Kunskapssynen i styrdokumenten -Utveckling i styrdokumenten över tid, Lgr 69 till Lgr 11

ÖREBRO UNIVERSITET Grundlärarprogrammet f-3

Självständigt arbete I, samhällsorienterande ämnen, 15hp Seminariedatum: 2019-11-8

Kunskapssynen i styrdokumenten

Amanda Borgström

Abstract

Syftet med denna litteraturstudie är att med utgångspunkt utifrån Lgr 69 och Lgr 11 undersöka de samhällsorienterade ämnenas utveckling i styrdokumenten över tid.

Undersökningens fokus kommer ligga på att jämföra syfte och centralt innehåll mellan de båda läroplanerna utifrån frågorna: Vilka likheter samt skillnader finns mellan läroplanerna? Och är synen på kunskap den samma eller har kunskapssynen ändrat sig?

Materialet som används i denna uppsats är läroplanen för grundskola Lgr 69 och Lgr 11. Vilket jag har valt att jämföra eftersom jag vill ha ett så brett tidsspann som möjligt, detta för att jag är intresserad av vad som har förändrats eller inte förändrats över tid. Materialet har analyserats utifrån begreppen innehållsorienterad- och resultatorienterad läroplan, systematisk syn, existentialistiskt perspektiv, radikala läroplansfilosofin och deliberativa

läroplansfilosofin. För att sedan jämföras och besvara mina frågeställningar.

Huvudsakligen innehåller både Lgr 69 och Lgr 11 systematisk, existentialistisk, radikal och deliberativ kunskapssyn. Men skillnaden som framstår är att Lgr 69 är mer inriktad mot systematisk syn medan Lgr 11 är mer inriktad mot existentialistiskt perspektiv. Vilket visar att innehållet i Lgr 69 har blivit omformulerat och anpassat efter dagens samhälle. Även om Lgr 11s centrala innehåll är formulerade på ett sätt som får de att låta som det systematiska synsättet. Detta betyder inte att Lgr 11 är inriktad mot ett systematiskt synsätt utan för att kunna avgöra om vad för kunskapssyn en läroplan har behöver hela läroplanen analyseras som en helhet.

Innehåll

1 Inledning ... 4

1.1 Syfte och frågeställningar ... 4

1.2 Disposition ... 5

2 Centrala begrepp ... 6

3 Skolans historia – från normplan till läroplan ... 9

3.1 Normalplan och Undervisningsplan ... 9

3.2 Läroplan ... 9

4 Tidigare forskning ... 11

5 Metod ... 14

5.1 Material ... 14

5.2 Tillvägagångssätt och analysmetoder ... 14

6 Resultat Läroplanen 1969 ... 16 6.1 Mål ... 16 6.1.1 Religionskunskap ... 16 6.1.2 Hembygdskunskap ... 17 6.2 Huvudmoment... 18 6.2.1 Religionskunskap ... 18 6.2.2 Hembygdskunskap ... 18 6.3 Sammanfattning ... 19 7 Resultat läroplanen 2011 ... 20 7.1 Syfte ... 20 7.2 Centralt innehåll ... 21 7.3 Sammanfattning ... 22 8 Analys av läroplanerna ... 23 8.1 Syfte ... 23 8.2 Centralt innehåll ... 24 9 Diskussion ... 28 9 Referenslista ... 31

4

1 Inledning

Vad är kunskap?

Perspektiv på lärande och kunskap i utbildningsverksamheter har alltid byggt på antaganden och teorier om vad kunskap är, vad ska elever kunna, varför ska eleverna kunna detta, när ska eleverna kunna detta, vilka ska kunna detta och hur ska de lära sig dessa kunskaper. Sokrates, i antikens Grekland, använde sig av metoden majevtik att förlösa kunskapen genom att ställa frågor som inte Sokrates själv viste svaret på (Kansanen, Hansén, Sjöberg & Kroksmark, 2017, s.30). Att kunskap är fristående från människan det vill säga ”Om kunskap skapas av människan kan hon förutsättas vara aktiv när information ska utvecklas till kunskap” (Sandén & Wikman, 2017, s.255).

Vad kunskap är, är en svår fråga att besvara eftersom svaret förändras från person till person och år till år, i och med samhällsutvecklingen. Med denna uppsats vill jag undersöka synen på kunskapen i Sveriges läroplaner och hur den har ändrats över tiden.

Jag har valt att analysera detta eftersom läroplanen är ett styrdokument lärare måste följa vilket ger en klar bild om vad som har förbättrats och vad som kanske behöver förbättras mer. So ämnena blir allt mer centrala i och med samhällsutveckling och miljömedvetenhet för att nämna några aspekter. Vidare har det gått en lång period mellan tiden när Lgr 69 skrevs och när Lgr 11 skrevs vilket gör undersökningen extra intressant att se om det är stora eller små förändringar eller inga.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt utifrån Lgr 69 och Lgr 11 undersöka SO ämnenas utveckling i styrdokumenten över tid. Undersökningens fokus kommer ligga på att jämföra syfte och centralt innehåll mellan de båda läroplanerna utifrån följande frågor:

• Vilka likheter samt skillnader finns mellan läroplanerna?

• Är synen på kunskap den samma eller har kunskapssynen ändrat sig mellan 1969 och 2011?

5

Några centrala begrepp som kommer att beröras är innehållsorienterad-, resultatorienterad- och processorienterad läroplan, systematisk syn, existentialistiskt perspektiv, radikala läroplansfilosofin och deliberativa läroplansfilosofin.

1.2 Disposition

Kapitel 2: Går igenom och förklara de olika begreppen som är relevanta i denna undersökning.

Kapitel 3: Bakgrundskapitel som går igenom kortfattat utvecklingen och uppkomsten av folkskolestadgan, föregångarna till läroplanen (Normalplan och Undervisningsplan), läroplaner från Lgr 62 till Lgr 11 och varför de omarbetades.

Kapitel 4: Tidigare forskningen inom ämnet och varför litteraturen är relevant.

Kapitel 5: Uppsatsens metod del där det kommer framgå val av material och varför det är relevant samt tillvägagångssätt och analysmetod.

Kapitel 6: Materialet ur Lgr 69 undersöks och presenteras. Mål och Huvudmoment från religionskunskap och hembyggdkunskap förklaras utifrån de centrala begreppen redovisade i kapitel 2.

Kapitel 7: Materialet ur Lgr 11 undersöks och presenteras. Syfte och Centraltinnehåll från so ämnena (geografi, historia, religion och samhällskunskap) förklaras utifrån de centrala begreppen redovisade i kapitel 2

Kapitel 8: Jämförande av Lgr 69 och Lgr 11. Detta kapitel är uppdelat i likheter och skillnader mellan läroplanernas Syfte samt deras Centrala innehåll.

Kapitel 9: Avslutande diskussioner där resultatet och andra upptäckter diskuteras samt frågeställningarna besvaras.

6

2 Centrala begrepp

De olika läroplanerna kan kategoriseras in i fyra olika läroplansmodeller, enligt Sundberg (2016, s.79), innehållsorienterad, processfokuserad, målstyrd och kompetensfokuserad och resultatfokuserade. Inom denna undersökning kommer fokuset att ligga på

innehållsorienterad, resultatorienterad och processorienterad läroplan eftersom det är inom dessa begrepp som Lgr 69 och Lgr 11 kategoriserats inom.

En Innehållsorienterad läroplan har ett fokus på innehållet, i termer om vad elever ska få erfara i undervisningen. Det vill säga vilket ämnesstoff som ska behandlas samt hur arbets- och undervisningsformerna ska se ut. En innehållsorienterad läroplan är väl strukturerad och utgår från fyra grundprinciper ”Definiera lämpligt lärandemål, Introducera nyttiga

lärandeerfarenheter, Organisera erfarenheter för att maximera deras effektivitet och Utvärdera processen och revidera delar som inte var effektiva” (Sundberg, 2016, s.82). Denna typ av läroplan kan även beskrivas som kulturbevarande eller kulturkonserverande, eftersom ämneskunskaperna, precis som i realskolan, är givet. Lärarna ska lära eleverna kunskaperna och ingen ifrågasätter själva innehållet. Den didaktiska hur-frågan är en kortare beskrivning av en innehållsorienterad läroplan (Sundberg, 2016, s.79–83).

En resultatorienterad läroplan är inriktade på mätbara resultat. Den är även ”i regel en kombination av endera en innehållsbaserad, en processbaserad eller en kompetensfokuserad läroplan” (Sundberg, 2016, s.79). Läroplanen är uppbyggd av detaljerade nivåer/krav som ska uppnås i specifika faser av skolgången. Detta kan leda till att fokuset ligger på de kortsiktiga målen och att de långsiktiga hamnar i skymundan. I korthet anger läroplanen detaljerat vad eleven ska ha lärt sig efter varje ”fas” (Sundberg, 2016, s.79–80, 89–93).

En processorienterad läroplan är fokuserad på själva processen medan innehåll och metod är hjälpmedel för att uppnå önskvärd utveckling. Målet är att processerna ska var anpassade för att gynna samhällsdeltagande men också den enskilda individens personliga utveckling. Läroplanen utgår från att de är pedagogens uppgift att anpassa undervisningen efter lokala förutsättningar, elevernas intresse, samt deras behov för att dessa processer ska kunna uppnås. Ett annat sätt att tänka är att processorienterade läroplaner har för avsikt att öka elevens insikter och erfarenheter. (Sundberg, 2016, s.79, 83–86).

7

Wahlström (2016, s.160) presenterar i boken Läroplansteori och didaktik fyra olika perspektiv att ha som utgångspunkt vid granskning av kunskapsutvecklingen hos eleverna. Dessa perspektiv är systematisk, existentialistiskt, radikal och deliberativa läroplansfilosofi.

En systematisk syn på läroplaner kan i korthet beskrivas som att skolan är en fabrik. Kunskap är produkten och lärarna är de anställda som ser till att produkten når en godtagbar kvalité. Läraren är den viktigaste faktorn inom detta synsätt, kunskapsresultatet blir bättre ju aktivare och flitigare läraren jobbar. Systematisk läroplan fokuserar på summativa utvärderingar samt internationella och nationella kunskapsmätningar. Men när det kommer till bedömningar i klassrummet är det formativ bedömning som styr och att den summativa bedömning är för att mäta att ”fabriken” och dess ”produkter” fortsatt når godtagbar kvalité. Ur ett didaktiskt synsätt är vad-frågan central för detta perspektiv. (Wahlström, 2016, s.161–162).

Ett existentialistiskt perspektiv ser på lärande som en resa där målet är att eleven utvecklas som individ och når sin fulla potential som människa. Lärarens roll är mer av en vägledare, att vägleda och stimulera eleven. Perspektivet utgår ifrån elevens intresse och aktiva

kunskapssökande. Detta för att eleven inte ska möta något undervisningsinnehåll hen inte är moget för. Vilket kan kopplas till den didaktiska vem-frågan, vem är det som ska lära sig. (Wahlström, 2016, s.162–164).

Den radikala läroplansfilosofin ser på läroplanen som ett dokument som anpassas efter ideologier och samhället. Läroplanen i denna aspekt ses därför inte som ett neutralt dokument eftersom det går hand i hand med politiken. Därför är det ett stort fokus på vad för innehåll som väljs men även de innehåll som väljs bort. Detta för att huvudmålet är att undervisningen ska vara rättvis och jämlik. Ur ett didaktiskt perspektiv ses varför-frågan som dominant, varför ska detta innehåll läras ut. Även vem-frågan lyfts fram, vems läroplan ska gälla. Detta kopplas sedan ihop med varför-frågan, varför ska dennes läroplan gälla. (Wahlström, 2016, s.164–166).

Den deliberativa läroplansfilosofin ser på läroplanen som ett aktivt dokument, med andra ord att läroplanen inte är en färdigskriven plan för läraren att följa rakt av utan måste aktivt arbetas med. Detta öppnar upp för olika perspektiv angående läroplanen som ständigt måste diskuteras i demokratiska former, lärarna löser gemensamt de problem de för eller senare

8

kommer att ställas inför. I centrum står hur-frågan, hur ska läroplanen användas i den praktiska undervisningen. (Wahlström, 2016, s.166–167).

9

3 Skolans historia – från normplan till läroplan

Under 1800-talets början växte samhället och det var många förespråkare för att barn och ungdomar skulle lära sig i tidig ålder att bli samhällsmedborgare. De menade att barn och ungdomar skulle lära sig läsa och skriva samt att det var viktigt att förstå lagar och Sveriges historia. Men det största anledningen till folkskolestadgans uppkomst, 1842, var för att kontrollera och disciplinera underklassen som växte allt snabbare. Detta för att

minska/eliminera bland annat uppror och brottslighet, även andra verksamheter, som cellfängelse, infördes för att kontrollera samhället. Folkskolestadgan som infördes 1842 var det ingen skolplikt på men det kom att ändras i och med folkskolestadgan 1887. (Westberg, 2014, s.21; Edgren, 2015, s.114–115).

3.1 Normalplan och Undervisningsplan

I och med beslutet 1842, ”I varje stadsförsamling och varje socken på landet bör finnas minst en, helst fast skola med vederbörligen godkänd lärare” (Lundgren, 2012, s.40), började barnen lära sig i hela Sverige, men folkskolestadgan var långt ifrån sammanhängande genom hela landet eftersom det var upp till varje socken hur utbildningen skulle genomföras och vilket stoft som skulle behandlas. Detta började ändras i och med tillkomsten av normalplanerna 1887, 1889 och 1900. Det var fortfarande stora skillnader i och med att varje skoldistrikt hade egna tim- och kursplaner. 1919 kom den första undervisningsplanen med ett försök att föra samman landets alla skolor. Men även inom denna förutsattes det att varje kommun

utvecklade en egen läroplan. (Marklund, 1984, s.29; Lundgren, 2012, s.40).

3.2 Läroplan

Första gången ordet läroplan användes var som benämning på styrdokumentet för

grundskolan 1962, Lgr 62 (Lundgren, 2012, s.39). Detta var även första gången det vart en gemensam läroplan för hela landet samt första gången alla elever fick lära sig tillsammans oavsett bakgrund, klassursprung eller uppväxtförhållanden. Men denna läroplan var inte perfekt. Vilket ledde till en ny läroplan redan år 1969, kallad Lgr 69. Denna läroplan

10

fokuserade mer på personlighetsutveckling, medansvar och internationalisering, samt jämställdhet inom familjen, arbetslivet och samhället (Edgren, 2015, s.125).

År 1980 kom nästa läroplan, Lgr 80, som ersatte Lgr 69 eftersom den äldre läroplanens innehåll och budskap saknade konflikter, det vill säga att ”Eleverna måste förstå sambandet mellan å ena sidan mänskliga, sociala och nationella konflikter och å andra sidan aggression, våld och krig” (Edgren, 2015, s.126) samt utöva praktisk demokrati.

Den läroplan som sedan ersatte Lgr 80 var Lpo 94 som var klar år 1994. Inom denna läroplan fans det en helt ny struktur med endast mål och riktlinjer. Det fanns inga riktlinjer rörande vilket stoft eller vilka undervisningsmetoder som skulle användas. (Edgren, 2015, s.127).

Dagens läroplan, Lgr 11, ersatte Lpo 94 år 2011. Detta i och med att Lpo 94 ansågs vara för otydlig. Argument som användes var att tydliggöra skolans uppdrag, förbättra elevernas resultat, samt förenkla det dubbla målsystemet (Nordin, 2012, s.187; Sundberg, 2016, s.89). Första upplagan av Lgr 11 har blivit reviderad flera gånger, senast 2019, för att förbättra och förtydliga läroplanen (Skolverket, 2019, s.2).

11

4 Tidigare forskning

Denna studie är baserad på följande forskningslitteratur som utgörs av följande sju böcker

Wahlström (2015) har skrivit boken läroplansteori och didaktik vilket är en bok tillägnat frågan vad räknas som kunskap diskuterad utifrån olika perspektiv och aspekter. Att

uppfattningen om skolan och undervisningen förändras och att genom olika perspektiv går det att belysa verksamheten ur olika aspekter. ”Det finns inte ett sätt att förstå vad som räknas som kunskap, inte ett sätt att undervisa på och därmed inte ett sätt att bedöma elevers kunskapsutveckling och prestationer” (Wahlström, 2015, s.157). Det är många olika perspektiv som styr hur kunskap, undervisning och bedömning tolkas. Det är val av perspektiv utifrån skolpolitiker, skolledningar och lärare bland annat. Vilket leder till perspektiv som systematisk syn, existentialistiskt perspektiv, radikal läroplansfilosofi och deliberativ läroplansfilosofi.

Daniel Sundberg (2015) har skrivit ett av kapitlen i Wahlströms bok, läroplansteori och didaktik. Där han besvarar ”frågor om hur kunskap för lärande organiseras i läroplaner” (Sundberg, 2015, s.73). Läroplanens utveckling i Sverige utifrån begreppen

innehållsorienterad, processorienterad, kompetensorienterad och resultatorienterad. Samt att läroplansforskningen skiljer på ”läroplan som text, läroplan som program och läroplan som idésystem” (Sundberg, 2015, s. 78). Texten är fortsatt skriven utifrån läroplan som program vilket innebär att exempel som görs kommer att fokusera på att belysa de programmatiska idéerna och förtydliga dessa (Sundberg, 2015, s.78).

Läroplansteori och didaktik utgör den röda tråden genom uppsatsen genom att de centrala begreppen är hämtade från denna bok och de är dessa begrepp som används för att undersöka det huvudsakliga materialet, Lgr 69 och Lgr 11. Boken har sökts fram med hjälp av sökordet läroplansteori. Det framkom även tre resultat till med läroplansteori i titeln där två valdes bort direkt då de var äldre utgåvor och inte verka relevant. Den tredje var relevant till en början men att läroplansteori och didaktik har tydligare begrepp och riktlinjer valdes den som mer relevant. Denna bok anser jag vara trovärdig då författaren är professor i pedagogik men att hon även ger olika perspektiv på kunskapssyn och hur olika val av de olika aktörerna påverkar kunskapssynen.

12

Följande litteratur har valts ut för at ge ett bakgrundsperspektiv till skola, läroplaner och kunskapssyn. Detta för att förstå vart skolan och läroplanerna kommer ifrån samt hur de utvecklats över tiden. Dessa har sökts fram genom orden: kunskapssyner, kunskap, skolans historia, folkskola, läroplanshistoria, läroplan och grundskola.

Lundgren (2012) skriver, i boken Vad räknas som kunskap, om den svenska

läroplansteoretiska forskningen med en utgångspunkt i sin personliga reflektion. Han skriver om utvecklingen av läroplansteori från den första skolan, klosterskolan, till folkskolan vidare till den första läroplanen, Lgr 62, och utvecklingen fram till dagens läroplan, Lgr 11. Kapitlet diskuterar även kunskapsfrågan samt vilka utmaningar lärarutbildningen och

skolverksamheten kommer att stå inför i framtiden. ”Utbildningens och skolans historia kan förstås som en ständig kamp mellan olika uppfattningar om vad kunskap är, vad som är värt att veta och vad olika individer och grupper förmår att lära” (Lundgren, 2012, s.54).

Nordins (2012) skriver om och jämför skola för bildning och tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan med en utgångspunkt ur ett bildningsperspektiv. Texten ger en tankeställare i att läsa förarbeten till läroplaner öppnar upp tankesätt och logiker som läroplanen vilar på. Detta ger även ett historiskt perspektiv eftersom tankesätten ändras över tiden. ”Huruvida

förarbetenas förslag sedan också får reellt genomslag i de efterföljande läroplanstexterna kan dock variera; förslag förkastas, modifieras och omtolkas, men lyfts ibland också in i relativt oförändrat skick” (Nordin, 2012, s.193).

Edgrens (2015) kapitel Folkskolan och Grundskolan ger ett bakgrundsperspektiv i hur den första folkskolestadgan tillkom 1842, etableringen och hur många var kritiska och gjorde motstånd. Hur kyrkans påverkan över skolan minska i takt med kristendomen centrala roll till att kyrkan inte hade något inflytande över skolan 1935. Detta historiska perspektiv stärks av Westbergs (2014) bok om Att bygga skolväsende, där han går in på folkskoleväsendets expansion. Samt skolhusens uppbyggnad och utveckling, vad det kosta och varför de var viktiga. En annan forskare som stärker detta ytterligare är Marklund (1984) med sin bok Skolan förr och nu 50 år av utveckling. Där han blickar tillbaka på folkskolans äldre tid samt läroverken och läroplanerna för grundskolan.

13

Vallberg Rohts (2011) bok, de yngre barnens läroplanshistoria, belyser innehållet i läroplaner och pedagogiska inriktade texter under en längre tidsperiod. Samt läroplansteori, didaktik, bedömning och betygsättning. Detta är centralt i meningen ”Alla lärare och ledare behöver ha kunskaper i läroplansteori och insikter i hur den pedagogiska verksamheten styrs via regler, normer och ideologier” (Vallberg Roht, 2011, s.9). Det historiska perspektivet erbjuder ett underlag för att reflektera samt en distansering från nutiden. Vallberg Roht har utgått från guds läroplan (ca 1840–1890), hemmet och hembygdens läroplan (ca 1890–1950),

folkhemmets läroplan (ca 1950–1985) och världsbarnets läroplan (ca 1985-nutid).

Dessa böcker ger gemensamt ett trovärdigt resultat då de stöttar varandra genom att samma information presenteras i böckerna.

14

5 Metod

5.1 Material

Materialet som kommer användas i denna uppsats är läroplanen för grundskola Lgr 69 och Lgr 11. Jag har valt dessa två läroplaner eftersom jag vill ha ett så brett tids-spann som möjligt, detta eftersom jag är intresserad av vad som har förändrats eller inte förändrats över tid. Anledningen till att inte använda den tidigare normalplanen eller undervisningsplanerna är för att ”enskilda skoldistrikt och skolor hade i regler egna tim- och kursplaner”

(Marklund,1984, s.29). Den första gemensamma läroplanen var Lgr 62, detta var även den första läroplanen kallad läroplan. Jag har valt bort Lgr 62 eftersom det är den första

läroplanen och kan ses som ett ”test” eftersom den omarbetades redan 1969. Varför jag inte använder mig ut av Lgr 80 eller Lpo 94 är för att jag vill ha en lång period som möjligt eftersom jag är intresserad av att veta hur So ämnet har utvecklats under en längre period.

5.2 Tillvägagångssätt och analysmetoder

I den litteratur som använts i forskningen har sökorden varit: läroplan, kunskapssyn, läroplansfilosofi, kunskap, läroplansteori, folkskola, normalplan, undervisningsplan, läroplansmodeller, bedömning och didaktik. Efter val av litteratur har jag läst in mig på de olika centrala begreppen, innehållsorienterad-, resultatorienterad- och processorienterad läroplan, systematisk syn, existentialistiskt perspektiv, radikala läroplansfilosofin och deliberativa läroplansfilosofin. Samt skolans historia både uppstartandet och hur de tidigaste läroplansdokumenten såg ut. Detta för att skapa en relevant utgångspunkt och kunna sålla bort information som inte var relevant för undersökningen enligt min mening. Valen av begrepp som komma att beskriva kunskapssyn i denna uppsats gjorde utifrån tidigare kurs där jag ansåg att kunskapssynerna var relevanta inom läroplansteori och att det skulle fungera bra med mitt material. Detta också efter att ha gått igenom annan litteratur med inriktning på läroplansteori.

Efter att val av begrepp och den mest centrala av litteraturen inledes arbetet med val av preliminära frågeställningar vilket tog utgångspunkt ur vad jag ville veta men som är relevant

15

inom läraryrket att veta. Med preliminära frågeställningar och syfte, ansåg jag för att skapa en gemensam utgångspunkt behövdes en historisk bakgrund till skolans uppkomst och

föregångarna till läroplanen, normalplan och undervisningsplan, samt den första läroplanen 62 uppkomst. Därefter valde jag att skriva lite kort om varför de olika läroplanerna fram till dagens läroplan, Lgr 11, ändrades samt vad kritiken var till att de olika läroplanerna tillkom.

Med en utgångspunkt klar för att undersökningen ska kunna replikeras började arbetet med materialet. Materialet som var läroplanerna från 1969 och 2011 delades upp i respektive år och sedan mål och huvudmoment samt syfte och centralt innehåll. Detta för att göra en

avgränsning av arbetet samt att det är dessa delar där kunskapssynerna framkommer tydligast. För att göra det tydligare i uppsatsen benämns mål och huvudmoment ur Lgr 69 som syfte och centraltinnehåll för att inte skapa stor förvirring. Mål och huvudmoment är motsvarande till dagens syfte och centralt innehåll. I och med att Lgr 11 har ett gemensamt centraltinnehåll i de samhällsorienterade ämnena beslutade jag att föra samman de fyra olika syftena och analysera dessa tillsammans. Medan religionskunskap och hembygdskunskap i Lgr 69 särskiljs, eftersom dessa var separata ämnen både i mål och huvudmoment. Undersökningen av materialet gjordes utifrån de centrala begreppen: innehållsorienterad- och resultatorienterad läroplan, systematisk syn, existentialistiskt perspektiv, radikala läroplansfilosofin och

deliberativa läroplansfilosofin. Detta innehållet framförs i resultat delen vilket är uppdelat i de olika läroplanerna

För att besvara frågeställningarna delades resultatet upp i en jämförelse analys i syfte och centralt innehåll. Det vill säga att under syfte jämförs mål i Lgr 69 och syfte i Lgr 11. Medan under punkten centralt innehåll jämförs huvudmoment i Lgr 69 och centralt innehåll i Lgr 11. Denna uppdelning gjordes för att jämföra de delar som fyllde samma funktion i de olika läroplanerna för att tydligare se likheter och skillnader. Resultatet av analysen diskuteras sedan i en avslutande diskussion tillsammans med om resultatet är trovärdigt och om replikation av studien.

16

6 Resultat Läroplanen 1969

I detta kapitel kommer resultatet av undersökningen av Lgr 69 att presenteras. Kapitalet är uppdelat i mål och huvudmoment samt religionskunskap och hembygdskunskap för att underlätta läsningen samt för att inte skapa förvirring.

6.1 Mål

De mål jag kommer att gå djupare i är Religionskunskap och Hembygdskunskap eftersom dessa ämnen, i Lgr 69, är vad som motsvarar dagens samhällsorienterade ämnen på lågstadiet, i Lgr 11.

6.1.1 Religionskunskap

Lgr 69 är en innehållsorienterad läroplan (Sundberg, 2016) som har fokus på vilket ämnesstoff som eleverna ska få erfara i undervisningen. Tittar vi närmare på målet med religionskunskap står det tydliga ämnen som eleverna ska få kunskap om under

undervisningen. Bland annat står det att ”Undervisningen i religionskunskap har till uppgift att orientera eleverna om de bibliska skrifternas huvudsakliga innehåll, om kristen tro och etik och om huvuddragen av kristendomens historia och samfundsformer” (Skolöverstyrelsen, 1969, s.175). Vilket tydligt säger att kristendomen är den viktigaste delen inom

religionskunskap men också exakt vad eleverna ska kunna. Detta kan tolkas som ett

systematiskt synsätt eftersom det är en kunskap som ska föras över från läraren till varje elev.

Vidare står det att ”Arbetet bör inriktas på att bibringa eleverna sådana färdigheter, att de kan självständigt förvärva kunskaper” (Skolöverstyrelsen, 1969, s.175). Vilket jag drar en parallell till ett existentialistiskt perspektiv där fokuset ligger på att eleven som individ ska söka

kunskap. Det står även tydligt att ”Undervisningen skall vara vidsynt och objektiv i den meningen, att den meddelar sakliga kunskaper om olika tros- och livsåskådningars innebörd och innehåll utan att auktoritativt söka påverka eleverna att omfatta en viss åskådning” (Skolöverstyrelsen, 1969, s.175). Vilket jag även tolkar som existentialistiskt perspektiv, att läraren inte ska tvinga på eleverna sina åsikter utan ta hänsyn men även guida elever till deras personliga utveckling och uppfattningar.

17

Inom målet i religionskunskap finns det inga tydliga skrivningar hur detta ämnesstoff ska läras ut utan bara att de ska läras ut. Detta tolkar jag som en deliberativ läroplanssyn där skolan och lärarna får diskutera fram ett gemensamt, för den specifika skolan, sätt att arbeta på och med ämnesinnehållet. Det som ger en lite indikation på hur är att undervisningen ”Den bör ske på ett sådant sätt, att eleverna uppfattar frågeställningarnas allvar och betydelse och så att den främjar deras personliga utveckling […]” (Skolöverstyrelsen, 1969, s.175). Vilket inte tydligt visar hur undervisningen ska bedrivas, utan bara vad läraren ska ta hänsyn till.

6.1.2 Hembygdskunskap

Till skillnad från målet i religionskunskap har målet i hembygdskunskap ett tydligt

existentialistiskt perspektiv. Detta ses i meningen ”Undervisningen i hembygdskunskap har till uppgift att orientera eleverna i omgivningen, ge dem kunskap om ting och förhållanden, som deras intresse inriktar sig på under de första skolåren, samt vidga deras

föreställningskrets” (Skolöverstyrelsen, 1969, s.178). Med betoning på ”deras intresse inriktar sig på” det vill säga elevernas intresse. En annan mening som också stärker detta är ”I största möjliga utsträckning skall den utgå från elevernas egna iakttagelser, upplevelser och problem samt tillvarata deras lust att upptäcka, fråga och undra” (Skolöverstyrelsen, 1969, s.178).

En annan filosofi som är tydlig i hembygdskunskaps målet är den deliberativa, precis som inom religionskunskap. Men det som skiljer dem åt är att inom hembygdskunskaps ämnet finns tydligare skrivet hur det har sin utgångspunkt utifrån eleverna, vilket kan ses i citaten i stycket ovan. Det är fortfarande inte helt tydligt, detta gör att lärarna fortfarande måste gemensamt komma överens om det exakta innehållet att använda som utgångspunkt för att sedan kunna utveckla och anpassa utifrån de elever som utgör klassen.

I målet står det även att eleverna ska ”[…] söka gestalta sina erfarenheter allt efter individuell förmåga” (Skolöverstyrelsen, 1969, s.178). Detta tolkar jag ur ett radikalt läroplanssynsätt eftersom det syftar till att det ska vara rättvist och jämlikt vilket jag uppfattar som en individuell förmåga. Således ska undervisningen ta hänsyn till att alla är inte lika.

18 6.2 Huvudmoment

Jag kommer i detta avsnitt att gå djupare in i huvudmomenten tillhörande Religionskunskap och Hembygdskunskap. Detta eftersom dessa ämnen, i Lgr 69, är vad som motsvarar dagens samhällsorienterade ämnenpå lågstadiet, i Lgr 11.

6.2.1 Religionskunskap

Efter att ha undersökt de olika huvudmomenten inom religionskunskap finns det en tydlig koppling till en systematisk kunskapssyn där läraren och skolan väljer vilket innehåll som är viktigast, och som sedan överförs till eleverna. Detta kan ses genom meningar som ”Något om högtider, gudstjänster och nutida religiös sed inom kristendomen. För stadiet lämpliga berättelser […]. Lämpliga sånger och psalmer” (Skolöverstyrelsen, 1969, s.175). Men det framgår även meningar som syftar till ”aktuella sammanhang för eleverna”

(Skolöverstyrelsen, 1969, s.175), vilket jag kopplar till det existentialistiska perspektivet eftersom det utgår från eleverna. Huvudmomentet innehåller även en mening angående ”etiska frågor om samlevnad mellan människor” (Skolöverstyrelsen, 1969, s.175), vilket kan ses som en radikal kunskapssyn eftersom etik handlar om hur vi som människor bör tänka och agera för att uppnå de goda och rätta.

Det står även hur lärare ska jobba med ämnet hembygdskunskap, genom ”Studiebesök. Arbete med olika slag av studie och arbetsmaterial” (Skolöverstyrelsen, 1969, s.175). Det specificerar inte exakt hur vilket gör att den deliberativa läroplansfilosofin är aktuell i att specificera hur eleverna ska jobba med exempelvis högtider och vad om högtider som ska läras ut.

6.2.2 Hembygdskunskap

Huvudmomenten inom hembygdskunskap är formulerade på ett sätt, precis som i

religionskunskap, som får det att vara en överföring av kunskap från vad läraren och skolan anser vara viktigt att lära ut. ” Några viktiga hälsoregler. Något om jorden, solen, månen och några stjärnbilder. Enkla kartor och aktuella geografiska begrepp” (Skolöverstyrelsen, 1969, s.178). Det som skiljer sig från detta perspektiv är en mening som kommer närmare slutet ”Aktuellt stoff, som motiveras av t ex händelser och företeelser, barnens speciella intressen, arbetet i klassrummet, studiebesök och exkursioner” (Skolöverstyrelsen, 1969, s.178). Detta

19

tolkar jag som ett existentialistiskt perspektiv, vilket skiljer sig från den övriga texten. Denna del innebär en inriktning mot elevens resa som individ.

Hembygdskunskapens huvudmoment avslutas med hur innehållet ska arbetas med,

”Exkursioner och studiebesök, företrädesvis variga sådana med begränsade studieuppgifter” (Skolöverstyrelsen, 1969, s.179). Här finns det också en skillnad jämfört med

religionskunskap är att läraren ska begränsa studieuppgifterna vilket jag tolkar som vad vi idag kallar för skriv- och läs uppgifter. Detta leder till att inom hembygdskunskap är den deliberativa läroplansfilosofin inte lika aktuell eftersom innehållet beror på skolans uppbyggnad/utseende samt samhället skolan ligger och vart i landet den är placerad.

6.3 Sammanfattning

Lgr 69 är en innehållsorienterad läroplan som har fokus på innehållet som eleverna undervisas om. Inom religionskunskap är kristendomen den mest centrala delen. De kunskapssyner som träder fram inom mål och huvudmoment är systematiskt synsätt, existentialistiskt perspektiv, deliberativ läroplansfilosofi samt radikal läroplansfilosofi. Den radikala läroplans filosofin träder enbart fram inom hembygdskunskapen och är vag i jämförelse med de andra

kunskapssynerna. Den mest dominerade synsättet i Lgr 69 är det systematiska synsättet vilket utgår från att läraren för över kunskap till eleverna.

20

7 Resultat läroplanen 2011

I detta kapitel kommer resultatet av undersökningen av Lgr 11 att presenteras. I följande kapitel har jag valt att klumpa ihop geografi, historia, religion och samhällskunskap till ett gemensamt syfte, Samhällsorienterade ämnenas syfte. Detta för att de centrala innehållet för de samhällsorienterande ämnena är gemensamt i Lgr 11 och att jag inte vill skapa förvirring.

7.1 Syfte

Lgr 11 är en resultatorienterad läroplan (Sundberg, 2016, s.79) där fokuset ligger på ett mätbart resultat. Denna typ av läroplan är en kombination utav innehållsorienterad, processorienterad och/eller kompetensfokuserad läroplan.

Det perspektiv som ses tydligast är det existentialistiska perspektivet vilket syftar till elevens utveckling som individ för att nå sin fulla potential. Detta görs tydligt med meningar som ” […] eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om […]. Eleverna ska även ges

förutsättningar att utveckla […]. Undervisningen ska stimulera eleverna […]. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter […]”

(Skolverket, 2019, s.196, 205, 215 & 224). Vilket jag tolkar som att läraren i sin undervisning ska ge varje elev möjligheter och förutsättningar att kunna utvecklas på sin egna individuella nivå. Detta kan även kopplas samman med den radikala läroplansfilosofin där huvudmålet är att undervisningen ska vara rättvis och jämlik. Om undervisningen anpassas utifrån varje individ blir den jämlik men kanske inte alltid rättvis eftersom vissa elever behöver mer stöd än andra elever vilket leder till att lärarens tid inte alltid blir jämt fördelad mellan eleverna. Det går även att diskutera vidare om undervisningen är rättvis eller inte, men att i stora drag är den i hög grad rättvis i den mån det finns lärare. Andra uttryck angående jämlikhet och

rättvisa kan ses ur meningarna ”Undervisningen ska vidare bidra till att eleverna utvecklar förståelse för att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och

värderingar. [...] olika religioner och livsåskådningar ser på frågor som rör kön, jämställdhet […]. […] ur olika perspektiv […]” (Skolverket, 2019, s. 205, 215 & 224–225).

Det finns även meningar i syfte som går att tolka som en systematisk kunskapssyn, meningar som ”[…] kännedom om viktiga namn, läges- och storleksrelationer […]. […] utveckla

21

kunskaper om samhällsvetenskapliga begrepp och modeller […]. […] kulturella sammanhang och levnadssätt […]. Undervisningen ska allsidigt belysa vilken roll religioner kan spela i samhället, både i fredssträvanden och konflikter, för att främja social sammanhållning och som orsak till segregation” (Skolverket, 2019, s. 196, 205, 215 & 224). Dessa är i min mening kunskaper som läraren behöver överföra till eleverna, även om läraren kan jobba med

innehållet på ett sätt som utgår från elevens intresse och på ett sätt blir en kombination av en systematisk syn och ett existentialistiskt perspektiv.

Undervisningen inom samhällsorienterade ämnena ska ge elever förutsättningar, kunskap och möjligheter men på vilket sätt detta ska göras framgår inte i syftet utan det blir en tolkning som lärare och skolan måste ta ställning till. Detta kan anknytas till den deliberativa

läroplansfilosofin där lärare gemensamt diskuterar och samarbetar för att komma fram till det bästa sättet möjligt för eleverna att lära sig. Likt stycket innan öppnar detta upp för en jämlik och rättvis undervisning som främjar den individuella elevens utveckling som individ.

7.2 Centralt innehåll

Det centrala innehållet är skrivet på ett sätt som uppfattas ur en systematisk kunskapssyn. Med ett innehåll som ska föras över till eleverna från läraren, ” Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt. Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid. Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder” (Skolverket, 2019, s.197–198, 206–207, 216–217 & 225–226) för att nämna några formuleringar. Men det finns även tydliga stycken där utgångspunkten är från eleven, ” Livsfrågor med betydelse för eleven […]. Normer och regler i elevens livsmiljö […]. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven […]” (Skolverket, 2019, s.197, 206, 216 & 225–226). Vilket tyder på ett existentialistiskt synsätt där den individuella eleven är i fokus.

Det finns några meningar och ord som talar för att det även finns en radikal läroplanfilosofisk tankegång, ”Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen). […] rätt och orätt […] jämställdhet […]. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information” (Skolverket, 2019, s.197–198, 206–207, 216–217 & 225–226) för att nämna

22

några. Vilket menar att det finns en tanke om att undervisningen ska vara jämlik och rättvis samt att eleverna ska kunna vara rättvisa medborgare samt behandla alla andra runt om kring sig som jämlika med samma rättigheter.

Stycket centrala innehållet har ett deliberativt synsätt rakt igenom, det finns inget som antyder till hur lärare och skola ska lära ut innehållet bara att det är detta innehåll som ska läras ut. Vilket ger lärare möjlighet att anpassa lektionerna till varje klass och varje individ men ändå kunna ta hjälp av varandra för att lösa problem eller komma på idéer.

7.3 Sammanfattning

Lgr 11 är en resultatorienterad läroplan, vilket är en kombination av innehållsorienterad, processorienterad och/eller kompetensorienterad. De kunskapssyner som framgår är systematisk syn, existentialistiskt perspektiv, radikal läroplansfilosofi och deliberativ läroplansfilosofi. Där den existentialistiska kunskapssynen är den mest centrala även om formuleringen i det centrala innehållet är ur ett systematiskt synsätt.

Inom Lgr 11 jobbar läraren för att skapa en jämlik och rättvis utbildning med fokus på

individens förutsättningar. Men detta kan skapa problematik eftersom jämlikt och rättvist mot säger sig i den mening att vissa elever behöver mer stöd än andra. Vilket resulterar i att för att skapa jämlikhet blir det inte alltid rättvist.

23

8 Analys av läroplanerna

I detta kapitel kommer de båda läroplanerna att jämföras med varandra. Alla ämnen

tillhörande respektive läroplan slås samman för att inte skapa förvirring. Detta betyder att mål och huvudmoment inom Lgr 69 kommer innehålla religionskunskap och hembygdskunskap. Medan syfte från Lgr 11 innehåller alla samhällsorienterade ämnena, precis som det centrala innehållet.

8.1 Syfte

Likheter mellan mål i Lgr 69 och syfte i Lgr 11 kan ses på olika sätt bland annat att de fyller samma funktion i att förklara vad ämnet innehåller och vad eleverna ska lära sig inom kursen. Men även att de har likheter i att de båda innehåller meningar som kan tolkas utifrån

systematisk syn, existentialistiskt perspektiv, radikala läroplansfilosofin och deliberativ läroplansfilosofisk kunskapssyn. Det som är skillnad är att Lgr 69 är mer inriktad mot en systematisk syn medan Lgr 11 har en mer existentialistisk kunskapssyn.

Andra skillnader som är tydliga är att Lgr 69 är en innehållsorienterad läroplan och Lgr 11 är en resultatorienterad läroplan. Dock är denna skillnad lite vag eftersom resultatorienterad läroplan är en kombination av innehållsorienterad, processorienterad och/eller

kompetensorienterad läroplan. Detta blir tydligt genom meningarna:

Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande.

Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiemedvetande. Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. (Skolverket, 2019, s. 196, 205, 215 & 224)

Detta då de står tydligt vad eleverna ska lära sig samt att det syftar till att de ska utvecklas som individer och till en samhällsdeltagare. Vilket kan kopplas ihop med

24

innehåll eleverna ska lära sig samt att de ska utvecklas, tror jag att detta är en av orsakerna att samhällsorienterade ämnena har blivit uppdelade i respektive ämne. Detta för att kunna ge eleverna en så bred och jämlik utbildning som möjligt.

En annan skillnad som bekräftar något som skett under en längre period, vilket kan kopplas tillbaka till normalplanerna och undervisningsplanerna. Där det var upp till varje socken att bestämma näst in till allt som hade med skolan att göra. Det är vaga bestämmelser i vad som ska läras ut. Det vill säga meningarna är formulerade med några bör (4st) ”Den bör ske […]” (Skolöverstyrelsen, 1969, s.175) och några skall (5st) ” Den skall orientera […]”

(Skolöverstyrelsen, 1969, s.175) i Lgr 69, samtidigt som Lgr 11 är formulerade med betydligt fler ska (51st) ” Undervisningen ska ge […]. Den ska även […]” (Skolverket, 2019, s.196). Det ska också tilläggas att detta är räknat på alla syften vilket också är en skillnad eftersom Lgr 69 har bara religionskunskap och hembygdskunskap på lågstadiet och att geografi,

historia och samhällskunskap som separata ämnen är från mellanstadiet och uppåt. Medan Lgr 11 har geografi, historia, religion och samhällskunskap.

8.2 Centralt innehåll

Det finns många likheter och skillnader mellan Huvudmoment, Lgr 69, och Centralt innehåll, Lgr 11. Vissa av dessa likheter är ordagranna och vissa går att tolka på ett sådant att de syftar på samma innehåll och därför har jag tolkat dessa som likheter.

Religion är en gemensam punkt för både Lgr 69 och Lgr 11. Det är likvärdigt innehåll som ska läras ut, exempel ur Lgr 69

Något om högtider, gudstjänster och nutida religiös sed inom kristendomen. För stadiet lämpliga berättelser ur bibeln. Lämpliga sånger och psalmer. Övriga religioner: Något om högtider, gudstjänster och nutida religiös sed inom olika religioner i för eleverna aktuella sammanhang. Något om judendomen. Religiösa ämnen, belysta utifrån olika livsuppfattningar, i anslutning till undervisningen och till händelser och företeelser, som på annat sätt blivit aktuella för eleverna. Årets helger samt några högtidsdagar. Något om traditioner och helgseder hemma och i andra länder. (Skolöverstyrelsen, 1969, s.175 & 178)

25

Detta kan jämföras med Lgr 11 mål ”Religioner och platser för religionsutövning i

närområdet. Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna” (Skolverket, 2019, s.197–198, 206, 216–217 & 225–226). Det som är en stor skillnad är att islam nämns som en av de centrala religionerna samt att alla religioner formuleras som jämlika och lika viktiga i Lgr 11. Medan i Lgr 69 är en rubrik kristendom och en annan rubrik övriga religioner, vilket påvisar att kristendomen var centralast under 1960-talet men att elever ändå skulle ha kunskap om att det fanns andra religioner.

Andra likheter är etiska frågor och samlevnad mellan människor. Om gott och ont, rätt och orätt samt hänsyn, ansvar, samlevnad. Att elever ska få information ”Om hjälp och förmåner i hem, skola och samhälle” (Skolöverstyrelsen, 1969, s.175) ”Grundläggande mänskliga

rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med

konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen)” (Skolverket, 2019, s.198, 207, 217 & 226). Eleverna ska även få ”Orientering inom skolans lokaler och kontakt med alla som arbetar där. Några enkla ordningsregler, som aktualiseras under samvaro och samtal med barnen” (Skolöverstyrelsen, 1969, s. 175) och ”Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan, i digitala miljöer och i sportsammanhang (Skolverket, 2019, s.197, 206, 216 & 225). Det finns även några punkter om trafik, trafikregler, arbetslivet i närområdet,

naturförutsättningar, kartor, väderstreck, hembygdens historia, betalning, pengars värde och internationell förståelse. Detta är den sammanfattade varianten av likheter inom de olika läroplanerna. Något som jag noterat är att inom Lgr 11 har målen förkortats och pressats samman men innehåller fortfarande samma mål.

Exempel:

Kristendomen: Något om högtider, gudstjänster och nutida religiös sed inom kristendomen. För stadiet lämpliga berättelser ur bibeln, ur gamla testamentet huvudsakligen om personer, ur nya testamentet huvudsakligen om Jesu möte med människor. Lämpliga sånger och psalmer.

Övriga religioner: Något om högtider, gudstjänster och nutida religiös sed inom olika religioner i för eleverna aktuella sammanhang. Något om judendomen, även i anslutning till bibliska berättelser. Religiösa ämnen och samlevnadsfrågor: Religiösa ämnen, belysta utifrån olika livsuppfattningar, i anslutning till undervisningen och till händelser och företeelser, som på annat sätt blivit aktuella för eleverna. Etiska frågor som berör samlevnaden mellan människor.

26

Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna. Religioner och platser för religionsutövning i närområdet. (Skolverket, 2019, s.197–198, 206–207, 216–217 & 225–226.)

Dessa två citat är exakt samma mål men inom Lgr 69 är detta allt som står under rubriken huvudmoment, exkl. sista punkten om studiebesök. Medan i Lgr 11 är detta bara två mål av de centrala innehållet. Värt att notera att inom Lgr 11 är de samhällsorienterade ämnena förenade som ett ämne när det kommer till det centrala innehållet. Som exemplet visar är det samma mål men läraren har också inom Lgr 69 mer riktlinjer över vad som ska läras ut än vad läraren inom Lgr 11.

Några skillnader mellan Lgr 69 och Lgr 11 är bland annat att i Lgr 69 står det i

huvudmomenten att eleverna ska gå på studiebesök och arbeta med olika typer av studier och arbetsmaterial vilket inte framgår i det centrala innehållet i Lgr 11. I följande citat påvisas andra huvudmoment i Lgr 69

Traditioner i skolan. Samtal om människokroppen och dess vård samt om betydelsen av goda hälsovanor. Några viktiga hälsoregler. Något om hälsovård och sjukvård i hem, skola och samhälle. Något om tobak och alkohol. Samtal i för barnen naturliga sammanhang. Polisen ger hjälp. Samfärdsel och samfärdsmedel. Exkursioner för att iaktta några vanliga växter och djur i skolans närhet och i några av hemtraktens vanligaste naturtyper. Några husdjur. Enkla

odlingsförsök. Årets indelning. Något om jorden, solen, månen och några stjärnbilder. Klockan. Något om almanackan. Termometern. Fortlöpande väderleksiakttagelser. Enkla diagram över hemtraktens väderleksförhållanden. Samtal i anslutning till iakttagelser och erfarenheter samt enkla undersökningar och försök i för barnen naturliga sammanhang. Teckning, målning och framställning av föremål av skilda material i anslutning till övrig undervisning i hembygdskunskap (Skolöverstyrelsen, 1969, s.178–179).

Alla dessa huvudmoment är tagna ur hembygdskunskapen och flertalet av målen finns även i Lgr 11 men inte under de samhällsorienterade ämnena utan andra ämnen som biologi,

naturkunskap, teknik och bild.

Olika mål som ingår i de centrala innehållet i Lgr 11 men inte i Lgr 69 är

Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu. Kristendomens roll i skolan

27

och på hemorten förr i tiden. Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola. Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven. Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk. Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder. Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid. Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror. Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs. Aktuella samhällsfrågor i olika medier. Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information, såväl med som utan digitala verktyg. Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid (Skolverket, 2019, s.197–198, 206– 207, 216–217 & 225–226).

Många av dessa mål är mål som har tillkommit allt eftersom samhället har utvecklats exemplet digitala verktyg, miljöfrågor, hur kristendomens roll har ändrats osv.

28

9 Diskussion

Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt utifrån Lgr 69 och Lgr 11 undersöka

samhällsorienterade ämnenas utveckling i styrdokumenten över tid. Undersökningens fokus låg på att jämföra mål och huvudmoment ur Lgr 69 med syfte och centralt innehåll ur Lgr 11 utifrån följande frågor: Vilka likheter samt skillnader finns mellan läroplanerna? Samt är synen på kunskap den samma eller har kunskapssynen ändrat sig mellan 1969–2011?

De likheter och skillnader som presenterats i kapitlet ovan har gett en indikator på att

skillnaderna är innehåll som byggts på under åren inte något som tagits bort och ändrats helt och hållet. Båda läroplanerna är innehållsorienterade men att Lgr 11 även har en kombination av innehålls- och processorienterad. Vilket bevisar att läroplanen har tagit bra delar från föregående läroplaner och hela tiden utvecklar läroplanen för att få den bästa läroplan möjligen. I och med detta har Lgr 11 reviderats hela sex gånger, senast gången i år (2019).

Samma sak gäller de kunskapssyner uppsatsen presenterat där det tydligt syns att Lgr 69 innehåller systematisk, existentialistiskt, radikala och deliberativ kunskapssyn. Vilket även Lgr 11 gör men att fokuset har skiftat från den systematiska synen till det existentialistiska perspektivet. Denna undersökning har bara undersökt syfte och centralt innehåll från samhällsorienterade ämnena vilket lämnar en lucka till att Lgr 69 kanske inte har ett systematiskt synsätt eller att det bara är hembygdskunskapen som innehåller den radikala kunskapssynen. Detta i en annan mening kan koppla till att undersökningen inte är generaliserbar för hela läroplanen utan bara för själva delarna som har undersökts.

Utifrån detta kan vi se att samma kunskap berörs men att säga att de är samma kunskapssyn är tveksamt eftersom det har skett en skiftning från den systematiska synen till det

existentialistiska perspektivet. Vilket säger att läroplanen har gått från att föra över större delar av kunskapen till att det är elevernas personliga resa som är det viktigaste. Sen att formuleringarna i det centrallainnehållet i Lgr 11 är formulerade på ett sätt som får de att låta som det systematiska synsättet betyder det inte att Lgr 11 är det. För att kunna avgöra en läroplans kunskapssyn behöver vi titta på helheten av innehållet vilket då uppnår

tillförlitlighet men att denna undersökning faller lite kort då den inte är generaliserbar men att resultatet fortfarande är trovärdigt inom de delar som undersökts. Kunskapssynen har ändrat

29

sig men jag skulle tolka det på ett sätt att de har byggds på under år och utvecklats mer än att byta ut till helt nytt.

Tidigare i uppsatsen gjordes ett jämförande av huvudmomenten i religionskunskap och de centrala innehållet som berör exat samma innehåll, se blockcitat s.25–26.

Vilket visar att innehållet i Lgr 69 har blivit omformulerat och anpassat för dagens samhälle men är fortfarande samma innehåll. Ska det dras en rak linje har kunskapssynen ändrats men att det är en vag linje mellan ändrats och anpassats. För att besvara frågan, Är synen på kunskap den samma eller har kunskapssynen ändrat sig? Är svaret ja, kunskapssynen har ändrat sig från systematiskt till existentialistiskt.

Ett av de mål som syns tydligt genom uppsatsen är kristendomen och att den över tid har blivit allt mindre centralt i läroplanen. Men anledningen till detta kan vi gå tillbaka till de första skolorna vilket var klosterskolor som i första hand utbildade präster (Lundgren, 2012, s.39; Hultén, 2010, s.51). Vilket gjorde att kristendomen hade en central roll ända in på slutet av 1800-talet där elever sågs som lärjungar och att de skulle formas till sanna protestanter, utifrån guds läroplan (Vallberg Roht, 2011, s.25 & 178). Detta kan även ses i normalplanen där kristendom var ett eget ämne och varje morgon började med bön och kristendomskunskap (Normalplan, 1889, s.6, 14 & 63–143). Under 1920 började kyrkans inflytande minska

(Edgren, 2015, s.113) och detta kan ses redan i undervisningsplanen, 1919, eftersom

kristendomskunskap fortfarande var ett ämne men hade bland dem minst antal timmar om vi bortser från sång och gymnastik (Undervisningsplan, 1919, s.7 & 16–17). Genom att

kristendomsämnet försvagades gjorde även kyrkans inflytande över skolan och 1935 kom en lagändring som gjorde att skolväsendet formellt överlämnades helt från en kyrkligkommun till en borglig. Något år senare hade kyrkan ingen representant i skolvärlden eller något

inflytande över innehållet eller organisationen för första gången i svensk historia (Edgren, 2015, s.122).

I Lgr 69 har kristendomskunskap tagit ett steg tillbaka och blivit en del av religionskunskap även om den är väldigt central jämfört med de andra religionerna har den fått tagit ett steg tillbaka. Vilket leder till dagens läroplan, Lgr 11, där kristendom är en religion i mängden precis som islam och judendom. Med undersökningen går det att bekräfta en förändring över tid och samhällets utveckling.

30

I början av uppsatsen tog jag upp centrala begrepp där jag beskrev Sundbergs (2016, s.79–86 & 89–93) definition av innehållsorienterad, resultatorienterad och processorienterade

läroplan. Efter att ha gjort denna undersökning kan jag säga att Sundbergs definitioner är ur min synpunkt samma som jag har sett när jag behandlat materialet. Även Wahlströms (2016, s.160–168) definitioner om de olika kunskapssynerna, systematisk syn, existentialistiskt perspektiv, radikal läroplansfilosofi och deliberativ läroplansfilosofi, går att se tydligt i materialet. Detta gör i min mening att det är fullt möjligt för en annan forskare att kunna ta dessa begrepp samt under söka samma material och komma fram till en likvärdig slutsats till min. Vilket gör att studien är replikerbar, men det finns alltid rum för olika tolkningar, jag har tolkat Sundberg och Wahlströms definitioner och sedan gjort en tolkning av det aktuella materialet utifrån mitt synsätt vilket gör att om en annan forskare ser ur ett annat synsätt kan resultatet bli annorlunda men i stora drag tror jag att det kommer finnas likheter.

31

9 Referenslista

Edgren, H. (2015). Folkskolan och grundskolan. I E Larsson och J Westberg (Red), Utbildningshistoria. Lund: Studentlitteratur

Hultén, M. (2008). Naturens kanon Formering och förändring av innehållet i folkskolans och grundskolans naturvetenskap 1842–2007. Stockholm: US-AB

Kansanen, P., Hansén, E., Sjöberg, J., & Kroksmark, T. (2017). Vad är allmändidaktik? I S-E Hasén och L Forsman (Red). Allmändidaktik – vetenskap för lärare. Lund: Studentlitteratur AB

Lundgren, U, P (2012). Den svenska läroplansteoretiska forskningen – en personligt hållen reflektion. I T Englund, E Forsberg och D Sundberg (Red), Vad räknas som kunskap? Stockholm: Liber AB

Marklund, S. (1984). Skolan förr och nu 50år av utveckling. Stockholm: Liber Utbildningsförlaget

Nordin, A. (2012). Bildningens plats i den svenska läroplanen – några kritiska reflektioner. I T Englund, E Forsberg och D Sundberg (Red), Vad räknas som kunskap? Stockholm: Liber AB

Normalplan. (1889). Normalplan för undervisning i Folkskolor och Småskolor. Hämtad 2019-09-26 från https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/57506

Rimm, S. (2015). Den lärda skolan. I E Larsson och J Westberg (Red), Utbildningshistoria. Lund: Studentlitteratur

Sandén, T., och Wikman, T. (2017). Att leda lärande. I S-E Hasén och L Forsman (Red). Allmändidaktik – vetenskap för lärare. Lund: Studentlitteratur AB

32

Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Tillgängligt: https://www.skolverket.se/getFile?file=4206

Skolöverstyrelsen. (1969). Läroplan för grundskolan. Utbildningsförlaget Liber AB

Sundberg, D. (2016). Läroplansmodeller i den svenska läroplansutvecklingen. I N Wahlström (Red), Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerups

Undervisningsplan (1919). Undervisningsplan för rikets Folkskolor. Hämtad 2019-09-26 från

https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/51541

Undervisningsplan (1955). Undervisningsplan för rikets Folkskolor. Hämtad 2019-09-26 från

https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/51176

Vallberg Roht, A-C. (2011). De yngre barnens läroplanshistoria. Lund: Studentlitteratur

Wahlström, N. (2016). Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerups

Westberg, J. (2014). Att bygga ett skolväsende - folkskolans förutsättningar och framväxt 1840–1900. Lund: Nordic Academic Press