Affärsvärldens miljöansvar : Modern technology, Owe ecology, An apology

67 

Full text

(1)

F

ÖRETAGSEKONOMI,  SJÄLVSTÄNDIGT  ARBETE,  15  HP  

H

ANDLEDARE:  

A

GNETA  

G

USTAFSON    

E

XAMINATOR:  

J

AN  

G

REVE   HT10    

 

F

ÖRFATTARE:  

C

HARLENE  

A

KL                            881121  

                                                                                                                                                               

E

LIN  

B

ORG                 870209  

 

 

           A

FFÄRSVÄRLDENS  MILJÖANSVAR  

”Modern  technology,  Owes  ecology,  An  apology”  

(2)

               

 

 

F

ÖRORD  

Vi  vill  ge  ett  stort  tack  till  alla  som  hjälpt  oss  med  vårt  uppsatsarbete.      

Vi   tackar   särskilt   vår   handledare   Agneta   Gustafson   som   bidragit   med   goda   råd   och   förslag  samt  varit  mycket  hjälpsam  under  tidens  gång.  Tack  även  till  vår  bisittare  Hans   Englund  samt  vår  seminariegrupp  som  kommit  med  bra  synpunkter  och  råd  som  varit   till  stor  hjälp  på  vägen.    

    Örebro  2011-­01-­10          

Charlene  Akl                                                                                                                Elin  Borg      

   

(3)

       TITLE:  

ENVIRONMENT,  ACCOUNTING  OR  BOTH.  

 

 

 

 

 

 

A

BSTRACT  

Environmental  issues  are  very  much  in  question  today.  This  has  also  been  adopted  by   companies,  who  a  few  years  ago  started  to  publish  environmental  reports.  These  reports   are  designed  to  reflect  reality.  A  study  conducted  by  the  Swedish  Ministry  of  Industry,   performed  on  enterprises  owned  by  the  Swedish  state,  has  shown  that  environmental   reports   does   not   always   coincide   with   the   companies’   practical   environmental   work   done  by  these  companies.  Even  if  their  environmental  reports  has  to  be  in  accordance   with   the   law,   unlike   the   private   firms’   voluntary   situation.   One   of   the   several   factors   inquired   in   this   paper   are   whether   this   law   creates   differences   between   public   and   private  companies  who  are  performing  environmental  accounting.  

 

This  paper  aims  to  study  whether  environmental  reporting  in  the  three  selected  private   companies   Axfood,   H&M   and   Sandvik   are   disconnected   from   the   companies   environmental   work.   The   study   was   conducted   from   a   stakeholder   perspective   with   each  firms’  environmental  reporting  as  a  starting  point.  All  the  corporate  environmental   reports  have  been  studied  between  the  years  2000  and  2009  in  order  to  capture  both   the   development   of   environmental   accounting   and   environmental   work.   The   development   has   then   been   analyzed   from   an   institutional   theory,   which   includes   legitimacy  and  decoupling.  On  this  basis,  the  development  of  environmental  reporting  in   relation   to   the   development   of   environmental   performance   has   been   deduced   for   the   selected  companies.  

 

The  result  of  this  study  shows  that  the  same  phenomenon  in  the  companies  owned  by   the   Swedish   state,   also   occurs   in   two   of   the   selected   private   companies.     The   study   shows   that   both   environmental   work   and   reporting   has   developed   in   all   of   the   companies   during   the   time   period   that   has   been   studied.   In   two   of   the   companies   the   environmental  accounting  has  been  more  developed  than  the  environmental  work  and   is  then  disconnected.  However,  H&M:s’  environmental  work  has  developed  in  the  same   extent  as  the  environmental  accounting  or  more  and  therefore  it  can  be  deviant  from  the   theory  of  decoupling.    

   

AUTHORS:                                CHARLENE  AKL,  ELIN  BORG                                                                            &  SOFIA  JOHANSSON  

INSTRUCTOR:                  AGNETA  GUSTAFSON   EXAMINER:                            JAN  GREVE  

   

KEYWORDS:  

ENVIRONMENTAL  ACCOUNTING,  ENVIRONMENTAL  WORK,  ENVIRONMENTAL   IMPACT,  AXFOOD,  H&M,  SANDVIK

(4)

               TITEL:  

MILJÖ,  REDOVISNING  ELLER  BÅDE  OCH.  

           

S

AMMANFATTNING  

I   dagens   samhälle   är   miljöfrågor   i   allra   högsta   grad   aktuella   och   därför   något   som   anammats  av  företag  som  för  några  år  sedan  började  miljöredovisa.  Dessa  redovisningar   har  som  syfte  att  avspegla  verkliga  förhållanden.  En  studie  som  näringsdepartementet   utfört  på  statliga  företag  har  dock  visat  att  miljöredovisningen  inte  alltid  sammanfaller   med   det   praktiska   miljöarbetet.   Statliga   företag   är,   till   skillnad   från   privata   företag,   skyldiga   att   miljöredovisa   enligt   lag.   Huruvida   denna   lag   medför   några   egentliga   skillnader   mellan   statliga   och   privata   företags   utförande   av   miljöredovisning   är   en   av   flera  faktorer  som  tas  upp  i  denna  uppsats.    

 

Uppsatsen   har   som   grund   att   undersöka   huruvida   miljöredovisningen   i   de   tre   valda   privata  företagen  Axfood,  H&M  och  Sandvik  är  frikopplade  från  företagens  miljöarbete.   Studien   är   utförd   utifrån   ett   intressentperspektiv,   med   respektive   företags   miljöredovisning   som   utgångspunkt.   För   att   komma   åt   utvecklingen   av   såväl   redovisning   som   arbete   har   samtliga   av   företagens   redovisningar   studerats   mellan   år   2000   och   2009.   Utvecklingen   har   sedan   analyseras   utifrån   studiens   teoretiska   referensram,   vilken   är   baserad   på   institutionell   teori   som   bland   annat   innefattar   legitimitet   och   frikoppling.     Med   detta   som   grund   har   utvecklingen,   av   miljöredovisningen  i  förhållande  till  utvecklingen  av  miljöarbetet,  kunnat  utläsas  för  de   valda  företagen.    

 

Studien  visar  att  både  miljöarbetet  och  miljöredovisningen  har  utvecklats  för  företagen   under   den   tidsperiod   som   studerats.   Resultatet   av   studien   visar   även   att   samma   fenomen,   till   viss   del,   förekommer   hos   de   valda   privata   företagen   som   hos   de   statliga.   Miljöredovisningen  har,  i  två  av  företagen,  varit  frikopplad  från  miljöarbetet.  För  dessa   två  företag  har  miljöredovisningen  utvecklats  i  högre  utsträckning  än  miljöarbetet.  Det   företag  som  kan  avvika  ifrån  teorin  om  löskoppling  är  H&M  där  miljöarbetet  i  stort  sett   utvecklats  i  samma  utsträckning  som  miljöredovisningen  eller  mer.    

 

 

 

 

 

FÖRFATTARE:                    CHARLENE  AKL,  ELIN  BORG    

                                                                                 &  SOFIA  JOHANSSON                                                                                                      HANDLEDARE:                  AGNETA  GUSTAFSON                                                                                                      EXAMINATOR:                    JAN  GREVE  

   

NYCKELORD:                            

(5)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING    

  1.  INLEDNING... 1   1.1.  PROBLEMBAKGRUND...1   1.2.  PROBLEMDISKUSSION...3   1.3.  PROBLEMFORMULERING...4   1.4.  SYFTE...4   1.5.  AVGRÄNSNING...4   1.6.  DISPOSITION...5   2.  REFERENSRAM... 6   2.1.  INSTITUTIONELL  TEORI...6  

2.1.1  Legitimitet  och  miljöredovisning...7  

2.2.  LÖSKOPPLING...8  

3.  METOD ...10  

3.1  VAL  AV  ÄMNE... 10  

3.2.  STUDIENS  UTGÅNGSPUNKT... 10  

3.3.  VAL  AV  BRANSCHER  OCH  FÖRETAG... 12  

3.4.  DATAINSAMLING... 12  

3.5.  BEARBETNING  AV  DATA... 13  

3.6.  STUDIENS  TROVÄRDIGHET... 14  

3.7.  KÄLLKRITIK... 15  

4.  EMPIRI...16  

4.1.  AXFOOD... 16  

4.2.  HENNES  &  MAURITZ  (H&M) ... 24  

4.3.  SANDVIK... 32  

5.  ANALYS ...40  

5.1.  AXFOOD... 40  

5.2.  HENNES  &  MAURITZ... 44  

5.3.  SANDVIK... 48  

5.4.  AVSLUTANDE  ANALYS... 51  

6.  SLUTSATS  &  DISKUSSION ...53  

6.1.  SLUTSATS... 53  

6.2.  DISKUSSION... 53  

6.2.1.  Förslag  till  fortsatta  studier ...54  

KÄLLFÖRTECKNING...55  

   

F

igurförteckning    

FIGUR  1:  EGEN  BILD  ÖVER  UPPSATSENS  DISPOSITION... 5  

FIGUR  2:  EGEN  INTRESSENTMODELL...11  

FIGUR  3:  EGEN  MODELL  ÖVER  CO2-­‐UTSLÄPP,  ENERGI  SAMT  RESTPRODUKTER...17  

FIGUR  4:  EGEN  MODELL  ÖVER  CO2-­‐UTSLÄPPEN  I  KG  PER  MSEK...19  

FIGUR  5:  EGEN  MODELL  ÖVER  ELFÖRBRUKNINGEN  I  KWH/M2  I  BUTIKER  OCH  LAGER...19  

FIGUR  6:  EGEN  MODELL  ÖVER  ÅTERVUNNET  AVFALL  I  TON...19  

FIGUR  7:  EGEN  MODELL  ÖVER  CO2-­‐UTSLÄPP  I  KG  PER  MSEK...20  

FIGUR  8:  EGEN  MODELL  ÖVER  ELFÖRBRUKNINGEN  KWH/M2  I  BUTIK  OCH  LAGER...20  

FIGUR  9:  EGEN  MODELL  ÖVER  CO2-­‐UTSLÄPPEN  I  KG  PER  MSEK...21  

FIGUR  10:  EGEN  MODELL  ÖVER  ELFÖRBRUKNINGEN  I  KWH/M2  I  BUTIK  OCH  LAGER...22  

(6)

FIGUR  12:  EGEN  MODELL  ÖVER  CO2  I  TON  TOTALT...25  

FIGUR  13:  EGEN  MODELL  ÖVER  CO2  I  TON  TOTALT...28  

FIGUR  14:  EGEN  MODELL  ÖVER  LEVERANTÖRSBESÖK...29  

FIGUR  15:  EGEN  MODELL  ÖVER  TOTALT  ANVÄND  BOMULL  I  TON  SAMT  UPPSATTA  MÅL...31  

FIGUR  16:  EGEN  MODELL  ÖVER  ANTAL  SIDOR  SOM  OMFATTAR  H&M:S  MILJÖREDOVISNING...32  

FIGUR  17:  EGEN  MODELL  ÖVER  CO2-­‐UTSLÄPPEN  SAMT  ELFÖRBRUKNING  I  FÖRHÅLLANDE  TILL  OMSÄTTNING  I  ETT  INDEX..35  

FIGUR  18:  EGEN  MODELL  ÖVER  CO2-­‐UTSLÄPPEN  I  FÖRHÅLLANDE  TILL  OMSÄTTNINGEN  I  ETT  INDEX...37  

FIGUR  19:  EGEN  MODELL  ÖVER  ELANVÄNDNINGEN  I  FÖRHÅLLANDE  TILL  OMSÄTTNINGEN  I  ETT  INDEX...38  

FIGUR  20:  EGEN  MODELL  ÖVER  CO2-­‐UTSLÄPPEN  I  FÖRHÅLLANDE  TILL  OMSÄTTNINGEN  I  ETT  INDEX...38  

FIGUR  21:  EGEN  MODELL  ÖVER  ELFÖRBRUKNINGEN  I  FÖRHÅLLANDE  TILL  OMSÄTTNINGEN  I  ETT  INDEX...39  

FIGUR  22:  EGEN  MODELL  ÖVER  ANTAL  SIDOR  SOM  OMFATTAR  SANDVIKS  MILJÖREDOVISNING...39  

FIGUR  23:  EGEN  MODELL  ÖVER  CO2-­‐UTSLÄPP  I  KG  PER  MSEK  FRÅN  TRANSPORT...40  

FIGUR  24:  EGEN  MODELL  ÖVER  ELFÖRBRUKNING  I  KWH/M2  I  LAGER...41  

FIGUR  25:  EGEN  MODELL  ÖVER  ELFÖRBRUKNING  I  KWH/M2  I  BUTIK...42  

FIGUR  26:  EGEN  MODELL  ÖVER  ÅTERVUNNET  AVFALL  I  TON...43  

FIGUR  27:  EGEN  MODELL  ÖVER  TOTALA  CO2-­‐UTSLÄPP  I  TON...44  

FIGUR  28:  EGEN  MODELL  ÖVER  CO2-­‐UTSLÄPP  I  TON  PER  MSEK...45  

FIGUR  29:  EGEN  MODELL  ÖVER  TOTALT  ANVÄND  BOMULL  I  TON  SAMT  UPPSATTA  MÅL...46  

FIGUR  30:  EGEN  MODELL  ÖVER  CO2-­‐UTSLÄPP  I  TON  PER  MSEK...48  

FIGUR  31:  EGEN  MODELL  ÖVER  ELFÖRBRUKNING  TOTALT  I  MWH  PER  MSEK...49  

FIGUR  32:  EGEN  MODELL  ÖVER  ANTAL/ANDELEN  ISO-­‐CERTIFIERADE  ENHETER...50  

FIGUR  33:  EGEN  MODELL  ÖVER  ANTAL  SIDOR  SOM  OMFATTAR  ALLA  FÖRETAGENS  MILJÖREDOVISNINGAR...51  

(7)

 

Förkortningar  

      CO2   Koldioxid    

CSR   Corporate  Social  Responsibility    

 

GWh   Gigawattimmar    

 

GRI   Global  Reporting  Initiative  

 

ISO   International  Organization  for  Standardization  

 

H&M   Hennes  &  Mauritz     kvm   Kvadratmeter       kWh   Kilowattimmar       m2   Kvadratmeter      

MSEK   Miljoner  svenska  kronor    

  MWh   Megawattimmar     PVC   Polyvinylklorid       W   Watt      

(8)

1.  INLEDNING    

 

             ÅR  JORD  STÄLLS  INFÖR  STORA  OCH  SKADLIGA  PÅFRESTNINGAR,  I  

DAGSLÄGET  HAR  VI  ETT  GEMENSAMT  MILJÖPROBLEM,  EN  HOTAD  FRAMTID  

OCH  ETT  KRAV  PÅ  EN  GEMENSAM  LÖSNING  FÖR  ATT  RÄDDA  VÅR  FRAMTID

.

1

 

 

1.1.  Problembakgrund  

Under  de  senaste  åren  har  världen  ställts  inför  utmaningar  om  att  värna  om  en  miljö   som  drabbats  av  bland  annat  klimatförändringar.  Även  om  klimatförändringar  skett   tidigare   har   denna   klimatförändring   en   onaturlig   orsak.   Forskare   och   klimatexperter  menar  att  denna  klimatförändring  orsakas  av  jordens  befolkning  och   dess  utsläpp.2,  3  För  att  lösa  detta  problem  har  inte  endast  den  enskilda  människan  

ett  ansvar,  här  börjar  de  stora  ansvarstagandena  hos  företagen  som  står  för  en  stor   del  av  utsläppen4.  

 

Miljöfrågorna   sattes   igång   på   riktigt   redan   år   1983   då   FN:s   generalförsamling   upprättade   Världskommissionen   för   miljö   och   utveckling   i   syfte   att   både   värna   om   miljön   och   människors   hälsa.   Det   insågs   redan   då   att   sättet   vi   lever   på   inte   är   hållbart  för  jorden  och  dess  befolkning  och  innebörden  av  ordet  utveckling  fick  en   starkare  betydelse.  Den  hållbara  utvecklingen  kom  därför  att  bli  ett  lika  viktigt  och   gemensamt  mål  för  hela  världen.5  Vårt  gemensamma  mål  formades  därefter  av  olika  

standarder   och   riktlinjer   för   att   underlätta   våra   hänsynstaganden   till   miljön.   Exempel   på   dessa   är   ISO   (International   Organization   for   Standardization)   och   GRI   (Global  Reporting  Initiative).  ISO  ger  ut  den  vanligaste  standarden  för  den  interna   hållbarhetsredovisningen   medan   GRI   ger   ut   de   vanligaste   riktlinjerna   för   den   externa.6  

 

Enligt   GRI   definieras   hållbarhetsredovisning   som   en   rapport   av   ett   företags  

ekonomiska,   miljömässiga   och   sociala   arbete   under   ett   år.7  

Hållbarhetsredovisningen   har   sin   bakgrund   från   1970-­‐talet   men   det   skulle   dröja   ytterligare   ett   par   decennier   innan   företagen   anammade   det   hela   och   på   allvar   började   redovisa   hållbarhet,   antingen   separat   eller   i   årsredovisningen.8   GRI  

                                                                                                               

1  http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-­‐och-­‐miljo/klimat/var-­‐asikt/   2  http://klimatforandringen.nu/orsaker/  

3  Andrew  Davis  &  Garret  Nagel,  Environmental  systems  and  societies,  Pearson  education,  Oxford,    

     2010,  s.  vii  

4  Long  Jing  &  Wang  Hong-­‐yang,  Environmental  accounting  and  environmental  evaluation,  

     International  Conference  on  Mechanic  Automation  and  Control  Engineering,  s.  2102  

5  Bertil  Hägerhäll  Vår  gemensamma  framtid  –  rapport  från  Världskommissionen  för  miljö  och  

     utveckling,  1988,  s.  17    

6  Sören  Bergström  et  al,  Miljöredovisning,  2002,  upplaga  2,  Liber,  Malmö,  s.  89   7  www.globalreporting.org    

(9)

rekommenderar   att   hållbarhetsredovisningen   publiceras   i   den   ordinarie   årsredovisningen,  då  de  menar  att  detta  hjälper  till  att  förstärka  sambandet  mellan   hållbarhetsredovisningen  och  den  traditionella  finansiella  redovisningen.9  GRI  kom  

ut   med   sin   första   rekommendation   med   riktlinjer   för   hållbarhetsredovisning   år   2000.10  Dessa  riktlinjer  är  sedan  år  2008,  enligt  lag,  obligatoriska  att  följa  för  statligt  

ägda   företag   i   Sverige11.   Då   regeringen   anser   att   de   statliga   företagen   bör   vara  

föredömen   inom   socialt   och   miljömässigt   ansvarstagande   bidrar   lagstiftningen   till   att   det   blir   enklare   för   staten   som   ägare   att   kontrollera   företagens   hållbarhetsarbete.  De  nya  riktlinjerna  syftar  till  att  påskynda  förändringsprocessen   samt   att   få   de   statliga   företagen   att   bli   mer   öppna   i   dessa   frågor.   Hållbarhetsredovisning   bör,   enligt   regeringen,   fungera   som   ett   styrmedel   för   hållbarhetsarbetet   och   även   kunna   bidra   till   förändringar   i   kärnverksamheten.12  

Frågan   är   dock   om   de   nya   riktlinjerna   för   hållbarhetsredovisning   verkligen   har   påverkat  företagens  miljömässiga  och  sociala  arbete  i  praktiken.  

 

Forskare   vid   Uppsala   Universitet   genomförde,   på   uppdrag   av  

Näringsdepartementet,   en   studie   som   avsåg   att   undersöka   vilka   effekter   lagstiftningen   för   de   statliga   företagens   hållbarhetsredovisning   medfört.   Studien   utfördes   på   49   hel-­‐   eller   delägda   statliga   företag   under   år   2010.   Resultaten   publicerades   i   september   samma   år.   Studien   genomfördes   som   en   enkätundersökning   där   enkäter   skickades   ut   till   företagens   ”hållbarhetsansvariga”   samt   till   respektive   styrelser.   Nio   av   företagen   valdes   även   ut   och   intervjuades.   Fokus  i  studien  var  förändringar  i  strukturer  och  processer  samt  nya  prioriteringar   inom  företagen  som  kunde  härledas  till  de  nya  riktlinjerna.13  

 

Resultatet  av  studien  visade  att  de  flesta  av  företagen  upplevde  att  riktlinjerna  hade   haft   störst   påverkan   på   redovisningen   och   struktureringen   av   denna.   Vissa   av   företagen   uppgav   att   det   enbart   var   redovisningen   som   hade   förändrats.   Andra   menade   att   kunskapen   om   och   prioriteringen   av   hållbarhetsfrågor   hade   ökat.   De   företag  som  sedan  tidigare  haft  minst  kunskap  kring  hållbarhetsredovisning  var  de   som   uppgav   att   de   lärt   sig   mest   om   själva   arbetet.   Studien   visade   dock   att   många   företag   inte   ser   någon   tydlig   koppling   mellan   hållbarhetsredovisning   och   hållbarhetsarbete   och   att   denna   typ   av   redovisning,   i   väldigt   liten   utsträckning,   faktiskt  fungerar  som  ett  styrmedel.  Författarna  är  noga  med  att  påpeka  att  arbetet   med  de  nya  riktlinjerna  bör  ses  som  en  läroprocess  och  att  denna  tar  tid.  Effekterna   kommer  därför  att  bli  märkbara  först  under  senare  år.  Vidare  ser  författarna  mycket   positivt   på   att   många   av   företagen   tagit   till   sig   GRI   och   försökt   anpassa   dessa   riktlinjer  till  den  egna  verksamheten.  Till  en  början  redovisade  de  flesta  företagen  i   studien   nästan   alla   av   GRI:s   indikatorer   men   med   tiden   har   företagen   valt   de   indikatorer   som   är   mest   lämpande   för   verksamheten.   Detta   ses   som   en   positiv   utveckling  vilken  kan  leda  till  att  det  praktiska  arbetet  förbättras  i  framtiden.14  

 

                                                                                                               

9  www.globalreporting.org   10  Bergström  et  al,  s.51  

11  http://csrguiden.se/vad-­‐ar-­‐csr-­‐2/ordlista/   12  www.globalreporting.org  

13  Tommy  Borglund  et  al,  Effekterna  av  hållbarhetsredovisning,  2010,  s.  3,15  f  &  31   14  Ibid  s.  25  ff  

(10)

Denna  uppsats  ämnar  behandla  miljöredovisning  samt  miljöarbete  och  därmed  inte  

hela   hållbarhetsredovisningen.   Miljöredovisningen   är   den   del   av  

hållbarhetsredovisningen   som   fokuserar   på   rapportering   av   miljöpåverkan   exempelvis   koldioxidutsläpp,   energiförbrukning,   transportmedel   och   så   vidare.   Miljöarbetet   i   sig   definieras   i   detta   sammanhang   som   företagens   praktiska   arbete   för   att   minska   sin   negativa   miljöpåverkan.   Vidare   är   det   relationen   mellan   miljöredovisning  och  miljöarbete  som  utgör  kärnan  i  vår  studie.    

 

1.2.  Problemdiskussion  

Utifrån  den  kunskap  världen  innehar  är  det  idag  mycket  viktigt  att  utvecklingen  av   miljöarbetet  fortsätter,  därför  ställs  höga  krav  på  både  individer  och  företag  som  har   en   skyldighet   samt   ett   ansvar   gentemot   vår   jord.   Under   de   senaste   åren   har   upprättandet   av   miljöredovisningar   ökat,   likaså   intresset   för   redovisningen   från   intressenter   men   även   från   allmänheten.   Detta   då   det   miljömässiga   ansvaret   är   större   idag   än   tidigare.   Vidare   intresserar   sig   media,   intresseorganisationer,   investerare  samt  institutionella  placerare  för  miljöfrågor.15    Även  om  lagstiftningen  

av  GRI:s  riktlinjer  idag  enbart  gäller  statliga  företag  är  det  långt  ifrån  enbart  statliga   företag   som   påverkas   av   dem.   Så   gott   som   alla   stora   företag   upprättar   idag   miljöredovisningar,  inte  sällan  enligt  GRI:s  riktlinjer16  men  vad  är  egentligen  syftet  

med  detta  upprättande  om  inte  arbetet  utvecklas  i  samma  utsträckning?    

Redovisningens  funktion  är  att  avspegla  verkligheten  och  förmedla  information  till   bland   annat   intressenter.17   Vissa   forskare   menar   dock   att   miljöredovisning   inte  

alltid   ger   en   korrekt   bild   av   vad   som   sker   i   praktiken   utan   att   den   upprättas   av   andra   skäl18.   Den   institutionella   teorin   menar   att   redovisningen   upprättas   då   den  

anses  vara  legitim  och  då  accepterad  av  samhället.  Detta  kan  vara  anledningen  till   att  även  privata  företag  upprättar  miljöredovisningar  trots  att  det  inte  finns  något   lagstiftat  krav.  Vid  undersökningen  av  de  statliga  företagen  uppmärksammandes  att   miljöredovisningen   och   miljöarbetet   var   frikopplade   från   varandra.   Vi   vill   nu   med   ett   institutionellt   perspektiv   undersöka   om   samma   fenomen   förekommer   hos   de   privata  företagen.  Detta  innebär  att  vi  i  studien  utgår  ifrån  att  de  privata  företagen   miljöredovisar   av   legitima   skäl   då   de   inte   omfattas   av   någon   lagstiftning.   Studien   kommer  att  genomföras  på  tre  företag  i  tre  olika  branscher.  I  livsmedelsbranschen   kommer   vi   att   titta   på   Axfood,   i   konfektionsbranschen   H&M   samt   Sandvik   i   industribranschen.   Vi   vill   utifrån   årsredovisningarna   studera   om   liknande   förhållanden  föreligger  hos  de  privata  företagen  som  hos  de  statliga,  det  vill  säga  att   miljöredovisningen   inte   speglar   miljöarbetet.   När   miljöarbetet   inte   speglas   i   redovisningen  föreligger  det  en  frikoppling.  

                                                                                                               

15  Magnus  Frostenson  &  Sven  Helin,  Principer  för  hållbarhetsredovisning  I  teori  och  praktik:  En  studie  

av  fjärrvärmebranschen.  Working  paper  series,  working  paper  no  5,  2009.  s.  2  ff  

16  Borglund,  s.  13    

17  Dag  Smith,  Redovisningens  språk,  upplaga3,  studentlitteratur,  Danmark,  2006,  s.  17   18  Rob  Gray,  Sustainability  reporting:  Who  is  kidding  whom,  2002,  s.  2  ff  

(11)

1.3.  Problemformulering    

Förbättras  de  valda  privata  företagens  praktiska  miljöarbete  i  samma  takt  som   miljöredovisningen  utvecklas  och  i  så  fall  hur?  

 

1.4.  Syfte    

Syftet  med  studien  är  att  beskriva  om  företagens  miljöarbete  utvecklas  i  samma   utsträckning  som  deras  miljöredovisning.  

 

1.5.  Avgränsning  

Miljöarbetet  kommer  endast  studeras  utifrån  hur  det  beskrivs  i   miljöredovisningarna.    

(12)

1.6.  Disposition  

Vidare  disponeras  uppsatsen  på  följande  sätt:              

Kapitel  2      Detta  kapitel  behandlar  den  teoretiska  referensram  som  ligger   till  grund  för  studien.  Här  presenteras  de  teorier  som  syftar  till   att  skapa  en  förståelse  i  ämnet.    

 

Kapitel  3     I  detta  kapitel  kommer  metodavsnittet  att  redogöra  för  vårt  val   av  ämne  till  uppsatsen  och  vilket  tillvägagångssätt  som  använts   vid   insamling   av   det   datamaterial   som   ligger   till   grund   för   undersökningen.   Vidare   förklaras   även   motivet   till   val   av   företag   som   kommer   att   undersökas   i   studien   samt   även   en   kort   redogörelse   av   hur   vi   ska   studera   företagens   miljöredovisningar.   Därefter   kommer   vi   avslutningsvis   att   kommentera  uppsatsens  giltighet  och  källkritik.  

 

Kapitel  4     Fjärde   kapitlet   består   av   studiens   empiri   som   inleds   med   en   kort   företagsbeskrivning   av   varje   företag.   Vidare   presenteras   den   insamlade   data   som   utgörs   av   Axfoods,   H&M:s   och   Sandviks       miljöredovisningar   som   publicerats   under   2000-­‐ talet.    

 

Kapitel  5     I   uppsatsens   femte   kapitel   analyseras   den   information   som   framkommit   i   empirin   genom   att   återkopplas   till   studiens   referensram.   Vad   gäller   jämförelser   kommer   det   att   främst   göras  över  tid.  

 

Kapitel  6      I   det   sista   kapitlet   avslutas   uppsatsen   med   slutsatser   som   dragits  utifrån  analysen.  Här  diskuteras  det  erhållna  resultatet   som    har   till   avsikt   att   besvara   den   ställda   problemfrågan.   Vidare   kommer   eventuella   paralleller,   till   den   bakomliggande   studien   från   Näringsdepartementets   utredning   av   de   statligt   ägda  företagen,  att  lyftas  fram.  

  INLEDNING          REFERENS-­‐          RAM      METOD                EMPIRI    ANALYS      SLUTSATS    

(13)

2.  REFERENSRAM    

Ett   hållbart   företag   definieras   som   ett   företag   som   tillfredställer   behoven   hos   den   nuvarande   generationen   utan   att   äventyra   framtida   generationers   möjligheter   att   tillfredställa  sina  behov.19  Hållbarhet  handlar  inte  om  att  försöka  omvandla  naturen,  

utan  snarare  om  att  förändra  samhället  och  dess  framtida  inriktning.  Står  hållbarhet   i   konflik   med   modernitet?   Svaret   på   frågan   är   både   ja   och   nej.   Det   är   dagens   moderna  samhälle  med  alla  dess  uppfinningar  som  är  det  absolut  största  hotet  mot   miljön.  Samtidigt  är  det  den  moderna  tekniken  som  ger  oss  möjlighet  att  samla  in   och   sammanställa   uppgifter   om   jorden,   alla   dess   arter,   klimatförändringar   och   så   vidare.   Utan   den   moderna   tekniken   blir   det   omöjligt   att   mäta   förhållandet   mellan   människans  verksamhet  och  planeten.20  Forskare  har  sedan  en  lång  tid  tillbaka,  med  

hjälp  av  olika  teorier,  undersökt  bakgrunden  till  företagens  agerande  och  handlande   i  olika  situationer.  En  av  dessa  teorier  inom  organisationslära  är  den  institutionella   teorin.21

 

 

2.1.  Institutionell  teori    

Den   institutionella   teorin   tog   sin   början   vid   slutet   av   1800-­‐talet   inom   nationalekonomi,  sociologi  och  statsvetenskap.  Det  var  först  vid  slutet  av  1970-­‐talet   som  teorin  fick  mer  utrymme  inom  organisationsteori.  Kärnan  i  institutionell  teori   grundar  sig  i  tanken  att  institutioner  växer  fram  då  vi  skapar  vår  sociala  verklighet.  I   tidig   institutionell   teori   ifrågasattes   tanken   att   människan   skulle   vara   helt   ekonomiskt   rationell   och   alltid   eftersträva   maximal   nytta.   Forskarna   menade   att   människans   ekonomiska   beteende   styrdes   av   vanan   att   kunna   visa   upp   sina   förmögenheter  och  rikedomar,  snarare  än  av  de  tidigare  ekonomiska  antagandena   om   att   maximera   nyttan.22   Institutionell   teori   utvecklades   sedan   till   att   i   hög  

utsträckning   behandla   hur   en   organisation   påverkas   av   och   i   sin   tur   påverkar   omgivningen23.  Människor  och  organisationer  anpassar  sig  till  det  beteendet  som  är  

mest   lämpligt,   för   att   undvika   oordning.   På   så   sätt   skapas   stabilitet   men   med   en   förutsägbarhet  och  flexibilitet  med  förmåga  att  kunna  anpassas  efter  situationen.24  

Den   påvisar   också   att   handlingsprocesser   är   begränsade   till   de   värderingar   och   ideologier   som   finns   vid   en   viss   tid   i   ett   specifikt   samhälle.   Dessa   är   ofta   tagna   förgivet  och  många  gånger  är  individen  inte  medveten  om  dessa.  De  är  begränsande   i   det   avseende   att   de   ofta   ligger   till   grund   för   individuella   samt                                                                                                                  

19  Gray,  (2002)  s.  2  

20  Rob  Gray,  Is  accounting  for  sustainability  really  accounting  for  sustainability.. actually  accounting  

for  sustainability.  .  .and  how  would  we  know?  An  exploration  of  narratives  of  organisations  and   the  planet,  Accounting,  Organizations  and  society,  vol  35,  no  1,  2010,  s.  53  

21  Ulla  Eriksson-­‐Zetterquist,  Thomas  Kalling  &  Alexander  Styhre,  Organisation  och  organisering,  

upplaga  2,  Liber,  Malmö  (2008)  s.  280  f  

22  Ibid  s.  283  ff   23  Ibid  s.  283  ff   24  Ibid  s.  280  ff  

(14)

samhällsgemensamma  beslut.  För  att  vi  som  människor  ska  kunna  förstå  varandra   och  leva  tillsammans  är  dessa  samhällsgemensamma  värderingar  nödvändiga.25  

 

Ett   begrepp   som   anammats   inom   institutionell   teori   är   legitimitet.   Legitimitet   är   starkt  kopplat  till  sociala  normer  och  värderingar.  Att  något  är  legitimt  innebär  att   det   är   berättigat,   rättfärdigat   och   accepterat.   I   en   organisation   är   legitimitet   en   förutsättning   för   deltagande   i   samhället   och   ett   socialt   liv.   Organisationen   är   även   beroende   av   att   individer   i   samhället   accepterar   den   och   åtminstone,   i   viss   mån,   anser   att   dess   verksamhet   är   värdefull.   Legitimitet   bygger   på   samhällsenliga   föreställningar  om  vad  som  är  rätt  och  riktigt.  Ibland  kan  dessa  föreställningar  även   finnas   som   uttalade   lagar   och   regler   men   oftast   bygger   begreppet   enbart   på   en   allmän   uppfattning   av   vad   som   är   rättfärdigt.26   Vidare   anses   legitimitet   vara  

nödvändigt  för  att  företag  ska  kunna  bedriva  sin  verksamhet  men  legitimitet  är  inte   något   som   varar   förevigt.   Arbetet   med   att   öka   och   bibehålla   legitimiteten   är   en   ständigt  pågående  process  hos  de  flesta  företag.27  Detta  beror  på  att  legitimitet  är  

ett   dynamiskt   begrepp.   Något   som   en   gång   varit   ett   accepterat   beteende   från   företagets  sida  kanske  inte  längre  är  legitimt.  Detta  hänger  ihop  med  att  samhället   hela   tiden   förändras.   Händelser   som   äventyrar   företagets   eller   hela   branschens   rykte   och   legitimitet   kan   inträffa.   I   detta   fall   handlar   det   om   negativa   sociala   eller   miljömässiga  händelser  som  går  att  koppla  till  organisationens  verksamhet.  Detta  är   dock   något   som   kan   uppfattas   väldigt   olika   av   olika   individer.   Olika   chefer   kan   uppfatta   den   bristande   legitimiteten   olika   och   då   ta   till   olika   metoder   för   att   förbättra  situationen.  Strategier  och  åtgärder  som  inte  offentliggörs  har  dock  ingen   effekt  på  legitimitetsluckan.  Här  har  årsrapporter  och  andra  offentliga  handlingar  en   viktig  strategisk  roll.28  

 

2.1.1  Legitimitet  och  miljöredovisning  

En  organisation  är  en  del  av  ett  större  system.  Organisationen  i  sig  har  ingen  rätt  att   förbruka   omgivningens   resurser.   Organisationer   existerar   i   den   mån   samhället   anser   dem   legitima.   Samhället   ger   då   organisationen   rätt   att   äga   och   använda   naturresurser  som  i  sin  tur  utnyttjas  vid  produktion  av  varor  och  tjänster  och  ger   upphov  till  avfall  i  den  allmänna  miljön.  Samhället  godkänner  detta  då  de  upplever   att  nyttan  av  organisationens  verksamhet  överstiger  kostnaderna  av  den  och  på  så   sätt  ger  de  organisationen  tillåtelse  att  verka.  Om  verksamheten  däremot  inte  anses   som   legitim   blir   det   svårt   för   organisationen   att   fortleva.   Legitimitet   kan   dock   påverkas.  Företag  utvecklar  strategier  för  legitimitet,  det  kan  till  exempel  handla  om   samarbeten   med   parter   som   anses   legitima.   Rapporterna,   av   de   sociala   och   miljömässiga   aspekterna   av   företagets   verksamhet,   kan   även   de   fungera   som   verktyg  genom  vilka  företagen  legitimerar  sitt  arbete  gentemot  sin  omgivning.29  

 

                                                                                                               

25  Krisitna  Artsberg,  Redovisningsteorier  –  policy  och  –praxis,  upplaga  2,  Liber,  Malmö,  2005,  s.43  f   26  Bengt  Abrahamsson  &  Jon  Aarum  Andersen,  Organisation  att  beskriva  och  förstå  organisationer,  

upplaga  4:2,  liber,  Malmö,  2005,  s.  213    

27  Ibid  s.  214  ff  

28  Craig  Deegan,  The  legitimizing  effect  of  social  and  environmental  disclosures  –  a  theoretical  

foundation.  Accounting,  Audition  &  Accountability  Journal,  vol  15,  no  3,  2002,  s.  292  ff   29  Ibid  s.  292  f  

(15)

Då   legitimiteten   är   hotad   kan   organisationen   välja   ett   eller   flera   av   följande   handlingsalternativ  för  att  försöka  berättiga  sin  verksamhet:  

 

 Anpassa  sin  produktion,  sina  mål  och  sina  arbetsmetoder  för  att  uppfylla  den   rådande  definitionen  av  legitimitet.  

 Genom  kommunikation  försöka  ändra  samhällets  definition  av  legitimitet,  så   att  den  överrensstämmer  med  organisationens  verksamhet.  

 Genom  kommunikation  försöka  att  bli  identifierade  med  symboler,   värderingar  eller  institutioner  som  av  samhället  anses  legitima.30  

 

Externredovisningen  kan  på  följande  vis  användas  för  att  förbättra  legitimiteten:    

 Utbilda  och  informera  intressenterna  om  verkliga  förändringar  i  

organisationens  resultat  och  verksamhet.  

 Ändra  intressenternas  uppfattning  om  organisationens  verksamhet,  utan  att  

ändra  faktiskt  beteende  inom  organisationen.  

 Manipulera  intressenternas  uppfattning  genom  att  avleda  uppmärksamheten  

från  det  organisationen  är  dåligt  på  till  sådant  den  är  bra  på.  

 Ändra  intressenternas  förväntningar  på  organisationen.31  

 

Att   företag   offentliggör   information   om   miljömässig   och   social   påverkan   i   till   exempel   årsredovisningen   kan   alltså   ses   som   en   strategi   för   att   öka   legitimiteten.   Det   kan   även   innebära   att   organisationen   motverkar   eller   kompenserar   negativa   nyheter  som  sprids  till  exempel  via  media.  Negativa  konsekvenser  av  verksamheten   såsom   miljöförstöring   och   arbetsplatsolyckor   undanhålls   medan   organisationens   styrkor,   såsom   utmärkelser   och   positiva   initiativ,   lyfts   fram.   Forskning   på   ämnet   visar  att  företagens  sociala  och  miljömässiga  utelämnanden  ofta  kunnat  kopplas  till   legitimerande  avsikter.  Informationen  lämnas  alltså  inte  ut  på  grund  av  att  företaget   är  ansvarskännande  utan  för  deras  egen  vinnings  skull.  Cheferna  väljer  själva  vilken   information   som   de   tycker   ska   gå   ut   till   intressenterna,   denna   information   blir   därigenom   långt   ifrån   opartisk.   Detta   förfarande   bidrar   till   att   organisationer   som   medför  negativa  effekter  för  olika  grupper  i  samhället  kan  fortsätta  sin  verksamhet,   samtidigt  som  sociala  och  miljömässiga  framsteg  hindras.32  

 

2.2.  Löskoppling    

En   organisation   vill   påvisa   för   sin   omgivning   att   de   arbetar   efter   en   rationell   struktur.   Det   kan   exempelvis   handla   om   organisationsscheman   och   arbetsplaner   som  beskriver  hur  olika  processer  ska  genomföras.  Dock  menar  författare  inom  den   institutionella  teorin  att  processerna  inte  alltid  genomförs  på  det  vis  företaget  har   uttalat.   Detta   innebär   att   den   formella   strukturen   inte   stämmer   överens   med   vad   som  görs  i  verkligheten.  Även  om  ett  organisationsschema  kan  vara  en  plan  för  hur  

                                                                                                               

30  Deegan,  s.  296  f     31  Ibid  s.  297   32  Ibid  s.  295  ff  

(16)

olika   aktiviteter   utförs   innebär   det   inte   att   just   detta   egentligen   genomförs   i   organisationen.33  

 

Då  den  formella  organisationen  undersökts  har  det  framkommit  att  de  strukturella   elementen  som  planer  och  aktiviteter  ofta  är  löskopplade  från  varandra.  Orsaken  till   detta   ligger   i   att   det   finns   normer   i   vårt   samhälle   om   rationalitet   som   en   allmänt   existerande  värdering.  Detta  blir  till  en  institutionaliserad  myt  som  anses  legitim,  då   samhället  tror  att  den  finns  och  fungerar.  Den  används  som  argument  för  att  förstå   och   förklara   vad   människan   gör.   Ett   sätt   att   exemplifiera   dessa   myter   är   hur   säkerhetsföreskrifter   och   hänsynstagande   till   miljön   har   blivit   en   del   i   organisationens   formella   struktur.   Detta   har   uppkommit   genom   att   frågor   om   säkerhet   och   miljöförstöring   har   uppstått   och   blivit   institutionaliserade   i   lagar,   rekommendationer  samt  i  den  offentliga  opinionen.  Det  har  resulterat  i  att  företag   införlivar   dessa   i   sina   organisationer.   Med   detta   synsätt   blir   inte   företagens   överlevnadsförmåga  beroende  av  hur  effektivt  de  exempelvis  producerar.  Istället  är   det  myterna  som  bidrar  med  argument  till  om  organisationen  är  effektiv,  vilka  avgör   företagens   framtid.   Detta   resulterar   i   att   myterna   bidrar   till   överlevnad   men   behöver   inte   innebära   en   effekt   på   det   som   faktiskt   genomförts.   Det   betyder   exempelvis   att   ett   företag   kan   ta   till   sig   miljöföreskrifter   på   ett   ceremoniellt   plan   utan  att  behöva  påverka  verksamheten  då  de  istället  får  en  symbolisk  betydelse.34  

 

När   den   formella   strukturen   löskopplas   från   det   som   äger   rum   i   praktiken   får   organisationen   två   organisationsstrukturer,   den   formella   och   den   informella.   Den   formella   är   lätt   att   förändra   när   lagar   och   rekommendationer   ändras   medan   den   informella   inte   påverkas   lika   enkelt.   Istället   blir   det   den   sistnämnda   som   används   för   att   samordna   det   människor   gör   inom   organisationen.   Genom   att   de   anställda   och   omgivningen   förutsätter   att   organisationen   fungerar   enligt   myterna   kommer   verksamheten   att   fungera   som   tidigare,   trots   de   nya   reglerna.   Därmed   kan   organisationen   utföra   sina   dagliga   rutiner   löskopplat   från   de   institutionaliserade   kraven.35  Här   uppmärksammas   problematiken   med   att   genomföra   förändringar   i  

organisationen,  vilken  kan  medföra  att  beslut  om  förändring  inte  alltid  resulterar  i   en  förändring.36  Anledningen  till  att  förändringar  genomförs  i  en  organisation  kan  

till  exempel  vara  att  företaget  i  fråga  imiterar  ett  annat  företag.  Med  imitation  menas   att  företag  härmar  och  tar  efter  andra.  Syftet  med  att  imitera  är  att  försöka  uppnå   samma  resultat.  På  så  sätt  lär  sig  företaget  av  andra  företags  erfarenhet  och  behöver   inte  lägga  ner  tid  och  pengar  på  att  begå  misstag  som  andra  redan  begått.37  

                                                                                                               

33  Eriksson-­‐Zetterquist,  Kalling  &  Styhre,  s.  286  ff   34  Ibid  s.  286  ff  

35  Ibid  s.  289   36  Ibid  s.  297f   37  Ibid  s.  299  f  

(17)

3.  METOD    

3.1  Val  av  ämne  

Redovisning   av   miljöarbete   utgör   idag   en   viktig   del   av   de   stora   företagens   årsredovisningar.  Miljöredovisningen  har  dessutom  utvecklats  till  att  användas  som   styrmedel   i   många   företag.38   Det   finns   dock   forskare   som   hävdar   att  

miljöredovisningen   inte   avspeglar   företagens   miljöarbete   utan   snarare   består   av   marknadsföring39.   Vi   upplevde   detta   ämne   som   väldigt   intressant   och   vid  

eftersökning  hittade  vi  en  artikel  om  detta  på  www.miljöaktuellt.se.  Den  handlade   om   att   regeringen   år   2008   lagstadgade   att   statliga   företag   skulle   börja   hållbarhetsredovisa   enligt   GRI:s   riktlinjer.   I   artikeln   framhölls   att   de   statliga   företagen   inte   förbättrat   sitt   hållbarhetsarbete   i   och   med   införandet   av   denna   lagstiftning.40   Artikeln   grundade   sig   i   sin   tur   på   Näringsdepartementets   utredning  

Effekterna   av   hållbarhetsredovisning.   Vilken   påvisade   att   statliga   företags   miljöredovisningar  utvecklats  sedan  införandet  av  kravet  på  hållbarhetsredovisning   men  att  miljöarbetet  inte  utvecklats  i  samma  utsträckning.  Detta  väckte  ett  intresse   hos  oss  och  vi  bestämde  oss  för  att  undersöka  om  samma  fenomen  kunde  finnas  hos   de   privatägda   företagen,   trots   att   det   är   frivilligt   att   hållbarhetsredovisa   för   dem.   Därför  har  vi  i  denna  uppsats  undersökt  i  vilken  utsträckning  de  tre  valda  företagen,   under  2000-­‐talet,  utvecklat  sitt  miljöarbete  i  förhållande  till  sin  miljöredovisning.      

3.2.  Studiens  utgångspunkt    

Vi  har  valt  att  genomföra  studien  med  ett  intressentperspektiv.  Detta  innebär  att  vi   endast   har   granskat   den   information   som   är   tillgänglig   för   intressenterna.   Ett   företags  intressenter  kan  vara  av  olika  karaktär.  Nedan  visas  en  modell  över  olika   aktörer  i  samhället,  som  vanligtvis  har  intressen  i  organisationen.  

                                                                                                                  38  http://naturvardsverket.se/sv/Lagar-­‐och-­‐andra-­‐styrmedel/Styrmedel-­‐for-­‐miljovanliga-­‐val/Olika-­‐ typer-­‐av-­‐styrmedel/   39  Gray,  2002,  s.  6   40  http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.340412/gri-­‐har-­‐inte-­‐forbattrat-­‐de-­‐statliga-­‐bolagens-­‐ hallbarhetsarbete    

(18)

 

Figur  2:  Egen  intressentmodell  

 

Information   som   går   ut   till   intressenterna   består   bland   annat   av   företagens   årsredovisningar,   reklam   och   pressmeddelanden.   I   denna   studie   har   enbart   årsredovisningar  granskats  med  fokus  på  miljöredovisningen.  Anledningen  till  detta   var   att   vi   ville   urskilja   vad   som,   genom   redovisning,   förmedlas   till   intressenterna   och   om   en   intressent   utifrån   denna   information   kan   utläsa   om   miljöarbetet   har   förbättrats.   Vi   ser   organisationen   som   en   mindre   del   av   en   större   marknad.   Organisationen  är  beroende  av  sin  omgivning  för  att  existera,  vilket  var  anledningen   till   att   detta   perspektiv   har   valts.   Vi   upplevde   inte   att   en   fallstudie   i   form   av   intervjuer   på   respektive   företag   nödvändigtvis   hade   tillfört   vår   studie   en   mer   rättvisade  bild  av  verkligheten.  Detta  då  informationen  från  sådana  intervjuer  kan   vara  minst  lika  vinklad  som  den  information  som  publicerats  i  redovisningarna.  För   att  få  en  mer  verklighetstrogen  bild  av  miljöarbetet  bör  observationer  genomföras   på  plats  i  organisationerna.  En  sådan  fallstudie  för  att  undersöka  miljöarbetet  på  de   valda   företagen   hade   inte   varit   praktiskt   genomförbar   med   hänsyn   till   planerad   nerlagd  tid  och  resurser.  Därför  är  detta  ytterligare  en  anledning  till  att  vi  har  valt   att  arbeta  utifrån  ett  intressentperspektiv.    

 

Relevant  litteratur  och  vetenskapliga  artiklar  har  använts  för  att  skapa  en  teoretisk   referensram.   Inom   denna   presenteras   först   grundläggande   teori,   i   form   av   institutionell  teori  och  legitimitetsbegreppet.  Detta  i  syfte  att  beskriva  varför  de  tre   valda   företagen   väljer   att   miljöredovisa   trots   att   det   är   frivilligt   för   dem.   Den   grundläggande   teorin   efterföljs   med   att   legitimitetsbegreppet   kopplas   ihop   med   miljöredovisningen.  Därefter  har  begreppet  löskoppling  behandlats  för  att  beskriva   huruvida  de  valda  företagens  miljöredovisning  är  frikopplad  från  deras  miljöarbete.    

FÖRETAGET  

Leverantörer   Kunder   Ägare   Medarbetare     Styrelse   Stat   Kommun   Långivare  

(19)

3.3.  Val  av  branscher  och  företag  

Denna  studie  har  baserats  på  tre  svenska  privata  företag  i  tre  branscher.  Anledning   till  valet  av  olika  branscher  var  att  vi  ville  undvika  att  resultatet  skulle  bli  präglat  av   branschspecifika  indikatorer.  Varje  bransch  påverkar  miljön  olika  och  kan  därmed   lyfta   fram   olika   indikatorer   i   sin   miljöredovisning.   Endast   genom   att   studera   olika   branscher   kan   resultatet   förstås   och   förklaras   på   en   bredare   nivå,   vilket   ger   en   djupare  förståelse  för  miljöredovisningen  och  miljöarbetet.  De  tre  branscherna  som   valdes   var   livsmedelsbranschen,   konfektionsbranschen   och   industribranschen.   Utgångspunkten   till   valet   var   att   vi   upplevde   att   dessa   branscher   ger   upphov   till   negativ  miljöpåverkan.  Vi  grundade  vårt  antagande  i  att  företag  inom  industrin  ofta   arbetar  med  tillverkning  medan  företag  inom  livsmedels-­‐  och  konfektionsbranschen   är  i  stort  behov  av  transporter  av  varor  till  och  från  lager  samt  butiker.  Slutligen  bör   tilläggas   att   studien   har   granskat   företagens   utveckling   över   tid   och   inte   haft   som   syfte  att  generalisera  över  branscher.  

 

Varför   vi   valde   privata   företag   var   för   att   det   upplevdes   intressant   att   se   om   det   fanns   tecken   på   samma   fenomen   bland   de   privata   som   bland   de   statliga.   Att   miljöarbetet  inte  utvecklats  i  samma  utsträckning  som  miljöredovisningen  i  statligt   ägda   företag   har   tidigare   konstaterats   men   gäller   detsamma   för   privatägda?   För   dessa  företag  är  det  frivilligt  att  miljöredovisa  medan  de  statliga  har  lagstiftade  krav.   Detta   var   ytterligare   en   anledning   till   att   vi   upplevde   att   det   var   intressant   att   genomföra   denna   studie   på   privatägda   företag.   Vi   har   även   valt   att   basera   vår   undersökning   på   enbart   svenska   företag.   Detta   eftersom   vi   ville   underlätta   jämförelser  mellan  vår  studie  och  Näringslivsdepartementets  studie.  Dessutom  har   vi   endast   valt   företag   som   idag   uppger   att   de   följer   GRI:s   riktlinjer,   då   dessa   riktlinjer  är  de  som  utgör  lagstiftningen  för  de  statliga  företagen.  Våra  val  av  företag   har  även  begränsats  till  företag  som  har  haft  miljöredovisningen  tillgänglig  för  alla   de  tio  år  som  studerats.  

 

3.4.  Datainsamling  

I  denna  uppsats  har  en  kvalitativ  datainsamling  använts  som  har  en  fokusering  på   ord  samt  presenterade  siffror.  Detta  i  syfte  att  skapa  förståelse  vid  analys  av  data41  

.För  att  uppnå  syftet  med  uppsatsen  utgörs  datainsamlingen  främst  av  information  

från   redan   existerande   datakällor   det   vill   säga   sekundärdata.42   Vår  

informationskälla   utgörs   av   de   utvalda   företagens   årsredovisningar   och   fokus   har   lagts  på  miljöredovisningen  för  respektive  företag,  som  har  upprättats  under  2000-­‐ talet.  Samtliga  årsredovisningar  och  separata  hållbarhetsredovisningar  har  laddats   ner  från  företagens  hemsidor.    

 

                                                                                                               

41  Allan  Bryman  &  Emma  Bell,  Företagsekonomiska  forskningsmetoder,  upplaga  1,  Liber,  Malmö,  

2005,  s.  297  

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :