Film och historia Lärares bruk av film i den svenska grundskolans historieundervisning. Film and history The Use of Film in History Teaching in Swedish Compulsory School Ingrid Bornia

Examensarbete

Film och historia

Lärares bruk av film i den svenska grundskolans historieundervisning

Film and history

The Use of Film in History Teaching in Swedish Compulsory School

Ingrid Bornia

Lärarexamen 90hp Handledare: Ange handledare

Historia

Lärarutbildning 90hp 2013-05-30

Examinator: Martin Kjellgren Handledare: Therese Vincenti Malmgren

Lärande och samhälle Individ och samhälle

2

Sammanfattning

I denna uppsats har jag har valt att fokusera på hur film används i den svenska grundskolans obligatoriska historieundervisning i årskurserna 7-9. Tanken är att belysa hur film används som redskap och komplement i undervisningen och på vilket sätt filmen följs upp. Undersökningen har visat att användandet av film kan fungera som komplement i undervisningen, då detta i mångt och mycket kan ge en djupare förståelse och inblick i människors livsvillkor och samhällets förändringar genom historien. Men det är själva uppföljningen och bearbetningen av filmen som är avgörande om historiefilmer ska fungera i undervisningssyfte. Undersökningen utfördes som en halvtstrukturerad kvalitativ intervju. Detta val av förfarande grundar sig i att jag var ute efter så öppna svar som möjligt, vilket gav respondenterna möjlighet att prata mer öppet. Undersökning har visat att användandet av film i historieundervisningen är ett av många redskap som läraren kan använda sig av för att motivera eleverna för ämnet historia. Undersökningens resultat har även visat att eftersom många av dagens grundskoleelever har stora språksvårigheter, kan det bli svårt för läraren när denne ska välja film. Men trots det faktum att många grundskoleelever har språksvårigheter, borde detta inte vara ett hinder när läraren väljer att visa film i historieundervisningen. Anledningen är att tittaren i mångt och mycket faktiskt förstår vad filmen handlar om även om denne inte förstår vad skådespelarna säger. Det är alltså möjligt för eleven att hänga med i filmen och förstå dess huvudsakliga handling även om skådespelarna talar ett annat språk.

3

Innehållsförteckning

1. Inledning 4

1.1. Bakgrund 5

1.2. Syfte och frågeställningar 7

2. Litteraturgenomgång och teoretiskt perspektiv 8

2.1. Tolkning av historiefilmer 10

3. Metod 16

3.1. Forskningsetiska överväganden 17

3.2. Bearbetning och analys 18

4. Resultat 19

4.1. Film i historieundervisningen 19

4.2. Förberedelse inför filmvisandet 21

4.3. Uppföljning av visad film 23

4.4. Lärarnas uppfattning om elevers inställning till historiefilmer 25

4.5. Hur lärare kan öka motivationen/intresset hos elever för ämnet historia genom filmvisning 26

4.6. Inställning till mediekultur 28

4.7. Sammanfattning 29

5. Analys 30

5.1. Språkets betydelse och medierande redskap 31

5.2. Learning by doing 32

5.3. Tidsperspektivets betydelse 34

6. Slutsats och diskussion 35

4

1. Inledning

I denna uppsats har jag har valt att fokusera på hur historiefilmer används i grundskolans obligatoriska historieundervisning i årskurserna 7-9. I detta sammanhang skriver jag om historiefilmer som används i undervisningssyfte för att ge en visuell bild av hur det kunde se ut förr i tiden. En film som brukar visas i grundskolan för att visa hur det såg ut i Frankrike innan franska revolutionen är Röda Nejlikan. Ett annat exempel på historiefilm som används i undervisningssyfte är Anne Franks dagbok som används för att belysa hur situationen såg ut för judarna i bland annat Tyskland innan andra världskriget bröt ut. Tanken är att ta reda på hur film används som redskap och komplement i undervisningen och på vilket sätt filmen följs upp. Användandet av film i historieundervisningen i grundskolan är ingen ny företeelse, men om film som redskap eller komplement används på rätt sätt i undervisningen, kan historiefilm ge en djupare inblick i hur dåtidens människor levde, och även hur samhällets förändringar sett ut genom historien. Detta innebär att det är själva uppföljningen och bearbetningen av filmen som är avgörande för om visandet av historiefilmer ska fungera i undervisningssyfte.

Nancy Hartsmar skriver om vikten av att elever får ett historiemedvetande för att ge dem en tidsförståelse och tidsperspektiv i ämnet historia. Det är viktigt att eleverna förstår att varje människa är en del av historien och att det även är människan som skapar historien. Det är detta som författaren menar med begreppet historiemedvetande (Hartsmar, 2001). Generellt sett lägger ungdomar i dag mer tid på sociala medier jämfört med vad de lägger på det egna lärandet i skolan. Trots detta, är det sällan som värdet i mediekulturen sätts i fokus. Media som undervisningsredskap har i dag blivit allt vanligare inom skolans ramar och olika former av media används allt mer i skolundervisningen (Holmberg, 2006).

Vi lever idag i ett IT – och informationssamhälle där skolans utmaning varit att ersätta gammal undervisningsteknik, där katederundervisning varit den dominerande undervisningsformen med nya, där användandet av olika former av multimedia tagit allt större plats. Trots denna utveckling, betraktas mediekulturen från skolhåll ibland som problematisk då mediekulturen för många unga blivit ett alternativt bildningsmedel som konkurrerar med skolan om tid, uppmärksamhet och intresse (Persson, 2000).

5

1.1. Bakgrund

I Skolverkets strävansmål för den svenska grundskolan i ämnet historia står det skrivet att:

Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser. Eleverna ska genom undervisningen även ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till grund för historisk kunskap. Undervisningen ska vidare bidra till att eleverna utvecklar förståelse för att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar(Skolverkets kursplan (2011) – Historia).

I skolverkets kursmål för ämnet historia, går det även att läsa om historieämnets viktiga syfte och roll i grundskolans undervisning. Historieämnets betydelse grundar sig i att historia är ett viktigt redskap för att förstå all kunskap, framförallt eftersom hela samhället är genomsyrat av olika historiska dimensioner. Ämnet är i synnerhet viktigt eftersom det ger förklaringar till olika historiska händelser och samhälleliga utvecklingar, vilka kan ses och förstås ur olika perspektiv. Men historia ses även som särskilt betydelsefullt, eftersom det främsta syftet med historieundervisningen är att generera ett källkritiskt tänkande hos eleverna, vilken ska fungera som ett redskap för att förstå samhällets sociala och kulturella utveckling (Skolverkets kursplan (2011) - Historia).

Skolans uppgift att ständigt möta samhällsförändringarna där olika former av media fått en allt större betydelse bland unga, har visat sig inte vara så enkel. Framförallt då mediakulturen blivit ett utbrett fritidsintresse för många unga och, att dra in denna i skolundervisningen där den ställs mot skolans traditionella undervisning och hitta en balans mellan dessa, kan vara svårt (Holmberg, 1994).

I skolan är det meningen att barnen ska ges de förutsättningar som de behöver för att kunna delta i samhället och bli goda samhällsmedborgare. En av de viktigaste premisserna som behövs för att skolan ska lyckas med detta, är att eleverna besitter goda språkkunskaper. Anledningen är att, för att vi ska kunna formulera oss och få möjlighet att ta del av och förstå samhällslivet, är det viktigt att kunna behärska det dagliga språket. I vårt moderna samhälle finns det många olika former av medier som vi använder oss av dagligen men, den främsta mediekonsumtionen är utan tvekan rörliga bilder, det vill säga olika former av film (Holmberg, 1994).

6

I skolans läroplan har det länge funnits ett vidgat textbegrepp, där film fått samma klassiska mediestatus som skollitteraturen. Detta har inneburit en ständig kamp för många lärare, då de i mångt och mycket befinner sig i en kontinuerlig strid, mellan gamla och nya undervisningsformer, framförallt då medier i allt större utsträckning ska inkorporeras i undervisningen (Holmberg, 2006).

Dessa förändringar har bidragit till att IT och media blivit allt mer betydelsefulla verktyg för lärarnas undervisning. Nackdelen med denna utveckling är att synen på skolan som institution också har förändrats. Då skolans mål är att ständigt möta samhällsutvecklingen, är det inget konstigt att olika problem uppstår i mötet mellan gammalt och nytt. Skolan ses inte längre som en väg in i vuxenlivet och eleverna har, jämfört med tidigare, helt andra sätt att socialisera. De flesta unga lever här och nu och skolmotivationen bland många elever har sjunkit. Det har även blivit allt svårare att motivera skolarbetets syfte för eleverna eftersom framtiden inte känns relevant (Persson, 2000).

Trots att skolan är den plats där elever spenderar mestadels av sin tid, har skolan som utbildningsinstitution fått konkurrens av IT och media som i mångt och mycket blivit ett alternativt bildningsmedel för många unga. Olika former av media konkurrerar med skolan om tid, uppmärksamhet och intresse. Internetsurfande, musiklyssnande/musikskapande, filmtittande men även umgänget med kompisarna i dessa sammanhang värderas högre och uppfattas som mer meningsfulla än de aktiviteter som skolan erbjuder (Persson, 2000).

Historiker, sociologer samt filmvetare har genom årens lopp ständigt betonat vikten av att studera relationen mellan film och historia, vilka även har påpekat att vissa filmer i mångt och mycket innehåller ett stort outnyttjat historiskt källmaterial. Trots detta, har en del kritiker under årens lopp ställt många frågor gällande till vilken grad historiefilmer verkligen speglar verkliga händelser. Kritikerna menar att sättet som historiska filmer gestaltar verkligheten ofta inte stämmer, eftersom vissa filmer uppvisar stora brister i den historiska sanningsenligheten, vilket innebär att filmens trovärdighet kan bli ifrågasatt men även vara missvisande (Jönsson, 2004). I efterkrigstidens Tyskland, fokuserade en del forskare och akademiker på relationen mellan massmedia, samhälle, kultur och individ. Diskussionen genererade många frågeställningar som berörde olika mediers sätt att skildra det förflutna, något som i synnerhet engagerade vissa historiker och sociologer. Denna hetsiga diskussion gav upphov till många avhandlingar och studier kring relationen mellan kultur och medier över hela västvärlden. Under 1950-talet fram

7

till tidigt 1960-tal, blev samtalen om just mediets roll, ansvar och påverkan centrala diskussionsämnen inom humaniora (Jönsson, 2004).

År 1968 inleddes den första seriösa konferensen angående relationen mellan film och historia. 1989 spred sig även detta intresse till svenska forskare som intresserade sig i relationen mellan kultur och media. En del svenska forskare ansåg att film i mångt och mycket kan ses som trovärdiga historiska källor. Trots svenska forskares växande intresse inom detta område, var det inte förrän under 1990-talet som den svenska forskningen baserad på relationen mellan film och historia fick sitt stora genomslag (Jönsson, 2004).

Om historiefilmer ska användas i grundskolans obligatoriska historieundervisning som ett komplement eller redskap i undervisningen, är det viktigt att läraren även tar upp källkritiska aspekter om själva filmen. Syftet med filmvisandet i klassen ska vara att exempelvis ge en inblick i hur dåtidens samhälle kunde se ut, eller en inblick i viktiga historiska händelser, för att eleverna sedan ska få möjlighet att ställa olika frågor i bearbetningen eller uppföljningen av filmen.

1.2. Syfte och frågeställningar

I denna uppsats har jag har valt att fokusera på hur film används i den svenska grundskolans obligatoriska historieundervisning i årskurserna 7-9. Tanken är att belysa hur film används som redskap och komplement i undervisningen och på vilket sätt filmen följs upp. Utifrån teori och empiri kommer jag att besvara frågeställningarna där jag även analyserar om film kan ha en påverkan hos eleverna i ämnet historia och i så fall på vilket sätt. I min undersökning utgår jag från följande frågeställningar:

– Varför väljer lärare att visa film i undervisningssyfte och bearbetas filmen efteråt? – Hur ser läraren på betydelsen av att följa upp filmen?

8

2. Litteraturgenomgång och teoretiskt perspektiv

Det finns inte mycket forskning som behandlar just hur lärare använder film som komplement i skolundervisningen. Den forskning som finns fokuserar främst på hur historiefilmer gestaltar verkliga historiska händelser och hur olika filmregissörer väljer att framställa samt producera filmen (Jönsson, 2004).

Klas-Göran Karlsson och Ulf Zander (2004) tar upp olika aspekter av ämnet historia och hur historia på bästa sätt kan förmedlas till elever. Författarna menar att ämnet historia inte är något konkret och att sättet historien förmedlas genom film, kan tolkas ur olika perspektiv. Eftersom filmmakarna inte alltid har korrekta historiska källor, kan vissa historiska filmer ha inslag av exempelvis kläder och smycken som inte stämmer överens med den gestaltande historiska epoken. Författarna menar att film i mångt och mycket kan sägas skildra historien, men det är

sättet det skildras på som är intressant (Karlsson och Zander, 2004).

Författarna menar att begreppen historiebruk samt historiekultur har studerats under många år och studier har visat att det finns ett stort behov av att studera historieförmedling ur ett brett samhällsperspektiv. Förklaringen bottnar i att utvecklingen i samhället har gett upphov till ett växande intresse för ämnet historia. Historieämnet i skolan har även fått en större betydelse de sista femton åren och mycket fokus har hamnat på hur läraren förmedlar historia till eleverna (Karlsson och Zander, 2004).

Ett annat faktum är enligt Karlsson och Zander de konsekvenser som politiken kan ha på ämnet historia då det är regeringen som beslutar vilka riktlinjer som gäller inom historieundervisningen. Historieböckernas innehåll har också förändrats de senaste åren då historieforskningen ständigt kommer med ny fakta. Författarna menar att vikten av att förstå varför historia är viktigt är lika betydelsefullt som hur ämnet förmedlas till eleverna. Innan olika former av medier utvecklades och började inkorporeras i undervisningen, var historieundervisningen den enda undervisningsformen som studerade hur människas kunskaper och föreställningar format hur vi ser på historien och att samhället alltid har haft och fortfarande har, ett ursprung och en framtid (Karlsson och Zander, 2004).

Ulf Zander (2004) tar upp hur film på olika sätt kan fungera som historieförmedlare och skriver om hur film under 1900-talet varit den viktigaste historieförmedlaren efter befintlig historisk litteratur. Författaren menar att efter mediets födelse fick rörliga bilder allt större

9

betydelse, särskild då filmmakarna hävdat att filmen varit baserad på verkliga händelser. De tekniska framstegen som tog fart på 1990-talet, bidrog till att filmen i allt högre utsträckning fick större betydelse som historieförmedlare. Ny digital filmteknik har gjort det möjligt att förmedla olika dimensioner och känslor som fått publiken att i mångt och mycket känna sig närvarande i en annan tid och plats. Trots detta existerar det skillnader i hur filmer skildras, menar Zander (2004). Det innebär att filmer som utspelas i en historisk miljö har dels en del av det förflutna i sig, men även en del av samtiden i sig när det historiska förloppet ska spelas upp, något som tittaren måste ha i åtanke (Zander, 2004).

Att utgå ifrån att filmer kan fungera som tillitliga historieförmedlare är inte helt korrekt eller problemfritt. Detta betyder att om filmmakaren exempelvis inte vill att en särskild film ska ge upphov till starka nationalistiska strömningar, kan regissören medvetet välja ut politiskt korrekta representationer av en särskild historisk händelse eller förflutenhet för att få filmen att passa in i sammanhanget (Zander, 2004). En annan problematik som ligger nära till hands är att en del personer, perioder eller händelser kan få för stort utrymme på vita duken och på tv, medans andra händelser inte nämns eller rent av glöms bort. Detta är en av farorna med att gestalta historiska händelser på film, menar Zander då det kan finnas en risk att det enda som sedan kvarstår är tillrättalagda filmversioner av den skildrade epoken eller händelsen utifrån filmmakarens perspektiv eller dennes medvetna val av vad som gestaltas (Zander, 2004).

Mats Jönsson (2004) har utfört fördjupande analyserar av olika kända filmer som ska skildra historiska händelser. Jönsson har valt att fokusera på hur Hollywoodfilmer gestaltar verkliga historiska händelser, och hur dessa filmer kom att bli ett föredöme för hur filmer produceras världen över. Författaren utgår i första hand ifrån historikers och sociologers syn på hur historiska filmer presenteras. Författaren menar vidare att film genom åren tjänat olika syften, där politiska motiv under vissa perioder varit en drivande kraft bakom hur regissören väljer att vinkla filmen. Jönsson skriver vidare om hur europeiska filmer i allt större utsträckning varit och fortfarande är, influerade av filmer från Hollywood, och menar därmed att USA i mångt och mycket sätter normen för hur historiska filmer framställs (Jönsson, 2004).

När filmtekniken under 1990-talet började utvecklas allt mer, blev det möjligt för filmskaparna att lägga till olika detaljer i filmen för att göra filmen mer verklighetstrogen, något som tidigare inte varit möjligt. Detta blev ett stort genomslag för filmindustrin men framförallt för publiken, då filmen som visades upplevdes mer levande. Ända sedan filmmediet såg ljuset

10

för första gången, har historiker och andra samhällsvetare studerat och analyserat relationen mellan film och historia vilken utgått ifrån hur film verkligen gestaltar verkliga händelser då Hollywoodfilmer tenderar att försköna händelser och epoker så att dessa bättre går ihop med vad publiken vill se. Tyskland har blivit en förebild för många andra länder när det kommer till diskussioner om och kring relationen mellan historia, film och media. Än idag är debatten kring media och historia aktuell och de främsta språkrören finner man fortfarande i Tyskland (Jönsson, 2004).

Jönsson menar att den främsta förklaringen anses bottna i de stora debatterna och diskussionerna som började uppstå under 1920-talet och framåt. Jönsson menar vidare att de största frågorna som cirkulerar när det talas om relationen mellan film och historia, är på vilket sätt publiken väljer att se eller tolka filmens historiska skildringar, eller väljer att se på filmens funktion som en samtida historisk källa (Jönsson, 2004).

2.1. Tolkning av historiefilmer

John-Henri Holmberg har gjort djupgående analyseringar av olika filmgenrer, där han beskriver hur filmpubliken skapar sig en egen tolkning av berättelsen filmen gestaltar. Bokens sista kapitel handlar om hur film används i undervisningen och varför det är viktigt att lärare utnyttjar denna resurs där elevers språkkunskaper är avgörande för hur filmen tolkas. Med språkkunskaper menar författaren, att innan läraren spelar upp filmen måste denne ha förberett lektionen, helst genom att först själv se filmen några gånger och då avgöra om språket i filmen inte är för svårt för eleverna (Holmberg, 2006).

Därför är att det är viktigt att läraren stoppar filmen med jämna mellanrum för att ta upp svåra ord, eller pausar filmen vid en viss händelse för att diskutera detta med klassen, en process som är viktig om eleverna ska kunna tolka, analysera och förstå filmens innehåll. Holmberg skriver att skolan är den institution som ska ge eleverna de redskap de behöver för att klara sig i samhället och bli goda samhällsmedborgare. En av redskapen som är avgörande för hur eleven ska ha möjlighet att klara sig är just goda språkkunskaper. Alla medborgare måste kunna ta del

11

av samhället, kunna formulera sig på ett tydligt sätt men även förstå det språk som talas (Holmberg, 2006).

Genom att använda film i större utsträckning i skolan och sedan fördjupa sig i vad som visats, kan läraren bidra till ett ökat intresse för undervisningen bland eleverna. En annan aspekt är även att eleverna lär sig att behärska de texter och det språk som används i dagens samhälle. I dag är det många olika former av sociala medier som används men den främsta formen är just rörliga bilder, det vill säga film. När film används i undervisningen brukar det ofta ske utifrån filmens innehåll, då analysen av filmen ska bli en del av studieområdet för att filmen ska få en mening (Holmberg, 2006).

Holmberg menar även att när filmen bearbetas på detta vis, behandlas inte filmen i sig ur ett språkligt perspektiv på så sätt som andra ämnen i skolan behandlas. I dag är det vanligt att använda olika former av sociala medier som komplement i undervisningen och fler elever hänger även med i undervisningen med hjälp av media. Författaren menar även att syftet med undervisningen måste styra valet av film och det faktum att sociala medier fått större utrymme i skolans styrdokument är en intressant utveckling (Holmberg, 2006).

Magnus Persson beskriver ingående hur ungdomars förutsättningar och sociala liv förändrats drastiskt i takt med samhällets kulturella och sociala omvälvningar. Han skriver om mediekulturens betydelse för ungdomar, och om vikten av att inkorporera denna i undervisningen. Författaren skriver att det främst är bristen på mediekunskaper bland en del lärare som hindrar dessa från att införliva film i undervisningen. Författaren skriver vidare om den kulturella friställning som ungdomar idag befinner sig i, där media spelar en allt mer betydelsefull roll i ungdomars liv (Persson, 2000).

Författaren går in på djupet när han analyserar hur olika skolor tacklat mediekulturens framväxt. Han menar att skolan vilar på gamla normer och en cementerad skolkultur som gör det svårt med förändringar inom institutionen. Det är bland annat denna förklaring som enligt Persson ligger bakom många skolors förhållningssätt gentemot olika former av media och populärkultur och väljer därför att lämna fenomenet utanför skolans väggar (Persson, 2000). Persson betonar även vikten av att bedriva en undervisning som verkligen utgår ifrån elevernas egna erfarenheter, där mediekulturen spelar en viktig roll. Författaren skriver bland annat om ungas förändrade sätt att socialisera, och hur detta påverkar unga. Med andra ord har vårt moderna samhälle bidragit till att dagens unga fått en annan inställning till traditioner och

12

värderingar, jämfört med hur det var när exempelvis ungdomarnas föräldrar var unga. Ett tydligt exempel på denna utveckling är enligt författaren att det inte längre är lika vanligt att gå i föräldrarnas fotspår när det kommer till utbildning, yrkesval eller levnadssätt (Persson, 2000). Roger Säljö skriver om hur människan redan från tidernas begynnelse, använt sig av olika former av redskap och artefakter som under århundradens lopp bidragit till både mental och fysisk utveckling hos människan. Dessa redskap innefattar allt från vår språkliga och fysiska utveckling, som exempelvis sättet vi lärt oss att använda av våra händer och fingrar, och hur dessa redskap bidragit till vår utveckling genom olika läroprocesser. Vi är även ständigt omringade av olika typer av mediala redskap och sedan datorns födelse, har den medias utveckling påverkat hela vår livsvärld. Säljö menar vidare att språk och kommunikation är ett av de viktigaste redskapen vi behöver för att få de förutsättningar vi behöver för att kunna lära och utvecklas som personer (Säljö, 2007).

Säljö utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv där hela individens livsvärld är i centrum, alltså individens sociala, kulturella och språkliga förutsättningar. Den sociala interaktionen är också en vital del av människans utveckling eftersom det är genom interaktion som vi lär. Dagens moderna människa har en uppsättning redskap som har en viktig funktion för vår utveckling (Säljö, 2007). Vi har olika former av sociala medier och en mängd olika typer av litteratur som har gett oss vissa kunskaper. Vad som utmärker dessa artefakter är det faktum att alla är utvecklade samt tillverkade av människan för människan. Dessa artefakter har förvandlat vår livsvärld och gett oss tillgång till många bekvämligheter som exempelvis sättet vi förflyttar oss på, hur vi kommunicerar och hur vi tillverkar olika föremål. Denna utveckling har påverkat vårt sätt att lära men även vårt sätt att tänka och umgås (Säljö, 2007).

Människans bästa redskap är utvecklandet av språket och det är detta som gett människan de förutsättningarna som behövs för att kunna kommunicera och utbyta erfarenheter och lärdomar av varandra. Författaren betonar betydelsen av språket då denna möjliggör en form av socialisation som är unik för människan (Säljö, 2007).

Magnus Hermansson Adler (2009) skriver om historieämnets betydelse genom att förklara att vi är och kommer att förbli historiska varelser. Allt människan gör lämnar spår efter sig och det som hände igår påverkar oss idag. Vi lever alltså ständigt i historien som beskriver människan i tid och rum och det är dessa beskrivningar som förklarar hur och varför samhället förändrats och hur detta påverkar människans livsvillkor. Den historiska dimensionen är också

13

identitetsskapande, då frågor som exempelvis vem jag är och vart är jag på väg gör det möjligt för individen att förstå historiens och människans roll i samhället. När individen förstår denna utveckling och kan svara på dessa frågor har en förståelse för den egna historien synliggjorts och med denna även den egna identiteten (Adler, 2009).

Författaren menar att det finns olika teoretiska förutsättningar som måste tas i beaktande när läraren ska planera historielektionen, där de statliga styrdokumenten är de riktlinjer läraren måste utgå ifrån. Andra aspekter läraren måste ha med sig är att ta hänsyn till är elevens egen uppfattning om ämnet historia och dess innehåll. Det är inte möjligt att lära ut historia genom att endast analysera samt leva in sig i olika historiska händelser. Genom olika former av gestaltningar får eleven ett annat förhållningssätt till ämnet eftersom olika övningar såsom att läsa och skriva ingår i undervisningen (Adler, 2009).

Adler skriver vidare om vikten av att följa upp den film som läraren visats. Detta kan göras på flera olika sätt bara man har lite fantasi. Då alla elever lär på olika sätt, gäller det att försöka anpassa undervisningen så att eleverna får en möjlighet att arbeta själva. Författaren har arbetat fram ett pedagogiskt förslag till hur en uppföljning av visad film kan genomföras där filmens innehåll, syfte samt filmens metoder och effekter diskuteras. Eleverna får då svara skriftligt eller muntligt på frågor om filmen de sett, som exempelvis vad filmen handlar om, hur filmen kan tolkas men även hur filmen kan analyseras ur ett källkritiskt perspektiv (Adler, 2009).

Författaren skriver om vikten av att bearbeta filmens syfte, det vill säga hur filmen exempelvis speglar samhället men även om filmen förmedlar något till tittarna. Olika metoder och effekter som filmmakaren använt sig av är också viktiga beståndsdelar i uppföljningen, till exempel om filmen har någon särskild huvudperson eller om filmen utspelar sig i en speciell miljö eller tidsepok (Adler, 2009). Detta arbetssätt är en bra metod för uppföljning samt bearbetning av den visade filmen, framförallt eftersom filmens innehåll tas upp och analyseras. Om filmen ska ges en mening i undervisningen är det avgörande att belysa filmens syfte för eleverna exempelvis förklara varför just denna film ska ses. Arbetssättet kan eventuellt kritiseras av vissa, med argumentet att historiefilmer inte alltid ger en korrekt bild av hur en viss händelse eller historisk epok gestalts i filmen, vilket även Mats Jönsson (2004) skriver om. Läraren har även en roll när det kommer till att förklara för eleverna just det faktum att filmer i mångt och mycket inte alltid kan ge en exakt bild av hur det egentligen var att leva i dåtidens samhälle (Adler, 2009).

14

Nancy Hartsmar skriver om vikten av att elever får ett historiemedvetande för att ge dem en tidsförståelse och tidsperspektiv i ämnet historia. Det är viktigt att eleverna förstår att varje människa är en del av historien och att det även är människan som skapar historien. Hartsmar betonar vikten av att ha en kronologisk bakgrund när olika historiska händelseförlopp ska tas upp i historieundervisningen. Författaren menar att en kronologisk bakgrund är viktig om eleverna ska ha möjlighet att sätta in den historiska händelsen i ett tidsperspektiv och sammanhang. Kronologin fungerar då som ett redskap som hjälper eleven att ta till sig men även att förstå vad historia tidsmedvetande och historiemedvetande innebär (Hartsmar, 2001).

Även Hartsmar menar att språket är viktigt då det är samspelet mellan ord och mening som genererar en form av kunskapsutveckling, vilken i sin tur ger undervisningsstoffet en mening. Historiska händelser eller förlopp får en betydelse när man använder begrepp som elever förstår. Begreppen får då en mening och blir då lättare att förstå samt relatera till. När historieläraren bedriver sin undervisning är det viktigt att förtydliga från början att varje människa måste ha någon form av tidsmedvetande i historieämnet. Historiemedvetandet och tidsmedvetandet ger upphov till olika tolkningar av nutid och dåtid där olika förväntningar om framtiden blir en del av den egna identiteten. Hartsmar har sammanfattat begreppet på ett sätt som tydliggör vad historiemedvetande är för något (Hartsmar, 2001).

Historiemedvetande innebär kunskap om att alla människor och alla inriktningar och former av samexistens som ständigt skapas genom mänsklig interaktion existerar i tid. Detta innebär att allt har ett ursprung och en framtid som inte är stabil, oföränderlig eller utan förutsättningar. Begreppet innefattar sammanhanget mellan tolkningen av det förflutna, förståelse av nutiden och perspektiv på framtiden, det vill säga hur dåtiden är närvarande i föreställningen och uppfattningen om nuet. Historiemedvetande vilar på en gemensam förståelse som grundar sig på emotionella upplevelser. Den gemensamma förståelsen är en nödvändig beståndsdel i bildandet och upprätthållandet av mänskliga samhällen (Hartsmar, 2001).

Jag kommer att utgå ifrån Lev Vygotskijs kulturhistoriska teori, som innebär att den personliga och intellektuella utvecklingen tar form när vi införlivar språk och kultur i ett dialektiskt samspel mellan oss själva och omvärlden. Detta sampel tar form mellan tidigare upplevelser och nya sätt att uppfatta världen och oss själva när de gamla normerna och synsätten ersätts med nya. Denna teori är av betydelse då språket är ett viktigt redskap för att interagera med andra men även för den personliga utvecklingen (Egidius, 2000).

15

För att förstå Vygotskijs pedagogiska och psykologiska utgångspunkter är det viktigt att veta att han levde då Sovjetunionen fortfarande existerade. Vygotskij var starkt påverkad av marxistisk och materialistisk filosofi vilken låg till grund i hans forskning. Detta förklarar hans syn på människan och hur människan genom arbete och kollektiv verksamhet inom olika områden kan påverka och omskapa världen. För Vygotskij var kulturbegreppet inte det enda som kunde förklara varför det existerade sociala skillnader mellan människor (Egidius, 2000).

Han menade att de sociokulturella aspekterna var viktigare att utgå ifrån då det är genom dessa som människan i socialisation med andra, utvecklas till en tänkande, kännande och kommunicerande varelse. Språket och kommunikationen var viktiga redskap för Vygotskij då han menade att språket var avgörande för hur individens sociokulturella utveckling formades, då det är genom språket vi lär oss kommunicera, lösa problem, minnas samt förstå oss själva och vår omgivning (Säljö, 2008).

Jag kommer även att utgå ifrån John Deweys teori vilken utgår ifrån den enskilda individen och dess förutsättningar. Hans teori var starkt påverkad av filosofiska tankar som innefattade en del problemområden och frågor av social natur. Dessa problem gav upphov till diverse frågeställningar om exempelvis vad kunskap egentligen var och vad utbildning egentligen syftade till. Med denna bakgrund, kan det hävdas att Deweys filosofiska tankar i mångt och mycket definierar en grundläggande pedagogisk teori. Dewey fokuserande främst på individen och det sociala sammanhanget som omsluter den samma och genom detta förhållningssätt formulerade han didaktiska problemområden som än idag är av stor pedagogisk betydelse (Sundgren, 2008).

En av Deweys utgångspunkter var att människans personliga intressen, förutsättningar och behov är en viktig utgångspunkt för all kunskapsinhämtande. Många pedagoger i dag är också överens om att lärandet är något meningsfullt och är ett led i den personliga utvecklingen. Deweys pedagogik blev väldigt framgångsrik då den fokuserade på den enskilda individen och dennes förutsättningar och behov (Dewey, 1980).

16

3. Metod

Valet av tillvägagångssätt i min undersökning, baserar sig på det faktum att intervjuer kan vara ett effektivt sätt för såväl den erfarne som den oerfarne forskaren att använda sig av i olika undersökningar. Den är effektiv i den bemärkelsen att den som intervjuar inte behöver ha någon erfarenhet inom intervjuteknik. Det grundläggande kravet är att forskaren ska kunna föra en konversation, utan att ta för mycket plats (Kvale, 2009).

Metodmässigt kan jag säga att intervjuer definitivt är något som forskaren blir bättre på ju fler intervjuer som genomförs. Det är viktigt att forskaren inte missförstår något av vad intervjupersonen säger och den möjligheten går inte att bortse ifrån. Med mer intervjuerfarenhet kommer även intervjufrågorna att bli mer tydligt formulerade.

Visserligen krävs det en del erfarenhet för att en intervju ska kunna utföras så bra som möjligt, men det viktiga är att få med allt som respondenten säger för att sedan kunna dokumentera och analysera intervjun. Skillnaden mellan en intervju och en konversation är att själva intervjun kräver att forskaren har en förkunskap inom området, där även olika antaganden är avgörande för att få ett djup i intervjun (Denscombe, 2000).

Jag har gjort en halvstrukturerad kvalitativ undersökning som består av intervjuer vilka varade i ca en timme per person. Intervjuerna har sedan transkriberats och efterhand analyseras med hjälp av litteratur. Val av förfarande grundar sig i att jag var ute efter så öppna svar som möjligt, då detta ger respondenterna möjlighet att sväva ut lite i sina berättelser (Kvale, 2009).

Nackdelen med detta val av tillvägagångssätt, är att den ovana forskaren kan invaggas i en falsk känsla av säkerhet. Anledningen är att intervjuns mer avslappnande karaktär kan generera en ganska lugn inställning till själva planeringen, förberedelserna och genomförandet av metoden. Med detta sagt, är det även på sin plats att poängtera vikten av att vara väl förberedd inför intervjun, eftersom forskaren hela tiden måste tänka på att vara lyhörd under intervjun och även tänka på att bringa respondenten en känsla av trygghet (Kvale, 2009).

Jag intervjuade fyra SO-lärare och inför varje intervjutillfälle hade jag förberett fem frågor. Frågorna följdes av följdfrågor vars funktion var att lätta upp stämningen lite så att samtalen blev mer naturliga till sin natur. Eftersom jag var ute efter så öppna svar som möjligt, var

17

följdfrågorna hjälpsamma då lärarna fick möjlighet att svara mer öppet på frågorna. Mina förberedda frågor var följande:

 Hur ser du på sättet lärare använder film i undervisningen?

 Hur brukar du förbereda en lektion när du planerar att visa film för dina elever?

 Hur brukar du följa upp filmen som visats?

 På vilket sätt tror du lärare kan öka motivationen eller intresset hos eleverna för ämnet historia genom filmvisning?

 Vad innebär mediekultur för dig?

Jag pratade med lärarna på de berörda skolorna och vi bestämde att vi skulle pratas vid en vecka senare. En vecka senare ringde jag till samtliga lärare och bestämde då tid och datum för intervjuerna. Dessvärre var det två lärare som i sista stund drog sig ur och därför blev antalet respondenter fyra istället för sex.

De lärare som låtit sig intervjuas kommer från olika grundskolor i Malmö. Alla är i grunden historielärare och samtliga undervisar i de fyra SO - ämnena historia, geografi, religion och samhällskunskap. Lärarna som intervjuades har alla arbetat i minst tio år och är väldigt erfarna inom läraryrket.

Namnet på de intervjuade lärarna har jag fingerat för att bevara deras anonymitet.

Respondenterna har jag valt att kalla för Sven, Göran, Anna och Staffan. Samtliga intervjuer gjordes den 28/2 2013 mellan klockan 9.30 och 16.30. Undersökningen genomfördes genom ett slumpmässigt urval där jag inte i förväg hade bestämt vilka skolor jag skulle vända mig till (Denscombe, 2006).

3.1. Forskningsetiska överväganden

Med tanke på intervjupersonernas integritet har jag tillämpat de fyra forskningsetiska principerna (Forskningsetiska principer, pdf – fil hämtad 2013-02 – 18).

Den första innefattar informationskravet som innebär att respondenten informeras om undersökningens syfte, undersökningens villkor samt att deltagandet är frivilligt och kan

18

avbrytas när som helst om respondenten vill det. Den andra innefattar samtyckeskravet vilket betyder att medverka är frivillig och kan avbrytas när som helst om intervjupersonen vill. Den tredje principen behandlar konfidentialitetskravet där alla respondenter garanterats fullständig sekretess. Detta innebär att kassettbanden jag använt för att spela in intervjuerna med hjälp av diktafon, har förvarats så att obehöriga inte kan komma åt dem. Den fjärde forskningsetiska principen behandlar nyttjandekravet där jag garanterat att de uppgifter respondenterna lämnat inte kommer att lånas ut eller användas i något annat syfte än i denna undersökning (Forskningsetiska principer, pdf – fil hämtad 2013-02 – 18).

3.2. Bearbetning och analys

Efter datainsamlingen transkriberade jag mitt material vilket var väldigt tidskrävande, eftersom varje intervju tog en hel dag att renskriva. Transkriberingsprocessen är den viktigaste delen av hela intervjuförloppet framförallt då transkriberingen oftast är mer tidskrävande än själva datainsamlingen (Denscombe, 2006). När transkriberingarna var klara, läste jag igenom dem noggrant flera gånger för att försöka hitta ett gemensamt mönster eller tema i svaren. Efterhand som jag bearbetat mitt material, har jag valt olika citat ur intervjuerna som jag tagit med i uppsatsen och sedan analyserat dem med hjälp av relevant litteratur.

Varje intervju tog som sagt ca en timme, vilket motsvarar ungefär fyra dataskrivna A4 sidor. Jag skulle gärna ha haft med alla sidor men, på grund av tidsbrist var jag tvungen att avgränsa mig annars hade inte uppsatsen blivit klar i tid. Avgränsningar kan ha den nackdelen att uppsatsförfattaren alltid har en tidsfrist, vilket brukar innefatta att det inte alltid blir möjlighet att ta med all insamlingsdata i arbetet. Avgränsningsarbetet är även en viktig del i uppsatsarbetet, då

uppsatsens omfång brukar vara avgörande när det kommer till användandet av datainsamlingen.

19

4. Resultat

Sven är SO lärare och har sammanlagt arbetat som lärare i femton år och haft anställningar på olika skolor runt om i Sverige.

Göran har arbetat som lärare i femton år och där han jobbat som lärare i en del olika grundskolor och gymnasieskolor.

Anna har jobbat som lärare i tjugosju år och även hon har arbetat på grundskolor både i Skåne och på andra ställen i Sverige.

Staffan har jobbat som lärare i tretton år och han har också arbetat på olika grundskolor i Skåne som vikarie, innan han fick den tjänst han har idag.

Samtliga lärare är historielärare i grunden men undervisar i alla SO - ämnena i grundskolans sena skolår årskurs sju till nio.

4.1. Film i historieundervisningen

Sven, Göran, Anna och Staffan delar samma uppfattning om att historiefilmer är bra komplement till undervisningen. Trotts detta, menar Anna att hon inte visar så mycket historiefilmer som hon skulle kunna, eftersom hon menar att det inte finns så mycket bra filmer som hon känner till, både spelfilmer och filmer som är pedagogiska, bra och relevanta i undervisningen.

Anna: ”Ja, dels så finns det ju inte så många filmer som man känner till, som är bra, alltså som man skulle kunna använda, som är relevanta för undervisningen va, så det finns ju en hel del men det finns ju kanske inte medel, så många som man skulle vilja kanske, eller så mycket relevans som man skulle vilja, och då så kanske man tänker både på spelfilm och på film som är alltså pedagogiska filmer.”

Göran visar inte heller film särskilt ofta. Men han säger att om det finns en film inom historieområdet som han känner till och som är bra, visar han den. Göran menar att film är ett bra hjälpmedel för att få eleverna att få en inblick i hur det var att leva förr i tiden, vilka kläder som användes och så vidare, för att sedan få eleverna att diskutera och eventuellt jämföra filmen med

20

skolböckerna eller med andra historiska källor. Göran vill dock inte visa film för ofta, för han anser att det finns en risk att eleverna då blir för passiva.

Göran: ”För det finns en risk att eleverna blir passiva, det kan vara en risk att dom bara förväntar sig att vi ska titta på film. Det är självklart att vi ska kolla på film, men vi har en blandning. Om man visar en film kan eleverna lätt bli passiva, för oss som är vuxna kan vi ju kanske tänka på tema och vi har olika sätt att tänka när vi ser exempelvis olika religiösa symboler eller någonting, men när tonåringarna ska titta på en film, tittar dom bara om det är någonting spännande eller en direkt särskild upplevelse eller någonting, dom reflekterar inte så mycket, så om dom bara sitter och tar in allting då är det ganska passivt. Därför är det viktigt att tänka ut, vad ska jag med den här filmen till? Därför att jag vill undvika att eleverna blir passiva, så därför är filmvalet viktigt, så att vi sen kan diskutera den och engagera eleverna, inte så mycket för fakta eller så.”

Sven anser att film som undervisningsmaterial är ett jättebra komplement i historieundervisningen, särskilt om det rör sig om modern historia som exempelvis andra världskriget. Sven, precis som Göran, menar att historiska filmer ger eleverna en bra inblick i hur det kunde vara att leva förr i tiden som exempelvis arbetssätt, fritidssysselsättningar och vilka kläder som användes. Göran känner att de flesta eleverna förstår historien på ett annat sätt när dom tittar på olika filmer, framförallt när det rör sig om hur snabb den historiska samhällsutvecklingen varit.

Sven: ” I historia är det jättebra, modern historia, andra världskriget, förintelsen är filmer som man kanske använder mest som media. Första världskriget och franska revolutionen, Sverige under 1800-talet har jag också använt film, olika dokumentärer, även 100 svenska år, dom här äldsta journalfilmerna och dokumentärfilmerna som beskriver hur arbetet såg ut, och hur fritiden såg ut för dessa människor, industrialismen och eleverna blir väldigt förvånade att se de här äldsta filmerna då blir dom väldigt förvånade över avståndet i utvecklingen i tid. Vad man hade på sig på den tiden, i början på 1900-talet, när dom första filmerna kom ut, det blir en riktig sån här aha upplevelse för eleverna…”

Staffan anser att historiefilmer är ett jättebra hjälpmedel i undervisningen och använder sig därför av film ganska mycket. Staffan brukar även alltid introducera filmen för eleverna, genom att exempelvis kortfattat berätta om filmen, samt även tala om för eleverna varför dom titta på just den filmen, då han menar att det är väldigt viktigt att förbereda eleverna inför filmvisandet. Staffan menar även att det är mycket viktigt att förarbeta, titta och efterarbeta filmerna i klassen.

21

Staffan: ”Jag använder film ganska mycket, det gör jag… och då gör jag alltid så att jag först, först introducerar jag dom i vad är det vi ska titta på och varför ska vi titta på just den filmen… så dom inte bara tycker att jaha… nu är det filmvisning – underhållning, utan dom ska liksom alltid introduceras och sen alltid reflektera, gärna skriva om filmen, inte beskriva vad filmen handlar om, utan vad dom tror, ja, att manusförfattaren vill ha sagt. Alltså, det är jätteviktigt tycker jag att man förbereder, tittar och efterarbetar.”

4.2. Förberedelse inför filmvisandet

Anna, Sven, Göran och Staffan brukar alltid förbereda filmvisandet genom att först titta på filmen själva innan de väljer att visa den för klassen. Anna menar att på den skolan där hon jobbar, är det extra viktigt att förbereda filmvisandet väl, då många elever har språksvårigheter.

Anna: ”… Men det är klart, jo jag kan säga så här, på den här skolan, så är det extra viktigt att man förbereder, det brukar, man kan ju inte ha.. alltså det finns så många filmer som man får, ska man säga, strunta i för att språket är för svårt kanske eller, så där va, utan då får man i så fall ha… använder man film så måste man ju verkligen förarbeta den här, man får… ja så är det ju med allt naturligtvis va, men man får gå igenom kanske vissa ord som kommer eller man får prata generellt om vad den handlar om och så får man kanske tänka sig att man stannar i filmen, med jämna mellanrum och förhör sig om hur mycket dom har uppfattat och vad som sagts, så att det är ju inte bara att köra på så att säga, bara sätta på en film så funkar det inte utan man måste ju förbereda den och det kan man ju göra på olika sätt…”

Staffan säger samma sak som Anna, att förberedelsen av lektionen är viktig när han planerar att visa film, särskilt då många av hans elever har svårigheter med språket vilket innebär att dom har svårt för olika begrepp och att knyta ihop säcken. Staffan brukar ge eleverna skrivna tankar om filmen som han förberett, eller så berättar han inför klassen vad dom ska titta på och varför. Men eleverna får även möjlighet att ställa frågor under filmens gång.

Staffan: ” Ibland får dom lite tankar nedskrivet som jag har förberett och då får dom fråga då utifrån det skriftliga, eller så står jag bara och berättar så som vi berättar om vad det är vi ska titta på alltså vad det är för typ av film, och vad dom ska försöka tänka på. Jag låter dom aldrig sitta och anteckna undertiden, för då bara tappar dom fokus. Men däremot, snabbt efteråt så får dom gärna skriva ner tankar och frågeställningar kring filmen och så… och sen har vi då diskussioner, antingen vid samma tillfälle eller så

22

tar vi det nästa lektion… Jag tycker film är ett strålande hjälpmedel om man väljer liksom… det är viktigt att man själv har sett filmen innan, så man har funderat ut lite gran hur ska jag lägga upp det. Sen är det rätt bra om man mitt i filmen att man pausar, det kan ju vara svåra grejer, framförallt för mina elever som har svårt för begrepp och att ibland knyta ihop säcken, man får liksom stanna upp och, tänkte ni på det där? Förstår ni det? Osv. så att dom får tillfälle att liksom ställa frågor under filmen.”

Sven säger att på den skolan där han jobbar, är det nivån klassen befinner sig på, som avgör vilken film som han väljer att visa. Det är även den nivå som klassen befinner sig på som avgör hur han förbereder lektionen inför filmvisandet.

Sven: …” Dom har fått en kriteriebeskrivning som vi har inom området, vad vi ska gå igenom och då står film, att vi ska se film. Sen varierar jag från gång till gång vilka filmer, alltså man får anpassa också till vilken nivå klassen är på, vilka filmer man väljer. Jag brukar kort presentera filmen, vad den handlar om, och sen så låter jag dem se på filmen utan att jag har liksom berättat sönder den. Alltså så låter jag dem se på filmen och sen så svara. Vissa filmer så vill dom att man ska stanna, jag kan stanna mitt i filmen.”

Sven säger också att det är en del av hans elever som har språksvårigheter, något som i mångt och mycket avgör filmvalet. Att eleverna har problem med språket är en gemensam faktor som han delar med Staffan och Anna.

Sven: …” Det finns ju vissa dokumentärer som det är väldigt hög nivå på, på språket. Men man har ändå gjort den bedömningen att bildmässigt så är det oerhört värdefullt att använda film i undervisningen och sedan kunna diskutera utifrån scenerna i filmen och den texten dom uppfattar. Det brukar fungera jättebra.”

Göran förbereder sina lektioner genom att bland annat se till att eleverna har olika grundläggande historiska fakta och kunskaper, eleverna måste vara väl förberedda. Ska han exempelvis visa en film om den industriella revolutionen, måste eleverna känna till varför och när revolutionen startade.

Göran: ”… Om vi ska kolla på Oliver Twist till exempel måste dom ha grundläggande fakta och kunskaper om vad hade vi för industriell revolution och när började den och varför? Och varför var människorna så fattiga i länderna under denna tid? Så nånting som Oliver Twist som är en film i tiden

23

måste eleverna vara väl förberedda så dom inte bara kollar, dom måste känna till vissa begrepp, dom måste ha något som dom bara kan ”ok, vad är det för någonting”? Varför en berättelse om en pojke i England? Dom måste ha koll på historiska begrepp först. Så är det nästan för alla filmer… dom måste också vara väl förberedda med förkunskaper.”

Göran brukar även han ha en förberedande diskussion innan de ser filmen, om till exempel olika uppfinningar och om urbaniseringens betydelse för den industriella revolutionen. Han för också olika diskussioner om makt och fattigdom med klassen. Han anser att det är en viktig process, eftersom han är ute efter att eleverna ska förstå helheten.

Göran: ”… Om det är Oliver Twist ska vi börja med, vad ska man säga, men uppfinning och allting så

dom vet, och flytten från landet in till stan och jobba i fabriker och allting, så begrepp dom måste ha är vad betyder industriell, urban, Industrial urbanisation, fattigdom, makt? och så. Så det är holistiskt, det är ingenting som är så och så och så, det är alltså helheten som gäller.”

4.3. Uppföljning av visad film

Alla fyra lärare är ense om vikten av att följa upp filmen genom bland annat diskussion, så att eleverna kan sätta filmen i ett sammanhang, att få ett perspektiv. Göran tycker det är viktigt att eleverna är aktiva efter att de sett en film. Därför är diskussioner om filmen där jämförelser med verkligheten ingår, viktiga aspekter i uppföljandet. Eleverna brukar även få göra lite efterforskning och skriva egna tankar och reflektioner om filmen som de sedan presenterar muntligt.

Göran: ” … Dom kan jämföra verkligheten med film så långt man kan. Sen kan man göra research om exempelvis kläder, dom kan research vapen, vad har dom i filmen och vad har dom i verkligheten? Skriva en uppsats, muntlig presentation, ja det finns olika grejer man kan göra.”

24

Göran menar även att, då eleverna har olika inlärningssätt, är det viktigt att variera uppföljningen för att försöka få med så många elever som möjligt i undervisningen.

Göran: ”… Eftersom det finns olika sätt att lära, så för vissa elever då är det jättebra, för andra elever så spelar det inte så stor roll. Men i historia för min del så fungerar det för den mesta tiden bra, om jag tar 1 film för varje område, för att få en blandning…”

Anna säger att sättet hon följer upp filmen kan variera beroende på vad det är för film som hon visat för eleverna. Hur filmen följs upp beror också på vilken klass som Anna visat filmen för, eftersom många elever har språksvårigheter.

Anna: ” Ja det är mer att många elever här har generellt dåliga svenskkunskaper, även om dom är födda i Sverige.. Ja, av olika anledningar så har dom svårt med ordförståelse, alltså dåligt ordförråd och så va och då kan man inte, alltså vissa filmer, vi gick in på det flera gånger när man visar spelfilmer i undervisningssyfte så är det mycket som går dom förbi va, för att dom inte har ordförråd, och att dom inte på nått sätt förstår så som vi, så att säga och som om man hade hängt med, och det kan ju vara rätt så väsentliga grejer i filmen som man inte fattar utan man missar på grund av språket va… så att därför är det viktigt att man förstår…”

Men trots elevernas språkbarriärer, så betonar Anna vikten av att föra en allmän diskussion om filmens handling och budskap som en bra uppföljningsteknik. Eleverna får ibland även skriva om filmen, då Anna är ute efter elevernas egna reflektioner och tankar om vad de sett.

Anna: ” … det kan man ju göra många olika sätt men, men framförallt, alltså en allmän diskussion kan man ju ha om vad filmen handlade om och ja, vad dom tyckte om den är ju rätt så intressant men, just hur dom uppfattade den, vad den handlade om och, liksom om det finns något budskap i filmen och vad var det i så fall… och annars så får dom gärna skriva lite om den, och ger dom kanske lite olika frågor, eller uppgifter eller funderingar som dom har efter filmen dom har sett, det kan vara lite allmänt det kan också vara reflektioner dom har efter filmen… men, efterarbetet är ju viktigt för annars… det är rätt så meningslöst om man inte gör någonting efteråt, tycker jag..”

Staffan brukar diskutera filmen med eleverna men, i de flesta fall låter han eleverna skriva ner egna tankar om filmen. Ingen recension, utan egna reflektioner om handlingen och om eleverna lärt sig någonting av det dom sett, och i så fall vad.

Staffan: ”ja, jag vill ju inte…. Många tror liksom att dom ska skriva om filmen, vad den handlar om, det är ju inte det som jag tycker är det väsentliga, utan det är deras reflektioner kring film, kring handlingen

25

så att säga. Så jag vill inte ha någon recension på om en film utan, om den va bra eller någonting sånt där va utan jag vill att dom ska tycka till om, har vi lärt oss någonting? Något nytt?”

Sven tycker också att diskussioner är väldigt bra när det kommer till uppföljning av film, eftersom han då får möjlighet att knyta an filmen till själva undervisningsmomentet. Eleverna brukar även få svara på frågor som Sven förberett, eller arbeta i grupp med uppgiften.

Sven: ” ja genom diskussion, jag knyter an den till den övriga undervisningen om dom har jobbat med frågor eller om dom har arbetat med grupparbeten och försöker anknyta den till det vi går eller gått igenom och till det som dom ska kunna… att man illustrerar det med hjälp av filmen, det kan bli väldigt bra.”

Sven säger även att eftersom eleverna har olika inlärningskanaler, är inte språket det främsta hindret när han ska välja film, eftersom dom rörliga bilderna ändå gör att eleverna förstår det mesta.

Sven: ”Ja, alltså dom har ju olika inlärningskanaler alltså om man tänker auditivt och

bildmässigt och ja om man tänker på det så ja, filmen talar mycket till det auditiva och visuella, som många svaga elever tycker är jättebra… Men man måste alltid diskutera filmen, man måste prata om filmen den man har sett, alltså det går inte att bara visa en film och sedan så hopp! Då har vi nästa moment. Man måste förankra det på något sätt, ibland så kanske man inte behöver diskutera det så länge…”

4.4. Lärarnas uppfattning om elevers inställning till

historiefilmer

Alla lärarna har en positiv bild av elevernas inställning till filmvisning i historieundervisningen. De menar att eleverna tycker historiefilmer är spännande eftersom de får en annan syn på historien jämfört med bilden de får av att exempelvis läsa i läroböckerna. Anna menar att det beror på vad det är för film hon visar för klassen som avgör vilken inställning hennes elever har

26

till historiefilmer. När eleverna ser vissa filmer får de en viss förförståelse för hur det kunde vara att leva förr i tiden.

Anna: ”... men just när man använder filmen i undervisningen, alltså man vet att det är i undervisningssyfte på nått sätt och inte i något underhållningssyfte, så får dom ju en annan syn på filmen också, faktiskt även om man kanske inte förväntar sig att den ska va så kallat en jättebra actionfilm, utan man kan ju se att man faktiskt kanske lär sig något av den, och inte bara förväntar sig en bra film.”

Att historiefilmer är bra komplement till undervisningen är alla lärarna överens om. Göran och Sven säger att deras elever tycker om historiefilmer, främst om det är modern historia. Rör det sig om äldre historia, tappar eleverna intresset därför att det är för lång tillbaka i tiden och eleverna förstår då inte riktigt sammanhanget, identifikationen blir svår ju längre tillbaka i tiden man går. Sven menar även att hans elever har en del områden som de är mer intresserade av, vilket innebär att hans val av filmer oftast styrs av elevernas intresseområden. Men, trots detta menar Sven att det är viktigt att hitta en balans mellan de fyra inlärningssätten.

Sven: ”… Men det blir ju svårare ju längre bak man kommer och ska man då visa en särskild spelfilm, kan man höra ”fan så töntiga kläder”! Kolla vilka frisyrer hahaha! Kolla vilka töntiga gevär dom har hahaha !... Ja det finns svårigheter när man kommer så långt tillbaka i tiden, det är något med identifikationen, dom kan inte föreställa sig, nej det blir lite svårt att identifiera sig med dom gestalterna på den tiden… Men jag kör med korta filmer och man får en bra balans i undervisningen då och förstärker det audiella och visuella då, dom kanalerna.

Men man måste variera sig för att få en balans i undervisningen och förstärker då det visuella och audiella inlärningskanalerna hos eleverna

4.5. Hur lärare kan öka motivationen/intresset hos

elever för ämnet historia genom filmvisning

Lärarna jag intervjuade menar att dom tycker att film i mångt och mycket kan få eleverna att öka deras intresse för historia, jämfört med hur ämnet kan gestalta sig i litteraturen. Lärarna menar att film blir ett levandegörande av historien, vilket gör att eleverna lättare kan identifiera sig med

27

dåtidens människor men det är framförallt syftet med filmen som är det viktigaste och att kunna koppla filmen till undervisningsområdet så att eleverna förstår varför det tittat på film.

Sven: ”Ja det är ett levandegörande av historien, man gör historien mer levande med filmerna, titta dom här människorna är rörliga, dom är som du och jag! Dom blir mer levande fast dom är döda då. Ja, men det är levandegörandet, det är det. Man måste hela tiden tänka på vad som var mitt syfte med filmen. Vad vill jag visa eller förmedla med filmen. Man måste alltid tänka igenom vad syftet med filmen är, så den knyter an till det dom ska lära sig.”

Trots attAnna inte visar film särskilt ofta för sina elever, menar hon att filmens relevans är det allra vikigaste. Det är viktigt att filmens innehåll är något som man kan använda i undervisningssyfte, annars blir det lätt att filmvisning kopplas till underhållning istället, något som inte alls är syftet.

Anna: ”Ja på vilket sätt…ja det är svårt att säga… men.. alltså jag skulle säga att bara visa film i så fall och att man gör det på, alltså.. det beror ju på.. ja man får ju välja filmer som är relevanta och som dom kan ta till sig på nått sätt, man får ju va, man kan ju inte bara visa film, och det är ju ingen som gör naturligtvis, utan man måste ju visa film som på nått sätt är på deras nivå, men som ändå inte behöver vara precis anpassad, om man både förarbetar och efterarbetar så kan det också vara så att man ger dom en liten utmaning naturligtvis, men jag tror att man kan, ja öka intresset hos dom det kan jag faktiskt inte riktigt vad jag ska säga… men det är ett jättebra komplement…”

Staffan och Göran har samma inställning och menar att intresset kan väckas hos eleverna genom att motivera dem att göra lite efterforskning om filmen, vilket kan få dem reflektera över vad de sett. Intresset, motivationen och engagemanget hos eleverna kan även stimuleras genom att exempelvis be dem att skriva om filmen eller ta reda på hur människorna levde under en viss tidsepok. Staffan säger att han gärna diskuterar mycket med eleverna och försöker ta med dagsaktuella händelser som exempelvis något terrordåd, då han menar att förankringen i aktuella händelser kan väcka elevernas intresse.

28

4.6. Inställning till mediekultur

Alla fyra lärare hade lite svårt att beskriva hur de ställde sig till begreppet mediekultur. Anledningen kan bero på olika saker men, framförallt så kan den överhängande orsaken bero på att begreppet är ganska brett, och innefattar en hel del olika områden, som exempelvis musik och media. Anna är inte så jätteglad över mediekulturens framväxt då hon menar att den starka fokuseringen på all form av media, är lite överdriven. Trots att hon instämmer med det faktum att skolan måste hänga med i samhällets förändring, där media tagit stor plats, anser hon att det är viktigt att hitta en balans mellan användandet av media i undervisningssyfte och den vanliga undervisningen.

Anna: ”Alltså, jag är inte så positiv inför den… men jag är lite vad ska man säga, bakåtsträvande, det är klart, man har ju en utmaning i skolan att möta på något sätt det omgivande samhället, och eleverna som hela tiden använder sig av media på något sätt och vis, och är väldigt vana vid det och på nått sätt så har ju skolan haft den utmaningen under många år och vi ska på nått sätt möta det, och ska va lika, inom citationstecken, intressanta och vi ska försöka hitta nått sätt att fånga upp dom…”

Staffan anser att när det kommer till film, som en mediekulturgenre, är det ett fantastiskt komplement att ha i historieundervisningen så länge som läraren hittar en film som verkligen fångar elevernas intresse. Staffan tycker även att mediekultur kan fungera som intresseväckare där man skrapar lite på ytan för att väcka ett intresse. Många tidsskrifter, där olika aktuella samt äldre historiska händelser tas upp, kan väcka elevernas intresse för ämnet historia och kan även vara väldigt användbara i undervisningen. Göran däremot har en annan inställning till mediekultur, för honom innebär begreppet något som är ”mer mainstream och väldigt populärt som exempelvis Elvis eller IKEA”.

29

4.7 Sammanfattning

Jag menar att tillämpningen av historiefilmer i undervisningen, i mångt och mycket är ett bra redskap för läraren när denne ska försöka motivera eleverna inför historieämnet, eller om läraren ska introducera en visst historisk epok eller händelse för klassen. Men tillämpningen av historiefilmer i undervisningen kan även ses som ett redskap vilken belyser var någonstans eleverna befinner sig kunskapsmässigt och språkligt, en inställning som delas av samtliga av mina respondenter.

Andra punkter som är ständigt återkommande i intervjuerna är just syftet med filmen, filmens relevans och eventuella språkliga hinder som lärarna menar oftast påverkar valet av film som ska visas för klassen. Lärarna menar att syftet med filmen är väldigt avgörande, men även filmens relevans spelar en viktig roll, eftersom meningen är dels att den ska kunna kopplas till undervisningsmomentet och dels att eleverna ska få ett historiemedvetande. Därför är för- och efterarbetet väldigt viktigt, något som även Adler (2009) poängterar.

30

5. Analys

Två av respondenterna var eniga om att om språket var ett hinder när det kom till att använda film i undervisningen, men då eleverna har olika inlärningssätt innebär detta att språkhindret kompenseras genom det visuella. Holmberg (2006) skriver att rörliga bilder påverkar den visuella inlärningskanalen samtidigt som individens andra inlärningskanaler, som bland annat det audiella, stimuleras. Detta innebär att om ett inlärningsområde stimuleras, uppstår en kedjereaktion som i sin tur stimulerar utvecklingen av andra inlärningsområden som exempelvis språket (Holmberg, 2006).

Den tredje respondenten visade inte film så ofta, då han menade att om eleverna utsattes för mycket filmvisning, fanns det en överhängande risk att de blev passiva under lektionen. Men Holmberg menar att medias betydelsefulla roll för ungdomarna idag även har en identitetsskapande och förmedlande roll eftersom barn och ungdomar lär sig att förstå och hantera olika sociala situationer genom olika former av media (Holmberg, 1994).

Utifrån egen erfarenhet som lärarstudent under min verksamhetsförlagda tid, har jag fått den uppfattningen att media i mångt och mycket kan uppfattas som kunskapsförmedlande och identitetsskapande. Vad jag menar med detta är att många unga känner igen sig i olika sociala situationer som de upplever genom media. Det kan röra sig om samma musik - eller filmsmak, klädstil, åsikter eller värderingar och så vidare. Det faktum att eleverna skulle bli mer passiva om mycket film visas är utifrån min egen erfarenhet, bland annat beroende på vad det är för klass läraren undervisar i.

En del klasser kan vara mer stökiga än andra och i de fall kanske filmvisning inte fungerar lika bra jämfört med hur det kan se ut i andra klasser. En annan avgörande faktor är enligt min mening vad det är för film som visas, filmen måste även anpassas till vart klassen befinner sig kunskapsmässigt och hur spännande eller intressant klassen uppfattar filmen, vilket läraren måste ha i beaktande om filmen ska fungera i utbildningssyfte och inte fungera som något som gör eleverna passiva. Är det en tråkig film ökar risken att få passiva elever då eleverna förmodligen inte får ut något av undervisningen, filmvisandet blir då mer som ett tidsfördriv ett avbrott från vanlig undervisning.