F
ÖRETAGSEKONOMI, SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE, 15 HPH
ANDLEDARE:A
GNETAG
USTAFSONE
XAMINATOR:J
ANG
REVE HT10F
ÖRFATTARE:C
HARLENEA
KL 881121
E
LINB
ORG 870209A
FFÄRSVÄRLDENS MILJÖANSVAR
”Modern technology, Owes ecology, An apology”
F
ÖRORD
Vi vill ge ett stort tack till alla som hjälpt oss med vårt uppsatsarbete.
Vi tackar särskilt vår handledare Agneta Gustafson som bidragit med goda råd och förslag samt varit mycket hjälpsam under tidens gång. Tack även till vår bisittare Hans Englund samt vår seminariegrupp som kommit med bra synpunkter och råd som varit till stor hjälp på vägen.
Örebro 2011-01-10
Charlene Akl Elin Borg
TITLE:
ENVIRONMENT, ACCOUNTING OR BOTH.
A
BSTRACT
Environmental issues are very much in question today. This has also been adopted by companies, who a few years ago started to publish environmental reports. These reports are designed to reflect reality. A study conducted by the Swedish Ministry of Industry, performed on enterprises owned by the Swedish state, has shown that environmental reports does not always coincide with the companies’ practical environmental work done by these companies. Even if their environmental reports has to be in accordance with the law, unlike the private firms’ voluntary situation. One of the several factors inquired in this paper are whether this law creates differences between public and private companies who are performing environmental accounting.
This paper aims to study whether environmental reporting in the three selected private companies Axfood, H&M and Sandvik are disconnected from the companies environmental work. The study was conducted from a stakeholder perspective with each firms’ environmental reporting as a starting point. All the corporate environmental reports have been studied between the years 2000 and 2009 in order to capture both the development of environmental accounting and environmental work. The development has then been analyzed from an institutional theory, which includes legitimacy and decoupling. On this basis, the development of environmental reporting in relation to the development of environmental performance has been deduced for the selected companies.
The result of this study shows that the same phenomenon in the companies owned by the Swedish state, also occurs in two of the selected private companies. The study shows that both environmental work and reporting has developed in all of the companies during the time period that has been studied. In two of the companies the environmental accounting has been more developed than the environmental work and is then disconnected. However, H&M:s’ environmental work has developed in the same extent as the environmental accounting or more and therefore it can be deviant from the theory of decoupling.
AUTHORS: CHARLENE AKL, ELIN BORG & SOFIA JOHANSSON
INSTRUCTOR: AGNETA GUSTAFSON EXAMINER: JAN GREVE
KEYWORDS:
ENVIRONMENTAL ACCOUNTING, ENVIRONMENTAL WORK, ENVIRONMENTAL IMPACT, AXFOOD, H&M, SANDVIK
TITEL:
MILJÖ, REDOVISNING ELLER BÅDE OCH.
S
AMMANFATTNING
I dagens samhälle är miljöfrågor i allra högsta grad aktuella och därför något som anammats av företag som för några år sedan började miljöredovisa. Dessa redovisningar har som syfte att avspegla verkliga förhållanden. En studie som näringsdepartementet utfört på statliga företag har dock visat att miljöredovisningen inte alltid sammanfaller med det praktiska miljöarbetet. Statliga företag är, till skillnad från privata företag, skyldiga att miljöredovisa enligt lag. Huruvida denna lag medför några egentliga skillnader mellan statliga och privata företags utförande av miljöredovisning är en av flera faktorer som tas upp i denna uppsats.
Uppsatsen har som grund att undersöka huruvida miljöredovisningen i de tre valda privata företagen Axfood, H&M och Sandvik är frikopplade från företagens miljöarbete. Studien är utförd utifrån ett intressentperspektiv, med respektive företags miljöredovisning som utgångspunkt. För att komma åt utvecklingen av såväl redovisning som arbete har samtliga av företagens redovisningar studerats mellan år 2000 och 2009. Utvecklingen har sedan analyseras utifrån studiens teoretiska referensram, vilken är baserad på institutionell teori som bland annat innefattar legitimitet och frikoppling. Med detta som grund har utvecklingen, av miljöredovisningen i förhållande till utvecklingen av miljöarbetet, kunnat utläsas för de valda företagen.
Studien visar att både miljöarbetet och miljöredovisningen har utvecklats för företagen under den tidsperiod som studerats. Resultatet av studien visar även att samma fenomen, till viss del, förekommer hos de valda privata företagen som hos de statliga. Miljöredovisningen har, i två av företagen, varit frikopplad från miljöarbetet. För dessa två företag har miljöredovisningen utvecklats i högre utsträckning än miljöarbetet. Det företag som kan avvika ifrån teorin om löskoppling är H&M där miljöarbetet i stort sett utvecklats i samma utsträckning som miljöredovisningen eller mer.
FÖRFATTARE: CHARLENE AKL, ELIN BORG
& SOFIA JOHANSSON HANDLEDARE: AGNETA GUSTAFSON EXAMINATOR: JAN GREVE
NYCKELORD:
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING... 1 1.1. PROBLEMBAKGRUND...1 1.2. PROBLEMDISKUSSION...3 1.3. PROBLEMFORMULERING...4 1.4. SYFTE...4 1.5. AVGRÄNSNING...4 1.6. DISPOSITION...5 2. REFERENSRAM... 6 2.1. INSTITUTIONELL TEORI...62.1.1 Legitimitet och miljöredovisning...7
2.2. LÖSKOPPLING...8
3. METOD ...10
3.1 VAL AV ÄMNE... 10
3.2. STUDIENS UTGÅNGSPUNKT... 10
3.3. VAL AV BRANSCHER OCH FÖRETAG... 12
3.4. DATAINSAMLING... 12
3.5. BEARBETNING AV DATA... 13
3.6. STUDIENS TROVÄRDIGHET... 14
3.7. KÄLLKRITIK... 15
4. EMPIRI...16
4.1. AXFOOD... 16
4.2. HENNES & MAURITZ (H&M) ... 24
4.3. SANDVIK... 32
5. ANALYS ...40
5.1. AXFOOD... 40
5.2. HENNES & MAURITZ... 44
5.3. SANDVIK... 48
5.4. AVSLUTANDE ANALYS... 51
6. SLUTSATS & DISKUSSION ...53
6.1. SLUTSATS... 53
6.2. DISKUSSION... 53
6.2.1. Förslag till fortsatta studier ...54
KÄLLFÖRTECKNING...55
F
igurförteckning
FIGUR 1: EGEN BILD ÖVER UPPSATSENS DISPOSITION... 5FIGUR 2: EGEN INTRESSENTMODELL...11
FIGUR 3: EGEN MODELL ÖVER CO2-‐UTSLÄPP, ENERGI SAMT RESTPRODUKTER...17
FIGUR 4: EGEN MODELL ÖVER CO2-‐UTSLÄPPEN I KG PER MSEK...19
FIGUR 5: EGEN MODELL ÖVER ELFÖRBRUKNINGEN I KWH/M2 I BUTIKER OCH LAGER...19
FIGUR 6: EGEN MODELL ÖVER ÅTERVUNNET AVFALL I TON...19
FIGUR 7: EGEN MODELL ÖVER CO2-‐UTSLÄPP I KG PER MSEK...20
FIGUR 8: EGEN MODELL ÖVER ELFÖRBRUKNINGEN KWH/M2 I BUTIK OCH LAGER...20
FIGUR 9: EGEN MODELL ÖVER CO2-‐UTSLÄPPEN I KG PER MSEK...21
FIGUR 10: EGEN MODELL ÖVER ELFÖRBRUKNINGEN I KWH/M2 I BUTIK OCH LAGER...22
FIGUR 12: EGEN MODELL ÖVER CO2 I TON TOTALT...25
FIGUR 13: EGEN MODELL ÖVER CO2 I TON TOTALT...28
FIGUR 14: EGEN MODELL ÖVER LEVERANTÖRSBESÖK...29
FIGUR 15: EGEN MODELL ÖVER TOTALT ANVÄND BOMULL I TON SAMT UPPSATTA MÅL...31
FIGUR 16: EGEN MODELL ÖVER ANTAL SIDOR SOM OMFATTAR H&M:S MILJÖREDOVISNING...32
FIGUR 17: EGEN MODELL ÖVER CO2-‐UTSLÄPPEN SAMT ELFÖRBRUKNING I FÖRHÅLLANDE TILL OMSÄTTNING I ETT INDEX..35
FIGUR 18: EGEN MODELL ÖVER CO2-‐UTSLÄPPEN I FÖRHÅLLANDE TILL OMSÄTTNINGEN I ETT INDEX...37
FIGUR 19: EGEN MODELL ÖVER ELANVÄNDNINGEN I FÖRHÅLLANDE TILL OMSÄTTNINGEN I ETT INDEX...38
FIGUR 20: EGEN MODELL ÖVER CO2-‐UTSLÄPPEN I FÖRHÅLLANDE TILL OMSÄTTNINGEN I ETT INDEX...38
FIGUR 21: EGEN MODELL ÖVER ELFÖRBRUKNINGEN I FÖRHÅLLANDE TILL OMSÄTTNINGEN I ETT INDEX...39
FIGUR 22: EGEN MODELL ÖVER ANTAL SIDOR SOM OMFATTAR SANDVIKS MILJÖREDOVISNING...39
FIGUR 23: EGEN MODELL ÖVER CO2-‐UTSLÄPP I KG PER MSEK FRÅN TRANSPORT...40
FIGUR 24: EGEN MODELL ÖVER ELFÖRBRUKNING I KWH/M2 I LAGER...41
FIGUR 25: EGEN MODELL ÖVER ELFÖRBRUKNING I KWH/M2 I BUTIK...42
FIGUR 26: EGEN MODELL ÖVER ÅTERVUNNET AVFALL I TON...43
FIGUR 27: EGEN MODELL ÖVER TOTALA CO2-‐UTSLÄPP I TON...44
FIGUR 28: EGEN MODELL ÖVER CO2-‐UTSLÄPP I TON PER MSEK...45
FIGUR 29: EGEN MODELL ÖVER TOTALT ANVÄND BOMULL I TON SAMT UPPSATTA MÅL...46
FIGUR 30: EGEN MODELL ÖVER CO2-‐UTSLÄPP I TON PER MSEK...48
FIGUR 31: EGEN MODELL ÖVER ELFÖRBRUKNING TOTALT I MWH PER MSEK...49
FIGUR 32: EGEN MODELL ÖVER ANTAL/ANDELEN ISO-‐CERTIFIERADE ENHETER...50
FIGUR 33: EGEN MODELL ÖVER ANTAL SIDOR SOM OMFATTAR ALLA FÖRETAGENS MILJÖREDOVISNINGAR...51
Förkortningar
CO2 KoldioxidCSR Corporate Social Responsibility
GWh Gigawattimmar
GRI Global Reporting Initiative
ISO International Organization for Standardization
H&M Hennes & Mauritz kvm Kvadratmeter kWh Kilowattimmar m2 Kvadratmeter
MSEK Miljoner svenska kronor
MWh Megawattimmar PVC Polyvinylklorid W Watt
1. INLEDNING
ÅR JORD STÄLLS INFÖR STORA OCH SKADLIGA PÅFRESTNINGAR, I
DAGSLÄGET HAR VI ETT GEMENSAMT MILJÖPROBLEM, EN HOTAD FRAMTID
OCH ETT KRAV PÅ EN GEMENSAM LÖSNING FÖR ATT RÄDDA VÅR FRAMTID
.
1
1.1. Problembakgrund
Under de senaste åren har världen ställts inför utmaningar om att värna om en miljö som drabbats av bland annat klimatförändringar. Även om klimatförändringar skett tidigare har denna klimatförändring en onaturlig orsak. Forskare och klimatexperter menar att denna klimatförändring orsakas av jordens befolkning och dess utsläpp.2, 3 För att lösa detta problem har inte endast den enskilda människan
ett ansvar, här börjar de stora ansvarstagandena hos företagen som står för en stor del av utsläppen4.
Miljöfrågorna sattes igång på riktigt redan år 1983 då FN:s generalförsamling upprättade Världskommissionen för miljö och utveckling i syfte att både värna om miljön och människors hälsa. Det insågs redan då att sättet vi lever på inte är hållbart för jorden och dess befolkning och innebörden av ordet utveckling fick en starkare betydelse. Den hållbara utvecklingen kom därför att bli ett lika viktigt och gemensamt mål för hela världen.5 Vårt gemensamma mål formades därefter av olika
standarder och riktlinjer för att underlätta våra hänsynstaganden till miljön. Exempel på dessa är ISO (International Organization for Standardization) och GRI (Global Reporting Initiative). ISO ger ut den vanligaste standarden för den interna hållbarhetsredovisningen medan GRI ger ut de vanligaste riktlinjerna för den externa.6
Enligt GRI definieras hållbarhetsredovisning som en rapport av ett företags
ekonomiska, miljömässiga och sociala arbete under ett år.7
Hållbarhetsredovisningen har sin bakgrund från 1970-‐talet men det skulle dröja ytterligare ett par decennier innan företagen anammade det hela och på allvar började redovisa hållbarhet, antingen separat eller i årsredovisningen.8 GRI
1 http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-‐och-‐miljo/klimat/var-‐asikt/ 2 http://klimatforandringen.nu/orsaker/
3 Andrew Davis & Garret Nagel, Environmental systems and societies, Pearson education, Oxford,
2010, s. vii
4 Long Jing & Wang Hong-‐yang, Environmental accounting and environmental evaluation,
International Conference on Mechanic Automation and Control Engineering, s. 2102
5 Bertil Hägerhäll Vår gemensamma framtid – rapport från Världskommissionen för miljö och
utveckling, 1988, s. 17
6 Sören Bergström et al, Miljöredovisning, 2002, upplaga 2, Liber, Malmö, s. 89 7 www.globalreporting.org
rekommenderar att hållbarhetsredovisningen publiceras i den ordinarie årsredovisningen, då de menar att detta hjälper till att förstärka sambandet mellan hållbarhetsredovisningen och den traditionella finansiella redovisningen.9 GRI kom
ut med sin första rekommendation med riktlinjer för hållbarhetsredovisning år 2000.10 Dessa riktlinjer är sedan år 2008, enligt lag, obligatoriska att följa för statligt
ägda företag i Sverige11. Då regeringen anser att de statliga företagen bör vara
föredömen inom socialt och miljömässigt ansvarstagande bidrar lagstiftningen till att det blir enklare för staten som ägare att kontrollera företagens hållbarhetsarbete. De nya riktlinjerna syftar till att påskynda förändringsprocessen samt att få de statliga företagen att bli mer öppna i dessa frågor. Hållbarhetsredovisning bör, enligt regeringen, fungera som ett styrmedel för hållbarhetsarbetet och även kunna bidra till förändringar i kärnverksamheten.12
Frågan är dock om de nya riktlinjerna för hållbarhetsredovisning verkligen har påverkat företagens miljömässiga och sociala arbete i praktiken.
Forskare vid Uppsala Universitet genomförde, på uppdrag av
Näringsdepartementet, en studie som avsåg att undersöka vilka effekter lagstiftningen för de statliga företagens hållbarhetsredovisning medfört. Studien utfördes på 49 hel-‐ eller delägda statliga företag under år 2010. Resultaten publicerades i september samma år. Studien genomfördes som en enkätundersökning där enkäter skickades ut till företagens ”hållbarhetsansvariga” samt till respektive styrelser. Nio av företagen valdes även ut och intervjuades. Fokus i studien var förändringar i strukturer och processer samt nya prioriteringar inom företagen som kunde härledas till de nya riktlinjerna.13
Resultatet av studien visade att de flesta av företagen upplevde att riktlinjerna hade haft störst påverkan på redovisningen och struktureringen av denna. Vissa av företagen uppgav att det enbart var redovisningen som hade förändrats. Andra menade att kunskapen om och prioriteringen av hållbarhetsfrågor hade ökat. De företag som sedan tidigare haft minst kunskap kring hållbarhetsredovisning var de som uppgav att de lärt sig mest om själva arbetet. Studien visade dock att många företag inte ser någon tydlig koppling mellan hållbarhetsredovisning och hållbarhetsarbete och att denna typ av redovisning, i väldigt liten utsträckning, faktiskt fungerar som ett styrmedel. Författarna är noga med att påpeka att arbetet med de nya riktlinjerna bör ses som en läroprocess och att denna tar tid. Effekterna kommer därför att bli märkbara först under senare år. Vidare ser författarna mycket positivt på att många av företagen tagit till sig GRI och försökt anpassa dessa riktlinjer till den egna verksamheten. Till en början redovisade de flesta företagen i studien nästan alla av GRI:s indikatorer men med tiden har företagen valt de indikatorer som är mest lämpande för verksamheten. Detta ses som en positiv utveckling vilken kan leda till att det praktiska arbetet förbättras i framtiden.14
9 www.globalreporting.org 10 Bergström et al, s.51
11 http://csrguiden.se/vad-‐ar-‐csr-‐2/ordlista/ 12 www.globalreporting.org
13 Tommy Borglund et al, Effekterna av hållbarhetsredovisning, 2010, s. 3,15 f & 31 14 Ibid s. 25 ff
Denna uppsats ämnar behandla miljöredovisning samt miljöarbete och därmed inte
hela hållbarhetsredovisningen. Miljöredovisningen är den del av
hållbarhetsredovisningen som fokuserar på rapportering av miljöpåverkan exempelvis koldioxidutsläpp, energiförbrukning, transportmedel och så vidare. Miljöarbetet i sig definieras i detta sammanhang som företagens praktiska arbete för att minska sin negativa miljöpåverkan. Vidare är det relationen mellan miljöredovisning och miljöarbete som utgör kärnan i vår studie.
1.2. Problemdiskussion
Utifrån den kunskap världen innehar är det idag mycket viktigt att utvecklingen av miljöarbetet fortsätter, därför ställs höga krav på både individer och företag som har en skyldighet samt ett ansvar gentemot vår jord. Under de senaste åren har upprättandet av miljöredovisningar ökat, likaså intresset för redovisningen från intressenter men även från allmänheten. Detta då det miljömässiga ansvaret är större idag än tidigare. Vidare intresserar sig media, intresseorganisationer, investerare samt institutionella placerare för miljöfrågor.15 Även om lagstiftningen
av GRI:s riktlinjer idag enbart gäller statliga företag är det långt ifrån enbart statliga företag som påverkas av dem. Så gott som alla stora företag upprättar idag miljöredovisningar, inte sällan enligt GRI:s riktlinjer16 men vad är egentligen syftet
med detta upprättande om inte arbetet utvecklas i samma utsträckning?
Redovisningens funktion är att avspegla verkligheten och förmedla information till bland annat intressenter.17 Vissa forskare menar dock att miljöredovisning inte
alltid ger en korrekt bild av vad som sker i praktiken utan att den upprättas av andra skäl18. Den institutionella teorin menar att redovisningen upprättas då den
anses vara legitim och då accepterad av samhället. Detta kan vara anledningen till att även privata företag upprättar miljöredovisningar trots att det inte finns något lagstiftat krav. Vid undersökningen av de statliga företagen uppmärksammandes att miljöredovisningen och miljöarbetet var frikopplade från varandra. Vi vill nu med ett institutionellt perspektiv undersöka om samma fenomen förekommer hos de privata företagen. Detta innebär att vi i studien utgår ifrån att de privata företagen miljöredovisar av legitima skäl då de inte omfattas av någon lagstiftning. Studien kommer att genomföras på tre företag i tre olika branscher. I livsmedelsbranschen kommer vi att titta på Axfood, i konfektionsbranschen H&M samt Sandvik i industribranschen. Vi vill utifrån årsredovisningarna studera om liknande förhållanden föreligger hos de privata företagen som hos de statliga, det vill säga att miljöredovisningen inte speglar miljöarbetet. När miljöarbetet inte speglas i redovisningen föreligger det en frikoppling.
15 Magnus Frostenson & Sven Helin, Principer för hållbarhetsredovisning I teori och praktik: En studie
av fjärrvärmebranschen. Working paper series, working paper no 5, 2009. s. 2 ff
16 Borglund, s. 13
17 Dag Smith, Redovisningens språk, upplaga3, studentlitteratur, Danmark, 2006, s. 17 18 Rob Gray, Sustainability reporting: Who is kidding whom, 2002, s. 2 ff
1.3. Problemformulering
Förbättras de valda privata företagens praktiska miljöarbete i samma takt som miljöredovisningen utvecklas och i så fall hur?
1.4. Syfte
Syftet med studien är att beskriva om företagens miljöarbete utvecklas i samma utsträckning som deras miljöredovisning.
1.5. Avgränsning
Miljöarbetet kommer endast studeras utifrån hur det beskrivs i miljöredovisningarna.
1.6. Disposition
Vidare disponeras uppsatsen på följande sätt:
Kapitel 2 Detta kapitel behandlar den teoretiska referensram som ligger till grund för studien. Här presenteras de teorier som syftar till att skapa en förståelse i ämnet.
Kapitel 3 I detta kapitel kommer metodavsnittet att redogöra för vårt val av ämne till uppsatsen och vilket tillvägagångssätt som använts vid insamling av det datamaterial som ligger till grund för undersökningen. Vidare förklaras även motivet till val av företag som kommer att undersökas i studien samt även en kort redogörelse av hur vi ska studera företagens miljöredovisningar. Därefter kommer vi avslutningsvis att kommentera uppsatsens giltighet och källkritik.
Kapitel 4 Fjärde kapitlet består av studiens empiri som inleds med en kort företagsbeskrivning av varje företag. Vidare presenteras den insamlade data som utgörs av Axfoods, H&M:s och Sandviks miljöredovisningar som publicerats under 2000-‐ talet.
Kapitel 5 I uppsatsens femte kapitel analyseras den information som framkommit i empirin genom att återkopplas till studiens referensram. Vad gäller jämförelser kommer det att främst göras över tid.
Kapitel 6 I det sista kapitlet avslutas uppsatsen med slutsatser som dragits utifrån analysen. Här diskuteras det erhållna resultatet som har till avsikt att besvara den ställda problemfrågan. Vidare kommer eventuella paralleller, till den bakomliggande studien från Näringsdepartementets utredning av de statligt ägda företagen, att lyftas fram.
INLEDNING REFERENS-‐ RAM METOD EMPIRI ANALYS SLUTSATS
2. REFERENSRAM
Ett hållbart företag definieras som ett företag som tillfredställer behoven hos den nuvarande generationen utan att äventyra framtida generationers möjligheter att tillfredställa sina behov.19 Hållbarhet handlar inte om att försöka omvandla naturen,
utan snarare om att förändra samhället och dess framtida inriktning. Står hållbarhet i konflik med modernitet? Svaret på frågan är både ja och nej. Det är dagens moderna samhälle med alla dess uppfinningar som är det absolut största hotet mot miljön. Samtidigt är det den moderna tekniken som ger oss möjlighet att samla in och sammanställa uppgifter om jorden, alla dess arter, klimatförändringar och så vidare. Utan den moderna tekniken blir det omöjligt att mäta förhållandet mellan människans verksamhet och planeten.20 Forskare har sedan en lång tid tillbaka, med
hjälp av olika teorier, undersökt bakgrunden till företagens agerande och handlande i olika situationer. En av dessa teorier inom organisationslära är den institutionella teorin.21
2.1. Institutionell teori
Den institutionella teorin tog sin början vid slutet av 1800-‐talet inom nationalekonomi, sociologi och statsvetenskap. Det var först vid slutet av 1970-‐talet som teorin fick mer utrymme inom organisationsteori. Kärnan i institutionell teori grundar sig i tanken att institutioner växer fram då vi skapar vår sociala verklighet. I tidig institutionell teori ifrågasattes tanken att människan skulle vara helt ekonomiskt rationell och alltid eftersträva maximal nytta. Forskarna menade att människans ekonomiska beteende styrdes av vanan att kunna visa upp sina förmögenheter och rikedomar, snarare än av de tidigare ekonomiska antagandena om att maximera nyttan.22 Institutionell teori utvecklades sedan till att i hög
utsträckning behandla hur en organisation påverkas av och i sin tur påverkar omgivningen23. Människor och organisationer anpassar sig till det beteendet som är
mest lämpligt, för att undvika oordning. På så sätt skapas stabilitet men med en förutsägbarhet och flexibilitet med förmåga att kunna anpassas efter situationen.24
Den påvisar också att handlingsprocesser är begränsade till de värderingar och ideologier som finns vid en viss tid i ett specifikt samhälle. Dessa är ofta tagna förgivet och många gånger är individen inte medveten om dessa. De är begränsande i det avseende att de ofta ligger till grund för individuella samt
19 Gray, (2002) s. 2
20 Rob Gray, Is accounting for sustainability really accounting for sustainability.. actually accounting
for sustainability. . .and how would we know? An exploration of narratives of organisations and the planet, Accounting, Organizations and society, vol 35, no 1, 2010, s. 53
21 Ulla Eriksson-‐Zetterquist, Thomas Kalling & Alexander Styhre, Organisation och organisering,
upplaga 2, Liber, Malmö (2008) s. 280 f
22 Ibid s. 283 ff 23 Ibid s. 283 ff 24 Ibid s. 280 ff
samhällsgemensamma beslut. För att vi som människor ska kunna förstå varandra och leva tillsammans är dessa samhällsgemensamma värderingar nödvändiga.25
Ett begrepp som anammats inom institutionell teori är legitimitet. Legitimitet är starkt kopplat till sociala normer och värderingar. Att något är legitimt innebär att det är berättigat, rättfärdigat och accepterat. I en organisation är legitimitet en förutsättning för deltagande i samhället och ett socialt liv. Organisationen är även beroende av att individer i samhället accepterar den och åtminstone, i viss mån, anser att dess verksamhet är värdefull. Legitimitet bygger på samhällsenliga föreställningar om vad som är rätt och riktigt. Ibland kan dessa föreställningar även finnas som uttalade lagar och regler men oftast bygger begreppet enbart på en allmän uppfattning av vad som är rättfärdigt.26 Vidare anses legitimitet vara
nödvändigt för att företag ska kunna bedriva sin verksamhet men legitimitet är inte något som varar förevigt. Arbetet med att öka och bibehålla legitimiteten är en ständigt pågående process hos de flesta företag.27 Detta beror på att legitimitet är
ett dynamiskt begrepp. Något som en gång varit ett accepterat beteende från företagets sida kanske inte längre är legitimt. Detta hänger ihop med att samhället hela tiden förändras. Händelser som äventyrar företagets eller hela branschens rykte och legitimitet kan inträffa. I detta fall handlar det om negativa sociala eller miljömässiga händelser som går att koppla till organisationens verksamhet. Detta är dock något som kan uppfattas väldigt olika av olika individer. Olika chefer kan uppfatta den bristande legitimiteten olika och då ta till olika metoder för att förbättra situationen. Strategier och åtgärder som inte offentliggörs har dock ingen effekt på legitimitetsluckan. Här har årsrapporter och andra offentliga handlingar en viktig strategisk roll.28
2.1.1 Legitimitet och miljöredovisning
En organisation är en del av ett större system. Organisationen i sig har ingen rätt att förbruka omgivningens resurser. Organisationer existerar i den mån samhället anser dem legitima. Samhället ger då organisationen rätt att äga och använda naturresurser som i sin tur utnyttjas vid produktion av varor och tjänster och ger upphov till avfall i den allmänna miljön. Samhället godkänner detta då de upplever att nyttan av organisationens verksamhet överstiger kostnaderna av den och på så sätt ger de organisationen tillåtelse att verka. Om verksamheten däremot inte anses som legitim blir det svårt för organisationen att fortleva. Legitimitet kan dock påverkas. Företag utvecklar strategier för legitimitet, det kan till exempel handla om samarbeten med parter som anses legitima. Rapporterna, av de sociala och miljömässiga aspekterna av företagets verksamhet, kan även de fungera som verktyg genom vilka företagen legitimerar sitt arbete gentemot sin omgivning.29
25 Krisitna Artsberg, Redovisningsteorier – policy och –praxis, upplaga 2, Liber, Malmö, 2005, s.43 f 26 Bengt Abrahamsson & Jon Aarum Andersen, Organisation att beskriva och förstå organisationer,
upplaga 4:2, liber, Malmö, 2005, s. 213
27 Ibid s. 214 ff
28 Craig Deegan, The legitimizing effect of social and environmental disclosures – a theoretical
foundation. Accounting, Audition & Accountability Journal, vol 15, no 3, 2002, s. 292 ff 29 Ibid s. 292 f
Då legitimiteten är hotad kan organisationen välja ett eller flera av följande handlingsalternativ för att försöka berättiga sin verksamhet:
Anpassa sin produktion, sina mål och sina arbetsmetoder för att uppfylla den rådande definitionen av legitimitet.
Genom kommunikation försöka ändra samhällets definition av legitimitet, så att den överrensstämmer med organisationens verksamhet.
Genom kommunikation försöka att bli identifierade med symboler, värderingar eller institutioner som av samhället anses legitima.30
Externredovisningen kan på följande vis användas för att förbättra legitimiteten:
Utbilda och informera intressenterna om verkliga förändringar i
organisationens resultat och verksamhet.
Ändra intressenternas uppfattning om organisationens verksamhet, utan att
ändra faktiskt beteende inom organisationen.
Manipulera intressenternas uppfattning genom att avleda uppmärksamheten
från det organisationen är dåligt på till sådant den är bra på.
Ändra intressenternas förväntningar på organisationen.31
Att företag offentliggör information om miljömässig och social påverkan i till exempel årsredovisningen kan alltså ses som en strategi för att öka legitimiteten. Det kan även innebära att organisationen motverkar eller kompenserar negativa nyheter som sprids till exempel via media. Negativa konsekvenser av verksamheten såsom miljöförstöring och arbetsplatsolyckor undanhålls medan organisationens styrkor, såsom utmärkelser och positiva initiativ, lyfts fram. Forskning på ämnet visar att företagens sociala och miljömässiga utelämnanden ofta kunnat kopplas till legitimerande avsikter. Informationen lämnas alltså inte ut på grund av att företaget är ansvarskännande utan för deras egen vinnings skull. Cheferna väljer själva vilken information som de tycker ska gå ut till intressenterna, denna information blir därigenom långt ifrån opartisk. Detta förfarande bidrar till att organisationer som medför negativa effekter för olika grupper i samhället kan fortsätta sin verksamhet, samtidigt som sociala och miljömässiga framsteg hindras.32
2.2. Löskoppling
En organisation vill påvisa för sin omgivning att de arbetar efter en rationell struktur. Det kan exempelvis handla om organisationsscheman och arbetsplaner som beskriver hur olika processer ska genomföras. Dock menar författare inom den institutionella teorin att processerna inte alltid genomförs på det vis företaget har uttalat. Detta innebär att den formella strukturen inte stämmer överens med vad som görs i verkligheten. Även om ett organisationsschema kan vara en plan för hur
30 Deegan, s. 296 f 31 Ibid s. 297 32 Ibid s. 295 ff
olika aktiviteter utförs innebär det inte att just detta egentligen genomförs i organisationen.33
Då den formella organisationen undersökts har det framkommit att de strukturella elementen som planer och aktiviteter ofta är löskopplade från varandra. Orsaken till detta ligger i att det finns normer i vårt samhälle om rationalitet som en allmänt existerande värdering. Detta blir till en institutionaliserad myt som anses legitim, då samhället tror att den finns och fungerar. Den används som argument för att förstå och förklara vad människan gör. Ett sätt att exemplifiera dessa myter är hur säkerhetsföreskrifter och hänsynstagande till miljön har blivit en del i organisationens formella struktur. Detta har uppkommit genom att frågor om säkerhet och miljöförstöring har uppstått och blivit institutionaliserade i lagar, rekommendationer samt i den offentliga opinionen. Det har resulterat i att företag införlivar dessa i sina organisationer. Med detta synsätt blir inte företagens överlevnadsförmåga beroende av hur effektivt de exempelvis producerar. Istället är det myterna som bidrar med argument till om organisationen är effektiv, vilka avgör företagens framtid. Detta resulterar i att myterna bidrar till överlevnad men behöver inte innebära en effekt på det som faktiskt genomförts. Det betyder exempelvis att ett företag kan ta till sig miljöföreskrifter på ett ceremoniellt plan utan att behöva påverka verksamheten då de istället får en symbolisk betydelse.34
När den formella strukturen löskopplas från det som äger rum i praktiken får organisationen två organisationsstrukturer, den formella och den informella. Den formella är lätt att förändra när lagar och rekommendationer ändras medan den informella inte påverkas lika enkelt. Istället blir det den sistnämnda som används för att samordna det människor gör inom organisationen. Genom att de anställda och omgivningen förutsätter att organisationen fungerar enligt myterna kommer verksamheten att fungera som tidigare, trots de nya reglerna. Därmed kan organisationen utföra sina dagliga rutiner löskopplat från de institutionaliserade kraven.35 Här uppmärksammas problematiken med att genomföra förändringar i
organisationen, vilken kan medföra att beslut om förändring inte alltid resulterar i en förändring.36 Anledningen till att förändringar genomförs i en organisation kan
till exempel vara att företaget i fråga imiterar ett annat företag. Med imitation menas att företag härmar och tar efter andra. Syftet med att imitera är att försöka uppnå samma resultat. På så sätt lär sig företaget av andra företags erfarenhet och behöver inte lägga ner tid och pengar på att begå misstag som andra redan begått.37
33 Eriksson-‐Zetterquist, Kalling & Styhre, s. 286 ff 34 Ibid s. 286 ff
35 Ibid s. 289 36 Ibid s. 297f 37 Ibid s. 299 f
3. METOD
3.1 Val av ämne
Redovisning av miljöarbete utgör idag en viktig del av de stora företagens årsredovisningar. Miljöredovisningen har dessutom utvecklats till att användas som styrmedel i många företag.38 Det finns dock forskare som hävdar att
miljöredovisningen inte avspeglar företagens miljöarbete utan snarare består av marknadsföring39. Vi upplevde detta ämne som väldigt intressant och vid
eftersökning hittade vi en artikel om detta på www.miljöaktuellt.se. Den handlade om att regeringen år 2008 lagstadgade att statliga företag skulle börja hållbarhetsredovisa enligt GRI:s riktlinjer. I artikeln framhölls att de statliga företagen inte förbättrat sitt hållbarhetsarbete i och med införandet av denna lagstiftning.40 Artikeln grundade sig i sin tur på Näringsdepartementets utredning
Effekterna av hållbarhetsredovisning. Vilken påvisade att statliga företags miljöredovisningar utvecklats sedan införandet av kravet på hållbarhetsredovisning men att miljöarbetet inte utvecklats i samma utsträckning. Detta väckte ett intresse hos oss och vi bestämde oss för att undersöka om samma fenomen kunde finnas hos de privatägda företagen, trots att det är frivilligt att hållbarhetsredovisa för dem. Därför har vi i denna uppsats undersökt i vilken utsträckning de tre valda företagen, under 2000-‐talet, utvecklat sitt miljöarbete i förhållande till sin miljöredovisning.
3.2. Studiens utgångspunkt
Vi har valt att genomföra studien med ett intressentperspektiv. Detta innebär att vi endast har granskat den information som är tillgänglig för intressenterna. Ett företags intressenter kan vara av olika karaktär. Nedan visas en modell över olika aktörer i samhället, som vanligtvis har intressen i organisationen.
38 http://naturvardsverket.se/sv/Lagar-‐och-‐andra-‐styrmedel/Styrmedel-‐for-‐miljovanliga-‐val/Olika-‐ typer-‐av-‐styrmedel/ 39 Gray, 2002, s. 6 40 http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.340412/gri-‐har-‐inte-‐forbattrat-‐de-‐statliga-‐bolagens-‐ hallbarhetsarbete
Figur 2: Egen intressentmodell
Information som går ut till intressenterna består bland annat av företagens årsredovisningar, reklam och pressmeddelanden. I denna studie har enbart årsredovisningar granskats med fokus på miljöredovisningen. Anledningen till detta var att vi ville urskilja vad som, genom redovisning, förmedlas till intressenterna och om en intressent utifrån denna information kan utläsa om miljöarbetet har förbättrats. Vi ser organisationen som en mindre del av en större marknad. Organisationen är beroende av sin omgivning för att existera, vilket var anledningen till att detta perspektiv har valts. Vi upplevde inte att en fallstudie i form av intervjuer på respektive företag nödvändigtvis hade tillfört vår studie en mer rättvisade bild av verkligheten. Detta då informationen från sådana intervjuer kan vara minst lika vinklad som den information som publicerats i redovisningarna. För att få en mer verklighetstrogen bild av miljöarbetet bör observationer genomföras på plats i organisationerna. En sådan fallstudie för att undersöka miljöarbetet på de valda företagen hade inte varit praktiskt genomförbar med hänsyn till planerad nerlagd tid och resurser. Därför är detta ytterligare en anledning till att vi har valt att arbeta utifrån ett intressentperspektiv.
Relevant litteratur och vetenskapliga artiklar har använts för att skapa en teoretisk referensram. Inom denna presenteras först grundläggande teori, i form av institutionell teori och legitimitetsbegreppet. Detta i syfte att beskriva varför de tre valda företagen väljer att miljöredovisa trots att det är frivilligt för dem. Den grundläggande teorin efterföljs med att legitimitetsbegreppet kopplas ihop med miljöredovisningen. Därefter har begreppet löskoppling behandlats för att beskriva huruvida de valda företagens miljöredovisning är frikopplad från deras miljöarbete.
FÖRETAGET
Leverantörer Kunder Ägare Medarbetare Styrelse Stat Kommun Långivare3.3. Val av branscher och företag
Denna studie har baserats på tre svenska privata företag i tre branscher. Anledning till valet av olika branscher var att vi ville undvika att resultatet skulle bli präglat av branschspecifika indikatorer. Varje bransch påverkar miljön olika och kan därmed lyfta fram olika indikatorer i sin miljöredovisning. Endast genom att studera olika branscher kan resultatet förstås och förklaras på en bredare nivå, vilket ger en djupare förståelse för miljöredovisningen och miljöarbetet. De tre branscherna som valdes var livsmedelsbranschen, konfektionsbranschen och industribranschen. Utgångspunkten till valet var att vi upplevde att dessa branscher ger upphov till negativ miljöpåverkan. Vi grundade vårt antagande i att företag inom industrin ofta arbetar med tillverkning medan företag inom livsmedels-‐ och konfektionsbranschen är i stort behov av transporter av varor till och från lager samt butiker. Slutligen bör tilläggas att studien har granskat företagens utveckling över tid och inte haft som syfte att generalisera över branscher.
Varför vi valde privata företag var för att det upplevdes intressant att se om det fanns tecken på samma fenomen bland de privata som bland de statliga. Att miljöarbetet inte utvecklats i samma utsträckning som miljöredovisningen i statligt ägda företag har tidigare konstaterats men gäller detsamma för privatägda? För dessa företag är det frivilligt att miljöredovisa medan de statliga har lagstiftade krav. Detta var ytterligare en anledning till att vi upplevde att det var intressant att genomföra denna studie på privatägda företag. Vi har även valt att basera vår undersökning på enbart svenska företag. Detta eftersom vi ville underlätta jämförelser mellan vår studie och Näringslivsdepartementets studie. Dessutom har vi endast valt företag som idag uppger att de följer GRI:s riktlinjer, då dessa riktlinjer är de som utgör lagstiftningen för de statliga företagen. Våra val av företag har även begränsats till företag som har haft miljöredovisningen tillgänglig för alla de tio år som studerats.
3.4. Datainsamling
I denna uppsats har en kvalitativ datainsamling använts som har en fokusering på ord samt presenterade siffror. Detta i syfte att skapa förståelse vid analys av data41
.För att uppnå syftet med uppsatsen utgörs datainsamlingen främst av information
från redan existerande datakällor det vill säga sekundärdata.42 Vår
informationskälla utgörs av de utvalda företagens årsredovisningar och fokus har lagts på miljöredovisningen för respektive företag, som har upprättats under 2000-‐ talet. Samtliga årsredovisningar och separata hållbarhetsredovisningar har laddats ner från företagens hemsidor.
41 Allan Bryman & Emma Bell, Företagsekonomiska forskningsmetoder, upplaga 1, Liber, Malmö,
2005, s. 297
