Kommers och professionalism : idrott och samhälle

This is an electronic version of a text published in Framtider

Citation for the published paper:

Tomas Peterson

Kommers och professionalism : idrott och samhälle 2003, issue 4: pp 21-25

URL: http://hdl.handle.net/2043/10861 Access to the published version may

require subscription.

Published with permission from: Institutet för framtidsstudier

Många idrottsrekord vore otänkbara utan ny teknik - tänk bara på glas-fiberstaven, fonnel I-motorerna, kikar-siktena och plastskidorna. Den sociala organisationens utveckling har gjort det möjligt ~tt effektivisera lagidrot-terna. Idrottare springer och simmar snabbare därför att de får bättre trä-ningsförutsättningar, träningsmetod-er och nya kunskapträningsmetod-er om kosthållning - men också beroende på medicinska framsteg som höjer prestationsfönnå-gan på legala och illegala sätt.

Sammansmältningen av elitidrot-ten med underhållningsindustrin och mediabevakningens snabba utveck-ling skapar nya globala förutsättning-ar. Men idrotten lever samtidigt sitt eget liv, med egna regler, normer och värderingar. Här finns samvaro, resor, och täta relationer mellan vuxna, mel-lan barn och melmel-lan barn och vuxna. Kring träning och tävling skapas ett miniatyrsamhälle. En människa kan vara sämst i skolan men kung på fot-bollsplanen. Man kan vara lågutbildad,

arbetslös och isolerad i samhället men samtidigt en uppburen idrottsledare. Den största folkrörelsen

Folkrörelsen idrott engagerar nännare tre miljoner svenskar som utövare och

åskådare. Vid sidan av familjen och

sko-lan utgör idrotten den viktigaste orgå-niserade socialisationsmiljön för barn och ungdom.

Samhällets stöd till ungdomsverk-samhet växte fram efter 1945 - med idrotten som viktig pådrivare och en av de stora vinnarna. Studiecirkelstöd och kommunala aktivitetsbidrag har bidragit till att fonna idrottsrörelsen. Tillsammans med högskoleutbild-ningar som idrottspedagogik, idrotts-vetenskap och sports management har

en infrastruktur byggts upp som blir en förlängning av skolan, fritids och ungdomsgården.

Frivilligt oavlönat arbete är fort

-farande grunden för idrottsrörelsen som ungdomsfostrare. Hundratusen-tals föräldrar har på bara några årtionden skapat en helt ny social kategori -den oavlönade fritidsledaren.

Efter amatörismen

Idrottens inre liv präglades under 190o-talets första del av den principi-ella amatörism som gav de nordiska ländernas idrottsrörelser deras speci-ella identitet.

När Riksidrottsförbundet 1967 av-skaffade amatörreglerna öppnade sig denna folkrörelse mot två centrala, moderna samhälls aktörer - staten och marknaden.

Två djupgående processer som sedan dess har påverkat idrotten allt starkare är kommersialisering och pro-fessionalisering.

Även i dag är det en jämförelsevis liten del av idrotten i Sverige som är starlct kommersialiserad - de översta lagren av de stora lagidrotterna, fri-idrotten och grenar som tennis och golf. Andra idrotter lever på i stort sett samma villkor som före 1967.

Samtidigt är starka krafter i omlopp som tränger ned i rörelsens breda lager. En milstolpe passerades 1999 då Svenska fotbollförbundet och Riks-idrottsförbundet godkände tävlings-inrilctad elitidrott i alctiebolagsform.

De kommersiella intressenas ökade inflytande över idrottens form och innehåll får påtagliga yttre följder. Det tas sportsligt omotiverade pauser i matcher, tävlingar läggs på orimliga tider på dygnet, serier sprids ut över alla veckans dagar, regler ändras, spe-lare importeras från ~ärran länder för att utvidga sändningsmarknader. In-vesterat kapital ska förräntas, presta-tionskraven ökar och kan som bekant ofta leda till doping, skador, anorexi och bulemi.

Idrottens etiska utveckling i kölvatt-net aven professionalisering innebär en transfonnering från amatörideal till

Idrott och samhälle

Arenan som särskiljer världen innanför från samhället där ute - Nya Ullevi i Göteborg.

en professionell etik. Idrottens egna lagar överprövas dessutom allt oftare av samhället. I England har fotbolls-domare dömts i civil domstol för dom-slut han tagit (eller underlåtit att ta) under en match. I och med den ökade kommersiella verksamheten ifråga-sätts också idrottsföreningars ideella status av myndigheter som vill ha in skatter och avgifter.

Professionalisering

Kommersialiseringen och professio-naliseringen betingar varandra utan att för den skull vara två sidor av sam-ma mynt. En kommersiell verksam-het behöver inte vara professionell och vice versa, men tillsammans blottläg-ger de många mekanismer bakom svensk idrotts stora omvandling de sen-aste trettio åren.

Professionaliseringen förvandlar verksamheten från barnens spontana idrottslekar i ena änden till elitidrot-tens emellanåt blodiga allvar i den andra. Den innefattar bland annat en rationell organisation och yrkesroller som bygger på formell utbildning och som utövas på heltid.

Övergången tilllönearbete och mark-nadsbaserad verksamhet innebär en gradvis kapitalisering av det som tidi-gare var en follaörelsebaserad fritids-aktivitet utövad och organiserad av obetald arbetslaaft.

Föreningar börjar skötas av anställda tränare, ungdomsledare, kansliperso-nal, ekonomer och klubb direktörer. Inom lagidrotterna köps och säljs spe-lare på en spelarmarlmad som har sina egna professionella ombud - agenter, förmedlare och jurister.

Även föreningarnas inre liv föränd-ras. I stället för follaörelseorganisatio-nen, som fungerade som vilken nyk-terhetsloge eller scoutkår som helst, växer något fram som mer påminner om medelstora företag. Professionali-sering, hierarkisering och specialiser-ing blir redskap för att möta nya behov. Ledarskapets professionalisering är en förutsättning för kommersialise-ringen. Elitverksamhet laäver betydligt mer mångfacetterad kompetens än vad gårdagens ideella follaörelseaktiva i regel behövde.

Det må sedan handla om att få det bästa möjliga resultatet ur de aktiva, att handha penningströmmar i mång-miljonldassen, förhandla kontrakt som innehåller över hundra sidor med av-talstext eller ge sin förening en mass-medialt slaglaaftig image.

kepsar och halsdukar till designade kläder, möbler och husgeråd i klubbens färger. Real Madrid betalade rekord-priser för att knyta s*rnorna RonaIdo och Zinedine Zidane till laget - men en stor del av kostnaden kompenserades av försäljningen av tröjor med spelar-nasnamnpå.

Fredrik Ljungberg, Kajsa Bergqvist och andra koreograferas, stylas och specialldäds. De utbildas till att föra sig på rätt sätt, säga rätt saker och de ges utrymme i underhållningspro-gram och tidningsspalter. Deras in-komster ligger ofta på samma nivå som välbetalda direktörers i multi-nationella företag.

Arenaevenemangen går att sälja både som match och som spektakel. Åskådarna kommer även för att upp-leva avancerade tifoarrangemang (där åskådarna blir aktörer genom att till exempel forma budskap med hjälp av pappers skärmar i olika färger) och storbilds bevakning.

Den starkaste kommersiella hävar-men finns hos massmedia och främst TV. Med hjälp av betal-TV, interaktiv kommunikation och bredband pum-pas enorma mängder kapital in i de stora publikidrotterna. Man säljer TV-rättigheter och allt vad som därav föl-jer "vid sidan av arenan". Idrotten är internationell i sig, och

idrottsbevak-Resultaten är samtidigt förutsäg-bara: seger eller nederlag, vinst, för-lust eller oavgjort. Här garanteras total otrygghet och absolut trygghet - till skillnad från livet i övrigt som vanligt-vis inte tillhandahåller någondera.

Arenan är också symbolen för upp-visandet och åskådandet, resultatet och engagemanget, tävlingsidrottens raison d 'et re. Idrotten blir underhåll-ning, och där finns stora pengar.

I dess nutida form - spelctaldet

-närmar sig idrotten och samhället varandra så mycket att det blir svårt att se var det ena slutar och det andra tar vid. Anrika anläggningar som Parken i Köpenhamn förvandlas till multi-funlctionella evenemangsarenor, med-an Globen i Stockholm byggdes i detta syfte redan från början. Idrotten är här endast en del av utbudet - och inte den mest inkomstbringande delen. Fotboll och ishockey är spjutspetsar

Idrottens kommersialisering i Sverige ingår i en internationell trend. Att sven-ska ishockeyspelare, golfare, cyklister och fotbollsproffs utövar sin elitidrott huvudsaldigen utomlands påverkar verksamheten även i Sverige. Ersätt-ning till klubbarna vid spelarförsälj-ningar utomlands är, tillsammans med TV-pengar, en förutsättning för

elitfot-Oavlönad fritidsledare i Byttorps IF.

bollens existens i dag. Fotbollens över-gångsbestämmelser har tvingat EU till

särskild lagstiftning (Bosmandomen och regleringen 20or).

Dessa bytesvärdesrelationer påver-kar idrottens villkor. Elitldubbarna är som regel ekonomislct beroende av att sälja spelare. Men att producera för ex-port är svårt att förena med ett lång-silctigt lagbygge. Inom ungdomsverk-samheten blir det allt vilctigare att "för-ädla egna produlcter" för försäljning. Allvaret och selelctionen letar sig läng-re ned i åldersgrupperna.

Kommersialiseringen på nationell nivå har hittills främst gällt fotboll och ishockey. Låt oss illustrera med Halmstads Bollldubb och Jönköpings HV 7I. Båda klubbarna har arbetat på elitserienivå sedan I97o-talet, och åter-finns för det mesta någonstans i mitt-skiktet inom sin respektive special-gren (diagram 1 och 2).

Det är den översiktliga trenden, med snabbt ökad omsättning, som är det intressanta. Siffrorna för enskilda år kan

Idrott och samhälle

radikalt påverkas av exempelvis enstaka spelarförsäljrtingat, som när Halmstad sålde Fredrik Ljungberg I997.

Det mesta är skattefinansierat

Kommersialism eller idealitet - vad är mest sant? Låt oss se hur idrotten i Sve-rige finansieras. Idrottens totala intäk-ter var I996 drka 7,8 miljarder kronor. Tabell. Idrottsrörelsens finansieringskällor 1996 (procent). Landsting I,O TV 2,0 Publik _7,3 Sponsring II,7 Kommuner I2,I Medlemmar I9,6 Spel 23,3 Staten _7>4 Lönebidrag I6,I Summa IOO,O

Källa: Statens offentliga utredningar, I99876.

miljoner kr 45 40 35 30 25 20 15 10 o 1967 HALMSTADS BOLLKLUBB

II"

•• 11111111111111111

Det skattefinansierade stödet till idrot-ten uppgick I996 till en dryg tredjedel av intäkterna (stat, landsting, kommu-ner och lönebidrag). Observera att ta-bellen inte redovisar värdet av kom-munernas anläggningsstöd. Värdet av dessa subventionerade idrottslokaler och sportanläggningar har uppskattats till 3,5 miljarder kronor årligen. Om det inlduderas blir 56 procent av idrot-tens intäkter skattefinansierade.

Lägg därtill det gigantiska oavlön-ade arbete som bär upp idrottsrörelsen (14 miljarder kronor per år omräknat

till avlönat arbete). Det leder till följande

slutsats: svensk idrottsrörelse är fortfa-rande ickekapitaliserad till stora delar, och den kapitaliserade delen är till stora delar ännu inte kommersialiserad.

Dags för splittring?

På sikt finns det ändå en uppenbar risk att dagens follcrörelseidrott blir alltmer genomsyrad av kommersiella

relatio-miljoner kr 90 HV71

1111111

... dllllllll

ner, mer elitistisk och otillgänglig för stora befolkrllngsgrupper. Det leder till en förstärkt marginalisering och ojäm-lil<het - vilket i sin tur sannolilct för-ändrar förutsättningarna för samhäl-lets stöd till idrotten.

I en sådan situation återstår kanske enbart den form av idrott som görs till föremål för vinstgivande affärer. Eller så ldyvs idrotten.

Ett förslag som dyker upp i debatten

till och från är'att dela upp

lliksidrotts-förbundet i ett amatöristiskt och ett professionellt förbund. Det samhälle-liga stödet skulle då gå till amatörför-bundet, för att aktivera de breda folk-lagren. Den professionella delen får in-rilcta sig på den rena elitidrotten och i gengäld bära alla egna kostnader på marknadsmässig grund.

Idrottens framtid ligger i händerna på utövarna, handhavarna, politikerna, media och marknadsalctörerna. Att det krävs en större professionalism är nog

2003 78/79 83/84 88/89 93/94 98/99 02/03

Diagram 1. Halmstads Bollklubbs omsättning 1967-2003,

Källor: Wessberg, H., Halmstads Bollklubb 1967-97, 2000 samt Halmstads Bollklubbs årsredovisning (1998-2003).

Diagram 2. HV 71:s ekonomiska omsättning 1979-2003,

Litteraturtips

Andersson, T. (2002), Kung Fotboll. Den svenskafotbol· lens kulturhistoria från 1800·talets slut till 1950. Stock· holm: StehagjSymposion.

Billing, P., Franzen, M. och Peterson, T. (1999). Vem vinner i längden? Hammarby IF, Malmö FF och svensk fotboll. Lund: Arkiv.

Engström. L·M. (1999). Idrotten som social markör.

Stockholm: HLS.

Lindroth, J. (1988). Från "sportfåneri" till massidrott.

HLS.

Nilsson, P. (1998). Fritid i skilda världar. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.

Redelius, K. (2002). Ledarna och barnidrotten. Idrottsle-darnas syn på idrott, barn och fostran. Stockholm: HLS.

Det står och väger - mycket talar för att elitidrotten kommer att skötas på renodlat kommersiell basis och att samhällets

Published with permission from