• No results found

We are also part of the adjustment period

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "We are also part of the adjustment period"

Copied!
52
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete

Inskolning utifrån föräldraperspektivet

15 högskolepoäng, grundnivå

Vi ingår också i inskolningen

We are also part of the adjustment period

Frida Danielsson

Förskollärarexamen 210hp 2016-06-23 Examinator: Richard Ahlström Handledare: Martin Berzell

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE

(2)

2

Förord

Ett stort TACK till alla föräldrar som har ställt upp på enkäter och intervjuer för min studie. Utan er hade ärligt talat min studie inte blivit möjlig! Tack för att ni är så engagerade och fantastiska människor! Jag hoppas att jag har gjort er rättvisa.

Tack till alla pedagoger, förskolechefer och er som jag så gärna kallar kollegor! Ni har bidragit med så mycket hjälp under min utbildning så jag kan inte tacka er tillräckligt! Ni är fantastiska och alla ni gör ett helt unikt arbete varje dag.

Tack till min handledare Martin Berzell som fick stå ut med alla mail och stress som jag överförde till honom.

Slutligen vill jag tacka Helen Danielsson och Christer Nilsson - mina föräldrar som genom att ha stöttat och trott på mig genom hela arbetet. Er omtänksamhet och respekt för mitt arbete har gjort allt möjligt. Ni är helt fantastiska!

(3)

3

Abstract

Föräldrar har en större möjlighet till deltagande i förskolan idag än de hade för ungefär 40 år sedan. Det innebär att de vill kunna påverka förskolans verksamhet så mycket de kan och framför allt inskolningen som är starten på barnets tid på förskolan. För att det ska kunna fungera är det viktigt att tänka på anknytningens vikt, föräldrar och förskollärares bemötande samt föräldrars delaktighet och möjlighet till inflytande.

Jag har utifrån min studie valt att använda intervju som metod och utifrån mina intervjuer med föräldrar angående deras upplevelser av sina barns inskolning lyfter de framför allt påverkan, bemötande och samarbete. Jag har utifrån mina frågeställningar valt att fokusera på föräldrars påverkan av inskolning, förskollärares bemötande av föräldrar samt vilka faktorer som har påverkat inskolningen och hur. Det är därmed viktigt att klargöra hur mycket föräldrarna får påverka inskolningen i dagens samhälle, vad som behövs för ett fungerande samarbete mellan föräldrar och förskollärare samt vilka följder ett icke-fungerande samarbete kan innebära. Mitt syfte med studien är inte att lyfta vilka inskolningar som har varit bra och mindre bra. Jag har valt att fokusera på vad som har påverkar mitt resultat i studien av inskolningen och hur. Därmed är mitt syfte att belysa inskolningen utifrån föräldraperspektivet och undersöka hur föräldrarna upplever inskolningen utifrån pedagogernas bemötande och interaktion under inskolningen.

(4)

4

Innehållsförteckning

1. Inledning 6

1.1 Syfte och frågeställningar 6

2. Inskolning och dess metoder 8

2.1. Föräldraaktiv inskolning 8

2.2. Traditionell inskolning 8

2.2.1. Traditionell inskolning – tidigare inskolad 9

2.3. Inskolning utifrån föräldraperspektivet 9

2.4. Diskussion om blanketterna 10

3. Tidigare forskning 11

3.1. OECD 11

3.2. Zlatka Cugmas 12

3.3. Anette Sandberg & Tuula Vuorinen 14

3.4. Gun Jungerstam, Pia Nyman-Kurkiala, Kristina Strom, Elisabeth Lindholm 15

4. Teori 17

4.1. Förskolans roll 17

4.2. Anknyting 18

4.3. Bemötande 19

4.4. Inflytande och delaktighet 20

5. Metod 23 5.1 Urval 23 5.2. Pilotstudie 24 5.2.1. Enkätstudie – pedagogerna 24 5.3. Intervjuerna 26 6. Resultat 27 6.1. Påverkan 27 6.2. Bemötande 29 6.3. Faktorer 30 7. Analys 31 7.1. En plats för alla 31

7.2. Att känna trygghet 32

(5)

5 7.4. Maktperspektiv 35 7.5. Samförståelse 37 8. Diskussion 39 8.1. Påverkan 39 8.2. Faktorer 40 8.3. Bemötande 41 8.4. Slutsats 42 8.5. Fortsatt forskning 43 8.6. Metoddiskussion 43 9. Referenslista 42 10. Bilagor 45

(6)

6

1. Inledning

För mig har inskolning varit den del av förskolans verksamhet som har intresserat mig mest. Framför allt pedagogernas planering och hur barnen påverkas av inskolningen. Det finns olika inskolningsmetoder och olika tillvägagångssätt för hur verksamheten arbetar. Pedagogerna spenderar tid och lägger ett så stort fokus på att förbereda barnet som inskolas till förskolans verksamhet och att de emellanåt glömmer den andra parten, föräldern. När barnet inskolas i verksamheten inskolas även föräldern. Inskolningen påverkar föräldern både fysiskt och psykiskt. Även om pedagogerna försäkrar föräldern om att de har erfarenhet av tidigare inskolningar är varje barn unikt och ska därmed bemötas på olika sätt. Mitt fokus på inskolningen beror på att jag inte upplever att alla föräldrar blir bemötta utifrån sina behov. Det sker automatiskt en krock mellan hemmet och förskolan, föräldrarna och pedagogerna. Det krävs ett starkt samarbete från alla delaktiga parter i inskolningen för att på bästa sätt utveckla förskolan som en trygg plats för barnet. Kommunikation kommer därför att vara ett starkt fokus i min studie. Det är många känslor som cirkulerar under inskolningen. Lycka över att barnet trivs bra, sorg över att barnet gråter, oro för om hen sover. Det är inte enbart barnet som behöver känna trygghet. Föräldern behöver också känna en trygghet till pedagogerna och förskolan.

Jag har under perioder när jag arbetar och praktiserat på förskolor uppmärksammat att föräldern inte blir lika delaktig i inskolningen som barnet blir. Det kan verka uppenbart eftersom det är barnet som ska inskolas i verksamheten. Däremot är föräldern också delaktig part och kan därmed förlora en del vetskap om avdelningen om de inte får vara tillräckligt delaktiga i utförandet. Både föräldern och barnet ska kunna känna sig trygga och

uppmärksammade. Inom skolan ingår parterna barn, föräldrar, pedagoger och andra anhöriga. Det innebär att föräldrarna ska känna att de är behöriga i verksamheten och att deras behov och önskemål blir hörda. Föräldrar har olika krav på förskolans utförande angående sitt barns utveckling och har rätt att kunna påverka förskolans tillvägagångssätt för hur de planerar och genomför inskolningen. Så hur delaktiga får föräldrarna vara och vad påverkar egentligen inskolningen?

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med min studie är att belysa inskolningen utifrån föräldraperspektivet. Förskolan planerar och strukturerar avdelningen utifrån inskolningen. Jag vill i min studie undersöka hur

(7)

7

föräldrarna upplever inskolningen utifrån pedagogernas bemötande och interaktion under inskolningen.

Jag har valt ut följande frågor för att kunna besvara min problemformulering: Vad vill föräldrarna att inskolningen ska åstadkomma?

Hur påverkas föräldrarna av pedagogernas bemötande? Vilka faktorer har betydelse för inskolningen?

För att kunna besvara mina frågeställningar har jag tagit kontakt med två olika förskolor samt bekanta i min umgängeskrets för att kunna bredda min undersökning av olika erfarenheter av inskolning och dess metoder.Efter utförda intervjuer har jag insett att samtliga föräldrar har inskolat sina barn enligt den traditionella inskolningsmetoden. I kontrast till den traditionella inskolningen vill jag trots det lyfta den föräldraaktiva inskolningsmetoden för att skapa en förståelse för hur de olika metoderna gestaltar sig.

(8)

8

2. Inskolning och dess metoder

Inskolningen syftar till att barnet introduceras i förskolans verksamhet. I samband med inskolningen av barnet skolas även föräldrar in i verksamheten och tillsammans lär de känna barnen, pedagogerna och verksamheten. Syftet med inskolningen är att barn och föräldrar ska känna sig trygga med förskolan och pedagogerna samt känna sig bekväma i miljön. Framför allt används två inskolningsmetoder – den traditionella och den föräldraaktiva.

När jag tog kontakt med förskolorna fick jag även ta del av deras inskolningsblanketter som delas ut till föräldrar inför inskolningen. Den ena förskolan använder sig av föräldraaktiv inskolning medan den andra förskolan använder sig av traditionell inskolning. Förskolornas namn är fingerade och har blivit tilldelade namn som inte kan återkopplas till den aktuella förskolan.

2.1 Föräldraaktiv inskolning – Förskolan Humle

Föräldraaktiv inskolning eller 3-dagars inskolning som det även kallas innebär att föräldrar och barn vistas på förskolan tillsammans under tre dagar vid bestämda tider, oftast mellan 9-14. Under dagarna på förskolan ansvarar föräldern för blöjbyte, matning och sovrutiner. Tanken med 3-dagars inskolning är att föräldern och barnet inskolas tillsammans i verksamheten, lär känna pedagogerna och skapar en trygghet tillsammans.

På fjärde dagen lämnar föräldern barnet på avdelningen och säger tydligt ”hej då”, därefter ska föräldern vara tillgänglig mellan klockan 9-14 i 10 dagar utifall att barnet skulle vara otröstlig eller känna stor oro. Inskolningen är individuell och kan därmed variera utifrån behov och önskemål.

2.2 Traditionell inskolning – Förskolan Dumle

Traditionell inskolning eller 2-veckors inskolning är anpassad så att barn och föräldrar är delaktiga i inskolningen under 2 veckor. Tiderna anpassas dag för dag beroende på hur mycket tid pedagoger och föräldrar anser att barnet behöver innan föräldrarna börja lämna under kortare till längre stunder under inskolningen. Så här fungerar den:

Under de första tre dagarna tillbringar föräldern och barnet 1-2 timmar på förskolan. Under den tiden deltar föräldern i verksamheten, dess rutiner och aktiviteten. Under tiden på

(9)

9

förskolan interagerar pedagogerna med både barn och föräldrar. Kommande två dagar spenderar föräldern och barnet fler timmar på förskolan och äter även lunch på avdelningen. De fortsätter att vara aktiva i verksamheten och dess aktiviteter.

Under den andra veckan börjar pedagogerna att skicka iväg föräldern under intervaller som blir allt längre. När pedagogerna anser att barnet är redo lämnar föräldern avdelningen. Mellan klockan 9-14 ska föräldern vara nåbar och tillgänglig om pedagogerna anser att barnet är otröstligt eller känner stor oro. Pedagogerna kan även ringa in föräldern om de bedömer att barnet av någon anledning inte har kapacitet att vara kvar på förskolan. Även här varierar inskolningen.

2.2.1 Traditionell inskolning– tidigare inskolad

Om barnet som ska inskolas har blivit inskolat vid ett tidigare tillfälle men bytt förskola är inskolningstiden en vecka. Under de första två dagarna närvarar barn och förälder på

förskolan mellan klockan 9-12, under dag tre närvarar dem tillsammans mellan klockan 9-14. Därefter avgör pedagogerna om föräldern kan börja lämna, men hen ska fortfarande vara lätt att nå och vara tillgänglig för att hämta barnet om det behövs.

2.3 Inskolning utifrån föräldraperspektivet

Utifrån inskolningsinformationen beskrivs båda inskolningsmetoderna från förskolorna detaljerat om hur den går till och vad föräldrarna kan förvänta sig. Det finns mycket information till föräldern om vad förskolorna förväntar sig ta del av när de träffar

pedagogerna. Däremot är informationen väldigt ytlig och det är svårt för föräldern att veta vad hen ska förvänta sig. Endast en av förskolorna skrev i sin information att varje barn är unikt och det är viktigt att vara flexibel utifrån barnets behov. Den meningen har stor betydelse när du läser informationen eftersom den ger ett förtroende att pedagogerna ser alla barn utifrån ett unikt perspektiv. Det innebär att pedagogerna kan inte utgå från att alla barn kommer reagera likadant på pedagogens bemötande och att de respekterar att barnen är olika och de skiljer sig åt utifrån olika faktorer. Utifrån ett föräldraperspektiv informerar båda förskolorna i sin information att de arbetar med inskolningen utifrån en metod för att öka tryggheten hos alla tre parterna – förälder, barn och pedagog.

(10)

10

2.4 Diskussion om blanketterna

Till stor del utgår informationen utifrån barnet och deras behov, vilket möjligtvis är vad som bör förväntas när det gäller information om barns inskolning. Däremot innefattar förskolan Dumles informationsblanketter två enkäter som intresserar sig för förälderns erfarenhet och åsikter som sitt barns personlighet, intressen och välmående. Det gav föräldrarna en möjlighet till inflytande i verksamhetens antagande och intressen för barnets intressen och glädjeämnen som kan verka lugnande vid flertalet tillfällen. Även om pedagogerna på förskolan Humle har informerat att de samtalar med föräldern kan barnets intressen, viktig information om dess hälsa och personliga egenskaper glömmas bort eller blandas med övrig information. Genom att föräldern lämnar en skriftlig ”påminnelse” i samband med diskussioner med föräldrarna kan de dock återkoppla vid andra tillfällen och på så vis bevara informationen.

En annan detalj som uppmärksammades var att informationen från båda förskolorna är väldigt opersonlig. Det handlar om att ge den viktigaste informationen till föräldrarna och att alla föräldrar ska ta del av samma information. Därefter inträffar inskolningssamtalet innan första inskolningsdagen och det är möjligt att pedagogen och föräldern träffas för första gången. Vilket bemötande kan föräldern förvänta sig och vilka är pedagogerna på avdelningen? För att göra informationen mer personlig kunde pedagogerna på respektive avdelning klistrat in en bild på sig själv och sina namn. Familjen har då bilder av närvarande pedagoger på

avdelningen som de kan visa sina barn, vilket gör att de möjligen känner igen och kan relatera bilden till någon.

Utifrån den schemalagda inskolningen har föräldrarna på båda förskolorna möjlighet att påverka inskolningen, men till hur stor del? Det framgår att inskolningen är individuell och kan variera, däremot framgår det inte hur föräldrarna kan påverka inskolningen.

(11)

11

3. Tidigare forskning

Inom avsnittet tidigare forskning diskuteras utförda studier av forskare angående förskola, skola och föräldrars rättighet till delaktighet i verksamheten. Kapitlen är strukturerade utifrån varje forskare/organisations forskningsstudie och resultats tolkning.

3.1 OECD – organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling

OECD är ett forum för regeringar runt om i världen där de kan delge varandra information om utveckling och kunskaper för en bättre fungerande värld. För att kort kunna beskriva de olika redovisningarna av OECD (2009 samt 2012), där även ECEC (förskolefostran) beskriver sitt mål och arbete har jag valt att presentera följande citat:

”PISA fokuserar på unga människors förmåga att använda sina kunskaper och färdigheter för att möta verkliga utmaningar. Denna orientering återspeglar en förändring i mål och syften med kursplaner själva, som är allt mer intresserade av vad eleverna kan göra med vad de lär sig i skolan och inte bara om de behärskar specifikt övergripande innehåll (OECD, 2009”

”Småbarnsfostran och vård (ECEC) kan ta en rad fördelar - för barn, föräldrar och samhället i stort. Men storleken av de förmånerna är villkorad på " kvalitet" (OECD, 2012)”

Enligt rapporten från OECD (2009) är det viktigt att uppmärksamma att skolsystemet är beroende av individualisering, rättvist bemötande och val av utbildningsvägar. Studien är gjord utifrån skolans verksamhet men trots det anser jag att utgångspunkterna och resultaten går att anpassas inom förskolan. Idag är det stor press på skolor att prestera bra resultat men alla elever uppnår inte alltid kraven från skolan (OECD, 2009). Redan i förskolan byggs det upp förväntningar och krav på barns kapaciteter. En del skolor strävar efter att tillgodose alla barns olika behov, men som inte alltid får väntat resultat. Föräldrar uppskattar att personalen på förskolan är tydliga gällande information (a.a.). I förskolan har föräldrarna en stark röst som är avsedd att höras och lyssna på. Föräldrar har en rätt att bestämma och kunna påverka sitt barns utveckling och inskolning. Inom förskolan är det minsta möjliga kravet att

säkerställa förbättring av barns utveckling, hjälpa föräldrar att göra medvetna val, personalens förhållanden till barn och föräldrar, vilket även innebär en frekvent kontakt med båda

parterna. Att barn inskolas i tidig ålder i förskolan har visat bra resultat, men det handlar naturligtvis om kvalitén. Om förskolan inte tar hänsyn till kvalitén på inskolningen kan barns lärande och kapaciteter resultera i negativa effekter på barns utveckling. Skolsystemet är beroende av många faktorer som exempelvis tid, mänskliga-, materiella- och finansiella

(12)

12

resurser (a.a.). Föräldrars engagemang anses vara en dold resurs av den anledningen att den inte uppmärksammas i förskolan. Om en förälder vill veta mer om verksamheten och hur den fungerar är bästa möjligheten att skapa en förståelse för föräldern och demonstrera hur en dag på förskolan ser ut. Läroplanen kan användas för att arbeta med att hjälpa förskollärarna att förbättra pedagogiska strategier och hjälpa föräldrar till att skapa en bättre förståelse angående barns utveckling. En pedagog som har en utbildning förknippas stark med stabilitet, känslig och stimulerande när det gäller interaktionen med yngre barn.

När det gäller inskolning är det även anpassad efter barn och vuxnas olika behov eller den borde åtminstone vara det. Pedagoger som har varit delaktiga i inskolningar vet av erfarenhet att alla föräldrar är olika och har olika krav, alla barn har olika behov och alla inskolningar är olika. Även fast en del inskolningar inte ger väntat resultat efter utsatt tid är det viktigt att kunna diskutera med föräldrarna under inskolningen eftersom de har en stor kunskap om sitt barn. För att uppnå bästa resultat på kvalitén finns det hjälpmedel att ta vid: engagera familjer och samhällen, utforma och förhålla sig till läroplanen och andra hjälpmedel. Hemmet, samhället och inlärningsmiljöer har stor påverkan på barnets utveckling och därför är det viktigt att förskollärare, föräldrar och samhället arbetar tillsammans för att upprätthålla det goda förhållandet (OECD, 2012). Det resulterar i att föräldrar känner sig osäkra över hur välkomna de faktiskt är i verksamheten och hur respekterat deras deltagande är. Eftersom att förskolan både är en arbetsplats för förskollärare och där föräldrarnas barn kommer att utvecklas, är det viktigt att alla parter respekteras eftersom alla parter har en delaktighet i förskolan. Förskollärare arbetar här men trots det måste föräldrarna accepteras som en del av vardagen. Föräldrar har lika stor rättighet att tillbringa tid på förskolan som pedagoger och barn gör.

Även om förskolan och föräldern inte delar samma värderingar, traditioner eller religion är det viktigt att ett uppriktigt samarbete utformas och att alla parter respekteras och diskuterar olika åsikter och synpunkter. Förskollärare måste ha en förståelse för alla föräldrar samtidigt som föräldern har valt förskola för sitt barn. Därmed behöver både parterna kommunicera för att försöka uppnå samma mål och respekt för varandra. Det kan innebära att det måste ske via olika former av kommunikationsmedel. För en förälder är det lättare med muntlig

kommunikation, med andra en skriftlig och för en del föräldrar behövs en visuell

kommunikation där delaktighet i förskolan kan ge svar på frågor. Oavsett har läroplanen en positiv inverkan på barns lärande och utveckling, men även för att kunna informera föräldrar

(13)

13

över vad de kan göra för att påverka utvecklingen (OECD, 2012). Vad som har stor betydelse för barns utveckling är pedagogernas möjligheter att skapa en högkvalitativ pedagogisk miljö som gör skillnad för barn. En god och professionell utveckling anses enligt ECEC resultera i att förskolläraren är pedagogisk, har förståelse för ämneskunskaper, kan utvärdera situationer och kan kommunicera med barn, föräldrar samt andra vuxna (a.a.).

3.2 Zlatka Cugmas

Cugmas (2007) skriver i sin artikel Child’s attachment to his/her mother, father and

kindergarten teacher om att föräldrar och pedagoger förutsätter att barnet ska kunna anpassa

sig till hemmets och förskolans miljöer vid olika sammanahang. Inför sin studie hade Cugmas en hypotes att resultatet av hans studie skulle visa att barnen kände sig mer trygga med

föräldrarna utifrån en relationsteori. Däremot visade sig resultatet att barnen kände lika mycket trygghet till pedagogerna, men det berodde också på barnens ålder. Om barnen var yngre tydde de sig mer åt föräldrarna, medan de äldre barnen kände lika mycket förtroende för sina föräldrar som pedagogerna.

Cugmas vill framför allt lyfta pedagogernas kommunikationsinsats med föräldrar och andra anhöriga i förskolan för att skapa en större förutsättning för barnets anpassning i förskolans miljö. När barnet börjar förskolan sker en krock mellan förskolans och hemmets miljö. Pedagogerna uppmuntras att sträva efter att efterlikna hemmets miljö så gott det går, men det krävs också en kommunikation med föräldrarna för att underlätta barnets anpassning och förståelse för dess olika miljöombyten, som dessutom innehåller olika oskrivna regler för vad som förväntas av barnen (Cugmas, 2007).

Föräldrar i Sverige är oftast hemma med sina barn minst ett år innan det att inskolningen börjar, av den anledningen att barnet ska få en möjlighet att hinna anpassa sig till sin miljö innan det att separationen inför förskolan påbörjas. För att underlätta inskolningen är de vanligt att avdelningen utser en pedagog som anknytningsperson till det nya barnet.

Anledningen till det är att barnen behöver en trygghet i den nya miljön där föräldrarna inte visats under hela dagarna. Att skapa en trygg relation till en pedagog innebär att barnet får lättare att skapa positiva och trygga band till andra barn, lärare och vuxna. Det kan innebära en ökad anpassningsmöjlighet till den nya verksamheten, men det är också en förutsättning för barnets framtida anpassningsmöjligheter. Att skapa trygghet är däremot inte alltid så lätt. I

(14)

14

detta fall innebär det att föräldrar och pedagoger behöver kunna kommunicera och skapa en god relation. Enligt Cugmas är det därför viktigt att pedagogerna gör sitt yttersta för att underlätta kommunikationen mellan föräldrar och pedagog, så barnet har en större

förutsättning att lättare anpassa sig i förskolan. I sin yrkesroll strävar pedagogerna efter att anpassa barnet till den nya verksamheten genom att erbjuda kärlek och omsorg till barnet. Utifrån sitt känslomässiga engagemang kan pedagogernas roll anses bli den nya modern till barnet i förskolan (Cugmas, 2007), medan andra ser de som mindre känslomässiga när det kommer till att uppmärksamma barnet än vad modern anses vara.

Utifrån tolkning av Cugmas artikel kan vi få en ökad förståelse av hur viktig

kommunikationen mellan förälder och pedagog är för barnets möjlighet till trygghet i förskolan. Barnet kan tyda föräldrarnas känslor och om barnet då upplever att föräldern är osäker eller inte känner trygghet, hur kan vi då förvänta oss att barnet ska kunna göra det? Ett fungerande samarbete mellan föräldrar och pedagoger som grundar sig i respekt för varandras åsikter och deltagande, kan ge en ökad trygghet och förståelse till varandras insikter.

3.3 Anette Sandberg & Tuula Vuorinen

I sin avhandling Preschool–home cooperation in change vill Sandberg och Vuorinen (2008) synliggöra samarbetsformerna mellan föräldrar och förskollärare och hur de kan upprätta ett bra samarbete mellan hem och förskola. De kom fram till att ett bra samarbete berodde på föräldrar och pedagogers engagemang och strävan efter en utveckling mot ett gemensamt mål. Där av är det viktigt att föra en daglig kommunikation med varandra och föra personliga utvecklingssamtal.

Sandberg och Vuorinen hävdar att barnet har svårt att anpassa sig till förskolans och hemmets miljöer och regler. Förskolan ska vara ett komplement till hemmet, vilket emellanåt brister eftersom föräldrar och pedagogen saknar vetskap om varandras områden och förväntningar. Förskollärare vet att en personlig kommunikation med föräldrarna utvecklar samarbetet, men många pedagoger har ingen avsikt att öka samtalen med föräldrarna. På en del förskolor har förskollärare gjort ett försök att förbättra kommunikationen genom att bjuda in föräldrarna på en kopp kaffe och samtal om sina barn, andra föräldrar och pedagoger på avdelningen. Enligt Sandberg och Vuorinen hävdar somliga förskollärare dock att föräldrarnas uppmärksamhet av sina barn minskar när de samtalar med andra föräldrar på förskolan.

(15)

15

I förskolan strävar pedagoger och föräldrar efter ett fungerande samarbete för barnets utveckling och välmående. Därmed måste pedagog och förälder kunna diskutera diverse miljöer och förutsättningar för att barnet ska kunna förstå förskolan och hemmets regler och förhållningssätt. I detta fall är kommunikationen en bidragande faktor för ett fungerande förhållningssätt. Enligt Sandberg och Vuorinen lämnas barnets uppfostran mer till förskolan vilket är en motsats till övrig diskussion i artikeln där föräldrarna vill bli mer delaktiga i verksamheten.

Med barnets stigande ålder förändras föräldrarnas fokus på inskolningens innehåll. Barn skolas in i olika åldrar på förskolan och det innebär att föräldrar är fokuserade på olika punkter i barnets utveckling. När barnet som inskolas mellan ett och tre läggs är fokus på det fysiska medan barn som inskolas som är äldre läggs fokus på det emotionella, att träffa vänner, vad de gör på förskolan och vem de leker med. Förskollärare måste vara förberedda på olika nivåer i kommunikationen och olika faktorer som påverkar fokus på barnets och föräldrarnas intresse. Kommunikationen är föränderlig under barnets utveckling och har olika fokus under barnets utveckling. Sandberg och Vuorinen menar att i tidig ålder är föräldrarna mer intresserade av barnets fysiskt välbefinnande, det vill säga sömn, måltid och avföring. När barnen blir äldre ändras fokuset till barnets emotionella välbefinnande så som barnets relation till kompisar och personal. Barnets sociala liv blir mer centrerat och många föräldrar vill därefter föra en mer personlig kommunikation. Delaktigheten styrs av parternas begär av jämställdhet och maktfördelning. Det är en av anledningarna till att förskolan och föräldrarna måste samarbeta mer än endast utbytet av information. Förskollärare som är säkra på sin yrkesroll är välkomnande mot föräldrars insatser i verksamheten, medan en tveksam förskollärares omedvetet utesluter föräldrarnas försök till insats. En väl fungerande

kommunikation mellan båda parterna kan leda till ett framgångsrikt samarbete vars hjälp kan upptäcka enskilda barns problem. Därmed ger det en stark möjlighet att med varandras hjälp sträva efter att åtgärda problemet tillsammans. Dessutom är det viktigt att pedagoger och föräldrar klargör vilken roll båda parterna har i barnets utveckling och hur de kan sträva efter att upprätthålla en god kommunikation mellan varandra (a.a.). Trots att somliga förskollärare har sämre erfarenhet av föräldrars delaktighet på avdelningen, innebär det att föräldern får ytterligare en möjlighet att medverka i förskolan och ta del av vad barnet gjort under dagen. Om det ska betraktas som en brist hos föräldern kan det även kopplas till en osäkerhet hos pedagogerna. Att föräldrarna samtalar med andra föräldrar och pedagoger innebär att de

(16)

16

försöker skapa kontakt med andra föräldrar som kan påverka barnets utveckling. Att

föräldrarna väljer att bli mer delaktiga i förskolan och dess verksamhet ska vara upplyftande för pedagogerna eftersom det kan påverka deras samarbete ytterligare.

3.4 Gun Jungerstam, Pia Nyman-Kurkiala, Kristina Strom, Lisbet

Lindholm

Författarna lyfter i sin artikel Den unga människans rätt till sammanhang och delaktighet (2007) hur viktig trygghet är för barnets hälsa. I deras studie har de undersökt vikten av att barnet känner sig delaktig och i ett sammanhang till samhället. Resultatet av studien

innefattade att skapa kunskap om vilka områden inom de individuella stödplanerna som ligger till grund för barns hälsa, däribland uppstod kategorierna: Stöd i relation till hälsa, stöd i relationer, stöd i relation till livet och stöd för studier.

Om kommunikationen mellan hem och förskola inte fungerar kan barnet känna en misstro till diverse miljöer och där av inte knyta an som förväntat. I sin tur innebär det att barnet upplever en osäkerhet till förskolan som i framtiden kan påverka barnets anknytningsförmåga till andra barn, pedagoger och vuxna. Dessvärre kan utgångsläget påverka barnets framtida sociala utveckling som då kan påverka barnets känslor av samhörighet i vuxenlivet.

Utifrån deras resonemang om barnets hälsa skapas en större förståelse för barnens framtida utveckling och hur viktigt det är att kunna knyta an till i alla fall en pedagog på förskolan. Det utvecklar tolkningen på vilken anknytningsmetod som har störst relevans inom

inskolningsmetoden. Är det säkrare att utse en pedagog som anknytningsperson eller ökar chanserna till anknytning under gruppinskolning?

Sammanfattning

Forskning visar att föräldrar vill bli mer delaktiga i förskolan och skolans verksamhet. Olika rapporter och artiklar har skrivits om föräldrars rättigheter till delaktighet i förskolans verksamhet samt hur viktigt det är med en bra relation mellan föräldrar och pedagoger. Framför allt påvisar forskning gjord av Jungerstam, Nyman-Kurkiala, Strom, Lindholm (2007) att barnens hälsa påverkas av att inte känna trygghet, vilket kan vara ett resultat av en dålig kommunikation mellan förälder och pedagog.

(17)

17

4. Teori

I det här kapitlet kommer teorier och teoretiska begrepp presenteras som är relevanta för inskolningen och förskolans verksamhet, en konstant dialog mellan förälder och pedagog samt ett fungerande samarbete. I min studie har jag framför allt fokuserat utifrån ett anknytnings- och makt perspektiv.

4.1 Förskolans roll och dess förändring

Det går inte att försöka utgå från en familj när det diskuteras familjer. Alla familjer har olika förutsättningar när det kommer till uppfostran, ekonomi, utbildningsnivå och personhygienen. Därmed går det inte att utgå från hur en familj kommer att hantera olika situationer och vilka behov de har.

Barnen är den mest centrala delen i förskolan och förskollärarna behöver kunna ta del av barns levnadsvillkor. Det har inneburit att familjerna måste offentliggöra sina privata och intima angelägenheter för förskolan. Det gör att många föräldrar blir oroliga för vad

förskollärarna kommer att anse om dem som föräldrar. År 1970 kom barndomen i Sverige att förändrades då förskolan fick en större roll i samhället och tiden för föräldrar och barn

strukturerades annorlunda. Från en början spenderades barndomen mest i hemmet. Men efter 1970 fick förskolan en allt större roll och barndomen tillbringades mer i förskolans

verksamhet (Gars, 2006). Förskollärare ansågs vara de professionella i verksamheten och fick därmed delad fostran av barnen. Det innebar en kraftig förändring när det kommer till synen på barndomen och vilka roller som föräldrar och förskollärare skulle inta. Båda parterna måste vara överens om hur de skulle kunna förhålla sig till den nya situationen, till varandra och till barnen. Eftersom föräldrarna skulle lämna ifrån sig barnen till förskolan och

förskollärarna, var det viktigt att skapa ett bra band med varandra. Det innebär att de behöver lita på varandra för att kunna skapa ett bra förtroende samt ge barnet de bästa

förutsättningarna för dess utveckling.

Föräldrarna upplever även att de blir ifrågasatta av de professionella (förskollärare) angående hur barnen ska uppfostras. Det innebar att många föräldrar ansåg att deras kompetens om sitt barn kritiserades, vilket skapade en osäkerhet om deras kunskap (a.a.). Under 1970-talet var diskussionen om föräldrautbildning aktuell, vilket innebar att föräldrarna skulle utbilda sig i hur de skulle vara föräldrar. Det kan vara en av anledningarna till att många föräldrar har höga

(18)

18

krav på förskolan och dess agerande. Dessutom uttalar sig förskollärare om föräldrarnas val av tider, kläder, förskola och daghem. En del förskollärare ansåg att föräldrarna tänkte för mycket på sig själv än på sina barn eftersom en del barn har långa dagar på förskolan (a.a.). Att diskutera med föräldrarna och ta reda på anledningen av de långa dagarna verkar inte vara aktuellt. Istället väljer de att kritisera än att ha ett öppet sinne för hur deras vardag ser ut.

4.2 Anknytning

Redan i tidig ålder är det viktigt att barnen skapar en anknytning till föräldrarna för att kunna utveckla en trygghet till andra människor, men även en trygghet för sig själv. I förskolan används anknytning ofta för att skapa en förståelse av hur viktigt det är.

På en del förskolor är det vanligt att barnet blir tilldelad en pedagog under inskolningen som är planerad att bli en anknytningsperson på förskolan. Hos den pedagogen kan barnet gå när hen är ledsen, glad, rädd, hungrig, trött eller vid andra situationer. På andra förskolor får inte barnet en pedagog tilldelad och är då menad att lära känna och skapa ett trygghetsband med alla pedagoger. Att skapa en anknytning till någon annan än sina föräldrar innebär i förskolan att barnet kan knyta an till någon annan som inger en trygghet utanför hemmet (Erixon, 2007). För föräldrar är det en trygghet att veta att barnet knyter an till någon pedagog då det skapar ett förtroende av att barnet trivs med dem och har det bra på förskolan.

För att barnet ska känna sig trygg måste föräldrarna visa barnet att de känner sig trygga i förskolan. Det innebär att föräldrarna behöver känna en trygghet för att kunna överföra den känslan till barnet. Således är det viktigt för föräldrarna att pedagogerna tar deras önskemål och behov på allvar och att en kontinuerlig kommunikation mellan parterna genomlöper inskolningen och fortsättningsvis (a.a.).

Inskolningar ser olika ut beroende på olika faktorer och att barn inskolas i olika åldrar. En del barn inskolas för första gången, andra barn inskolas för andra gången. Barnen kan byta från en annan avdelning, en annan förskola eller till och med en annan kommun (Markström, 2007). Det är därför svårt att på förhand förutse hur inskolningen kommer gå till och hur avdelningen planerar och avser tid för hur länge inskolningen kommer pågå. På vårdguidens hemsida skriver de såhär:

(19)

19

”Anknytningen och den trygghet som byggs upp under barnets två första år är

betydelsefullt för hur barnets framtida relationer kommer att upplevas och utvecklas. En trygg anknytning i barndomen underlättar för barnet att i framtiden kunna lita på och känna sig trygg med andra människor, utifrån en inre föreställning om att de vill honom eller henne väl (1177.se, 2016).”

Vad som är viktigt för pedagogerna att ha i åtanke inför en inskolning är att föräldrar har olika erfarenheter av förskolan. En del föräldrar skolar in sitt första barn och kan därmed ha mindre erfarenhet av förskolans verksamheten. Det kan även vara föräldrar som skolas in i

verksamheten i samband med barnets inskolning. Andra föräldrar kommer från länder där förskolan har en mindre roll i samhället eller saknas helt. Det finns även föräldrar som har större erfarenhet av förskolan då de kan ha inskolat ett äldre syskon eller som till och med arbetar inom förskolan (Markström, 2007). Det är därför på förhand svårt att veta hur inskolningen kommer att lyckas.

Om inskolningen sker på en avdelning där barnets äldre syskon har skolats in, är det möjligt att barnen känner till avdelningen, barnen och pedagogerna. Även föräldern kan känna en lättnad av att känna pedagogerna och avdelningen, vilket kan underlätta inskolningen men även tilltron till befintliga pedagoger. Det finns redan en relation som alla parterna kan utveckla, men i grunden känner de redan till varandra och har en förståelse för varandras åsikter och värderingar. Om barnet inskolas på en ny avdelning där varken barnet, föräldrarna eller pedagogerna känner varandra innebär det att alla parterna ska lära känna varandra och skapa nya bekantskaper (a.a.). Som föräldrar är det viktigt att känna sig trygga med

avdelningen och pedagogerna. Relationen de skapar med varandra har speciellt en stor betydelse under den första perioden i förskolan. För de flesta föräldrar är det därmed viktigt att vara övertygad om barnet känner sig trygg på förskolan och åtminstone med en pedagog.

4.3 Bemötande

Enligt Andersson (2004) ska förskollärare ha kunskapen att kunna möta varje förälder på deras nivå och utifrån deras behov. För att åstadkomma det, är det viktigt att pedagogen använder ett språk som inte är för invecklat för föräldern, men även att de vet hur de ska kunna kommunicera med föräldern. I boken Barns väg till trygghet skriver en förskollärare att ”ansvaret för inskolningen ligger på oss pedagoger, men för att det ska fungera krävs

samarbete med föräldrarna. Inskolningen kräver en stor arbetsinsats av oss och är mycket energikrävande(Erixon, 2007, s.64)”. En viktig förutsättning för barnet att kunna anpassa sig

(20)

20

i förskolan är ett fungerande samarbete mellan förskolan och hemmet. Engagerade och delaktiga föräldrar har en stor betydelse för barnets utveckling och framgång inom förskolan (Andersson, 2004). Föräldrar vill vara delaktiga och kunna påverka deras barns utveckling. Det innebär att förskollärarna behöver informera om både vad som har varit bra och vad som har varit mindre bra.

Föräldrar är viktiga resurser som behövs i förskolan. De behövs när samarbetet fungerar bra men framför allt när det fungerar mindre bra och om det uppstår svårigheter (a.a.). En bra relation krävs för att alla människor ska kunna utvecklas som individer, men även för att vårt samarbete ska kunna leda till någon ny kunskap. Genom att informera så tidigt som möjligt ges föräldrarna en chans att medverka i utveckling och tillvägagångssätt. Att inte dela information med föräldrarna är det samma som att ta ifrån dem makten att påverka och kan därmed påverka kommunaktionen, vilket i sin tur skapar en makthierarki (Enö, 2013). Det skapar en makthierarki som kan påverkar alla parters kunskaper om varandra, men även om hur de ska kunna hantera en situation de möjligtvis inte känner till. Hur ska parterna kunna arbeta tillsammans mot samma mål om inte alla parter är lika insatta i händelserna.

Förskolläraren har makt eftersom de har kunskaper utifrån sin utbildning som inte föräldrarna har. Föräldrarna har en annan makt, de känner sitt barn och hur barnet rutiner och beteende är. Parterna ska kunna stötta varandra utan att försöka ta över situationen(Andersson, 2004).

4.4 Inflytande och delaktighet

Det är förskollärarens ansvar att barnen och föräldrarna får en god introduktion till förskolan (Lpfö, 2011). Inför en inskolning är det vanligt att avsedd avdelning tar kontakt med

föräldrarna för att meddela att de har fått en plats på deras avdelning samt att de bokar in ett första inskolningsmöte. Därmed får föräldrar och pedagoger en möjlighet att lära känna varandra samt avgöra vilket språkbegrepp som är viktigt för att förmedla rätt information på rätt nivå.

De flesta pedagoger vet att en god kommunikation med föräldrarna är den viktigaste förutsättningen till att lyckas i sin lärarroll. I läroplanen för förskolan (2011) står det att ”arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer (s.13)”. Trots kravet innebär det inte att alla samarbeten mellan pedagoger och föräldrar är lätta, men oavsett så är samarbeten

(21)

21

viktiga. I förskolan anses pedagogerna vara experter och kompetenta inom sitt område och föräldrarna glöms bort som en resurs för utveckling och delaktighet(Andersson, 2004). I läroplanen för förskolan (2011) står det tydligt skrivet om föräldrarnas rätt till delaktighet och att samarbetet mellan hem och förskola är viktigt. Exempelvis står det ”förskolans arbete ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen (s.13)” och ”att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnets och föräldrarnas möjligheter till inflytande (s.13)”. Det kan upplevas som att förskollärare står högre upp i hierarkin på förskolan och därmed skapas ett maktförhållande mellan pedagog och föräldrar. I ett samarbete som sviktar och där föräldern inte placerar sig sidan om förskolläraren utan istället bakom, blir det då lättare att anses som ”svagare” och därmed lättare att kontrollera över (Andersson, 2004). Däremot är det föräldrarna som känner sitt barn bäst och de har den största kunskapen om sitt barn. Om inte pedagogen och föräldrarna står på samma sida, kommunicerar och samarbetar, är det lätt att barnet blir lidande i försöket till kompromiss. Föräldrarna som känner sitt barn kan och genom sitt deltagande förmedla mycket information till pedagogerna om sina tillvägagångssätt vid olika situationer i hemmet.

Barnet upplever två olika miljöer från hemmet och förskolan och därmed får föräldrar och pedagoger ibland se två helt olika barn. Genom en daglig dialog kan bilden av barnet bli mer helhetstäckande. Utifrån barnkonventionen diskuteras att föräldrarna har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling (Gustafsson, 2012). Däremot diskuteras det om föräldrarna äger rätten att påverka förskolans pedagogik. Enligt Gustafsson (2012) borde pedagogerna se föräldrarnas synpunkter och åsikter som positiva för ett utvecklande av verksamheten. Om vi går tillbaka 20 år var föräldrar inte lika insatta inom förskolans åtagande och de professionella pedagogerna. Då trodde inte föräldrarna på sina rättigheter inom verksamheten. Idag vill föräldrarna kunna påverka i så stor utsträckning som de har möjlighet till. Däremot kan inte föräldrarna påverka allt i verksamheten. I slutändan är det pedagogerna som får ta beslutet om vilken pedagogik som är mest lämpad för barnets utveckling (a.a.). Det innebär att makten har tilldelats förskolepersonalen eftersom det är de enligt Gars (2006) som står barnen närmast. Deras maktposition påverkar hur barnen har det i verksamheten. I förskolan ansågs det vara en risk för både föräldrar och förskolepersonal att samarbeta om barnen.

"Det första är att trots föräldrarna önskade mer inblick i barnens tillvaro på förskolan utgjorde detta ett hot. Föräldrarna var helt beroende av förskoleplatser. De såg inga andra lösningar på att få det dagliga livet att fungera. Den brist på andra möjligheter, ledde till att föräldrarna kunde uppleva tanken på ett öppet samarbete med fröknarna som hotfullt. Föräldrarna riskerade att hamna i situationen, att de genom närmare kontakt och

(22)

22

på förskolan, samtidigt som de som föräldrar inte hade någon möjlighet att göra något (Gars, 2006, s.59)"

Att föräldrarna inte vill ta del av förskolans vardag på grund av risken att upptäcka brister har gjort att föräldrarna väljer att inte vara för aktiva. Det kan innebära att förskollärare anser att föräldrar är oengagerade och ointresserade.

Föräldrars uppfostringsmönster av barn har länge varit kritiserat av förskollärare, men att kunna föreställa sig föräldrars anpassning till förskolan har många förskollärare ett dilemma att förstå. Föräldrar har krav från förskolan att anpassa sig, samtidigt vill de anpassa

verksamheten utifrån barnens behov och försöka anpassa hela familjen till den nya

verksamheten. Föräldrar och barn har från början en så kallad direkt länk som sammankopplar deras relation till varandra. Mellan barn och pedagoger finns en förenad länk som härstammar i form av material och barnens aktiviteter ur den pedagogiska verksamheten. Det är inom verksamheten som barn och pedagog skapar en relation till varandra (a.a.). Skillnaden är då att föräldrar har ett relationsband till sina barn från början, medan barn och pedagoger kan skapa ett sådant band inom förskolans verksamhet. Även staten har krav på föräldrars kapacitet om barnomsorg som kan upplevas som ett dubbelt budskap. De förväntar sig att föräldrarna ska kunna ta hand om barnen, men samtidigt ifrågasätts deras kapacitet att göra det. Det är därmed väldigt lätt för föräldrar att känna sig underminerade då staten anser att de behöver få hjälp av expertis och vetenskap för att kunna uppfostra sina barn (a.a.).

Sammanfattning

I förskolan är det viktigt att föräldrar och förskollärare samarbetar och kommunicerar med varandra för att kunna redogöra för varandra vad som händer i hemmets respektive förskolans miljö. Det är viktigt att parterna kommunicerar för att skapa en förståelse för barnets

utveckling och vad de faktiskt gör i förskolan. För att relationen ska bestå måste parterna kunna respektera varandra och deras värderingar. Om någon part utesluts kan en makthierarki skapas som i slutändan kommer resultera i att det är barnet som blir straffat, på grund av föräldrar och pedagogers brist av att samarbeta. För att samarbetet ska fungera behöver alla delaktiga i förskolan förstå vikten av anknytning för både förälder och barn, att bemöta varandra på ett respektfullt sätt samt att låta alla parter vara delaktiga.

(23)

23

5. Metod

Inskolning skiljer sig åt beroende på barn, föräldrar, pedagoger och förskolor. Det är därför svårt att förutse hur föräldrarna kommer att reagera på inskolningen och vilka åsikter de kommer att bilda. I min studie har jag valt att använda mig av intervju. Det finns olika metoder för intervjuaren att använda sig av och jag har utgått från ansikte-mot-ansikte intervjumetoden. Utifrån min studieinriktning har jag valt att använda mig av vad Alvehus (2013) beskriver som malmletarmetaforiken. Det innebär att intervjuaren redan vet vad hen vill få ut, men att frågorna är öppna och erbjuder följdfrågor. Svaren är inte förutsägbara enbart för metoden har ett mål utan frågorna bjuder in olika svar, vilket innebär att vägen till målet inte är förutbestämt. Genom att använda intervju har jag möjlighet att ställa följdfrågor till den intervjuade, vilket enkäter nekade mig möjligheten. Alvehus (a.a.) påpekar även att intervju är en bra metod för att beskriva människors känslor. Även tankar och händelser blir lättare att förmedla genom intervju eftersom du kommunicerar direkt med personen i fråga. Föräldrarna kan på så vis berätta om sina tankar och känslor inför och under inskolningen. Dessutom kan de beskriva olika händelser som utspelade sig under sin vistelse på förskolan.

Inför intervjuerna hade jag valt ut ett fåtal frågor som gick att utvecklas beroende på

föräldrarnas respons som jag sedan skrev ner i ett anteckningsblock. Efter intervjuerna satte jag mig direkt för att analysera mitt material utifrån de väsentliga delarna som var intressanta för min studie. Jag upptäckte då ytterligare vikten av att använda intervju som metod eftersom det erbjöd mig möjligheten att ta del av föräldrarnas känslor av frågorna och deras

återberättande. Det gav mig därmed en stor möjlighet att förstå hur deras positiva och negativa respons.

I min studie har jag tagit kontakt med föräldrar på förskolor och i min vänskapskrets angående deras syn på inskolningen. Eftersom min studie trots allt innefattar föräldrars åsikter och synpunkter angående sitt/sina barns inskolning valde jag utifrån forskningsetiska principer att informera föräldrarna om deras rätt att avstå eller att avböja intervjuer (vetenskapsrådet, 2002). Där av har jag inför samtal informerat om anledningen till min studie och att det är frivilligt att delta i intervjuerna. När vi har träffats har jag informerat ytterligare att de har rätt att avstå från att svara eller avbryta om de skulle vilja. Eftersom min inriktning av studie kan upplevas som känslig och personlig har jag inför intervjuerna även informerat att alla namn

(24)

24

kommer att vara fingerade och inte kunna kopplas till varken barn, föräldrar eller förskola. All information är enbart för forskningsändamål och kommer efter avslutad kurs att förstöras.

5.1 Urval

Utifrån min studie har jag valt att inrikta mig på inskolningen utifrån ett föräldraperspektiv och där av har jag valt att intervjua föräldrar som nyligen har inskolat ett eller flera barn. Jag har varit intresserad av att ta reda på hur föräldrarna har upplevt sina barns inskolning och därför har mina frågor fokuserats på påverkan, bemötande och inverkande faktorer. I vilken mån får föräldrarna påverka inskolningen och hur skiljer sig föräldrars upplevelser av inverkan i förskolan? Hur upplever föräldrarna bemötandet av pedagogerna under inskolningen och därefter samt vilka faktorer har påverkat inskolningen.

5.2 Pilotstudien

Tidigt inför mitt examensarbete tog jag kontakt med två förskolechefer från olika förskolor om lov att dela ut enkäter till föräldrar som nyligen inskolat sina barn angående inskolningen. Inför mitt arbete ansåg jag att det var viktigt att skapa en förståelse både utifrån pedagogernas syn på inskolningen som hos föräldrarna. För att kunna skapa en förståelse handlar det om att kunna sätta sig in i både pedagogens roll och förälderns roll. Vilka frågor lyfter parterna och hur kan de användas i verksamheten. På en av förskolorna upptäckte förskolechefen att mina frågor var snarlika deras enkätfrågor till föräldrarna. Jag fick då ta del av enkäter från sex avdelningar på förskolan. Enkäter jag fick ta del av var uppföljningssamtal och ”Tankar om mitt barn”, vilket resulterade i att jag sammanlagt fick ta del av 19 enkäter. Jag valde utifrån etiska övervägande att ta bort alla namn på enkäterna och de kan därför inte återkopplas till någon.

De enkäter jag lämnade ut och fick tillbaka innehöll stundtals korta svar. Eftersom enkäterna ställer frågor i gällande stund, är det svårt för mig att ställa följdfrågor till föräldrarna. Av den anledningen valde jag att behålla enkäterna och använda dem som grundmaterial till min studie och istället använda mig utav intervju som metod. Utifrån föräldrarnas värderingar av inskolningen används dem som underlag för framtida inskolningar.

(25)

25

5.2.1 Enkätstudie – pedagogerna

I samband med min enkätstudie tog jag kontakt med pedagoger på förskolan Dumle. Sammanlagt besökte jag deras åtta avdelningar och informerade om min studie och frågade om de ville delta med deras syn och förberedelser inför inskolningen. Varje avdelning fick en enkät där de fick valmöjligheten att skriva enskilt eller som ett arbetslag. Samtliga

avdelningar valde att skriva utifrån sitt arbetslags reflektioner.

Anledning till att jag vill presentera pedagogernas syn på inskolningen beror på att de är en av de tre parterna som ingår i inskolningen – barn, föräldrar och pedagoger. Genom att ta del av och lyfta deras svar angående inskolningen hoppas jag kunna skapa en större förståelse av hur de resonerar utifrån deras förberedelser och vad de anser är viktiga förberedelser.

Samtliga avdelningar fick samma frågor:

1. Vad är viktigt att tänka på inför en inskolning?

2. Hur förbereder ni er och eventuellt barngruppen inför en inskolning? 3. Hur förbereder ni inskolningen?

4. Skiljer sig inskolningen för barn som har varit inskolade tidigare? Hur? 5. Vad är viktigt att tänka på när det gäller föräldrars förväntningar?

På fråga ett var samtliga avdelningar överens om att det var viktigt att samtala med både föräldrar och barn. Det är viktigt att förskolan och avdelningarna är tydliga med information och att föräldrarna ska känna sig välkomna att ställa frågor. Pedagogerna på diverse

avdelningar ansåg även att det var viktigt att avdelningarna är väl förberedda och att barnet är i fokus, alla papper är i ordning, att avdelningarna bjuder in föräldrarna att se avdelningen samt att pedagogerna visar sitt intresse vid inskolningen av barnet och tar del av dess vanor.

När det kommer till förberedelser i barngruppen var samtliga avdelningar eniga om att de diskuterade med barnen under samlingar om att en ny kompis skulle börja hos dem, vad barnet heter och hur gammal hen är. Barnets plats i kapprummet, lådor, stolar med mera. En pedagog blir tilldelad som anknytningsperson och enligt pedagogerna på avdelningen är det viktigt att pedagogerna är positiva och glada. Endast en avdelning skriver att de planerar upp första veckan så alla pedagoger har sin roll under inskolningen.

(26)

26

Avdelningarna förbereder inskolningen genom att först boka ett inskolningssamtal med föräldern där de får reda på att de har fått en plats på deras avdelning samt information om avdelningens innehåll och rutiner. Föräldern får ta del av papper och blanketter som förklarar hur inskolningsmetoder fungerar och vad hen kan förvänta sig under tiden. Blanketterna innehåller bland annat enkäten "tankar om mitt barn" och "tycka om lista" samt annan

information som är viktigt för pedagogerna att ta del av. Samtliga avdelningar var överens om förberedelserna.

Om barnet har varit inskolat tidigare är inskolningstiden nerkortad till en vecka. Det framgår inte tydligt varför den är förkortad men alla avdelningar är överens om att inskolningen är planerad under en vecka, eventuellt kortare eller längre vid behov.

Den sista frågan är den fråga som har flest skilda svar och den förklarar också hur de olika avdelningarna ser på föräldrarnas förväntningar och hur de hoppas på att tillgodose dem. Vad de alla är enade om är att pedagogerna ska vara väl bemötande, välkomnande och skapa en trygghet till både barn och föräldrar. Därefter uppstår spridda svar men som alla kan

sammanfattas som att avdelningarna strävar efter att bygga upp ett förtroende hos föräldrarna. Pedagogerna vill förmedla för föräldern att varje barn är unikt och ingen inskolning är den andra lik. Endast en avdelning lyfter vikten av att prata mycket med föräldern om deras tankar, avdelningens rutiner och barnet rutiner hemma. Samma avdelningen framför hur viktigt det är att pedagogerna pratar med föräldrarna för att skapa ett förtroende och även förklara varför avdelningen agerar som den gör vid speciella situationer.

5.3 Intervjuer med föräldrar

När jag utförde intervjuerna med föräldrarna valde jag ut fyra frågor som gav mig möjligheter att utveckla följdfrågor. Där av kunde jag få utvecklade svar från föräldrarna där de beskrev inskolningen, sina känslor och åsikter. Sammanlagt intervjuade jag sex föräldrapar om hur de upplevde sina barns inskolning.

Frågor som jag var nyfiken att få svar på infattade föräldrarnas upplevelser av inskolningen och hur den gick till, pedagogernas bemötande samt om det fanns någonting som de skulle vilja ändra på när det gällde förskolans innehåll och struktur.

(27)

27

6. Resultat

I resultatdelen lyfts föräldrarnas synpunkter på inskolningen med hjälp av citat. Resultatet är uppdelat utifrån frågeställningarna och därmed kommer den att delas in i tre stycken:

Påverkan, bemötande och faktorer.

Föräldrar som deltagit i intervjuer är Elisa och Jonathan (mamma och pappa till Ella 2 år och Anton 4 år), Vivian (mamma till Max 2 år och storebror Torkel) Mathilda (mamma till syskonen Emin och Alison, 2 respektive 3år), Arthur (pappa till Gina 2 år), Måns (pappa till Emil 2 år och storebror Liam 4år) och John (Pappa till Amanda 2 år och storasyster Laura 4 år).

6.1 Påverkan

Utifrån mina intervjuer kunde jag konstatera att två av sex föräldrar ansåg att de fick påverka inskolningen utifrån sina behov och krav. Inskolningarna är olika och det går därför inte att dra en linje för vad som är bra respektive mindre bra eftersom att både förskolor och avdelning skiljer sig åt. Det innebär att föräldrarna har olika pedagoger med olika

förutsättningar för en inskolning. Utifrån föräldrarnas perspektiv är barnen det finaste de har och därmed vill de känna sig trygga och kunna påverka inskolningen utifrån sina krav och behov. Mathildas reaktion på påverkan handlar om en tidsmässig brist för hennes trygghet.

”Jag skulle vilja ha möjlighet att kunna ta fler dagar till inskolningen eftersom att vi (Mathilda och hennes man) börjar jobba heltid direkt och det innebär långa dagar från början för både Emin och Alison”.

Föräldrarna ska också kunna känna sig trygga med barnets inskolning och ibland kan föräldrarna behöva längre tid. Mathilda ville ha längre tid eftersom hon visste att både hon och hennes man skulle börja arbeta heltid och att barnen därför skulle få långa dagar på förskolan. Det handlade inte om att hon inte trivdes, utan att hon ville ge dem tid att vänja sig inför de långa dagarna. Emin (2 år) och Alison (4 år) har sedan tidigare varit inskolade i en annan kommun. Det innebar att deras inskolning endast varade en vecka.

Måns upplevde också en tidsbrist då det försvann några dagar då Emil var sjuk och när

förskolan skulle på utflykt. Emil (2 år) trivdes jättebra, men Måns ville få lite längre tid för att känna sig helt trygg. Liam (4 år) var sedan tidigare inskolad på samma avdelning, men trots

(28)

28

det ville Måns känna sig helt trygg med att lämna Emil på förskolan och veta att allting fungerade som det skulle.

För John handlade inskolningen om att de inte var tillräckligt förberedda på den stora

avdelningen och saknade information om vad den innebar och vad som förväntades. Han ville ha en god start och träffa pedagogerna innan det att Laura (4 år) började på stora avdelningen. Dessutom berättade han att de inte fick påverka inskolningen som de hade fått göra på den yngre avdelningen.

Att han inte fick påverka i samma grad kan bero på många faktorer. Möjligtvis anser förskollärarna att Laura har varit inskolad tidigare och hälsat på med sina kompisar och dåvarande pedagoger att det inte behövdes lika lång tid. Kanske berodde det på att

inskolningen var avsatt under en viss period och pedagogerna ansåg att det räckte. Oavsett skulle John behöva information för att kunna planera inför och få känna sig delaktig.

Vivians reaktion berodde på att pedagogerna nekade hennes förslag när hon ansåg att inskolningen inte fungerade.

”Torkel kände ingen trygghet på förskolan och jag upplevde att det hade underlättat med en anknytningsperson, men det ansåg inte personalen. De tyckte att barnen skulle känna tillit med all personal, i stora drag tog det ungefär ett halvår innan han började trivas och inte grät från det att han kom till förskolan på morgonen tills vi hämtade på

eftermiddagen.”

Förskolan var nyöppnad vilket kan innebära att de försökte anpassa barnen till en verksamhet som ännu inte kommit igång riktigt. Att hon reagerar är fullt förståligt då du som förälder gärna vill kunna påverka ditt barns villkor under tiden på förskolan. Barnen kommer att vistas många timmar där och då ville Vivian att Torkel (vid tidpunkt för inskolning 2 år) skulle trivas bra, vilket de inte gjorde.

Föräldrarna Elisa och Jonathan samt Arthur upplevde sin inskolning som fantastisk. De fick vara delaktiga i alla moment de ville och pedagogerna diskuterade gärna med dem om sina förslag. Arthur upplevde också att inskolningen gick bra och att pedagogerna tog hänsyn till deras krav och önskemål.

(29)

29

6.2 Bemötande

Under inskolningen upplevde fyra av sex föräldrar att förskollärarnas bemötande var

välkomnande och inbjudande. De ville ta del av föräldrarnas kunskap och tog hänsyn till deras behov och önskemål.

Bemötande i förskolan är väldigt viktigt för att känna sig välkommen och trygg. Måns berättade under intervjun att han möttes av trevliga pedagoger som alltid hälsade honom och hans barn välkomna när de kom på morgonen. Alla delaktiga i förskolan vill känna sig välkomna i verksamheten och tillhörande. Måns berättar att under inskolningen hade förskollärarna förståelse för att han erhöll mest information om sina barn och han fick bidra med sin kunskap. De lyssnade på hans förslag vilket gjorde att han kände sig trygg eftersom han ansåg att de hade stort intresse för hans barn.

”Vi har ett ömsesidigt förtroende mellan oss och de tar med sig vad vi anser och frågar oss eftersom att vi känner vårt barn bäst och hur vi upplever situationer.”

Vivian upplevde att förskollärarnas bemötande varierade kraftigt mellan hennes barns

inskolningar. Pedagogerna hade alltid ett trevligt bemötande men hon upplevde inte att de tog hänsyn till hennes önskemål och förfrågningar inom inskolningen.

”Jag ville göra en bilderbok åt Torkel med bilder på familjen. Inget av mina barn har haft napp eller ”snutte” och jag ville göra en bilderbok som han kunde ha som snutte, vilket personalen inte uppskattade. De ansåg att Torkel troligtvis skulle bli mer ledsen då. Nu i efterhand så skulle jag ha följt min magkänsla eftersom att jag känner mitt barn bäst och inskolningen fungerade inte som de hade utformat den.”

När lillebror Max skolades in gick inskolningen mycket bättre och de trodde hon delvis berodde på att det kommit ny personal som upplevdes ha en bättre personkemi och det märktes på avdelningen. I intervjun med Vivian berättar hon att pedagogerna inte verkade så närvarande under inskolningen, vilket inte upplevs bra av föräldern.

Både Elisa, Jonathan och Arthur upplevde att pedagogerna bemötte dem bra och tog deras föräldraroll på allvar. Pedagogerna var lyhörda och de diskuterade mycket med varandra samt att de blev hörda och delaktiga.

(30)

30

6.3 Faktorer

Under inskolningen finns det olika faktorer som kan ha betydelse under inskolningen och dess utgång. Utifrån intervjuerna har faktorerna framför allt inkluderat syskonavdelning, tidigare avdelning, tidigare inskolad och om det är första eller andra barnet som inskolas. Fem av sex familjer hade någon anknytning till ovanstående beskrivande faktor.

Emil inskolades på samma avdelning som storebror Liam. Han har varit med och både hämtat och lämnat Liam på avdelningen och har därmed träffat både de andra barnen och

pedagogerna. Föräldrarna som lärt känna pedagogerna och avdelningen sedan tidigare har en förståelse för både funktion av avdelning samt förståelse för pedagogernas agerande. Det kändes tryggt tyckte Måns och Emil anpassade sig snabbt eftersom det var en miljö han kände igen.

Även Vivian inskolade sin andra son Max på storerbror Torkels avdelning. Hon tror att den tidigare kontakten med avdelningen, pedagogerna och barnen var betydande för hans trygghet. Att även ett syskon redan går där underlättar eftersom det redan finns en stabil trygghet när han började, men även att hon hade andra krav på inskolningen utifrån Torkels inskolning.

Både Johns och Elisas barn skolades in på syskonens gamla avdelning där de kände pedagogerna sedan tidigare. Elisas dotter Ella fick till och med sin brors gamla plats vilket innebar att det blev naturligt för henne att gå dit.

”Jag kände en trygghet att Ella fick börja på Antons gamla avdelning och att vi fick behålla två av tre kvarvarande pedagoger. Vi fick även behålla samma fack, tider och diverse delar men även att få saker var nya och det bevarade den stora tryggheten för alla inblandade.”

Mathildas två barn hade sedan tidigare varit inskolade i en annan kommun, vilket innebar att de skolades in under en vecka. Hon ansåg att det gjorde mycket att de hade varandra på avdelningen. Eftersom de hade varit inskolade tidigare och kände till rutinen anpassade de sig snabbt till den nya förskolans miljö.

(31)

31

7. Analys

Detta kapitel kommer att redogöra för insamlat material samt för begrepp och resonemang utifrån teori och tidigare forskning. Kapitlet är uppdelat i stycken med en rubrik som beskriver styckets innehåll.

7.1 En plats för alla

Förskollärare är en yrkesroll och de arbetar inom förskolans verksamhet. En del förskollärare har arbetat på förskola i flera år, en del förskollärare har precis fått sin examen och det finns förskollärare som arbetat inom olika kommuner och förskolor. Det innebär att alla

förskollärare har olika erfarenheter av inskolningen och föräldrars påverkan inom den. Idag är det vanligt att föräldrar vill kunna inverka på förskolans verksamhet. Trots det är förskolan en arbetsplats för förskollärare och det innebär att föräldrar måste kunna respektera

förskollärarens arbete och kunskap. Av den anledningen är det därför viktigt att parterna kan kommunicera med varandra för att kunna förstå varandras roller och hur tänker inför och om inskolningen och förskolan (Gars, 2006).

Gars lyfter hur viktigt det är att ha en förståelse för att alla föräldrar har olika förutsättningar och därmed går det inte att diskutera föräldrar utifrån ett perspektiv. Utifrån intervjuerna insåg jag hur olika inskolningar skiljer sig åt beroende på hur olika föräldrar tänker om sina barns inskolning. Det innebär dock inte att de inte har likheter. Alla föräldrar vill att barnen ska kunna känna sig trygga och välkomna, men de har olika krav och behov. Samtidigt som vi inte ska utgå från att alla familjer är lika, kan vi inte utgå från att alla förskolor agerar likadant. Utifrån intervjuerna kan jag konstatera att även fast en del förskolor agerar

likasinnat, finns det skillnader som måste uppmärksammas och enskilt granskas. Förskollärare har olika erfarenheter precis som föräldrar har olika erfarenheter. Att klassificera allas

deltagande i förskolans verksamhet som likasinnade vore att säga emot vårt samhälles uppbyggnad som strävar efter att följa normen, som i dagens samhälle innebär att alla är vi olika. Läroplanen för förskolan (2011) skriver att ”hänsyn ska tas till barnens olika

förutsättningar och behov. Detta innebär att verksamheten inte kan utformas på samma sätt överallt och att förskolans resurser därför inte ska fördelas lika”. Det innebär att ingen av de medverkande parterna i förskolan kan förutse hur en annan individ ska vara eller bemötas.

(32)

32

7.2 Att känna trygghet

Inom inskolningen sker emellanåt det första mötet mellan en förälder och förskolan. Det är då viktigt att förskollärarna förmedlar rätt information och tydlighet samt visar sitt intresse för deras barn. Det första mötet är viktigt för båda parterna eftersom det är det första intrycket de får av varandra. På en del avdelningar känner föräldrarna en trygghet till den personen direkt vilket kan påverka redan det första mötet mellan förskolan och barnet. Att barnet känner trygghet har en stor betydelse för dess fortsatta tid på förskolan (Cugmas, 2007). För John var hans första möte med pedagogerna på 4-5 års avdelningen inte bra. John upplevde att

pedagogerna inte var intresserade av dem som föräldrar och uppmärksammade dem knappt när de skolade in Laura på den stora avdelningen. Även fast hon har varit inskolad sedan tidigare har John också en stor roll i inskolningen. Att han ska gå därifrån otrygg och osedd är inte en valmöjlighet. Han inskolar sin dotter på en ny avdelning där pedagoger och föräldrar inte träffats tidigare vilket inte skapade en trygghetskänsla. Däremot upplevde Elisa och Jonathan att deras inskolning var utmärkt planerad där förskollärarna möte deras behov och önskemål till bästa mån. Det innebar att de kände sig sedda, hörda och föräldrarna var inbjudna i verksamheten.

Förskolor är strukturerade på olika sätt och därför hanterar avdelningarna inskolningar på sitt sätt. En del förskolor utser en anknytningsperson till barnet medan andra förskolor inskolar barnen i grupp. Oavsett metod är det viktigt att barnet skapar en trygghet på avdelningen men även föräldrarna. En del föräldrar önskar avdelning på en syskonavdelning då det innebär en säkerhet att barnet känner trygghet till någon. Det kan även innebära att föräldrar och barn redan känner avdelningen samt dess pedagoger. Det innebär att en det redan finns en viss trygghet etablerad hos både barn och föräldrar, men även pedagog och barn (Markström, 2007). Måns, Vivian, Elisa, Jonathan och John valde alla att inskola sina yngsta barn där de äldre syskonen antingen var på eller hade varit på. De kände då redan pedagogerna och barnen hade fått en inblick i förskolans vardag och dess pedagoger. Även om det fanns pedagoger som slutade så bestod avdelningen till större del av pedagoger som de hade träffat innan. De tror alla att det har varit en fördel för det yngre syskonet som upplevde en trygghet till syskonet eller avdelningen.

Att anknytning är viktigt är det inget tvivel om och det märks framför allt idag då förskolan och samhället satsar allt mer på anknytning mellan diverse anhöriga. Att kunna känna sig

References

Related documents

The Group Management Team* (GMT) consists of the Chief Executive Officer and President of the Parent Company, the Group’s Chief Financial Officer, the Regional Managing Directors,

– Visst kan man se det som lyx, en musiklektion med guldkant, säger Göran Berg, verksamhetsledare på Musik i Väst och ansvarig för projektet.. – Men vi hoppas att det snarare

Växtslag Sortförslag (favoritsorter står först i uppräkningen)

Identication and control of dynamical sys- tems using neural networks. Nonparametric estima- tion of smooth regression functions. Rate of convergence of nonparametric estimates

ståelse för psykoanalysen, är han också särskilt sysselsatt med striden mellan ande och natur i människans väsen, dessa krafter, som med hans egna ord alltid

I temat Barnen som bärare och mottagare av digital kompetens synliggörs främst den adekvata aspekten i förhållande till förskollärarnas egna kunskaper och

Vi valde ut tre deltagare från Paralympics i Peking 2008 för intervjuer, Ingela Lundbäck, Peter Wikström och Anders Grönberg.. I våra intervjuer har vi även valt att prata om

Bursell diskuterar begreppet empowerment och menar att det finns en fara i att försöka bemyndiga andra människor, nämligen att de med mindre makt hamnar i tacksamhetsskuld till