Lärarutbildningen Individ och Samhälle
Examensarbete
15 högskolepoängStyr upp!
På vilket sätt kan pedagoger påbörja ett arbete med
hbt-frågor?
Rule up!
How can educators begin a work with LGBT issues?
Cajine Johansson
Sofia Moutacim
Lärarexamen 210hp Examinator: Lena Rubinstein Reich Samhällsorienterande ämnen och barns lärande Handledare: Stefan Nyzell
Förord
Vi vill tacka våra familjer för deras stöd och förståelse under examensarbetets gång. Vi vill även tacka vår handledare för en hjälpande hand då det har varit svårt att komma vidare.
Under hela processen har vi samarbetat bra med varandra men även kunnat dela upp arbetet mellan oss för att vara mer effektiva. Samtidigt står vi för helheten tillsammans.
Sofia har huvudansvar för:
4.1.1 Vad säger tidigare forskning om klimatet kring hbt-personer i skolan?
4.1.2 Vad säger tidigare forskning om lärarens roll kring arbetet med hbt-frågor?
4.2 Vad säger skollagen?
5.1 Val av metod
5.2 Urval
Cajine har huvudansvar för:
3. Begreppsförklaring
4.4 Normkritisk pedagogik
Sammanfattning
Syftet med vår studie är att skapa en handledning för pedagoger om hur det går att påbörja ett arbete med hbt-frågor i skolan då vi idag lever i ett samhälle där diskriminering, kränkningar och homofobi samexisterar med toleransen av samkönade äktenskap, könsbyten samt hbt-frågor. Det är denna paradox vi valt att belysa och utgå ifrån i vår studie.
Vår frågeställning är följande:
På vilket sätt kan pedagoger påbörja ett arbete med hbt-frågor för att främja visionen om en skola för alla?
Litteraturgenomgången beskriver vad tidigare forskning och artiklar säger om lärarens roll kring hbt-frågor i skolan och om hur klimatet kring dessa frågor är samt vad skollag och styrdokument påvisar. Vi presenterar normkritisk pedagogik som en teoretisk utgångspunkt för hur pedagoger kan arbeta med ett hbt-perspektiv i undervisningen.
I vår studie har vi valt att använda oss av textanalys som metod för att få fram ett resultat gällande vår frågeställning. Vi har analyserat metodmaterial för ett arbete med hbt-frågor riktade till pedagoger. I analysen beskriver vi hur vi identifierat fem punkter som vi anser grundläggande för hur lärare kan påbörja ett arbete med hbt-frågor i sin undervisning.
I resultatkapitlet presenterar vi dessa fem punkter som de områden vi anser vara viktigast för hur pedagoger kan påbörja ett arbete med hbt-frågor. Dessa punkter kommer även att ligga som en bilaga, en handlingsplan, som kan delas ut till lärare och rektorer ute på skolorna.
Innehållsförteckning
1. Inledning s.7 2. Syfte och problemformulering s.8 3. Begreppsförklaring s.9 4. Litteraturgenomgång s.10 4.1 Forskningsläge s.10 4.1.1 Vad säger tidigare forskning om klimatet kring hbt-personer i skolan? s.10 4.1.2 Vad säger tidigare forskning om lärarens roll kring arbetet med hbt-frågor? s.12 4.2 Vad säger skollagen? s.14 4.3 Vad säger styrdokumententen? s.15 4.4 Teori s.16 4.4.1 Normkritisk pedagogik s.16 5. Metod och genomförande s.20 5.1 Val av metod s.20 5.2 Urval s.21 5.3 Genomförande s.23 6. Analys s.24 6.1 Lärarens roll i arbetet med hbt-frågor s.24 6.2 Verksamhetens roll i arbetet med hbt-frågor s.28 7. Resultat s.31 7.1 Fem punkter för att påbörja ett arbete med hbt-frågor i undervisningen s.31 7.1.1 Granska din egen pedagogik! s.31 7.1.2 Granska dina läromedel! s.32 7.1.3 Hela verksamheten bör inkluderas i arbetet s.32 7.1.4 Se över likabehandlingsplanen! s.32 7.1.5 Hem och skola s.33 8. Diskussion, slutsats och framtida forskningsförslag s.34 8.1 Diskussion s.34 8.1.1 Litteraturdiskussion s.34 8.1.2 Metoddiskussion s.35 8.1.3 Resultatdiskussion och slutsats s.35 8.2 Förslag på framtida forskning s.36
9. Källförteckning s.37 10. Bilaga 1 s.39
1. Inledning
Att vara pedagog innebär bl.a. att väcka nyfikenhet, skapa förtroende, utmana och stötta i arbetet med elever. För detta krävs en viktig sak: trygghet. Alla elever måste inkluderas och känna sig sedda, oavsett sexuell läggning. Som pedagog är det en viktig utgångspunkt att ha i sitt arbete. Våra framtida elever kommer inte alltid säkert att ha en mamma och en pappa utan möjligtvis två pappor eller två mammor. Pappa kanske till och med har valt att leva som kvinna och mamma vill kanske leva som man. Att belysa att hbt-personer befinner sig i dagens samhälle är otroligt viktigt och det måste poängteras att nedsättande kommentarer, kränkningar och diskriminering mot hbt-personer är någonting som aldrig ska accepteras. För att kunna belysa detta börjar arbetet med en själv.1
I dagens samhälle finns det en utbredd homofobi som i sig kämpar för att alla idag ska leva inom heteronormen. Detta går emot det som genomsyrat vår utbildning, vilket är att skolan idag ska vara en inkluderande skola för alla. Trots detta har vi under vår tid på
lärarutbildningen fått alltför lite information om hur ett arbete med hbt-frågor kan genomföras. Förberedelsen om hur vi i vår framtida yrkesroll kan stötta barn och föräldrar, som inte lever inom den så kallade heteronormen, har varit nästintill obefintlig. Därmed vill vi undersöka hur pedagoger i grundskolan kan göra för att påbörja ett arbete med hbt-frågor i sin
undervisning.
Hbt är ett sammanfattande begrepp som står för homo-, bi- och transsexuella personer. Till en början tänkte vi utgå ifrån hbtq- perspektivet, där q:et står för queer. 2 Då begreppet queer samt queerteori är så omfattande ansåg vi att tiden inte räckte till för att ha med dessa i vår studie.
1 Carstensen, Gunilla, Hbt-perspektiv och undervisning, Uppsala, 2008 2www.rfsl.se, 100923, kl. 09.00
2. Syfte och problemformulering
Syftet med denna studie är att, ur ett lärarperspektiv, undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare år kan arbeta för att främja hbt-frågor i skolans verksamhet. Med ett lärarperspektiv avser vi att styra in vår studie på hur pedagoger kan göra för att påbörja ett tänkande kring hbt-perspektiv i undervisningen. Därmed vill vi framställa en handlingsplan som kan hjälpa pedagoger att stödja elever och kolleger i dessa frågor.
Ute i grundskolan arbetar pedagoger ofta med värdegrundsfrågor på olika sätt. I läroplanen går följande att läsa:
Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.3
Utifrån ovan nämnda citat och efter tre års utbildning, med praktik på olika skolor och olika årskurser i Malmö, upplever vi att en diskussion kring hbt-frågor lyser med sin frånvaro, trots att dessa är ytterst aktuella i dagsläget. Det forskningsmaterial som vi har läst påvisar att det saknas information och material för pedagoger ute i skolorna om hur vi ska arbeta med hbt-frågor.
Följande frågeställning är ledande för vår studie:
På vilket sätt kan pedagoger påbörja ett arbete med hbt-frågor?
3. Begreppsförklaring
HBT är en sammansättning av orden homosexuell, bisexuell och transsexuell.
Att vara homosexuell eller bisexuell innebär att en man/kvinna attraheras av människor med samma kön som en själv. Bisexualitet innebär att man kan gilla människor av motsatt-, eller samma kön. Transpersoner behöver inte själva anse sig som transsexuella utan det är snarare omgivningen som bedömer att just denna person avviker från sin egen könsroll. Generellt innebär transsexuell att en man eller kvinna känner sig födda i fel kropp. Alltså, ens psykiska attribut sammanfaller inte med de fysiska attribut hen har som man eller kvinna.4
HETERONORMATIVITET. I dagens samhälle antas det att du är heterosexuell, att du attraheras, blir kär och inleder relationer med en person av det motsatta könet. Detta begrepp innebär att vi alla förväntas vara heterosexuella och leva efter de samhälleliga normer som förväntas av oss; att alla ska ha en mamma och pappa, att kvinnor alltid antas ha relationer med män, t ex vid gynekologundersökningar ställs ofta frågan: ”När var ditt senaste samlag?” och att män alltid förväntas vara inkomsttagaren, försörjaren, gilla sport och leva efter en extrem maskulinitet är vanliga antaganden. Idag finns det många infallsvinklar som går under kategorin heteronormativitet.5
HOMOFOBI är en benämning på att tycka illa om homo-, bi- och transsexuella. Homofober anser att de, som heterosexuella, har större rätt till liv och lärande. När homosexualitet slutade att ses som en sjukdom uppkom just ordet homofobi. När det senare ville befästas att det inte var de homosexuella det var fel på, utan de som aktiv kämpade emot homosexualitet och förespråkade heterosexuella relationer, uppkom ordet homofobi. Homofobi kan ges uttryck på för olika sätt. Genom ett hat gentemot olika sexuella läggningar, våld, genom att säga ” det är okej, så länge jag slipper se dem”. Detta är viktigt, att understryka att det finns olika
uttryckssätt för homofobin.6
4www.rfsl.se, 130923, kl. 09.00 5www.rfsl.se. 130923, kl. 09.00 6www.rfsl.se, 130923, kl. 09.00
4. Litteraturgenomgång
I följande kapitel kommer tidigare forskning att presenteras om hur klimatet kring och arbetet med hbt-frågor ser ut i de svenska skolorna. Vidare belyses normkritisk pedagogik, som utgör teoretisk referenspunkt för studien, för hur pedagoger kan arbeta för att främja visionen om en skola för alla. Vi kommer även att presentera hur ämnet behandlas i skollagen och
styrdokument.
4.1 Forskningsläge
4.1.1 Vad säger tidigare forskning om klimatet kring hbt-personer i skolan?
Anna-Sofia Lundgren menar i Skola i normer att det råder heteronormativa krafter i skolan som gör att de flesta utgår från att heterosexualitet är det normala. Detta skapar effekter som gör att det inte är lika accepterat att prata om sitt samkönade partnerskap på arbetsplatsen, exempelvis lärarrummet, som det är att prata om ett heteroförhållande. 7 En rapport från Lärarnas Riksförbund 2013 visar att majoriteten av lärare har en tolerant attityd till att en lärare eller elev är öppet homo- eller bisexuell på skolan. Trots att undersökningen visar att den generella attityden mot hbt-personer är positiv framgår det tydligt att det finns vissa personer som har en motsatt attityd. Nästan hälften av de lärare som svarat på undersökningen tror däremot att det skulle vara problematiskt om en lärare eller elev var en transperson.8 Attityden och toleransen mot transpersoner är alltså inte lika positiv och öppen som den är mot homo- och bisexuella.
Bi- och homosexualitet beskrivs som något avvikande istället för jämbördiga alternativa livsstilar.9 Trots att hbt-personer har lagligt skydd mot diskriminering väljer majoriteten att dölja sin sexuella läggning på grund av rädsla för att skapa konstig stämning eller obehag
7 Lundgren, Anna-Sofia, ”Spela roll”, Lena Martinsson & Eva Reimers [Red.], Skola i normer, Gleerups, 2006, s.
53-93
8 Lärarnas riksförbund, Om sexuell orientering och identitet i skolan, 2013 9 Lundgren, 2006, s.53-93
bland kollegorna på arbetsplatsen.10 Anledningen till att människor är rädda för att bli illa behandlade är för att människor identifierar sig med och blir identifierade till olika kategorier och det är vad den allmänna åsikten om vilka kategorier som passar ihop som bestämmer attityden. Vissa lärare förknippar homosexuella män med pedofili, vilket påvisar att det är rädslor av gamla anor som finns bland lärare i skolan, d.v.s. föreställningen om att
homosexuella förför och rekryterar elever och därmed måste eleverna skyddas eftersom de annars riskerar att bli homosexuella. Även vanliga, gamla stereotyper förekommer; det pratas om feminina bögar och manhaftiga flator.11
Det talas i skolan om lika rättigheter för hbt-personer men samtidigt görs det en tydlig distinktion mellan normalt och mindre normalt – det påpekas en skillnad, att något blev fel. ”Genom att porträttera homosexualitet som avvikelse – en sexualitet som medför vissa risker – framstår heterosexualitet indirekt som något ofarligt.”12 Lundgren ser i sin studie att lärarna anser sig vara kompetenta till att hantera frågor kring etnicitet och kön men anser sig inte ha tillräckligt med förkunskap för att kunna hantera frågor kring sexuell mångfald. Lärarna uttrycker ett behov av att lära sig mer om hbt-frågor.13 Majoriteten av lärarna i en undersökning från 2006 anser att det saknas förberedande utbildning kring arbetet med sexuell läggning i lärarutbildningen. Lärarna vittnar om att det saknas kompetensutbildning för dessa frågor fastän intresset för stödmaterial i hanteringen av hbt-frågor är mycket
omfattande. Undersökningen visar att lärare är i stort behov av kunskap i hur man arbetar med hbt-frågor i skolan.14 Om inte lärare är kompetenta att hantera frågor kring sexuell läggning och alltid utgår från att alla är homosexuella blir de barn som faller utanför normens ramar kränkta och begränsade. Lundgren menar att det inte bara är detta som lärarna måste
fortbildas i utan även att ha redskap att se, diskutera och förstå hur sexuella kategoriseringar skapas kontinuerligt. Vidare menar författaren att det är viktigt att belysa hur alla påverkas av de heteronormer som finns och hur vi bidrar till att föra dessa vidare samt hur vi förhindrar dessa och att läraryrket är ett bra forum för en diskussion kring frågor om sexuell läggning, att skolan kan bli en arena för att diskutera, problematisera och förändra föreställningar om sexuell identitet.15 10 Riksdagen, SFS 2008:567 11 Lundgren, 2006, s. 53-93 12 Lundgren, 2006, s.58 13 Lundgren, 2006, s.53-93
14 Sahlström, Jenny, En utmaning för heteronormen, Stockholm: Under ytan, 2006 15 Lundgren, 2006, s.53-93
Det som är oroväckande med rapporten från Lärarnas Riksförbund är att bara hälften av lärarna som svarat på enkäten känner sig redo att klara av konflikter med anknytning till sexuell läggning.16 Skolans uppgift och skyldighet är att skapa trygghet för alla elever inom verksamheten. Skolan ska vara en skola för alla och därför måste lärare få resurser från skolans huvudmän och från sina kommuner till att kunna arbeta med hbt-frågor och de fobiska föreställningar som framkommer kring sexuell läggning, detta för att främja inställningen om människors lika värde samt fånga upp homofobi i syfte till att minska hbt-personers utsatthet.
4.1.2 Vad säger tidigare forskning om lärarens roll kring arbetet med hbt-frågor?
Eva Reimers menar i Skola i normer att den heterosexuella normen är verksam i
lärarutbildningen och i skolorna på grund av att läraren står för föreställningen om att vara en vanlig och lagom person. Läraren har en avsexualiserad heterosexualitet och genom att anta detta blir läraren sexuellt ofarlig. Trots skolans värdegrund finns en tydlig medvetenhet att om någon avviker från den sexuella normen så riskera denne att fara illa. Därför anstränger skolan sig att lära eleverna att förstå och tolerera dem som framstår som avvikande. Det paradoxala med detta arbete är att avvikelsen hamnar i fokus eftersom en utgår från en norm som begränsar människan. Detta blir då problematiskt eftersom ingen lever hundra procent upp till idealen om hur en man/kvinna ska vara.17
Reimers vill tydliggöra ”(…)att det kan vara viktigt att peka på att själva föreställningen om en gemensam värdegrund riskerar att osynliggöra praktiker, föreställningar och normer i det svenska samhället som har diskriminerande och marginaliserande effekter”.18 För att lärare ska kunna störa, bråka med och förändra normer menar författaren att det krävs att lärare utbildas till att se att det inte finns en man/kvinna, hetero-/homosexuell utan att vi alla är människor som skapar normer. Vidare menar hon att lärare ständigt måste ifrågasätta och granska det som tas för givet och framförallt ha en öppen attityd till det som är avvikande från normen.19
16 Lärarnas riksförbund, Bara två av hundra lärare beredda möta homofobi, 2006 17 Lärarnas riksförbund, Bara två av hundra lärare beredda möta homofobi, 2006 18 Reimers, 2006, s.97-126
Lena Martinsson menar i Skola i normer att det handlar om att alla måste ha ett
förhållningssätt som skapar medvetenhet om alla de normer som finns och att dessa normer skapar underordning och exkluderar. Målet är att utmana den kategorisering som gör det möjligt för några att överordna sig andra, att frånta de överordnade möjligheten till
utdefinition och exkluderande av andra.20 Vidare menar författaren att lärarens roll är att visa på alternativa sätt att leva på, att visa hur en kan bråka med normer och öppna upp för fler möjligheter att vara människa på. Lärarens roll ska inte vara att föra över de rätta normerna. Vidare menar Martinsson att lärare måste omvandla de normer som skapar föreställningar om normalitet, lärare måste alltså naturalisera ojämlikheter.21
Christine Giljam skriver i Tystnadens tyranni att skolan är en förebild och förmedlare av normer och värderingar och har som uppgift att, i värdegrundsarbetet, påverka och skola in elever i människors lika värde trots etnicitet, funktionshinder, kön och sexuell läggning. Vidare menar hon att lärare måste vara medvetna om sitt eget sätt att tänka, agera och handla för att kunna påverka elever i arbetet med hbt-frågor. Det krävs även insikt och medvetenhet inom ämnet. Det kan vara avgörande för en elevs värderingsutveckling att möta en lärare som har ett öppet och genomtänkt förhållningssätt till hbt-personer. Författaren påpekar att varje elev måste bli sedd och bör erbjudas öppna valmöjligheter kring sexuell läggning istället för att antas vara heterosexuell.22
Det framgår i tidigare forskning att skolans roll är att belysa de normer som anses vara avvikande, detta för att neutralisera och implementera i undervisningen. Utifrån tidigare forskning ser vi att det finns ett behov av att pedagoger vidareutbildas kring arbetet med hbt-frågor i undervisningssyfte.
20 Martinsson, Lena, ”Normernas frigörelse?”, Lena Martinsson & Eva Reimers [Red.], Skola i normer, Gleerups,
2006, s.131-161
21 Martinsson, 2006, s.131-161
22 Gilljam, Christine, ”Tystnadens tyranni”, Anna-Clara Olsson och Caroline Olsson [Red.], I den akademiska
4.2 Vad säger skollagen?
Skolan har länge arbetat med att motverka kränkande behandling och rasism samt att arbeta för jämställdhet mellan könen men det var inte förrän barn- och elevskyddslagen23 trädde i kraft 2006 som verksamhetens uppdrag utökades till att arbeta med samtliga
diskrimineringsgrunder, det vill säga ”(…)främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder”.24
Barn- och elevskyddslagen flyttades senare över till diskrimineringslagen som trädde i kraft första januari 2009.25 Den nya diskrimineringslagen innefattar Sveriges sju
diskrimineringslagar. Överflyttningen innebar inte några stora förändringar för skolan
förutom att två diskrimineringsgrunder tillkom: könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder.26
Bestämmelserna för annan kränkande behandling reglerades i ett nytt kapitel i skollagen. Enligt skollagen ska alla skolor upprätta en likabehandlingsplan där ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling ska formuleras. Barn och elever ska vara med i formuleringen av likabehandlingsplanen som ska utvärderas och omformuleras varje år.27
Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.28
23www.riksdagen.se, SFS, 2006:67 24www.riksdagen.se, SFS, 2006:67 25www.riksdagen.se, SFS: 2008:567
26 Nordenmark, Love & Rosén, Maria Lika värde, lika villkor? Arbetet mot diskriminering i förskola och skola,
Slovenien 2008, s.20-27
27 Nordenmark, Love & Rosén, Maria Lika värde, lika villkor? Arbetet mot diskriminering i förskola och skola,
Slovenien 2008, s.20-27
4.3 Vad säger styrdokumenten?
Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.29
Då skolan ska verka som en inkluderande skola för alla är ovan nämnda citat relevant att sättas i kontext till vår studie, då den grundar sig i avsaknaden av arbetet med hbt-frågor i skolan. Resultatet av detta blir då att skolan inte verkar som en inkluderande skola för alla.
I läroplanen för grundskolan framgår det att verksamheten ska genomsyras av värdegrundsfrågor:
Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde (…)30
Vidare i Lgr 11 går följande att utläsa: ”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.”31
De riktlinjer som finns för alla som är verksamma inom skolan är att:
medverka till att utveckla elevernas samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmsta gruppen,
i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor,
aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, och
visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utifrån ett demokratiskt förhållningssätt32 29 Skolverket, Lgr 11 30 Skolverket, Lgr 11 31 Skolverket, Lgr 11 32 Skolverket, Lgr 11
Då vi fått erfara att hbt-frågor inte inkluderas av skolledning i arbetet med grundläggande demokratiska värderingar ifrågasätter vi om ovan nämnda citat verkligen tillämpas. I den tidigare forskning vi har framför har vi sett att inkluderandet av ett normkritiskt tänkande är sällsynt i skolan idag.
4.4 Teori
4.4.1 Normkritisk pedagogik
Vi har valt att fokusera på normkritiskt pedagogik som en teoretisk utgångspunkt för hur vi kan arbeta med hbt-frågor i skolan. Normkritisk pedagogik innebär att pedagogen vänder upp och ned på generella normer som finns i samhället, exempelvis att alla förväntas vara
heterosexuella. När pedagoger arbetar utifrån denna teori och dess frågor gäller det att vara oerhört konsekvent med hur hen väljer att framställa fakta, hur hen pratar och redogör för historia och framtid genom att använda t ex. ord som hen istället för han eller hon. Det är även viktigt att hela tiden inkludera normkritik utan att skapa ett vi och dem-komplex.33 Ett
normkritiskt arbete innebär är att inte bara få denna fråga centrerad i läromedlen utan att som pedagog samtidigt se vad det finns för alternativ till den heteronormativa skönlitteraturen som finns i dag. På så sätt kan vi nå ut till ännu fler barn och ungdomar för att skapa ett mer öppet samhälle för vår framtida generation. Att arbeta med just normkritisk pedagogik i skolan är inte bara en ståndpunkt innanför skolans väggar utan någonting en själv måste ta sig an och göra till en del av sin person. Det innebär också andra viktiga saker, så som att våga
vidareutveckla sitt eget lärande, att våga vara didaktiskt och självkritiskt genom att ställa sig själv frågan: Vad mer kan jag lära? Många tror att lära ut normkritiskpedagogik skiljer sig från den undervisning som sker i skolan idag. Det gör den inte. Då barn är små växer de, redan då, upp i ett samhälle som pekar mycket bestämt på vad som är korrekt. Detta sker till största del inom de heteronormativa ramar vi alla växer upp i, alltså vad omgivningen anser vara rätt men samtidigt avvikande.34 Denna typ av riktlinjer finner man i allt från läromedel och skönlitteratur till hur barnen faktiskt umgås med varandra. Allt beroende på hur
33 Brade, Lovise, Engström, Carolina, Sörensdotter, Renita, Wiktorsson, Pär, I normens öga-metoder för en
normbrytande undervisning, s.25, Stockholm, 2008
pedagogen i fråga väljer att undervisa och belysa. Här nedan kommer vi att presentera olika förespråkare för denna teori och deras olika erfarenheter i arbetet med normkritisk pedagogik.
Lotta Björkman arbetar som lärare i drama och samhällskunskap på ett musikgymnasium i Stockholm. Tidigare arbetade hon som sexualinformatör inom RFSU Stockholm. Författaren föreläser också på skolor för lärare och på andra institutioner om sitt gedigna intresse och arbete med och för vikten av normkritisk pedagogik i skolan.
Björkman menar i Normkritisk pedagogik – makt, lärande och strategier för förändring att lärare har en stor makt när det gäller att skapa utrymme för lärande och sociala samspel hos barnen i dagens skola.35 Författaren förklarar vidare hur hon själv använder sig av sin egen nyfikenhet och sina egna intressen för att på så sätt öppna upp för diskussioner hos sina elever. Att använda sig utan sina egna moraliska och etiska värderingar är den enda pedagoger kan göra för sina elever för att på så sätt förklara och visa på hur samhällsstrukturerna fungerar. Att vara auktoritär och att ha auktoritet är två vitt skilda saker. Björkman beskriver dock att hon använder sig av sin auktoritet för att på så sätt påverka de sociala processer som faktisk sker i skolan. För att upplysa sina elever i samhällsfrågor gällande t ex. sexualitet och
könsroller förklarar hon mycket enkelt att det hon praktiserat är learning by doing. Då har hon exempelvis använt sig av workshops; föreläsningar och intervjuer gällande, exempelvis, könsidentitet.36
Maria Rosén har en bakgrund inom pedagogik och brinner för att införa normkritisk
pedagogik i förskolan och i grundskolan. Hon har haft många olika projekt inom detta ämne och har skrivit avhandlingar och böcker om normkritiskt pedagogik i skolan.
Denna beskriver i sitt kapitel i Normkritisk pedagogik – makt, lärande och strategier för förändring om hur hon har arbetat för att främja frågor kring normkritisk pedagogik och jämställdhet inom förskolan och skolan.37 Författaren diskuterar värdegrundsfrågor och hur vi som pedagoger kan implementera dessa i skolan. Hon förklarar vikten av att normalisera det som kan anses avvikande och det arbetet börjar just genom värdegrunden och de frågor som
35Björkman, Lotta, ”En skola i frihet – med misstagens hjälp” s. 155-183, Janne Bromseth & Frida Darj [red],
Normkritiskt pedagogik- Makt, lärande och strategier för förändring, Uppsala, 2010
36 Björkman, Lotta, 2010, s. 155-183
37 Rosén, Maria, ”Likabehandlingslagstiftning och normkritisk potential- möjligheter och begränsningar, s.
55-85, Janne Bromseth & Frida Darj [red], Normkritiskt pedagogik- Makt, lärande och strategier för förändring, Uppsala, 2010
kan ställas utifrån den. Rosén menar vidare att arbetet med antimobbningsgrupper finns runt om i landet. I dessa grupper kämpas det mot att barn och ungdomar kränker varandra i och utanför skolan. Det arbetas med dessa frågor och grupper på många sätt men främst bör dessa frågor ske i ett förebyggande syfte. Dock menar hon att om man inte tar upp olika typer av avvikelse hos individer så som könsidentitet, homo-, bi- och transfrågor, som idag anses vara avvikande eftersom vi lever i ett extremt heteronormativt samhälle, stagnerar utvecklingen av dessa frågor. Rosén förklarar det som att:
Ett anti-mobbningsarbete som inte inbegriper maktanalyser och utreder bakomliggande orsaker kan därför bidra till att befästa ett strukturellt osynliggörande av till exempel homofobi, sexism och rasism, vilket leder till en trivialisering av den typen av kränkningar. Det bidrar också till att viktig kunskap om kränkningar inte förs in i det främjande och förebyggande arbetet38
Frida Darj jobbar inom RFSL ungdom med olika typer av projekt och föreläsningar. Hon har hand om vissa utredningar och arbetar även inom RFSL som metodutvecklare. Författaren berättar i sin text i Normkritisk pedagogik – makt, lärande och strategier för förändring om hur hennes arbete, inom RFSL ungdom, sett ut men också hur hon tillsammans med andra turnerat Sverige runt i flera månader med uppsättningen No Tears for Queers, vilken är baserad på Johan Hiltons reportage om hur tre homosexuella män blir brutalt mördade utifrån ett hatbrottsmotiv.39 I och med sin inblandning i denna uppsättning beskriver Darj hur hon och resten av ensemblen tänker kring vilken/vilka pjäsen faktiskt riktar sig till. Först
diskuterar de att tonåringar är dem som pjäsen direkt bör rikta sig till eftersom att det är hos dem vår framtid vilar. De diskuterar vidare om vikten av att börja i tid och diskuterar då därför att det är i förskolan den bör vara verksam. Kontentan av detta blev att No Tears for Queers är en föreställning som alla, oavsett ålder, kön eller kulturell bakgrund bör se, den riktar sig till alla.
”Som individ är man ansvarig för sina handlingar, men en enskild individ kan inte ensam ta ansvar för normer som ett helt samhälle sjunger i kör om. Utmaningen blir att arbeta
pedagogiskt utifrån den insikten.”40 Med detta menar författaren att för att uppnå ett mer tillåtet klimat i bland annat skolan så bör man ta in hbt-frågor i ett mer långsiktigt perspektiv.
38 Rosén, 2010. s.59
39 Darj, Frida, ”Man föds inte till homofob, man blir det”, s.119-135, Janne Bromset & Frida Darj [red],
Normkritisk pedagogik – Makt, lärande och strategier för förändring, Uppsala, 2010.
Darj menar vidare att det inte räcker med att ha temadagar och vissa ämnen som belyser hbt-frågor utan att detta bör vara en av grundstenarna i hela utbildningen.
5. Metod och genomförande
I detta kapitel kommer vi att framföra vilken metod vi har valt för vår studie. Val av metod, urval, genomförande och databearbetning kommer att beskrivas. Disponeringen är upplagd för att underlätta för läsaren.
5.1 Val av metod
Då vi i forskningsläget fått reda på att arbetet med hbt-frågor i skolan är generellt frånvarande uteslöt vi intervjuer, observationer och enkäter som metodval. Då vi ska göra en
handlingsplan för pedagoger om hur de kan påbörja ett arbete med hbt-frågor i skolan
behövde vi göra en kvalitativ textanalys av allt metodmaterial som vi samlade in kring ämnet. Vi valde sedan att analysera och välja ut det vi ansåg viktigast i metodmaterialen för att redovisa detta i fem punkter i resultatdelen. Dessa punkter ska ligga till grund, som en handlingsplan för pedagoger, för att kunna inleda ett arbete med hbt-frågor i undervisningen.
Vår textanalys av metodmaterialen har varit kvalitativ då vi noga har läst igenom varje text för att få en djupare förståelse av innehållet och de förklaringar som framförts. Då vi som analyserar inte bara konstaterar innehållet utan även analyserar och värderar metodmaterialen i vår tolkning kändes en kvalitativ metod naturlig att använda.41
41 Boréus, Kristina och Bergström, Göran, ”Innehållsanalys”, s.44, Bergström, Göran & Boréus Kristina [Red],
5.2 Urval
I vårt urval har vi valt att begränsa oss till de böcker som vänder sig till grundskolans tidigare år då det är i den verksamheten som vi kommer att bli behöriga. Texterna är koherenta, vilket betyder att de har en röd tråd och att texterna hålls ihop av ett visst ämne.42 Metodmaterialen innehåller en innebördsaspekt; de vill uttrycka en bestämd syn på hur arbetet med hbt-frågor i skolan kan se ut. Vi har även sett till metodmaterialens interpersonella aspekt; vem/vilka riktar den sig till och hur vill författarna att vederbörande ska ta texten till sig.43 I vårt fall har vi sökt efter texter som riktar sig till pedagoger och förmedlar konkreta verktyg för att kunna arbeta med hbt-frågor i skolan.
I normens öga – metoder för en normbrytande undervisning utgår från skolan som helhet och kan användas av skolledningen, arbetslaget samt den enskilda läraren. Boken är en metodbok som tar upp perspektiv och metoder som kan användas för den som vill arbeta med att
granska, ifrågasätta och vända upp och ned på normer. Boken är en inspirationskälla till den/de som vill införa ett normkritiskt arbete och för att ta likabehandlingsplanen ett steg längre samt för pedagoger som vill arbeta med jämlikhet och se normers betydelse för förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkningar.44
Hbt-perspektiv och undervisning - Pedagogiska förhållningssätt och övningar för lärare är en skrift som syftar till att öka medvetenheten och skapa kunskap kring hbt-frågor för lärare i högskolor och universitet. Trots att skriften inte riktar sig till grundskolans tidigare år fann vi den användbar för vår studie. Skriften ger konkreta tips och förslag på pedagogiska strategier utifrån ett perspektiv och behandlar värderingar, attityder och föreställningar kring hbt-frågor. Därmed har förslagen en mer övergripande karaktär. Skriften vill väcka intresse till att börja och fortsätta undervisningen med mer kunskap och medvetenhet kring hbt-perspektiv och heteronormativitet.45
42 Boréus, Kristina och Bergström, Göran, 2005, s.16-17 43 Boréus, Kristina och Bergström, Göran, 2005, s.16-17
44 Brade, Lovisa, Engström, Carolina, Söresndotter, Renita, Pär Wiktorsson, I normens öga – metoder för en
normbrytande undervisning, Uppsala, 2008
45 Carstensen, Gunilla, Hbt-perspektiv och undervisning - pedagogiska förhållningssätt och övningar för lärare,
Skolverkets Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är en skrift som riktar sig till samtlig personal i skolans verksamhet. Skriften innehåller råd till pedagoger om hur de kan arbeta mot diskriminerade och kränkande behandling och syftar till att stödja och synliggöra verksamhetens arbete med att främja barns och elevers lika
rättigheter och möjligheter. De allmänna råden syftar även till att förstärka verksamhetens arbete mot trakasserier, diskriminering och kränkande behandling.46
RFSL är en organisation som arbetar med och för hbt-personers lika rättigheter och möjligheter till att leva och verka i samhället. En föreläsning från RFSL kan bidra till mer kunskap om hur normer styr vårt beteende och om hur vissa grupper utesluts från
gemenskapen genom sociala mekanismer. RFSL kan ge metoder till lärare för att diskutera normer och angripa fördomar på ett konkret och inspirerande sätt samt ge lärare medel för hur lärare kan arbeta utifrån ett normkritiskt arbetssätt. De två följande metodmaterialen kommer från RFSL:
Tyst i klassen är ett metodmaterial som syftar till att skolan ska vara en plats där alla respekteras oavsett sexuell läggning. Boken poängterar en granskning av lärarens egna
attityder och värderingar som en start på arbetet med ett hbt-perspektiv i undervisningen. Den här boken har fokus på lärarrollen och innehåller material kring värdegrunden, sexuell
läggning, heteronormativitet samt inspiration till olika metodövningar som kan göras med klassen, kollegerna eller på egen hand med sig själv.47
Liv i lärarrummet fokuserar på skolan som arbetsplats och vill medverka till ett arbetsklimat där alla respekteras oavsett sexuell läggning. Innehållet syftar till att bråka med heteronormen och att lärare ska ha ett förhållningssätt där hen inte antar att alla är heterosexuella. Den här boken kan användas som ett verktyg för att den som är verksam i skolan ska kunna agera och skapa en bättre arbetsmiljö.48
46 Skolverket, Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Stockholm, 2012 47 RFSL, Tyst i klassen? Om lärarens arbete kring sexuell läggning, Stockholm, 2006
5.3 Genomförande
Vi har under hela processen fokuserat på litteratur som påvisar hur pedagoger kan arbeta med hbt-frågor i undervisningen. Vi har undersökt vilken sorts material pedagoger och övriga medarbetare i skolans verksamhet får för att kunna påbörja arbetet med dessa frågor. Ju mer vi har letat, desto mer har vi hittat om olika övningar pedagoger kan göra i grupp, med kolleger eller ensam. Informationen har vi främst hämtat ifrån RFSL49.
Som tidigare nämnt har vi valt att inte använda oss av observationer, intervjuer eller enkät- undersökningar utan vår valda metod är textanalys. Vid valet av denna metod har vi använt oss av olika källor där vi fått utesluta kvalitativa och kvantitativa undersökningar som,
exempelvis, enkäter. Vi har istället använt oss av böcker som riktar sig enbart kring textanalys. Vägar genom texten förklarar hur vi ska bearbeta de texter vi använt oss av och vilka tankesätt man bör ha vid denna typ av metod. Vad säger texten? Och på vilket sätt säger texten något?50 Författarna beskriver i boken hur vi, redan i tidig ålder, gör oss väldigt beroende genom språk. Man läser, lyssnar och pratar och dessa tre komponenter har stor betydelse för hur man tolkar språket i en längre utsträckning.51 Under de år studenter läser vid högskola och universitet utvecklar hen sitt sätt att både skriva och läsa. Vid uppsatsskrivning är det oerhört viktigt att det akademiska språket är en naturlig del och genomsyrar skriften. Samtidigt, menar
författarna, att det är viktigt att vara analytisk vid en så kallad textanalys. Vikten av att gå djupare in på vad en text säger, inte endast det konkreta, utan vad som faktiskt kan vara undangömt i texten, är en mycket viktigt del i processen.52
”Att analysera något är att bryta ner det i mindre delar och sedan undersöka dem närmre, för sig eller i relation till varandra”53 Under tiden vi arbetat med vår studie är det exakt dessa ord vi har fått ha med oss i tanken; att hela tiden tänka på att bryta ner texten i mindre
komponenter, vilket har gjort det lättare för oss att förstå innebörden av vissa texter.
49www.rfsl.se, 131003, kl.16.01
50 Hellspong, Lennart och Ledin, Per ”Vägar genom texten - Handbok i brukstextanalys, Lund, 1997. 51 Hellspong, Ledin, 1997
52 Hellspong, Ledin, 1997 53 Hellspong, Ledin, 1997, sid.44
6. Analys
I detta kapitel kommer vi att framföra hur vi har identifierat de fem punkter, som vi har valt ut till vår handledningsplan, i de metodmaterial vi har analyserat och i den teori vi har utgått ifrån. För att underlätta för läsaren har vi delat upp texten i lärarens respektive verksamhetens roll.
Utöver vår utgångspunkt i normkritisk pedagogik har vi genom hela analysarbetet haft vår frågeställning i tanken:
På vilket sätt kan pedagoger påbörja ett arbete med hbt-frågor för att främja visionen om en skola för alla?
6.1 Lärarens roll i arbetet med hbt-frågor
Många av metodmaterialen menar att läraren tar sitt första steg mot att bryta normer genom att lära sig hur de ser ut och fungerar. Att påbörja ett normkritiskt arbete är något som tar tid och detta måste lärarna ha tålamod med.54 Vidare kräver arbetet med hbt-frågor kunskap. Utan kunskap om ämnet och om hur pedagoger kan hantera hbt-frågor uteblir förändringen och undervisningen fortgår som vanligt. Det är därför viktigt att pedagoger får en
kompetensutbildning med kunskap och medvetandegörande som bas.55 Björkman förklarar också hur arbetet med hbt-frågor inkluderas och menar att det är genom att granska sig själv samtidigt som att vara beredd och nyfiken på hur arbetet i slutändan ter sig.56 Många av metodmaterialen rekommenderar därför att lärarpersonalen bjuder in föreläsare från RFSL för att få mer kunskap och medvetande om normkritisk pedagogik med fokus på hbt-perspektiv.
54 Brade ed. al, I normens öga, Stockholm 2008, RFSL, Liv i lärarrummet, 2006, RFSL, Tyst i klassen,
Stockholm, 2006
55 Brade ed. al, 2008
56 Björkman, Lotta ” En skola i frihet – med misstagens hjälp” s. 155-183, Janne Bromseth & Frida Darj [red],
Samtliga metodmaterial menar att läraren måste börja med att granska sitt eget
förhållningssätt och beteende angående normer och föreställningar mot eleverna och granska hur hen befäster dessa i sin egen undervisning för att ett normkritiskt pedagogiskt arbete utifrån ett hbt-perspektiv ska kunna påbörjas. Darj tar upp en viktig ståndpunkt i sin text, och det är gällande den utbredda homofobin som finns och växer i dagens Sverige. Författaren berättar hur diskussioner går om vem/vilka det är som egentligen behöver undervisning och förklaringar vad homo- bi- och transsexualitet egentligen är. 57 Hon förklarar vidare att genomsnittet tänker att det är ungdomar dessa frågor bör rikta sig till men så behöver det inte vara. Författaren beskriver vikten av att göra allmänheten till sin publik, att dessa frågor bör rikta sig till alla oavsett kulturbakgrund, klass, och kön.58 Genom att studera vad som anses vara normalt och onormalt angående sexualitet kan läraren inkludera de som avviker från normen för att bidra till att förändra normerna i sitt eget klassrum.59 Exempelvis kan läraren använda sig av olika par konstellationer i matematikexempel som: ”Lisa och Sara ska köpa ett hus tillsammans.” På samma vis menar författarna i Tyst i klassen att läraren kan undvika att skuldbelägga och komplicera tillvaron för hbt-personer i skolan genom att ha ett öppet förhållningssätt till homo- och bisexualitet. För att varje elev ska kunna känna sig stolt över sig själv och sin familj måste läraren synliggöra och bejaka olika former av
familjekonstellationer.Vidare menar författarna i Liv i lärarrummet, att det är viktigt att veta hur normerna begränsar oss för att kunna bygga upp en öppen och respekterande skolmiljö och att föreställningar om könsrollerna hänger ihop med attityderna och inställningen till sexuell läggning.60 Lärarna måste våga ifrågasätta vad som anses vara manligt/kvinnligt för att kunna bryta mot heteronormen och då krävs ett normkritiskt tänkande.61 Exempelvis kan läraren ifrågasätta antagandet om att det ska finnas en kvinnlig och en manlig rollfördelning i hemmet. Framförallt, menar Carstensen, att vikten av att vara självkritisk är någonting som bör genomsyra ens undervisning, kontinuerligt.62
Genom att inkludera alla i undervisningen skapar läraren en möjlighet att nå fram till alla, vilket är meningen i arbetet med att skolan ska vara en plats för alla individer.63 Carstensen menar att en lärandemiljö som är helt fri från diskriminering är grundläggande för elevers
57 Darj, 2010, s.119-135 58 Darj, 2010.
59 Brade, 2008, s. 26 60 RFSL, 2006
61 Bromset & Darj, 2010 62 Carstensen, 2008
uppmärksamhet och förståelse kring dessa frågor. En trygg lärandemiljö, menar författaren, är en miljö där individen får vara exakt den hen vill vara och att ens åsikter får komma fram utan att hen känner sig åsidosatt eller kränkt.64 Läraren bör därmed undvika andrafiering i sin undervisning.65 Andrafiering innebär att normer skapar ett vi och dem -tänkande där vi är de som lever upp till normerna och dem är de som avviker från dem. Benämningen de gör att de distanseras och betraktas som de underlägsna och annorlunda andra.66 För att undvika ett vi och dem -tänkande bör läraren alltid förutsätta att den/de det talas om finns i klassrummet. På det viset kan läraren enklare undvika att tala i vi och dem -termer. Istället för att fokusera på avvikare från normen bör läraren fokusera på och problematisera normen och dess
konsekvenser. Vi ser en likhet i Liv i lärarrummet där författarna menar att genom att läraren inte antar att alla är heterosexuella och bemöter samt tar avstånd från kränkande kommentarer om hbt-personer inleds ett förebyggande arbete mot att exkludera hbt-personer i
undervisningen.67
Tidigare i studien har vi nämnt att pedagoger har ett stort ansvar för hur inlärningsprocesser på olika nivåer och inom olika ämnen startar men också ett ansvar för vilken relation som skapas till eleverna. Carstensen belyser samtidigt det ansvaret som pedagogen har för att skapa en fungerande och respektfull relation mellan sina elever.68 Genom att få kunskap om och granska sina läromedel kan läraren synliggöra normer och på så vis få ett
heteronormkritiskt perspektiv i undervisningen.69 I granskningen av läromedlen bör läraren undersöka samspelet mellan text och bild och undersöka om de utmanar det traditionella mönstren för sexualitet som finns. Det är även av intresse att se om det går att uppfatta någons sexualitet i bild och text, om alla kön går att identifiera och hur familjekonstellationerna ser ut. Efter att ha sammanställt resultaten av sin läromedelsgranskning bör läraren tänka igenom vilka konsekvenser befästandet av heteronormen får för sina elever, om de bidrar till en inkludering av alla i undervisningen. Vi ser en likhet i Tyst i klassen där författarna visar hur läraren kan integrera ett hbt-perspektiv i sin undervisning utifrån det ämne som ska
undervisas; i engelska och svenska kan texter och litteratur handla om samkönade relationer och i musik och i bild kan texter och bilder analyseras för att se om det finns några med ett hbt-perspektiv. I So-ämnena kan undervisningen handla om hur det ser ut för hbt-personer i
64 Carstensen, Gunilla, 2008, sid. 31 65 Brade, ed. al, 2006, s. 191 66 Brade, ed. al, 2006, s. 191 67 RFSL, 2006, s.38
68 Carstensen, 2008 69 Brade, ed. al, 2008, s.30
olika länder, synen på personer förr och nu kan diskuteras samt hur religioners syn på hbt-frågor är kan undersökas.70 Carstensen förklarar hur pedagoger kan tänka vid exempelvis temaplanering då pedagogen får fråga sig var hen kan få in ett hbt-perspektiv och vad skulle det kunna tillföra temat.71
Vi ser en skillnad i metodmaterialen då det enbart är I normens öga och Tyst i klassen som tar upp filmvisning som en del i arbetet med hbt-frågor. Vi har tidigare i vår studie beskrivit hur viktigt det är att, i arbetet som pedagog, finna olika sätt för att möta alla barn på en nivå där de känner att de kan relatera och ett arbete med värdegrundsfrågor kan startas. Filmvisning är ett bra sätt för elever att ta till sig information och väcka intresse samt leda till samtal om olika ämnen.72 När pedagoger använder sig av film och litteratur öppnar också detta upp för diskussioner av olika ämnen. Ser eller uppfattar eleven någonting som hen inte har någon tidigare lärdom av är detta ett ypperligt tillfälle att i grupp samlas och diskutera vad som egentligen visades.73 Att använda sig av film och litteratur och sedan diskutera är något pedagogen kan göra med barn i ett stort åldersspann. Att barn alltid har blivit och blir naturligt uppfostrade med en heteronorm är inte konstigt. Den huvudsakliga media som presenteras via TV, film, litteratur och media framställer den klassiska heteronormen såsom tvåkönade äktenskap och där kärnfamiljen ställs i fokus. Genom att välja litteratur, film och omskrivning av läromedlen till att vara mindre heteronormativa kommer det i längden leda till ett mer öppet klassrumsklimat och på det sättet också ha en inverkan på barnen, även utanför skolan.
Språket är någonting vi alla har och kan relatera till, på gott och ont. Att arbeta som pedagog innebär ett stort ansvar för just språket och hur pedagoger väljer att framställa vissa saker blir mycket tydliga just genom språket. Carstensen förklarar att pedagogen bör tänka över hur hen använder sig av språket och att pedagogen bör se på hur och vad som lärs ut bara genom det heteronormativa språk vi alla har vuxit upp med.74 Att vara självkritiskt och ha självinsikt är något som är grundläggande för att vara en bra pedagog. Att själv kunna se vilka brister som finns i sin undervisning men att parallellt med detta kunna se vilka fördelar som också finns.
70 RFSL, 2006 71 Carstensen, 2008
72 Brade, ed. al, 2008, RFSL, 2006 73 RFSL, 2006
Därför menar Carstensen att det är viktigt att se över vilka exempel pedagoger använder sig av och hur presentationen av texter och personerna i dessa framställs.75
Carstensen tar upp konkreta punkter i sin text och beskriver vad pedagogen kan göra för att skapa ett så öppet klassrumsklimat som möjligt. Författaren beskriver tydligt hur pedagogen med enkla men samtidigt allvarliga medel kan belysa hbt-frågor. I texten framkommer det tydligt att pedagoger inte bör acceptera skämt och skvaller om hbt-personer och vikten av att markera i tid och omgående kan inte belysas nog. Pedagoger måste agera i tid när det märks att en student blir ignorerad på grund av sin sexualitet. Vad författaren menar med att markera blir innebörden att pedagogen inte på några villkor accepterar att någon, någonsin, blir
ignorerad och åsidosatt på några villkor. Detta bör gälla för alla.76
6.2 Verksamhetens roll i arbetet med hbt-frågor
För att kunna påbörja ett normkritiskt tänkande utifrån ett hbt-perspektiv i sin undervisning är det även viktigt med ett samarbete mellan lärarna. Det kan bidra till trygghet och öka
utvecklingslusten genom att idéer bollas och testas mellan kollegor.77 Det är viktigt att skapa gemensamma regler och förhållningssätt till hur personalen hanterar kränkningar samt att dessa regler ska gälla för alla. Ensam är inte stark, om något händer bör ansvaret för att reagera ligga hos alla i personalen för att kunna skapa trygghet mellan lärarna men även hos eleverna.78
Majoriteten av böckerna vi har analyserat tar upp likabehandlingsplanen som ett medel för att kunna motverka diskriminering och främja likabehandling för hbt-personer. I dagens skola använder vi oss av en likabehandlingsplanen främst för att stötta barns och elevers olika rättigheter oberoende av kön, etnicitet, funktionshinder, religion eller sexuell läggning. På varje skola, förskola och fritidshem ska det utarbetas en likabehandlingsplan där eventuella åtgärder, för just den verksamheten, skall beskrivas ingående och som i efterhand redovisas i
75 Carstensen, 2008 76 Carstensen, 2008 77 Brade, ed. al, 2008, s.34 78 Brade, ed. al, 2008, s.34
skolans kvalitetsredovisningar.79 Vid utvecklingen av en likabehandlingsplan finns det vissa kriterier som bör vara med som ska vara förståeliga för pedagoger, föräldrar och barn. Dessa ska på sikt verka i förebyggande syfte för att på så sätt främja barn och elevers lika rättigheter. För att likabehandlingsplanen ska fungera och främja en trygg lärandemiljö krävs det också att eleverna engageras i utarbetningen av denna.80
Likabehandlingsplanen kan delas upp i tre punkter:
1. Akuta åtgärder. ”Redan misstanke om att kränkningar förekommer bör
uppmärksammas.(…) Rutiner bör finnas för hur en akut situation skall hanteras.”81 I en konkret situation där en kränkning pågår måste skolan sätta in akuta åtgärder. All personal som är verksam inom skolan måste ha samma förhållningssätt för vad som räknas som en kränkning och var gränsen går för acceptabelt beteende. Rutiner för hur olika situationer ska hanteras behövs och alla måste känna sig trygga i att hantera dessa genom att gemensamt skapa strategier.82
2. Förebyggande insats. En kartläggning av problemen bör utföras. Därefter ska regler upprättas och planer samt gränser beskrivas. De elever som är utsatta bör synliggöras och tillgängligheten ökas där den behövs.83
3. Främja arbetet. Lärarna måste ge arbetet tid för att de diskriminerande hierarkier och normer ska kunna synliggöras, problematiseras och monteras ner. Lärarna bör
uppmärksamma hur normer och ojämlikheter ser ut på skolan och utforma konkreta strategier för att arbeta inkluderande och normbrytande i skolan verksamhet,
dagligen.84
Det är viktigt att det främjande och förebyggande arbetet involverar barn, elever, personal, och vårdnadshavare och återkommande ger möjligheter att reflektera kring förhållningssätt, värderingar, normer och relationer.(…)Det är viktigt att det främjande och förebyggande arbetet innebär att ledning och personal är observanta på att barn eller elever inte diskrimineras av verksamhetens organisation eller av tillämpningen av olika bestämmelser85
79 Skolverket, Skolverkets allmänna råd, För arbetet med att främja likabehandling och för att motverka
diskriminering och annan kränkande behandling, 2006, s.14
80 Skolverket, 2006
81 Skolverkets allmänna råd, 2006 sid.18 82 Brade, ed. al, 2008
83 Brade, ed. al, 2008
84 Brade, ed.al, 2008, s. 54-55
Som pedagog innefattar det ett ansvar att förklara för barnen att de faktiskt har en rättighet att kunna påverka till ett mer öppet klassrumsklimat och på så sätt själva få bidra till att öppna upp för diskussion och frågor kring t ex. diskriminering och trakasserier. Tidigare i vår studie har vi pratat om vikten av att som pedagog fungera som ett stöd och motivation för eleverna men det är också viktigt att fungera som en engagerande pedagog där man uppmanar eleverna till att engagera sig i frågor de själva faktiskt kan och bör påverka. Att använda sig av en likabehandlingsplan är, som tidigare nämnt, ett stöd för elever mot t ex. kränkande behandling. Tyvärr sker trakasserier och kränkningar dagligen både i och utanför skolan.
Ibland kan skolans värdegrund krocka med föräldrarnas. Detta är något som ett par av texterna hanterar och menar att det är viktigt att ha en dialog med föräldrarna om skolans värdegrund och uppdrag.86 Skolans värdegrund vilar på de lagar som har beslutats i
demokratisk ordning. Då föräldrar har invändningar mot ett normkritiskt arbete med ett hbt-perspektiv i undervisningen är det därför viktigt att informera och förklara för dem att detta tillhör skolans uppdrag. Eleverna ska få vistas i en skola där alla individer ska respekteras och måste därmed få fler identifikationsmöjligheter samt ett öppnare sinne. Homosexuella
relationer är en accepterad samlevnadsform i vårt samhälle. Hbt-personer finns överallt i samhället och har samma värde och rättigheter som heterosexuella, detta är viktigt att förmedla till de föräldrar som visar motstånd till en normkritisk pedagogik.
7. Resultat
7.1 Fem punkter för att påbörja ett arbete med hbt-frågor i
undervisningen
Då vi i forskningsläget i vår studie och under vår verksamhetsförlagda tid ute i skolan har märkt en avsaknad av ett arbete med hbt-frågor har vårt syfte med denna studie varit att skapa en handledning för pedagoger att påbörja ett arbete med hbt-frågor i undervisningen. Utifrån normkritisk pedagogik som teori för vår undersökning har vi valt att fokusera på vad det står i metodmaterialen om vad och hur läraren kan göra för att påbörja ett arbete med ett
hbt-perspektiv i sin undervisning. I detta kapitel kommer vi att presentera de fem punkter vi har identifierat i vår analys som vi anser viktigast och mest grundläggande för att kunna påbörja ett arbete med hbt-frågor. Punkterna innehåller frågor till pedagogen för att göra denne uppmärksam och kritisk till sin egen undervisning. Avsikten med dessa fem punkter är att de ska presenteras som en produkt av vår studie (se bilaga 1). Tanken med de frågor som ställs efter varje punkt är att väcka ett intresse och en nyfikenhet för att kunna påbörja ett arbete med hbt-frågor i sin undervisning. Vid ett eventuellt närmare intresse hänvisar vi till vår studie.
7.1.1 Granska din egen pedagogik!
Som lärare har du ett stort ansvar mot eleverna när det kommer till att förmedla normer. Det är därför viktigt att du har ett öppet förhållningssätt och en öppen attityd till livsstilar som går emot heteronormen. För att kunna påbörja ett arbete med hbt-frågor är det grundläggande att du granskar din egen pedagogik samtidigt som du reflekterar över hur din undervisning ser ut och är upplagd.
Att tänka på:
Hur är din kunskap kring hbt-frågor? Kräv kompetensutbildning!
Hur är din attityd kring hbt-frågor? Vilka normer förmedlar du till eleverna?
Hur är ditt förhållningssätt mot eleverna i dessa frågor? Utgår du ifrån att samtliga elever är heterosexuella?
Hur använder du ditt språk? Gör du aktiva val i ditt språk, exempelvis: hen istället för han/hon, en istället för man?
7.1.2 Granska dina läromedel!
De läromedel du väljer att använda dig av i din undervisning är betydande i förmedlandet och återskapandet av heteronormen. Det är viktigt att du som pedagog håller dig uppdaterad samtidigt som du ser till vilka av dina läromedel som anses vara relevanta för att kunna ha ett hbt-perspektiv i undervisningen.
Att tänka på:
Hur väljer du dina läromedel? Genomsyras litteratur, film och media av heteronormen? Byt ut eller formulera om utifrån ett normkritiskt perspektiv!
Är dina läromedel aktuella i ett normkritiskt syfte?
7.1.3 Hela verksamheten bör inkluderas i arbetet!
För att arbetet med hbt-frågor ska genomsyra hela verksamheten krävs det mer än en eldsjäl. Ett konsekvent arbete med hbt-frågor i skolan kräver att du som pedagog har en ledning som stöttar arbetet med dessa frågor och inspirerar till en förståelse till varför hbt-frågor är viktiga i skolan.
Hur är ledningens förhållningssätt till arbetet med hbt-frågor i skolan som verksamhet?
Hur är dina kollegers och den övriga personalens inställning till ett inkluderande av dessa frågor i verksamheten?
7.1.4 Se över likabehandlingsplanen
Likabehandlingsplanen är ett starkt verktyg i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i skolan. Det är därför viktigt att denna genomarbetas grundligt och uppdateras till de problem som är aktuella samt de problem som rör hbt-frågor.
Att tänka på:
Inkluderas hbt-personer (elever och personal) i likabehandlingsplanen?
Är du konsekvent i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling av hbt-personer i skolan? Är dina elever tillräckligt involverade i arbetet med likabehandlingsplanen?
7.1.5 Hem och skola
Skolans uppdrag är att inkludera alla personer, oavsett sexuell läggning. Din roll som lärare är att förmedla detta uppdrag, att skolan är en plats för alla. Trots detta kommer troligen du, som pedagog, att stöta på motstånd och negativa inställningar till arbetet med hbt-frågor. Det är därför viktigt att vara förberedd på att bemöta detta på ett konstruktivt sätt.
Att tänka på:
Hur bör du/ledningen bemöta föräldrar/personal med negativ inställning till arbetet med hbt-frågor?
8. Diskussion, slutsats och framtida
forskningsförslag
Här nedan kommer vi att diskutera vår studies olika delar var för sig. Därefter kommer vi att ge förslag på framtida forskning. Detta för att underlätta för läsaren.
8.1 Diskussion
8.1.1 Litteraturdiskussion
Den litteratur vi har använt oss av i vår studie har vi funnit tillräcklig. I forskningsläget anser vi dock att fler användbara källor kunde ha hjälpt oss ytterligare. Mycket av den litteratur och forskning vi i början avsåg att använda oss av utgick från queerteori, vilket vi beslöt oss för att utesluta. I vår litteraturgenomgång använde vi oss främst av Skola i normer. Denna antologi beskriver ingående hur arbetet med hbt-frågor i skolorna i Sverige ser ut och ger olika perspektiv då den är skriven av flera författare. Vi kunde även komplettera med ett antal undersökningar som vi fann relevanta för vår studie.
I vårt teorikapitel hänvisar vi främst till en källa, Normkritisk pedagogik.87 Då även denna bok är en antologi, där flera författare diskuterar normkritisk pedagogik på olika sätt, ansåg vi den tillräcklig för vår studie. En nackdel med att få flera olika perspektiv på hur pedagoger kan arbeta utifrån en normkritisk pedagogik blev att begreppet normkritisk pedagogik inte
förklarades tydligt nog. Här kunde vi däremot komplettera med fakta från I normens öga88 då denna bok går djupare in på förklaringen av ett normkritiskt tänkande.
87 Bromseth, Darj, 2010 88 Brade, ed. al, 2008
8.1.2 Metoddiskussion
I forskningsläget fick vi reda på att arbetet med hbt-frågor i skolorna i stort sett saknades, lärarna kände sig inte förberedda att hantera dessa frågor då det inte fanns något underlag för material att använda sig av. Med denna insikt föll det sig naturligt att utesluta kvalitativa intervjuer och kvantitativa undersökningar. Då vi avsåg att undersöka hur pedagoger kan påbörja ett arbete med hbt-frågor ansåg vi att en textanalys av metodmaterial passade in på vår studie.
En svårighet med vår valda metod var de metodmaterial vi kom över. Många av dem riktade sig till elever samt utgick från deras perspektiv. Då vi har skrivit utifrån ett lärarperspektiv har vi fått vara noga med att välja de metodmaterial som vänder sig till pedagoger för att de ska utveckla sina egna strategier för att uppnå en inkluderande undervisning.
8.1.3 Resultatdiskussion och slutsats
Vårt resultat har utvecklats i de fem punkter vi presenterat ovan. Dessa har vi främst grundat och utformat efter vad vi fick fram i vår textanalys. Utöver vår analys har vi utgått ifrån vad forskningsläget och teorin säger om hur arbetet med hbt-frågor i skolan ser ut. Punkterna handlar främst om att pedagogen ska granska sin egen didaktik för att på så sätt kunna bidra till ett mer öppet klassrumsklimat samt att hela verksamheten är viktig att inkludera för att få optimala resultat. Utifrån dessa fem punkter anser vi att pedagoger kan få en bra grund till att starta upp ett normkritiskt arbete i undervisningen där heteronormen utmanas. Genom att ställa frågor till pedagogerna om deras attityd och arbete kan vi få dem att bli medvetna om, samt kritiskt granska, sin egen undervisning. Vår förhoppning är att dessa fem punkter med frågeställningar kan väcka ett intresse och en nyfikenhet hos pedagoger för att de ska bli nyfikna och intresserade av att utveckla sin egen pedagogik och didaktik.
Vi anser att de fem punkterna vi har valt att presentera är övergripande och tillräckliga för att svara på vår frågeställning:
Det vi har kommit fram till i vår studie är att ett arbete med hbt-frågor i undervisningen måste börja med att pedagogen granskar sig själv och sin verksamhet. Svårigheten med att
implementera dess punkter grundar sig i att alla i verksamheten eventuellt inte delar samma ideologi. Därmed riskerar arbetet med hbt-frågor i skolan att inte bli konsekvent.
8.2 Framtida forskningsförslag
Då vi skaffade fram relevant forskning till vår studie blev vi förvånade över avsaknaden av arbetet kring hbt-frågor i skolorna i Sverige. Detta trots att det tydligt framgår i skollag och styrdokument att skolans uppdrag är att motverka diskriminering och kränkande behandling av hbt-personer, både elever och pedagoger. Därmed föreslår vi forskning utifrån ett
lärarperspektiv, där fokus ligger på pedagogens didaktiska utveckling. Vi anser även att mer forskning om normkritisk pedagogik behövs för att lärare ska bli medvetna om alternativa undervisningsmetoder utan att skapa ett vi och dem -komplex i klassrummet.
9. Källförteckning
Litteratur
Bergström, Göran & Boréus Kristina [Red], Textens mening och makt, Lund, 2005
Brade, Lovisa, Engström, Carolina, Sörensdotter, Renita, Wiktorsson, Pär, I normens öga-metoder för en normbrytande undervisning, Stockholm, 2008
Bromseth, Janne & Darj, Frida [Red], Normkritisk pedagogik - Makt, lärande och strategier för förändring, Uppsala, 2010
Carstensen, Gunilla, Hbt-perspektiv och undervisning, Uppsala, 2008
Hellspong, Lennart och Ledin, Per, Vägar genom texten - Handbok i brukstextanalys, Lund, 1997
Lärarnas riksförbund, Bara två av hundra lärare beredda möta homofobi, Stockholm, 2006 Lärarnas riksförbund, Om sexuell orientering och identitet i skolan, Stockholm, 2013 Martinsson, Lena & Reimers, Eva [Red.], Skola i normer, Gleerups, Göteborg, 2006 Nordenmark, Love & Maria Rosén, Lika värde, lika villkor? Arbetet mot diskriminering i förskola och skola, Slovenien 2008
Olsson, Anna-Clara & Olsson, Caroline [Red.], I den akademiska garderoben, Atlas, Göteborg, 2004
RFSL, Tyst i klassen? Om lärarens arbete kring sexuell läggning, Stockholm, 2006
RFSL, Liv i lärarrummet – om sexuell läggning och arbetsmiljö i skolan, Stockholm, 2006 Sahlström, Jenny, En utmaning för heteronormen, Stockholm: Under ytan, 2006
www.rfsl.se
www.riksdagen.se, Svensk författningssamling, Diskrimineringslag (2008:567), 13/09/23, 13.00
www.riksdagen.se, Svensk författningssamling,Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, 13/09/23, 13.00 www.riksdagen.se, svensk författningssamling, Skollagen (2010:800), kapitel 6,§8 www.rfsl.se
www.skolverket.se , Läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshemmet, reviderad 2011
www.skolverket.se, Skolverkets allmänna råd, För arbetet med att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling, 2006,
Styr upp!
Hur DU kan påbörja ett arbete med
HBT-frågor för att främja visionen om en skola
En handledning av: Cajine Johansson och Sofia Moutacim
1. Granska din egen pedagogik!
Som lärare har du ett stort ansvar mot eleverna när det kommer till att förmedla normer. Det är därför viktigt att du har ett öppet förhållningssätt och en öppen attityd till livsstilar som går emot heteronormen. För att kunna påbörja ett arbete med hbt-frågor är det grundläggande att du granskar din egen pedagogik samtidigt som du reflekterar över hur din undervisning ser ut och är upplagd.
Att tänka på:
Hur ser ditt intresse ut för att införa en normkritisk pedagogik i din undervisning?
Hur är din kunskap kring hbt-frågor? Kräv kompetensutbildning!
Hur är din attityd kring hbt-frågor? Vilka normer förmedlar du till eleverna?
Hur är ditt förhållningssätt mot eleverna i dessa frågor? Utgår du ifrån att samtliga elever är heterosexuella?
Hur använder du ditt språk? Gör du aktiva val i ditt språk, exempelvis: hen istället för han/hon, en istället för man?
2. Granska dina läromedel!
De läromedel du väljer att använda dig av i din undervisning är betydande i
förmedlandet och återskapandet av heteronormen. Det är viktigt att du som pedagog håller dig uppdaterad samtidigt som du ser till vilka av dina läromedel som anses vara relevanta för att kunna ha ett hbt-perspektiv i undervisningen.
Att tänka på:
Hur väljer du dina läromedel? Genomsyras litteratur, film och media av heteronormen? Byt ut eller formulera om utifrån ett normkritiskt perspektiv!
Är dina läromedel aktuella i ett normkritiskt syfte?
