Från redaktionen

1

Marianne Jonsson, "Aurora", skulptur i kopparplåt och -nät, 1988. Foto: Maria Ijintz.

Från redaktionen

kön tog f r a m f ö r allt fart på 1970-talet. M a n observerade att kulturella och sociala v ä r d e r i n g a r o m k ö n e n bl a kan avläsas i ett språks ordförråd. Ett e x e m p e l är att indeln i indeln g e indeln i fru och frökeindeln iindelnte h a r indeln å g o indeln m o t -svarighet på m a n s s i d a n , vilket kan tolkas som att äktenskapet (åtminstone tidigare) spelat en större roll f ö r k v i n n a n s sociala

status ä n f ö r m a n n e n s . Viktigare ä n d å är kanske alla d e s a m m a n s ä t t n i n g a r i svenska språket på -man, liksom a n v ä n d n i n g e n av

han som ö v e r o r d n a d beteckning f ö r b å d e han och hon.

Ett a n n a t sätt att avläsa kvinnors ställ-n i ställ-n g i samhället är att studera språkbruket. Redan i slutet av förra å r h u n d r a d e t gjor-des ett p i o n j ä r a r b e t e vad gäller studier av

2

k ö n e n s olika s p r å k b r u k . Gustaf C e d e r -schiöld m e n a r å r 1899 i en u p p s a t s , Om

kvinnospråk och andra ämnen, att k v i n n o r

och m ä n h a r tillägnat sig d e t språk d e be-höver. U t g å e n d e f r å n skriftspråkets »för-ståndsprosa» konstaterar Cederschiöld att m ä n uttrycker sig abstrakt och nyktert objektivt, k v i n n o r subjektivt och impul-sivt. Det intressanta m e d Cederschiölds ar-bete ä r att h a n n ä r m a r sig olikheterna på ett språksociologiskt sätt, i d e t att h a n ser k ö n e n s olika språk som anpassat till olika d o m ä n e r . K v i n n o r n a s språk är informellt och b e h ö v e r inte heller vara formellt. Män-n e Män-n s språk kaMän-n i vissa fall vara iMän-nformellt, m e n m ä n n e n ä g e r d e s s u t o m ett a n n o r l u n -da språk som ä r knutet till formella situa-tioner.

N u t i d a empiriska u n d e r s ö k n i n g a r visar att k v i n n o r m e r a a n v ä n d e r vad m a n skulle k u n n a kalla m ä n n i s k o c e n t r e r a d e känslo-ord och m ä n m e r a så kallade världscentre-rade »förståndsord», n å g o t som H u l t m a n d i s k u t e r a r i sin artikel i detta n u m m e r av

K VT.

D e n n a språkskillnad visar sig inte bara hos skolelever, u t a n f ö r e k o m m e r även i u n -d e r s ö k n i n g a r av t i -d n i n g s s p r å k och blan-d riksdagsledamöter. M ä n h a r skriften och k v i n n o r talet som r i k t m ä r k e n ä r d e t gäller s p r å k b r u k . Även o m k ö n s o l i k h e t e r n a ibland får k o n k u r r e n s av sociala olikheter, så ä r det u t a n tvivel berättigat att tala o m kvinnligt och manligt språk.

Vissa resultat komplicerar dock bilden av kvinnligt och manligt språk. Till exem-pel visar det sig att k v i n n o r m e r än m ä n ä r b e n ä g n a att lägga sig till m e d prestigeut-tal. K v i n n o r tycks också vara m e r angeläg-na än m ä n att a n v ä n d a standardspråkliga uttal. Detta skulle k u n n a tyda på att kvin-n o r är mycket käkvin-nsliga f ö r det patriarkala samhällets s p r å k n o r m e r och d ä r f ö r skiftar över till vad d e u p p f a t t a r som lämpligt b r u k i en viss situation (t ex f r å n dialekt till riksspråk i samtal m e d en f r ä m l i n g eller till ett m e r vårdat språk i en intervjusitua-tion).

N å g o t som tyder på att k v i n n o r ä r käns-ligare än m ä n f ö r gällande n o r m e r ä r det f a k t u m att kvinnliga r i k s d a g s l e d a m ö t e r i

så h ö g grad a n p a s s a t sig till ett manligt språk och till och m e d slår sina m a n l i g a kolleger i konsten att a n v ä n d a långa ord och m e n i n g a r , något som Kerstin T h e l a n -d e r visat i sin u n -d e r s ö k n i n g av politiker-språk i könsperspektiv (1986). Samtidigt m e d d e n n a faktiska a n p a s s n i n g uttrycker r i k s d a g s k v i n n o r n a en ö n s k a n o m enklare, rakare språk och f r a m h ä v e r s v å r i g h e t e r n a m e d att tala offentligt.

H ä r ligger det n ä r a till h a n d s att f r å g a o m inte kvinnors språk rentav h a r en större potential än m ä n s , eftersom kvinnor tycks k u n n a variera sitt s p r å k b r u k m e r än m ä n . M e n f ö r att k u n n a besvara en s å d a n f r å g a krävs det m e r a forskning o m h u r k v i n n o r och m ä n socialiseras in i språket och vilka språkliga b e g r ä n s n i n g a r i f r å g a o m spel-r u m som könsspel-rollespel-rna skapaspel-r.

*

Att det inte nödvändigtvis är å t g ä r d e r för att f ö r ä n d r a kvinnors s p r å k b r u k som be-hövs f ö r att skapa j ä m s t ä l l d h e t är tydligt o m m a n knyter gällande s p r å k n o r m e r och v ä r d e r i n g a r till övriga n o r m e r och värde-r i n g a värde-r k värde-r i n g kön i samhället. H u värde-r spvärde-råk h ö r i h o p m e d makt ä r något som Eva Er-son tar fasta på i sin artikel. H o n visar h u r hela d e n västerländska t a n k e t r a d i t i o n e n skiljer och värderar k ö n e n olika, och vilka å t e r v e r k n i n g a r detta h a r i d e språkspel som h o n m e n a r försiggår i samhället.

Tor G H u l t m a n h ö r till d e m som ä n d a f r å n 70talet u p p m ä r k s a m m a t f ö r h å l l a n -det mellan språk och kön. U r s p r u n g e t f ö r detta intresse finns i projektet Skrivsyntax d ä r ytterst intressanta, m e n då oförutsedda, könsskillnader f r a m t r ä d d e i analysen av gymnasieelevers uppsatser. D e n diskus-sion som följde pga dessa resultat, l e d d e så s m å n i n g o m f r a m till projektet Språk och

kön i skolan. O m u n d e r s ö k n i n g a r n a s

resul-tat och h u r dessa kan tolkas, skriver T o r (i H u l t m a n h ä r i KVT.

Kerstin N o r d e n s t a m h ö r till d e språk-förskare som s t u d e r a r språklig interaktion i m i n d r e g r u p p e r . I sin artikel beskriver h o n olika samtalsstrategier som är k n u t n a till kön. H o n h a r studerat vardagliga

sam-3

tal i tre olika g r u p p e r : e n g r u p p m e d en-bart m ä n , en a n n a n b e s t å e n d e av k v i n n o r och en tredje m e d b å d e m ä n och kvinnor. N o r d e n s t a m k o m m e r f r a m till att kvinnors sarntalsstil u t m ä r k s av större e n g a g e m a n g och att de ä r bättre lyssnare än m ä n . Också vad d e t gäller ämnesvalet finns det stora skillnader: k v i n n o r talar o m mänskliga re-lationer och n ä r s t å e n d e av b å d a k ö n e n , m e d a n m ä n t a l a r o m saker och a n d r a m ä n .

Synnöve Clason r e p r e s e n t e r a r en i sam-m a n h a n g e t a n n o r l u n d a sam-m e n i övrigt väl-k ä n d i n r i väl-k t n i n g i n o m f o r s väl-k n i n g s o m r å d e t s p r å k och kön, n ä m l i g e n litteraturvetarnas intresse f ö r språket u r en psykoanalytisk synvinkel. För Synnöve Clason b o t t n a r in-tresset f ö r d e n n a infallsvinkel i d e p r o b l e m en litteraturvetare m ö t e r bl a n ä r h o n ska studera texter av m a n l i g a författare. I d e t manifesta skiktet kan k v i n n o b i l d e r n a f r a m s t å som relativt progressiva, m e n en studie av det latenta skiktet — i Clasons fall i H e r m a n n Kants hnpressum — kan ge en m e r f ö r b r y l l a n d e bild, eller som Synnöve Clason uttrycker det, » m a n river hierarkier

och t r a d e r a r d e m på s a m m a gång». Det är detta, för f ö r f a t t a r e n ofta o m e d v e t n a plan, som Clason r i n g a r in i sin artikel. M e d h j ä l p av franska textteoretiker och i synner-het J u l i a Kristeva, ger h o n en bild av språ-ket som en h e t e r o g e n process, snarare än ett h o m o g e n t system.

I detta n u m m e r av KVT publicerar vi också en intervju m e d d e n egyptiska förfat-taren Nawal el Saadawi. I n g r i d B j ö r k m a n t r ä f f a d e h e n n e i Kairo. D e s s u t o m fortsätter g e n u s d e b a t t e n m e d ett inlägg av A n n -C a t h r i n e Aquist, som i diskussionen av ge-nussystemet s a k n a r teori som kan knyta b e g r e p p e t »gender» (ill s t r u k t u r och sam-hälleliga processer.

Nästa n u m m e r av Kvinnovetenskaplig

tid-skrift k o m m e r ut i maj och h a n d l a r o m

be-g r e p p e t »välfärd». Vi v ä l k o m n a r artiklar, recensioner, rapporter, notiser, tips och s y n p u n k t e r !