Sociala mediers påverkan på aktivitetsbalans
-Unga vuxnas egna upplevelser
HUVUDOMRÅDE: Arbetsterapi
FÖRFATTARE: Johanna Jagenheim & Ellen Nilsson HANDLEDARE: Frida Lygnegård
1
Sammanfattning
Bakgrund: Användandet av sociala medier bland unga vuxna visar på negativa hälsoeffekter och har
visat sig vara mest skadligt för den mentala hälsan och välbefinnandet. Det finns en stor risk att utveckla ett beroende och att målgruppen som använder sig av sociala medier i stor utsträckning kan känna sig mer socialt isolerade. Syftet: Syftet med studien var att beskriva hur unga vuxna mellan 17–20 år upplevde att användandet av sociala medier påverkar aktivitetsbalansen. Metod: Kvalitativ design med semistrukturerad intervju användes som metod. Det användes avsiktligt urval och nätverksurval där tio deltagare deltog. Studien använde en kvalitativ innehållsanalys vid databearbetningen. Resultat: Den gemensamma skildringen var att sociala medier och mobilanvändandet påverkade insomnandet, sömnen men gav möjlighet till kommunikation mellan vänner och familj. Slutsatsen: Användandet av sociala medier stal tid från andra aktiviteter men integrerades samtidigt i deltagarnas vardag
2
Summary
English title: Social media's impact on the activity balance - Young adults' own experiences Background: The use of social media among young adults show negative health effects and most
detrimental are mental health and well-being. There is a great risk of developing an addiction and that the target group who use social media to a large extent can feel more socially isolated. Aim: The purpose of the study was to describe how young adults between the ages of 17 and 20 felt that the use of social media affects their activity balance. Method: Qualitative design with semi-structured interviews was used as method. Intentional selection and network selection were used in which ten participants participated. The study used a qualitative content analysis in data processing. Results: The common depiction was that social media and mobile use affected sleep, when you fell asleep but allowed communication between friends and family. Conclusion: The use of social media stole time from other activities but was also integrated into participants' everyday lives
3
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 1
Summary ... 2
Inledning ... 4
Bakgrund ... 4
Aktivitet ... 4
Aktivitetsbalans och sociala medier ... 5
Syfte ... 7
Material och metod ... 8
Metod ... 8
Förförståelse ... 8
Urvalsgrupp ... 8
Datainsamlingsinstrument ... 8
Datainsamling ... 9
Dataanalys ... 9
Etiska överväganden ... 10
Resultat ... 11
Tar tid i anspråk ... 11
Påverkar sömn och fördröjer insomning ... 12
Covid – 19 ökar användande av sociala medier ... 13
Diskussion ... 14
Metoddiskussion ... 14
Resultatdiskussion ... 15
Resultatets betydelse för arbetsterapi ... 16
Slutsatser... 18
Referenser ... 19
Bilaga 1 ...
Bilaga 2 ...
Bilaga 3 ...
4
Inledning
En negativ sida av sociala medier är att det finns stor risk att utveckla ett beroende av att konstant vara uppdaterad och själv uppdatera. Ett problem som ökat stort bland unga vuxna sista tio åren (Kuss, Shorter, Rooij, Griffiths & Schoenmakers, 2014). Vi lever i en digital värld med många möjligheter för exempelvis kommunikation mellan olika aktörer både inrikes och utrikes och det finns goda möjligheter att följa både arbetskollegor och närstående genom sociala medier. En studie av Aksoy (2018) visar att användande av mobiltelefon bidrar till ett beroende då individer vill vara uppdaterade på omvärlden genom olika sociala medier. Varför unga vuxnas användande idag ökar finns många orsaker till och det beror ofta vilken livssituation individen har i fråga. Aksoy (2018) belyser några faktorer som är att individerna vill verka intressant för omvärlden, hålla kontakten med vänner och fritt kunna utrycka tankar och åsikter. Det är betydelsefullt att varje enskild individ utför meningsfulla aktiviteter (Erlandsson & Persson, 2014) vilket på individnivå exempelvis kan vara att använda mobiltelefonen och sociala medier. Delaktighet är ett viktigt begrepp vilket Wilcock & Hocking (2015) skriver är något individer strävar efter och känslan av delaktighet i sammanhang eller i grupper är hälsofrämjande. Detta kan exempelvis handla om delaktigheten på sociala medier där en individ kan känna delaktighet i olika sociala grupper men även känna delaktighet på samhällsnivå då sociala medier är allmänt förekommande och att inte vara delaktig i den världen kan leda till utfrysning (Schneider, Zwillich, Bindl, Hopp, Reich & Vorderer, 2017).
I yrkesprofessionen är det betydelsefullt att ha insikt i hur sociala medier kan påverka individer i livet och hur stort inflytande sociala medier kan ha på aktivitetsbalansen, både på individ, grupp och samhällsnivå där varje individ utför olika aktiviteter och det är av betydelse att varje enskild individ utför meningsfulla aktiviteter (Erlandsson & Persson, 2014). Det är viktigt att studera ämnet då användandet av sociala medier ökar (Aksoy, 2018) vilket i yrkesprofessionen kan vara betydelsefullt att känna till då arbetsterapeuter möter olika individer och arbetar holistiskt (Medin & Alexanderson, 2000). Examensarbetet kan leda till att kunskap om hur sociala medier och mobilanvändande påverkar individen och dennes utförande av dagliga aktiviteter. Exempelvis hur ett internet beroende gör att individen har svårt att fokusera på andra saker än just internet och aktiviteter vilka har med internet att göra (Kuss, Shorter, Rooij, Griffiths & Schoenmakers, 2014). Skolarbetet kan bli lidande och individen påverkas genom sämre betyg. Gruppen av lärare, vänner och familj runt individen kan påverkas genom olika insatser för att hjälpa individen. Slutligen kan även samhället påverkas genom att individen med ett beroende behöver belasta sjukvården och det kan finnas ett behov av aktivitetsstöd då skolgången ej kunnat genomföras. I yrkesprofessionen som arbetsterapeut kan arbetet handla om att kartlägga aktiviteter och arbeta med aktivitetsmönster och aktivitetsbalans för att hitta en god balans mellan individens dagliga aktiviteter (Erlandsson & Persson, 2014)
Bakgrund
Aktivitet
Dagligen utför varje individ olika aktiviteter, där ibland unga vuxna som denna studie avser att undersöka och beskriva aktivitetsbalans i vardagen. Aktiviteterna kategoriseras och delas upp i delaktiviteter, vilket betyder att en aktivitet många gånger består av många små aktiviteter som sedan sätts ihop och blir en stor aktivitet. Aktiviteterna kategoriseras utefter karaktär i fem olika kategorier, arbetsaktiviteter, skötselaktiviteter, lekaktiviteter, rekreativa aktiviteter och sömn. Aktiviteterna har olika betydelse och meningsfullhet beroende på individens egna tankar och känslor. Samtliga kategorier kommer därför tolkas och kategoriserat helt efter varje individs egen uppfattning av en aktivitets meningsfullhet och betydelse i vardagen (Erlandsson & Persson, 2014).
Varje individ, exempelvis unga vuxna, är unik och skiljer sig från andra i motivation, aktivitetsmönster samt i individuella förmågor till att utföra aktiviteter. Individen är uppbyggd av tre komponenter gällande aktivitet vilka är viljekraft, vanebildning och utförandekapacitet. Komponenterna förklarar hur individer väljer, organiserar och utför en aktivitet. Viljekraft syftar till motivation och viljan till aktivitet och styrs av individens uppfattning om den egna förmågan, värderingar och intressen. Vanebildning beskriver hur individen är van vid att utföra en aktivitet och hur aktiviteten organiseras enligt mönster och rutiner. Utförandekapacitet avser hur individen fysiskt och mentalt utför en aktivitet (Kielhofner,
5
2012). Vidare beskriver Kielhofner (2012) att vanor håller samman mönster i vardagliga handlingar och aktiviteter vilket gör att vardagen och livet får en välbekant karaktär. En vana vidmakthåller ett inlärt sätt att göra en aktivitet baserat på individens tidigare utförande i en miljö. Många mönster och vanor som till exempel sova förblir oförändrade och ses som stabila genom livet. Andra mönster förändras genom livet och i takt med att individen når olika faser, till exempel i rådande situation angående Covid-19 (Folkhälsomyndigheten, u.å.) där många ungdomar behöver ställa om till distansundervisning hemifrån. Enligt Kielhofner, 2012) definieras rutin som dagliga vanor som följaktligen görs många gånger under en dag som bidrar till struktur. Rutiner kan kopplas till olika cykliska processer som är anknutna till vilken typ av aktivitet eller arbete individen utför, till exempel har unga vuxna olika rutiner under olika tidpunkter på dagen när de använder mobilen.
Aktivitetsbalans och sociala medier
Wagman, Håkansson och Björklund (2012) beskriver aktivitetsbalans som individens subjektiva uppfattning om att ha rätt mängd och variation mellan aktiviteterna i relation till tidsanvändningen. ValMo-modellen som enligt Erlandsson och Persson (2014) är en teori för att beskriva aktivitet och aktivitetsbalans innebär att alla aktiviteter en individ utför dagligen bör sträva efter att ha mening och betydelsefullhet. Det är av stor vikt att varje enskild individ hittar och utför meningsfulla aktiviteter för att främja hälsa och välbefinnande. Aktivitetsbalans enligt ValMo-modellen handlar om individens subjektiva uppfattning av att ha rätt mängd aktivitet och variation av aktiviteter mellan de olika kategorierna. Det ska finnas en variation och balans mellan aktiviteternas olika karaktär som bestämt av meningsfullheten, till exempel rätt mängd rekreativa aktiviteter i förhållande till arbetsaktiviteter och tvärt om som utförs dagligen eller under en längre period (Erlandsson & Persson, 2014). Under vissa perioder kan vissa typer av aktivitet vara mer dominerade, till exempel arbetsaktiviteter så som skolarbete. I examensarbetet utgick författarna från ValMo-modellens teori om aktivitet och aktivitetsbalans (Erlandsson & Persson, 2014).
Enligt SCB (u.å.) använder personer mellan 16–24 år internet så gott som dagligen. I statistiken framgår inte hur internet brukas men är en indikation på att internet används frekvent i ålderskategorin. I studier gjorda på unga vuxnas användande av sociala medier framkommer det att målgruppen som använder sociala medier i stor omfattning kan komma att känna sig mer socialt isolerade än de individer som inte lika frekvent använder medierna (Primack, Shensa, Sidani, Whaite, Lin, Rosen, Miller, 2017). Sociala medier kan definieras som en miljö där en grupp människor samlas för att dela data, relationer och innehåll med hjälp av internetkommunikationskanaler (Aksoy, 2018).
Med sociala medier avser författarna i examensarbetet Facebook, Instagram, Snapchat, TikTok, Youtube och Messenger då dessa är populära medier bland unga vuxna.
Andra studier gjorda på ungdomar visar negativa hälsoeffekter av sociala medier och visar sig vara mest skadligt för den mentala hälsan och välbefinnandet. Hur skadliga effekter det får är olika från individ till individ (Richards, Caldwell & Go, 2015). En faktor till sömnbrist hos unga vuxna är sociala medier, desto större användande av medierna ju större risk för just sömnstörningar (Levenson, Shensa, Sidani, Colditz & Primack, 2016). Sömn är en viktig del i en balanserad vardag och en god hälsa (Erlandsson & Persson,2014). Sömnstörningar gör att individer kan få nedsatt kognition, koncentrationsproblem och nedsatt immunförsvar. Unga vuxna sover idag för få timmar och detta påverkar individen på ett icke hälsosamt sätt. Olika faktorer bidrar till sömnstörningar där sociala medier är en av dem. Skärmtid sent på kvällen kan göra att det tar längre tid att somna. Det är lätt att fastna i sociala medier och då fördröjs själva insomnandet. Att vara konstant trött påverkar dagliga aktiviteter och kan ha negativ inverkan på arbete och skola vilket i sin tur påverkar samhällsnyttan (Levenson, Shensa, Sidani, Colditz & Primack, 2016). Att använda sig av sociala medier har positiva aspekter då ungdomar till exempel hittar nya umgängen och andra sociala områden vilka de inte skulle kommit i kontakt med vid avsaknad av sociala medier (Gibson & Trnka, 2020). Vidare menar Gibson och Trnka (2020) att en viktig aspekt är att ungdomar som mår dåligt av olika anledningar möjliggörs stöd och rådgivning online, vilket är en möjlighet för de individer som inte alltid vågar eller vill berätta. Intressant just nu är den rådande situationen kring utbrottet av Coronaviruset, Covid-19 där många gymnasier, högskolor och andra lärosäten bedriver undervisningen på distans, vilket betyder att många unga vuxna arbetar hemifrån och får undervisningen digitalt via olika sociala medier (Folkhälsomyndigheten, u.å.). Internet beroende kan klassas som en epidemi vilket tagit över livet för många individer (Kuss, Shorter, Rooij, Griffiths & Schoenmakers, 2014). En medvetenhet om att beroendet av sociala medier ökar och hur problemet ska
6
stoppas behövs forskas vidare på då användandet av mobil och data är något vi gör i dagliga livet då skola och arbete kräver en viss uppkoppling vilket påverkar individer i samhället (Aksoy, 2018).
7
Syfte
Syftet var att beskriva hur unga vuxna upplevde att användandet av sociala medier påverkar aktivitetsbalansen.
8
Material och metod
Metod
Studiens design var en kvalitativ intervjustudie. Designen används för att skapa en djupare förståelse om individers uppfattning och erfarenheter (Kristensson, 2014). Författarna använde designen för att skapa en djupare förståelse av deltagarnas egna upplevelser av sociala medier i relation till aktivitetsbalans.
Förförståelse
Förförståelse handlar enligt Kristensson (2014) om författarens egna bilder, förväntningar, fördomar eller föreställningar om ett fenomen som ska tolkas. Författarnas förförståelse var att sociala medier gavs för mycket tid i förhållande till övriga dagliga aktiviteter och kunde påverka unga vuxnas aktivitetsbalans i en negativ riktning.
Urvalsgrupp
Urvalsgruppen rekryterade författarna genom avsiktligt urval och nätverksurval. Vid ett avsiktligt urval väljer forskaren ut individer vilka bedöms vara lämpliga till avsedd studie. Närverksurval är en metod där personer i urvalet rekommenderar och hjälper till att rekrytera andra deltagare till studien. (Kristensson, 2014). Urvalsgruppen bestod av tio unga vuxna av olika kön och i åldrarna 17 – 20 år. Ålderskategorin bestämdes genom att författarnas närstående befann sig i åldrarna mellan 17 – 20 år. Inklusions-kriterie var att individerna i målgruppen skulle inneha egen mobiltelefon och regelbundet använda minst ett socialt medium. Författarna valde att fokusera på de sociala medier vilka unga vuxna mellan 17–20 år använde för nöjes skull och för att upprätthålla kontakt med sin omgivning. Individerna rekryterades med hjälp av författarnas närstående vilka stämde in på urvalsgruppen gällande ålder och inklusions-kriteriet. De närstående kontaktade ytterligare individer i deras nätverk för intressekoll av medverkande i studien. De personer som önskade medverka i studien tog författarna kontakt med via mejl eller samtal, vilka blev en del i urvalsgruppen. Därefter fick deltagarna mer utförlig information om studien. När undersökningsgruppen var ihopsatt genomfördes intervjuerna på avtalad tid digitalt eller genom personligt möte.
Datainsamlingsinstrument
Den semistrukturerade intervjun handlar enligt Kristensson (2014) om att alla deltagare i studien får samma frågor med möjlighet att fritt berätta. Frågorna är öppna och det finns utrymme till följdfrågor. Därav skapades en intervjuguide med åtta öppna frågor (se bilaga 3) för genomförandet av intervjuerna där alla deltagare fick svara på samma frågor. Genom att använda öppna frågor ges möjligheten till fria svar och intervjun får en djupare karaktär (Kristensson, 2014). I utformningen av intervjuguiden och intervjufrågorna utgick författarna från ValMo-modellens beskrivning av aktivitetsbalansen som belyser vikten av att ha rätt mängd och variation av olika aktiviteter för att uppnå hälsa (Erlandsson & Persson, 2014). Då aktivitetsbalans var centralt för studien skapades frågor utefter detta där författarna tog studiens syfte i bejakande och skapade relevanta frågor. Språket och frågornas uppbyggnad anpassades utefter urvalsgruppen unga vuxna. Intervjuguiden som innehöll sex frågor testades på en person som inte deltog i studien. Intervjuguiden bestod inledningsvis av sex frågor vilket efter testintervjun utökades till åtta frågor för att bättre spegla syftet. Efter att intervjuguiden korrigerats av författarna startade intervjuerna. Intervjuguiden användes som stöd och det fanns möjlighet för deltagarna att fritt berätta sina upplevelser av sociala medier. Intervjuaren styrde inte samtalet mer än att ställa frågor och följdfrågor. En optimal intervju är en interaktion mellan intervjuaren och den som intervjuas där utrymme finns för berättelser och diskussion (Nicodemus, 1992).
9
Datainsamling
Datainsamlingen gjordes utifrån en semistrukturerad intervju med tio unga vuxna. Urvalsgruppen delades lika mellan författarna. Enligt Trost (2010) är det fördelaktigt med en intervjuare och en deltagare då risken finns att två intervjuare gör att intervjupersonen kan hamna i underläge och detta bör undvikas. Intervjuerna utförs fördelaktigt i en miljö vald av den intervjuade då det är viktigt ur trygghetssynpunkt (Trost, 2010). Detta tillgodosedde författarna i studien genom att deltagarna själva bestämde tid, plats och hur intervjuerna skulle utföras. Hälften av intervjuerna gjordes via telefonsamtal där intervjuerna genomfördes i ett enskilt rum och spelades in via extern enhet. Resterande deltagare i urvalsgruppen intervjuades via personligt möte där intervjuare och intervjuperson samtalade i enskilt rum, vilket var i deltagarnas hem. Samtliga intervjuer spelades in via mobiltelefonen som sedan lades över på en extern hårddisk. Inledningsvis vid samtliga tio intervjuer förklarades centrala begrepp för deltagarna med syftet att tydliggöra innebörden av begreppen. Författarna informerade deltagarna ytterligare om studien samt gick igenom nyttjandekravet innan intervjuerna startade. Deltagarna fick skriva under en samtyckesblankett som godkände deras medverkan i studien. Intervjuerna varade mellan 10–15 minuter. Frågorna utgick från förbestämda och öppna frågeställningar från intervjuguiden. Under intervjuerna hade författarna en passiv roll där samtalet styrdes av deltagarnas egna uppfattningar och erfarenheter. Allt inspelat material förvarades på externa enheter inlåsta hemma hos författarna.
Dataanalys
Samtliga tio inspelade intervjuer transkriberades där allt material skrevs ned i Word och skrevs ut i pappersform. Transkriberingen gjorde författarna var för sig och den blev 38 sidor. Under transkriberingen avidentifierades alla personuppgifter och ersattes med koder. Därefter lästes alla intervjuer igenom och diskuterades gemensamt. Dataanalysen följde principerna för en kvalitativ innehållsanalys (Kristensson, 2014).
Analysen av datainsamlingen gjordes i sju steg där författarna läste och identifierade delar i texten vilket relaterar till syftet, kodade och kategoriserade de olika delarna, sökte likheter och skillnader i de olika koderna och sorterade i kategorierna, läste materialet ytterligare och i några fall identifierades en huvudkategori. Sista och sjunde steget är resultatet vilket betyder att texten ska redovisas (Granskär & Höglund-Nielsen, 2012). Gemensamt identifierade författarna meningsbärande enheter ur materialet som relaterade till studiens syfte. Vidare lästes alla meningsbärande enheter om på nytt och allt annat material som inte ansågs relatera till syftet raderades. Intervjumaterialet bestod i de flesta fall av korta meningar vilket gjorde att de meningsbärande enheterna blev korta. De flesta meningsbärande enheterna kunde slås samman då flera deltagare uppgav liknade formulering av fenomenet. De meningsbärande enheterna diskuterades och behandlades och därefter kodades. All behandling och kodning gjordes gemensamt där författarna tillsammans analyserade materialet vilket enligt Kristensson (2014) stärker tillförlitligheten av studien. Underkategorierna togs fram genom att lägga ihop alla meningsbärande enheter med likvärdig betydelse för att sedan koda med enstaka ord. Underkategorierna ledde fram till fem olika kategorier med ett övergripande tema. Se tabell 1 för exempel ur innehållsanalys. Kategorierna bör följa syftet och fokus läggas på att kategorierna fungerar till de olika svar intervjuerna kan ge. Att tolka texterna ska alltid göras objektivt och eventuella privata tolkningar ska läggas åt sidan då risken finns att de analyser författarna gör speglar privata åsikter allt för mycket (Larsson, 1986).
10
Tabell 1Exempel ur innehållsanalys
Etiska överväganden
Enligt Vetenskapsrådet (u.å.) finns det fyra grundläggande individskyddskrav vilka är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Informationskravet innefattar att forskaren informerar om studien och deltagarens åliggande. Deltagaren ska informeras om att det är frivilligt att delta och att medverkan när som helst kan avbrytas (Vetenskapsrådet, u.å.). Författarna gick igenom studiens upplägg med deltagaren vid första kontakten och vad deras åliggande var samt varför deras deltagande var viktigt för studien. Ett informationsbrev mejlades med mer information kring detta samt även ett dokument där deltagarna fick skriva under med sitt samtycke (se bilaga 1 och 2). Samtyckeskravet innefattar att deltagarna i studien har rätt att bestämma över sin medverkan och kan utan att ange anledning avbryta (Vetenskapsrådet, u.å.). Deltagarna delgavs information om studien, att det var frivilligt att delta samt att deltagaren när som helst kunde avbryta sin medverkan utan några negativa konsekvenser. Då deltagarna i undersökningsgruppen var 17 år eller äldre hade de själva rätten att bestämma angående medverkan i studien. Deltagarna fick även skriva under en samtyckesblankett för godkännande av sin medverkan i studien. Konfidentialitetskravet innefattar att all insamlade data ska behandlas konfidentiellt vilket innebar att inga andra än författarna och handledaren kunde ta del av materialet som sedan presenterades på gruppnivå. Detta innebär att det inte var möjligt att spåra resultatet till enskilda personer (Kristensson 2014). All data, information och datainsamling i studien behandlades konfidentiellt. Materialet som inhämtades vid intervjuerna överfördes på en extern hårddisk efter avslutat samtal samt att all övrig information låstes in hemma hos författarna. Syftet med studien var inte att deltagarna skulle påverkas fysiskt eller psykiskt men då undersökningsgruppen är varierad kunde risk finnas för psykisk påverkan. Då ämnet, sociala medier kunde uppfattas olika beroende på deltagarnas erfarenheter och relation till ämnet. Då studien utfördes delvis digitalt var det viktigt i vilken miljö intervjun ägde rum och att både författarna och deltagarna satt ostörda så ingen obehörig kunde höra vad som sades för att stärka konfidentialitet. Nyttjandekravet innefattar att all information som insamlas om enskilda personer enbart används för forskningsändamål (Vetenskapsrådet, u.å.). Den insamlade data och uppgifterna om deltagarna användes endast för studien. De personer vilka hade tillgång till uppgifterna var författarna och författarnas handledare. Författarna har granskat studien genom etisk egengranskning och har utgått från huvudkraven vid intervjuerna.
Intervju nr Meningsbärande enhet Kod Underkategori Kategori
4 ”… alltså sociala
medier tar en viktig tid som jag kanske borde lägga på att plugga och så vidare så att jag blir lätt stressad av det liksom.”
Sociala medier
tar en viktig tid Tidstjuv, alltid närvarande, distraktion
Tar tid i anspråk
5 ”… det kan vara att det
påverkas ganska negativt, man får mindre sömn och svårare att somna som om man ser någonting eller man bara
egentligen, det är lätt att fastna där och lätt att titta vidare på saker…”
Mindre sömn och svårare att somna Mindre sömn, fastnar med mobilen Påverkar sömn och fördröjer insomning.
11
Resultat
Unga vuxnas upplevelser av hur sociala medier påverkar aktivitetsbalansen beskrivs genom ett övergripande tema och tre huvudkategorier och sju underkategorier. Se tabell 2.
Tabell 2 Sammanfattning över tema och kategorier
Tar tid i anspråk
I kategorin ingick underkategorierna, en tidstjuv, alltid närvarande och distraherar från att göra andra aktiviteter. Kategorin avspeglade hur unga vuxna upplever att sociala medier påverkade vardagen i förhållande till användningen av sociala medier där tid och påverkan på andra aktiviteter var tydliga faktorer. Unga vuxna beskrev att sociala medier tog viktig tid som borde läggas på någon annan aktivitet exempelvis skolarbete. Det beskrevs som ett störande moment som kunde leda till koncentrationssvårigheter så väl som det hindrade från att utföra aktiviteter som måste göras.
”alltså sociala medier tar en viktig tid som jag kanske borde lägga på att plugga eller något annat och så vidare” (Intervju 4)
”det är absolut ett störande moment speciellt något man har... alltså är hemma… för då är det de såhär… ständigt att man skiftar fokus och kan ha svårt att fokusera” (Intervju 10)
Tydligt framgick att användandet av sociala medier var en betydelsefull aktivitet i vardagen för många unga vuxna. Flertalet vittnade om att så fort de vaknade på morgonen tog de upp mobilen och loggade in på olika sociala medier. Användningen av sociala medier var varierad och skiljde sig åt vad gäller tiden deltagarna var aktiva och varför de använde sig av sociala medier. Resultatet visade att tillämpningen av sociala medier skedde oavbrutet under dagen, på morgonen, raster, under lektioner, på kvällen samt lite när tillfälle gavs och utfördes i många fall i kombination med andra aktiviteter. Den aktiva tiden på sociala medier var varierad och kunde vara allt från en timme per dag upp till sex timmar eller mer per dag.
” ja men jag tror säkert det är 6 timmar... alltså mer alltså... sex timmar eller mer.…” (Intervju 9) ”så fort jag vaknar sträcker jag mig till mobilen o typ kollar instagram eller någonting…” (Intervju 2)
I resultatet framkom faktorn att unga vuxna använde sociala medier omedvetet och detta uppträdde i de flesta fall vid en annan redan pågående aktivitet.
Tema: Användandet av sociala medier påverkar unga vuxnas vardag
Huvudkategori Tar tid i anspråk Påverkar sömn och fördröjer insomning
Covid – 19 ökar användande av sociala medier
Underkategori • En tidstjuv • Alltid närvarande • Distraherar från att göra andra aktiviteter • Mindre sömn • Fastnar med mobilen • Mer användning av sociala medier • Nya omständigheter
12
” jo men det är klart det påverkar om man håller på med någonting och det plingar till i mobilen, Instagram då går man ju in och tittar... eeh... så det... ja men jag skulle säga att det påverkar mycket för det är ändå... alltså man tar ju upp mobilen hela tiden så det är ändå så här... man gör det utan att tänka på det också... man kan sitta och lyssna... om jag lyssnar på min lärare så bara ser jag att det plingar till då tittar man sen går man in på någon annan app” (Intervju 9)
Påverkar sömn och fördröjer insomning
I kategorin ingår underkategorierna mindre sömn och fastnar med mobilen. Kategorin speglar hur unga vuxnas användande av sociala medier och mobilen på kvällen fördröjer insomnandet och därav blir nattsömnen påverkad. Unga vuxna vilka deltog i intervjuerna berättade om enkelheten i att fastna med mobilen på kvällen.
”…alltså så här man blir ju fast... jag blir iallafall väldigt fast med mobilen på kvällarna och så tänker jag att nu måste jag sova och så ligger man där och inte kan sova... då tar man upp mobilen och då fördriver det ändå mer... Kan ju lätt ligga 4 timmar i streck och bara titta på mobilen... på kvällen och då blir man ju trött på morgonen dagen efter...” (intervju 10)
Majoriteten av deltagarna delgav att de ofta var uppe sent på kvällen på grund av mobilen. Många unga vuxna är aktiva samtidigt och notiser på mobilen propsar på uppmärksamhet. Kontakten med kompisar var frekvent på kvällen och deltagarna belyste att delaktigheten är viktig då deltagarna inte vill missa något som skrivs eller visas på någon social media.
”…men ah jo, det är väldigt ofta det känns så att om man inte är med eller inte inloggad så missar man någonting…” (intervju 4)
”…det är väl typ att jag tittar folks inlägg eller vad folk har skrivit till mig eller kanske videos som så mycket tror jag…” (Intervju 5)
”…man måste ju hela tiden liksom vara med vad som händer…” (Intervju 1)
Att fastna i sociala medier på just kvällen var vanligt bland deltagarna och insomnandet fördröjdes vilket påverkade nattsömnen negativt. Användandet kunde pågå långt in på natten även de dagar de skulle upp tidigt morgonen därpå.
”…ja alltså hade jag inte fått ha mobilen på kvällarna hade jag ju säkert varit piggare på dagen sen.… ja jag ju sovit längre... garanterat... så det...” (intervju 10)
”Jo alltså det påverkas väldigt mycket, det är ju direkt om man inte kan somna tar man ju upp mobilen och då fastnar man och då kan det gå flera timmar liksom, eller på kvällen precis innan man ska sova så sitter man med mobilen och ska bara kolla en sista gång så går man till en annan app och tillbaka…ahh, alltså det går runt o runt och då kan det gå flera timmar liksom” (Intervju 4)
”…det finns ju gånger då man typ glömmer bort tiden helt… alltså så märker man att klockan är typ tolv eller typ ett, jag borde sova nu (skratt)” (Intervju 3)
Tydligt åskådliggör att sociala medier och mobilanvändandet på kvällen påverkade insomnandet och den totala nattsömnen. Att inte sova de timmar vilka behövs gör att flertalet av deltagarna kände en trötthet vilket påverkade aktiviteterna dagtid. Detta upplevdes negativt och en medvetenhet om problemet fanns bland de unga vuxna men beteendet fortsatte.
”…det kan vara att det påverkas ganska negativt, man får mindre sömn och svårare att somna som om man ser någonting eller man bara egentligen, det är lätt att fastna där och lätt att titta vidare på saker…” (Intervju 5)
13
Covid – 19 ökar användande av sociala medier
I kategorin ingår underkategorierna mer användning av sociala medier och nya omständigheter. Kategorin beskriver hur rådande situation med hemstudier och situationen runt Covid-19 ökar användandet av sociala medier.
Av de unga vuxna vilka deltog i studien gick majoriteten på gymnasiet och på grund av Covid-19 stängde alla gymnasier och undervisningen skedde digitalt. Deltagarna berättade att undervisningen följde skolans schema men hemifrån genom datorn. Deltagarna vilka påverkades av den rådande situationen berättade även att på grund av den digitala undervisningen användes datorn mer och skärmtiden ökade drastiskt mot hur det varit innan skolan stängdes.
”…ja det är rätt mycket faktiskt... Nu när man pluggar hemma är det ju dator och de där... Sen är det mycket emellan och så där... Så det är rätt mycket...” (Intervju 7)
”…jo, mycket mer, verkligen…för nu är ju också allting i antingen mobilen eller datorn och då går man ju lätt till någon annan app. liksom emellanåt o sånt…” (Intervju 4)
I vanliga fall då skolan hade öppet som vanligt träffades deltagarna på rasterna och umgicks med varandra och mobilanvändandet och sociala medier hade inte lika stor roll. På rasterna under rådande situation kontaktade deltagarna varandra på mobilen och umgicks digitalt genom antingen datorn och mobilen.
”Och användandet nu är ju absolut påverkat eftersom jag har så mycket mer fritid mellan lektioner och på lektioner kan man ju ibland... ja men antingen jobbar man snabbt så man blir klar ... så har man ju mer Youtube tid... det är ju inte riktigt någon som håller koll på dig... Så att jag tror att mitt användande av sociala medier har gått upp ganska mycket... Under de här nya omständigheterna…” (Intervju 10)
”ahhh, jo ahh det är mycket mer stor skillnad, för att innan när man gick till skolan, när jag är runt människor så känner jag att jag inte typ behöver min telefon” (Intervju 3)
”alltså..ja, jag har använt det mer på rasterna bara…fast jag, innan hade jag ju mina kompisar jag kunde vara med på rasterna men nu använder jag ju mer mobilen då...” (Intervju 2)
”ja jag skulle säga att det är mer nu hemma... alltså när jag har distans för det blir liksom mer att man... det är väl mycket i skolan också men nu när man inte har någon annan kompis så på rasterna så är det ju.… så sitter man ju med mobilen…” (Intervju 9)
De unga vuxna vilka intervjuades framhävde att användandet av sociala medier överlag ökade under rådande omständigheter. Framförallt genom kontakten med kompisar men även med familj och släkt. Även användandet av mobil på grund av uttråkning berättade flera av deltagarna ökade då de aktiviteter vilka vanligtvis utfördes nu inte gick att utföra och de träffas inte på samma sätt som innan utbrottet av Covid-19.
”…och liksom när man är runt människor är man liksom inte uttråkad så jag typ tänker inte ens på den men nu när jag är hemma finns det ju inte så mycket man kan göra så jag har typ märkt att jag använder min telefon mycket mer än vad jag brukade göra innan // så det distraherar mig liksom, man är mer uttråkad nu…” (Intervju 3)
14
Diskussion
Metoddiskussion
Eftersom syftet med studien var att beskriva hur unga vuxna upplevde att sociala medier påverkade deras aktivitetsbalans användes en kvalitativ design där datainsamlingen utgjordes av semistrukturerad intervju. Metoden ansågs vara lämplig för syftet och för att uppnå ett så bra resultat som möjligt. Kvalitativ design kan fördelaktigt användas för att studera individers egna uppfattningar på en djup och detaljerad nivå (Kristensson, 2014). För bedömning av studiens kvalitet utgick författarna från trovärdighetsbegreppen som består av fyra dimensioner: överförbarhet, tillförlitlighet, giltighet och verifierbarhet (Kristensson, 2014). Författarna följde strukturen för en kvalitativ studie under hela arbetsprocessen och då utförandet av studiens metod beskrevs ökar överförbarheten (Kristensson, 2014). Andra läsare får där av möjligheten att kritiskt granska processen. Verifierbarheten stärktes av att författarna synliggjorde arbetet på ett transparant vis där samtliga delar i arbetet redovisades. Författarnas gemensamma förförståelse kring användandet av sociala medier var att unga vuxna använder sociala medier frekvent, det läggs mycket tid på sociala medier i förhållande till andra aktiviteter och detta kunde påverka unga vuxna i en negativ riktning. Då författarna själva använde sociala medier blev det lättare att relatera till vad de unga vuxna sade om deras användande av sociala medier än om ämnet hade varit helt okänt för författarna. Under arbetets gång har författarna strävat efter att vara neurala och inte tolkat det deltagarna sade om sitt användande. Författarnas förförståelse bekräftades i studiens resultat då det framkom att deltagarna använda sociala medier i stor omfattning. Vid rekryteringen av deltagare till urvalsgruppen användes avsiktligt urval och nätverksurval samt inklusions-kriterie. Inklusions-kriterierna var att deltagarna skulle ha en egen mobiltelefon och regelbundet använda minst ett socialt medium (Facebook, Instagram, Snapchat, TikTok, Youtube och Messenger) och skapades med avsikt att underlätta rekryteringen då enbart de som var till nytta för studien tillfrågades. Avsiktligt urval kan fördelaktigt användas då forskare väljer ut individer vilka bedöms vara lämpliga till avsedd studie och närverksurval används där personer i urvalet rekommenderar och hjälper till att rekrytera andra deltagare till studien (Kristensson, 2014). Tre deltagare, närstående till författarna rekryterades genom författarna själva och ansågs vara lämpliga för studien gällande ålder och kriterier. Vidare i rekryteringen tog sedan de tre deltagarna kontakt med sitt kontaktnät för intressekoll av medverkan i studien. Deltagarna blev en del i rekryteringsprocessen och hjälpte till i rekryteringen. Författarna valde sedan ut deltagare till studien som stämde in i ålderskategorin och som uppfyllde inklusions-kriterierena. Där av ansåg författarna att både avsiktligt urval och nätverksurval hade använts. De tre första deltagarna som även var närstående till författarna var bekanta, dock hade författarna ingen relation till övriga deltagare. Faktorn att tre deltagare var närstående kan troligtvis ha påverkat hela rekryteringsprocessen. Författarna såg det som en möjlighet att nå ut till fler unga vuxna genom att låta de närstående bli en del av rekryteringsprocessen. Vid rekryteringen strävade författarna efter ett varierat urval med olika åldrar och kön på deltagarna där av var deltagarna mellan 17–20 år vilket stärker tillförlitligheten (Kristensson, 2014).
Intervjuguiden innehöll från början sex frågor men utökades till åtta frågor efter testomgång. Anledningen till att två frågor lades till var för att spegla syftet där författarna ansåg sömn vara en del av aktivitetsbalansen och ville därför ha en fråga om deltagarnas sömn. Centrala begrepp förklarades innan intervjuerna startade men kunde förklarats extra för en lättare förståelse av innebörden. Ordvalen i intervjufrågorna kunde korrigerats mer trots testintervju som utfördes av en person som befann sig inom ålderskategorin för studien. Fördelaktigt hade intervjuguiden gynnats av fler frågor kopplade till aktivitetsbalans och kring utförandet av andra aktiviteter under dagen.
Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerad intervju och för att stärka studiens giltighet skapade författarna en intervjuguide med åtta frågor vilket hjälpte författarna att hålla sig till aktuellt ämne där samtliga deltagare fick samma frågor. Det bidrog till att författarna och deltagarna endast samtalade om sociala medier och dess påverkan på aktivitetsbalansen. Intervjuguiden bestod av öppna frågor vilket bidrog till att deltagarna fritt fick berätta om sina egna upplevelser och erfarenheter kring användandet av sociala meder. Kristensson (2014) belyser att öppna frågor kan användas för att skapa ett mer fritt samtal och där med får intervjun en djupare karaktär. Vid intervjutillfällena frågades deltagarna inte om specifik ålder eller kön då detta inte ansågs relevant för studiens syfte.
15
Intervjuerna gjordes både digitalt och via personligt möte där ena författaren hade möjlighet att träffa deltagarna. Anledningen till att både telefonsamtal och personligt möte gjordes var då deltagarna själva fick bestämma hur intervjun skulle ske. Tillförlitligheten stärkts av att intervjuernas längd redovisas vilket författarna till studien tagit hänsyn till. Att redovisa intervjuernas längd ger en bild av hur djupt och omfångsrikt datamaterialet är (Kristensson, 2014). Längden på intervjuerna var varierade men korta, mellan 10–15 minuter där deltagarna svarade på frågorna. Bidragande faktorer som kan ha påverkat intervjuernas längd kunde varit att deltagarna var bekanta med intervjuarna eller att ämnet, aktivitetsbalans kan ha upplevts svårt att föra ett samtal om. Författarna såg inget samband mellan intervjuernas längd i relation till om de utfördes digitalt eller genom personligt möte utan de blev ungefär lika långa. Trots en liten urvalsgrupp och korta intervjuer ansåg författarna att det blev bra och relevant datamaterial som svarade på studiens syfte. Många i urvalsgruppen gick i skolan hemifrån på grund av Covid – 19 och var redan hemma och det underlättade genomförandet av intervjuerna. Fördelen med att deltagarna kunde välja mellan telefonsamtal och personligt möte ansåg författarna fördelaktigt beroende på hur deltagaren själva önskade göra. Författarna ansåg att det fanns både för och nackdelar med intervju via telefonsamtal. En nackdel ansågs vara att intervjuaren och deltagaren inte såg varandra. Därav kunde intervjuaren inte avläsa kroppsspråk. Enligt Nilsson och Waldemarson (2007) sker mycket av kommunikationen genom kroppsspråket och kan många gånger komplettera det verbala budskapet. Fördelen med telefonsamtal var att deltagarna kunde vara hemma och genomföra intervjun vilket enligt författarna kunde vara en trygghet och bidrog till att deltagarna kändes sig bekväma. Att deltagarna kände sig trygga i sin miljö var för författarna viktigt.
All insamlade data, intervjumaterialet transkriberades och skrevs ut i pappersform där författarna skrev ut alla känslouttryck så som skratt och tystnad. Att skriva ut och synliggöra intervjuer och observationer stärker verifierbarheten i studien och var något som författarna strävade efter (Kristensson, 2014).
Resultatdiskussion
De största fynden i resultatet var hur mobiltelefonanvändande och sociala medier störde sömnen som helhet och insomnandet. Sociala medier stal tid men integrerades i vardagen och blev något av en rutin och vana då majoriteten av kommunikationen mellan unga vuxna skedde där. Ett annat resultat var att rådande situation med Covid-19 ökade användandet kraftigt vilket påverkade utfallet.
Aktiviteter individer utför varje dag går att kategoriseras i fem olika delar vilka alla spelar en lika stor roll för att uppnå balans, dock är kategoriseringen dynamisk då individers subjektiva uppfattning om de olika aktiviteterna skiljer sig (Erlandsson & Persson, 2014).
Majoriteten av deltagarna i intervjuerna gick på gymnasiet och använde datorer i skolarbetet och olika program där undervisning skedde digitalt. Att använda mobiltelefon och sociala medier var en del av vardagen för unga vuxna och integrerades i de aktiviteter som utfördes under dagen. Deltagarna berättade även att mobiltelefonen och sociala medier användes vid avkoppling men även vid uttråkning vilket går att koppla till Valmo-modellens (Erlandsson & Persson, 2014) teorier om lek och rekreativa aktiviteter. Att ha lek- eller rekreativa aktiviteter är en subjektiv uppfattning vilken kan skilja sig mellan individer och i aktiviteterna de utför då användandet av sociala medier och mobiltelefon kan ha olika personliga syften. Aksoy (2018) menar att sociala medier kan vara positivt då det tillåter unga vuxna att hålla kontakten med vänner och familj på ett smidigt sätt. Att hålla sig uppdaterad på alla olika medier menar deltagarna tar för mycket tid i anspråk och påverkar i sin tur andra aktiviteter. Ljus och ljud notiser drog uppmärksamheten till mobilen och störde koncentrationen från andra aktiviteter som gjordes, exempelvis skolarbete.
Varje individ är unik och därmed skiljer sig rutiner och aktivitetsmönster vilka påverkar individens vanor (Kielhofner, 2012). Inom arbetsterapi är ett balanserat aktivitetsmönster en förutsättning för hälsa (Erlandsson & Persson, 2014) och en viktig del för att kunna se individen som en helhet. Deltagarnas användande av sociala medier var olika och varje deltagare påverkades därmed olika av sitt aktivitetsmönster. Den subjektiva upplevelsen skiljde sig och hur mycket de dagliga aktiviteterna faktiskt påverkades var individbaserat. Dock delgav majoriteten av deltagarna att de använde sociala medier för mycket och att det stal tid från aktiviteter vilket påverkar rutiner, vanor och aktivitetsmönster. Allt vi gör som personer avspeglar den eller de rollerna vi innehar och definierar oss med. Att ha olika roller i olika miljöer är inget konstigt och vi agerar utefter de förväntningar rollen har (Kielhofner, 2012). Att ha en roll på sociala medier och en annan roll hemma var något författarna tyckte var intressant då unga vuxna påverkas av vad de ser och hör.
16
Inom arbetsterapi skriver Erlandsson och Persson (2014), räknas inte sömn som en enskild aktivitet dock är det en förutsättning för dagens övriga aktiviteter. Insomning och sömn påverkas av olika faktorer och är en viktig del för att kunna inneha god hälsa. Hur individen sover, insomning och hur många timmar individen sover är olika faktorer som påverkar sömn kvalitén vilket indirekt påverkar hur pigg individen är dagtid. Sömnstörningar är vanligt bland unga vuxna och att sova för lite är vanliga hälsoproblem (Sexton-Radek & Pichler-Mowry, 2011). Majoriteten av deltagarna belyste problemet med att fastna i mobilen sent på kvällen. Flertalet av deltagarna berättade att många av deltagarnas vänner och bekanta var aktiva samtidigt vilket gjorde att aktiviteten på sociala medier ökade och konversationer började. Deltagarna hade en medvetenhet om hur användandet av sociala medier sent på kvällen påverkade sömnen negativt och kände sig trötta på dagen. Tröttheten påverkar koncentrationen och aktiviteter som exempelvis skolarbete blir lidande (Levenson, Shensa, Sidani, Colditz & Primack, 2016). Att fastna var lätt och timmarna rann snabbt iväg, dock var användandet på kvällen frekvent och delaktigheten i det som hände på sociala medier var i många fall viktigare än sömnen. Detta tyckte författarna var intressant då deltagarna hade en medvetenhet om problemet men att sociala medier hade en sådan stor betydelse så sömnen med mening blev lidande.
Enligt SCB (u.å.) använde 2018 95% av alla personer mellan 16–24 år mobiltelefoner för privat bruk. Nyheter och händelser skedde snabbt på sociala medier och deltagarna delger att de inte ville missa något som händer. Inom arbetsterapi är delaktighet ett viktigt begrepp, Wilcock och Hocking (2015) skriver att delaktighet är något alla individer strävar efter och känslan av delaktighet i sammanhang eller i grupper är hälsofrämjande. Att vara ständigt uppkopplad på sociala medier och vara med i aktuella konversationer, se de nyaste inläggen ger en form av delaktighet och känslan av att tillhöra ett sammanhang. Författarna uppmärksammade att delaktigheten var viktig för deltagarna men att den ständiga närvaron och att konstant vara uppkopplad kunde vara påfrestande.
I slutet av 2019 bekräftades att ett nytt coronavirus upptäckts vilket snabbt utvecklades till en pandemi. På grund av restriktioner i samhället stängdes gymnasieskolor och undervisningen skedde digitalt genom video samtal (Folkhälsomyndigheten, u.å.). De unga vuxna vilka gick på gymnasiet berättade att på grund av rådande omständigheter ökade användandet av sociala medier drastiskt. Att träffas på rasterna eller efter skolan var något deltagarna saknade, därav blev kontakten på sociala medier desto viktigare. Detta var viktigt att ta med i beräkningen då situationen i samhället och bland de unga vuxna under tiden intervjuerna hölls var exceptionell och speglar ej ett normalt användande. Att kommunicera genom sociala medier var något författarna noterade att deltagarna gjorde naturligt och utan att reflektera över det. Dock fick digital kommunikation en helt annan betydelse under Corona tiden då både sociala medier men även andra former av digital kommunikation snabbt blev en del i vardagen. Skolarbete hölls digitalt och kontakten med släkt och vänner vilka fick hålla sig isolerade skedde genom olika digitala plattformar.
Resultatets betydelse för arbetsterapi
Resultatet av examensarbetet visade hur unga vuxnas användande av sociala medier såg ut och deras subjektiva upplevelse av vilken påverkan sociala medier hade på aktivitetsbalansen. Mobilanvändande och sociala medier hade effekter på insomnandet, sömnen och det stal tid från andra aktiviteter unga vuxna utförde under dagen. I en studie gjord av Schraml, Perski, Grossi och Simonsson-Sarnecki (2011) visar att en betydande del av stressrelaterade hälsoproblem bland sextonåringar har ökat och en av faktorerna är sömnstörningar relaterat till sociala medier. I resultatet framkom insomningssvårigheter bland unga vuxna. I yrkesprofessionen kan kunskapen kring unga vuxnas sömnvanor vara betydelsefullt då arbetsterapeuten kan arbeta med denna målgrupp och problematik. Dock är sömnvanor individuellt och unga vuxnas insomningssvårigheter varierade. Sömn är grundläggande för att vara aktiv och kunna utföra olika dagliga aktiviteter (Erlandsson & Persson, 2014) vilken författarna anser är en viktig del i arbetet som arbetsterapeut och för att främja aktivitetsbalansen hos unga vuxna.
I resultatet framkom att sociala medier möjliggjorde kommunikation och skapandet av nya kontaktnät. Under rådande Corona pandemi har kommunikativa plattformar gjort så undervisning kan fortsätta och kontakt hållas med släkt och vänner. Även sjukvården har utvecklats snabbt och nya vägar till patientkontakt har skapats genom olika digitala plattformar vilket kan ge snabbare och bredare möten (Robbins, Hudson, Ray, Sankar, Patel, Randeva & Arvanitis, 2020). Författarna finner det intressant då möten via digitala kontaktnät kan gynna arbetsterapeutiska insatser då möjligheten att nå patienter ökar. Exempelvis individer med olika funktionsnedsättningar vilka har svårt att förflytta sig och träffas
17
fysiskt men även individer med psykiska svårigheter som exempelvis ångest kan ges en ny slags insats via digitala nätverk. Författarna ser en möjlighet i att utveckla och använda sociala medier som en ny arena för att kunna nå unga vuxna i en för den målgruppen välbekant miljö. Detta anser författarna fördelaktigt då det kan öka tillgängligheten för kontakten mellan arbetsterapeut och individ.
Examensarbetet vilket var en mindre undersökning har uppmärksammat unga vuxnas användande av sociala medier i relation till aktivitetsbalansen. För en djupare kunskap inom ämnet aktivitetsbalans relaterat till studiens syfte behövs vidare forskning. Examensarbetet anser författarna belyser en viktig del i samhället då användandet av sociala medier ökar (Aksoy, 2018). Vidare studier inom området kan bidra till en djupare förståelse och en medvetenhet om hur sociala medier används av unga vuxna.
18
Slutsatser
Syftet med studien var att beskriva hur unga vuxna upplevde att användandet av sociala medier påverkade aktivitetsbalansen. Resultatet gav en gemensam bild av hur unga vuxna upplevde att användandet av sociala medier påverkade deras vardag och aktivitetsbalans. Den gemensamma skildringen var att sociala medier och mobilanvändandet påverkade insomnandet, sömnen och gav möjlighet till kommunikation mellan vänner och familj. Användandet av sociala medier stal tid från andra aktiviteter men integrerades samtidigt i deltagarnas vardag. Examensarbetet uppmärksammade området men för djupare förståelse krävs mer forskning inom ämnet.
19
Referenser
Aksoy, M. (2018). A Qualitative Study on the Reasons for Social Media Addiction. European Journal of
Educational Research, 7(4), 861–865 https://doi.org/10.12973/eu-jer.7.4.861
Erlandsson, L., & Persson, D. (2014). ValMo-modellen : ett redskap för aktivitetsbaserad arbetsterapi (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Folkhälsomyndigheten (u.å.) Information till lärosäten och gymnasieskolor om covid-19
Folkhälsomyndigheten. Hämtad den 8 april 2020 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid- 19/information-till-skola-och-forskola-om-den-nya-sjukdomen-covid-19/information-till-larosaten-och-gymnasieskolor/
Gibson, K., & Trnka, S. (2020). Young people’s priorities for support on social media: “It takes trust to talk about these issues.” Computers in Human Behavior, 102, 238–247.
https://doi.org/10.1016/j.chb.2019.08.030
Granskär, M., & Höglund-Nielsen, B. (2012). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (2., [rev.] uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Karlsson, S. (2017). Internationella relationer och fredsforskning : centrala begrepp, frågeställningar och idéer . Stockholm: Santérus förlag.
Kielhofner, G. (2012). Model of Human Occupation : teori och tillämpning . Lund: Studentlitteratur. Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap (1. utg.). Stockholm: Natur & Kultur.
Kuss, D., Shorter, G., Rooij, A., Griffiths, M., & Schoenmakers, T. (2014). Assessing Internet Addiction Using the Parsimonious Internet Addiction Components Model—A Preliminary Study. International
Journal of Mental Health and Addiction, 12(3), 351–366. https://doi.org/10.1007/s11469-013-9459-9
Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys : exemplet fenomenografi . Lund: Studentlitteratur.
Levenson, J., Shensa, A., Sidani, J., Colditz, J., & Primack, B. (2016). The association between social media use and sleep disturbance among young adults. Preventive Medicine, 85, 36–41.
https://doi.org/10.1016/j.ypmed.2016.01.001
Nicodemus, V. (1992). [Review of Book Notes -- Research Interviewing: Context and Narrative by
Elliot G. Mishler]. Harvard Educational Review, 62(1), 97. Retrieved from
http://search.proquest.com/docview/212246838/
Nilsson, B., & Waldemarson, A. (2007). Kommunikation : samspel mellan människor (3., [omarb.] uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Medin, J., & Alexanderson, K. (2000). Begreppen hälsa och hälsofrämjande : en litteraturstudie . Lund: Studentlitteratur.
Primack, B., Shensa, A., Sidani, J., Whaite, E., Lin, L., Rosen, D., … Miller, E. (2017). Social Media Use and Perceived Social Isolation Among Young Adults in the U.S. American Journal of Preventive
Medicine, 53(1), 1–8. https://doi.org/10.1016/j.amepre.2017.01.010
Richards, D., Caldwell, P., & Go, H. (2015). Impact of social media on the health of children and young people. Journal of Paediatrics and Child Health, 51(12), 1152–1157. https://doi.org/10.1111/jpc.13023
20
Robbins, T., Hudson, S., Ray, P., Sankar, S., Patel, K., Randeva, H., & Arvanitis, T. (2020). COVID-19: A new digital dawn? In Digital health (Vol. 6, p. 2055207620920083).
https://doi.org/10.1177/2055207620920083
SCB (u.å.) Statistikdatabasen. Hämtad 6 april 2020 från
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__LE__LE0108__LE0108J/LE0108T30 /table/tableViewLayout1/
SCB (u.å.) Andel personer som använt internet i stort sett varje dag. Hämtad 18 maj 2020 från
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter- amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/befolkningens-it-anvandning/pong/tabell-och-diagram/andel-personer-som-anvant-internet-i-stort-sett-varje-dag/
Schneider, F., Zwillich, B., Bindl, M., Hopp, F., Reich, S., & Vorderer, P. (2017). Social media ostracism: The effects of being excluded online. Computers in Human Behavior, 73, 385–393.
https://doi.org/10.1016/j.chb.2017.03.052
Schraml, K., Perski, A., Grossi, G., & Simonsson-Sarnecki, M. (2011). Stress symptoms among adolescents: The role of subjective psychosocial conditions, lifestyle, and self-esteem. Journal of
Adolescence, 34(5), 987–996. https://doi.org/10.1016/j.adolescence.2010.11.010
Sexton-Radek, K., & Pichler-Mowry, R. (2011). Daily Activities and Sleep Quality in Young Adults.
Perceptual and Motor Skills, 112(2), 426–428. https://doi.org/10.2466/06.13.PMS.112.2.426-428
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer (4., [omarb.] uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (u.å.) Vetenskapsrådet. Hämtad 10 februari 2020 från
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wagman, P., Håkansson, C., & Björklund, A. (2012). Occupational balance as used in occupational therapy: A concept analysis. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 19(4), 322–327.
https://doi.org/10.3109/11038128.2011.596219
Bilaga 1
Information till deltagaren
Vi vill fråga dig om du vill delta i en studie till vårt examensarbete. I det här dokumentet får du information om projektet och om vad det innebär att delta.
Vad är det för projekt och varför vill ni att jag ska delta?
Studien går ut på att undersöka unga vuxnas användande av sociala medier och hur det påverkar din balans i din vardag. Du har blivit tillfrågad på grund av att du är i kriteriet för målgruppen.
Vi som gör studien är två studenter från Arbetsterapeut programmet, Hälsohögskolan, Jönköpings University.
Hur går studien till?
Studien kommer gå till som så att du och en av studenterna, Johanna eller Ellen kommer träffas digitalt för en intervju. Vi kommer fråga dig ett antal frågor angående sociala medier och hur din vardag ser ut. Frågorna är öppna och möjlighet för samtal finns. Intervjun beräknas ta omkring tjugo minuter.
Vad händer med mina uppgifter?
Studenten som intervjuar dig kommer spela in intervjun och den kommer skrivas ut. Studien kommer vara helt frivillig och svaren kommer behandlas konfidentiellt. Vilket innebär att inga andra än undertecknade och vår handledare kommer att ta del av resultaten som sedan kommer att presenteras på gruppnivå. Detta innebär att det inte kommer att vara möjligt att spåra resultatet till enskilda personer.
Hur får jag information om resultatet av studien?
Är du intresserad av resultatet av studien och vill ta del av det färdiga materialet kommer hela examensarbetet finnas tillgänglig på DIVA portalen. Du kan också få arbetet mejlat till dig av oss.
Deltagandet är frivilligt
Du kommer få godkänna ditt deltagande genom att skriva under en samtyckes blankett MEN ditt deltagande är frivilligt och du kan när som helst välja att avbryta deltagandet. Om du väljer att inte delta eller vill avbryta ditt deltagande behöver du inte uppge varför.
Om du vill avbryta ditt deltagande eller att dina uppgifter ska raderas ska du kontakta de ansvariga som gör studien (se nedan).
Ansvariga för studien
Johanna Jagenheim, jajo1721@student.ju.se 0736–269478 Ellen Nilsson, niel1700@student.ju.se 0730–213574
Bilaga 2
Samtyckesblankett
Genom att skriva under denna blankett samtycker jag till att delta i denna intervju och studien. Studien är helt frivillig och jag har när som helst utan att ange anledning rätt att avbryta mitt medverkande.
Datum – Ort
Namnunderskrift
Bilaga 3
Intervjuguide
Vill du berätta för mig hur en vanlig dag ser ut för dig?
Hur ser ditt användande av sociala medier ut i förhållande till den vardag som du just beskrev för mig?
Hur mycket tid upplever du att du lägger på sociala medier?
Varför använder du sociala medier?
Hur upplever du att sociala medier påverkar ditt vardagsliv?
Hur stor del upplever du att sociala medier har i ditt liv?
Hur stor inflytande upplever du att sociala medier har under dagen?
