Örebro universitet Örebro University
Institutionen för naturvetenskap och teknik School of Science and Technology
701 82 Örebro SE-701 82 Örebro, Sweden
Examensarbete 15 högskolepoäng C-nivå
HÅLDÄCK OCH INGJUTNA LYFT
- Hur kan arbetet med ingjutna lyft i håldäcksproduktionen förbättras? Niklas Himmelroos och Anton Humle
Byggingenjörsprogrammet 180 högskolepoäng Örebro vårterminen 2021
Examinator: Peter Roots
HOLLOW-CORE SLABS AND MOLDED LIFTS
SAMMANFATTNING
Företaget AB Strängbetong har på senare tid noterat ett ökat antal ingjutna lyft i tillverkningen av håldäckselement vilket skapar merarbeten. För att kunna vara konkurrenskraftiga på marknaden krävs en billig och effektiv produkt som är enkel att tillverka. Det ökade antalet ingjutna lyft höjer priset på produkten samtidigt som tillverkningen kompliceras. Syftet med denna rapport ligger därför i att undersöka orsaken till den ökade mängden ingjutna lyft i håldäckselementen, men även vilka förbättringsmöjligheter som finns. För att ge svar på den ställda problemformuleringen har intervjuer genomförts med anställda på företaget AB Strängbetong som är en av de ledande stomentreprenörerna på den svenska marknaden. Metoden har kompletterats med en litteraturgenomgång av företagets standarder och arbetsmiljöverkets föreskrifter.
Ökningen beror till stor del på ett ökat säkerhetsfokus kombinerat med mer komplexa konstruktioner. Anledningen till att håldäckselement i första hand ska förses med ingjutna lyft är då ingreppen i plattan blivit så omfattande att lyft med ordinarie lyftutrustning ej är möjliga, men även på grund av avsaknaden av materiella resurser vid mindre projekt. Det finns emellertid meningsskiljaktigheter angående ingjutna lyft där vissa av de anställda, med anknytning till montage, inte ser det ökade antalet som ett problem utan snarare som en vinst på grund av säkrare och effektivare montage.
Slutsatsen är att inte se ingjutna lyft som den primära lösningen. I stället bör det ses över om det konstruktionsmässigt går att undvika ingrepp i de kritiska delarna av håldäckselementen. I kombination med fler resurser till mindre byggen samt lösningar i kringliggande konstruktionsdelar kan både tids- och kostnadsbesparingar göras. En effektivisering skulle i sin helhet troligen även minska klimatpåverkan.
SUMMARY
The company AB Strängbetong has recently noted an increased number of molded lifts in the manufacture of hollow-core slabs, which generates additional work. To be market competitive requires a cheap and efficient product that is easy to manufacture. The increased number of molded lifts makes the product more expensive at the same time as the production becomes more complicated. The purpose of this report is therefore to investigate the cause of the increased number of molded lifts in the hollow-core slabs, and suggest how the process can be improved.
To provide answers to the posed problem formulation, interviews were conducted with employees at the company AB Strängbetong, which is one of the leading frame contractors on the Swedish market. The method has been supplemented with a literature review of the company's standards and the Swedish Work Environment Authority's regulations.
The increase is largely due to an increased safety focus combined with more complex constructions. The reason why hollow-core slabs should primarily be provided with molded lifts is not only for when the interventions in the element have become so extensive that lifting with ordinary lifting equipment is not possible, but also due to a lack of material resources for smaller projects. However, there are differences of opinion regarding molded lifts where some of the employees, who work with assembly, do not see the increased number of as a problem but rather as a gain due to safer and more efficient assembly procedures.
The conclusion is to not see molded lifts as the primary solution. It should rather be considered whether it is structurally possible to avoid interference with the critical parts of the hollow-core slabs. In combination with more resources for smaller constructions as well as solutions in surrounding construction parts, both time and cost savings can be made. An increase in efficiency as a whole would probably also reduce the climate impact of the company.
ORDLISTA
Fullbred platta Platta som har standardbredd vilket är 1197 millimeter.
Ingjutna lyft Ingjutet lyftredskap som kopplas till lyftanordning.
Ingjutningsgods Detaljer som gjuts in i betongen.
Lyftsax Lyftredskap anpassat för att lyfta håldäckselement.
Lyftspår I håldäckets sidor löper ett lyftspår som används för att lyfta
håldäcket med en lyftsax.
Lyftzon Den zon från änden på elementet och inåt där lyftsax kopplas på.
Längdsågning Håldäckselement sågas på bredden.
Tillbud Oväntad händelse som hade kunnat leda till en olycka.
Urtag Försänkning i håldäckselement.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING ... 1 1.1 Bakgrund ... 1 1.2 Syfte ... 2 1.3 Frågeformulering ... 2 1.4 Avgränsning ... 2 2 METOD ... 3 2.1 Val av metod ... 3 2.2 AB Strängbetongs databaser ... 3 2.3 Arbetsmiljöverkets författningssamling ... 4 2.4 Intervjuer ... 4 2.5 Metodkritik ... 5 3 TEORI ... 6 3.1 Aktuell produkthandbok ... 6 3.1.1 Äldre produkthandbok ... 93.2 Tekniska avdelningen och PTU ... 10
3.3 Arbetsmiljöverkets föreskrifter ... 11
3.3.1 AFS 2006:6, användning av lyftanordningar och lyftredskap ... 11
3.3.2 AFS 2015:2, kvarts- och stendamm i arbetsmiljön ... 11
3.4 Statistik lyft ... 12
3.4.1 Planerat och verkligt antal ingjutna lyft ... 13
3.5 Projekt Södra Häggvik ... 14
4 RESULTAT ... 16
4.1 Intervjuer ... 16
4.1.1 Vilket lyftredskap är effektivast? ... 16
4.1.2 Vilket lyftredskap är säkrast? ... 17
4.1.3 När ska ett håldäck förses med ingjutna lyft? ... 18
4.1.4 Förbättringsåtgärder ... 20
4.1.5 Har antalet ingjutna lyft ökat? ... 21
4.1.6 Alternativa lösningar ... 22
5 DISKUSSION ... 22
5.1 Analys av resultatet och lösningsförslag ... 22
5.2 Förslag till vidare studier ... 24
6 SLUTSATSER ... 25
BILAGOR ... 28
Bilaga 1 – Aktuell produkthandbok ... 28
Bilaga 2 – Äldre produkthandbok ... 35
Bilaga 3 – Statistik över ingjutna lyft i tabellform. ... 39
Bilaga 4 – Korrespondens via mejl. ... 40
Bilaga 5 – Projekt Södra Häggvik ... 42
Bilaga 6 – Intervjufrågor ... 43
1
1 INLEDNING
AB Strängbetong är en av de ledande stomentreprenörerna i Sverige och ingår i den internationella koncernen Consolis. Företaget är utspritt på 12 verksamhetsplatser i landet med cirka 950 anställda och år 2019 omsatte företaget 2,5 miljarder kronor. AB Strängbetong producerar prefabricerade betongelement för montering ute på byggarbetsplatsen (Strängbetong, 2021). Företaget tillverkar element dels till projekt där de själva har hand om montaget och dels till projekt där montören är en annan aktör på marknaden som då kallas för fritt biljobb1. Med betongelement avses allt från bjälklag i de olika våningsplanen till pelare,
balkar och väggar med mera. Betongelement som används till bjälklag är ofta håldäckselement. Håldäck är rektangulära betongplattor med längsgående kanaler som tillverkas i fabrik för att sedan platsmonteras på en byggarbetsplats (Svensk Betong, 2021). Vid gjutning av ett håldäck erhålls ett naturligt, längsgående lyftspår i plattans längdriktning som gör att lyftsaxar enkelt kan greppa tag och lyfta plattan, se figur 1 nedan.
Figur 1: Tvärsnitt av ett håldäck (bilaga 1).
Denna rapport är upprättad i samarbete med AB Strängbetong. Författarna till rapporten har utgått från fabriken i Kungsör, eftersom det är där en stor del av håldäcksproduktionen äger rum.
1.1 Bakgrund
Per Eriksson2, produktionstekniker i Kungsörsfabriken, förklarar att arbeten med ingjutning av
lyft är en tidskrävande och kostsam process som påverkar produktionen negativt. Det är emellertid en nödvändig process i de fall håldäckselementen sågats på bredden så att det naturliga lyftspåret på elementets ena sida försvinner. Det är dessutom nödvändigt då håldäckselementets lyftzon påverkats tillräckligt mycket för att elementet ska anses vara ej
1 Per Eriksson, produktionstekniker, samtal den 14 april 2021. 2 Per Eriksson, produktionstekniker, samtal den 14 april 2021.
2
säkert att lyfta. Ytterligare en anledning till att ett håldäck kan förses med ingjutna lyft är i de fall håldäcksplattorna monteras intill en vägg. Lyftsaxen har i detta fall inte tillräckligt med utrymme för att kopplas loss från håldäcket då detta ska ligga dikt an mot väggen (bilaga 1). Håldäckselement är en kostnadseffektiv variant av ett traditionellt betongbjälklag som tillåter långa spännvidder. På grund av att håldäck till stor del består av längsgående kanaler minskas materialåtgången varpå materialkostnaden minskar (Betong, 2017). En ökad mängd ingjutna lyft medför därför en mer kostsam process för tillverkningen, men även en dyrare produkt. Dessutom är det rimligt att anta att ett ökat antal ingjutna lyft medför en ökad mängd koldioxidutsläpp. Oskar Esping, teknisk doktor på Thomas Betong och Thomas Concrete Group, förklarar att miljöbelastningen av en kubikmeter betong ungefär motsvarar 300 kilo koldioxidekvivalenter (Betong, 2017).
1.2 Syfte
Denna rapport syftar till att undersöka anledningen till det stora antal lyft som idag gjuts in vid produktionen av fullbreda håldäcksplattor samt vilka följder detta har ur ett kostnads- och tidsperspektiv. Genom att skapa en förståelse för varför håldäck ska förses med ingjutna lyft, och i vilken omfattning detta sker, kan beslutsunderlag för eventuella kostnads- och tidsbesparingar göras.
Undersökningen har genomförts i samarbete med AB Strängbetong då företaget själva ser förbättringspotential inom området.
1.3 Frågeformulering
Med anledning av ovanstående blir den intressanta och viktiga frågeställningen för företaget, och branschen i sin helhet, följande:
Vilka är anledningarna till den ökade mängden ingjutna lyft i dagens håldäcksproduktion och finns det förbättringsmöjligheter?
1.4 Avgränsning
Detta examensarbete motsvarar 15 högskolepoäng varvid rapporten har avgränsats till att enbart beröra håldäcksplattor som är fullbreda och där lyftspåren i sidorna är intakta. Vidare har avgränsningar för fullbreda håldäckselement gjorts när:
3
- plattan ska monteras i efterhand, så kallat eftermontage, vilket många gånger kräver ingjutna lyft.
- plattan ska monteras i lutning, vilket många gånger kräver ingjutna lyft.
2 METOD
Denna rapport innehåller litteraturstudier och intervjuer med anställda personer inom AB Strängbetong. I följande del av detta kapitel presenteras metodval, tillvägagångssätt och metodkritik för arbetet.
2.1 Val av metod
Litteraturstudier inom området ingjutna lyft i håldäckselement har utförts för denna rapport där elektroniska källor varit den mest förekommande. Dessa källor består i huvudsak av AB Strängbetongs intranät och arbetsmiljöverkets föreskrifter. Utöver de elektroniska källorna har boken Samhällsvetenskapliga metoder av Alan Bryman fungerat som underlag. Litteraturstudien har till uppgift att ge en beskrivning av det som redan är känt inom området och att ge en introduktion till rapportens undersökning (Bryman 2016, s. 130).
I denna rapport har olika personers åsikter tagits tillvara. Som underlag för intervjuerna har Samhällsvetenskapliga metoder av Alan Bryman fungerat för val av intervjumetodik3. Då det
saknas tidigare forskning kring detta område har intervjuer genomförts med personer som har mångårig erfarenhet inom området. Personerna har hänvisats till av Per Eriksson som är produktionstekniker vid fabriken i Kungsör och själv har mångårig erfarenhet. Intervjupersonerna har dessutom olika roller i företaget vilket gör att information och åsikter kommer från flera olika perspektiv (Bryman 2016, s. 563).
2.2 AB Strängbetongs databaser
För att ta reda på relevant fakta inför denna rapport har författarna fått tillgång till Strängbetongs databaser och intranät där alla produkthandböcker finns tillgängliga med aktuella samt uppdaterade standarder. Via Strängbetongs databaser har även tidigare upplagor av produkthandboken hämtats för att jämföra aktuell standard mot tidigare gällande standard med avseende på ingrepp i lyftzoner (bilaga 1 och 2). Produkthandboken uppdateras kontinuerligt och tidigare upplagor av handboken skiljer sig åt från dagens upplaga. I 2010 års upplaga av produkthandboken saknades till exempel flödesschemat som konstruktionsanvisning till när
4
ingjutna lyft eller lyftsax ska användas (bilaga 1). Därför har 2010 års upplaga av produkthandboken, med dess föreskrifter som rör ingrepp och håltagning av håldäckselement, sammanställts (bilaga 2).
Genom Strängbetongs databaser har även tillgång erhållits till iNetto som är den programvara företaget använder sig av för att hantera sina projekt. I programmet iNetto finns all relevant information som berör, i detta fall, antal ingjutna lyft och tillverkning av håldäckselement. Med hjälp av den informationen har statistik över tillverkningen av håldäckselement för olika år kunnat sammanställas för att visa på att en ökning av antalet ingjutna lyft faktiskt har skett (bilaga 3).
2.3 Arbetsmiljöverkets författningssamling
Utöver den information som hämtats från Strängbetongs databaser har arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS) studerats och relevant information har bidragit till arbetet i denna rapport. Med relevant information avses föreskrifter i arbetsmiljöverkets författningssamling som kan ge stöd till dagens standard i produkthandboken, men också intervjupersonernas uttalanden. Till exempel har AFS 2006:6 om användning av lyftanordningar och lyftredskap studerats. Uppdateringar av produkthandboken har till syfte att skapa en enhetlig standard för företaget (bilaga 4). Uppdateringar kan även bero på att tillbud rapporterats och att standarden kräver en förbättring med avseende på exempelvis arbetsutförande och arbetsmiljö4.
Paragrafer från arbetsmiljöverkets författningssamling som kan tala för och emot intervjupersonernas yttranden har sammanställts i del 3.3.
2.4 Intervjuer
Vid en semistrukturerad intervju finns en lista över förhållandevis specifika teman som ska beröras vid en intervju (Bryman 2016, s. 563). På så vis kan eventuella följdfrågor uppstå under intervjuns gång, till följd av intervjupersonens egna uppfattningar och vad hen anser vara viktigt i frågan. Samtliga intervjuer som genomförts innehåller följande frågor:
1. Vilket sätt är effektivast att lyfta på - lyftsax eller lyft? Kan du ge ett exempel?
2. Vilket sätt är säkrast att lyfta på - lyftsax eller lyft? Om din åsikt för säkerheten kring de två lyftanordningarna går isär, kan du förklara varför?
5
3. Vad anser du är orsakerna till när / varför ett håldäck ska eller inte ska förses med lyft? Varför?
4. Ser du förbättringsåtgärder gällande ingjutning av lyft i håldäck? Om så är fallet, kan du förklara varför och ge ett exempel?
5. Hur har antalet ingjutna lyft förändrats under din tid, från när du började till idag? 6. Finns det alternativ som du anser skulle fungera?
2.5 Metodkritik
De ställda forskningsfrågorna har kunnat besvaras med vald metod och med en godtagbar tillförlitlighet. Då det kontaktade företaget är en av de ledande stomentreprenörerna i landet är det rimligt att anta att de ligger i framkant inom utvecklingen. Valet av personer som fick förfrågan om de ville ställa upp på en intervju gjordes inte slumpmässigt, utan dessa har en mångårig erfarenhet inom branschen och problemområdet som forskningsfrågorna berör. Innan förfrågan skickades ut till olika personer, om de kunde tänka sig att ställa upp på en intervju, gjordes en noga avvägning av vad intervjuerna var tänkta att generera. Valet föll därför på att skicka förfrågan till personer som har jobbat länge på företaget. Tack vare sina erfarenheter har personerna stor kunskapsbas gällande håldäck. Intervjupersonerna arbetar inom olika avdelningar på företaget där dessa avdelningar var konstruktion-, produktions-, montage- och utvecklingsavdelningar.
Rapportens syfte med de valda metoderna kan anses vara uppfyllt, men det finns emellertid förbättringspotential. Vid ett nytt genomförande av denna rapport skulle fler företag och personer vara av intresse att intervjua då åsikter och uppfattningar kan skilja sig åt beroende på företag och tillvägagångssätt. Dessutom påpekar en av de anställda inom tekniska avdelningen på företaget att tillvägagångssättet kan skilja sig beroende på verksamhetsort. Problem som en viss ort anser föreligga behöver nödvändigtvis inte finnas på en annan ort5. Därav hade en
intressant infallsvinkel varit att utreda huruvida personer på andra orter har samma upplevelser gällande forskningsfrågorna.
I nästa del av rapporten har litteraturstudier sammanställts för att introducera läsaren i problemområdet.
6
3 TEORI
Data som presenteras i detta avsnitt avser att skapa underlag för läsaren till att förstå problematiken kring frågeformuleringen som denna rapport bygger på. Erhållna data i detta avsnitt kan, vid en mer grundlig undersökning, ge ett mer precist resultat då mörkertalet uppskattas vara stort (bilaga 5). Redovisade värden visar emellertid åt vilket håll utvecklingen går.
3.1 Aktuell produkthandbok
AB strängbetongs produkthandbok innehåller specifikationer för företagets standard, däribland föreskrifter som berör lyft av håldäcksplattor. En konstruktör inom företaget utgår från produkthandboken när hen ska besluta om ett håldäck ska förses med ingjutna lyft eller ej. Produkthandboken innehåller konstruktionsanvisning för lyft av håldäck och standarden är styrande för samtliga personer inom företaget (bilaga 1).
Nedanstående utdrag från senaste upplagan av produkthandboken anger förutsättningarna, i form av ett flödesschema, för när lyftsax eller ingjutna lyft ska eller inte ska användas.
7
Förklaring av flödesschema
- Med 2+2 ingjutna lyftvajrar avses två lyft som gjuts in i vardera ände på håldäckselementet. Samma princip gäller för 2+1 ingjutna lyftvajrar (bilaga 1).
- Med lyftzon avses det område som lyftsaxen greppar och lyfter håldäckselementet (bilaga 1).
- En lyftsax är ett lyftredskap utformat för att lyfta ett håldäckselement i dess lyftspår6.
Är plattans längd mindre än 2800 mm?
Håldäck med en längd kortare än 2800 mm ska alltid förses med ingjutna lyft (bilaga 1). Ingrepp i dessa element har stor påverkan på lyftzonen då de är så korta att de påverkas av alla ingrepp7.
Är plattan av typen HD38 eller HD40 med längd 15 000 mm eller mer?
Fullbreda håldäck av typen HD38 eller HD40 som är över 15 meter långa ska alltid förses med ingjutna lyft (bilaga 1). Benämningen HDxx innebär ett håldäck som har höjdmåttet xx centimeter, alltså är en HD38 ett håldäck som har höjdmåttet 38 centimeter (Svensk Betong, 2021). Samma princip gäller för övriga profiler. Orsaken till att dessa håldäckselement ska förses med ingjutna lyft är av säkerhetskaraktär. På grund av längden och storleken på håldäcksprofilerna blir tyngden för plattan så pass stor att lyft med lyftsax ej anses vara säkert nog att lyfta med8.
Är lyftspåren i lyftzonen påverkade?
För håldäck vars totala vikt överskrider 6,5 ton krävs en lyftzon på 3000 mm, vilket beror på att det krävs dubbla lyftsaxar i vardera ände enligt figur 3. Dessutom krävs att lyftspåren inom hela lyftzonens sträcka är opåverkade. Håldäck vars totala vikt underskrider 6,5 ton kräver en lyftzon på 1700 mm för lyft med enkel lyftsax. För ett håldäck vars vikt underskrider 6,5 ton krävs en sammanhängande sträcka av minst 1200 mm för att lyftspåren inom lyftzonen ska anses vara opåverkade. Se figur 3 nedan.
Håldäckselement ska kunna greppas och lyftas med ett säkert utförande vilket kräver att elementets lyftspår är opåverkade (bilaga 1).
6 Figur 5 tydliggör lyftsaxens utseende.
7 Personlig kommunikation med konstruktör, samtal 14 april 2021. 8 Per Eriksson, produktionstekniker, samtal 14 april 2021.
8
Figur 3: Lyftzon enkelsax till vänster, lyftzon dubbelsax till höger (bilaga 1).
Enligt produkthandbokens föreskrifter anses lyftspåren inom lyftzonen på ett håldäck vara påverkade, och därmed kräver ingjutna lyft, vid något av följande scenarion (bilaga 1):
- Håldäckets sida innehåller ett genomgående urtag och/eller ett icke genomgående urtag. Detta kan medföra att hållfastheten i lyftzonen äventyras.
- Det finns ingjutningar i håldäckets ytterkanal, som till exempel en ingjuten fästplåt, som kan medföra utbuktning i lyftspåret.
- Utstickande detaljer i plattans sida som kan medföra att lyftsaxen inte erhåller en sammanhängande sträcka om 1200 mm att greppa tag i håldäcket.
- Ingrepp inom ytterkanalen, som till exempel ett genomgående urtag eller icke genomgående urtag, som kan medföra att hållfastheten i lyftzonen äventyras.
Ska plattan monteras intill vertikalt bärverk?
Vid de fall överkanten av det intilliggande väggelementet sträcker sig förbi lyftspårets underkant hos håldäcket ska plattan förses med ingjutna lyft. Det beror på att lyftsaxen inte ges tillräckligt med utrymme för att kopplas loss från håldäcket (bilaga 1).
9
I de fall överkanten av det intilliggande väggelementet inte sträcker sig förbi lyftspårets underkant hos håldäcket kan däremot lyftsax användas vid lyft. Se figur 5 nedan.
Figur 5: Situation då ingjutna lyft ej behövs i plattor intill vertikala bärverk (bilaga 1).
3.1.1 Äldre produkthandbok
För jämförelse av aktuell produkthandbok har AB Strängbetongs upplaga från 2010 valts att jämföras. Produkthandbokens upplaga från 2010 saknar konstruktionsanvisning för lyft av
håldäck som infördes i standarden först år 2014 (bilaga 1). I stället fanns det likt dagens upplaga
anvisningar för håltagningar och ingrepp i håldäckselement.
Enligt dokument i produkthandbokens upplaga från 2010 delas ingrepp i håldäckselement in i tre kategorier (bilaga 2):
- Kategori 1
Ingrepp som kan komma att påverka balkliv och armering. - Kategori 2
Ingrepp som kan utföras i fabrik. - Kategori 3
Mera omfattande ingrepp än kategori 2 som ej kan göras inom fabrik och därmed måste utföras efter att plattan monterats.
För 2010 års upplaga gällde att konstruktören själv skulle beakta lyftmöjligheten och besluta om plattan skulle lyftas med ingjutna lyft eller med lyftsax (bilaga 2).
Det som skiljer dessa upplagor åt är bland annat längden på den sammanhängande greppytan för enkel respektive dubbel lyftsax. Enligt 2010 års standard krävde enkel lyftsax 700 mm
10
sammanhängande greppyta och dubbel lyftsax 1400 mm (bilaga 2). Dagens standard kräver 1200 mm samt 3000 mm för enkel respektive dubbel lyftsax (bilaga 1). Orsaken till att upplagorna skiljer sig åt är att den tekniska avdelningen uppdaterat standarden för att lättare möjliggöra säkra lyft. Eriksson9 förklarar att tillbud var mer vanligt förekommande förut, bland
annat på grund av den lilla greppytan i 2010 års upplaga. Vidare ska avståndet från ingrepp till lyftpunkt vara minst 350 mm, se figur 6. För en fullbred standardplatta får ingreppet från håldäcksänden således inte överskrida 850 mm.
Figur 6: Toleranser för ingrepp inom lyftzon år 2010 (bilaga 2).
3.2 Tekniska avdelningen och PTU
Inom AB Strängbetong finns en teknisk avdelning som ansvarar för upprättande och underhåll av dokument i produkthandboken. Tekniska avdelningen består av en grupp människor vars funktion är att stötta avdelningar, så kallade interna kunder, inom företaget som ser ett problem med något moment eller detalj10. Gruppen tar emot synpunkter och eventuella förslag på
förbättringar eller förändringar. Förslagen skickas vidare ut på en intern remiss till berörda avdelningar inom företaget så att alla ges tillfälle att tycka till om hur problemet kan lösas på bästa sätt. Remissen behandlas av lokala produktionstekniska utvecklingsgrupper (PTU) hos de avdelningar som berörs av besluten. Förutom underhåll eller problem kan ärenden även gälla en ny standard som ska inrättas, vilket i så fall följer samma process (bilaga 4). Tekniska avdelningen inom AB Strängbetong lägger stor vikt i att ge alla berörda parter möjlighet att tycka till i sakfrågan11.
9 Per Eriksson, produktionstekniker, samtal 14 april 2021.
10 Personlig kommunikation med medlem i den tekniska avdelningen, samtal 19 april 2021. 11 Personlig kommunikation med medlem i den tekniska avdelningen, samtal 19 april 2021.
11
3.3 Arbetsmiljöverkets föreskrifter
Arbetsmiljöverket är en statlig myndighet som ger ut bindande föreskrifter och som återfinns i deras författningssamling. AFS ska följas av företag för att uppnå god arbetsmiljö (Arbetsmiljöverket, 2021). Syftet med att lyfta fram paragrafer ur arbetsmiljöverkets författningssamling är att ge eventuella för- och/eller motargument till den information som framkommit i rapporten.
3.3.1 AFS 2006:6, användning av lyftanordningar och lyftredskap
Föreskriften om användning av lyftanordningar och lyftredskap anger riktlinjer och föreskrifter för arbetsmiljön (AFS 2006:6). Arbeten med användning av lyftanordningar och lyftredskap ska, enligt arbetsmiljöverkets hemsida, “planeras, organiseras och genomföras så att farliga situationer förhindras” (AFS 2006:6, 9§).
Enligt föreskrifterna ska risker och arbetsförhållanden undersökas vid användning av lyftredskap. Undersökning och riskbedömning ska bland annat ske med avseende på arbetstagarens praktiska och teoretiska kunskaper beträffande lyftredskapet (AFS 2006:6, 3§). Med grund i den riskbedömning som gjorts skall sedan åtgärder införas så att risk för ohälsa och olycksfall förebyggs (AFS 2006:6, 5§). För säker användning av ett lyftredskap skall arbetstagaren besitta rätt kunskaper, både i teorin och praktiken (AFS 2006:6, 29§).
3.3.2 AFS 2015:2, kvarts- och stendamm i arbetsmiljön
Hos arbetsmiljöverket finns råd och föreskrifter om kvarts- och stendamm i arbetet samlat i AFS 2015:2. Föreskrifterna syftar till att minimera risker för exponering av damm som innehåller kvarts vilket ofta uppstår vid arbeten med och bearbetning av stenmaterial då detta material kan innehålla kvarts (AFS 2015:2, 1§). Den riskbedömning som utförts av arbetsgivaren är det underlag som beslut om åtgärder ska grundas på för att exponeringsrisker ska minimeras. Det finns en prioritetsordning för åtgärderna där punkt ett är att risken ska elimineras. Kan inte risken elimineras ska, enligt punkt två, risken begränsas och i sista hand ska arbetstagarna skyddas mot denna risk enligt punkt tre (AFS 2015:2, 8§).
För att begränsa risken för dammspridning när bearbetning av material som innehåller kvarts sker ska arbetsutrustningen i första hand vara sådan som genererar så liten spridning av dammet som möjligt (AFS 2015:2, 13§).
12
3.4 Statistik lyft
Information har sökts upp i programmet iNetto för produktionsåren 2010 och år 2020 för att få fram data angående hur stor del av håldäcksproduktionen som innefattat lyft, men även för att uppmärksamma hur antalet har förändrats under detta tidsintervall. De siffror som presenteras utgår från den planerade produktionen under dessa tidsperioder och kan därmed skilja sig något, dock marginellt, från det verkliga utfallet. Skillnaden kan bland annat bero på oplanerade driftstopp, exempelvis till följd av efterarbete med ingjutningar eller maskinhaveri etcetera12.
I figur 7 nedan illustreras en jämförelse av förhållandet mellan håldäcksplattor med respektive utan ingjutna lyft. De blåa fälten i respektive cirkel anger den andel av håldäcken som inte har försetts med ingjutna lyft medan det orangea fältet anger den andel av håldäcken som har ingjutna lyft. I det orangea fältet ingår i denna figur även längdsågade håldäckselement. Den vänstra cirkeln är för år 2010 där 619 av totalt 41 101 producerade håldäckselement innehöll ingjutna lyft. Den högra cirkeln representerar år 2020 och där syns en tydlig ökning i andelen håldäcksplattor som fick ingjutna lyft. År 2020 innehöll 19 406 håldäckselement ingjutna lyft av totalt 65 528 producerade håldäckselement. Den procentuella andelen med ingjutna lyft har ökat från 1,51 procent år 2010 till 29,61 procent år 2020 (bilaga 3).
Figur 7: Jämförelse andel håldäcksplattor med/utan lyft år 2010 och 2020 (bilaga 3).
I figur 8 nedan illustreras en jämförelse av förhållandet kring hur stor andel av de gjutna håldäckselementen som försetts med ingjutna lyft och antingen är av full bredd eller har blivit
13
längdsågade, alltså gjorts smalare och därmed tappat sitt naturliga lyftspår. Det blå fältet representerar håldäcksplattor som har full bredd, 1197 mm medan det orangea fältet representerar längdsågade plattor där bredden är smalare än 1197 mm.
Den vänstra cirkeln står likt föregående figur för år 2010 där det tydligt kan utläsas att den största andelen av ingjutna lyft, närmare tre fjärdedelar, beror på längdsågningar och därmed är fullt nödvändiga. Det är enbart 176 stycken plattor, vilket motsvarar 28,43 procent, av plattorna med ingjutna lyft som är fullbreda.
Den högra cirkeln representerar således år 2020 där andelen fullbreda håldäck nästan har fördubblats. De fullbreda håldäcken med ingjutna lyft är 11 208 till antalet och utgör 57,76 procent av det totala antalet håldäck som utrustats med ingjutna lyft (bilaga 3).
Figur 8: Jämförelse andel fullbreda och längdsågade håldäck med ingjutna lyft (bilaga 3).
3.4.1 Planerat och verkligt antal ingjutna lyft
En av konsekvenserna till det ökade antalet ingjutna lyft är att anbudspriset inte alltid täcker det verkliga antalet ingjutna lyft i en order13. Via AB Strängbetongs programvara iNetto, samt med
hjälp av produktionsberedare i Kungsörsfabriken, har data tagits fram för att kunna göra en jämförelse. Jämförelsen berör antalet ingjutna lyft i håldäcksproduktionen för Kungsörsfabriken och illustreras med hjälp av grafen i figuren nedan. Planerat antal ingjutna lyft är den siffra som erhållits via programvaran iNetto. Programmet redovisar siffror för projekterade ritningar vilket gör att det ursprungliga antalet i anbudet kan vara lägre14.
13 Personlig kommunikation med produktionsberedare i Kungsörsfabriken, samtal 15 april 2021. 14 Personlig kommunikation med produktionschef i Kungsörsfabriken, samtal 19 maj 2021.
14
Figur 9: Graf över ingjutna lyft i Strängbetongs fabrik i Kungsör januari-oktober 2020 (bilaga 3).
Uppgifter vad gäller verkligt antal ingjutna lyft för månaderna november och december saknas. Nedan presenteras värdena i tabellform.
Tabell 1: Planerat och verkligt antal lyft, januari - oktober år 2020 (bilaga 3).
Enligt Eriksson15 är den totala kostnaden för ett ingjutet lyft ungefär 400 kronor medräknat
diverse omkostnader. Differensen är 1098 fler ingjutna lyft än vad som planerats vilket motsvarar 439 200 kronor i utebliven inkomst. Det finns dock indikationer på att mörkertalet kan vara större än vad tabell 1 visar16.
3.5 Projekt Södra Häggvik
En konstruktör och en projektledare på AB Strängbetong har tillsammans arbetat fram lösningsförslag för att kringgå ingjutna lyft intill väggelement. Lösningsförslagen skulle innebära att lyftsaxen ges tillräckligt med utrymme att kopplas loss från håldäckselementet vid
15 Per Eriksson, produktionstekniker i Kungsörsfabriken.
15
montering så att ingjutna lyft ej är nödvändiga17. De framarbetade lösningsförslagen framgår
av figurerna nedan:
Figur 10: Tvärsnitt av de framarbetade lösningsförslagen. De övre figurerna visar en breddning av gjutfogen på intilliggande vägg. De nedre figurerna visar sänkt horisontalfog (bilaga 5).
För det ena alternativet i figur 10 har höjden på väggelementet sänkts så att horisontalfogen hamnar under underkant lyftspår. För det andra alternativet har gjutfogen breddats. Med horisontalfog avses överkanten på väggelement. Gjutfog är det utrymme som ska fyllas med flytbetong på byggarbetsplatsen så att de monterade elementen samverkar i konstruktionen. Heinsoo har räknat på vilka besparingar denna idé skulle ha medfört för ett aktuellt projekt där samtliga våningsplan innehöll en stor mängd montering av håldäck intill väggelement. Med
17 Cecilia Heinsoo, projektledare på Södra Häggvik & Tommy Olofsson, konstruktör, samtal 28 april
16
avseende på kostnad för ingjutna lyft, och merkostnad för montörer samt kopplare, skulle besparingen för projekt Södra Häggvik motsvarat en summa om ungefär 574 154 kronor (bilaga 4). Dessutom har hon sammanställt en efterkalkyl gällande avvikelsen i antalet ingjutna lyft för projektet. Anbudet innehöll ett totalt antal ingjutna lyft på 134 stycken, medan det verkliga utfallet var 524 stycken ingjutna lyft. Detta var en ökning på 390 stycken ingjutna lyft, vilket motsvarar en materiell kostnad på 87940,36 kronor (bilaga 5).
Idén har dock ännu inte hunnit testas på något projekt då Södra Häggvik redan hade projekterats och ritningar framställts när idén började formas.
4 RESULTAT
Resultatet för denna rapport bygger på de intervjuade personernas åsikter och uppfattningar kring den ställda problemformuleringen om anledningarna till den ökade mängden ingjutna lyft, men även eventuella förbättringsmöjligheter. De erhållna svaren på de allmänna frågorna enligt
2.2 Intervjuer i denna rapport har sammanställts nedan. I diskussion samt slutsats har resultatet,
i form av de erhållna svaren från de intervjuade, kopplats samman med teorin för denna rapport.
4.1 Intervjuer
För att ge svar på den ställda frågeformuleringen för denna rapport har intervjuer med nio anställda på AB Strängbetong genomförts. Syftet har varit att erhålla eventuella orsaker till den ökade mängden ingjutna lyft. En medlem i tekniska avdelningen på AB Strängbetong förklarar att de interna kunderna inom företaget alltid ska ges tillfälle att tycka till i en revidering av standarden som de berörs av. En revidering inom standarden kan bero på en efterfrågan som ställts av någon intern kund inom företaget, alternativt om ett olycksfall eller tillbud ska förebyggas18. Till följd av detta blir de anställdas åsikter inom företaget, med deras unika
kunskaper i arbetsområdet, av högsta intresse. Alla berörda parter har, vid en uppdatering av standarden, getts tillfälle att tillsammans komma fram till den bästa lösningen. Deras åsikter ligger därför mer eller mindre till grund för dagens upplaga av produkthandboken.
4.1.1 Vilket lyftredskap är effektivast?
Beroende på vilken yrkesroll de intervjuade haft har svaren på denna fråga skiljt sig åt något. Personer i nära anslutning till produktionen menar att lyftsax är det mest effektiva lyftredskapet, medan personer i nära anslutning till arbete med montage av håldäck anser ingjutna lyft vara det mest effektiva lyftredskapet. Fem av de nio intervjuade personerna har är av åsikten att lyft
17
med lyftsax är det mest effektiva lyftredskapet. Gemensamt för dessa personer är att de arbetar i anslutning till håldäcksproduktionen. En av de intervjuade är hallchef på Kungsörsfabrikens håldäcksproduktion och förespråkar starkt att lyftsax är det mest effektiva lyftredskapet. Detta på grund av att det annars tillkommer en process med de ingjutna lyften. Fabrikens hallchef förklarar: “Det är ju en extra process, så allting förutom att lyfta och gjuta stör processen”. Två av de intervjuade arbetar inom produktionsteknik och teknisk utveckling. Dessa menade att lyft med lyftsax är mer effektivt och framhöll även att ingjutning av lyft inte är kostnadseffektivt. Ett större antal ingjutna lyft i produktionen av håldäck innebär en större risk för att inte kunna gjuta ett lika stort antal håldäck var dag. En av de intervjuade som jobbar inom teknisk utveckling förklarar: “Därför har vi ju en loop, vi måste gjuta ett visst antal håldäck varje dag för att få snurr på ekonomin, då är det inte kostnadseffektivt att ha ingjutna lyft”.
Det fanns emellertid personer som menade att lyft med ingjutna lyft är mer effektivt än lyft med lyftsax. Framträdande för dessa personer är att de är involverade i arbetet med montage av håldäcksplattor. De anser att det är smidigare vid montage av håldäcksplattor att använda ingjutna lyft på grund av att kättingarna, som ska kopplas till vardera ingjutet lyft, är lättare att styra rätt än vad ett stort lyftok är. Bägge intervjuade montagechefer poängterar att lyftoket tenderar att rotera i luften när det inte bär någon last, vilket kostar tid och försvårar kopplingsprocessen. Samtidigt är tanken bakom produktionen av håldäckselement att de ska vara billiga och enkla att tillverka samt montera. Genom att gjuta in lyft i håldäckselementen fördyras produkten och affärsidén fallerar. En av de intervjuade projektledarna förklarar: “[...] men det är väl egentligen mest effektivt att lyfta med ingjutna lyft, men då blir det ju inte en håldäcksplatta för då måste man ju i produktionen göra mer och den väger mer […]”.
Avslutningsvis är alla de intervjuade medvetna om att det som är en för- eller nackdel på montage nödvändigtvis inte är en för- eller nackdel i produktionen och vice versa. Det finns olika intressen i frågan om vad som är det mest effektiva lyftredskapet, men samtliga är överens om att ingjutning av lyft inte är kostnadseffektivt.
4.1.2 Vilket lyftredskap är säkrast?
Vad gäller frågan om vilket lyftredskap som är säkrast så är de intervjuade personerna eniga om att det i normalfallet, förutsatt att håldäcket och dess lyftspår inte är defekt, inte föreligger
18
någon säkerhetsmässig skillnad mellan ingjutna lyft och lyftsax. Däremot poängterar de flesta att felkällor för lyft med lyftsax är mer vanligt förekommande än vid användning av ingjutna lyft. Flera av de intervjuade nämnde fall där håldäck har tappats på grund av att lyftsaxen inte haft tillräckligt bra grepp om plattan. Framför allt i de fall tunga och långa håldäcksprofiler lyfts med dubbel lyftsax. En av de intervjuade montagecheferna berättade om ett tillbud som skett gällande lyft med dubbel lyftsax av större håldäcksprofiler. Två eller tre håldäck hade tappats, på grund av ingrepp inom lyftzonen, vilket resulterade i en uppdatering av produkthandboken till dagens standard. Uppdateringen innebar att det inte får förekomma några som helst ingrepp inom ytterkanalen i lyftzonen för lyft med dubbel lyftsax. Dessutom beslutades att håldäcksprofilerna HD/f 38 och HD/f 40, med en längd över 15 meter, alltid ska förses med ingjutna lyft.
Även om det har skett tillbud där lyftsaxen tappat greppet om håldäcket har flera av de intervjuade varit noga med att understryka att lyft med lyftsax kan genomföras lika säkert som med ingjutna lyft. Den största påfrestningen för plattan sker, enligt fabrikens produktionsberedare, när håldäcket lyfts ur formen på grund av att det bildas ett vakuum under plattan. När den sedan hänger i luften utsätts plattan inte för samma krafter. Eriksson (2021) förklarar: “så länge som plattan är hel och lyftzonen är opåverkad så är det lika säkert att lyfta med lyftsax, du kan ju rycka loss ett ingjutet lyft också”. Därtill förklarar en av de intervjuade projektledarna att lyft med lyftsax är tryggt i sin helhet såvida lyftspåret är intakt och håldäckselementet inte väger för mycket. Projektledaren förklarar: “Har man däremot ett bra grepp om plattan så släpper den ju nästan aldrig”.
Sammanfattningsvis är flera av de intervjuade av åsikten att bägge lyftredskap mer eller mindre är lika säkra med korrekt genomförande. Kunskap om varan och hur den ska hanteras är en viktig del i att kunna arbeta säkert.
4.1.3 När ska ett håldäck förses med ingjutna lyft?
De intervjuade, med anknytning till montage och byggarbetsplatser, har gett svar på frågan med utgångspunkt i hanteringen av håldäckselementen. De menar att håldäck ska förses med ingjutna lyft för att underlätta monteringen av dessa, men även för att monteringen ska kunna ske säkert samt enligt produkthandbokens föreskrifter. Ett moment som genererar väntetid vid montage är byte av lyftredskap. Enligt de intervjuade montagecheferna tar detta moment onödig tid och uppstår då vissa håldäckselement innehåller ingjutna lyft och vissa inte. Orsaken är att
19
kopplingsanordningen måste bytas flera gånger. Dessutom förklarade montagecheferna att fördelen med ingjutna lyft för montage är att montörerna kan koppla sina säkerhetslinor till lyftvajrarna, vilket inte vore möjligt med en platta som saknar ingjutna lyft.
En följdfråga ställdes till båda montagecheferna om det uppstår något merarbete på grund av de ingjutna lyften. Personerna förklarade att det genom ingjutning av lyft i håldäckselementen uppstår ett efterarbete på arbetsplatsen, vilket innebär att lyftvajrarna kapas av och urtagen fylls igen med flytspackel. Beroende på antalet ingjutna lyft kan det generera oönskade kostnader för beställaren. En av montagecheferna förklarar: “Ibland så är det ju kanske dock inte så många urtag för lyft gjorda och då kanske man inte bryr sig vidare om det, men i de fall, som till exempel projekt Sadelplatsen där 90 % av håldäcken innehåller lyft så blir det ju viktigt”. Montagecheferna kunde däremot inte nämna något merarbete som uppstår då håldäckselementen inte innehåller ingjutna lyft. Dock ser en av de intervjuade montagecheferna på ingjutna lyft som en vinst snarare än en förlust, med avseende på säkerhet:
Jag ser inget merarbete för plattor som inte innehåller ingjutna lyft, där man alltså lyfter med sax. Däremot ser ju jag inte lyftvajrarna som något negativt då man kan koppla linan till skyddsselen i dem, så jag ser dem snarare som en vinst.
En av de intervjuade projektledarna har ansvaret för fritt biljobb, alltså när AB Strängbetong inte ansvarar för montaget, och påpekar att beställaren många gånger saknar kunskap och resurser för att hantera monteringen av håldäck på ett säkert sätt. I de fall arbetsinsatsen är kortvarig, eller då tillräcklig kunskap om hur monteringen av håldäck ska skötas, förses de levererade håldäckselementen med ingjutna lyft.
Resterande intervjupersoner anser att håldäckselementen ska förses med ingjutna lyft i enlighet med produkthandbokens föreskrifter. Det vill säga när ingreppen inom lyftzonen är tillräckligt omfattande eller då håldäckselementen är långa och tunga. Emellertid menar vissa av de intervjuade att detta är mer vanligt förekommande idag. Håldäckselementen innehåller allt fler ingrepp inom lyftzonen vilket resulterat i ett större antal ingjutna lyft. Ett flertal av de intervjuade är av uppfattningen att håldäckselementen är mer komplicerade i dag och att detta
20
genererar ett större antal ingjutna lyft. Ökad komplexitet kan bero på att det produceras mer bostäder idag än för till exempel tio år sedan, hos företaget19.
4.1.4 Förbättringsåtgärder
Flera av de intervjuade anser att mängden urtag i håldäckselementen har ökat och att den bästa av alla förbättringsåtgärder vore att minska denna omfattning. En av de intervjuade är konstruktör på AB Strängbetong och förklarar: “Det vore ju smidigare om håltagning gjordes mer ute på byggen, speciellt när PHB ibland kan säga att väldigt små urtag i lyftzonen gör att det krävs ingjutna lyft”. Med tanke på att ett flertal av företagets konstruktörer som ritar håldäck är från utlandet, och inte har någon längre erfarenhet av arbetet, kan detta många gånger generera ett större antal ingjutna lyft än vad som kanske faktiskt är nödvändigt. Flera av de intervjuade är av åsikten att ett flertal urtag skulle kunna göras på arbetsplatsen i stället för i fabriken. Många gånger tas beslutet att rita in ingjutna lyft i håldäck i stället för att undersöka den bakomliggande orsaken till att det ska ritas in från första början enligt Eriksson som förklarar: “[...] jag tror att man ska försöka få en helhetssyn på det. Så att man inte i första hand sätter lyft om det påverkar lyftzonen utan i stället vänder på det och undersöker om man verkligen måste göra det som ger påverkan på lyftzonen”. Erikssons uppfattning är att ingjutna lyft genererar högre kostnader än om håltagningen i stället skulle ske på arbetsplatsen. Eriksson förklarar: “...att gjuta in ett lyft kostar ungefär 400 kronor, en håltagare kanske kostar 500-600 kronor i timmen och hinner göra ganska många hål på den timmen”.
Ett återkommande ämne för samtliga intervjuer och frågeställningar är säkerheten. En av de intervjuade, som arbetar inom teknisk utveckling på företaget, menar att säljavdelningen skulle kunna bli tydligare till kunder om hur mycket urtag som kan göras i håldäckselementen innan ingjutning av lyft blir ett krav. I stället anser personen att urtagen skulle kunna markeras på förhand i fabriken för att sedan, på kundens ansvar, göra håltagningen på plats. Dessutom framhåller en av de intervjuade projektledarna att det finns lyftutrustning på marknaden som skulle klara av att lyfta mycket tunga och långa håldäckselement, men att ingen investerar i dem. Projektledaren förklarar: “Det är en säkerhetsfråga, och säkerheten har inget pris”. Flera av de intervjuade är av åsikten att en förbättringsåtgärd för att undvika ingjutna lyft i fullbreda håldäckselement vore att köpa in fler resurser till företaget. Kungsörsfabrikens hallchef förklarar: “Ja, jag tycker att Strängbetong ska ha resurser att lyfta alla plattor som inte
21
är längdsågade, oavsett kund”. Ett flertal av de intervjuade instämmer i detta svar på den ställda frågan, däribland en av de intervjuade projektledarna: “Fler lyftsaxar ute på de mindre byggena. Det skulle vi kunna tjäna jättemycket på”. Håldäckselement för fritt biljobb kan i många fall förses med ingjutna lyft då antingen resurserna saknas för att lyfta elementen med lyftsax, alternativt om arbetsinsatsen är kortvarig. Eriksson tror dock att investeringskostnaderna, för inköp av lyftutrustning, relativt snabbt skulle kunna tjänas in i stället för att gjuta in lyft i håldäckselementen:
En lyftsax kostar väl runt 40 000 kronor styck och oket kostar kanske 80-100 000 kronor styck men det har man ju sen. Om man tänker på…. 400 kronor per lyft och så har du 1000 lyft det är 400 000. Har du 100 lyft så har du 40 000 kronor, och 100 lyft räcker till 25 plattor. Då har du en sax och har alltså slösat bort pengarna för en sax om du har ett jobb med 25 plattor som du sätter lyft i för att du inte vill skicka ut en sax. Jag har svårt att tänka mig hur man kan räkna hem det.
Vissa av de intervjuade anger även andra alternativ till ingjutna lyft och maskiner som finns på marknaden. Maskinerna, som även monterar lyftredskapet i produktionen, används inom håldäcksproduktionen i andra länder. Hallchefen för håldäcksproduktionen i Kungsörsfabriken berättar att denne själv varit på studiebesök i Frankrike och sett en av dessa maskiner i arbete, men anser dock att maskinen var långsam. Eriksson menar dock att problemet med den stora omfattningen inte löses med maskinen och förklarar: “[...] den går hyfsat fort att köra, men är det mycket så tar det ändå sin tid”. Dessutom kvarstår även problemet med kostnaderna och tiden som går åt för ingjutning av lyft i elementen. Kostnaderna ska då tas upp i kalkyl och som fördyrar projektet. En av de intervjuade, som arbetar inom teknisk utveckling på företaget, förklarar: “Så fort lyft ska gjutas in börjar det kosta pengar och måste finnas med i kalkylen som fördyrar projektet och tiden”.
4.1.5 Har antalet ingjutna lyft ökat?
Sex av de nio intervjupersonerna är av åsikten att antalet ingjutna lyft har ökat markant under de senaste åren. De som anser att det skett en ökning har arbetsroller med anknytning till produktion och utveckling av produkten. Fabrikens hallchef förklarar att “...från att det har varit en halvtidstjänst är det idag en heltidstjänst att gjuta i urtagen”. Hallchefen förklarar vidare att dagens gjutningar kan innehålla uppemot 400 ingjutna lyft per dag i värsta fall, från att tidigare enbart förekommit i undantagsfall. Dagen för intervjun med fabrikens hallchef var det planerade antalet ingjutna lyft 258. Fabrikens produktionsberedare delar denna uppfattning och
22
förklarar: “Det är ju sista 5-6 åren som det har eskalerat det här. Går man tillbaka i tiden till 2010-2005, eller när jag började år 2001, så var det ju ingenting”.
De övriga tre har ingen direkt åsikt om huruvida antalet ingjutna lyft har ökat. Däremot tycker även de att håldäckselementen som tillverkas idag har blivit mer komplexa och att det allmänt är mer ingrepp i dagens håldäckselement än tidigare. En av dessa personer arbetar som konstruktör där arbetet inte enbart innefattar arbeten med håldäck. Det blir därför svårt för denne att bilda en uppfattning i frågan om huruvida antalet ingjutna lyft har ökat eller inte. De andra två, vilka är montagechefer, tycker dock att antalet urtag i håldäckselementen har ökat. Detta genererar merarbete ute på arbetsplatsen, en av montagecheferna förklarar:
[...] varje form av urtag är ett merarbete för oss. Vi vill ju ha hela fina håldäck och väggar med så lite urtag och kopplingar som möjligt egentligen, det är ju så man får en slimmad och billigare produkt.
4.1.6 Alternativa lösningar
Den sista av de ställda intervjufrågorna gäller alternativa lösningar, vilket kan likställas med förbättringsåtgärder. Svaren som givits på denna fråga är desamma som svaren på den fjärde frågan, förbättringsåtgärder, och har därför sammanställts under 4.1.4.
5 DISKUSSION
Under denna del av rapporten har resultatet diskuterats och bundits samman med den hämtade teorin. Kapitlet består av analys, lösningsförslag och förslag till vidare studier med avseende på den ställda problemformuleringen enligt kapitel 1.3. Teorin har gett författarna stöd till att tolka det erhållna resultatet och möjliggjort en diskussion kring huruvida verkligheten är densamma som de anställdas uppfattning/upplevelser.
5.1 Analys av resultatet och lösningsförslag
Sammantaget anser de flesta av de intervjuade att ingjutna lyft är det säkraste lyftredskapet, främst på grund av fler möjliga felkällor i momentet med lyftsax. Tillbud har skett till följd av defekter i håldäckselement och som resulterat i en uppdatering av standarden. Enligt arbetsmiljöverket skall alla nödvändiga åtgärder för att förebygga olyckor och olycksfall vidtas (AFS 2006:6, 5§). Även om ett enstaka håldäckselement tappas skall detta rapporteras som ett tillbud20, vilket enligt resultatet kan resultera i en uppdatering av standarden. Samma
23
problematik verkar inte föreligga vad gäller de ingjutna lyften i lika stor omfattning. Därför går det att urskilja en större angelägenhet om fler ingjutna lyft bland de intervjupersoner som jobbar i nära anslutning till montage av håldäckselementen, delvis på grund av säkerheten men även på grund av effektiviteten. Säkerheten är ingenting som ska dras ner på, men effektiviteten på montage bör vägas mot effektiviteten hos tillverkningen.
Det finns skäl att anta att mörkertalet kring antalet ingjutna lyft är betydligt högre än det som presenterats i kapitel 3.4.1. Det framgår av den efterkalkyl som tagits fram för det enskilda projektet Södra Häggvik (bilaga 5). I stället för att alla håldäck som monteras intill väggelement förses med ingjutna lyft kan det vara värt att se på möjligheten att gjuta in en säkerhetskrok på utvalda väggar, alternativt kan ingjutning av lyft i håldäckselementen intill vägg ske på exempelvis var tredje eller fjärde element. Nackdelen med denna variant är då att problemet återkommer med att klämma fast lyftsaxen mot väggelementet. Därför vore en intressant lösning att bredda gjutfogen enligt det framarbetade lösningsförslaget i kapitel 3.5 (bilaga 5). Lösningsförslaget skulle förvisso medföra en något större åtgång av flytbetong på byggarbetsplatsen och en större dimension av virke till gjutfogen i formbyggnation av väggar. Lösningen skulle dock kunna bidra till flera fördelar än nackdelar då merkostnader och merarbete i håldäcksproduktionen reduceras. Dessutom är det bara vid lyftzonen som gjutfogen behöver breddas, vilket innebär att mängden flytbetong på montageplatsen inte skulle behöva öka nämnvärt. Därmed har lösningsförslaget stor möjlighet att vara både tids- och kostnadsbesparande.
Samtliga intervjupersoner menar att säkerheten idag är bättre än förut. Detta torde vara en av faktorerna till att håldäcksproduktionen idag innehåller cirka 30 procent ingjutna lyft jämfört med för bara tio år sedan då den siffran låg på ungefär två procent (bilaga 3). Tekniska avdelningen har på senare år arbetat med att skapa en mer enhetlig standard, vilket resulterat i tydliga anvisningar, däribland konstruktionsanvisning för lyft av håldäck21. Anvisningen
tillkom år 2014 (bilaga 1),vilket ligger i linje för när de intervjuade anser att ökningen tog fart. Säkerhetstänket är inget som anses negativt, däremot vore det bra att hitta andra primära lösningar än att gjuta in lyft för att bibehålla möjligheten till säkra lyft. En annan intressant lösning på problemet vore därför att reglera produkthandboken något till att i första hand försöka få bort urtag som påverkar lyftzonen. Mer omfattande urtag som påverkar lyftzonen
24
skulle i stället kunna utföras när håldäckselementet har monterats, vilket skulle kunna falla inom “kategori tre” enligt 2010 års upplaga av produkthandboken (bilaga 2). Samtidigt ska, enligt AFS 2015:2, 1§, mängden kvartsdamm reduceras på byggarbetsplatserna varav håltagning efter montage kan ifrågasättas. Med rätt verktyg torde dock håltagning på arbetsplatsen kunna ske på ett säkert och korrekt sätt enligt arbetsmiljöverkets föreskrifter och som dessutom skulle kunna sänka totalkostnaden.
De intervjupersoner som arbetar inom montage eftersträvar en felfri och effektiv montering av håldäckselementen. Effektiviteten är inte lika hög i de fall vissa håldäck har ingjutna lyft och vissa inte, vilket medför ett byte av lyftutrustning med jämna mellanrum. Dessa personer skulle egentligen föredra ingjutna lyft i samtliga håldäckselement. Å andra sidan anser intervjupersonerna att montaget mer eller mindre skulle kunna ske lika snabbt i de fall samtliga håldäckselement innehöll enbart ingjutna lyft eller inte alls.
Sett till helheten är det mest fördelaktiga, att döma av intervjupersonernas svar, att använda sig av lyftsax så mycket som möjligt. Det beror till stor del på hur tillverkningen av håldäckselement påverkas av stora mängder ingjutna lyft. Kan kvaliteten på lyftspåren säkerställas och bärigheten hos elementen behållas i fabriken sparas det in väldigt mycket tid och pengar, dels genom att avformning kan ske tidigare inpå avslutad gjutning då mindre material behöver bearbetas. Dels genom att själva avformningsprocessen förenklas utan ingjutna lyft. Ytterligare en lösning till att reducera kostnaderna vore att företaget införskaffade fler resurser i form av lyftredskap som kan skickas med ut på byggena. Lösningsförslagen skulle troligtvis reducera arbetet med att gjuta in lyft i håldäckselementen. Därav uppnås bättre arbetsmiljö då stress reduceras.
5.2 Förslag till vidare studier
Då detta arbete endast utförts hos ett företag kan det vara intressant att undersöka situationen hos andra företag; hur ser det ut hos konkurrenterna och deras håldäcksproduktion? Föreligger samma besvärande omständigheter i deras mening?
Vidare vore en uppföljning av lösningsförslaget med den ökade gjutfogen intressant att undersöka, och mäta effekterna av, då lösningen är planerad att genomföras på ett av företagets kommande projekt.
25
En annan intressant uppföljning vore att genomföra en jämförelseanalys av kostnader för mindre projekt. Detta med avseende på vilka kostnader inköp av lyftutrustning genererar och kostnader för ingjutna lyft i samtliga håldäckselement över tid.
6 SLUTSATSER
Syftet med rapporten var att undersöka anledningen till den ökade mängd ingjutna lyft som noterats i håldäcksproduktionen de senaste åren. Undersökningen har gjorts för att kunna svara på frågeställningen som lyder:
Vilka är anledningarna till den ökade mängden ingjutna lyft i dagens håldäcksproduktion och finns det förbättringsmöjligheter?
Det nuvarande problemet och orsaken till behovet av rapporten är att håldäcksproduktionen idag pressas hårt till följd av den ökade mängden ingjutna lyft. AB Strängbetong strävar efter att ständigt utvecklas och effektivisera sin verksamhet, varpå tillkomna merarbeten inte är önskvärda för att fortsatt kunna jobba med ständiga förbättringar. Säkra svar på denna undersökning är att antalet ingjutna lyft har ökat markant under den senaste tidsperioden, vilket beror på ökat fokus på säkerheten. Dessutom är processen med ingjutna lyft mycket tidskrävande och kostsam för håldäcksproduktionen, men även verksamheten i sin helhet. Möjliga svar på frågeställningen är att håldäckselementen har blivit mer komplexa vilket i sin tur medfört ett större antal ingjutna lyft. Ett flertal av de intervjuade upplevde att antalet ingrepp i håldäckselementen ökat och att inga tydliga begränsningar eller riktlinjer har satts för vad som är godtagbart att sälja. Detta förmodas vara en påföljd av att företaget vill erbjuda en så komplett och färdig stomme som möjligt för att vara fortsatt konkurrenskraftiga.
Med något av de presenterade lösningsförslagen från diskussionsdelen för denna rapport skulle ovan nämnda problem kunna minskas. Lösningsförslagen är:
- Uppdatera standard för montage intill väggelement till en bredare gjutfog så att lyftsax kan kopplas loss.
- Förflytta håltagning i lyftzonen som kräver ingjutna lyft till att utföras efter montage. - Inköp av lyftutrustning för större kapacitet att använda lyftsax ute på montageplatsen.
26
Förutom att verksamheten skulle kunna spara tid och pengar med ovan nämnda lösningsförslag är det även rimligt att anta att miljöbelastningen skulle reduceras. Varje ingjutet lyft och dess urtag fylls igen med flytbetong. En större mängd ingjutna lyft medför därför en större mängd koldioxidutsläpp. Detta är värt att beakta ur ett hållbarhetsperspektiv.
27
REFERENSLISTA
AB Strängbetong. 2021. Om Strängbetong. https://strangbetong.se/om-strangbetong/ (Hämtad 2021-04-18) AB Strängbetong. 2021. Håldäck. https://strangbetong.se/produkter/bjalklag/haldack/ (Hämtad 2021-04-18) Arbetsmiljöverket. Om oss. https://www.av.se/om-oss/ (Hämtad 2021-04-19)AFS 2006:6. Användning av lyftanordningar och lyftredskap.
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/anvandning-av-lyftanordningar-och-lyftredskap-foreskrifter-afs2006-6.pdf (Hämtad 2021-04-19)
AFS 2015:2. Kvarts- och stendamm i arbetsmiljön.
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/kvarts-stendamm-i-arbetsmiljon-foreskrifter-afs2015-2.pdf (Hämtad 2021-04-22)
Andersson, Roger. 2017. Håldäck är framtidens betongelement. Betong. 8 november.
https://betong.se/2017/11/08/haldack-ar-framtidens-betongelement/ (Hämtad 2021-04-12)
Bryman, Alan. 2016. Samhällsvetenskapliga metoder. 3. uppl. Stockholm: Liber AB. Esping, Oskar. 2017. Fråga experten: påverkan på miljön?. Betong. 7 februari.
https://betong.se/2017/02/07/fraga-experten-paverkan-pa-miljon/ (Hämtad 2021-04-12)
Svensk Betong. 2021. Däckelement.
https://www.svenskbetong.se/bygga-med-betong/bygga-med-prefab/produktredovisning/komponenter-till-hus-och-anlaggning/dackelement (Hämtad 2021-04-14) Svensk Betong. 2021. Håldäck. https://www.svenskbetong.se/bygga-med-betong/bygga-med-prefab/statik/haldack (Hämtad 2021-04-14)
28
BILAGOR
35
39
40
42
43
Bilaga 6 – Intervjufrågor
1. Vilket sätt är effektivast att lyfta på - lyftsax eller lyft? Kan du ge ett exempel?
2. Vilket sätt är säkrast att lyfta på - lyftsax eller lyft? Om din åsikt för säkerheten kring de två lyftanordningarna går isär, kan du förklara varför?
3. Vad anser du är orsakerna till när / varför ett håldäck ska eller inte ska förses med lyft? Varför?
4. Ser du förbättringsåtgärder gällande ingjutning av lyft i håldäck? Om så är fallet, kan du förklara varför och ge ett exempel?
5. Hur har antalet ingjutna lyft förändrats under din tid, från när du började till idag? 6. Finns det alternativ som du anser skulle fungera?
Bilaga 7 – Intervjupersoner
Intervjuperson 1 – Konstruktör
Intervjuperson 2 – Teknisk utvecklare Intervjuperson 3 – Produktionstekniker Intervjuperson 4 – Projektledare Intervjuperson 5 – Projektledare Intervjuperson 6 – Produktionsberedare Intervjuperson 7 – Hallchef Intervjuperson 8 – Montagechef Intervjuperson 9 – Montagechef
