Natursyn och kärnkraft
View of nature and nuclear power
Karin GustavssonMALMÖ HÖGSKOLA Miljövetenskap 61-90 hp
Teknik och samhälle/Urban studies vt-2008
Författare:
Gustavsson, Karin
Natursyn och kärnkraft
View of nature and nuclear power
Handledare: Kjell Mårtensson Examinator: Ebba Lisberg Jensen
Abstract
The nuclear power have, as long as it has been existing, been a discussed source of energy. The purpose with this report is to study and to get a picture if how and in what way the view of nature cohere with the opinions about nuclear power. I have described what energy is, the history of nuclear power in Sweden and as a source of energy. I have also described the positive and the negative aspects of nuclear power. To be able to present a picture of view of nature and nuclear power I have done quality interviews with persons who, in different ways, are familiar with the problems of nuclear power. My investigation has shown that view of nature is a complex and wide concept that we should be aware of in our work towards a more sustainable society.
Sammandrag
Kärnkraften har så länge den funnits varit en omdebatterad energikälla. Syftet med denna uppsats är att utreda och få en bild av hur och på vilket sätt natursynen hänger ihop med åsikter om kärnkraft. Jag har redogjort för vad energi är, kärnkraftens historia i Sverige och som energikälla samt beskrivit för- och nackdelarna med kärnkraften. För att kunna ge en bild av kärnkraft och natursyn har jag genomfört kvalitativa intervjuer med personer som på olika sätt är insatta i problematiken kring kärnkraften. Min undersökning visar bland annat att natursyn är ett komplext och stort begrepp som vi bör vara medvetna om hur det fungerar i arbetet för att förbättra miljön.
Innehållsförteckning
ABSTRACT ______________________________________________________________ 3 SAMMANDRAG __________________________________________________________ 4 1. INLEDNING ____________________________________________________________ 6
1.1 INTRODUKTION ________________________________________________________ 6
1.1.1 Syfte och problemställning ___________________________________________ 6 1.1.2 Avgränsning_______________________________________________________ 7 1.1.3 Disposition________________________________________________________ 7 2. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ________________________________________________ 8
2.1 METOD ______________________________________________________________ 8
2.1.1 Varför kvalitativa intervjuer? _________________________________________ 8 2.1.2 Urval ____________________________________________________________ 8 2.1.3 Procedur ________________________________________________________ 10 2.1.4 Validitet och reliabilitet_____________________________________________ 10 3. BAKGRUND___________________________________________________________ 12
3.1 ENERGI _____________________________________________________________ 12
3.2 HÅLLBAR UTVECKLING_________________________________________________ 12
3.3 KÄRNKRAFT _________________________________________________________ 13
3.3.1 Sveriges kärnkraftshistoria __________________________________________ 14 3.3.2. För- och nackdelar med kärnkraft ____________________________________ 16 4. NATURSYN ___________________________________________________________ 18
4.1 HUR MÄNNISKOR FÖRSTÅR VERKLIGHETEN__________________________________ 18
4.2 SÄTT ATT SE NATUREN_________________________________________________ 19
5. ÅSIKTER KRING KÄRNKRAFTEN ______________________________________ 23
5.1 BRYTNING AV URAN ___________________________________________________ 23 5.2 SÄKERHETSFRÅGOR____________________________________________________ 24 5.3 EKONOMI____________________________________________________________ 25 5.4 AVFALL_____________________________________________________________ 26 5.5 FRAMTIDA UTVECKLING ________________________________________________ 27 5.5.1 Teknikoptimism ___________________________________________________ 27 5.5.2 Avveckling _______________________________________________________ 28 6. KÄRNKRAFT OCH NATURSYN _________________________________________ 29
6.1 DEN OUTSINLIGA KÄLLAN_______________________________________________ 29 6.2 DEN SKÖRA EVIGHETSMASKINEN__________________________________________ 30 6.3 DEN GEMENSAMMA KROPPEN ____________________________________________ 31 6.4 AVSLUTANDE DISKUSSION_______________________________________________ 32 7. KÄLLFÖRTECKNING__________________________________________________ 36 Bilaga 1 _____________________________________________________________ 38
1. Inledning
I detta inledande kapitel introduceras uppsatsens syfte och problemställning. Jag presenterar och förklarar varför jag valt just kärnkraft och natursyn som ämne för min uppsats. Problemställningen presenteras därefter och även de avgränsningar jag valt att göra. Kapitlet avslutas med att beskriva uppsatsens disposition.
1.1 Introduktion
Alla har en inställning till naturen. Vissa anser att naturen är till för att vi ska utnyttja den för vårt bästa, andra ser människa och natur som en helhet. Med natursyn menas hur vi ser på naturen och vilket förhållande människan har till naturen. Natursynen är viktig eftersom det är den vi jobbar för och strävar emot.
Det samhälle vi lever i idag är präglat av hög energiförbrukning. Detta är ett stort problem som inte har en enkel lösning. Vi måste alla dra vårt strå till stacken för att förändra det. Vi utnyttjar mer energi nu än någonsin och vi tömmer naturens resurser snabbare än de återskapas. Vi måste samarbeta och kommunicera för att nå lösningar för en framtida uthållig energiförsörjning. Den framtida energin måste vara hållbar. Kärnkraft är en omdebatterad energikälla som är problematisk bland annat med tanke på det avfall den producerar.
Kärnkraften är en energikälla som intresserar mig eftersom den är och har varit så omdebatterad. Jag har valt att fokusera på kärnkraft i min uppsats eftersom att energifrågan i stort är viktig och kärnkraften står för en stor del av Sveriges energiförsörjning. Med denna uppsats vill jag nå en förståelse för hur man resonerar kring kärnkraft utifrån den syn man har på naturen. Jag vill också visa att kommunikation är viktigt för att fatta rätt beslut och för att man själv ska inse var man står i frågor som rör miljön.
1.1.1 Syfte och problemställning
Kärnkraften är en problematisk energikälla och i debatten kring den förs många olika argument fram rörande dess för- och nackdelar och även kring kraftens vara eller icke vara. Syftet med denna studie är att se vilka argument människor använder rörande kärnkraften. Utifrån de argumenten förs sedan en diskussion kring natursyn och kärnkraft.
• Vilka argument använder människor kring kärnkraft?
1.1.2 Avgränsning
Jag har valt att avgränsa mig mot kärnkraft i min uppsats eftersom jag anser att energifrågan är en stor och viktig fråga som vi måste lösa på ett hållbart sätt om vi ska kunna fortsätta ha den livsstilen vi har. Samhället idag är otroligt beroende av energi och det är ett problem.
1.1.3 Disposition
Uppsatsen inleds med en bakgrund som behandlar och ger en inblick i begreppet hållbar utveckling. I kapitel två presenterar jag hur jag gått tillväga under arbetet med min uppsats, urvalsprocessen och analysarbetet. I kapitel tre presenterar jag en bakgrund till energi och kärnkraft och jag ger en inblick i Sveriges kärnkraftshistoria. Jag går också igenom för och nackdelar med kärnkraften. I det fjärde kapitlet introduceras begreppet natursyn och den teoretiska bakgrunden. I det femte kapitlet analyseras och diskuteras det material jag fått fram i de intervjuer jag genomfört. Kapitel sex avslutar uppsatsen med en presentation och diskussion av argumenten från kapitel fem utifrån de olika natursynerna presenterade i kapitel fyra. En sammanfattande diskussion av uppsatsen återfinns i slutet av kapitel sex. I inledningen av varje kapitel presenteras upplägget i det specifika kapitlet närmare.
2. Tillvägagångssätt
I detta kapitel redogör jag varför jag valt att använda mig av kvalitativa intervjuer för att besvara min problemställning. Här presenteras också hur jag gått tillväga i urvalet av intervjupersoner, till sist beskrivs tolkningen av intervjuerna och jag kommenterar också hur tillförlitligt resultatet är.
2.1 Metod
2.1.1 Varför kvalitativa intervjuer?
Syftet med min uppsats är att försöka få en bild av åsikter och argument om kärnkraft och natursyn. För att försöka besvara och få en diskussion kring detta har jag valt att genomföra kvalitativa intervjuer. I genomförandet av kvalitativa intervjuer är målet att nå en förståelse för hur personen man intervjuar uppfattar sin omvärld (Kvale 1997:9). För att besvara min problemställning behöver jag nå en förståelse av hur intervjupersonen ser och uppfattar sin omvärld och den förståelsen nås inte med till exempel en kvantitativ metod som enkäter eller andra metoder som t e x litteraturstudier. Avsikten med denna undersökning är att få en inblick i vad intervjupersonen har för natursyn och hur de argumenterar kring kärnkraft.
2.1.2 Urval
För att besvara min problemställning har sju intervjuer genomförts. En jämn åldersfördelning har eftersträvats eftersom intresse av specifik åldersgrupp inte är aktuellt i denna uppsats. Den yngsta person jag intervjuade var 19 år och den äldsta var 64 år. Även jämn fördelning mellan män och kvinnor har eftersträvats, jag har genomfört intervjuer med tre män och fyra kvinnor. Det som styrt urvalet är engagemang för miljöfrågor i stort. Är man medlem och engagerad i en miljöförening såsom Svenska Naturskyddsföreningen, SNF, eller liknande, så är man i högre grad insatt i problematiken kring kärnkraft. Intervjuerna har ägt rum med personer som på olika sätt är insatta i kärnkraftsfrågan för att se hur deras natursyn påverkar deras argument för/emot kärnkraft. De bland annat är engagerade i SNF’s lokalföreningar, Fältbiologernas lokalföreningar, Miljövänner för kärnkraft och Folkkampanjen mot kärnkraft. En av intervjupersonerna arbetar inom området fysik, men inte inom kärnkraftsindustrin. Eftersom det är argumenten jag är intresserad av så har jag valt personer som är engagerade för och emot kärnkraft via föreningar och organisationer. Jag inser att man kan finna personer som är positiva/negativa till kärnkraft på olika energibolag och detta hade kanske varit en lättare väg att gå. Jag anser dock att är man anställd på ett energibolag i någon form så är man troligtvis påverkad av sin arbetsplats. En av dem jag intervjuat arbetar inom ett energibolag. Detta fick jag först reda på under intervjun och jag kontaktade personen via miljöorganisationen, inte
genom dennes arbete. Eftersom det är de personliga åsikterna jag är ute efter så är det personliga engagemanget viktigast.
Totalt har sju intervjuer genomförts, av dessa är två uttalat positiva till kärnkraften. Tre är negativa och två anser i princip att det är en nödvändig energikälla för tillfället. De två sistnämnda går egentligen inte att kategorisera som tydligt positiva eller tydligt negativa. Att endast två intervjupersoner är uttalat positiva kärnkraft speglar hur svårt det har varit att få tag på personer som är för kärnkraft som har varit villiga att bli intervjuade. En av intervjupersonerna uttryckte sig på följande sätt då jag påpekade att det är svårt att få tag på de som har positiv inställning till kärnkraften: ”…det är aldrig politiskt korrekt att göra väsen av sig om man är för kärnkraft.”(Kim). Det har varit problematiskt att få tag på personer som kunde ställa upp på intervju överhuvudtaget. Detta kan ha många anledningar men framförallt tror jag att det kan ha att göra med att man känner sig osäker inför tanken på att man ska bli intervjuad om åsikter man har, trots att jag garanterade anonymitet från den första kontakten med dem jag kontaktat angående intervju. Det kan också bero på sättet jag presenterat min undersökning.
Eftersom syftet med mina intervjuer bland annat varit att få fram argument för och emot kärnkraft så har jag bedömt att namn på intervjupersonerna är irrelevant att redovisa i uppsatsen. Därför har jag valt att intervjupersonerna ska vara helt anonyma och jag har valt att sätta fiktiva namn på intervjupersonerna så att analysen blir lättare att förstå och att det fortfarande går att skilja på dem. Jag har hittat på namn och har, i några fall, gett kvinnor manliga namn och tvärt om. Att jag gjort så beror på att meningen med studien inte har något att göra med om det är en man eller kvinna som uttrycker en viss åsikt.
För att få kontakt med personer som passade att intervjua har jag kontaktat föreningar och organisationer. I ett fall har jag fått tips om att kontakta en intervjuperson av en annan intervjuperson, så kallad snöbollsmetod (Svenning 1997). Jag ser inte några problem med detta då jag är ute efter personliga åsikter och inte faktaupplysningar. Hade jag varit ute efter kvantifierbara fakta tycker jag att det sättet att få kontakt med personer att intervjua passar sämre då eftersom det kan påverka representabiliteten. Intervjuerna har skett på café, i bibliotek och på intervjupersonernas kontor då detta passat. Intervjuerna har transkriberats ordagrant för att lättare kunna se samband och skillnader i resonemangen som förts. Specifika tecken för företeelser som pauser och betoningar av ord har tagits från Alan Brymans
Samhällsvetenskapliga metoder (2002:343)
I urvalet till intervjuerna har jag inte strävat efter att ge en rättvisande bild av vad människor överlag i samhället tror och tycker om kärnkraft. Mitt syfte är att visa på olika
tankeströmmningar och analysera dessa utifrån vilka argument personen har rörande kärnkraft.
2.1.3 Procedur
Inför intervjuerna upprättade jag en intervjumall med teman (se Bilaga 1). Jag inledde intervjuerna med ett tema kring bakgrund om namn, ålder och sysselsättning. Dessa har inte varit relevanta att använda i analysen men de har ändå bidragit till en djupare förståelse för vem personen är och på så sätt varit till hjälp i förståelsen av hur denna person ser sin omvärld. Intervjun handlade fortsättningsvis om kontakt och tankar kring kärnkraften och när intervjupersonens allra första kontakt med kärnkraft skedde, om de mindes detta speciellt eller om det var något som de inte lagt så stor vikt vid. Engagemanget i förening eller annan typ av organisation diskuterades eftersom det är av intresse att veta varför och om kärnkraften överhuvudtaget spelat in i ett större engagemang för naturen och miljön.
Intervjun fördes sedan in på de mer specifika åsikterna om kärnkraft och argumentationen för/emot denna. Relationen till naturen och natursynen avslutade intervjun och ofta kom detta fram redan tidigare in just argumentationen om kärnkraftens vara eller icke vara.
I analysen har jag valt att strukturera intervjuerna kring de ämnen som diskuterades under intervjuerna. Jag har sammanställt åsikterna i kapitel fem för att förtydliga det som kommit fram under intervjuerna. Utifrån de teman som sammanställts i kapitel fem har jag fokuserat på argumenten kring kärnkraft och diskuterat dem utifrån natursyn i kapitel sex. Anledningen till att jag har fokus på argumenten och inte på personerna är att natursyn är ett så komplext begrepp att det inte går att placera alla åsikter en person har under en natursyn.
2.1.4 Validitet och reliabilitet
Har jag ställt intervjufrågorna till rätt personer? Det finns alltid andra man hade kunnat fråga. Just i mitt fall har det viktiga varit att man kunnat motivera sin syn och sitt engagemang för/emot kärnkraft. Jag har inte använt mig av någon specifik målgrupp. Det jag vill visa med min uppsats är att vi alla har en underliggande syn på naturen som vi kanske inte alltid är medvetna om. Denna syn måste kommuniceras, för då tror jag vi når ett bättre samhälle. Blir vi mer medvetna om val vi gör i vardagen och hur de påverkar miljön i ett större perspektiv tror jag att alla skulle vara mer försiktiga och rädda om de resurser vi har.
Det finns ingen sann, objektiv omvandling från muntlig till skriftlig form när man arbetar med kvalitativa intervjuer (Kvale 1997:152). Efter bästa förmåga har jag transkriberat intervjuerna till text och försökt få med nyanserna och pauserna i talet. Men det är ändå jag som står för tolkningen i denna uppsats och eftersom alla människor är unika blir min tolkning unik för
mig. Någon annan skulle kanske ha sett det annorlunda. Jag hoppas min uppsats väcker tankar om hur vi lever idag och vad som verkligen betyder något.
Hur stor var min förkunskap inom ämnet och kan denna ha påverkat mitt resultat i uppsatsen? Detta är svårt att själv ta ställning till och jag hoppas att jag kan ge en så objektiv bild som möjligt. Ingen kan vara helt objektiv, men jag har strävat efter att vara det i största möjliga mån. En strävan efter en tydlig och transparent argumentation förs också.
Källorna jag har använt mig av har jag granskat kritiskt. Då det gäller information om kärnteknik och dess historia i Sverige har jag inhämtat viss information från Statens kärnkraftsinspektion och jag är medveten om problematiken i detta. Jag anser ändå att det är en statlig källa och i ett demokratiskt land som Sverige borde den och andra statliga hemsidor jag använt mig av innehålla trovärdig information.
3. Bakgrund
I denna del av uppsatsen kommer jag ge en bakgrund till problemet med kärnkraften genom att beskriva vad energi är och ge en bakgrund till kärnkraften och kärnkraftens historia i Sverige.
3.1 Energi
Jorden drivs av kärnfusionskraft från solen som strålar till jorden, viss del av strålningen stannar kvar och resten reflekteras ut i rymden som värme. Man kan på så sätt säga att allt liv drivs av solens kärnfusionsprocess långt borta i rymden. (McNeill 2003:29) Utan solen skulle inget liv finnas på jorden. Solen ger liv till växter som genom fotosyntesen växer och blir mat till både människor och djur.
Energi är konstant, den kan inte skapas och inte förbrukas, bara omformas med olika mycket förluster. Ofta sker förlusterna i omvandlingen i form av värme. Det svåra med energi är att ha den tillgänglig i rätt form på rätt plats vid rätt tillfälle. Detta gör att metoder för transport av energi utan stora förluster är värdefulla. (McNeill 2003:29) Eftersom energi aldrig försvinner så är det lite missvisande att tala om att vi förbrukar och producerar energi. Den delen av energin som omvandlas när vi använder den kallas för exergi. Exergin är helt enkelt den del av energin som vi har användning av. (Björndahl mfl. 2005:91)
Energin från kärnkraftverken kan inte omvandlas till mekanisk energi eller elenergi direkt. Den måste omvandlas för att det ska ske och förlusten i omvandlingsprocessen är uppvärmt kylvatten. Detta vatten släpps ut i närliggande vatten, ofta hav. Det uppvärmda vattnet skulle kunna användas till uppvärmning av hus, men eftersom kärnkraftverk ofta ligger långt ifrån bebyggelse på grund av säkerhetsskäl är detta inte möjligt. (Björndahl 2005:91)
3.2 Hållbar utveckling
Samhället som vi lever i idag är inte hållbart i längden. Vi omformar jorden och gräver upp malmer som vi förädlar till metaller. Metallen används bland annat till bilar som drivs av fossila bränslen som förbränns och det leder till utsläpp av växthusgaser i atmosfären. Dessa gaser medverkar sedan till att det blir allt varmare på jorden eftersom mer av solens strålar stannar i atmosfären. Vi förbrukar dessutom mycket energi med den livsstil som den rikare delen av världen har. Vi konsumerar mer än någonsin och det ser inte ut att bli någon ändring på det inom den närmaste framtiden. Denna konsumtion kräver en stor energiförbrukning i producerandet av de varor som vi sedan köper. De flesta som lever i västvärlden har datorer,
tv-apparater och annan elektrisk utrustning i hemmen, som man nu har en uppfattning om att man inte klarar sig utan. Alla har ju dem, varför ska inte vi också? När man brukar dessa elektriska apparater så lägger man nog inte en tanke på hur elektriciteten som driver dem producerats. Det som spelar in när man tänker på el är för det flesta priset.
Energi är en enorm kraft i samhället, vi använder den till väldigt mycket och man skulle kunna säga att det är den som får världen att gå runt. För att nå en hållbar utveckling är det viktigt att energin framställs på ett hållbart sätt. Källorna som energin utvinns ur är olika beroende på vilket land man befinner sig i och det landets förutsättningar. I Sverige dominerar vattenkraft och kärnkraft men det finns även vindkraft. Vattenkraften var debatterad då den byggdes ut. Man ansåg att dämning av älvarna i norr inte var bra för miljön. Det finns nu några älvar i Sverige som inte är utbyggda och de är skyddade mot det. Utbyggnaden av kärnkraften var inte så omdebatterad då den först infördes. Det rådde teknikoptimism och man såg utbyggnaden som ett led i utvecklingen. Det var först på 1970-talet som kärnkraften blev omdebatterad på riktigt. Problematiken med avfallet klargjordes och de som först var positiva ändrade i vissa fall deras syn på den nya energikällan. Centerpartiet var först med att ta avstånd från kärnkraften. (Centerpartiet 2008)
Kärnkraft är inte någon långsiktig lösning på energiproblemen då den lämnar avfall som framtida generationer ska ta hand om. Det är inte försvarbart enligt definitionen om hållbar utveckling som Brundtland-rapporten, Vår gemensamma framtid, lade fram 1987. Den var ett resultat av fyra års FN-finansierat arbete för att se sambanden mellan miljö och ekonomisk utveckling. (McNeill 2003:389) I rapporten presenteras och definieras begreppet hållbar utveckling: ”utveckling som möter dagens behov utan att förstöra förutsättningar för kommande generationer att lösa sina behov”. Begreppet var och är vagt och töjbart, på gott och ont. (Corell & Söderberg 2005:28)
3.3 Kärnkraft
Kärnkraftens utveckling började på 1930-talet men mörklades då på grund av andra världskriget. Den första kärnreaktorn startades i Chicago 1942 (Leijonhufvud 1994:16). I USA utvecklades kärnkraften för användning inom militären såsom kärnkraftsdrivna ubåtar och i Sovjetunionen hade de även kärnkraftsdrivna isbrytare. Parallellt med utvecklingen av vapen med okontrollerad energifrigörelse/kärnreaktion skedde en utveckling av reaktorer med en energiutvinning som man kunde reglera. Den civila kärnkraften började användas under mitten av 1950-talet. 1957 bildades Förenta Nationernas (FN) internationella atomenergiorgan, IAEA. IAEA: s uppgift var och är att främja det fredliga teknikutbytet kring kärntekniken och att kontrollera att ickespridningsavtalet, Non-Proliferation Treaty (NPT),
att inte överlåta kärnvapen till stater som inte har kärnvapen. Länderna som inte har kärnvapen förbinder sig samtidigt att inte framställa eller anskaffa kärnvapen och de går med på inspektion av deras kärnkraftverk som utförs av IAEA. (Nationalencyklopedin 2008) Det var först under 1960-talet som kärnkraften kunde börja konkurrera med annan energiproduktion. Detta bland annat genom att anrikat uran blev tillgängligt på marknaden och det ledde till att reaktorer med lätt (vanligt vatten, H2O) istället för tungt vatten
(deuterium, D2O) kunde användas (Leijonhufvud 1994:50 ff). Med anrikat uran menas att
man ökar halten av en viss önskad isotop i uranet. Innan hade man använt uran som inte var anrikat och det var svårare att få energi ur då man var tvungen att använda tungt vatten. Tungt vatten innehåller deuterium som är en tyngre isotop av väte istället för vanligt väte, i de flesta reaktorer idag används lätt vatten. (Nationalencyklopedin 2008)
I slutet av 2001 var runt 400 kärnreaktorer i kommersiellt bruk i 31 länder. Flest reaktorer finns i Storbritannien, Frankrike och Japan. (Boyle mfl 2003:437) Under 2007 var 27 nya kärnkraftverk under uppbyggnad och ytterligare 136 planerade omkring i världen. Störst utbyggnad av kärnkraftverk sker idag i Asien i länder som Japan, Indien, Korea och Kina. (SVT 2008) Avfallet finns i tre klasser, högaktivt-, mellanaktivt- och lågaktivt avfall. Det högaktiva avfallet förvaras i Sverige i centralt mellanlager för använt kärnbränsle, CLAB, vid kärnkraftverket i Oskarshamn. Avfallet som är mellan- och lågaktivt förvaras i slutförvar för radioaktivt avfall, SFR, vid Forsmarksverket i Uppland. (Nationalencyklopedin 2008) Slutförvaring i behållare nere i berggrunden är det alternativ som är mest intressant idag enligt Statens Kärnkraftsinspektion, SKI. (SKI 2008b)
Kärnkraften har varit omdebatterad sedan den började användas till energiutvinning. Inget av kärnkraftverken drivs efter förnuftiga kommersiella principer, alla subventioneras för att överhuvudtaget kunna existera. Kärnkraften är också en energikälla som inte ersätter någon annan, den kompletterar endast och uppfyller våra behov av ökad energiförbrukning. (McNeill 2003:345 ff)
3.3.1 Sveriges kärnkraftshistoria
Utvecklingen av kärnkraft började tidigt i Sverige, detta berodde till stor del på att här inte finns fossila bränslen (kol, olja och naturgas). Vi har dock tillgång till uran och detta ledde till att de första reaktorerna i Sverige använde uran som inte var anrikat eftersom vi inte ville vara beroende av andra länder. Målet att vara självförsörjande genomsyrade det svenska efterkrigstänkandet (Lindquist 1997:73). Både det tunga vattnet och uranet som behövdes för framställning av energi kunde framställas inom Sveriges gränser. Under slutet av 1960-talet övergav man tungvattentekniken och gick över till lättvattentekniken. 1986 stod kärnkraften
för 50 % av elproduktionskapaciteten i Sverige och idag ligger den runt 46 % av elproduktionskapaciteten. (Stora Focus 1988, Energiläget 2007)
Den första kärnreaktorn i Sverige startades 1954 i forskningssyfte. Den var belägen i ett bergrum i närheten av Stockholm. Innan dess, 1947, bildades AB Atomenergi för att utveckla kärnkraften. AB Atomenergi var samägt mellan staten och industrin. I ett betänkande från atomenergiutredningen 1956 beslutades att Sverige skulle vara självförsörjande inom atomkraften och samma år antogs en atomenergilag. Sverige ville även vara självförsörjande inom uranbrytning men detta var dock inte ekonomiskt försvarbart då de internationella uranpriserna var så låga att uran bruten i Sverige inte kunde konkurrera med den från andra länder. 1963 togs en reaktor i Ågesta söder om Stockholm i bruk (Leijonhufvud 1994:46). Den försörjde stockholmsförorten Farsta med fjärrvärme i några år tills den blev olönsam på grund av att oljan var så billig. Icke-spridningsavtalet trädde i kraft 1970 och Sverige förband sig då att hindra spridning av material som kan användas till kärnvapen. I riksdagsvalet 1976 blev kärnkraften den viktigaste frågan och en borgerlig regering vann under ledning av Centerpartiet. 1978 antogs villkorslagen som innebar att inget bränsle till kärnreaktorerna fick tillföras utan att den som ansökte om tillståndet kunde garantera att använt bränsle skulle tas om hand på ett säkert sätt. I och med olyckan i Harrisburg i USA 1979 förbättrades säkerhetsarbetet på de svenska kärnkraftsverken och man fick insikt om att kärnkraften inte var problemfri. (SKI 2008b)
1980 hölls en rådgivande folkomröstning i Sverige om kärnkraftens framtid. Valet stod mellan tre linjer (Nationalencyklopedin 2008). Linje 1 innebar att man skulle avveckla kärnkraften i den takt som var möjlig, man skulle avvakta förnyelsebara energikällor och ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad fick ske. Moderaterna stod bakom linje 1-förslaget. Linje 2 var nästan identisk med linje 1. Det enda som skiljde dem åt var att enligt linje 2 skulle alla framtida större energianläggningar ägas av stat och kommun. Socialdemokraterna och folkpartiet stod bakom linje 2. Dessa båda förslag sågs som mer positiva till kärnkraften och partierna hade enats om en långsam avveckling om dessa förslag vann. Linje 3 var det enda alternativet helt emot kärnkraft och det stod centern och vänsterpartiet (då Vänsterpartiet Kommunisterna) bakom. Linje 3 innebar avveckling av kärnkraften inom tio år och nej till vidare utbyggnad. Resultatet av omröstningen blev 18.9 % till linje 1, 39.1 % till linje 2 och 38.7 % till linje 3. Detta innebar att linje 1 och 2 tillsammans vann valet med 58 % av rösterna. (Regeringen 2008)
Riksdagen beslutade samma år som omröstningen, 1980, att bygga ut till tolv reaktorer och även att kärnkraften skulle avvecklas till 2010. Olyckan i Tjernobyl 1986 påverkade världen och Sveriges syn på kärnkraft. Medvetenheten om vad en olycka kunde leda till ökade och
beredskapen kring kärnkraften tilltog. Under 1997 antogs lagen om avveckling och 1999 stängdes en av reaktorerna i Barsebäck. (SKI 2008a)
3.3.2. För- och nackdelar med kärnkraft
Det som kan anses som positivt med kärnkraften är att den inte släpper ut växthusgaser som kol, olja och andra fossila bränslen gör när man förbränner dem. Fullvärdig fission av 1 kg uran-235 ger i princip lika mycket energi som förbränningen av 3000 ton kol. Det ska dock påpekas att fissionsprocessen är ofullständig. (Boyle 2003:16)
Brytningen av den uran som behövs i kärnkraftverken kräver det också mycket energi, ofta i form av fossila bränslen. De som arbetar i urangruvor utsätts inte sällan för den radioaktiva gasen radon. Därför är bra ventilation i gruvorna viktig. (Boyle 2003:422) Detta är något som förmodligen inte alltid finns i tillräcklig utsträckning då det är många gruvor som ligger i U-länder med andra säkerhetsbestämmelser.
Driften av kärnkraften genererar radioaktivt avfall som man ännu inte, i något land, vet var man ska förvara. Avfallet kommer att vara radioaktivt i runt 100 000 år lite beroende på vilken reaktortyp det kommer ifrån. (SVT 2008) Detta avfall kan också ge upphov till landföroreningar då marken kan påverkas av radioaktiviteten vilket inte heller är positivt. (Boyle 2003:520)
Kärnkraften kommer alltid att vara länkad till kärnvapen, den ena kan inte finnas utan den andre. (SVT 2008) Kärnkraftverken kan också vara mål för terrorister. Avfallet kan, om det hamnar i fel händer, ställa till med mycket stor förödelse.
Nedmonteringen har inletts av ett antal kärnkraftverk runt om i världen, bland annat ett som varit verksamt i 47 år i Storbritannien. Demonteringen beräknas ta 120 år och dessutom har verket gett upphov till farligt, högaktivt, avfall. Kärnkraftverken i Sverige är byggda för att vara verksamma i 25 år. Det är ett problem att gamla och slitna reaktorer hålls igång på grund av att de går med större vinst eftersom detta förmodligen påverkar kärnkraftverkens säkerhet. (SVT 2008)
Det är problematiskt att tala om en energiminskning utan att specificera vilket energislag vi ska minska. Miljöetiskt är det kanske bättre med kärnkraft eftersom vi i väst då drabbas mest om en olycka sker eftersom de flesta kärnkraftverk som finns idag ligger i rika länder i väst (undantaget är Kina, Japan och Nord- och Sydkorea) (Uddenberg 1998:54). En kärnkraftsolycka ger stora och förödande konsekvenser. Utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser ger globala miljöeffekter, de utsläpp som görs påverkar hela jorden eftersom
klimatet förändras överallt. Jämfört med detta får en kärnkraftsolycka mer lokala konsekvenser även om konsekvenserna av dess påverkan är allvarliga.
4. Natursyn
I detta kapitel presenteras hur människor uppfattar världen och den teoretiska bakgrunden kring natursyn. En diskussion förs också om de olika natursynerna.
4.1 Hur människor förstår verkligheten
Vi har alla olika sätt att se på saker och företeelser som vi möter i våra liv. Detta gäller även naturen. Våra åsikter grundas i existentiella grundantaganden. Dessa grundantaganden hjälper oss att hitta rätt i tillvaron, ofta utan att vi reflekterar över dem. De ligger djupare än intellektuell kunskap. Ofta tror vi att skillnader i åsikt kan filtreras bort genom att ”rätt” kunskap lärs ut. Detta fungerar inte eftersom det har att göra med de existentiella grundantagandena och de ligger djupare i vårt medvetande. (Helmfrid 2007:7)
De existentiella grundantagandena kan också kallas livsåskådningar som skapar ens identitet. De hjälper en att tolka händelser och är även handlingsmotiverande. Livsåskådningar kan grundas på religion eller på filosofiska traditioner. Livsåskådningars tyngdpunkt kan variera, men även om tonvikten varierar så innehåller den alltid en natursyn. (Uddenberg 1998:11,16) Problematiken med energiförsörjningen i samhället är komplex och kan vara svår att ta till sig eftersom den är så omfattande. För att göra det mer begripligt så använder människor sig av s.k. ramkonstruktioner. (Rein & Schön 1993) Man konstruerar, ofta omedvetet, ”ramar” för att kunna förstå och påverka problemet. Det är ett sätt att välja, organisera och klargöra den mångsidiga verkligheten vi lever i och för att ge vägvisare för analys och lösning på problemet. Människor har olika ramar och de ser utifrån dem olika på problemen och lösningarna. Besluten som fattas kan därför vara olika kring liknande problematik. Ramkonstruktionerna kan leda till skillnader i tolkning av samma problem. Det är detta som gör kärnkraften till ett så mångsidigt problem. Beroende på vilka ramkonstruktioner man har, vilka problem eller lösningar man väljer att se, så fattar man olika beslut. Utifrån olika synvinklar ser man kärnkraften på skilda sätt.
I Anna-Lisa Lindéns bok Människa och miljö (1994) beskrivs människans attityd till företeelser i vardagen. De består av tre delar, kunskap, känslor och handlingsberedskap. Mellan dessa tre ska det råda konsonans, överensstämmelse, för att en handling ska genomföras. Lindén menar också att man kan konstatera att det finns ett samband mellan känslor och kunskap inför miljöproblem eftersom man har en tendens att oroa sig mer för
miljöförändringar i sin närhet. De globala förändringarna i miljön är lättare att bortse ifrån. Känslor är viktiga när man talar om miljö.
4.2 Sätt att se naturen
Natursyn definieras i Hillevi Helmfrids rapport ”Natursyn – Tre svar på vad natur är” (2007) som svaren på frågorna
• vad är naturen? • hurdan är naturen?
• vilken relation har människan till naturen? • hör jag till naturen?
Synen på natur och ens relation till den har också med moral och etik att göra. Är det moraliskt att exploatera naturen som vi gör idag? Vem ska bestämma hur mycket vi får utnyttja så att också kommande generationer får ta del av naturen på det sätt de vill?
I Hillevi Helmfrids rapport ”Natursyn – Tre svar på vad natur är” (2007) finns tre natursyner presenterade. De stämmer överens med mitt empiriska material och vad jag har fått fram i intervjuerna. I Miljöfilosofi (1993) av Per Ariansen finns fyra andra natursyner presenterade. De kommer användas som komplement då de tre i Helmfrids rapport på olika sätt kanske inte är heltäckande. De tre olika natursynerna i Helmfrids rapport presenteras nedan med en kort beskrivning:
- den outsinliga källan
Människan är rationell och kan skilja på gott och ont, människans förnuft kan vi lita till. I naturen finns ingen moral, endast människan kan värdesätta naturen. Vi har tagit kontroll över naturen och det är en bedrift. Naturens egna återställningsmekanismer är oerhörda och naturen har inga problem med att hämta sig från stora ingrepp. Naturens rikedom blir resurser bara om vi människor vet hur vi ska använda dem.
- den sköra evighetsmaskinen
Ekosystemen kan buffra miljöpåverkan, men bara till en viss gräns. Vi måste förhålla oss vaksamt och respektfullt till naturen. Det största hotet idag är att den ekonomi vi lever i inte räknar med naturen. Vi vet att materia inte kan skapas eller försvinna, så vi måste vara försiktiga när vi påverkar de naturliga kretsloppen. Helst ska vi inte påverka kretsloppen alls. Den stora utmaningen är att få människan att anpassa sig till naturens kretslopp. För att detta ska ske måste en förändring ske inom teknologin, ekonomin och livsstilen. Det är i människans händer Jordens framtid ligger.
Människan är inte skild från naturen, vi är alla en del av universums stoft. Vad vi gör påverkar oss, naturen, och andra varelser. Vi människor är invävda i naturens väv och vi förnekar det som är uppenbart – att vi är en del av naturen. Naturen ingår inte längre i den kunskap vi har, förr var det en viktig del av kunskapen för att vi skulle överleva. Dagens miljöproblem visar på att vi hamnat i en återvändsgränd, vägen ut är en genomgående förändring av vårt förhållningssätt till oss själva, livet och naturen. Vi måste respektera och hedra alla varelser. Genom att visa kärlek, respekt och vördnad kan vi förändra. (Helmfrid 2007:10-15)
De fyra natursynerna beskrivna enligt Ariansen (1993) beskrivs kort nedan: - naturerövrarperspektivet
Detta perspektiv innebär en gränslös tro på att alla problem i förhållande till naturen är tekniska problem. Alla tekniska problem kan lösas om man verkligen går in för det. Perspektivet betraktar mänsklighetens intellektuella resurser som outtömliga. Naturens förmåga att ta emot avfall är så stor att vi aldrig når gränsen. Naturens resurser är obegränsade. Spåren efter kulturella ingrepp av människan såsom broar, dammar och kärnkraftverk ses med stolthet. Det dominerande motivet är ökad levnadsstandard och det uppfattas ofta som ökad konsumtion. Naturen ses mer eller mindre som en skattkammare som vi bara måste lära oss öppna låsen till. Naturen ses också som ett hot, men bara så länge vi inte har kontroll över den.
- miljöreparationsperspektivet
Samhällsutvecklingen visar på att man inte kan flytta ifrån problemen. Man måste finna reparationsåtgärder på plats. Om befolkningen inte kan flytta ifrån föroreningen kan kanske föroreningen flytta ifrån folket. Utspädning och högre skorstenar förespråkas, en extensiv lösning – inkapsling och uppfångning av avfall. Detta rör i huvudsak föroreningsproblem. - resursförvaltningsperspektivet
Detta handlar om förebyggande åtgärder. Produktion och konsumtion läggs så att de i möjligaste mån undviker att förorena. Hushålla med icke-förnyelsebara resurser och med energi. Det prioriteras att hitta ersättningsmaterial till material som inte är bra för miljön. Det finns inga gränser för utnyttjandet av naturen men den ska utnyttjas på ett effektivt sätt, en bärkraftig utveckling.
- bevarandeperspektivet
Fullständigt bevarande av naturen måste det vara för att dessa delar av naturen antingen har instrumentellt värde eller egenvärde för människor. Naturen ordnar saken bäst. Naturen ger oss de bästa av produkter, naturligt är bättre än syntet. Orörd natur ger tidigt signaler om
hotande skador. Genetisk mångfald är viktigt. Orörd natur är den bästa källan till rekreation och estetisk glädje. (Ariansen 1993:129-138)
En skillnad mellan Helmfrids tredje kategori, ”den gemensamma kroppen” och Ariansens ”bevarandeperspektiv” är att ”den gemensamma kroppen” är mer biocentrisk. I bevarandeperspektivet är det naturen som ger oss en signal om hotande skador, vi ska mer eller mindre se naturen som ett instrument som ger oss indikatorer på om det vi gör är negativt. Detta är ett ganska naivt synsätt, samtidigt som man tycker att naturen ordnar saken bäst så ska vi också kunna läsa naturen och tolka de signaler den ger oss. Det är människan som tolkar och vi ser allt ur vårt perspektiv eftersom vi är just människor. Vi kan inte kommunicera med djur och natur och kan på så sätt inte hävda att vi vet vad de vill. Genom studier kan vi veta under vilka förhållanden de trivs men vi kan inte utifrån den hävda att vi vet vad de vill. (Helmfrid 2007:41)
Ariansens kategorier speglar den historiska utvecklingen inom miljöområdet. Naturerövrarperspektivet återspeglar den industriella utvecklingen då människan ville ta kontroll över naturen och uppfinningsrikedomen för att göra detta inte hade några gränser. Miljöreparationsperspektivet går ut på att flytta föroreningen längre ifrån människorna och på så sätt tro att man har löst problemen. Detta speglar hur man under 1950- och 60-talen agerade i miljöfrågor, något som sedan blev omdebatterat i Rachel Carsons Silent spring som kom ut 1962. Resursförvaltningsperspektivet har mycket gemensamt med miljöreparationsperspektivet, det handlar här om förebyggande åtgärder. Man lägger de förorenande fabrikerna långt ifrån människor så att det inte förorenar så mycket kring människorna. Hushållning med ändliga energikällor betonas och detta perspektiv kan man säga speglar 1970-talet och oljekrisen som då ägde rum. Miljötänkandet finns där men har inte kommit igång på allvar riktigt ännu. Det sista perspektivet återspeglar hur vi ser på naturen idag, den är viktig och ska bevaras men vi ska fortfarande ha lite av makten över den för det är vi människor som ser och bedömer när förändringar skett i naturen.
De natursyner som presenteras i Helmfrids rapport är inte lika historiskt anknutna som man kan säga att Ariansens är. Helmfrid ser mer till människan och hur vi ser vår omvärld. I den outsinliga källan ses naturen som ett skafferi där det bara är att ta för sig, den har många likheter med naturerövrarperspektivet. Det är människan som har kontroll och bestämmanderätt. ”Sköra evighetsmaskinen” har en större förståelse för kretsloppstanken och ser också att i ekonomin räknas inte naturen med. Ariansen har bland sina kategorier ingen som motsvarar denna. Kretslopp nämns inte och han pekar mer på att vi har ett ansvar att förvalta. Människan ska anpassa sig efter naturens kretslopp enligt den sköra evighetsmaskinen och visar på en tanke om naturen som inte alls finns representerad hos
är alla en del av en stor helhet, det finns inget ”vi” och ”dom”. Alla behövs för att världen ska fungera. Människan har dock trätt in i rollen som härskare och bestämmare över naturen vilket har rubbat balansen. Ariansens natursyner kommer inte alls in på detta, bevarandeperspektivet uttrycker att vi ska bevara naturen såsom den är. Frågan är bara om man kan tala om att bevara något som är så föränderligt som naturen. Den förändras inte bara på grund av människans aktiviteter utan också på grund av erosion, jordbävningar och vulkanutbrott. Det är viktigare att en grundläggande förståelse för att vi alla påverkar och kan påverka naturen både positivt och negativt i allt vi gör såsom Helmfrid påpekar med natursynen den gemensamma kroppen.
Helmfrid påpekar också att natursynerna inte utesluter varandra utan att de kan ses som olika fokus i samma verklighet. (Helmfrid 2007:30) De olika natursynerna träder fram hos var och en av oss i olika situationer.
5. Åsikter kring kärnkraften
I den följande analysen har jag delat in det empiriska materialet jag fått fram i fem olika kategorier utifrån vad de intervjuade talade om för att kunna strukturera det och för att få en bättre bild av argumenten kring kärnkraften. Kapitlet avslutas med en sammanfattande reflektion. En kort presentation av de personer jag har intervjuat följer nedan, namnen är fiktiva och jag har satt kvinnliga namn på män i vissa fall för att syftet med denna studie inte är att visa på skillnader mellan män och kvinnor.
Maria är 19 år och är medlem i Fältbiologerna.
Per är 64 år och arbetar som gymnasielärare i språk, är och har varit aktiv inom Folkkampanjen mot kärnkraft länge.
Gustav är 24 år student på Lunds tekniska högskola och medlem i Fältbiologerna.
Anna är runt trettio år och är med i styrelsen i en av Svenska Naturskyddsföreningens lokalkretsar.
Olle är i femtioårsåldern och har ett högt uppsatt arbete inom fysikområdet i Lund.
Kim är 50 år arbetar inom fysik i södra Sverige och är medlem i Miljövänner för kärnkraft. Mia är i trettioårsåldern sitter i styrelsen i en av Svenska Naturskyddsföreningens lokalkretsar
5.1 Brytning av uran
Naturen påverkas i allra högsta grad av kärnkraften. Vid brytningen av uran sker stora ingrepp i berggrunden och de går inte att återställa. Kärnkraften är miljöförstörande på många sätt anser Maria. Hon tycker att just uranutvinningen inte får den plats i diskussionen den borde få: ”…men att det (uranutvinning) är jättemiljöförstörande och att de som jobbar med det mår inte alls bra.” Maria anser att just säkerhetsfrågorna borde lyftas fram mer i debatten.
Olle menar att uranbrytningen inte kommer att vara ett så stort problem i framtiden eftersom det nu sker en teknikutveckling kring att kunna utvinna uran ur havsvatten. Ett annat framtida kärnbränsle nämns också av Olle, torium, som det finns mycket fyndigheter av i Norge bland annat. Han påpekar också att de reaktorer som byggs nu är mycket mer effektiva och kan på
Olle eftersom brytning av malm är något som vi är vana vid. Han påpekar att man inte skiljer på uranbrytning och annan brytning. Olle poängterar att det finns uran i Sverige men att den inte är ekonomiskt försvarbar att bryta. Anna anser att det inte är försvarbart att bryta uran i Sverige eftersom det finns platser där det är mer berättigat och där det finns större fyndigheter av uran. Där man också kan hantera det på ett miljövänligt sätt, enligt Anna, och att det finns ett intresse i att bryta uran. Anna inser dock att detta kan ha mycket att göra med opinionen i landet där man bryter uranen också.
Gustav anser att hela processen och därmed såklart även brytningen som negativ. Kim menar att den effektivisering som nu sker i utvecklingen av nya kärnkraftverk är viktig eftersom det då i framtiden kommer gå åt mindre uran för att framställa energi och på så sätt blir kärnkraften billigare i framtiden.
5.2 Säkerhetsfrågor
Olyckorna på Three Mile Island (Harrisburg) och i Tjernobyl gjorde människor medvetna om farorna med kärnkraft och det skapade debatt. Nu är det längesedan olyckorna inträffade och medvetenheten om risken med olyckor på kärnkraftverk har sjunkit menar Gustav. En tro på att regeringen ser kärnkraften som säker får människor att också tro att den är säker tror han. Vi människor är bekväma och vad det gäller kärnkraften så är det många som helt enkelt accepterar att den finns. Gustav ser också risken med en olycka, konsekvenserna och strålningen drabbar ju inte bara landet där kärnkraftverket ligger utan det drabbar också ett stort område runt det landet.
Anna tycker att en utbyggnad går bra om man gör det med ”öppna ögon” och debatterar det som är viktigt kring frågan, framförallt säkerheten. Säkerhetsperspektivet är viktigt i alla led, från brytning till transport av bränslet och tillslut förvaring av avfallet. Anna tycker att man inte kan diskutera kärnkraften utifrån ett naturvårdsperspektiv eftersom man enligt henne inte kan säga att kärnkraften påverkar naturen negativt i Sverige.
Kim anser att strålningen har gjort att kärnkraften särbehandlats i debatter kring el och elproduktion. Han menar också på att tekniken att stråla sönder avfallet till i princip bara kortlivade isotoper innebär en säkerhetsrisk för personalen som utför det då de utsätts för strålning under lång tid. Kim tror därför att slutförvar är en bättre och säkrare lösning.
Maria tycker att slutförvaringen av kärnavfallet, den som diskuteras idag, verkar osäker. Mia tycker att det är hela processen som är en säkerhetsrisk i och med att strålningen finns med i alla steg. Risken för läckage ska man ta på allvar. Olle menar däremot på att: ”..kärnenergin är den första hantering som har tagit hela cykeln på allvar.”Han ser det som att säkerheten kring
kärnavfallet är stor och man hanterar säkerhetsfrågorna på ett ansvarstagande sätt. Olle nämner också att utbildningen inom kärnteknik inte varit vad den borde på grund av kärntekniklagen som reglerar forskningen kring kärnteknik. Vi ligger efter på den fronten i Sverige men nu är forskningen inom ämnet på gång igen enligt Olle.
5.3 Ekonomi
De negativa sidorna med kärnkraften är många. Att kärnkraften är dyr och subventionerad av staten framhålls av Per. Han ser det som negativt att det satsas och investeras så mycket pengar i kärnkraften. De pengarna borde istället läggas på forskning och utveckling av förnyelsebara energikällor. Per menar också att: ”..det är ju bara makten som vill ha den här alltså (kärnkraften), för att de vill fortsätta tjäna pengar och de struntar ju totalt i miljön.” Per tycker också att girighet verkar vara det viktigaste för många företag och politiker idag vilket är problematiskt eftersom det då kan bli svårare att hävda hänsyn till miljön inom de sektorerna. Detta på grund av att miljön oftast inte ger intäkter i form av pengar utan i andra värden.
Olle tror att bara priserna på uran blir tillräckligt höga kommer brytning i Sverige kanske bli aktuell igen. Höjs marknadspriserna på uran på världsmarknaden kan det bli lönsamt att återigen bryta uran i Sverige. Han påpekar att: ”Allt är till salu, det är bara en fråga om priset.”
Mia anser att alla ska ta sitt ansvar och då framförallt staten. Hon menar på att staten har chansen att styra mycket hårdare mot en mer hållbar el-framställning men att de inte använder sig av den möjligheten. Skatten ges som exempel på en sak som skulle kunna styras mot en större miljöhänsyn av staten.
Kim tycker också att kärnkraften är dyr och ser det som positivt att staten står för bygget och underhållet av kärnkraftverken i Sverige. Kärnkraften lönar sig inte under en lång period efter man byggt det, den har lång avskrivningsperiod. Kim ger ett exempel om det nya kärnkraftverket som nu är under uppbyggnad i Finland: ”..de kan ju inte räkna med att tjäna några pengar på det på det här, förrän om 15 år kanske…[…]..jag menar det kostar ju runt 30 miljarder att bygga…” Han tycker att man kan se på kärnkraften så som man ser på infrastruktursatsningar som tillexempel järnväg.
Att använda slut på uranet i reaktorerna framhålls som positivt ur ekonomisk synvinkel och Kim menar att det i slutändan är en rent ekonomisk fråga. Utvecklingen av de nya reaktorerna som nu är på gång går mot en större effektivisering i förbränningen vilket är bättre
ekonomiskt. Han menar också att uranet står för omkring en sjättedel av produktionskostnaden i ett kärnkraftverk vilket han tycker är en liten del.
5.4 Avfall
Det radioaktiva avfallet framhålls som ett problem i intervjuerna. Strålningen som finns i det avfall vi idag kallar uttjänt kan tas tillvara i de moderna reaktorerna som är mer effektiva. Avfallsfrågan blir på så sätt ännu svårare att hantera. Ska vi gräva ner material som vi i framtiden kanske kan nyttja till att utvinna mer energi?
Kim ser problematiken med förvaringen av avfallet som löst. Enligt honom så är det en politisk fråga att nu bestämma var man ska gräva ner avfallet. Att avfallet inte är något positivt framhålls också och Kim inser problematiken med hur man ska lösa utmärkning och sådana frågor kring platsen där det kommer att ligga nergrävt. Trots att det i princip är meningen att avfallet ska kunna glömmas bort under tiden det ligger i marken så måste information om platsen på något sätt utformas vilket är svårt för vi vet inte hur civilisationen kommer att se ut om 100 000 år. Enligt Kim är det dock en relativt liten mängd avfall det rör sig om: ”..det finns sådana här skisser som man gjort för att åskådliggöra hur mycket avfall det handlar om. Att hela den svenska kärnkraftparkens avfall fram till 2010 skulle liksom fylla Globen i Stockholm ett par meter upp bara, det är inte mer…[…]..det är den lilla mängden som räddar det..” Han pekar också på att avfallet är lätthanterligt och så länge behållarna med avfallet är hela så sprids ju inget avfall heller. Kim tror dock att alternativet med ett slutförvar nere i berggrunden är det som kommer att fungera även om han också ser möjligheten att i framtiden kanske kunna utvinna all radioaktivitet ur kärnbränslet: ”Vi gräver ju ner klyvbart material, vilket är väldigt korkat egentligen.” Han menar att det förmodligen är en resurs vi gräver ner och gräver vi ner den försvinner kanske möjligheten att använda den såsom planerna på avfallsförvaring ser ut idag.
Kim menar också att fördelen med att kärnkraften producerar el i princip koldioxidfritt inte väger så tungt som det borde. I debatter som förs kring energi så pekar man alltid på att avfallsfrågan inte är löst ännu, menar han: ”..när man jämför energislags för- och nackdelar så tar man alltid liksom kärnkraften i ett eget rum och behandlar den med egna regler.” Detta är negativ särbehandling av kärnkraften som energikälla menar Kim.
Gustav är däremot motståndare till kärnkraften på grund av att avfallsfrågan inte är löst, han ser avfallet som det mest negativa med kärnkraften. Han menar också att alla led kring kärnkraften är negativa på något sätt: ”..alla led egentligen både utvinningen av bränslet och själva processen och använda det och sen så förvaringen också, så egentligen är det ju inga bra saker alls…” Gustav ser helheten kring problematiken runt kärnkraften.
Olle ser kärnkraften som en förnyelsebar energikälla eftersom: ”..i och med att man kan använda det man kallar för avfall, det är ju fortfarande väldigt energirikt. Och det kan ju återanvändas..” Han inser dock att det är en process som är problematisk och kontroversiell eftersom det har att göra med långlivade isotoper som plutonium bland annat. Olle anser att kärnenergin är den första som tagit hela cykeln på allvar då man även omhändertar avfallet. Han föredrar också: ”Det lokaliserade avfallet framför det utspridda avfallet.”Det radioaktiva avfallet från kärnkraftverken är en känd och lokaliserad fara vilket är bättre än en okänd och utspridd fara som aska från koleldade verk är, påpekar Olle. Detta sker inte med kolaskan från kolkraftverken, den sprids med vinden och hamnar över stora land- och havsområden. Han menar också att människor kan dö av luftföroreningar och det är en utspridd och osynlig fara. Mia anser att kärnkraften inte har några bra handlingsalternativ för avfallet. Hon menar att det är viktigt att man klarar av tidsperspektivet på 100 000 år som man sagt att avfallsrummen ska klara. Per tycker kärnkraften och utvecklingen av den har varit och är väldigt dyr. Detta gäller också för avfallsfrågan som även den är dyr i fråga om utveckling och utformning av förvar etcetera.
5.5 Framtida utveckling
5.5.1 Teknikoptimism
Mia ser förnyelsebara energikällor som vind-, sol-, våg- och tidvattenkraft som de bästa lösningarna av framtida elproduktion. Hon anser att Sverige ligger efter i satsningarna på förnyelsebar energi och det som behövs är en hårdare styrning från staten.
Olle ser kärnkraften som förnyelsebar eftersom man kan använda det vi kallar avfall idag i de nya moderna reaktorerna eftersom att de är effektivare. Han hävdar att: ”…kärnkraften kom inte till för att den inte behövs utan den levererar mycket energi och lite avfall.” Olle är optimistisk kring teknikutvecklingen som nu sker kring kärnkraften. Utvinning av uran ur havsvatten och ett nytt kärnbränsle, torium, tar han upp som exempel på att kärnkraften utvecklas hela tiden. Olle tror dock att utvecklingen av kärnkraften i framtiden i Sverige kommer att ta tid: ”För att i en demokrati så är det ju folket som bestämmer och det ska vara så.., […]…att omvända Sverige tar tid…”. Han menar med detta att opinionen är svår att vända i Sverige.
Energiförbrukningen i framtiden kommer att vara större än den är idag tror Anna. Hon menar att man ska arbeta på flera olika sätt för att lösa det problemet, dels att effektivisera
energianvändningen och dels att bygga ut alternativa energikällor som vindkraft etcetera. Men Anna är samtidigt inte främmande för att bygga ut kärnkraften men hon tycker då att det är viktigt att man tar den debatt kring säkerheten som uppstår på allvar.
Kim menar att vi behöver bygga fler kärnkraftverk i Sverige men han uttrycker samtidigt en medvetenhet om att kärnkraften inte är det bästa alternativet på lång sikt: ”…kärnkraften är ju uppenbart inget alternativ för hela världen på jättelång sikt.” Han ser ett samhälle i framtiden där man förbrukar mindre energi men en större del av den energin kommer att vara el och det är därför han förespråkar kärnkraft. Kim betonar också att han inte är motståndare till förnyelsebara energikällor men att kärnkraften också har sin plats i systemet.
5.5.2 Avveckling
Per anser att det inte är ”någon match” att ersätta kärnkraften idag. Han menar att problemet ligger hos politikerna som satsar pengar på fel saker och endast ser makten som viktig och inte den långsiktiga hållbarheten. Per vill se en energieffektivisering och mer satsningar på alternativ energi i framtiden: ”..jag är optimistisk om det liksom bara, om man bara slapp den här kampen mot de som inte vill ha det scenariot (energieffektivisering etc.).”
Maria ser det som ett problem att man löser beroendet av kol mot ett beroende av kärnkraft, det är ingen idé att lösa ett problem med ett annat.: ”Jag tycker väl att den [kärnkraften] ska stängas av så fort som möjligt och att vi ska spara energi.” Hon tror på mer drastiska lösningar trots att hon inser att detta förmodligen skulle väcka en häftig debatt.
Gustav hoppas på de förnyelsebara energikällorna i framtiden men inser att det kommer att ta tid innan kärnkraften avvecklas. Han tror att det kan vara lättare att våga satsa på förnyelsebara energikällor i större utsträckning om andra länder redan gjort det och man då ser att det lyckas. Dessa positiva exempel är något som han tycker saknas idag. Gustav framhåller också att energieffektivisering är viktigt och det påverkade även hans val till studier vid universitetet så att han kan komma att arbeta för en minimering av energianvändningen i framtiden.
6. Kärnkraft och natursyn
Natursyn är ett stort begrepp och jag ska i detta kapitel föra en diskussion kring kärnkraft och natursyn med utgångspunkt i argumenten i det empiriska materialet. Eftersom natursyn är ett komplext begrepp är det argumenten som kommit fram under intervjuerna som jag placerar under de olika natursynerna.
6.1 Den outsinliga källan
Natursynen den outsinliga källan är antropocentrisk och ser människan som subjekt och naturen som objekt. Inget är heligt i naturen och människan med sin kunskap vet bäst hur vi kan utnyttja det överflöd som väntar på att användas till vår fördel bara vi kommer på hur vi kan använda resurserna. Denna natursyn finns i vår vardag utan att vi reflekterar över det, när vi ska gå ut i naturen så säger vi just ”ut i naturen”. Naturen är det som finns därute och människan är det som är därinne. Den ekonomiska tillväxten är det som är viktigt och den tar inte hänsyn till naturen mer än som en resursbas.
Olle anser att kunskap är det viktigaste för utveckling och det är typiskt för denna natursyn. Ju mer vi forskar om naturen desto fler ämnen och egenskaper upptäcker vi som vi kan använda till våra intressen. Utvecklingen av kärnkraft med upptäckten av framtidens kärnbränsle torium och utvinning av uran ur havsvatten ser Olle som positivt. Kärnkraften är enligt honom förnyelsebar eftersom det kärnbränsle som vi idag klassar som uttjänt kan användas i framtiden med teknikens hjälp tills nästintill all strålning är borta. Olle säger också att: ”..kärnenergin har ju inte kommit till för att vi inte behöver den utan den levererar mycket energi och lite avfall.” Angående framtiden så är Olle optimistisk på grund av teknikutvecklingen som sker kring kärnkraften. Han menar att kärnkraften är farlig liksom alla tekniker men det är en känd och lokaliserad fara. Det är ett antropocentriskt synsätt eftersom det är människan som kontrollerar det farliga avfallet. Hade inte vi brutit det och förädlat det till kärnbränsle hade det heller inte varit farligt för djur, natur och människa. Olle ger också uttryck för en av natursynerna som presenteras i Ariansens Miljöfilosofi, naturerövrarperspektivet, då han anser att mycket kan lösas med teknikutveckling. Bara vi anstränger oss tillräckligt kan vi lösa problemen som vi har idag i samhället med tekniska lösningar. Han tycker också att det är upp till politikerna att besluta om vi ska ha kärnkraft, men kunskapsutvecklingen kring kärnkraften ändå är mycket viktig.
Kim menar att avfallsfrågan är löst, det är bara upp till politikerna att bestämma var någonstans avfallet ska grävas ner. Han tycker också att den lösningen för avfallet är den
naturen har kraft att hämta sig ifrån i princip vad som helst. Kim säger att det är den lilla mängden avfall och att den är lätt att hantera som gör att kärnkraften ändå går att satsa på. Ariansens miljöreparationsperspektiv handlar om att fånga upp och kapsla in avfall och det är precis det man gör med kärnavfallet. Kim menar också att man ska se på kärnkraften som en infrastruktursatsning. Satsningar på infrastruktur har människan fördel av, naturen tas möjligtvis med i planeringen men det handlar ytterst om utveckling för att gynna människans bekvämlighet.
När priset på uran stiger menar Olle att det kanske kommer att bli lönsamt att bryta uran i Sverige igen. Det argumentet tyder på en antropocentrisk natursyn. Resurserna som finns på jorden är till för oss att ta del av och blir det ekonomiskt lönsamt så är det ännu mer intressant att bryta uran. Människan har kontrollen över de tillgångar som finns och den som har tur kan även tjäna pengar på dem.
Anna är inte främmande för en utbyggnad av kärnkraften om man för en debatt om säkerheten och inser riskerna. Hon menar att kärnkraften inte har några negativa effekter på naturen. Det tyder på ett antropocentriskt synsätt eftersom all konstruktion på marken innebär en effekt på naturen. När kärnkraftverken i Sverige börjar nedmonteras så kommer det med all säkerhet ha en effekt på naturen. Det kommer att dröja länge innan de platserna återgår till det de var innan kärnkraftverket låg på platsen, om det någonsin kommer att ske.
6.2 Den sköra evighetsmaskinen
Det största hotet mot naturen idag är att vi inte räknar med naturen i den ekonomi vi lever i. Naturen kan buffra miljöpåverkan men inte hur mycket som helst och vi måste vårda naturen. För att veta vad naturen tål krävs expertkunskap. Bara om vi sköter maskineriet i naturen väl kommer ”maskinen” fortsätta försörja oss. Per påpekar problematiken med att man inte räknar med naturen i dagens ekonomiska samhälle: ”Nu börjar jag ju tycka att det verkar som att de (politiker och företagare) bara tänker på pengar. Girighet är det viktigaste.” Naturen ger inte värden i pengar, den ger värden som man måste värdera på andra sätt.
Det måste ske en förändring i hela samhället för att vi ska kunna värdesätta naturen, det är i våra händer som naturens och jordens framtid ligger. Gustav anser att staten satsar på fel saker och skulle vilja se mer satsningar på förnyelsebara energikällor. Han menar också att vi påverkar naturen alldeles för mycket men att vi samtidigt måste vara medvetna om att naturen som det ser ut nu inte är opåverkad av människan heller: ”..vi är ju en del av den, men den är ju inte till för oss. Utan vi ska vara tacksamma för vad vi får, alltså vi bestämmer ju själva hur vi vill utnyttja den..[..]..det är ju lite otacksamt egentligen för vi kan ju egentligen göra vad vi vill, det är ju vi själva som står för den begränsningen.” Detta uttrycker precis den
problematik som ”den sköra evighetsmaskinen” handlar om. Helst skulle människan inte alls påverka kretsloppen i naturen som förespråkas för denna modell, men för att detta ska ske så måste vi begränsa oss själva och det kommer att ta tid. Om det någonsin kommer att ske. Mia anser att staten har ett ansvar, den borde till exempel styra skatterna mer så att naturen gynnas.
Mia menar att staten har chansen att styra mot ett bättre och mer hållbart samhälle men tar inte den chansen och då går förändringen för sakta: ”Alla ska ta sitt ansvar, men staten hade kunnat ta ett mycket större ansvar, vara mycket hårdare, ta mycket hårdare beslut.” Maria argumenterar också för att staten skulle styra hårdare och hon tycker att man nu löser ett beroende, av kol och fossila bränslen, med ett annat, kärnkraft. Att staten ska styra tyder även det på en antropocentrisk natursyn eftersom man uttryckligen säger ”styra” över naturen, men Mia och Maria har också insett att viss styrning behövs för att något ska hända. Insikten av att naturen behöver skyddas och inte är outtömlig har placerat de argumenten under ”den sköra evighetsmaskinen”. Det första steget mot ett bevarande och mer naturvänligt synsätt har tagits. Det handlar om att förvalta de resurser vi har väl, något som även tas upp i Ariansens resursförvaltningsperspektiv (se kapitel 4.2).
Gustavs hoppas på att de förnyelsebara energikällorna kommer att dominera i framtiden. Samhället kommer fortfarande att behöva energi och de bästa källorna är de som är förnyelsebara. För naturens och människans bästa bör vi ersätta kolkraft och andra fossila bränslen med energikällor som är hållbara i längden, eftersom det är i våra händer framtiden ligger, menar han.
6.3 Den gemensamma kroppen
Natursynen ”den gemensamma kroppen” handlar om att människan och naturen hänger ihop och vi är alla delar av en stor helhet. Vi måste förändra vårt sätt att leva om vi ska kunna nå ett hållbart samhälle, vi måste respektera och hedra alla varelser och inte sätta någon över någon annan. I grund och botten ger de flesta uttryck för den här natursynen men den uttrycks mer i termerna av en utopi.
Hela processen kring kärnkraft är negativ anser Gustav. Vi bryter uranet i berget, förädlar det, utvinner energi ur det och sedan blir det avfall kvar som det inte finns någon lösning på vad vi ska göra av. Vi människor har tydligt tagit rollen som den bestämmande när det gäller naturen och dess resurser. Gustav påpekar (se kapitel 6.2) att det är vi människor som ska begränsa vårt utnyttjande av naturen. Det är ett stort problem att vi ser naturen som ”den där ute” och att människan har bestämmanderätt över den. För att nå ett hållbart samhälle måste vi förstå
Per menar att girighet är det som verkar dominera bland företag och politiker idag. Naturen har inget värde i pengar förrän man börjar bryta och förädla de resurser som finns. Dessutom är det mycket svårt att hävda värden som inte är monetära i dagens samhälle. Naturen kan inte mätas i pengar, den talar till våra känslor och vår intuition. Den kan inte heller förstås genom mätbarhet och logiska slutledningar, naturen fungerar inte på det sättet. Den viktigaste kunskapen rörande naturen känner och upplever man den ska man inte mäta och läsa sig till. För att förmedla känslan av naturen människor emellan är det viktigt att vi pratar och kommunicerar med varandra. Det är viktigt att nå förståelse för hur människa och natur bildar en helhet så att man på så sätt inser varför det inte går att utnyttja naturen som vi nu gör. Att vistas i naturen beskrivs som avstressande och lyxigt av Mia: ”..i och med att man bor i en storstad så utsätts man ju för vissa saker hela tiden som stressar en både fysiskt och mentalt…[…]..de flesta kanske inte är medvetna om det men man behöver den rekreation som skogen eller något liknande kan ge med jämna mellanrum och de flesta stadsbor får inte det.” Att naturen beskrivs som avstressande är intressant eftersom det samhälle vi lever i idag är stressigt. Tempot i samhället beror mycket på att det är pengar som räknas och ju mer man jobbar, desto mer pengar blir det. Olle menar att det behövs en mental strid om vår livsstil och han menar att konsumera har blivit ”som en form av religion”. Vår ökande konsumtion leder till ökande energiförbrukning och det är där problemet ligger. Vi måste förändra vårt förhållningssätt i grunden och börja se det vi gör med nya ögon.
6.4 Avslutande diskussion
Vi ser olika på naturen i olika frågor. Handlar det om energi kanske man förespråkar kärnkraft för att man anser att den är det bästa nu tillgängliga alternativet. De olika natursynerna är delar av vår personlighet och de kommer fram på olika sätt beroende på de situationer vi står inför. Det påpekas i Helmfrids ”Natursyn – Tre svar på vad natur är” (2007) att dessa olika synsätt kan skapa konflikter och det är på så sätt viktigt att man är medveten om att vi har olika bilder av verkligheten utifrån den rådande natursynen. Är vi medvetna om detta så kan vi undvika konflikter och istället komma närmare lösningar på miljöproblem som energiförsörjningen och kärnkraften. I de intervjuer jag genomfört presenteras vitt skilda åsikter om kärnkraften och problematiken kring denna energikälla som vi idag är så beroende av. Jag inledde arbetet med denna uppsats med att söka efter kopplingar mellan för/emot kärnkraft och olika natursyner. Det visade sig dock att såväl natursyner som kärnkraft är för komplexa begrepp för att passas in i en sådan strikt kategorisering.
Det är svårt att skönja samband i argument kring kärnkraft utifrån natursyn eftersom natursynen kan skifta beroende på vad man pratar om. Jag anser att natursyn är ett begrepp
