'& 11i'16 2 r'3 518 7/12 9,'16 5 , 9
n!a
17/36 7/16 5/12 9/22 2,'5 318 6 ,'3 55 '1811Plcii~iiiaii?ls storlek i ziiaiital hiital lieriiniarx Skatir och Tiioiio Antal Iienniilaii Fiiilsc
Enliga \a'oliBiii skulle Iiinet lan haft 4894 \jala~stiiadiga jord- hraaliri skatte och krono arid mitten a v 1700-talet (tals. r ) . iiab.
2 frarngar, a t t de uppgick till 9882 elPer något örer I'C'ohliias dubbla suinma. Dtlt rader ingen tvekan om att t&. 2 kommer saiiningen
122
Gunnar Olander.iliirmast, aveil om den icke iniieli5ller hela ~aliliillgen. Wohlins misstag a r desto allvarligare, so111 det illte äi svårt att kola-
statera, varifrån dela a r \Vohlin utnyttjade landshövdingerelatio- iien hämtat sina uppgifter. Det %r i~ämligeni från en s5 Iait till- gänglig källa som jordebokeii. Detta frarngar lyclligt av eii sam- mnnstallliiilig av ka'ohljns uppgifter (landshörcliaigerelafione1~
1'751) ined 1719 Ars jordebok (1751 a r s jordebok har icke varit tillgangIig f ~ r denna undersökni~~g l . SammaiistäIlilirigeri far det utseeiide, tab. 3 iitvisar.
Tab. 3 .
skatte ocli kroiio
Orere~isst5rnaneIse1i niell:m de Ilada Iiallorila a r s 5 pais god. .{tt ett s,~inF,and a r ställt tatom a41 fraga. WohEins hidrag till ut- redningen oisl licmnarasBiyvi~iiige~~ i Skaral-iorgs Iiin vid inritten n;- 1700-talet %r helt värdelös.
V i atergan till tab, 2. Enligt denna hade Skaraborgs Ian ar B118 icke ininclrc Sn
14053
sj&l\sl51mdiga jordhrulá fördeladep5
b 2 oBiiia slt-g aa. hemmanshrik. ?&inga mantaislrsrali fiPrekomrner rioeli, endast en ellcr ett falal ganger. Vid iigostyckliirilg konscen- trerade mail sig f62jaktligeii kring ett visst begransat antal stor- lekslyper. ri'ikel narinare frarngar a v tnb.
4,
som redovisar deolika iiaaritalsiralitiol1ert~a5 procentuella aiidel :av totalsummani liemmansdelar. Tabellen visar, att endast -1 representerar Iae~ai- ii~aiisdelar, soni icke var för sig na5r upp till 1
O
av iotals~smman g6rclar.1 tall. 1 liar hr~ahningsrielarila sammanförts L stiirre grupper citcr sjianliniade \ arde p& mantalshråket. FOP m r j e grupp anges
cint:il SrriknbilgsdcIar och gruppens procentuclka andel av 'total-
tiiit:~lef jordbruk. I sista 1tol:ariinen anges i ö r jhznaiörelscs skalll mo0svaraucle proccsatsit-fror för Varmland.
ah. 3 . W e ~ ~ i n l s l i l s c l ~ l u r i Sk«:.clt>om.~js iiin 17 48 i cfbso!~aici tal o c h
i
O
nu fstnlnrltcilef.( P ~ o c ~ r i l s i l f r o i ~ i a iiioin parentes galler \'aiinlaild)
!iilill I I 4-8
lliiitiie ;iii E 1 i. o . in. 1 2 3068
Mindre iiil l ' 2 'r. o. ii?. 1 4 7833
lliiidre iiii 1 ' 4 i . o. m. 1 8 2308
124
Gunnar Olander.Procenttalen inom parentes visar, att hemmansklyvriingen i Variiiland å r 1748 gått betydligt längre a n i Skaraborgs län. 'I'yngdpunkten ligger i Skaraborgs läii inom storleksgruppeii 112- Ii4 mantal, som svarar för mer a n hälften eller 55,7 procent av länets jordbruk, under det att mes ä n hiiiilften av jrarmlands går- dar eller 51,6
%
ä r så ringa i mantal, att de understiger 1/8.Före 1747 års fria ratt till hemmansklyvning var 114 mantal Iagsta tillåtna mantal B Skarabores lan. Det kan därför vara av ett visst intresse att konstatera, att vid nämnda tidpunkt 2724 jord- bruk eller 19,2
%
av totalantalet underskridit den lagliga gränsen. I Varmland var den lagliga minimigränsen 118 mantal. Här var samtidig[ den olagliga agostyckniilgen 26%
.
Tab. 6. E E e m m u n s k l y v n i n y e n i S k a r u b o r g s len dr 1 T48 fördelcid p6 d e f e m siirskildcr fögderiernc~.
Mindre an
I l till S 2
/
5331
1 3 , i/
Bi5/
28,2Jlindre :in
1 4 till i i l
1
50.3/
i 2 i i1
53.1För att hlargijra, i vilka delar ai- Skaraborgs Ian heiiiinans- k I j vningen gatt längst. h a r i [ab. G Iiernnnansdelariaa ftirdelali pa Ianetr Ienl fögderier.
Om maii i tab. 6 för varje f6gderi summerar procentsiffrorna för de två sista grupperna, d. a.. J. mindre kienlman uiadcr 114 mantal, erhålles iöljande uppstallniiig:
Vadsho 31,9. Lacliö 1 8 , ~ Skara 15.0. Höjentorp P4,2. Z'nrtnftzi 1-8,1. Skara Alntal hr.- delar "S"'"- iiian
I
7 1 G94 i 5 5 6 3iG 32 2,6 25,l 57,O 13,s 1,2 2729/
100,0A r sammanställningen f r a m g i r , akt hemnmansklyvrai~igen i Skaraborgs hän Sr B748 hade avancerat langst i 1-adslso. 3P,5
%
eller nästan 113 av ggrdarnn lag under den lagliga minirnigran- sen på l i 4 manlal. Vadsbo har ifraga om agostyckning humaall dubbelt sa laasgt son1 de fyra övriga befallningarna, som sias- emellan visar ratt s i god 6verenssEammePse dock nmed niagon av- vikelse hör Lack6 befallning, som i jarnfSirelse med Höjentorp, Sliara och Yartoita h a r ett pafallanade stort antal hemman i grup- pen 114-á/$ mantal.
Den relativt l5ngt framskridna agostyckningena i Vads110 visar, :itl detta fögderi vid h a r ifragavctrande tidpunkt hade en niiaiai~ struktur
5n
de övriga fiPgderierna i Gnet. H skogsbygderna 115 Siveden hade svedjebruket skapat ett stort antal mindre hem- malm. Delsutom fanns h a r iiagra lsruk, soni gav befolkningen extra- förtjänster och satte den i stiiid att dra sig frannp5
aven obe- tydliga hemnianslotter. Ur ekoiloaa*jsk-geografisk synipunkt hr9a %'atisbo darför niera sammail ined bergslagsbygdern:~ 5ii med Ska- raborgs län.JYohlin anser. alit I-~ruharna a r cle minsta he~nmansloiternu levde i fattigdorn och ilaisar. Detta pastaende bör dock icke f5
st5 iitail iiivandningar. Vadsbo befallning stod bast enrot psfrest- iiingariia under det stora rmordislia kriget.' Här hade hemnmans- klyviiingeil gått langst a r 1748. Visserligen saknas statistik fOr agostyckningen a r 1718, naen maii torde kinnna latgal Ifrasa, alt den agrara strulituren av Vadsbo iiiefallning å r 4748 icke aiteslutanade är el1 prod~ilit fr511 frilietstindeai.
IIToiiliil cailtager. att agostyckaiiigen var rimera fraanskridbira
p&
sliatte- ocla Iironojord iira p& Cralsejord. Detta aimlagande stammer. \rad förR5llandeli:i i Skaraborgs I5ai beträffar. Eai statistisk belys- n i n g A t detta spörsmal ges P tab. 7.
T:ds. 7 . H P ~ ~ I I ~ « I P S ~ ? ~ ~ ; R ~ I T ~ P ~ c^ s k « f f e - och kronojnrcl o c h frcdse-
jord i IjLk«z.ci6orq~ !?i12 d r 1748.
Slrntte ocli d i i t a i lieii~iiiaii hiitai'lieiiiiiiail Alniital Iirono h i i t a l i talet liriiiiiiail :L av totalaii-
?$kf
i talet lie~iiiiiaia a\ totalaii-licriiiiiaii slcatle o . kroiio ll'll"'i"" friilsc
Iiiiil1 l , 3 l581 18,1 l70i) 41,O
h I i i ~ d r o iiii lin, o. in. 1 4 5828 58,9 2003 18.1
hIindrc 511 11-1 3365 23,O 437 P0,O
- -
Se förf:s Siudicr över del irirc Li?lst&ndet i Sverige riiider senare delen a v Karl Xl1:s regeriiig iriecl siirsliild hiiiisyn till Skaraborgs iiin. 180.
Tabellen visar. att a r Sralsegårdarila r a r 89
