LÄRARPROGRAMMET
Föräldrars inställning till läxor
Författare: Lise-Lotte Jacobsson
Examensarbete 15 hp Höstterminen 2007
Handledare: Gunilla Larsen
Hälso- och beteendevetenskap
Arbetets art:
Examensarbete, 15hp
Lärarprogrammet
Titel:
Författare: Lise-Lotte Jacobsson
Handledare: Gunilla Larsen
ABSTRAKT
Syftet med studien är att belysa föräldrars attityder till läxors betydelse för socialt umgänge och barns inlärning. Avsikten är också att ta reda på föräldrars inställning till hur läxor påverkar barns utveckling, vilket syfte skolan har med läxor, samt belysa de orättvisor som kan framträda i samband med läxor. Fyra föräldrar intervjuades och resultatet visar att föräldrarna har en positiv erfarenhet av läxor. Eftersom målet med undersökningen är att få kunskap om människors inställning valdes en kvalitativ intervjuundersökning. I undersökningen framträdde intressanta diskussioner kring huruvida läxor är rättvisa mot eleverna och vilket ansvar skola, föräldrar och elever har i läxläsningen. Slutsatsen är att ett gott samarbete mellan hem och skola är viktig för att kunna möta det enskilda barnet med rätt utmaningar. Barnen lär sig genom läxorna att ta ansvar för sina studier, vilket leder till en utveckling hos individen. Föräldrarna har en stor och betydelsefull roll som stöd och trygghet för barnet vid läxläsningen och anses enligt teoretiker ge barnen goda förutsättningar under inlärningen. Barnens förutsättningar till att få läxhjälp i hemmet kan anses ha en betydande roll för inlärningen och kan i förlängningen leda till orättvisor mellan eleverna. Att läxorna spelar en social roll framträder tydligt i undersökningen. Läxorna ses som en trevlig och mysig stund till samvaro där föräldrarna kan finnas som ett stöd, men också där man kan utbyta kunskap med varandra. Det framkommer i intervjuerna att läxornas syfte sällan, eller aldrig, varit uppe till diskussion mellan skolan och hemmen. Föräldrarna har ingen bestämd bild av läxornas syfte utan antar istället avsikten. Resultatet i undersökningen bör bedömas med försiktighet då urvalet av respondenter är av samma kön och har likvärdig social bakgrund.
2 BAKGRUND... 4
2.1 Definition av begreppet läxa... 4
2.2 Läxor och fri tid... 5
2.3 Läxor som en del i undervisningen ... 6
2.4 Läxor i granskade texter... 6
2.5 Hjälp med läxor ... 7
2.6 Samarbete mellan skola och föräldrar ... 7
2.7 Minnets funktion ... 8
2.8 Motivation ... 9
3 PROBLEM... 10
4 TEORI ... 11
4.1 Lev Vygotskijs teori... 11
4.2 Jean Piagets teori... 11
5 METOD ... 13
5.1 Undersökningsmetod... 13
5.2 Validitet och reliabilitet ... 14
5.3 Analys och bearbetning... 14
5.4 Undersökningsgrupp... 15
5.5 Informanterna... 15
5.6 Metodkritik ... 16
5.6.1 Etik ... 16
6 RESULTAT... 17
6.1 Inställning till läxor ... 17
6.2 Planering och utveckling... 18
6.3 Ansvar... 19
6.4 Rättvisa och orättvisa... 20
6.5 Läxans sociala roll ... 21
6.6 Läxans syfte... 21
6.7 Läxans betydelse för inlärning ... 23
7 DISKUSSION ... 24
7.1 Rättvisa och orättvisa... 24
7.2 Inställning till läxor ... 25
7.3 Ansvar... 25
7.4 Läxans betydelse för inlärning ... 26
7.5 Läxans sociala roll ... 27
7.6 Läxans syfte... 28
7.7 Planering och utveckling... 28
7.8 Samarbete mellan skola och föräldrar ... 29
1
INTRODUKTION
Ett gott samarbete mellan föräldrar och pedagoger är viktigt för att kunna möta det enskilda barnet med rätt utmaningar. Läxor kan ses som en form av samarbete mellan hem och skola. Det finns tidigare forskning kring elevers och lärares attityder till läxor, men det finns ytterst lite material publicerat om föräldrars inställning till läxor. Internationellt finns dock en hel del forskning, framförallt avseende läxors nytta och effekter. Huvuddelen av studierna problematiserar kring lärares och rektorers uppfattningar om läxor. För att få ett produktivt samarbete mellan hem och skola behöver skolans syften klargöras för föräldrarna. Man kan ställa sig frågande till om föräldrar vet vilket syfte skolan har när det gäller läxor.
Det finns etablerade och outtalade föreställningar om att läxor har god effekt på elevers studieresultat. Resultaten är dock motsägande och förbundna med stor komplexitet, inte minst beroende på att ingen läxa, inget barn, ingen lärare eller inblandad förälder är den andre lik.1 På Internet finns ett stort utbud av system för läxläsning och tankar om läxor. Lärare kan få idéer till eller färdiga förslag på läxuppgifter, föräldrar kan köpa handledningar eller få gratis tips om hur man kan stödja barnens hemarbete.
Läxan har varit ett relativt omdiskuterat ämne i Svensk dagspress. I en artikel publicerad av Aftonbladet ”Läxor är ett brott!” (2005-09-30) menar den Norske läkaren Ståle Fredriksen att läxor är ett brott. Han anser att läxor bryter mot de mänskliga rättigheterna, och refererar till FN:s 24:e artikel, där alla har rättighet till fritid och vila. Barnen har längre arbetsdagar än de vuxna och dessutom ses det som en självklarhet att de ska ta arbetet med sig hem, i form av läxor. I samma artikel svarar Sveriges f.d. skolminister Ibrahim Baylan (s) att det är en fullständigt skev jämförelse. Baylan anser att vi har utbildning för barnens skull, för att de ska få en bra start i livet, inte som ett straff. Det finns en poäng med läxor, de ger eleverna möjlighet att utveckla sitt självständiga arbete. 2
Eftersom jag har tre barn, varav två är skolbarn, har intresset för läxor väckts. Skolans information om läxor har av egen erfarenhet varit obefintlig, vilket kan tyckas skrämmande. Är det så att läxor är ett fenomen som enbart finns av egen kraft eller har skolan/lärarna ett syfte med läxor? Det kan tänkas att det skapas orättvisa mellan elever beroende på vilka förutsättningar eleverna har med läxhjälp i hemmet, men man kan också tänka sig att läxorna skapar ansvar och gör att eleverna har lättare att planera sina egna framtida studier på exempelvis gymnasium eller högskola. Läxorna kan även vara ett sätt för föräldrar att få inblick i barnens skolarbete, men kan det förväntas av föräldrar att de allt mer ska agera pedagoger och till råga på allt under barnens fritid?
1 Westlund, I. (2007)
2
BAKGRUND
I skollagen står det inte ett ord om läxor3. Hur många läxor man väljer att ge eleverna, och i vilken form, är helt upp till läraren och skolan. De närmsta tolkningarna ur läroplanen som ändå söker sig mot läxornas syfte är att ”skolan ska sträva efter att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna”4. ”Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar”.5 ”Skolan skall klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har”.6
Forskningsområdet präglas många gånger av forskarnas eget starka engagemang i frågorna. Resultat blandas med hoppfulla slutsatser eller rent önsketänkande.7
2.1
Definition av begreppet läxa
Sedan början av 1500-talet har ordet läxa (lexa) haft betydelsen läsning ur Bibeln och undervisning. Idag är läxa synonymt med ordet hemuppgift, som betyder ”avgränsad skoluppgift för hemarbete särskilt om visst textstycke skall läras in”.8 Nationalencyklopedin för även fram den negativa nyans som ordet kan ha i betydelsen tankeställare. ”Att ge fienden en läxa, laget hade lärt sig läxan sedan sist och spelade med en helt ny taktik”.9 Läxa eller hemläxa syftar oftast på skoluppgifter som eleverna arbetar med hemma. Syftet med läxor är vanligen att repetera och fördjupa kunskaper förvärvade i skolan samt att öva förmågan till självständigt arbete.10 Tydligast och enklast blir det om man i det allmänna samtalet mellan barn, föräldrar och lärare säger att läxa är en uppgift som ges av en lärare och den ska utföras utanför skoltid. När man sedan resonerar vidare är det bra att veta att läxor har många fler dimensioner än de direkt synliga.11
Det finns många innebörder i begreppsförklaringen läxa.12 I den offentliga diskussionen framstår sju begrepp som vanligast. Kontroll och styrning innebär att läraren har ett stort mått av kontroll samt att målet är att eleverna ska få en ökad självkontroll. Det andra 3 Lpo 94 (1994) 4 (ibid.) s. 20 5 (ibid.) s.11 6 (ibid.) s.10 7 Hellsten, J-O. (1997) 8http://www.ne.se (sökdatum: 2007-11-11) 9 (ibid.) 10http://sv.wikipedia.org (sökdatum: 2007-11-20) 11 Leo, U. (2004) 12 Hellsten, J-O. (1997)
begreppet, förberedelse, ska förbereda eleverna att ta ansvar för sina studier på högre stadier. Läxan ska förbereda för prov och förhör samt befästa kunskaper och träna färdigheter. Tidstruktur går ut på att elevernas fritid struktureras av läxan och familjens tillstånd påverkas på samma sätt av detta. Arbetet med läxan blir ett sätt att visa kärlek
och omsorg och leder till nära familjerelationer. Läxan markerar olika ämnens status och
elevidentitet. För en nybörjare är läxan ett viktigt bevis på att han eller hon börjat skolan. Läxor anses ge föräldrar inblick i skolarbetet och anses skapa en gemenskap och kontakt mellan hem och skola. Den sista definitionen innebär att läxan är en arbetsprestation. Läxan kan vara lätt eller betungande för elever.13
2.2
Läxor och fri tid
Har du gjort dina läxor? är kanske en av de vanligaste frågorna från föräldrar om kvällarna, och det är en vanlig källa till konflikt.14 Läxor tar tid och tid har de flesta ont om, barn som vuxen. I gamla tiders skola var läxan en självklarhet, liksom de är på flertalet skolor i dag. Men gränsen mellan vad som är eget arbete, projekt och läxor har blivit diffusare. Liksom vad man ska göra i skolan och vad som ska räknas som hemarbete.15 Ingrid Westlund, forskare vid Linköpings universitet, har studerat och tagit ett övergripande tag över den forskning som finns i Sverige i dag och som handlar om läxor.
Läxor som man vet att barnen klarar av är inte något problem, som exempelvis hemläsning i svenska. Tiden till läxläsning bör vara utsatt, exempelvis en kvart om dagen, då blir arbetsbördan lika för alla elever och de vet när de med gott samvete kan slå ihop boken. Skillnaden mellan olika familjers möjlighet till läxhjälp är stor. Vissa skolor erbjuder läxläsningshjälp på eftermiddagarna, men de fungerar mest som plåster på såren.16 Skolan blir i större grad barnens sociala mötesplats medan hemmet börjar likna ett klassrum. Gränsen mellan arbete och skola blir suddig, och det blir svårt för barnen att uppleva sig helt lediga. Det gäller att de har kunnandet att sätta gränser, så att de kan koppla av emellanåt. Många barn i grundskolan har ett fulltecknat läxschema, som även medräknar helger. Det kan vara svårt att förstå hur föräldrar förmår att hjälpa sina barn om de är mitt i karriären och har flera barn med läxor. Många föräldrar tycker att läxor gör att de får en chans att följa barnens skolarbete, och därför är bra, men att samtala med sina barn borde vara minst lika viktigt. Vad det handlar om, är att skolan delegerar arbete på föräldrarna, de får vara en som undervisar på kvällstid. Något som redan är stort i England är att ge ut läxböcker till föräldrarna. Tanken är att föräldrar ska kunna lära sig mer och till följd av detta kunna hjälpa sina barn bättre. Men vem är det egentligen som har utbildning för att undervisa.17
13 (ibid.) 14 Westlund, I. (2007) 15 (ibid.) 16 (ibid.) 17 Westlund, I. (2007)
2.3
Läxor som en del i undervisningen
Ulf Leo arbetar som rektor i Malmö och har skrivit en magisteruppsats i ämnet ”Läxor
är och förblir skolarbete” (2004). Leo kommer fram till intressanta slutsatser i sin
undersökning, bland annat att undervisning bör ske i skolan. Det leder till att läxor som begrepp försvinner. Skoldagen är tvungen att förlängas så att eleverna kan hinna med den del av undervisningen som idag kallas läxläsning.18 Vidare anser Leo att elever i de äldre åldrarna är medvetna om att de presterar genom läxor, vilket i sin tur minskar effektiviteten och motivationen av studierna under skoltid. Så länge läxor existerar bör det finnas en läxpolicy som påtagligt beskriver syftet med läxor och hur de ska göras samt att det ska framgå vilka krav man kan ställa på elever, föräldrar och lärare.19 Läxor måste justeras och diskuteras så att alla vet vad som krävs av dem. Det råder frustration kring hur läxor ska göras och syftet är inte klargjort för elever och föräldrar vilket kan leda till stress och konflikter.20
Lärarna i Leos undersökning menar att de använder läxor som en del i undervisningen. Läxorna är en förlängning av skolarbetet och rent inlärningsmässigt ger läxan ett problem om det är skolarbete som ska göras utan lärarens närvaro. Vygotskij betonar lärarens betydelse till närvaro vid inlärningen. ”Den unge läsaren ska få flyt i sin läsning”, ”läsa en text och därmed förbereda sig inför saker man ska gå igenom i skolan”, ”tiden i skolan räcker inte till så man måste räkna mattetal hemma”, ”eleven måste förbereda sig inför läxor i framtiden” är exempel på skäl till varför läxorna finns enligt Leos undersökning. Läxan används även som hot och bestraffning. Om eleven inte är aktiv på lektionerna hotar läraren med att uppgiften ska tas hem som läxa. Leo menar att i den offentliga debatten om läxor talas det om att läxor ger föräldrarna möjlighet till insyn i skolan. Föräldrarna säger att det finns bättre sätt att få insyn i skolan och att läxan bara ger en mycket begränsad och delvis falsk insyn. Om eleven får problem med läxan, då ger det föräldern kännedomen av att något är fel. Om barnet inte har problem med läxorna berättar läxan väldigt lite om hur det är i skolan.21
2.4
Läxor i granskade texter
Läxor ter sig osynliga i många granskade texter, trots att den är ett stående fenomen i undervisningen och värderas högt.22 Det skrivs väldigt lite om läxor i offentliga texter, även i lärarutbildningens obligatoriska litteratur lyser ämnet läxor med sin frånvaro. Läxor problematiseras nästan inte alls, och det är en följd av att den är så lite omskriven i litteraturen. När så läxan diskuteras tillskrivs den ett högt värde, som inte alltid är beroende av de effekter som kan uppnås. Läxan värderas så högt av dem som förespråkar den att det kan överskugga det faktum att den faktiskt inte leder till något 18 Leo, U. (2004) 19 (ibid.) 20 (ibid.) 21 Leo, U. (2004) s.51 22 Hellsten, J-O. (1997)
resultat.23 Frånvaron av problematisering indikerar att läxan egentligen inte tas på allvar som inlärningsmetod, samtidigt som dess värde knappast ifrågasätts. Läxan betraktas sällan som en arbetsprestation och framstår som en symbol för effektivt arbete eller som en ritual för att hålla igång skolan, snarare än som ett verktyg för studier.24
2.5
Hjälp med läxor
En mer ingående analys av frågan om föräldrars stöd i läxläsning visar att föräldrars utbildningsnivå endast uppvisar betydelsefulla skillnader i familjer med utländsk bakgrund.25 I familjer med svensk bakgrund upplever de flesta ungdomar att de får hjälp med hemläxor oavsett om de är flickor eller pojkar och oavsett om föräldrarna är högskoleutbildade eller inte. Andelen ungdomar som får läxhjälp är betydligt lägre bland dem som är utlandsfödda och med föräldrar utan högskoleutbildning. Är däremot föräldrarna högskoleutbildade får de läxhjälp. I gruppen ungdomar som själva är födda i Sverige men vars båda föräldrar är utlandsfödda får de läxhjälp om föräldrarna har hög utbildning. Bland familjer där en förälder är utlandsfödd uppvisar utbildningsnivån samband med hur den unge upplever föräldrarnas stöd i läxläsning. Att vissa ungdomar inte får stöd av sina föräldrar i läxarbetet betyder dock inte att de är helt utan detta stöd. Ofta är andra familjemedlemmar, i synnerhet syskon, samt kamrater eller personal i skolan en viktig resurs i ungdomars läxarbete. Framförallt är det flickor som tar hjälp av personer utanför familjen. Flickor i familjer med utländsk bakgrund förklarar ofta att de får hjälp med läxorna av någon utanför familjen, det vill säga av kamrater eller vuxna i skolan. Det är endast ett fåtal ungdomar som inte har någon alls att vända sig till. Bland de ungdomar som helt saknar stöd är en hög andel utlandsfödda.26
2.6
Samarbete mellan skola och föräldrar
Föräldrars samarbete med skolan ökar elevernas prestationer. Ett sätt att involvera föräldrarna är genom bland annat läxor.27 Alla elever har inte samma förutsättningar att få hjälp av föräldrarna med sina läxor beroende på exempelvis språkliga barriärer eller att föräldrarna har långa arbetsdagar.28 En bra relation och ett bra samarbete mellan skolan och hemmet är viktig ur flera aspekter, också för barnens inlärning. Familjen är barnets viktigaste uppväxtmiljö och föräldrarna har huvudansvaret för barnets omvårdnad och fostran. Föräldrarna är de som känner sina barn bäst och genom samarbete med skolan skapas de bästa förutsättningarna för barnets skolgång. Det finns undersökningar gjorda som menar på att det viktigaste inte är att föräldrarna själva har tillräckliga kunskaper för att hjälpa barnen med deras studier utan att de förmedlar
23 (ibid.) 24 (ibid.)
25 Högdin, S. (2006) 26 (ibid.)
27 Dauber, S, L., and Epstein, J, L. (1993) 28Epstein, J, L. (1995)
uppfattningen till barnen att studierna är betydelsefulla.29 Ett gott samarbete mellan skola och föräldrar handlar till stora delar om att skolpersonalen har ett positivt förhållningssätt till föräldrar.30 Tilliten hänger också ihop med hur barnet trivs i skolan och hur föräldrar och lärare tillsammans kan lösa de olika problem som uppstår. Går det bra för barnet i skolan, då brukar föräldrasamarbetet fungera bra. Men när barnet hamnar i olika svårigheter – i sitt lärande eller med jämnåriga – då blir ofta budskapet att det är fel på barnet och föräldrarna. Det är viktigt att samlas, skolan och föräldrar, kring en diskussion om förhållningssätt. Flera skolor är på väg i olika utvecklingsarbeten där föräldrar på olika sätt engageras i barns lärande, till exempel genom ”Familjematematik”.31 En fallstudie av Skolverket32 kallad ”Vad gör det för skillnad vad
skolan gör?” visar att den skola som lyckas få föräldrarnas tillit och där ett tidigt samarbete mellan lärarna och föräldrarna finns, når bättre resultat, i jämförelse med de skolor där lärarna klagade på föräldrarna. Det handlar inte om föräldrarnas utbildningsbakgrund, snarare om lärarnas förhållningssätt till föräldrar. Föräldrarna såg till exempel att lärarna gjorde allt för deras barn, anordnande läxhjälp, hade bra kontakt med eleverna, hörde alltid av sig om något var på tok och så vidare. Detta gav goda spiraler – om barnen känner att föräldrarna talar väl om deras skola och deras lärare, skapar det också goda förväntningar på skolan hos barnen.
2.7
Minnets funktion
För att läxor överhuvudtaget ska vara användbara krävs det att eleven har förmåga att minnas saker.33 Det krävs att läxorna är väl förberedda och meningsfulla för att underlätta minneslagringen. Läxforskning i USA visar att effekterna av läxläsning för elever i skolår ett till skolår sex är mycket små.34 De processer som krävs för att ge minnen som håller under lång tid har troligtvis stor betydelse i sammanhanget. Det behövs associationer mellan det nya vi vill lägga på minnet och sådant vi redan vet. Ju yngre eleven är desto mindre kunskap finns att bygga associationer på. Läxor bör bygga på sådant som eleven redan behärskar för att det ska bli lättare att lagra i minnet. Det är också viktigt att eleven förstår innebörden i det man ska lagra i minnet och inte bara rabblar något abstrakt.35 Förmågan att koncentrera sig på det man vill minnas är inte tillräckligt utvecklad och det finns mycket som pockar på uppmärksamheten i hemmiljön för de flesta elever. Många kan inte koncentrera sig på det sätt som krävs. Den vuxnes roll är viktig för att underlätta inlärningen. Det krävs att den vuxne planerar inlärningsmaterialet, påminner och uppmuntrar, det räcker inte med att visa strategier för hur man ska minnas på bästa sätt. Efterhand kommer barnet att lära sig repetera på bästa sätt. Lärarens roll skiljer sig i förhållande till barnets ålder och förmåga. Olika barn
29 Scheerens, J. & Bosker, R. (1997)
30http://www.skolutveckling.se/digitalAssets/147144_Samarbete_med_f__r__ldrar-web.pdf (sökdatum: 2007-11-10) 31 (ibid.) 32http://www.skolverket.se/publikationer?id=1551 (sökdatum: 2007-11-20) 33 Leo, U. (2004) 34 (ibid.) 35 (ibid.)
behöver olika sorters stöd från vuxna och de behöver också olika sorters läxor. Om läxor ska ges i enlighet med resultat från minnesforskningen måste läraren bland annat ta hänsyn till elevens koncentrationsförmåga, elevens förmåga att associera till det som redan är inlärt och till att eleven ska tycka att läxan känns meningsfull att göra.36
2.8
Motivation
Det talas i motivationsforskningen om inre och yttre motivation som grundläggande begrepp.37 När man är motiverad av inre krafter kallas det inre motivation. Man vill göra saker för att det är roligt eller för att man tycker att det är meningsfullt. Belöning i form av godis och läsk är yttre motivation och har egentligen inte med själva uppgiften att göra. För att läxarbetet ska kännas meningsfullt behövs en positiv inblandning från vuxna. Den finns olika teorier om motivation och den vanligast förekommande teoretikern inom lärarutbildningen kan anses vara Maslow.38 Människan är en sökande varelse som aldrig blir riktigt nöjd. Vad vi söker beror på tidigare erfarenheter. Behovet av social anknytning och kärlek visar på att vi är sociala varelser och vi vill inte sticka ut ur mängden. Man kan då tänka sig att elever gör läxor för att passa in i traditionella mönster.39
En annan teoretiker är Atkinson som presenterade sin modell för prestationsmotivation 1964.40 Atkinson menar att när en människa ska prestera något uppstår två olika impulser. Den ena är lusten att börja med uppgiften och den andra är rädslan för att misslyckas med uppgiften. De två impulserna motverkar varandra. Atkinson menar att medelsvåra uppgifter ger maximal motivation eftersom eleven bedömer situationen och ser att det är möjligt att lösa uppgiften. Risken för misslyckande är låg. Eleven kommer då att känna sig motiverad och resultatet blir lyckat. Om uppgiften i stället är för svår är risken stor att många ger upp i förväg och i motsats till det, om uppgiften är för enkel eller rutinmässig, kommer eleven inte att känna sig motiverad att ta itu med arbetsuppgiften.41 36 Leo, U. (2004) 37 (ibid.) 38 Jerlang, E. (2003) 39 Leo, U. (2004) 40 ( ibid.) 41 (ibid.)
3
PROBLEM
Syftet med undersökningen är att belysa föräldrars inställning till läxors betydelse för socialt umgänge och barns inlärning. Avsikten är att skapa insikt i lärarens funktion och konsekvenser till läxor. Syftet är också att belysa hur läxor enligt föräldrarna påverkar barnens utveckling, vilket syfte föräldrarna tror att läraren/skolan har med läxor samt att belysa de orättvisor som enligt föräldrarna kan framträda i samband med läxor.
För att kunna ta reda på föräldrarnas inställning till ovan nämnda syfte skapades frågeställningarna:
• Vilken betydelse har läxor för barns inlärning?
• Vilken betydelse har läxor för familjens sociala umgänge? • Hur påverkar läxor barnens utveckling?
4
TEORI
För att överhuvudtaget göra läxor krävs ett visst mått av motivation.42 En hel del av läxuppgifterna handlar om att vi ska spara kunskap i vårt minne. I de fall skolan vill att läxorna ska ge djupare kunskap än ren minnesträning eller repetition måste föräldrar ta ett stort ansvar, och lärarna måste noggrant gå igenom förutsättningarna för läxorna.43
4.1
Lev Vygotskijs teori
Lev Vygotskijs tankar och skrifter påverkar oss i dagens skola. Läroplanskommitténs betänkande ”Skola för bildning” (SOU 1992:94) bygger till stor del på Vygotskijs teorier om inlärning.44 Med sina teorier om individens närmaste utvecklingszon har Vygotskij utvecklat tankar om optimala utbildningssätt. I en undersökning som gjordes på 60-talet45 jämfördes två elever med en mental ålder på åtta år som fick olika svåra uppgifter. En av eleverna försökte lösa uppgifterna utan någon handledning alls och den andre eleven fick enbart marginell handledning, bland annat ledande frågor och första steget i lösningar. Eleven utan hjälp kunde enbart klara problem avsedda för nioåringar. Eleven med hjälp lyckades lösa problem avsedda för 12-åringar. Slutsatsen Vygotskij drog av denna undersökning var att zonen för den närmaste utvecklingen kan variera mellan ett och fyra år beroende på vilket stöd eleven får från de vuxna i elevens omgivning. Vygotskij anser att eleverna ska samtala med vuxna och barn i alla åldrar, då äldre barn eller vuxna höjer samtalsnivån och kräver att barnet anpassar sitt språk, vilket i sin tur leder till mognad och utveckling.46
Vygotskij hade en hel del tankar kring skola och inlärning. Vygotskij menar att skolan gör det för lätt för barnen. Vi måste skapa ett antal svårigheter i barnets uppfostran som utgångspunkter för dess tankar.47 Vygotskij ville att eleverna skulle ställas inför utmaningar. Han sa att ”undervisning endast är bra om den kommer före utvecklingen”. ”Undervisningen ska inte forcera den naturliga utvecklingen, den ska stödja den.” Eleven måste anstränga sig lite och undervisningen måste ligga lite över den nivå eleven redan behärskar.48
4.2
Jean Piagets teori
42 Leo, U. (2004) 43 (ibid.)
44 (ibid.)
45 Evenshaug & Hallen, (2000:136) 46 Jerlang & Egeberg, m.fl. (2003) 47 Lindqvist, G. (1999)
Piaget menar att det finns ett växelspel mellan det medfödda och det som kommer utifrån när man lär sig saker, till exempel språket. Kunskaper konstrueras och byggs upp när man förstått något med sina sinnen och när man har förstått med kroppen och hjärnan.49 Språket är, enligt Piaget, till för kommunikation och kan hindra tankeverksamheten, istället för att underlätta den. Oftast vet barn mer än vad de kan uttrycka i ord. Undervisningen måste därför innehålla aktivitet och konkreta inlärningssituationer. Praktiska kropps- och sinnesaktiviteter i ämnen som slöjd, musik, teater, gymnastik hjälper barn att utveckla sin intelligens och sitt tänkande på ett tidigt stadium. Piaget skulle också vilja införa praktiska övningar i de olika skolämnena. I matematiken kanske barnet får öva mer praktiskt på de fyra räknesätten, t.ex. Vad är 10 äpplen minus 2 äpplen? med riktiga äpplen som övningsexempel. Om skolan inte ger eleverna tillfällen att utföra sådana övningar kan det leda till misslyckande i studierna, inte bara inom det språkliga området.50 Vad barnet lär sig beror på vilket stadium barnet befinner sig i. Piaget ger som exempel att en femåring kan lära sig rabbla en talserie, vilket inte är samma sak som att barnet har talbegreppet klart för sig. Det innebär att läxor måste vara anpassade till det stadium i kunskapsutvecklingen som barnet befinner sig i.51
49 Leo, U. (2004)
50 Jerlang & Egeberg, m.fl. (2003) 51 Leo, U.(2004)
5
METOD
I kommande avsnitt presenteras vilken metod som är vald för undersökningen. Kvalitativa intervjumetoder ligger till grund för undersökningen.
För att söka tidigare forskning inom ämnet användes ett antal sökmotorer via högskolebibliotekets hemsida. Bland annat användes ”Samsök” för att hitta vetenskapliga artiklar. Genom Samsök nyttjades ett antal databassökningar varav ”Artikelsök” (BTJ), ”Blackwell synergy”, ”DiVA” och ”ERIC” var de vanligaste. Sökord som Läxor, Föräldrar, Skola, Samarbete, Föräldrainflytande, Homework, Education, Parenting, med fler användes. Google.se var också en källa till information. Det är få texter publicerade om läxor. Därför gjordes en omfattande sökning, då det kan tyckas häpnadsväckande att det inte finns mer publicerat.
5.1
Undersökningsmetod
Det är svårt att kort sammanfatta vad som menas med en kvalitativ intervju.52 Området är komplext och i metodlitteraturen finns många synpunkter använda som har relevans för hur kvalitativa intervjuer kan utföras och tillämpas i forskningsarbete.53Utifrån studiens syfte och frågeställning valdes en kvalitativ undersökning genom ett antal intervjuer. Det är viktigt att känna till de olika undersökningsmetoder som finns för att kunna välja den metod som bäst är anpassad till studiens syfte.54 Kvalitativa undersökningar är riktade mot att ta reda på människors åsikter och hur de agerar i olika frågor. Målet med studien är att få kunskap om människors inställning.55 Den kvantitativa undersökningen riktar istället sitt intresse på ”hur mycket” eller ”hur många” det finns av det man vill undersöka.56 Genom intervjuerna fås en djupare förståelse för föräldrars inställning till läxor. Själva intervjuformuläret i en kvalitativ intervju kan utformas med öppna frågor eller teman.57 Det är upp till intervjuaren att knyta an till dessa under intervjun så att samtalet underlättas samtidigt som studiens frågor blir belysta. Kvalitativa intervjuer har ofta en låg grad av standardisering, dvs. frågorna som intervjuaren ställer ger utrymme för intervjupersonen att svara med egna ord. Frågorna är inte preciserade utan kan ge omfattande svar.58 Frågorna valdes att ställas i en bestämd ordning dvs. en hög grad av strukturering.59 Till grund för kvalitativa undersökningar inom samhälls- och beteendevetenskaperna ligger hermeneutisk vetenskapsteori. Hermeneutiska teorier beskrivs som ett sätt att nå
52 Patel & Davidsson (2003) 53 (ibid.)
54Hartman, J. (2004) 55 Trost, J. (1993) 56Hartman, J. (2004) 57 Patel & Davidsson (2003) 58 (ibid.)
vetenskaplig kunskap om människors livsvärld, det vill säga den mening individer knyter till sig själva och sin situation.60 I det hermeneutiska fallet antas medkänsla vara en tillgång för att nå fram till förståelse. Forskaren kan då givetvis reflektera över sin roll och välja att vara passiv eller aktiv.61
5.2
Validitet och reliabilitet
För att validiteten, giltigheten, att man har undersökt det man vill undersöka, ska bli så god som möjligt har intervjufrågorna granskats kritiskt, genom att frågorna inte kan besvaras med ”ja” eller ”nej” eller att frågorna är ledande.
Idag anses den helt objektive forskaren som någon som inte existerar.62 En kvalitativ forskare vet inte exakt på förhand vad som ska mätas. Syftet med en kvalitativ forskning är att få klarhet i ett fenomens karaktär. En kvalitativ forskare måste emellertid sträva efter att vara både objektiv och pålitlig, exempelvis genom att dokumentera och reflektera över sina val och tolkningar under hela forskningsprocessens gång. Läsaren kan sedan värdera forskningen.63 Forskarens förförståelse påverkar alltid i någon mån resultatet. Reliabiliteten kan vara svår att visa på då det är en tolkning av intervjusvaren.64
Reliabilitet i form av en studiens trovärdighet kan alltid och ska ifrågasättas för att ge giltighet åt en studie. Denna studie kan antas ha god reliabilitet då resultatdelen är omfattande. Bandspelare användes under intervjuerna och materialet transkriberades, vilket ökar reliabiliteten i undersökningen då slumpmässiga resultat lättare undviks.
5.3
Analys och bearbetning
Efter varje intervju transkriberades materialet. Med transkribering menas att man ordagrant, med pauser/ suckar/ skratt och så vidare, skriver ner det som sägs. Genom transkribering ges materialet en tydligare form för analys, då allt material finns tillgängligt. Om man inte transkriberar kan man lätt missa det som är väsentligt då det inte alltid framgår vid enbart en genomlyssning. Materialet tematiserades och indelades efter de kategorier som framträdde tydligas under intervjuerna och som var relevant för syftet. Analysen gick till så att mening för mening togs ur det transkriberade materialet och tolkades där efter.
60Hartman, J. (2004) 61 Patel & Davidsson (2003) 62 Widerberg, K. (2002) 63 (ibid.)
5.4
Undersökningsgrupp
Urval kan göras utifrån att man har tillräcklig kännedom om informanterna för att kunna få svar inom de områden man önskar.65
Valet av föräldrar skedde utifrån att de har barn i skolådern (6-16år). Alla fyra informanterna har en personlig relation till mig, men de har ingen inbördes kännedom. Alla informanter är kvinnor i åldrarna 30-45 år. Valet att bara intervjua kvinnor var från början inte medvetet. Men då dessa kvinnor finns i min närhet föll det sig naturligt att tillfråga dem om medverkan.
Poängen med att intervjua är att få reda på sådant som vi inte får reda på genom observationer.66 Valet gjordes att intervjua personer som med ganska hög sannolikhet är engagerade i sina barns skolgång och som är villiga att bli intervjuade.
För att det skulle vara ett hanterbart material att jobba med efter intervjun valdes att spela in alla intervjuer på band. Vid varje intervju ställdes frågan om denna metod var accepterad av informanterna, vilket den alltid var. Att föra anteckningar under hela intervjun kunde vara ett alternativ men anses kunna störa intervjuproceduren. Varje intervju var ungefär trettio minuter lång och ägde i tre av fallen rum i respondenternas hem och i ett av fallen på respondentens arbetsplats.
5.5
Informanterna
Intervjuperson I: Pia är 37 år. Hon har tre barn, varav två skolbarn: Max 13år, Anna 11år. Hon är gift och bor i utkanten av en centralort i Kalmar län. Är för närvarande föräldraledig men arbetar inom läkemedelsbranschen sedan ett par år tillbaka efter avslutad högskoleutbildning.
Intervjuperson II: Eva är 38 år. Hon har två barn: Adam 12år och Simon 9år. Hon är gift och bor i en centralort i Kalmar län. Hon arbetar som förskollärare sedan många år och har läst förskollärarutbildningen på högskolan.
Intervjuperson III: Kicki är 43 år. Hon har tre barn: Hanna 17år, Pelle 15år och Fia 10år. Hon är gift och bor i utkanten på en förort i Kalmar län. Hon driver tillsammans med sin man ett företag men är utbildad till förskollärare.
Intervjuperson IIII: Anna-Karin är 33 år. Hon har två barn: Axel 10 år och Sigge 8 år. Hon är sambo och bor i en förort i Kalmar län. Hon är arbetssökande och har läst olika kurser inom ekonomi på högskolan.
65Hartman, J. (2004) 66 (ibid.)
5.6
Metodkritik
Utifrån studiens syfte valdes en kvalitativ intervjumetod, vilket ansågs vara det bästa alternativet för undersökningen. Detta utesluter inte att ett annat val av metod, som till exempel en kvantitativ undersökning, hade varit lika god för att uppnå resultat i studien. Enkäter är betydligt enklare och är ett mindre tidskrävande sätt att samla in material på än intervjuer.67 Genom enkäter vet man att alla personer får samma frågor och det är då lättare att jämföra svaren. Reliabiliteten, tillförlitligheten, är svårare att mäta i kvalitativa studier och särskilt när få intervjuer genomförs.68
En möjlig felkälla är att jag har en relation till samtliga intervjuade. Att vi har en relation till varandra kan påverka reliabiliteten i det informanterna säger i intervjun på grund av att det kan vara känsligt att utelämna sin familjesituation. Att de intervjuade enbart är kvinnor kan vara ytterligare en felkälla. Det är möjligt att det framkommit ett annat resultat om män blivit intervjuade. De intervjuade kvinnorna är alla födda i Sverige och tillhör högre medelklassen vilket kan påverka resultatet. Om kvinnorna i intervjun härstammat från andra kulturer och haft sämre ekonomiska och utbildningsmässiga förutsättningar kanske resultatet blivit annorlunda. I undersökningen ansågs att ett urval av fyra intervjuer skulle ha tillräckligt stor reliabilitet men det finns möjlighet till att ett annat resultat hade framkommit om fler intervjuer hade genomförts.
De fyra föräldrarna är en liten del av Sveriges föräldrar och dessutom är alla boende i Kalmar län, vilket kan ha satt sin prägel - andra delar av Sverige kanske genomsyras av andra inställningar till läxor. Läsaren bör av ovanstående anledningar vara medveten om att mitt resultat är en tolkning av just de föräldrar som har intervjuats. Resultatet hade kunnat se annorlunda ut om andra föräldrar intervjuats. Resultatet i undersökningen är dock intressant då man kan skapa en djupare förståelse för hur föräldrar kan tänka angående läxor.
5.6.1
Etik
Alla intervjupersoner finns i min närhet och jag vill inte att någon av dem ska kunna identifieras. Alla uttalanden är blandade inom gruppen för att man inte ska kunna följa svaren från en speciell intervjuperson. Jag har ändrat namn på samtliga personer för att garantera anonymitet. Informanterna blev upplysta om att de kunde avbryta intervjun eller inspelningen om de önskade.
67 Ejvegård, R. (1996) 68 (ibid.)
6
RESULTAT
I avsnittet presenteras det resultat som undersökningen visar. I undersökningen har fyra föräldrar intervjuats angående deras inställning till läxor. Eftersom det inte finns utrymme att belysa alla faktorer som påverkar inställningen till läxor valdes att lägga fokus av analysen på de delar som i intervjuerna var mest framträdande, vilka kommer att presenteras i resultatet. Alla respondenters svar under intervjuerna har fått lika fördelat utrymme i resultatredovisningen.
I resultatet redovisas att föräldrarna anser att läxor leder fram till en utveckling hos barnen. Med utveckling menas i undersökningen att barnet utvecklas på en personlig nivå i och med att barnet tränas i till exempel att kunna planera och ta eget ansvar över sina studier.
Hermeneutiker säger ibland att sanningen är subjektiv. En del går så långt som att det inte finns någon sanning.69 Läxor är ett exempel på det. Sanningen är subjektiv och det kanske till och med är så att det inte finns någon sanning om läxor.70
6.1
Inställning till läxor
Föräldrarna i intervjun anser att läxor i hanterbart antal är positivt för barnen.
/ …/mina barn tycker att det är ganska bra att dom lärarna har ganska mycket läxor, så jag märker att dom kommer in i det, dom har inga problem med att plugga, dom har kommit in i det ganska bra då…så att för dom gynnar det ju att ha läxor då/…/
Föräldrarna menar att läxan bidrar till att lära barnen studieteknik som kommer att gynna barnet i fortsatta studier. Barnen är positiva till läxor de tycker själva att de har lagom mycket läxor.
Ja, i lagom mängder. / …/ Men dom har de här tre läxorna stående och det tycker jag är bra.
Läxans storlek verkar ha en betydelse för inställningen hos föräldrarna.
En informant ställer sig lite mer tveksam till läxor och anser att läxorna inte bör skapa flera timmars extra arbete utöver den relativt långa skoldagen.
/ …/om vi nu tvingas leva med en värld där man måste ha läxor…så e det nog bättre att dom får lite studieteknik. Sen ska man komma ihåg att… du och jag skulle inte vilja ha fyra timmars extra jobb efter vi har kommit hem efter en åtta timmars arbetsdag… så man ska nog akta sig för att det ska va eh… långa läxor/ …/ annars
69Hartman, J. (2004) 70 Leo, U.(2004)
tycker jag att den läraren Fia har nu ger dom bästa förutsättningarna med samma läxor...liten mängd varje dag…delar ut allt i början på veckan och så/.../
Med rätt förutsättningar gällande planering från både lärarna och föräldrarna och i lagom mängd och omfång är dock läxor positivt.
Det framkommer att föräldrarna har en positiv erfarenhet av läxor. Läxor gynnar barnen i fortsatta studier beroende på att de övar upp en studieteknik som de kommer att ha nytta av. Det är tänkbart att barnen också över lag ställer sig positiva till läxor eftersom föräldrarnas inställning rimligtvis påverkar barnens attityder. Man kan anta att skolan bör beakta detta fenomen och föra en öppen dialog med föräldrar om läxornas intention för att skapa positiva attityder som föräldrarna i sin tur kan överföra på barnen.
6.2
Planering och utveckling
Föräldrarna i intervjun upplever läxan som planeringsträning och läxan leder till en utveckling hos barnen.
/ …/ vad man vill med det här att man gör läxorna rätt och …å,å,å pluggar och lära sig så alltså…har man kommit in ,i vad ska man säga studieteknik, att man kommer in i det så tror jag att det gynnar längre upp sen.
Läxor lär barnen studieteknik som gynnar dem ju äldre de blir.
/ …/att jag var på en föreläsning /…/ barnpsykolog eller någonting, det var ungefär två år sen /.../ och hon menade det att den här mognaden med att planera…att klara av att planera, den kommer ganska sent, den kommer ganska sent hos barn… så att eh…hon menar att på högstadiet irrar dom omkring, att planera och organisera, så…irrar det omkringmassa barn som inte har den mognaden än så att dom behöver alltså hjälp, dom behöver hjälp från lärarna och föräldrarna /…/
Barnen behöver vuxnas stöd i planeringen eftersom mognaden att kunna planera kommer relativt sent hos barn.
/ …/skulle jag nog inte tycka att man ska förlänga skoldan och sen skippa alla läxor för det är ett sätt för barnen att lära sig att ta ansvar och det kommer ju… förr eller senare kommer det ju på gymnasiet eller högskolan att man måste kunna läsa själv, att man tar det ansvaret/ …/
Skoldagen bör inte förlängas och därigenom avskaffa läxorna. Läxor ger en träning i att ta ansvar. Barnen lär sig att planera sitt arbete (läxorna) som gör att de införskaffar sig en kunskap om planering inför framtida studier på gymnasium och högskola.
/… /att det går så mycket enklare att räkna längre fram om man kan gångertabellen och att gångertabellen har man nytta av hela livet/ …/
Barnen lär sig genom läxor att ta ansvar vilket de har nytta av i hela livet.
Föräldrarna anser att skolan tar sitt ansvar i planeringen av läxor. Att läxan delas ut i god tid underlättar föräldrarnas planering.
/ …/den fröken som Fia har nu, hon fördelar det så att dom har en liten läxa, inte varje dag men nästan varje dag… vilket gör att dom får in en viss vana, men det är ändå inte så tungt / …/ den delas ju ut också i god tid, hon delar ut alla läxor i början på veckan…vilket gör att om man är upptagen några kvällar då kan man eh…göra det innan, så man bara behöver repetera läxan.
Om man är upptagen vissa kvällar i veckan kan man planera in läxan så att man hinner med till dess att läxan ska förhöras eller redovisas. Eleverna får en vana när de har lite läxa varje dag.
Intervjusvaren tyder på att läxor leder till utveckling. Med rätt stöd från föräldrar och lärare kan barnen träna sina förmågor av planering inför självstudier i framtiden.
6.3
Ansvar
Ett ämne som diskuterades flitigt under intervjuerna var ansvar. Förälderns och elevens ansvar flyter ihop med varandra eftersom de oftast befinner sig i samma miljö när läxorna utförs. Man kan också tolka det som att det föräldrarna anser att syftet är med läxor också hamnar inom ämnet ansvar.
Dom gör läxorna själva och jag förhör dom. Och så har vi delat upp det lite då, så att, jag själv personligen så tycker inte jag om matte och min man, alltså…dom gör läxan själv, men e det någonting dom har problem med så kan dom ju få hjälp utav honom då / ../ är det någonting i engelskan… eller svenskan eller någonting sånt här ja, då brukar jag liksom hjälpa till lite med då, då vill dom bli förhörda…alltså det grejar dom ganska bra själva.
Barnen gör över lag sina läxor på egen hand, men om de behöver hjälp finns föräldern där beredd att hjälpa till.
/ …/nä, jag ser det mer som ett föräldraansvar, att man ska hjälpa sina barn med läxorna.
Föräldrarna lyfter fram att det finns ett föräldraansvar med läxorna. Behöver barnet hjälp finns föräldern/föräldrarna där som stöd.
/…/men om hon kände att hon kanske ville ha mer kött på benen och hade gott om tid då bad hon min man, för han är ju så pass…intresserad och har läst så mycket och är så allmänbildad, så han kunde ju alltid tillföra nåt och hålla på i all oändlighet
och berätta om saker då…så att hon var ju väldigt eh…medveten om vem hon skulle be om hjälp.
Föräldrarna kompletterar varandra i de olika läxämnena och ger barnet stöd i det föräldern behärskar.
Ett tydligt exempel på att syftet med läxor hamnar inom ramarna för ansvar är citatet nedan. Frågan ställdes om informanten visste vad läraren har för syfte med läxorna och informanten svarade, lite tvekande, att det är för att de ska lära sig att ta ansvar.
Ja, det är att dom ska… att dom ska… ta ansvar/ …/
På frågan om föräldern upplever att hon har tid med att hjälpa till med läxor svarar en informant att det går i perioder, men eftersom de är två vuxna som delar på ansvaret så går det bra.
Ja, just nu känner jag det, det går i perioder som man känner att det är lite jobbigt, men vi är två vuxna som delar på det så det går.
I alla informanternas hem finns två föräldrar som delar på ansvaret med att ge stöd åt barnet vid läxläsning.
6.4
Rättvisa och orättvisa
Läxor innebär orättvisa, det är informanterna överens om.
Problemets komplexitet är stor, vilket innebär att man inte kan rycka ämnet ur sin helhet, därav de långa citaten nedan.
/ …/det e ju lite orättvist för barn det här med läxor, så att eh… en del eh en del barn som har väldigt mycket hjälp av sina föräldrar, alltså hur man jobbar och sådär… har du barn och har föräldrar som jobbar mycket på kvällarna och så, så kanske man inte… kan hjälpa sina barn så mycket med läxor och så, så egentligen så kanske det vore bra om man tränade ganska mycket i skolan på saker, alltså, så att det skulle vara mer rättvist för barn då, kan jag tycka. / …/vi har ganska mycket tid att hjälpa våra barn med läxan då, och vi kan tycka att det är ganska bra… för dom, om man får tänka egoistiskt nu då, så är det, alltså det är två olika sätt då va, egentligen så vore det ju bra då om… om man får träna ganska mycket på sakerna i skolan så man slapp ha läxor, eftersom barn har så olika villkor egentligen /… /
Läxor kanske inte kan bli rättvisa eftersom alla barn har olika förutsättningar både i skolan och i hemmet, men också individuella skillnader som kan skapa orättvisa. Föräldrarna tycker likväl att skolan ska sträva efter att läxorna ska bli så rättvisa som möjligt.
Dom där inövningssläxorna / …/ dom tycker jag inte så mycket om därför att eh…barn har så olika förutsättningar…många barn har eh…jätte svårt att lära sig…något som man bara ska läsa in och har dom då läs och skriv svårigheter till det, då bli ju… läxan i historia och geografi…den blir ju dubbelt så tung för det barnet…andra har jätte lätt och läser det en gång och har bildminne och kommer ihåg både punkt och komma och vad som stod / …/ en del föräldrar har fullt upp med sig själva och orkar inte med sina barns läxor…så då tror jag att det skulle bli ännu mer orättvist…än kanske det här läsinövningarna…men eh…det finns inget entydigt svar, finns inget som är riktigt rättvist / …/
Det är tänkbart att rättvisa aldrig helt och fullt kan uppnås, men att det bör finnas en strävan efter att det blir så rättvist som möjligt för barnen.
6.5
Läxans sociala roll
Informanterna anser att läxan spelar en social roll i hemmet. De ser det som en trevlig stund tillsammans med barnen.
/ …/det är en social stund, det e ju trevligt, och vi har det jätte mysigt ihop så, när vi gör det. Jag lär mig mycket och så.
Läxstunden ses av föräldrarna som ett tillfälle till att ha det trevligt och mysigt. De ser också att de själva kan få till sig kunskap genom läxor.
/ …/och sen sitter man ju med oftast när dom gör läxan…håller sällskap / …/ ja, många gånger är det det, man sitter en stund eller många gånger är man ute i köket och pysslar och dom sitter vid köksbordet och gör sina läxor.
Föräldern finns som en trygghet för barnen och finns som sällskap.
Jag tror inte att eh… läxstunden skulle ha ersatts av annan form av samvaro, det tror jag inte, det kunde nog ha blivit vad som helst, att dom hade mer tid till någon mer hobbyverksamhet eller… var mer hos kompisar eller vad som helst, men jag tror inte att det skulle förändra vårt beteende som familj… när man har en samvaro med varann så… har man nog det i alla fall… inte på grund av läxorna, det tror jag inte, det skulle inte ersätta det, det tror jag inte… nä… det tror jag inte.
Om läxor inte fanns skulle läxstunden inte ersättas av annan social samvaro mellan föräldrarna och barnen. Det är tänkbart att barnen skulle lägga mer tid på fritidsintressen eller kompisar och den trevliga och mysiga stunden skulle minska i omfattning.
6.6
Läxans syfte
Syftet med läxor är inte klarlagt från skolan för någon av informanterna, utan de upplever att det är en självklarhet med läxor. Föräldrarna har en tanke om varför barnen har läxor, men syftet har aldrig ifrågasatts.
Jag har aldrig ifrågasatt de så att jag tycker att det liksom… läxor för mig e ju att befästa något som du har lärt dig i skolan… alltså du får repetera något som du redan har lärt dig i skolan./ …/ men jag förutsätter att skolan lär ut och att man sen får träna hemma / …/
Syftet med läxor är att befästa kunskap, repetera och träna de saker som behandlats i undervisningen i skolan.
/ …/får dom med sig lite hem och får en chans att repetera så kan ju dom som vill i alla fall…hamna på samma…
Från föräldrarna kommer bland annat repetition upp som det syfte som de tror att läxan har. De elever som har svårt att ”hänga med” under lektionerna kan få en möjlighet att i hemmet repetera och träna mer för att kunna hamna på samma nivå som klasskamraterna.
På frågan om föräldern någon gång har fått reda på syftet utav någon lärare svarar informanterna
Näe, inte rakt ut så, jag tror att alla tänker precis som jag… det fattar dom väl att det är repetition (skratt)… men det är aldrig nån som ha… förklarat de /.../
Nä, det bara antar jag… att det är det som är syftet /…/
Ingen av de intervjuade hade fått en direkt anvisning på vad läraren/skolan har för syfte med läxor, utan antog själva utifrån egna erfarenheter och tankar vad de förmodar att syftet är.
Föräldrarna ansåg att syftet med läxor ibland kan medföra straff för barnen. I de fall att något barn har svårigheter i något ämne eller varit sjuk eller liknande kan läxor uppfattas som ett straff. Barnet får då ta hem uppgifter att arbeta med för att komma ifatt de övriga klasskamraterna.
/ …/ och om nån har kommit efter då får dom ju räkna ifatt då så att dom är samlade.
Att ge läxor som ett straff kan tänkas ha negativ effekt både hos barnen samt föräldrarna. Det finns risk att barnet känner sig misslyckad och lågpresterande. Föräldern kan komma att vara anklagande gentemot barnet och känna att barnet presterar svagare än andra barn.
6.7
Läxans betydelse för inlärning
För att inlärning ska ske måste ett visst mått av motivation finnas.
/ …/ jag är inte säker på att det som du läser…jag är inte säker på att det stannar i huvudet för gott…för livet…jag tror att det blir för…eh…läser man in mycket på kort tid så tror jag att det stannar i huvudet i kort tid…lär du in nåt med intresse…får du forska, får du eh…läsa om det som du tycker är kul så eh…sitter det nog…men om man inte begriper varför ska jag lära mig när Karl den tolfte dog…så kan du ju nöta det och skriva av det på ett prov…och du kan ju hålla på hur mycket som helst, men sen när det är färdigt så…så tror jag att det rinner av dig i alla fall.
I de fall uppgiften är rolig och intressant för barnet är det lättare att få kunskapen att fästa i minnet. Läser man in mycket på kort tid kommer det att stanna i minnet under kort tid.
/ …/det beror på hur…alltså…är det så här jätte mycket, är det så här korvstoppning, att man ska lära sig jätte mycket…jättesnabbt…så tror jag att man glömmer bort massor…naturligtvis…alltså…man kan lära sig jätte mycket på ett tillfälle, men sen glömmer man bort allting då/…/ sen tror jag också att det är liksom…också att vad man har för inställning. Om man tycker själv att det är roligt med läxor… om man vill lära sig det här, och man vill lära sig världsdelarna och den här huvudstaden, tycker att det är roligt och lära sig det, alltså det är en frivillig basis, att man tycker att det är roligt, vilken inställning man har, eller om det är mer som ett nödvändigt ont, nu måste jag stoppa in det här i huvudet för att jag ska kunna det, och så glömmer man bort allting, alltså det beror på…vad man själv har för…om man tycker att det är roligt, det påverkar mycket.
Man kan tänka sig att det är viktigt hur läraren lägger upp läxläsningen utifrån olika barns förmågor och intresse. I de fall barnet har intresse för uppgiften kommer barnet förmodligen att bättre lära sig utifrån ett livslångt perspektiv. Motivationen till att arbeta med och redovisa uppgiften blir maximal. Uppgiften känns på så sätt meningsfull.
7
DISKUSSION
Det från början övergripande syftet med undersökningen var att belysa föräldrarnas attityder till läxors betydelse för socialt umgänge och barnens inlärning. I undersökningen framträdde andra mycket intressanta diskussioner, bland annat kring om läxor är rättvisa mot eleverna och vilket ansvar skola, föräldrar och elever har i läxläsningen. På grund av detta krävdes att syftet breddades och att studien utvecklades. Under tiden som undersökningen genomfördes kom funderingar över mitt eget ställningstagande i ämnet. Ämnet har framträtt väldigt komplext, både beroende ur vilket perspektiv man tittar på läxor men också inom ämnet i sig. Om man tittar på läxor ur lärarens perspektiv är det tänkbart att man ofta ger läxor för att hinna med de mål som ska uppnås under terminen samt att skoltiden ofta inte räcker till för att hinna med undervisningen som allt mer fylls av konfliktlösning och samtal om hur man ska vara mot varandra och så vidare. Läraren har fått många fler arbetsuppgifter vilket kan påverka undervisningen. Läxans syfte kan förväntas vara att repetera det som man redan gått igenom i skolan för att befästa kunskapen. Om man tittar ur föräldrarnas perspektiv döljer sig en lika stor komplexitet. Inga barn, inga föräldrar och ingen familj är den andre lik och alla familjer har olika förutsättningar. Sett ur min egen föräldraroll är läxan en social aktivitet. Om läxan inte funnits hade barnens tid fyllts av andra aktiviteter, så som kompisar eller fritidsaktiviteter. Vi hade inte tagit den tiden till att sitta och samtala tillsammans. Det är viktigt att läraren tydligt förmedlar läxans syfte till föräldrarna och att det finns en god kommunikation mellan föräldrar och lärare.
7.1
Rättvisa och orättvisa
Det finns många elever som inte har speciellt goda förutsättningar för att tillfoga sig läxhjälp i hemmet och då kan man ställa sig undrande till om vi har en lika utbildning för alla eller om vissa barn till föräldrar som har kunskap, tid och intresse ska gynnas under utbildningen. Föräldrarna i undersökningen anser att läxor innebär orättvisa för eleverna, både i hemförhållanden och individuella orättvisor. Emellertid visar tidigare forskning av bland annat Sara Högdin71, som behandlats under kapitlet Hjälp med läxor, att de flesta ungdomar i familjer med Svensk bakgrund får stöd och hjälp med läxorna oavsett om föräldrarna är högskoleutbildade eller inte. Däremot i familjer med utländsk bakgrund påvisas skillnader i hur ungdomarna får stöd med läxorna, vilket i dessa fall hänger ihop med föräldrarnas utbildningsnivå. Man kan då anta att det är barn till föräldrar med utländsk bakgrund eller barn som har olika typer av inlärningssvårigheter som förlorar på att läxor förekommer som ett verktyg i utbildningen.
Det är tänkbart att läxans omfång spelar en betydande roll. Det måste vara möjligt för föräldrar med flera barn och långa arbetsdagar att kunna genomföra läxorna. De föräldrar som i undersökningen blev intervjuade ansåg alla att barnen skötte läxorna bra
och att det inte var en källa till konflikt. Det är inte så i alla hem, utan det kan ofta vara så att läxan startar konflikter och osämja inom familjen. Dessa familjer ställer sig antagligen inte lika positiva till läxor som föräldrarna i undersökningen. Ingrid Westlund (forskare vid Lindköpings universitet)72 menar att läxor som man vet att barnen klarar av inte är något problem. Westlund anser att tiden för läxläsning bör vara utsatt eftersom arbetsbördan då blir samma för alla barn. Westlund anser till skillnad mot Högdin att det finns skiljaktigheter i olika familjers möjlighet till läxhjälp.
Vygotskij anser att de levnadsvillkor som barnen lever i påverkar utvecklingen, vilket borde innebära att barn har olika förutsättningar för inlärning via läxor, beroende på deras familjesituation.
7.2
Inställning till läxor
I undersökningen var föräldrarna över lag positiva till att läxor finns, men innehållet och utformningen kan diskuteras, detta också för att skapa rättvisare utbildningsförutsättningar. Man kan då ställa sig frågande till hur detta ska gå till eftersom avsaknaden av kommunikation mellan skolan och hemmen framträder så tydligt i studien.
När tidigare forskning inom området granskats kan man anta att de flesta forskare ställer sig negativa till läxor. Emellertid är det inte så enkelt och entydigt. Det finns mycket positivt med läxor, men man kan ställa sig frågande till om läxor skapar någon rättvisa mellan eleverna. Troligtvis ges de flesta läxor, så som glosor, veckans ord, matematik och så vidare, i samma förhållanden till alla barn. Men alla barn har inte samma individuella förutsättningar att genomföra läxorna. Beroende på individuell inlärningsförmåga och de olika hemförhållanden ett barn har kan man anta läxorna bör, i så stor utsträckning det går, individualiseras. Man bör som lärare reflektera över barn med olika inlärningssvårigheter i läxsituationen samt hur samarbetet mellan läraren och föräldrarna ser ut i dessa fall.
7.3
Ansvar
Ämnet ansvar kan ses ur två olika perspektiv. Barnets, förälderns och skolans ansvar till att läxorna genomförs och planeras på bästa sätt, men också hur läxorna i sig bidrar till att eleverna lär sig att ta ett eget ansvar över sina studier. Föräldrarna i undersökningen är överens om att läxor bidrar till framtida färdigheter i form av ansvar och planering. De menar att barnen behöver ha dessa kunskaper från grundskolan för att klara av gymnasie- och högskolestudier. Läxan handlar till stor del om att repetera någonting som man redan i skolan har införskaffat sig kunskap om eller inblick i och att detta genom hemmet och läxan ska befästas hos eleverna.
Tidigare forskning visar på att om läxarbetet ska kännas meningsfullt behövs en positiv inblandning från vuxna.73 Det krävs att den vuxne planerar inlärningsmaterialet, påminner och uppmuntrar. Olika barn behöver olika sorters stöd från vuxna och de behöver också olika sorters läxor. Forskningen visar vidare att om läxor ska ges i enlighet med resultat från minnesforskningen måste läraren ta hänsyn till elevens förmåga att associera till det som redan är inlärt, elevens koncentrationsförmåga samt att eleven ska tycka att läxan upplevs meningsfull att göra.74
Man kan tänka sig att det krävs ganska genomtänkt och pedagogisk uppläggning av läxorna utifrån lärarens roll, förmodligen lika genomtänkt som själva undervisningen i skolan.
7.4
Läxans betydelse för inlärning
Ingen av föräldrarna i undersökningen ställde sig positiv till det stora antal läxor som man ska plugga igenom inför prov, och de anser att skolan skulle kunna sprida ut proven mer under terminen så att inte allt kom på en gång. De tror inte att ”korvstoppningsmetoden” har någon positiv inverkan på det livslånga lärandet. För en del barn är det nödvändigt med läxor för att befästa kunskap, medan det för andra barn är helt onödigt, menar föräldrarna. Enligt Vygotskijs inlärningsteori borde det vara positivt med läxor eftersom han menar att barnet har de bästa förutsättningarna för inlärning genom samtal med äldre barn och vuxna.75 Detta får (de flesta) barn genom hemmet medan det i skolan finns mycket begränsad tid och resurser för vidare diskussion mellan vuxna och barn som leder fram till djupinlärning.
Utifrån resultatet i undersökningen kan man tycka att det ligger ett stort ansvar på läraren angående läxornas utformning. Enligt motivations- och minnesteoretikerna är det viktigt att man anpassar uppgifterna utifrån barnets unika intresse och förmåga för att uppnå bästa resultat gällande inlärning sett ur ett livslångt perspektiv. Föräldrarna i undersökningen var eniga om att det är lättare att lära sig något om det finns ett intresse och motivation för uppgiften. Konsekvenserna av lärarens utformning av läxorna har alltså stor betydelse. Det är tänkbart att alla barn borde ha individuella läxor som grundar sig i deras genuint personliga intresse, då finns anledning att tro att kunskapen förvärvas och möjligtvis stannar i minnet under en längre tid av livet.
Läxforskning i USA visar att effekterna av läxläsning för de yngre barnen, upp till skolår sex, är mycket små.76 Ju yngre eleven är desto mindre kunskap finns att bygga associationer på. Piaget talar om vad som sker i barnets inre, hur man bygger kunskap eller kognitiv konstruktivism.77 Om man ser till Piagets stadieteorier stämmer de rent
73 Leo, U. (2004) 74 (ibid.)
75 Jerlang, E. & Egeberg, S. (2003) 76 Leo, U. (2004)
