ÖREBRO UNIVERSITET
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete
Kandidatnivå, 15 högskolepoäng HT 2019
Hur media porträtterar hedersrelaterat våld och förtryck
i Sverige
En kritisk diskursanalytisk studie av fyra svenska tidningars framställning av
hedersvåld och förtryck
Författare: Zeynep Altas Rawand Haidar Handledare: Daniel Uhnoo
HUR PORTRÄTTERAR MEDIA HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK I SVERIGE
Altas, Zeynep Haidar, Rawand Örebro Universitet
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete, kandidatnivå, 15 högskolepoäng HT 2019
Sammanfattning
Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra av ledande svenska tidningar (Dagens Nyheter, Expressen, Aftonbladet och Svenska Dagbladet) porträtterar hedersrelaterat våld och förtryck under tre tidsperioder (2000, 2005–2006 och 2019). Genom att vi använder oss av analysverktyg som modalitet, transitivitet och intertextualitet inom kritisk diskursanalys möjliggör att identifiera regelbundna mönster som kallas för diskurser. En sammanfattning av befintlig forskning visar att media debatter är baserad på fyra olika dominanta perspektiv vilka är ”kulturell”, ”feministisk”, ”islam” och ”misslyckad integration”. Det intersektionella perspektivet förekommer inte inom media debatter men vissa forskare har använt det som analytiskverktyg i sina studier om hedersvåld och förtryck. Studiens vetenskapliga utgångspunkt är socialkonstruktivism vilket innebär att vår verklighet är konstruerad av människor. De identifierade diskurserna under året 2000 var kulturell och könsmaktdiskurs. Under perioden 2005–2006 var kyskhetskulturen, religionsdiskurs och västerländskkulturdiskurs dominerande. Det sena perioden 2019 var kulturell- och slöjdiskurser identifierade. Slutsatser av diskussionen är att hedersvåld och förtyck inte kan förstås endast utifrån ett perspektiv åt gången för det leder till otillräckliga analyser. Dessutom kan vissa perspektiv ha negativa konsekvenser i form av kulturrasism och stigmatisering av vissa grupper.
HOW DOES THE MEDIA PORTRAY HONOR-RELATED VIOLENCE AND OPPRESSION IN SWEDEN
Altas, Zeynep Haidar, Rawand Orebro University
School of Law, Psychology and Social work Social work
Undergraduate Essay 15 credits Fall 2019
Abstract
The aim of this study has been to examine how four of Swedish newspaper (Dagens Nyheter, Expressen, Aftonbladet and Svenska Dagbladet) portrays honor-related violence during three different timelines (2000, 2005-2006 and 2019). By using analytical tool as “modality”, “transitivity” and “intertextuality” within critical discourse analysis enables to find regular pattern which is called discourse. A review of available studies shows that media debates are based on four dominant perspectives, which are “cultural”, “feministic”, “islam” and “failed integration”. The intersectional perspective has not occured within media but some scientists has used it as analytical method. This study is based on socialconstructivism which means our reality is constructed by human beings. The discourses that were identified during the year 2000 is cultural-discourse and genderorder- discourse. During 2005-2006 were chastity-discourse, religious-discourse and western honorculture-discourse dominant. The last period, 2019, were cultural-discourse and veil-discourse identified. Conclusions of our discussion showed honor related violence cannot be understood only by one perspective at the time because they are inadequate. Also some perspectives can have negative outcomes, such as culturracism and stigmatisation of some groups.
Förord
Vi vill börja med att tacka vår handledare Daniel Uhnoo för hans engagemang, tålamod och kloka råd. Dina värdefulla synpunkter har varit betydelsefulla för arbetet. Din kärlek för tabeller har varit av värde för detta arbete, något som vi kommer ha med oss resten av livet. Vi skulle inte kunna önska oss en bättre handledare.
Vidare vill vi tacka för våra familjer och vänner för deras förståelse av att ha nedprioriterat dem. Vi vill även tacka varandra för vår insats och tålamod vi har haft gentemot varandra under denna krävande period.
Slutligen vill vi tillägna vårt arbete till alla som berövats livet i hederns namn och som i stundens skrivande är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Problemformulering ... 1
1.2 Syfte och frågeställningar ... 3
1.3 Bakgrund ... 4
1.3.1 Heder... 4
1.3.2 Hedersvåld och förtryck ... 4
2. Tidigare forskning ... 5
2.1 Medias debatt om att förstå och förklara hedersvåld och förtryck utifrån ett kulturellt- eller feministiskt perspektiv ... 6
2.2 Medias framställning av hedersrelaterat våld och förtryck som en konsekvens av en misslyckad integration eller Islam ... 7
2.3 Intersektionel perspektiv... 9
2.4 Sammanfattning av tidigare forskning ... 10
3. Kunskapsteoretisk utgångspunkt ... 11
3.1 Diskursteori ... 11
3.2 Faircloughs tredimensionella modell ... 12
4. Metod ... 13
4.1 Socialkonstruktivism ... 14
4.2 Metodologisk ansats ... 15
4.3 Sökningsprocess och datainsamlingsmetod ... 15
4.4 Urval, avgränsning och empiri ... 16
4.5 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet ... 17
4.6 Etiska övervägande ... 17
4.7 Analysmetod ... 18
4.7.1 Modalitet ... 19
4.7.2 Intertextualitet ... 19
4.7.3 Transitivitet ... 19
5. Resultat och analys ... 20
5.1 Diskurser under år 2000 ... 21 5.1.1 Kulturdiskurs ... 21 5.1.2 Könsmaktdiskurs... 23 5.2 Diskurser under tidsperioden 2005–2006 ... 25 5.2.1 Kyskhetskulturdiskurs ... 25 5.2.2 Religionsdiskurs ... 27 5.2.3 Västerländsk hederskultur ... 29 5.3 Diskurser under år 2019 ... 31 5.3.1 Kulturdiskurs ... 31
5.3.2 Slöjdiskurs ... 32
5.4 En annan benämning på perioderna 2000, 2005–2006 och 2019 ... 34
5.4.1 Likheter och skillnader mellan åren 2000 och 2005–2006 ... 34 5.5.2 Likheter och skillnader mellan åren 2000 och 2019 ... 35 5.6.3 Likheter och skillnader mellan åren 2005–2006 och 2019 ... 35 6. Diskussion ... 36 6.1 Avslutande reflektioner ... 39 7. Referenslista ... 40 8. Empiriskt material ... 43 8.1.1 Artiklar från år 2000 ... 43 8.1.2 Artiklar från 2005/2006 ... 43 8.1.3 Artiklar från 2019 ... 43
1. Inledning
De senaste decennierna har både kvinnor och män fallit offer för företeelsen benämnd som hedersrelaterat våld och förtryck både i Sverige och runt om i världen. De mest uppmärksammade fallen i Sverige är mordet på Pela (1999) och Fadime (2002) som kom att leda till stor medieexponering. Några år senare föll ett manligt offer vid namn Abbaz för det hedersrelaterade våldet (Wikan, 2009). Elden (2003) skriver att i Sverige blev våldet för första gången uppmärksammat under 1990-talet av media och att begreppet hedersrelaterat förtryck blev vedertagen först efter mordet på Sara (1996) och Pela (1999) (a.a.). I en rapport utgiven av FN år 2000 är det uppskattat att omkring 5000 personer faller offer för hedersmord varje år i världen (UNFPA, 2000; Gapf 2019). Svensk polis uppskattar att det har begåtts ett till två hedersmord årligen sedan 1980 i Sverige (Wikan, 2009). Ungdomsstyrelsens kartläggning gjort i Sverige är den mest omfattande i sitt slag som visar att 70 000 ungdomar i åldern 16–25 beskriver sig vara begränsade i sina liv utifrån kriterier som faller in i hederstänkande (Ungdomsstyrelsen, 2009). Baianstovu (2017) skriver att “siffrorna som framkommer i de kartläggningar som genomförts anses endast visa toppen på ett isberg” (s. 73). Det hon illustrerar i denna metafor är det stora mörkertal både i form av vardagligt förtryck och våld samt hedersmord förklädd i balkongmord. Begreppet balkongmord myntades i Sverige efter flera unga kvinnor med invandrarbakgrund har dött efter fall från en balkong. Det ledde till misstankar om förövarens försök till att dölja mord med uttalanden om att offret självmant begått självmord eller råkat ut för olycka (Wikan 2009).
1.1 Problemformulering
Genom att vi ständigt tar del av medierapporter av olika slag exempelvis genom TV, nyheter på surfplattor och mobilen samt av sociala medier påverkas vi av dess innehåll. Medieforskning har kommit fram till att medierna har en dagordningsfunktion vilket åsyftar medias definitionsmakt och privilegier de besitter gällande ämnen som ska tas upp för diskussion samt inriktning diskussion önskas föras åt. Media har därmed makten att själva lansera nya samhällsfenomen eller förstärka ett redan existerande samhällsproblem (Lundström, Kroll, Blomberg & Swärd 2004). Alltså är media en maktresurs som har makten och möjligheten att skapa och sprida företeelser som vidare uppfattas som sociala problem av allmänheten (Lorentzen, 2008). En studie som illustrerar detta faktum är Yvonne Sjöholm som i sin studie (2006) visar att många socialsekreterare exempelvis kommit i kontakt med hedersrelaterat våld för första gången genom media. Producenter i media har haft en betydande roll i rapportering kring några kända hedersmordsfall som Pela, Fadime och Abbaz. Alltså har tidningsaktörer ett brett ansvar och privilegier att informera invånarna om de sociala fenomen som finns i samhället och är därmed en maktresurs med stort inflytande över samhällsinvånarnas tankar (Lorentzen 2008).
Meeuwisse och Swärd (2002) bekräftar det mediaforskning hävdar och skriver att sociala problem skapas diskursivt i medier. Media har en påverkan på konstruktionen av verkligheten och detta leder i sin tur till att samhällsinvånare påverkas av den konstruerade verkligheten.
Ett exempel på beskriver Lorentzen (2008) skriver att de föreställningar som finns om hedersrelaterat våld till stor del formats av medierna. De allra flesta har inte några egna erfarenheter av hedersrelaterat våld och förtryck men som ändå har en bild av fenomenet och denna bild menar Lorentzen (2008) kommer från media.
Uppmärksammandet av hedersproblematiken i media beskrivs ha varit som en väckarklocka för socialtjänsten. Enligt Sjöholm (2006) var det först efter mordet på Fadime som denna problematik bekräftades och fick ett ansikte. I Sjöholms (2006) studie beskriver socialsekreterare under intervjuer att det är med hjälp av medias uppmärksammande som socialsekreterarna fick en mer utvidgad syn och förståelse för fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt Sjöholm (2006) har denna uppmärksamhet för fenomenet haft stor betydelse för socialsekreterare eftersom det har lett till att de fått bredare förståelse för problematiken och har ett nytt sätt att tänka om denna problematik. Socialsekreterarna tar bland annat upp den problematik som romerska flickor hade med att de inte fick umgås med svenska barn i skolan, att de giftes bort tidigt samt hade begränsade rörelsefrihet. Detta kunde socialsekreterarna få en vidgad förståelse för efter uppmärksammandet av mordet på Fadime, Pela och Sara och kunde se att dessa romerska flickor hade liknande problematik som Fadime och Pela som uppmärksammades av media (a,a.).
Med hänvisning till Sjöholms (2006) påstående om att socialsekreterare har för första gången kommit kontakt med hedersvåld och förtryck genom media samt har fått fördjupade kunskaper om våldet via media är det av värde att studera medias framställning av hedersvåld och förtryck. Samhället har en skyldighet att bistå med hjälp för våldsutsatta kvinnor. Det regleras i Socialtjänstlagen (2001:453) SoL, kap 11 § andra stycket att “socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation”. Socialstyrelsen (2013) skriver att hedersrelaterat våld och förtryck omfattas av den ovanstående paragrafen. Därför är det viktigt att socialarbetare innehar goda och fördjupade kunskaper om fenomenet hedersvåld och förtryck samt vara pålästa och medvetna om vilka diskurser som råder om hedersrelaterat våld. Genom att vara medveten om medias konstruktion av fenomenet får socialsekreterare även se vilka fördomar och attityder som finns gentemot hedersrelaterat våld och förtryck, det vill säga ogrundade och generaliserade föreställningar som kan missgynna den utsatta gruppen i kontakt med dem.
Texter kan studeras och kan användas som ett medel för att avslöja maktförhållanden mellan olika grupper då de visar vad som är acceptabelt och inte acceptabelt i det offentliga rummet Genom att studera tidningsartiklar kan dessa texter blottlägga vad som får sägas, vad som inte får sägas och vem som får säga vad om hedersrelaterat våld och förtryck (Baianstovu, 2017). Texter avslöjar normer samt olika maktförhållande mellan olika grupper som råder i ett samhälle. Denna studie syftar bland annat att undersöka svenska tidningars framställning av hedersvåld och förtryck över tid, det vill säga åren 2000, 2005–2006 och 2019. Att studera medias texter producerade i olika tidsperioder avslöjar de svårigheter ett samhälle kämpar med under en bestämd tid. Att identifiera och därmed etikettera mönster i texterna, det vill säga
diskurser kan avslöja olika aktörer önskan om vilken inriktning samhället ska åt och bör förändras utefter.
En kort sammanfattning av befintlig forskning visar på att media har begripliggjort hedersvåld och förtryck med fyra olika förklaringsmodeller. Dessa är kultur, könsmakt, islam och misslyckad-integration perspektiv både på en nationell och internationell nivå. Antropologen Wikan (2009) har forskat om heder och menar att hedersrelaterat våld och förtryck är en kollektiv handling varav anseende avgör familjen status och heder. Elden (2003) skriver däremot att hedersvåld och förtryck är en annan typ av våld i nära relationer som bottnar i universella patriarkala strukturer. Ekström (2005) visar på att våldet bottnas i misslyckad integration då dessa familjer lever segregerade från majoritetssamhället vilket skapar konflikter i familjen. Olwan (2019) belyser att många beskyller våldet på föreställningar som bottnar i islam. De menar att islam begränsar kvinnors frihet och valmöjligheter.
Ett perspektiv som inte framkommit i befintlig forskning är intersektionella perspektivet då inriktningen hittills inte uppmärksammats av media utan endast av forskare som använt sig av annat material än mediadokument. Det intersektionella perspektivet etablerades som kritik mot analysperspektiv som analyserade endast en kategori åt gången (Mattson, 2015). Således kan perspektivet antas vara mer nyanserad i sin analys än det kulturella, feministiska, misslyckad integration och religion perspektivet då intersektionella perspektivet tar hänsyn till hur olika kategorier samspelar. Mot bakgrund av tidigare forskning kommer vi författare till denna studie undersöka huruvida det intersektionella perspektivet är framträdande under de valda tidsperioderna, speciellt samtida året, 2019.
Alltså, genom att socialarbetare har medvetenhet och förståelse kring diskurser i media kan detta betraktas vara dels en förutsättning för ett kritiskt förhållningssätt till språkbruk som förs i media, dels skapa en bättre förståelse för hur samhälleliga och historiska kontexten påverkar definitionen av ett fenomen eller ett samhällsproblem genom att läsa föreliggande studie.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med föreliggande studie är att genom en kritisk diskursanalys undersöka framställningen av fenomenet hedersvåld och förtryck i fyra olika morgon- och kvällstidningar såsom Dagens nyheter (DN), Expressen, Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Framförallt kommer språkbruket i form av ordval och meningsformuleringar i debattartiklar, krönikor samt insändare från ovan nämnda tidningar undersökas genom att svara på nedanstående frågeställningar:
● Hur framställer media fenomenet hedersvåld och förtryck strax efter mordet på Pela, (2000), strax efter mordet på Abbaz (2005–2006) samt nutiden (2019)?
● Vad finns det för skillnader och likheter mellan dessa tre olika tidsperioder? ● Vad är det för kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck som produceras?
1.3 Bakgrund
Nedan definierar vi uppsatsens centrala begrepp. Detta avsnitts funktion är att få bättre förståelse av komplexiteten i dessa begrepp då det inte finns någon vedertagen definition. Olika forskare och hjälporganisationer har egna definitioner som delvis skiljer sig från varandra.
1.3.1 Heder
Heder är ett ord som används i vardagligt tal och är därmed ett allmänt begrepp och relativt vagt begrepp. Den vardagliga definitionen kan definieras som “anseende grundat på erkänt goda karaktärsegenskaper” (Nationalencyklopedin, 1995). Utifrån den definitionen är heder något positivt laddad och eftersträvansvärt. För att vara användbart i några vetenskapliga sammanhang behöver begreppet heder preciseras betydligt. I en forskningsöversikt om forskning (NCK, 2010) skriver författarna på samma vis som ovan nämnts att heder inte är etablerat som en vetenskaplig term. Därför har många forskare strävat efter att avgränsa och definiera begreppet i sina analyser (NCK, 2010). Antropologen Wikan (2009) menar att “heder handlar om värde i egna och andras ögon, om självrespekt och social respekt” (s, 11). Denna definition är universell men hur denna respekt ska uppnås varierar beroende på den historiska och kulturella kontexten. Heder har även historiskt sett varit könat både i västerländska och icke-västerländska länder. Kvinnor ansågs inte inneha självständig heder utan snarare ingick i sina närstående mäns heder. Kvinnor betraktades som ägodel, antingen förstärkte eller förminskade mäns heder. I värsta fall kunde kvinnor få männens heder att gå förlorad helt och hållet. Detta kunde vara möjligt på grund av att samhällets och därmed klanens normer och regler bröts (a.a). Kvinnans kyskhet är avgörande för den heder som mannen förvaltar över och därför bör idealkvinnan förbli asexuell (Solheim 2001; Schlytter, 2004).
1.3.2 Hedersvåld och förtryck
Hedersrelaterat våld och förtryck används idag som ett paraplybegrepp för att beskriva den inskränkning av kvinnors mänskliga rättigheter som utförs i hederns namn (Altinbas, 2013). Socialstyrelsen tar en annan ståndpunkt och inkluderar båda könen gällande våld och förtryck i hederns namn. Enligt Socialstyrelsen kännetecknas det av olika former av våld:
• Psykiskt (kränkning, skuld- och skambeläggning, förödmjukelser, nedvärdering, undandragen kärlek och omsorg, förföljelse, hot).
• Socialt (begränsade livsval som utbildning, jobb, giftermål och skilsmässa, isolering, förbud att delta i vissa aktiviteter i samhället, tvång till viss klädsel, ekonomisk nöd, ofrivilligt bortförande).
• Sexuellt (tvång till oönskat sex med okänd/oönskad person genom ofrivilligt äktenskap). • Fysiskt (kan innebära att förövaren biter, river, drar i håret, bränner, skakar eller knuffar. Det kan också bestå av örfilar, knytnävsslag, slag med tillhyggen, knivstick, sparkar, stryptag samt dödligt våld) (Socialstyrelsen 2019).
En mer internationell definition kan härledas till organisationen Förenta Nationernas (FN) definition:
Honour is defined in terms of women´s assigned sexual and familial roles as dictated by traditional family ideology. Thus adultery, premarital relationships (which may or may not include sexual relations), rape and falling in love with an ‘inappropriate’ person may constitute violations of family honour. (FN 1999).
Det gemensamma för båda definitionerna är att familjens överordnade ställning över individen, i synnerhet över kvinnor, framhålls. Den överordnade positionen skapar förutsättningar för familjen att utöva makt över individen som tar sig uttryck genom våld och förtryck som beskrivs ovan. Ekström (2005) och Wikan (2009), två forskare som studerat hedersrelaterat våld och förtryck, skriver att hedersmord, det vill säga dödliga variationen av hedersvåld och förtryck, är kulmen på en process som tidigare bestått av våld och förtryck under en längre period. Hedersmord ses som sista och inte första utvägen för att upprätthålla släktens heder.
Figur 1: Hedersrelaterat våld som ett kontinuum (Lorentzen 2008). Figuren visar hur
hedersvåld och förtryck kan eskaleras. Trots att dessa strukturer har rangordnats sker de oftast parallellt (Wikan, 2009).
2. Tidigare forskning
Under detta avsnitt presenteras en översikt av befintlig forskning om hur media framställer hedersrelaterat våld och förtryck. Det intersektionella perspektivet förekommer dock inte i medial kontext men perspektivet har tagits med för att visa på avsaknaden av djupare analyser. Studierna ger överblick över både internationell och nationell forskning. En genomgång av tidigare studier visar att det finns skilda perspektiv och förklaringsmodeller till hedersvåld och förtryck. Dessa perspektiv har tematiserats, vilket resulterade i kategorier som kulturell, feministisk, misslyckad integration och islam. Det kulturella och feministiska perspektivet kommer att presenteras parallellt då diskrepansen mellan dem underlättar för förståelsen av perspektiven. Även misslyckad integration- och islam som förklaringsmodeller beskrivs parallellt då perspektiven överlappar varandra. Därefter presenteras ett intersektionelt perspektiv för begripliggörande av hedersvåld. Intersektionella perspektivets inkludering i detta avsnitt har rollen att vara “en bro” för de perspektiv som framkommer i media. Slutligen sammanfattas detta avsnitt med ett stycke. Detta avsnitts funktion i vår studie är avsett att vara en bakgrund till befintlig forskning om hedersvåld och förtryck samt påvisa medias makt för konstreringen av hur en företeelse ska förstås genom hur hedersvåld och förtryck konstrueras i media.
2.1 Medias debatt om att förstå och förklara hedersvåld och förtryck utifrån ett
kulturellt- eller feministiskt perspektiv
I tidigare använda forskningsrapport (NCK, 2010) framkom det att en av de största skillnaderna mellan anhängare till feministiska- och kulturella perspektivet i median är användande av begreppet hedersmord samt hedersvåld och förtryck. Feminister hävdar att begreppen hedersmord och hedersvåld i kulturella analyser kopplar morden till specifika kulturer vilket exotifierar våldet som någonting avskilt och värre än västerländska mäns våld mot kvinnor. De menar att västerländska män också begår mord på kvinnor och det rättfärdigas med individuella förklaringar. De står för avskaffandet av begreppen hedersmord och hedersvåld med argument som mord är mord, således bör inte mord som utövas av invandrarmän och pojkar karakteriseras som en egen kategori med koppling till kulturen eller religion. I det feministiska analyser förklaras mord i hederns namn med könsmakt med hjälp av patriarkala strukturer som är universell (a.a.). Sheir och Shor (2016) bekräftar det feminister syftar på, genom att visa hur västerländsk media exotifierar hedersmord och använder begrepp som kultur, religion och etnicitet, såsom islam, kurdisk, turkisk, som förklaringsmodell för våldets förekomst. Denna distinktion mellan västerländska män och kurdiska/muslimska män leder till osynliggörande av dels västerländska mäns våldsutövande mot kvinnor, dels att våldet mot “invandrarkvinnor” bortförklaras och normaliseras (a.a.).
I kulturella analyser av hedersmord analyseras heder utifrån kulturskodex, det vill säga hur heder definieras, uppfattas och upprätthålls utifrån en kultur (Wikan, 2009). Wikan skriver att ”hedern är kollektiv, ansvaret är kollektiv och anseendet är kollektiv” (2009, s. 56). Således sker inget mord i hedersnamn om inte individen bryter mot normer och koder som drar vanheder över familjen och släkten. Det är det som skiljer hedersmord ifrån västerländska mäns våld och mord på kvinnor benämns som svartsjukemord. Västerländska män ”räddar” inte sin heder eller rykte av att begå brottshandling mot kvinnan som vanhedrar mannen och familjen, till skillnad från hedersmord i vissa kulturer. Västerländska män handlar individuellt till skillnad från hedersmord fall då flera individer i familjen eller släkten är inblandade.
I feministiska analyser ifrågasätts kulturens och hederns betydelse i hedersmord och vidare ifrågasätts eller problematiseras kopplingen till enskilda kulturer. Ett argument är att visa på hur män som mördar sin partner i intim relation (svartsjukemord) gör det på grund av sårad stolthet, skam och vanheder samt upplever sig ha misslyckats med att kontrollera sin partners beteende och sexualitet. I denna analys ses hederstänkande även som en del av västerländsk kultur även om det kopplas till endast individen (NCK, 2010). Till sitt försvar menar anhängare av det kulturella perspektivet att begreppet hedersmord existerar i andra länder som bland annat Jordanien, Pakistan samt Kurdistan och inget de själva har myntat. Begreppet hedersmord är en juridisk kategori i rättsväsendet i de tidigare nämnda länder och därför blir straffet för mord i hederns namn mildare än andra sorter av mord då mordet anses vara mer legitimt på grund av mordet förklaras för beskyddande av familjens heder. Ett exempel är mordet på Pela år 1999 då hennes far fick sex månaders fängelse i kurdiska delen av Irak. Bestraffningen av mordet bedöms ha varit kort dels för att det klassades som hedersmord och dels för att han erkände mordet (Wikan, 2009).
Trots skillnaderna mellan både feministiska och kulturella analyser finns det konsensus om att religion inte är en rimlig orsaksförklaring. Wikan menar utifrån den kulturella analysen att hedersvåld och förtyck grundar sig i specifika föreställningar, normer och kodex som förekommer inom alla världsreligioner. Hon menar att svensk media utan några belägg använde islam som orsaksförklaring i samband med Fadimes mord år 2002. Vid en närmare analys visade det sig att Fadimes familj var yazidier vilket är kurdernas ursprungsreligion innan islam spreds till mellanöstern. Vissa anhängare av det kulturella perspektivet menar att religion och kultur samspelar och därmed påverkar varandra. I det feministiska perspektivet är mäns överordning av kvinnor den enda förklaringsgrunden som kan finnas i alla världsreligioner och är universell (NCK, 2010).
2.2 Medias framställning av hedersrelaterat våld och förtryck som en
konsekvens av en misslyckad integration eller Islam
Ekström (2005) menar att debatten bortom religion och kultur har tagit plats då med en beskrivning av invandrare som lever utanför det svenska välfärdssamhället. Förespråkare till detta perspektiv för en debatt om en distinktion mellan två olika samhällen varav ena beskrivs som ett ”klansamhälle” och den andra ”välfärdssamhälle”. I klansamhällen är lojalitet till familjen en dogm, det vill säga en högt värderad norm. Invånarna i samhället eller medlemmarna i gruppen förväntas följa normen och individen anses ha en absolut skyldighet att underordna sig kollektivet eller huvudklanen. Som kontrast mot detta framhålls välfärdssamhället, det traditionella svenska samhället och att det bygger på ”principiell individualism”. Med det menas att ett samhälle som kännetecknas av den offentliga sektorn och ett statligt rättssystem. I detta perspektiv ses segregerade förorter i Sverige som präglade av ett klansamhälle som sägs präglat av värderingar, synsätt m.m. som strider mot det svenska välfärdssamhället. Förespråkare av detta perspektiv menar att klansamhället har överlevt i det svenska välfärdssamhället på grund av deras misstro till svenska välfärdssamhället på flera håll. Bristande integration eller misslyckad invandringspolitik anses vara roten till skapande av dessa parallella samhällen som ligger i konflikt med varandra (a.a.).
Liknande slutsatser om medias framställning av mordet på Fadime 2002 dras av Reimer (2007). I hennes studie framkommer att Fadimes pappa som även är förövare motsätter sig svenska samhällets värderingar och livsstil. Hans ovilja att integreras till svenska samhället gestaltas i form av bristande behärskning av svenska språket samt en vägran av att acceptera sin dotters vilja och livsval. Han beskrivs som en person utanför det svenska systemet med en negativ attityd mot svenska samhället (a.a.).
Denna urskiljning av två olika parallella samhällen ligger i linje med det Ercan (2015) beskriver i sin studie om tysk media som drar en kausal orsaksförklaring till hedersmord och misslyckad integration. Efter ett uppmärksammat fall där en ung tjej mördades av sin bror i Tyskland år 2005 har konservativa partier beskrivit konceptet av multikultur som icke fungerande då hedersmord är ett hot mot tyska värderingar. Enligt Ercan (2015) hade tysk media en betydande roll av konstruerande av hedersmorden år 2005 som ett hot mot det tyska samhället. De som
intervjuades i media för det mesta försvarade förövaren till mordet med uttalande som ” horan levde som en tysk” eller ”hennes bror erkänns som förortens hjälte för sin agerande” (a.a.). Vidare visar även Carbin (2010) hur samma tankegångar uppkom i Sverige när Pela mördades år 1999 och senare Fadime år 2002. Hon menar att mångfaldsdiskursen som hade präglat svenska politiken, ifrågasattes och förkastades med argument som att begreppet undanskymmer unga flickors utsatthet. En förenklad definition av mångfaldsdiskursen innebär att samexistensen mellan olika kulturer, religioner och nationaliteter betraktas som något positiv. Dessa skillnader och olikheter värnas om som en resurs samt tillgång som ska berika ett samhälle. Kritiken som riktades mot mångfaldsdiskursen betonade att tolerans mot skillnader är det främsta anledningen till att invandrade flickor och kvinnors våld och förtryck inte tas på allvar. Således drogs slutsatsen att Sverige bör sträva efter en invandrarpolitik mot ett assimilerande inslag det vill säga respekt för svenska värderingar. Ett motargument mot kritiken är att det är rasistiskt att beskylla flickors utsatthet av våld och förtryck på mångfald och ignorera själva våldet (a.a.).
Olwan (2019) belyser även i sin studie hur mord och våld av kvinnor och tjejer ändrar fokus till något annat som islam eller integration. En muslimsk tonårstjej mördades av sin far i Kanada år 2007 fick en stor uppmärksamhet både i kanadensisk och internationell press, i synnerhet USA och Israel. Media definierade snabbt mordet som ett hedersmord och högervridna och anti-muslimrörelser samlade pengar för att bygga en gravsten för att hedra minnet av henne. Olwan (2019) beskriver hur dels enskilda personer och dels andra rörelser maskerade sina handlingar och uttalanden som en fråga om feministisk solidaritet och omsorgsetik (att hysa omsorg om människor vi har en relation med det vill säga “care for” och även hysa omsorg om människor vi inte har direkt kontakt med “care about”) genom att använda muslimsk kvinnas kropp. Deras underliggande syfte var enligt Olwan (2019) att påvisa den barbarism och patriarkalisk islam innebär. Detta sätt att använda media betecknas med begreppet ”pinkwashing”. Det vill säga då personer eller organisationer som påstår sig vara feministiska utan att vara det för att dölja en annan verksamhet.
Olwan (2019) ger exempel på ”pinkwashing” då hon skriver om en känd brittisk man med israeliskt påbrå vid namn Geller. Han planterade ett träd i Israel till minne av den mördade flickan i Kanada. Olwan (2019) analyserar hans agerande av plantering av ett träd som inte oskyldigt, då hans agerande analyseras i skärpunkten mellan neo-konservatism agenda, anti-muslim trångsynthet och landet Israel. Neokonservatism är en politisk ideologi med nationalistisk anda som betraktar sitt fosterland med en stor demokrati. I ideologin är det vanligt att explicit särskilja stater och statsledning i onda eller goda, det vill säga en polarisering av ont och gott är kännetecknande. Genom att plantera trädet i Israel målar han samtidigt Israel som en jämställd stat vilket osynliggör dels våldet mot muslimska palestinska kvinnor i Israel och dels israels växande rykte om kolonialisering av Palestina. Muslimska kvinnors döda kroppar används som ett bevis för islam som en kvinnoförtryckande, omoralisk och barbarisk religion. Alltså uppfattades Geller agerande, det vill säga plantering av trädet som feministisk solidaritet av allmänheten men hans underliggande avsikt var snarare att svartmåla islam (a.a.).Vidare skriver Olwan (2019) att efter tragiska händelsen 9/11 förstärktes diskursen om
rädda muslimska kvinnor från islam. 9/11 utfördes av den islamistiska terroristorganisationen al-Qaida riktade både mot civila och militära byggnader (varldenshistoria, 2019).
Ytterligare en internationell studie av Altinbas (2013) beskriver hur hedersmord associerades med islam i media samtidigt som en snabb ökning av islamfobi efter terrorattentatet av World Trade Center och Pentagon, 9/11, i både västvärlden och länder med en majoritet av muslimer. Han menar att utövare av islam som består av många olika nationaliteter och kulturer beskrevs som en homogen grupp och en felaktig bild av islam presenterades. Korteweg och Yurdakul (2009) presenterar att i tyska och nederländska tidningar begripliggörs hedersmord med bland annat islam med tydlig distinktion mellan ”vi” majoritetssamhälle och ”de” muslimer.
2.3 Intersektionel perspektiv
Detta perspektiv framkommer inte i forskning som belyser hur hedersvåld och förtryck porträtteras i media. Anledningen till att vi har med detta analysperspektiv är att påvisa att perspektivet saknas i medial kontext men att perspektivet skulle gynna debatten i media då det är mer nyanserad i sina analyser än de tidigare ovan skrivna perspektiv.
Det intersektionella perspektivet tar avstånd ifrån ensidiga ståndpunkter, dels det kulturella perspektivet som endast fokuserar på hederskultur, dels den feministiska riktningen som endast utgår ifrån kön i sina analyser (NCK, 2010). Begreppet intersektion härrör från engelska verbet ”to intersect” som betyder genomskära eller genomkorsa (Mattson, 2015). Intersektionalitet präglas av ett postkolonialistiskt perspektiv och utgår ifrån systematisk problematisering av kulturella, språkliga, historiska och psykologiska urskiljningar som skapas i och med den västerländska koloniseringen av världen (de los Reyes & Molina, 2005).
Intersektionella perspektiv tar hänsyn till kön, etnisk diskriminering, klass, kultur och postkolonialism. I det ovan närmare beskrivna kulturella perspektivet används heder som ett paraplybegrepp för en släkts klass, status, och offentliga rykte. Det täcker alltså inte könsmaktsordningen. I det intersektionella perspektivet innebär det en begränsning av analysen då kön har betydelse, dels drabbas kvinnor i mycket större utsträckning än män, dels kan hedern i regel endast återupprättas av en man. I det ovan närmare beskrivna feministiska perspektivet bortses istället från den kulturellt betingade betydelsen av heder som till exempel består av familjens rykte, normer och klass. Det feministiska perspektivet tenderar därmed att bortse från och osynliggöra det våld som utövas mot pojkar och HBTQ-personer (NCK, 2010).
En forskare som illustrerar ett intersektionelt perspektiv är De los Reyes (2005). Hon lyfter fram korrelationen mellan kvinnors utsatthet och etnisk diskriminering. Hon kritiserar synen på våld som utövas av invandrare som något homogen och är kritisk till begreppen hedersvåld. Detta på grund av begreppet medför en risk för osynliggörande eller förminskande av andra typer av våld men även stigmatisering av alla invandrare män som våldsutövare. Dessutom kan vissa invandrade män internalisera dessa fördomar och därmed bli mer benägna att vara våldsamma. Hon menar att när våldet förklaras med okunskap om svenska värderingar och kulturella skillnader förblir lösningen assimilation vilket är en förenkling (a.a.).
Skärningspunkten av kategorier som kön och migration har forskare använt som grund till en fördjupad analys av hedersvåld och förtryck. Ett exempel på en sådan forskare är Darvishpour (2004). Han beskriver att familjestrukturen förändras i samband med inflyttning till ett nytt land. Det traditionella heteronormativa familjemönstret där fadern överordnad alla familjemedlemmar förändras. Barnen har oftast bättre förutsättningar och starkare önskan än sina föräldrar i integreringsprocessen. Detta leder till att barnen anmanar svenska normer och värderingar snabbare vilket kan ligga konflikt med föräldrarna värderingar från hemlandet. När mannens starka ställning i familjen försvagas hamnar de i beroendeställning till sina barn, på grund av språklig underlägsenhet. Ett exempel där detta visar sig är vid hantering av papper i kontakt med myndigheter. Föräldrarna, i synnerhet fäder, blir skeptiska till barnens snabba integrationsprocess. Det resulterar i generationskonflikter och större behov av kontroll över sina barn och framförallt av flickor.
När skärningspunkten mellan kategorier som kön, ålder, etnicitet och klass belyses görs andra analyser och dras andra slutsatser om hedersproblematikens orsaker och konsekvenser än vad som är fallet vid de tidigare beskrivna mer ensidiga perspektiven. Darvispour (2006) ser exempelvis att invandrade döttrar är utsatta för ett fyrdubblat förtryck. Invandrare döttrar som bor i segregerade områden med föräldrar som är arbetslösa och är lågutbildade tillhör underklassen. I samband med lågklass drabbas de av patriarkatet och upplever sig utanför och underlägsna med majoritet av samhället det vill säga etnisk diskriminering. De är även en yngre generation av föräldrar som behöver lyda och underkasta sig föräldrarnas auktoritet (a.a.)
2.4 Sammanfattning av tidigare forskning
Sammanfattningsvis har fyra förklaringsmodeller identifierats inom media både nationellt och internationellt. De fyra perspektiven innefattar olika förståelse och förklaringar av problematiken kring fenomenet hedersvåld och förtryck. Det finns ingen tydlig konsensus men vissa perspektiv relaterar till varandra. Dessa är könsmakt, kultur, islam och misslyckande av integration.
Det kulturella perspektivet strävar efter att begripliggöra hedersvåld och förtryck med värdemässiga skäl som hanteras och kontrolleras kollektivt. Det feministiska perspektivet tolkar våldet och förtrycket som uttryck för mäns överordning över kvinnor som är universellt. Detta perspektiv står i opposition mot kulturella perspektivet. Islamperspektivet för argumentationer om att religionen är dels förtryckande, dels dysfunktionell i västerländska samhällen. Det sista perspektivet för kritik mot ideologin som värnar om mångfald och tolerans mot olika kulturer.
Av forskning om medias framställning av hedersrelaterat våld att döma har den intersektionella analysen inte haft någon framträdande roll. Det tycks alltså inte vara någon populär förklaringsmodell inom media. Detta tyder på en bristfällig debatt och en möjlig vinkling av problematiken inom media då ett intersektionelt perspektiv sannolikt skulle kunna nyansera debatten och överbrygga motsättningar genom att det intersektionella perspektivet sammanbinder de fyra olika perspektiven. Däremot har detta perspektiv framkommit i
genomgången av tidigare forskning då de användes av de forskare som själva studerar och teoretiserar fenomenet.
Tabell 1: Vår genomgång av studiens tidigare forskningsavsnitt. Det feministiska perspektivet förnekar inte det faktum att både män och kvinnor kan vara både förövare och utsatta för våld och förtryck men det framkommer inte i de valda studierna skriven ovan.
3. Kunskapsteoretisk utgångspunkt
Intresset för medias bild av hedersrelaterat våld och förtryck bottnar i särskilda teoretiska antaganden om kunskapens natur och hur kunskap utvecklas. I inledningens formulering av uppsatsens problemställning beskrevs exempelvis att de flesta människor i Sverige har mer eller mindre utvecklade och detaljerade föreställningar om saker som de aldrig erfarit själva. Föreställningar om hedersrelaterat våld och förtryck är ett sådant exempel. Det är därmed fråga om kunskaper som måste ha andra källor än egna observationer eller erfarenheter. Det här kapitlet syftar till att beskriva hur uppkomsten av denna typ av kunskap kan förstås och förklaras.
3.1 Diskursteori
Diskurs är benämningen på språkliga mönster eller regelbundenheter om en viss företeelse inom olika sociala domäner. Ett exempel på en diskurs är “konsumtion diskurs”. Denna diskurs är framträdande i kapitalistiska samhällen som handlar om språkliga regelbundenheter om en uppmuntran och strävan efter konsumtion. Diskurser kan blottläggas med hjälp av analys av de mönster som kan kartläggas inom språket. Diskursanalys och kritisk diskursanalys är benämningen på denna form av analys. Inom dessa analysformer finns det olika analysverktyg som möjliggör analyserande av sociala fenomen. Några exempel på analysverktyg inom den kritiska diskursanalysen är modalitet, intertextualitet och transitivitet som använts i vår studie och kommer förklaras närmare under metodavsnittet.
Alltså är diskurser ”ett bestämt sätt att tala om och förstå världen” (Bolander & Fejes, 2015). Språket har inom diskursanalysen en viktig roll då den hjälper oss att förstå betydelsen av
språket och förståelse för hur den skapar och konstruerar vår verklighet. Inom diskursteorin råder även en maktaspekt som handlar om att det finns antaganden kring vem som ges makt i diskursen (Bolander & Fejes, 2015). Allwood och Erikson (2017) redogör för exempel på diskurs, nämligen den vetenskapliga diskursen, och menar att vetenskapssamhällets företrädare i det här fallet har makten till att definiera vad som är vetenskap. I vår studie menar vi att media har makten att definiera olika sociala fenomen genom de diskurser de för. Vi använder oss Faircloughs kritiska diskursanalys i vår studie för analyserande av medias diskurser och detta kommer att beskrivas i nästkommande avsnitt.
3.2 Faircloughs tredimensionella modell
Faircloughs tredimensionella modell ingår i den kritiska diskursanalysen. Därmed kan kritisk diskursanalys både ses som en teori och metod. Det finns flera olika angreppssätt inom den kritiska diskursanalysen och Norman Faircloughs angreppssätt är ett av dessa. Hans angreppssätt är den mest utvecklade teorin och metoden för forskning inom kommunikation, kultur och samhälle (Jørgensen & Philips, 2000). Denna inriktning innefattar inte endast den språkliga analysen till skillnad från traditionella diskursanalysen, utan lägger även vikt på diskursiv- och social praktik. Han utvecklade en modell som heter “tredimensionella modellen” som är ett analysverktyg (Jørgensen & Philips, 2000). Den modell som han utvecklade är ett centralt analysverktyg inom den kritiska diskursanalysen. Modellen består av tre dimensioner som varje språkbruk består av. Tre dimensionella modellen består av tre nivåer: 1. Den är en text, 2. Den är diskursiv praktik, 3. Den är en social praktik.
Den första dimensionen handlar om att text är olika former av tal, skrifter och bilder eller en blandning av dessa former. Denna dimension fokuserar på hur texterna framställs och dess egenskaper, även meningsformulering och ordval. Den andra dimensionen om diskursiv praktik handlar om produktion och konsumtion av texten, det vill säga att en individ som konsumerar en text kan påverkas av textens innehåll och intryck. Den sista dimensionen som är den sociala praktiken som bland annat hänger på de två första dimensionerna. Denna dimension handlar om att se hur den första och andra dimensionen relateras i sociala sammanhang. Till skillnad från anhängare till diskursanalysen menar Fairclough att diskurser är en form av social praktik som både konstituerar den sociala världen, samtidigt som diskurser konstitueras av sociala praktiker. Fairclough pekade ut familjen som exempel. Han menade att “förhållandet mellan föräldrar och barn är delvis diskursivt konstituerat men samtidigt är familjen en reell institution med konkreta praktiker, existerande relationer och identiteter. Dessa praktiker, identiteter och relationer är ursprungligen diskursivt konstituerade men har sedan avlagrats i institutioner och icke diskursiva praktiker” (Jørgensen & Philips s, 68). Alltså en relation mellan barn och föräldrar konstituerar diskurser om föreställningar om vad en familj är, samtidigt som familjen blir konstituerade av redan existerande institutioner om hur en familj bör vara (Jørgensen & Philips, 2000).
Kritisk diskursanalys är inspirerad av den marxistiska ideologin och därför uppfattar den inte sig vara politisk neutral. Den har ett kritiskt angreppssätt i syfte till social förändring och ställer sig vid “de undertryckta samhällsgruppernas sida”. Den diskursiva praktiken betraktas skapa
och reproducera ojämlika förhållanden mellan olika samhällsgrupper vilket benämns som ideologiska effekter (Jørgensen & Philips, 2000). Ett exempel på detta är att sättet media porträtterar våldtäkter skapar och upprätthåller maktförhållanden mellan män och kvinnor samt olika sexuella läggningar.
I denna studie har vi valt att lägga vikt vid den första och den andra dimensionen då vi även är intresserade av den relationella aspekten mellan olika tidningsaktörer och inte endast språket. Den tredje dimensionen om social praktik har uteslutits. I den sociala praktiken inkluderas det icke-diskursiva komponenter vilket menar Fairclough behöver kompletteras med en sociologisk eller kulturteori (Boreus & Bergström, 2012). Om vi hade inkluderat sista och bredare dimensionen, social praktik, skulle vi behövt bland annat analysera olika tidningars politiskideologiska påverkan på diskurser. Skribenternas bakgrund och psykologiska element skulle behövt resoneras i parallell med identifierande av diskurser. Sålunda är den sociala praktiken mer tidskrävande och på grund av vår begränsade tid har vi valt att utesluta den.
Figur 2: Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys (Jørgensen & Philips, 2000). Dessa tre dimensioner påverkar och överlappar varandra under analysprocessen då när en analyserar textens egenskaper (textnivå) sysslar en samtidigt med produktions- och konsumtionsprocesser (diskursiv praktik) och tvärtom. I modellen dock framställer Fairclough dessa tre olika nivåer åtskild vilket ska också avskiljas under analysen för att kunna utmärka de olika nivåerna tydligare.
4. Metod
Det finns flera olika kunskapsteorier och därmed flera olika möjliga utgångspunkter för uppsatsen. Dessa är bland annat empirism, kritisk realism och socialkonstruktivism. Empirismens ontologiska utgångspunkt är att kunskap existerar oberoende av människor och kan utvinnas genom sinneserfarenheter som betraktas vara de enda som kan vara neutrala och objektiva och gemensamma för alla människor. Socialkonstruktivism motsätter sig och problematiserar denna ståndpunkt. Observationer och erfarenheten har en sekundär roll och inte en primär. Kunskapen är något som konstrueras tillsammans med andra människor. Sann kunskap bygger på föreställningar vilka konstrueras med hjälp av och manifesteras genom
språket. Det som ses som den objektiva sanna kunskapen är i första hand den mest spridda kunskapen och i andra hand den objektiva socialt samspel (Burr, 2003; Andersson, 2014) Syftet med denna uppsats är att studera medias bild av hedersrelaterat våld och förtryck därför tänker vi att den socialkonstruktivistiska teoribildning en lämplig utgångspunkt. Denna utgångspunkt kommer att förklaras närmare nedan.
4.1 Socialkonstruktivism
Inom socialkonstruktivismen finns fyra premisser som teorin bygger på. Dessa är:
En kritisk inställning till självklar kunskap: Socialkonstruktivismen tar avstånd från förklaringen av att våra upplevelser och kunskap om omvärlden uteslutande är produkter av det vi kan uppfatta via våra fem sinnen. För att demonstrera detta tar Wenneberg (2010) ett exempel om att vi kan ”se” en stol eftersom vi redan i förväg har kunskap, genom språket, om vad en stol är, annars hade vi inte kunnat förstå att det föremål vi ser på är en stol. Verkligheten är alltså en produkt av betraktarens kategoriseringar av världen, vår kunskap och världsbild är därmed inte en direkt spegelbild av verkligheten (Wenneberg, 2010 & Burr, 2003). Kunskapen som media producerar och presenterar för allmänheten kan riskera att uppfattas självklar då många själva har inga erfarenheter av det som media skriver därför är vår studies ambition att problematisera “naturlig och självklar kunskap”.
Historisk och kulturell specificitet: En socialkonstruktivistisk uppfattning är att vi människor bör vara försiktiga med att uppfatta sociala handlingar som naturliga och naturbestämda. Argumentet för denna tanke är att olika kulturer uttrycker exempelvis sorg på olika sätt. I en viss kultur så uttrycks sorg möjligtvis genom att sjunga och dansa men i en annan kultur uttrycks det genom skrik och att kasta sig med kroppen. Handlingar ses därför inte som naturbestämda utan som ”socialt konstruerade” utifrån tid och kultur (Wenneberg, 2010). I denna studie som tidigare nämnt studerar medias framställning under tre tidsperioder och det har sin utgångspunkt att samhället förändras och utvecklas därför behöver det historiska och kulturella kontexten beaktas.
Samband mellan kunskap och sociala processer: Språket ses även som något som konstrueras mellan två eller flera individers samspel, därmed är språket socialt konstruerad. Kunskap som människan besitter kommer från det språk som den tillägnar sig under uppväxten. Ett exempel är hur vi uppfattar fenomenet dyslexi, att vår uppfattning av den är en produkt av den dagliga interaktionen mellan de som har dyslexi och de som sätter diagnosen (Burr, 2003). Vi tolkar denna premiss som att interaktionen mellan olika tidningsaktörer samt samspelet mellan tidningsaktörer och allmänheten skapar objektiv kunskap om hedersvåld och förtryck. Interaktionen mellan olika tidningsaktörer kan härledas till att artiklar är inspirerade av varandra. Genom att allmänheten skickar in insändare och krönikor interagerar de med tidningsaktörer. Denna interaktion bidrar till konstruktionen av hedersvåld och förtryck. Samband mellan kunskap och social handling: Denna premiss menar att det finns ett samband mellan kunskap och social handling. Exempelvis betraktades alkoholism förr som
självförvållad och den alkoholpåverkade individen kunde straffas och fängslas för sina handlingar. Men när detta fenomen kom att uppfattas på ett nytt sätt, som en sjukdom, så förändrades även sociala handlingarna utifrån konstruktionen av fenomenet (Burr, 2003). Genom blottläggande av medias språkbruk kring hedersvåld och förtryck kan en större medvetenhet möjliggöras genom ett kritiskt förhållningssätt till medias framställning. Därmed blir professioner medvetna om sina föreställningar om hedersvåld och förtryck och handla mer medvetet och självkritiskt i kontakt med de utsatta.
4.2 Metodologisk ansats
Studiens metodologiska ansats är kvalitativ därför att den valda analysmetoden kritisk diskursanalys bygger på en kvalitativ analysmetod. Jørgensen och Phillips (2000) skriver att kritisk diskursanalys används endast på texter för en djupgående analys på ord och meningsformuleringar. I denna studie förekommer deduktiva inslag då den kritiska diskursanalysen utgår ifrån att det existerar maktförhållanden mellan olika grupper som exempelvis män och kvinnor i samhället vilket i sin tur kan blottläggas med hjälp av diskurser (Jørgensen & Phillips, 2000). Det induktiva inslaget i studien utmärks av att empirin formar och styr resultat utan någon inverkan av teorier. Därav blir studien av en abduktiv ansats i och med en blandning av både deduktiv och induktiv ansats.
4.3 Sökningsprocess och datainsamlingsmetod
Den inledande delen av sökningsprocessen genomfördes på Örebro universitets databas Primo, Google Scholar samt Sage journals för att skapa en överblick av redan existerande forskning om fenomenet. De sökord som användes för tidigare forskning var “honor killing” “media” och “discourse analysis”. Tidigare forskning består av vetenskapliga artiklar och antologier som behandlar hedersvåld och förtryck. I de nämnda databaserna ovan eftersökte vi vetenskapliga artiklar som var vetenskapligt granskade. De nyckelord som användes i tidigare forskning kom att inspirera oss i vår sökprocess, vilket innebär att vi använde oss av liknande nyckelbegrepp för att finna relevanta artiklar som ligger till grund för analysen. I sökprocessen för föreliggande studie bestod sökorden av “hedersvåld och förtryck” “hedersrelaterat våld” “hedersmord” “hederskultur”. Artiklarna utvaldes helt utifrån sökorden “hedersrelaterat våld och förtryck” samt “hedersmord” år 2002. Andra sökord resulterade inte dels till relevanta artiklar vilket kan bero på att hederskultur inte var lika etablerat begrepp som hedersvåld och hedersmord. Åren 2005–2006 samt 2019 utvaldes artiklarna utifrån alla nämnda sökorden ovan. Detta genomfördes på den Kungliga Bibliotekets databas som är en databas för svenska tidningar, som återfinns på Örebro Universitetsbibliotek. Artiklarna arkiveras under flera år och kan återanvändas för olika syfte. Sökningen filtrerades efter artiklarnas publiceringssår, tidning samt ämne. Mot bakgrund av studiens frågeställningar förblev valet av artiklar från tidsperioderna 2000, 2005/2006 samt 2019.
4.4 Urval, avgränsning och empiri
Studiens urval av artiklar är ett målstyrt urval. Bryman (2011) beskriver målstyrt urval som relevant för kvalitativa studier då en djupgående analys präglar arbete. Denna urvalsmetod handlar om att urvalet av empirin avgränsas och preciseras med hänseende av forskningsfrågan (a.a.). Denna studies val av artiklar genomgick två förlopp. Inledningsvis utvaldes artiklar från fyra ledande tidningar med hjälp av Kungliga bibliotekets databas sökmotor; Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter samt Svenska Dagbladet från år 2000, 2005-2006 samt 2019. Motivet till valet av just dessa artiklar är att de är ledande och populära tidningar i Sverige. Därför kan dessa tidningar antas ha större påverkan på opinionen än andra lokala tidningar. Dessutom strävade vi efter heterogenitet i form av kvälls- och dagstidningar samt utifrån politisk ideologisk inriktning. Sådan heterogenitet anser vi ge mer rättvis bild av medias framställning av hedersvåld och förtryck då de komponenter som möjligtvis kan påverka artiklarnas innehåll beaktas.
Socialkonstruktionister hävdar att sättet människor förstår och kategoriserar verkligheten inte är en reflektion av någonting som existerar oberoende av människan utan snarare att det är en produkt av historiska och kulturella föreställningar samt är dynamiska (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Mot bakgrund av detta behöver vi förklara valen av dessa tre olika tidsperioder. Carbin (2010) beskriver att debatten om hedersvåld och förtryck började att ta fart året efter mordet på Pela (a.a.). Därför finner vi det intressant att studera medias framställning år 2000 då debatten om våldet blomstrade och var en ny företeelse. Därefter blev år 2005 intressant att studera då mordet på ett manligt offer uppmärksammades. Dock inkluderade vi även år 2006 då många av artiklarna år 2005 beskrev själva mord- eller domstolsprocessen vilket var endast återberättelser och ingen debatt. Vi ville studera medias framställning efter mordet på både ett manligt och kvinnligt offer för att studera huruvida offrets kön påverkade debatten. Till sist fann vi samtidens, år 2019, framställning av fenomenet relevant och intressant för att kunna följa utvecklingen av debatten om våldet då den historiska och kulturella kontexten påverkar medias framställning av olika företeelser. Det är stor mellanrum mellan tidsperioden 2005-2006 och 2019 så vi är medvetna om att många diskurser om hedersrelaterat våld och förtryck har uppkommit och dött ut med tiden.
Inledningsvis läste vi igenom artiklarna som innehöll de använda sökorden för respektive år. Därefter exkluderades en del artiklar på grund av att de inte var särskilt relevanta för studien i och med att artikeln behandlade annat än hedersrelaterat våld och förtryck. Efter en genomläsning av dessa artiklar valdes 26 artiklar från tidsperioden 2002, 20 artiklar från åren 2005 -2006 samt 18 artiklar från år 2019. Inkluderingskriterium för valet av dessa artiklar var, dels att artiklarna skulle bestå av minst 300 ord, dels att våra sökord som hedersrelaterat våld eller hedersmord skulle finnas med genomgående i texten. Motivet till dessa inkluderingskriterier är att det skapar en bättre förutsättning för en djupgående analys samt stärker studiens validitet. Efter en ytterligare och mer noggrann genomläsning av artiklarna valdes 8 artiklar från respektive årtal. Sålunda ligger 24 artiklar till grund för empirin. Dessa 24 artiklar utvaldes utefter de identifierade mönster som även benämns som diskurser.
4.5 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet
Reliabilitet och validitet kan betraktas vara verktyg som mäter studiens kvalitet men också begrepp för att diskutera resultatens styrkor och svagheter. Dessa termer har varit kännetecknande för kvantitativa studier, dock finns det en samsyn om deras överförbarhet till kvalitativa studier (Svensson & Starrin, 1996). Reliabilitet mäter studiens pålitlighet, det vill säga i vilken mån studien kan upprepas av någon annan forskare. En hög grad av reliabilitet indikerar en hög grad av transparens under forskningsprocessen, vilket är en förutsättning för att någon ska kunna göra om samma procedur. En hög grad transparens är en utmaning för kvalitativa studier särskilt då analysen bygger på tolkningar av den studerade empirin. Därmed är det väsentligt för kvalitativa studier att författarna överväger sin förförståelse avseende sin påverkan på arbetet. Då denna studie har två olika författare med två olika förförståelse har diskussioner kring innehållet i artiklarna varit ständigt närvarande under processen med ambition till samförstånd. Detta antas i sin tur minska förförståelsens inflytande på arbetet. Trots en tydlig och fullständig redogörelse av forskningsprocessen i metodavsnittet är det inte självklart att andra forskare kommer fram till samma resultat samt analys på grund av den fenomenologiska ansatsen i studien.
Validitet handlar om huruvida forskaren mäter det som avses att mätas (Bergström & Boreus, 2012). I föreliggande studie handlar validiteten om huruvida de frågeställningar som studien ämnar att besvara verkligen besvaras av materialet. Även här spelar förförståelse roll då den diskursanalytiska metodens vetenskapliga utgångspunkt är konstruktivism. Detta innebär att vi konstruerar studiens resultat samt analys utifrån vår förförståelse. De subjektiva tolkningarna anses i regel rubba en studies validitet vilket grundar sig i ett vetenskaplig ideal om neutrala observationer av studieobjektet (Jørgensen & Philips, 2000). Andersson (2014) som problematiserar detta ideal hävdar att detta inte stämmer då människor är tolkande varelser. Mot bakgrund av det anser vi att krav på objektiva observationer inom samhällsvetenskapliga studier är ohållbar då vi är tolkande varelser. Som nämnts i ovanstående stycke har vi varit noga med samförstånd kring tolkningsprocessen av arbetet för att uppnå en objektiv tolkning i möjligaste mån. Resultatdelen består till stor del av citerade utsagor från artiklar vilket bidrar till att öka validiteten.
Mot bakgrund av tidigare stycken anser vi att förutsättningarna till att nå en hög validitet i vår studie är goda. Vad gäller studiens generaliserbarhet, som även benämns som överförbarhet i kvalitativa studier, anser vi är låg. Detta kan dock inte anses ligga studien i fatet då ambitionen har varit en nyansering och fördjupning av medias framställning av fenomenet under de studerade tre tidsperioder. Kort sagt har ambitionen varit att gå på djupet och inte bredden.
4.6 Etiska övervägande
Forskning är betydelsefull för både ett helt samhälle och enskilda individers utveckling. Således har både ett samhälle och enskilda individer krav på bedrivande av forskning. Detta forskningskrav åsyftar fördjupande av redan existerat kunskap samt producering av ytterligare ny kunskap. Dock finns det regler och lagar som måste beaktas innan, under samt efter
forskningsdeltagare har ett befogat krav för skydd för sina mänskliga rättigheter det vill säga, inte bli utsatt för olika slags våld och förödmjukelser. Varken forskningskravet eller individskyddskravet föregår den andra utan måste snarare vägas mot varandra. Därför behöver varje forskare överväga både kortsiktiga och långsiktiga negativa risker för berörda forskningsdeltagare samt nyttan med sin studie (Vetenskapsrådet, 2002).
I Vetenskapsrådets (2002) individskyddskrav ingår bland annat samtyckeskrav och informationskrav. Samtyckeskravet innebär att forskningsdeltagarna behöver inge samtycke till deltagande och har rätt att återkalla den närsomhelst. Informationskravet åsyftar forskningsdeltagarnas rätt att bli fullständigt informerade om dels studiens syfte, dels hur deras utlämnade information skall användas i studien (a.a.). I denna studie har vi övervägt huruvida om det är mer etiskt försvarbart att informera och tillfråga samtycken från författarna till artiklarna men har kommit fram till att det inte behövs, då artiklarna är allmänt material tillgänglig för allmänheten. Däremot har vi tagit hänsyn till att återge innehållet i artiklarna korrekt och underbygga våra analyser och slutsatser noga i ambition att undvika övertolkningar eller vinklade tolkningar. Detta är viktigt då under studien har vi makten att tolka innehållet och etikettera kategorier genom ställningstagande. Vidare kan eventuell identifierad risk med denna studie vara förstärkning av gruppens stämpling som avvikare. Dock väger studiens kunskapstillskott tyngre då den tillför fördjupade kunskaper inom området vilket är en resurs för yrkesutövare som exempelvis socionomer för att kunna bistå med adekvat hjälp för den utsatta gruppen.
Ytterligare krav inom individskyddskravet är nyttjandekravet. Det innebär att det empiriska materialet endast ska användas till det som avsetts för samt det som har givits tillåtelse till (Vetenskapsrådet, 2002). Enligt upphovsrättslagen (URL 1960:729) är det förbjudet att sprida material utan organisationens eller utgivarens godkännande. Med hänseende till nyttjandekravet och upphovsrättslagen kommer de utskrivna artiklarna rivas sönder efter bedömning av studien, då svenska kungliga databasen tillåter endast somliga universitet få tillgång till artiklar från olika tidsperioder. Det är heller inte relevant för vår studie att sprida artiklarna.
4.7 Analysmetod
Mot bakgrund av vårt syfte och frågeställning har vi använt oss av analysbegreppen modalitet, intertextualitet samt transitivitet från kritisk diskursanalys. I vår analys har vi valt att rikta fokus på den första och andra dimensionen som handlar om textens egenskaper och den diskursiva praktiken. Det innebär att begreppen modalitet, intertextualitet samt transitivitet har använts som analysverktyg. Med hjälp av dessa begrepp har vi för varje artikel undersökt textens egenskaper samt den diskursiva praktiken som återfinns i den. Med modalitet och transitivitet har vi behandlat texten och dess egenskaper. Intertextualitet har vi använt för att undersöka den andra dimensionen som är den diskursiva praktiken, vilket redogjordes för i föregående stycke (Jørgensen & Philips 2000).
4.7.1 Modalitet
Beroende på vilken framställning, objektiv eller subjektiv, som görs av ett fenomen kan detta påverka konstruktionen av ett fenomen. Författaren konstruerar sanningshalten i sitt påstående beroende på om hen framskriver det hög, det vill säga objektiv, eller låg, vilket är subjektiv. Detta kan i sin tur påverka läsarnas förtroende för det som skrivs av skribenten. Exempelvis hög modalitet, objektiv framställning, leder till att skribenterna vinner läsarnas förtroende (Jørgensen & Philips 2000).
Modalitet kan förklaras som “sätt” och handlar om att göra en bedömning av talarens instämmande “affinitet” i en sats. För att tydliggöra innebörden av detta begrepp demonstreras ett exempel där en talare uttrycker att “det är kallt” eller “kanske är det kallt”, modaliteten här används alltså för att identifiera och beskriva olika sätt att tala och uttrycka sig om temperaturen. Det första sättet representerar en hög affinitet eftersom instämmandet i påståendet är högt. Man skulle också kunna säga att det signalerar säkerhet eller otvetydighet. Det andra sättet illustrerar en låg affinitet. Talarens eller avsändarens instämmande är låg. Det är med andra ord inte helt säkert att det verkligen är kallt. Eftersom första sättet att tala om temperaturen är objektiv och en precis framställning innebär det hög modalitet medan andra exemplet betraktas som låg modalitet då det innehåller ord som antyder en subjektiv och oprecis framställning. Alltså handlar modalitet om att analysera avsändarens instämmande i en sats. Det är givetvis sällan texter och påståenden är så tydliga som exemplet ovan men användbarheten i verktyget ökar snarare än minskar med komplexare påståenden (Jørgensen & Philips 2000).
4.7.2 Intertextualitet
Intertextualitet handlar om att kommunikativa händelser, texter eller diskurser bygger på andra texter eller rent av utnyttjar redan befintliga texter och diskurser. Detta innebär bland annat att man aldrig kan börja om från början, att exempelvis texter inte går att producera utifrån en helt ny diskurs utan dessa texter bygger på redan befintliga texter. Det går alltså inte att undgå att använda sig av ord som tidigare använts av andra. Detta innebär att diskurser ständigt reproduceras (Jørgensen & Philips 2000). Fairclough använde sig av detta begrepp för att studera reproduktionen av diskurser det vill säga hur diskurser upprätthålls samt förändringar av diskurser vilket innebär sammansättningar av nya språkliga mönster (Jørgensen & Philips 2000).
4.7.3 Transitivitet
I uppsatsen kommer vi att fokusera på huruvida objektet och subjektet i satsen framskrivs som passiv eller aktiv i samband med beskrivning av olika processer i artiklarna. För att göra det har vi haft nytta av begreppet transitivitet. Med transitivitet som analysverktyg har vi strävat efter att fånga hur olika händelser och processer antingen binds samman eller inte förbinds med subjekt och objekt. Intresset ligger i att fånga och analysera de ideologiska konsekvenser som en framställning av en händelse eller process kan ha. Ett exempel kan vara att det står i en
och med att man utlämnar en agent, en aktör. Aktörer har avsikter och tas aktören eller agenten bort försvinner också avsikten. I detta fall fångar transitivitet denna manöver. Den händelse som texten rapporterar, kopplas alltså inte till någon specifik aktör och därmed kan ingen ställas till svars. Om samma händelse återges på ett annat sätt med en identifierbar aktör eller agent så kan händelsen kopplas till denne och till dennes motiv. Därmed riskerar frågor om agentens ansvar för händelsen att ställas. Där huvudsakliga syftet med detta begrepp är alltså att fånga och analysera möjliga konsekvenser som följer av olika framställningsformer eller varianter kan ha i texten (Jørgensen & Philips 2000).
Tabell 2: Sammanfattning av analysbegreppens användning.
5. Resultat och analys
I denna studie har vi valt att redovisa resultat och analysdelen parallellt. Anledningen är dels att undvika onödiga upprepningar av resultaten, dels att underlätta för läsaren kunna följa och därmed förstå hur vi har analyserat vårt empiriska material. Vi börjar presentera de identifierade diskurserna på tidsperioden 2000 vilka är “könsmaktdiskurs” och “kulturdiskurs”. Vidare följer diskurserna för perioden 2005–2006 bestående av “kyskhetskulturdiskurs”, “västerländsk hederskulturdiskurs” och “religionsdiskurs”. Därefter följer de aktuella diskurserna kring hedersvåld och förtryck med andra ord nuvarande periodens, 2019, diskurser vilka är “kulturdiskurs och “slöjdiskurs”. Till sist förs en analys mellan de tre studerade tidsperioderna det vill säga en jämförelse som skildrar likheter och skillnader.
