"Jag vill ha bil, villa och körkort”

SAMHÄLLE–KULTUR–IDENTITET

Examensarbete

“Jag vill ha bil, villa och körkort”

”I want car, villa and drivers´s license”

Fadime Falk

Yvonne Silkehammar

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Examinator: Peter Gladoic Håkansson Datum för uppsatsseminarium: 2019-08-20 Handledare: Nils Andersson

3

Sammanfattning

Uppsatsens titel, ”Jag vill ha bil, villa och körkort” är ett citat från en av invandrarkvinnorna i denna studie och är tänkt att skildra invandrarkvinnors önskemål om att få ett bättre liv i Sverige. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer med invandrarkvinnor från olika bakgrunder och bosättningstid i Sverige. Vi vill undersöka kvinnornas egna upplevelser om vilka hinder och möjligheter de har på den svenska arbetsmarknaden, samt hur vägledning kan hjälpa dem vidare i arbetslivet.

I Sverige står vi inför en allvarlig situation där det saknas arbetskraft inom de flesta branscher, främst inom sjukvård och skola. Invandrarkvinnor är den största grupp som står utanför arbetsmarknaden och de behövs för att fylla arbetskraftsbristen som råder i Sverige idag. Resultatet visar att situationen är komplex för kvinnorna och måste förstås både ur ett samhälls- och individperspektiv. Språk- och kulturförståelse är nyckelfaktorer för att kvinnorna ska kunna få ett arbete och de skall även ha rätt kvalifikation och utbildning, lämpliga egenskaper samt erfarenheter som krävs på den svenska arbetsmarknaden. Utbildningen måste dock ha genomförts i Sverige för att den ska vara användbar för

kvinnorna. Andra samhällsfaktorer som också spelar roll för invandrarkvinnors möjligheter på den svenska arbetsmarknaden är ekonomiska och strukturella svängningar samt

diskriminering. Ytterligare faktorer som påverkar kvinnornas möjligheter är att det anordnas arbetsmarknadsinsatser och ges bred studie- och yrkesvägledning utifrån invandrarkvinnors egna behov.

4

Förord

Vi vill tacka våra informanter för att de ställde upp och delade med sig av intressanta livsöden och upplevelser vilket var en förutsättning för genomförandet av denna uppsats. Ett tack till vår handledare, Nils Andersson, för stödet i skrivprocessen och våra familjer som tappert har hjälpt till då vi har varit frånvarande på grund av skrivandet. Sist, men inte minst, tackar vi varandra för ett gott samarbete genom hela uppsatsprocessen och alla konstruktiva diskussioner.

Arbetsfördelning

Vi har haft ett gemensamt dokument i Google Drive där uppsatsen funnits tillgänglig för oss båda. Vi har i dokumentet gemensamt skrivit och bearbetat texten. Vi har haft tät kontakt och kontinuerligt diskuterat uppsatsens innehåll genom hela skrivande processen.

Intervjuerna har vi också gjort tillsammans. Vi har båda ansvarat för alla uppsatsens alla delar.

5

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställningar ... 8

2 Tidigare forskning ... 9

2.1 Invandringen till Sverige ... 9

2.2 Arbetslivet och invandrarkvinnor ... 10

2.3 Bilden av invandrarkvinnan ... 11

2.4 Betydelsen av språk och kultur ... 11

2.5 Vägledningen betydelse för invandrarkvinnor ... 12

2.6 Sammanfattning av tidigare forskning ... 13

3 Teoretiska utgångspunkter ... 14

3.1 Kapital ... 14

3.2 Habitus och fält ... 15

3.3 Handlingshorisont ... 16

3.4 Sammanfattning teori och tillämpning ... 17

4 Metod ... 18 4.1 Metodval ... 18 4.2 Intervju ... 19 4.3 Urval ... 20 4.4 Genomförande ... 21 4.5 Analysmetod ... 22 4.6 Etiska ställningstaganden ... 22

5 Resultat och analys ... 23

5.1 Upplevelser av utbildning, arbetsmarknad och vägledning ... 24

5.1.1 Vikten av utbildning ... 24

5.1.2 Analys vikten av utbildning ... 26

5.1.3 Arbetets betydelse ... 27

5.1.4 Analys arbetets betydelse ... 29

5.1.5 Praktik, handledning och nätverk ... 30

5.1.6 Analys praktik, handledning och nätverk ... 32

5.1.7 Vägleda invandrarkvinnor inför studier och jobb ... 33

5.1.8 Analys vägleda invandrarkvinnor inför studier och jobb ... 34

5.2 Nyckelfaktorer till inträde på arbetsmarknaden ... 35

6

5.2.2 Kultur ... 37

5.2.3 Analys språk och kultur ... 38

5.3 Sammanfattning resultat och analys ... 39

6 Diskussion... 41

6.1 Resultatdiskussion ... 41

6.2 Metoddiskussion... 43

6.3 Teoridiskussion ... 44

6.4 Förslag till vidare studier ... 45

Referenser ... 46

Bilagor ... 49

Bilaga 1 Informationsbrev ... 49

7

1 Inledning

Sysselsättningsgapet har blivit större i de nordiska länderna mellan de inrikes födda och de utrikes födda (Nordiska ministerrådet 2018, 7-8). I de nordiska länderna har man särskilt uppmärksammat invandrarkvinnor eftersom kvinnornas inträde på arbetsmarknaden tar längre tid än för de nyanlända männen och de inrikes födda kvinnorna. Orsaker anges som individbaserade hinder men framförallt finns andra mer betydande orsaker så som hindrande samhällsstrukturer, som kan ge förklaringar till varför det tar längre tid för kvinnorna att komma in på den svenska arbetsmarknaden (Nordiska ministerrådet 2018, 7-8).

Enligt Arbetsförmedlingens prognos kommer arbetskraftsbristen i Sverige att uppgå till cirka 100 000 personer på en period av fem år och 55% av arbetskraften kommer att saknas inom hälso- och sjukvård samt pedagogiskt arbete. Två tredjedelar av den totala bristen på arbetskraft i Sverige kommer att utgöras av vården och socialt arbete. Konsekvenserna riskerar att bli stora för både samhället och den personal som arbetar inom dessa områden i form av sämre service och arbetsmiljö (Arbetsförmedlingen 2019, 4).

Bilden av invandrarkvinnan som är bunden av traditioner och kultur framhävs dock i olika sammanhang som ett hinder för invandrarkvinnorna att integreras i samhället. Men det finns andra frågor som inte tas upp i dessa sammanhang som exempelvis ekonomiska och strukturella svängningar liksom diskriminering av olika slag, vilket påverkar

invandrarkvinnornas möjligheter för inträde på den svenska arbetsmarknaden (Carlsson 2017, 69).

Riksrevisionen har gjort en statistisk granskning 2014 av statens insatser inom

kompetensförsörjningen och funnit brister i både utbud och kvalitet av upphandlade tjänster för de arbetssökande och kommit fram till att man behöver omfördela användningen av resurserna. Insatserna visar sig även ha brister för den enskilde då man inte får komma in i arbetslivet i ett tidigt skede, vilket verkar vara en viktig förutsättning för att få ett arbete. Riksrevisionen lyfter även fram vikten av validering och vuxenutbildning och att dessa inte ges i tillräcklig omfattning. Det brister dessutom i samverkan mellan stat, kommun och näringsliv. Nyanlända kvinnor har betydligt svårare att få arbete än män där ursprungsland och kommunens arbetslöshetsnivå samt individanpassning är viktiga påverkande faktorer (Riksrevisionen 2014, 10).

8

Ett projekt som Nordiska ministerrådet har studerat är Projekt Mirjam i Sverige som erbjuder vägledning, samhälls-, arbetslivs- och yrkesinformation samt en personlig handlingsplan som skall leda till arbete eller studier. Vägledningen syftar till att inventera och synliggöra

kvinnornas dolda kompetenser och hur de kan komma till användning på bästa sätt. Kvinnorna har via arbetsgivarkontakter fått praktik, vilket tenderat att vara en bra väg in i arbete. Med hjälp av tolkning, arbetsmarknadskunskap, yrkesorientering, möta arbetsgivare, praktik och egen handlingsplan har projektet nått goda resultat. Projektet har också resulterat i ökat intresse för vägledning på Arbetsförmedlingen till följd av Mirjam då aktiviteterna visat sig ha positiva effekter för invandrarkvinnors arbetsmarknadsintegrering (Nordiska ministerrådet 2018).

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med vår undersökning är att bidra till en djupare förståelse för oss som framtida studie- och yrkesvägledare om vilka hinder och möjligheter det finns för invandrarkvinnor på den svenska arbetsmarknaden.

Vi har valt följande frågeställningar för att undersöka syftet med vår studie:

Hur upplever invandrarkvinnor sina möjligheter och hinder på arbetsmarknaden?

Hur upplever invandrarkvinnor att vägledning hjälper dem vidare till arbete eller utbildning?

9

2 Tidigare forskning

Den tidigare forskning som behandlar invandrarkvinnornas upplevelser av möjligheter och hinder på arbetsmarknaden är fåtalig. Vi tar med den forskning vi funnit relevant och som belyser vårt ämnesområde ur olika aspekter.

2.1 Invandringen till Sverige

Christer Lundh (2005) använder begreppet invandrare för att beteckna personer som är utrikesfödda och det gör även vi i denna studie. Lundh skriver att människor gör rationella val, då de ska fatta beslut om de ska lämna sina hemländer eller inte och att detta också beror på hur deras förutsättningar ser ut. De som kommer frivilligt har ofta kvalifikationer som gör det lättare att göra karriär än de invandrare som kommer som flyktingar där orsaken till invandringen till exempel handlar om politiska händelser eller sociala nätverk. Under hela efterkrigstiden har flyktingar invandrat till Sverige på grund av en generös flyktingpolitik och humanitära skäl men denna politik har ibland skärpts på grund av ekonomiska skäl vid större strömningar till landet. Sverige har framhållit vikten av kulturell mångfald men också

understrukit att invandrare måste anpassa sig och integrera sig till svenska förhållanden och vara den infödda befolkningen så lik som möjligt när det gäller arbetsmarknadsanknytning och levnadsnivå (Lundh, 2005 37-52). Faktorer som påverkar integrationen är att det humankapital, så som utbildning och yrkeskunnande invandrare har med sig, utsätts för en nedskrivning då de kommer till Sverige. De behöver komplettera sina kunskaper för att anpassa sig till svenska förhållanden och förväntas ta mindre kvalificerade arbeten under en tid (Lundh 2005, 15).

10

2.2 Arbetslivet och invandrarkvinnor

I en studie som behandlar social rörlighet bland kvinnliga migranter inom vård- och

städsektorn jämförs kvinnor i länderna Spanien och Sverige. Syftet är att undersöka i vilken utsträckning de olika institutionella sammanhangen främjar eller hindrar invandrarkvinnors rörlighet på arbetsmarknaden. Resultatet visar att i Spanien fick majoriteten av kvinnorna sitt första arbete inom det första året medan i Sverige kunde det ta upp till 7-9 år. Orsaken är de olika migrationsregimerna i respektive land. I Sverige är den största andelen av kvinnorna flyktingar, asylsökande, eller anknytningsinvandrare. I Spanien är det en liten andel som är flyktingar. Resultaten visar vidare att det är lättare att förflytta sig i karriären till mer kvalificerade arbeten i Sverige än i Spanien, om man har skaffat sig en ny utbildning i Sverige och lär sig svenska samtidigt. Studien visar också att i Sverige främjar man rörligheten till andra sektorer mer eftersom den svenska välfärdsstaten underlättar social integration. Sfi, svenska för invandrare, är ett exempel som finns i Sverige men inte i Spanien. Man lär sig inte enbart språk utan också hur samhälle och arbetsliv fungerar i Sverige (Sánchez-Dominguez, Fahlén 2018, 382-392).

I en kvalitativ studie från Kanada fokuserar man på faktorer om hur bra utbildade invandrarkvinnor klarar av invandringen och övergångarna i det nya landet. Resultatet visar att invandrarkvinnor hanterar invandringen olika beroende på sina personliga övertygelser, värderingar, relationer och stöd, de statliga eller samhälleliga resurser som erbjuds,

arbetsmiljö och kontextuella utmaningar, kvinnornas egenskaper, utbildningsbakgrund och socialt stöd samt hur mottagningen är organiserad i respektive land med regler och

geografiska förutsättningar som arbetstillfällen avgör. Både interna och externa faktorer är viktiga och resultatet påverkas av hur olika individer klarar övergångar och vilka resurser de har för att klara dessa. Många av kvinnorna i studien visade drivkrafter som rätt attityd och handlingar som omvandlar stressorer till tillväxtmöjligheter. Resultatet visade vidare att interpersonella faktorer som tro, egenskaper och värderingar är den största kategorin som är hjälpande faktorer. Handlingskraft var också hjälpande faktorer, som omskolning, nätverk, bygga på sin kompetens och ha en målsättning. Hindrande faktorer var brist på kompetens och landets höga utbildningskrav, brist på möjligheter eller att de måste byta yrkesfält för att hitta arbete. De kände sig frustrerade, omoderna och upplevde brist på självkänsla och

självförtroende på grund av dessa hinder. Fysiska utmaningar var relaterade till graviditet och ålder, emotionella utmaningar var att förlora motivation, ha hemlängtan, depression, och

11

generellt negativa känslor. Kognitiva eller psykiska utmaningar inkluderade självpålagd press för att lyckas på jobbet och hemma, önskan att förbättra sin standard och brist på

språkkunskaper. Hjälpande faktorer var positiva relationer med andra, partner, familj, vänner, samhälle, religiöst stöd, kollegor, och människor som delade sina erfarenheter (Koert,

Borgen, Amundson 2011).

2.3 Bilden av invandrarkvinnan

Carlson (2017) skriver att kategorin “invandrarkvinna” präglas av stereotypa och

homogeniserande föreställningar och behöver problematiseras både i forskning, politik och i den offentliga debatten. Resultatet av studien visar att trots olika skiften i diskurser och samhällsförändringar tycks det som om invandrarkvinnan i synnerhet och i olika

utbildningssammanhang och samhällsaktiviteter är ett ämne som diskuteras men som inte alltid blir uppmärksammat på rätt sätt. Ibland synliggörs invandrarkvinnan med

tillskrivningar som det finns motstånd mot menar Carlsson, vilket innebär att kvinnorna på så vis osynliggörs. I jämställdhetsdiskursen positioneras både män och kvinnor som invandrat till Sverige som mer traditionsbundna och mindre jämställda än inrikes födda. Bilden av invandrarkvinnan som är bunden av traditioner och kultur framhävs i diskurserna. Därför tas inte andra frågor upp som omfattande ekonomiska och strukturella svängningar samt

diskriminering, vilka påverkar invandrarkvinnornas möjligheter för inträde på den svenska arbetsmarknaden (Carlsson 2017, 69). “Slående är att det helt saknas en bild av en aktiv och självständig invandrad kvinna som deltar i yrkeslivet” (Carlsson 2017, 65).

2.4 Betydelsen av språk och kultur

Invandrarkvinnorna påverkas av olika kulturella gemenskaper som exempelvis skolan. Kvinnorna i en kvalitativ studie av Berit Lundgren (2005), upplever inte att de är en del av en svensk kulturell gemenskap, och har därför svårigheter att ta till sig kunskap om den svenska kulturen. Det handlar inte enbart om kvinnornas förmåga att hantera förändringar och möten

12

med nya värderingar och normer, utan även om de villkor som svenska sociokulturella gemenskaper ställer vilka medför att kvinnorna känner sig exkluderade. Problem uppstår när de egna värderingarna hamnar i konflikt med de svenska. Detta påverkar kvinnorna att känna otillräcklighet med en svag självbild som följd och dessutom försämrat lärande (Lundgren 2005, 157). Kvinnorna upplever en känsla av utanförskap som en följd av bristande

språkförmåga. Det är genom språket som kvinnorna kan förmedla sig, uttrycka känslor och kunskaper. De blir marginaliserade då människor inte förstår dem och uppfattas som att de har begränsad tankeförmåga utifrån språkbruket och ett begränsat ordförråd samt grammatik (Lundgren 2005, 149). Språkutvecklingen är alltså viktig och central för invandrarkvinnor för att komma in på arbetsmarknaden i Sverige. En annan faktor som kan vara viktig är de

ursprungsländer kvinnorna kommer ifrån som anses vara traditionsbundna vad gäller könsroller och inträde till arbetsmarknaden.

I en studie rankas Sverige som världens mest jämställda land, samtidigt flyttar många till Sverige från länder med mer traditionsbundna könsroller. Resultatet visar att de kvinnor som kommer från länder där kvinnors arbetsdeltagande på arbetsmarknaden är låg deltar också i Sverige i lägre omfattning. Ursprungslandets kultur där könsrollerna hindrar kvinnornas deltagande på arbetsmarknaden påverkar dock inte invandrarkvinnornas deltagande på arbetsmarknaden i Sverige, då detta förändras ju längre tid invandrarkvinnan har bott i Sverige. Detta bör man ta i beaktande då man jämför relationen mellan ursprungslandet och Sverige. Med den svenska institutionen i åtanke verkar det troligt att det är så, då institutioner uppmuntrar kvinnors arbetskraftsdeltagande genom att tillhandahålla barnomsorg som

exempel. Även kvinnornas grundinställning ändras med tiden då könsroller och det svenska språket påverkar kvinnan (Neuman 2018, 609).

2.5 Vägledningen betydelse för invandrarkvinnor

I en kvalitativ studie tar författarna upp Frank Parsons (1854–1908) matchningsteori och att ämnesområdet byggdes upp på principer om social rättvisa och multikulturalism med målsättningen att få till en samhällsförändring. Resultatet visar att vägledare borde spendera mindre tid på att matcha människor mot jobb och istället försöka få en förbättrad förståelse av hur arbete, både betalt och obetald, passar in i individernas liv. Människors situationer måste

13

undersökas utifrån flera sociala områden, som familj och samhälle, sociala platser, etnicitet och andra faktorer. Författarna skriver att det stressiga arbetslivet för invandrare bara kan förstås med hänsyn tagen till det komplexa sammanhanget att vara långt hemifrån, skild från både vänner och familj, utmanas av språk och kulturkrockar (Stebleton o Eggerth, 2012). Viktiga faktorer för att komma ut i sysselsättning och jobb är intensiv vägledning för invandrare då de själva på grund av språkförbistringar har svårt att både orientera sig och att tolka informationen som finns om aktuella utbildningar och arbetsmarknadsinsatser. I en internationell studie beskrivs intensiv coachning/ vägledning för nya invandrare i Sverige och resultaten visar att för de som har fått detta stöd kombinerat med att gå ett

introduktionsprogram, fanns det större sannolikhet att få en anställning jämfört med de deltagare som enbart gått i regelbundna introduktionsprogram (Andersson o Nekby 2012, 20).

2.6 Sammanfattning av tidigare forskning

Den tidigare forskningen svarar på våra frågeställningar där påverkansfaktorer är språket, som bidrar till att bättre förstå normer, värderingar och den svenska kulturen för att känna inkludering. Vidare ser vi att invandrarkvinnornas möjligheter påverkas av om de har kvalifikationer och utbildning, lämpliga egenskaper samt erfarenheter som krävs. Bilden av invandrarkvinnan, bunden av traditioner och kultur framhävs i diskurserna men viktiga påverkansfaktorer är ekonomiska och strukturella svängningar samt diskriminering för inträde på den svenska arbetsmarknaden. Institutionerna ger olika möjligheter för kvinnorna att gå vidare i karriären beroende på utbildningsnivå och ursprungsland och om utbildningen har genomförts i Sverige. Vi ser dock att traditionsbundna könsroller luckras upp ju mer tid kvinnorna har bott i Sverige. Ytterligare påverkansfaktorer är studievägledning med

14

3 Teoretiska utgångspunkter

Vi redovisar i detta kapitel de teorier och begrepp vi har valt för att analysera vårt resultat. Bourdieus teori om kapital använder vi för att analysera orsakerna till våra informanters upplevelser om hinder och möjligheter på arbetsmarknaden. Vi använder här begreppen

symboliskt kapital, kulturellt och socialt kapital samt habitus och fält. Vi använder också

Hodkinson och Sparkes begrepp handlingshorisont samt pragmatiskt rationella val, för att analysera våra informanters upplevelser av hur vägledning kan vidga deras föreställningar om möjligheter inom utbildningsväsendet och arbetsmarknaden samt hur våra informanter tar sina beslut beroende på sina kontexter och habitus.

3.1 Kapital

Bourdieus teori om kapital behandlar symboliska och materiella tillgångar, värden och resurser som en människa kan ha i jämförelse med andra människor (Broady 1991, 190). Fördelningen av kapital är enligt Bourdieu orättvist fördelat mellan olika klasser och

människor och beror på familje- och utbildningsbakgrunder (Broady 1998, 7). Det finns olika former av kapital enligt denna teori, till exempel ekonomiskt, socialt, kulturellt eller

symboliskt kapital. (Giddens & Sutton 2014, 576). Materiella egendomar som kan vara inkomst och förmögenhet är enligt Bourdieu, ekonomiskt kapital (Giddens & Sutton 2014, 324). Dock använder vi inte ekonomiskt kapital i vår teoretiska analys. För vår studie ser vi begreppen symboliskt, kulturellt och socialt kapital som relevanta att använda.Symboliskt kapital är ”det som av sociala grupper igenkännes som värdefullt och tillerkännes värde”

(Broady 1998, 6). Det handlar om status, prestige, kunskaper och bedrifter i relation till andra grupper. Symboliskt kapital kan fungera om det finns en efterfrågan och marknad för dessa tillgångar och att människor uppfattar detta som ett värde (Broady 1991, 170). Socialt kapital är förankrat i relationerna med människor i en grupp som familj, vänner, bekanta,

15

studiekamrater och liknande. Varje medlem inom dessa grupper bidrar med sitt kulturella eller ekonomiska kapital som alla i gruppen på så vis kan dra fördel av. Bourdieus

undersökningar visar att den högt skattade examen man har, garanterar inte för att lyckas i sin yrkeskarriär eller nå andra sociala framgångar utan stöd från släkt, vänner och gynnare (Broady 1991, 177). Kulturellt kapital, består av den utbildning man får genom sin familj och utbildningsväsendet och som leder till kvalifikationer i form av betyg och andra referenser (Giddens & Sutton 2014, 576). Examina är betyg med ett stort värde på arbetsmarknaden (Broady 1998, 7). Med högt kulturkapital anses man också vara kultiverad genom att

behärska den ”fina” kulturen och högre form av tal och skrift. Ett välförsett kulturellt kapital är också att vara välinformerad och kunna bedöma det urval av möjligheter som finns inom utbildningsväsendet och den sociala världen i övrigt (Broady 1998, 6). Den sociala policyn i ett land påverkar yrkesval eftersom detta bestämmer inträdet till olika typer av arbeten i samhället (Bourdieu 1986, 244). Utbildningsinstitutioner omhändertar det symboliska kapitalet och bestämmer inträdeskrav och de examina och titlar som bevisar tillgången till detta kapital. De som är vinnare enligt Bourdieu i denna kamp, är de som har tillgång till dessa instrument och framförallt den språkliga kompetensen (Broady, 1991, 173)

3.2 Habitus och fält

Med habitus avser Bourdieu ett område som tillåter människor att handla, tänka och orientera sig i den sociala världen och där resultatet av sociala erfarenheter, kollektiva minnen, olika sätt att röra sig och tänka som människor bär med sig i sina kroppar och sinnen. Människors habitus, det levda livet, styr deras föreställningar och handlingar och bidrar därmed till att den sociala världen återskapas eller ibland förändras. En del människors habitus värderas högre än andras vilket kan värderas olika i olika grupper. Utbildningssystemet fördelar kulturellt kapital, formar människors habitus så att de erkänner det slags värden som det kulturella kapitalet vilar på och är ett socialt system som bevarar en symbolisk ordning som

klassificerar människor och förmedlar en världsbild(Broady 1998, 18-19). Habitus påverkas också av den miljö människan befinner sig i, sociala nätverk, traditioner men också social klass och genus (Hodkinson och Sparkes 1997, 33). Fält är ett annat av Bourdieus centrala begrepp och kan förklaras som sociala platser som har sina egna regler och där strider

16

utkämpas och där det sociala livet organiseras med egna spelregler för varje fält. (Giddens & Sutton 2014, 577). Fältet avgränsas när en grupp människor strider om det som är gemensamt för gruppen, ”med socialt fält avses ett system av relationer mellan positioner besatta av specialiserade agenter och institutioner som strider om något för dem gemensamt” (Broady, 1991, 266-267). För att vara med i ett fält är fältets spelregler viktiga att följa och då behövs det också människor som är beredda att spela spelet. Personer behöver ett habitus som rymmer förståelse och acceptans av spelets regler och de insatser som krävs (Bourdieu 1992, 42)

3.3 Handlingshorisont

Handlingshorisont utgör det avgränsade område, inom vilket individen kan agera och göra

val. Denna avgränsning beror på både individens habitus och yttre faktorer som exempelvis hur möjligheter på arbetsmarknadsfältet ser ut (Hodkinson och Sparkes 1997, 34). För Bourdieu är en enskild handling kulturell och social då vi alla är födda in i en social miljö. Kultur används för att beskriva det habitus som har utvecklats med gemensamma värden som kunskap, värderingar och normer. Utifrån detta gör människor sina karriärval inom sin handlingshorisont. Det är handlingshorisonten som avgör det som man upplever som möjligt och vill uppnå. Därför kan handlingshorisonten påverka upplevelsen av hinder eller

möjligheter kring de yrkesval som är möjliga för individen. Om det råder goda möjligheter inom teknikyrken som exempelvis ingenjörsyrket för kvinnor, spelar detta ingen roll om kvinnor inte ser detta yrke som möjligt för dem. Då människor får ny information och tar till sig den, möjliggörs även förändringar i habitus och handlingshorisonten. Genom information eller vägledning kan människor få nya insikter och därmed vidga sin handlingshorisont så att hinder kan ses som möjligheter (Hodkinson och Sparkes 1997, 34-35). Pragmatiskt rationella

val betyder att besluten som fattas är baserade på ofullständig information, kontextbaserade

och subjektivt rationella, det vill säga att valen inte kan separeras från familjebakgrund, kultur och livserfarenhet (Hodkinson & Sparkes, 1997).

17

3.4 Sammanfattning teori och tillämpning

Vi har i detta kapitel redogjort för de teoretiska begrepp vi använder för att analysera resultatet av vårt empiriska material. Utifrån Bourdieus begrepp kapital (Broady 1991) har vi valt symboliskt, kulturellt och socialt kapital och undersöker de resurser som kvinnorna i vår studie upplever är användbara för att komma ut på arbetsmarknaden. Innehavet av olika kapital påverkar individernas möjligheter på arbetsmarknaden i form av att ha examina som värderas inom arbetsmarknadsfältet eller individer som kan gynna våra informanter så att de får hjälp att få ett arbete. Vi använder också begreppet habitus och fält som kan förklara varför kvinnorna utifrån sina olika habitus som innefattar deras tidigare erfarenheter, föreställningar och kunskaper upplever hinder eller möjligheter på arbetsmarknadsfältet och utbildningsfältet. Kvinnornas habitus påverkas av den miljö de befinner sig i och även de fält de får tillgång till. Vi använder också begreppet handlingshorisont av Hodkinson och Sparkes (1997). Handlingshorisonten påverkas av individens habitus och det fält som denne verkar inom. Vi vill med begreppet handlingshorisont analysera hur kvinnornas tankar om möjligheter och hinder på arbetsmarknaden kan vidgas och breddas med vägledning och leda till att individen upplever att det finns fler möjligheter att nå och att dessa kan anskaffas genom att skaffa en ny utbildning för att tillgång till arbetsmarknadsfältet. Med hjälp av pragmatiskt rationella val analyserar vi hur kvinnorna beslutar för att ta sig fram i livet och karriären.

18

4 Metod

Utifrån studiens syfte har vi valt kvalitativ metod och har intervjuat sex invandrarkvinnor som är deltagare i arbetsmarknadsåtgärder, arbetar eller studerar på komvux. Vi redogör också för övriga metodval, som valet att genomföra intervjuer, hur urvalet och

genomförandet gick till samt vilka etiska överväganden som har gjorts. Vi är medvetna om att vårt urval inte är representativt för alla invandrarkvinnor i Sverige.

4.1 Metodval

Uppsatsen syftar till att undersöka hur invandrarkvinnor upplever vilka hinder och

möjligheter som finns för att komma in på den svenska arbetsmarknaden och hur vägledning kan hjälpa kvinnorna att komma vidare till arbete eller utbildning. Utifrån dessa

frågeställningar anser vi det mest lämpligt att använda kvalitativ metod. Kvale (2009) menar att “Om man vill veta hur människor uppfattar sin värld och sitt liv, varför inte prata med dem?” (Kvale 2009, 15). Enligt hermeneutisk filosofi kan det hjälpa oss att förstå att kunskapen kommer fram i kvalitativa intervjuer via språket och de historier som berättas (Kvale 2009, 76). Begreppet samtal och text är det centrala i den hermeneutiska traditionen. Kunskap om vad som sägs och görs, handlingar och uttalanden betyder och beror “på en viss bakgrund eller kontext av andra meningar” (Kvale 2009, 67). Detta betyder att vi kan i samtalen med kvinnorna “läsa mellana raderna” och på så sätt tolka in vad som sägs och inte sägs.I samtal samspelar man med varandra och kan ställa frågor om erfarenheter, vilka hinder och möjligheter som finns, och där den man intervjuar uttrycker sina berättelser med egna ord (Kvale 2009, 15).

Vi anser att det är viktigt att kvinnorna ska kunna berätta om sina upplevelser med egna ord där vi med hjälp av dialogen får en ökad insikt i invandrarkvinnornas situation i Sverige. Metoden känns också relevant att använda då det kan finnas språkförbristningar som gör att frågor och svar kan uppfattas felaktigt. När denna metod används kan man gå på djupet och ställa följdfrågor om det finns tveksamheter både från den som intervjuas och intervjuaren,

19

och missförstånd kan redas ut under intervjun (Larsen 2009, 26-27). Under våra intervjuer inträffade språkförbristningar ett antal gånger med några av kvinnorna. Frågorna fick ställas om och färre ord och synonymer användes i frågorna under dessa intervjuer. Särskilt när vi ställde frågor om vägledning kunde vi uppfatta att några av kvinnorna inte riktigt förstod innebörden av dess betydelse. Nackdelar med att använda kvalitativ intervju kan vara att den man intervjuar inte är sanningsenlig i sina svar Larsen (2009, 27). När det gäller

invandrarkvinnorna som intervjuades försäkrades de om att alla svar är anonyma men risken är givetvis att kvinnorna svarade utifrån vad de tror att intervjuaren vill höra. Många av kvinnorna är inte från en kultur där man får uttrycka och prata om vad kvinnor tycker och tänker. En annan nackdel menar Larsen (2009) kan vara något som kallas intervjueffekten. Det betyder att intervjuaren själv eller metodval kan påverka resultatet. I denna uppsats finns en strävan efter att vara medveten om att val av litteratur, frågeställning, metod,

intervjupersoner, intervjufrågor och vilka som intervjuar formar de resultat som kommer att nås.

4.2 Intervju

Eftersom syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse av vilka hinder och möjligheter samt om vägledning kan hjälpa kvinnorna vidare till arbetslivet eller utbildning kommer uppsatsens data att samlas in i form av semistrukturerade intervjuer. Vid

genomförandet av semistrukturerade intervjuer har intervjuaren en intervjuguide (se bilaga 2) som innehåller olika teman som intervjun ska behandla, men att kvinnorna kan med stor frihet besvara frågorna som de vill. Det innebär också att intervjuaren kan ställa frågor, utöver de som står i intervjuguiden så länge frågorna håller sig till ämnet. En

semistrukturerad intervju innebär dessutom att de frågor som ställs inte behöver komma i någon speciell ordning (Larsen 2009, 85). Under intervjuerna deltog vi båda, där en av oss höll i intervjuerna medan den andra hade ansvaret att se till att tekniken fungerade och att alla frågor kom med enligt vår intervjuguide. Vid olika tillfällen under intervjuerna kunde den andre inflika om det var något som behövdes klargöras från både intervjuaren och den som blev intervjuad. Att vara två som intervjuar menar Thomsson kan vara en fördel som att man kan fylla i varandras luckor eller att komplettera varandra under intervjun (Thomsson 2008, 75) Språkproblemet är något som vi tog i beaktande då vi intervjuade invandrarkvinnorna. Vi

20

la stor vikt att kvinnorna skulle känna sig viktiga och bekväma i intervjusituationen. Thomsson beskriver att språkproblem i en intervju är så mycket mer än

översättningsproblem. Den som inte kan språket fullt ut kan känna sig underlägsen, vilket kan göra att allt inte berättas. Thomsson menar vidare att de som intervjuar bör tänka på att

avdramatisera språket och istället försöka förmedla att det som personen berättar är viktiga erfarenheter (Thomsson 2008, 98-99).

Andra aspekter att ta hänsyn till kan vara att man inte antecknar under intervjun. Larsen (2009) menar att anteckna under intervju, fungerar dåligt och att det är bättre att spela in samtalen. Detta gör att intervjuaren kan inta en hermeneutisk hållning i samtalen och kan mer koncentrera sig på själva intervjun. Vi spelade in samtalen med kvinnorna via datorerna, där endast ljud men inte bild användes. Som nämnts innan användes en frågeguide, där frågorna först handlade om bakgrundsfrågor såsom ålder, hemland, hur länge kvinnorna hade varit i Sverige, för att sedan gå över till mer öppna frågeställningar såsom hinder och möjligheter som kvinnorna upplever synen på vägledning.

4.3 Urval

Vi har intervjuat sex invandrarkvinnor som deltar i olika arbetsmarknadsinsatser, arbetar eller studerar på komvux. Alla är utrikesfödda och har varit i Sverige i minst fyra år och max tio år. Detta för att kvinnorna ska ha hunnit skaffa sig erfarenheter i Sverige men inte varit i landet så länge så man har hunnit bli “försvenskad”. Vi ville också att kvinnorna skulle ha en viss nivå på svenskan så att ingen tolk behövde närvara. Thomsson menar att man inte bör ha med tolk, då det kan bli stelt. Det kan bli så att tolken drar sina egna slutsatser eller översätter felaktigt. Med viss ansträngning och en god vilja att förstå blir det oftast bäst utan tolk

(Thomsson 2002, 98).

Vi ville ha en blandning av kvinnor för att få en bredd med svar och därmed bidra med perspektiv som är relevanta för uppsatsens syfte och frågeställningar. För att få kvinnor att delta i vår studie användes flera strategier. För att det inte skulle bli språkförbistringar om syfte, frågeställningar och att det är frivilligt att delta i undersökningen skedde kontakterna i personliga möten innan intervjuerna bestämdes. Fyra av kvinnorna som deltog i intervjuerna var med i olika arbetsmarknadsprojekt där en av författarna gick in till grupperna och

21

presenterade studien, och frågade efter intresse. De andra två kvinnorna hittades via författarnas egna nätverk på en tidigare arbetsplats. Kvinnorna fick därefter ett informationsbrev via mail som innehöll en presentation av uppsatsens syfte och

frågeställningar, kontaktuppgifter till uppsatsförfattare samt upplysning om anonymitet och frivillighet att delta (se bilaga 1).

Samtliga kvinnor bor i en storstad och kan påverka resultatet av intervjun, där det generellt sett kan finnas fler möjligheter för kvinnorna än de som bor i en mindre stad eller ort.

Resultatet kan också ha påverkats av själva urvalet av kvinnor. För att få vara med i denna studie skulle man förstå och prata svenska utan att en tolk behövde närvara. Vad tidigare forskning har visat är att just språket är något som gör att man känner sig inkluderad i det svenska samhället och därmed upplever mer möjligheter än för kvinnor som inte alls kan prata eller förstå det svenska språket. En annan faktor som forskningen visar är att när man inte kan språket tillräckligt har kvinnorna svårare att få arbete. Detta kan också påverkat resultatet då kvinnornas syn på sina möjligheter att komma in på den svenska

arbetsmarknaden är begränsade.

4.4 Genomförande

En viktig utgångspunkt var att det fanns flexibilitet i genomförandet av intervjuerna. Alla intervjuer skedde i samma lokal, centralt belägen vilket var viktigt för att kvinnorna lätt skulle kunna ta sig till lokalen. Även intervju tiderna anpassades och varade mellan 45 och 60 minuter. Samtliga sex intervjuer gjorde författarna tillsammans, en ställde frågor medan den andra lyssnade, antecknade och kompletterade med frågor. Alla intervjuerna genomfördes på svenska, ett språk som ingen av kvinnorna behärskade fullt ut. Det kan ha påverkat

kvinnornas möjligheter att förstå frågorna och svara och uttrycka sig som de ville och kände. Det kan också påverkat intervjuernas möjligheter att förstå vad kvinnorna menade. I samtliga intervjuer uppmuntrades kvinnorna att höra av sig om de kom på frågor eller lägga till något i ett senare skede. Under intervjutillfällena med kvinnorna då vi var två intervjuare som deltog fanns en risk att de kan ha upplevt sig vara i underläge, detta var inget som vi lade märke till under våra intervjuer. En fördel att vara två som intervjuar är att man säkerställer

22

av exakthet och precision. Vi eftersträvade att kvinnorna skulle känna sig bekväma och avslappnade under intervjun. Vi inledde med varmprat och bjöd kvinnorna på fika.

4.5 Analysmetod

Sex intervjuer spelades in med två datorer, för att inte riskera att någon dator skulle sluta fungera. Vi transkriberade intervjuerna och kategoriserade svaren. Kvale menar att

kategorisering av intervjuer ger en bra överblick över intervju utskrifterna vilket gör att det underlättar i det fortsatta analysarbetet (Kvale 2009, 219). Vi utformade två huvudteman där det övergripande materialet sammanfattades under, upplevelser av utbildning, arbetsmarknad och vägledning samt nyckelfaktorer till inträde på arbetsmarknaden. Under dessa växte olika underteman fram. Vi var noga med att verkligen försöka förstå vad kvinnorna menade mellan raderna, och lyssnade på intervjuerna om och om igen för att kategorisera rätt. Denna process var tidskrävande, men nödvändig för att kvalitetssäkra våra intervjuunderlag. Man måste behandla informationen på ett säkert och noggrant sätt för att hålla ordning på vem som har sagt vad. Då vi samtalade om varje intervju var för sig och tolkade tillsammans, stärktes validiteten (Larsen, 2009).

4.6 Etiska ställningstaganden

Undersökningen har genomförts i enlighet med Vetenskapsrådets (2002) forskningsetiska principer rörande informationskravet, samtyckeskravet, konfidentiell kravet och

nyttjandekravet. Vi var noggranna med att informera kvinnorna både per mail och muntligt. Denna information tog vi upp vid flertal tillfällen, såsom när kvinnorna tillfrågades, per mail och innan intervjuerna. Vi förklarade syftet med vår studie och att det sker frivilligt, och att man när som helst kan avbryta sin medverkan utan att behöva ge en förklaring. Deltagarna har själv rätt att bestämma hur länge de ska medverka. Vi informerade också om att deras namn inte kommer att användas eller antecknas under våra intervjuer eller i uppsatsen.

23

5 Resultat och analys

I detta kapitel presenteras resultatet av vår insamlade empiri. Resultaten är ordnade i två huvudteman, upplevelser av utbildning, arbetsmarknad och vägledning och nyckelfaktorer till inträde på arbetsmarknaden. Under dessa huvudteman har vi underteman som är viktiga faktorer till våra frågeställningar. Vi har intervjuat sex invandrarkvinnor som vi kallar informant 1, 2, 3, 4, 5, 6. I avsnittet som följer redovisar vi vilka möjligheter och hinder som invandrarkvinnorna upplever inom utbildning och arbetsmarknad samt hur

invandrarkvinnorna upplever att vägledning hjälper dem vidare till arbete eller utbildning. Kapitlet besvarar därmed våra frågeställningar i studien.

Informant 1 – 29 år, kom till Sverige 2015. Har ett litet barn och särbo som bor i Norge.

Kommer från Eritrea, studerat 11 år totalt i Eritrea. Motsvarar grundskola och gymnasiet i Sverige. Går på sfi och deltar i ett arbetsmarknadsprojekt via Arbetsförmedlingen. Kom till Sverige för att slippa förtrycket i sitt hemland.

Informant 2 – 32 år gammal, kom till Sverige 2014. Har två barn som är födda i Sverige och

är gift. Kommer ifrån Eritrea och har studerat 11 år i skolan och ett år ekonomi som motsvarar yrkeshögskola. Läser sfi och deltar i ett arbetsmarknadsprojekt via Arbetsförmedlingen. Kom till Sverige för att slippa förtrycket i sitt hemland.

Informant 3 – 21 år, ogift, kom till Sverige 2012 med sina föräldrar och syskon. Hon

kommer ifrån Afghanistan men bodde som flykting i Iran och har läst grundskolan där. Läst årskurs 8 och 9 samt gymnasiet i Sverige. Läser på teknisk högskola i Sverige, men har tagit sabbatsår och söker montörsjobb. Kom till Sverige för att slippa förtrycket i Iran.

Informant 4 – 37 år gammal, kom till Sverige 2009 via giftermål. Hon har tre småbarn och

kommer ifrån Irak. Har läst 9 årig grundskola i Irak. Läser sfi parallellt med yrkesutbildning till måltidsbiträde just nu.

Informant 5 – 41 år gammal, kom till Sverige 2005. Har tre yngre barn. Hon kommer från

Bosnien och har läst grundskola, och frisörutbildning i sitt land. Gått på sfi och har haft städjobb. Kom till Sverige pga av skilsmässa och att hennes mamma och bröder bor i Sverige, fanns inget som höll henne kvar i sitt hemland.

24

Informant 6 – 45 år gammal, kom till Sverige 2009 via giftermål. Kommer ifrån Egypten

och har läst motsvarande grundskola, gymnasium, juristprogrammet på universitet, magister i kulturgeografi. Har också läst gymnasiesvenska, och arbetar nu som receptionist.

5.1 Upplevelser av utbildning, arbetsmarknad och vägledning

5.1.1 Vikten av utbildning

Vägen till ett arbete går via utbildning enligt samtliga informanter. Dessutom skall det vara så kort som möjligt då det är angeläget att snabbt komma ut i ett arbete och börja sitt “riktiga liv”. Några av kvinnorna har grundskoleutbildning och några gymnasiekompetens samt en yrkesutbildad frisör och en akademiker. Några av kvinnorna har försökt komma ut i

arbetslivet men har insett att de inte kommer någonvart. De upplever att deras utbildningar inte räcker till i Sverige oavsett utbildningsnivå och behöver kompletteras med mer

utbildning. Övergången till det nya landet innebär att alla kvinnorna känner att de hellre utbildar sig på nytt med korta och yrkesinriktade, än långa och prestigefyllda utbildningar för att få en ny chans att komma ut i arbete. De känner att de hindras av att inte ha en svensk utbildning och detta var något de inte kunde föreställa sig. De trodde det skulle vara lättare att få ett arbete än vad det var i Sverige. Informant 4 uttrycker vikten av utbildning med vemod.

Ja, jag vill, några gånger har jag sökt jobb som vikarie och de säger “du har inte utbildning. (informant 4)

Kvinnan läser därför nu till måltidsbiträde och tror att det ska ge henne en bättre chans att få ett arbete. Innan utbildningen sökte kvinnan många olika arbeten, men fick hela tiden höra av arbetsgivare att hon måste skaffa utbildning för att få ett arbete. Hon säger också att hon måste gå till skolan och utveckla sin svenska samtidigt som hon utbildar sig i ett yrke, vilket upplevs som en stor press men en nödvändighet för att komma till ett arbete. Informant 4 berättar vidare att hennes stöd är hennes man, som sköter om barnen och ger dem mat efter skolan, för att hjälpa och stötta henne i sina studier. Han uppmuntrar studier.

25

Informant 3 läser på högskolan och väljer inte den korta vägen till arbete. Hon har hela tiden haft ambitionen att få en högskoleutbildning för att göra sin pappa stolt och det har varit en tuff resa. Hon har dock fått en stor stöttning av både sin bror och sin pappa. Pappan är lågutbildad berättar kvinnan men värderar utbildning högt.

Nej, min pappa är så här att om vi till exempel ska utbilda oss, han gör allt, till exempel, om det är pengar. Min pappa är så, det är mindre med mamma men det påverkar inte så mycket. När jag och min bror blev antagna till Chalmers så blev han jätteglad och stolt. Jag gav upp, paus bara. Han vill att vi ska fortsätta. (Informant 3)

Informant 6 berättar också att hennes pappa har stöttat hennes val och gett henne stort

handlingsutrymme i Egypten för att han har värderat utbildning. Hon säger att hon trodde det skulle bli lätt att att få arbete i Sverige. Men det var mycket svårare än hon hade förväntat sig i ett europeiskt land. Hon trodde hon skulle kunna få ett motsvarande liv här som i Egypten, men det blev inte så. Hon var i den övre medelklassen i Egypten. Informant 6 har alltså försökt att använda sig av sina dubbla examina men har insett att vägen är lång för att kunna använda dessa utbildningar då det krävs långa kompletteringar på högskolan.

Jag fick träffa en chef där på juridikinstitutet på Göteborgs universitetet, allt hände 2010, jag hade mycket ambitioner på mig, jag fick liksom bara gå dit till henne och prata med henne, så hon sa till mig men du pratar bara engelska, jag vill att du skall prata som din man, han pratar flytande svenska. Hon visade mig en lagbok. Du ska kunna läsa den och förstå, vad det innehåller. (informant 6)

Efter detta besked fortsatte hon att läsa in svenskan på gymnasienivå men tog en annan riktning och läste till administratör istället. Detta var en snabbare väg enligt henne till möjligheten att få ett arbete. Informant 5 som är utbildad till frisör från Bosnien kan inte heller använda sina kunskaper i Sverige enligt vad hon uppger.

Jag tänker på det att du sa att du var frisör i Bosnien, det är aldrig något du har tagit upp här i Sverige? (Intervjuare)

Nej för att det kostar ganska mycket för att gå om den, för det jag kolla upp det, det kostar nästan hundratusen och den diplom jag har, den är inte godkänd här i Sverige. ( Informant 5)

Hon har inte heller råd att komplettera en frisörutbildning säger kvinnan besviket, vilket enligt kvinnan kostar hundratusen kronor. Hon har varit i Sverige längst och har haft olika städjobb. Hon uttrycker att det är svårare att få städjobb nu för det kräver att hon har körkort,

26

vilket hon inte heller har råd med. Hon säger också att hon inte kan ta vilket arbete som helst då hon har små barn och är ensamstående, arbetstiderna måste anpassas så hon kan hämta barnen på fritids. Några av kvinnorna uttrycker att familjen kan vara ett stort stöd i deras strävan att få ett arbete eller att utbilda sig. Det kan dock också vara hindrande att ha småbarn eller äldre föräldrar som behöver tas om hand.

5.1.2 Analys vikten av utbildning

Kapital enligt Bourdieu innefattar de tillgångar eller resurser en människa har som ger

fördelar på olika sätt och kulturellt kapital värderas olika beroende på vilket land och fält man befinner sig i (Broady 1991, 211-212). Kvinnorna har genom sina upplevelser på

arbetsmarknaden, fått nya insikter och erfarenheter i Sverige, nämligen att deras utbildningar och erfarenheter från sina hemländer är otillräckliga tillgångar. De har kommit till insikt att de måste utbilda sig på nytt. Kvinnorna upplever att inom fältet svensk arbetsmarknad verkar man inte värdera eller godkänna kvinnornas kvalifikationer från sina hemländer, deras kulturella kapital räcker inte. Oavsett vilken typ av utbildning de har med sig verkar de inte kunna använda sig av dessa i Sverige utan måste utbilda sig på nytt. Kapitalet är nollställt vid gränsen till Sverige och samhället måste bekosta nya utbildningar för dessa individer med en lång väg till ett nytt yrke. Kvinnorna upplever att utbildning är nyckeln till en framtida anställning och därför har alla en vilja att skaffa ett högre kulturellt kapital.

För att vara med i arbetsmarknadsfältet i Sverige måste man följa spelreglerna inom fältet. Kvinnorna har genom sina erfarenheter och sitt sociala fält, fått ett nytt habitus som rymmer förståelse och acceptans av spelets regler och de insatser som krävs. Habitus påverkas av den miljö man befinner sig i (Hodkinson och Sparkes 1997, 33). Man kan öka sitt kulturella kapital med hjälp av utbildningsväsendet, som leder till nya kvalifikationer i form av betyg och andra referenser (Giddens & Sutton 2014, 576). Kvinnorna har därför bestämt sig för att söka nya yrkesområden och komplettera med utbildningar mestadels inom komvux. En av kvinnorna som har en frisörutbildning från sitt hemland upplever att hon inte har råd att komplettera med ny frisörutbildning i Sverige då detta endast är möjligt med en, enligt henne en, privat utbildning. Därför väljer hon bort sitt yrke och vill skaffa sig en kortare utbildning som ger ett arbete snabbt. Detta gäller också informant 6 som har utbildat sig till

27

administratör då hon i Sverige inte kan använda sitt kulturella kapital i form av två akademiska examina.

Då hon kom till Sverige hade hon höga förväntningar som inte kunde införlivas men hon kämpade vidare för att utöka sitt nuvarande kapital genom att skaffa en ny utbildning, till administratör, som har gett möjligheten till ett arbete snabbare än den långa väg som krävs för att komplettera till jurist. Trots att båda dessa informanter hade med sig ett

utbildningskapital och arbetslivserfarenhet nollställdes kapitalet vid inträdet till svenska arbetsmarknadsfältet.

Man gör pragmatiska rationella val och skaffar en utbildning utifrån sina nya kontexter (Hodkinson och Sparkes, 1997). Eftersom alla kvinnor i vår studie har insett att de behöver inhemska utbildningar som värderas högre än de utbildningar de hade med sig har de gjort pragmatiskt rationella val då de har valt att utbilda sig vidare i Sverige.

Vi ser i våra intervjuer att kvinnorna också upplever stödet från sina familjer som en viktig faktor för att de ska lyckas klara av att nå sina utbildningsmål. Många har sina män

respektive fäder att tacka för stödet. I debatter i dagens Sverige, där det ges uttryck för att kvinnornas härkomst från patriarkala samhällen påverkar kvinnorna, som inte får utbilda sig, utan skall vara hemma och hjälpa till eller gifta sig tidigt stämde inte. Männen uppmuntrade aktivt alla dessa kvinnor att söka sig till nya utbildningar och få nya kapital.

Det sociala stödet som ingår i det sociala kapitalet är alltså något som ges till våra informanter så att de kan utvecklas mot ett arbete. Bourdieu menar att examen som värderas högt “garanterar inte för att lyckas i sin yrkeskarriär eller nå andra sociala framgångar utan stöd från släkt, vänner och gynnare då man behöver det” (Broady 1991, 177).

5.1.3 Arbetets betydelse

Samtliga kvinnor berättar att de drömmer om ett arbete och ett bättre liv. Attityden är god och motivationen till att söka och få ett arbete är hög även om våra informanter kommer från vitt skilda bakgrunder samt skillnader i bosättningstid och orsaker till inflyttning till Sverige. De flesta av kvinnorna har gjort ett aktivt val att komma till Sverige för att slippa krig och misär, förtryck och få resurser att leva av. De har valt Sverige som nytt land att bosätta sig i då de har hört att det är mer humant i Sverige säger de och säger att de vill in på

28

Och inte bara sitta hemma och säga.. Jag vill betala.. Jag har öppnat swedbank, jag kan inte betala.. man måste gå och studera och jobba, en som jobbar.. Min man jobbar, vi har tre barn och vi måste betala den 15:e och två veckor. (Informant 4)

Informant 4 förmedlar att hon vill ha en ekonomisk trygghet och betala för sig. De behöver försörja familjen och detta kan man göra om man har en utbildning som i sin tur kan ge ett arbete och en inkomst. Kvinnan berättar att hon hade ett bra liv i en förmögen familj i Irak men på grund av terrorism och krig som ledde till att familjen blev av med sina tillgångar berättar hon att hon valde att gifta sig med en släkting i Sverige och flytta hit. Då hon försökte få ett arbete i Sverige genom många ansökningar fick hon avslag på avslag. Trots detta säger kvinnan att hon tycker det är viktigt att kunna försörja familjen vilket motiverar henne att kämpa vidare. Informant 1, uttrycker också att hon upplever att ett arbete ger möjligheter till en bättre standard och därför känner sig motiverad att kämpa.

Om man har jobb, får pengar, man få jobb o få pengar, men man måste vilja själv. Man betala hem, betala kläder, du måste betala själv. Om man inte jobb, inte bra. (Informant 1)

Informanterna förmedlar att de har en stark framtidstro i Sverige och att lyckas integrera sig på arbetsmarknaden beror på deras egna insatser. De är medvetna om vad samhället kräver av dem för att lyckas att komma in på den svenska arbetsmarknaden nu när de har bott i Sverige ett tag och de vill försörja sig själva och förmedlar att det beror på dem själva hur de lyckas.

Jag tror så här, om jag själv vill finns det inga hinder, så länge jag kämpar ser jag bra framtid. (Informant 3)

Kvinnan berättar också att hon vill utveckla sig själv hela tiden och att hon har sett skillnader från sitt hemland Afghanistan och Sverige när det gäller möjligheter inom både utbildning och arbete för kvinnor.

Här är jag fri, som till exempel utveckla mig, så hela livet jag kämpar att utveckla mig. (Informant 3)

Informant 3 drivs också av att hon vill göra sina föräldrar stolta och ge sina föräldrar ett bra liv. Familjen är central för några av kvinnorna vilket är en faktor som påverkar deras

drivkrafter att nå sina mål för att kunna försörja och ta ansvar över medlemmarna i familjen. Alla informanter uttrycker att de vill ha det liv som de flesta svenskar har, varken mer eller mindre. De vill in på den svenska arbetsmarknaden så fort som möjligt och vill inte

29

förlora någon tid. De tycker att sfi tar lång tid och de vill ut snabbare. Kvinnorna vill alla ha ett hus, ett körkort och en bil. Detta är drömbilden av ett bra liv i Sverige för samtliga informanter.

Jag vill bil och villa, ha körkort och egen bil, bmw, xs också jag gillar höga. (Informant 6)

För informant 2 är drömmen också en yrkesutbildning för att snabbare komma ut i jobb och uppnå drömmen om ett liv med en svenska standard.

Dröm.. jobba som undersköterska. (Informant 2)

Informant 1 berättar att hon studerar svenska och inte pratar lika mycket i telefon nu, då hon vill fokusera på studierna, och sedan utbilda sig till undersköterska. Hon upplever inga problem med att komma ut i arbetsmarknaden. Hennes ambition är att först klara sfi, en yrkesutbildning och sedan få ett arbete och försörjning.

Får man ett jobb får man pengar. (informant 1)

Det är ett genomgående tema under intervjuerna att kvinnorna har en positiv attityd till att arbeta och studera i Sverige. De upplever att de har möjligheter i Sverige att få ett jobb och att dessa möjligheter beror mycket på deras egna engagemang.

5.1.4 Analys arbetets betydelse

En av de viktigaste drivkrafterna till att komma till Sverige ser vi i svaren från kvinnorna är att de vill ha en bättre framtid och mer resurser än de hade i sina hemländer. Kvinnorna lämnade sina hemländer för att leva i frihet och förbättra sina livsvillkor och utöka det ekonomiska kapitalet. Detta visar att kvinnorna har en stark vilja till förändring och

utveckling. Den sociala världen förändrades när kvinnorna kom till Sverige och deras habitus likaså då deras arbetslivserfarenheter och utbildningar inte var användbara längre. De

behöver addera med ny utbildning och språkbruk för att uppnå ett nytt kulturellt kapital i Sverige.

Övergången till Sverige förändrade deras föreställningar och de kunde få en framtidstro igen då de hade möjligheter att ta del av resurser inom utbildning och arbetsmarknad som de flesta inte hade innan. Deras handlingshorisont vidgades av de nya möjligheter som finns i Sverige i form av studier och försörjning som de är villiga att kämpa för. De har större

30

valmöjligheter nu. Även om försörjningen sker tillfälligt för några av kvinnorna via

etableringsstöd eller försörjningsstöd så vill de försörja sig själva och vill uppnå sina mål med ett bättre liv. I deras hemländer finns inget socialt försäkringssystem utan då man måste förlita sig på familj och släkt. Handlingshorisonten beror på både individens habitus vilket också rymmer preferenser av det liv de vill leva, som att få en bättre standard, lik den som andra har i det svenska samhället. Handlingshorisonten är också beroende av yttre faktorer som exempelvis hur möjligheter på arbetsmarknadsfältet ser ut. (Hodkinson och Sparkes 1997, 34). Kvinnornas möjligheter beror alltså på både deras bild av vad de vill uppnå samt de möjligheter som arbetsmarknadsfältet kan erbjuda dem.

En drivkraft som vi som vi tydligt såg utifrån intervjuerna är att alla ville bidra till

försörjningen av familjen. De drivs av kollektivets behov mer än de sina egna behov. De vill öka sitt ekonomiska kapital och gynna familjen som är i relation med dem och ingår i deras sociala kapital. Socialt kapital är förankrat i relationerna med människor i en grupp som familj, vänner, bekanta, studiekamrater och liknande. Varje medlem inom dessa grupper bidrar med sitt kulturella eller ekonomiska kapital som alla i gruppen på så vis kan dra fördel av (Broady 1991, 177).

5.1.5 Praktik, handledning och nätverk

Informanterna upplever alla att det är viktigt att de får kontakt med arbetslivet så snabbt som möjligt och att praktik och god handledning är en bra väg in i arbetslivet. Då får man träna det svenska språket, få arbetslivserfarenheter och lära känna svenskar säger informanterna. Informanterna 1 och 2 har inte fått möjligheter att vara på praktik ännu då de har varit

föräldralediga men de vill gärna komma ut då de upplever att det viktigt för dem. Informant 5 har inte heller gjort praktik eftersom hon kom in på städjobb direkt.

Informant 1 är särskilt engagerad då hon pratar om praktik. Hon läser sfi men önskar att man samtidigt skulle kunna få praktisera eller jobba. Hon vill prata svenska, träffa nya människor, och få insikter i ”hur man jobbar” som kvinnan uttrycker det. Hon berättar också om metoder att hitta en praktikplats eller jobb, som hennes skola har instruerat henne, är svårt att genomföra nämligen att “knacka dörr” vilket är svårt för en som inte pratar svenska så bra. Dessutom vill företagen att man skickar ansökningar via deras hemsidor.

31

Praktik eller jobb, spelar ingen roll. For example om man går 3 månader 6 månader praktik, det är bra, man ska prata, träffa människor, hur man kan jobb, om man bara studerar hemma?

Man måste knacka dörr för att få jobb, det är mycket svårt. I Sverige man inte knacka dörren, nej man inte jobb man säga, du måste söka internet. (Informant 1)

Informant 4 har gjort praktik i ett förskolekök och trivts med dessa arbetsuppgifter och även trivts bra med handledaren som var från Iran och som pratade bra svenska. Därför har hon nu påbörjat studier till måltidsbiträde vilket hon säger betyder mycket för henne.

Praktik är mycket bra för språket, för att lyssna, mycket bra. (Informant 4)

Kvinnorna som har gjort praktik upplever att handledning på praktikplatsen är ett viktigt stöd i hur man skall utföra sina uppgifter och känna sig inkluderad. Då är det bra om annan personal på arbetsplatsen också tar kontakt och pratar med praktikanten tycker en av kvinnorna som har råkat ut för att vara exkluderad på sin praktikplats på en bank.

Jag var jättte grön kan man säga, så jag var så här. och 6 månader och när jag går på lunch, de pratar med varandra, de pratar inte med mig, jag tittar bara på tallrik, så bara klara min mat, bara gå runt och ta frisk luft. (Informant 6)

Hon var mycket förvånad över denna behandling då hon hade arbetat i flera länder innan och det hade varit lätt att ta kontakt med människor och kollegor. Hon fick dessutom inte prata arabiska med en annan praktikant på samma praktikplats under lunchrasten.

Nej jag hade också en annan praktikant som pratade samma språk som mig.. Men de ville inte att vi skulle prata språk på arabiska, när vi på lunch eller på rast, jag det var det, först, va, vad hände här? Jag visste inte att liksom att de e så. (Informant 6)

Att prata med en landsman gav henne trygghet kände hon där hon kunde vara sig själv. Förutom praktik är det bra att ha ett socialt nätverk som kan ge många fördelar. Två av kvinnorna har fått sina första jobb i Sverige via nätverk och sina personliga kontakter med etablerade landsmän. Jobben var inom städ och restaurangsektorn, som städare och diskare. Dessa arbeten är de vanligaste inom branscher med lågbetalda yrken och ger kvinnorna möjligheter att få ett jobb snabbare. Vi frågar kvinnorna hur de har fått jobben.

Från någon som vi känner, han är egyptisk, han jobbat där som chef på [ Företagets namn] så jag fick kontakt. (Informant 6)

32

Via en bekant som min bror känner, men han är också från Bosnien. (Informant 5)

De andra kvinnorna har inte kunnat dra fördel av sina nätverk då de inte har ett nätverk som kan ge dem dessa ingångar. Våra informanter tycker att det är viktigt med åtminstone praktik som en första kontakt med arbetsmarknaden, efter en grundläggande förståelse av språket och kanske har kommit in en bit på svenska studierna. Kvinnorna upplever sammanfattningsvis att praktik, handledning och socialt nätverk är viktiga faktorer för att komma in på

arbetsmarknaden i Sverige.

5.1.6 Analys praktik, handledning och nätverk

Kvinnorna i vår studie upplever att praktik, handledning och nätverk kan ge dem fördelar genom att de får ett större kulturellt och socialt kapital. Att besitta ett rikt mått av kulturellt kapital innebär enligt Bourdieu att vara välinformerad (Broady 1998, 8). Praktik ger viktiga kunskaper och information om svenska normer och kultur inom flera fält. Framförallt arbetsmarknadsfältet och det sociala fältet berörs här.

Vi har särskilt lyft fram informanterna 1, 4 och 6 medvetet då deras upplevelser belyser viktiga faktorer för invandrarkvinnornas hinder och möjligheter på arbetsmarknaden generellt och som de själva har svårt att påverka. Informant 1 som inte har varit på praktik ännu

kommer från Eritrea där hon har arbetslivserfarenheter från restaurangbranschen. Hon har insett att hennes habitus är vitt skilt från det svenska sättet att komma in på arbetsmarknaden. Hon upplever att hon inte kan “knacka dörr” i Sverige så som hon kunde göra i Eritrea, då många arbetsgivare har central rekrytering via internet i Sverige. Det arbetsmarknadsprojekt hon ingår i just nu uppmuntrar att hon går ut och delar ut sitt cv. Informant 1 har via projektet fått hjälp med ansökningshandlingarna men de får inte stöd av handledarna då de ska söka jobb eller praktik ute. Det förkroppsligade kulturella kapitalet är en “fråga om dispositioner, förmågor, handlings- och orienterings möjligheter, vilka för det första modifieras, för det andra brukas på nya sätt i nya situationer” (Broady 1998, 8). Därför ger praktik värdefull kulturellt kapital för kvinnorna i fråga om normer och lämpligt språk så de vet hur spelet går till i detta fält men detta kräver också tid och handfast handledning på praktikplatsen.

Informant 6 fick göra praktik på en bank men hade svårt att få kontakt med andra

tjänstemän förutom sin egen handledare. Hon upplevde en exkludering av de som arbetade på praktikplatsen då ingen valde att prata med henne. Likaså på lunchen, då hon åt snabbt för att

33

gå ut och promenera för att fördriva tiden och slippa utsattheten att inte få bekräftelsen av att man finns till. Kvinnan upplevde att hon inte fick erkännande av gruppen inom det

symboliska kapitalet trots att kunderna var nöjda med hennes insats. Dessutom fick hon inte prata med en annan praktikant på samma praktikplats på rasterna. Skillnaderna i habitus mellan de anställda och praktikanterna verkar vara stora och att hindrar därför

kommunikationen mellan dem.

Så var inte fallet med informant 4, vars handledare var från Iran men som talade bra svenska. Vi ser utifrån hennes upplevelse att hon har haft en positiv praktikperiod och att mottagandet och bemötandet av praktikanten på en arbetsplats viktigt för att praktikanten skall införliva det nya i sitt gamla habitus. Handledaren är nyckelperson i denna process. Informanterna 5 och 6 fick jobbet med hjälp av sina nätverk, det sociala kapitalet användes. De hade båda landsmän som hade bott länge i Sverige och skapat sig ett socialt kapital innan. De hjälpte nu kvinnorna att dra fördel av det arbetsmarknadsfält de själva verkade inom. Sociala kapitalet är förankrat i relationerna med människor i en grupp som familj, vänner, bekanta, arbetskamrater och liknande. Varje medlem inom dessa grupper bidrar med sitt kulturella, sociala eller ekonomiska kapital som alla i gruppen på så vis kan dra fördel av när de söker sig till arbetsmarknadsfältet som i fallen med Informanterna 5 och 6. Bourdieus forskning visar att den högt skattade examen man har, garanterar inte för att lyckas i sin yrkeskarriär eller nå andra sociala framgångar utan stöd från släkt, vänner och gynnare då man behöver det (Broady 1991, 177)

5.1.7 Vägleda invandrarkvinnor inför studier och jobb

Samtliga informanter tyckte att det var mycket viktigt med information om samhället och utbildningar för att de skulle kunna göra rätt val i det nya landet. Dock ville flera av dem att vägledning kunde få komma efter att den första tiden var avklarad i Sverige med

myndighetskontakter och etableringsärenden av olika slag, samt att de hade kommit in en bit på studierna i det svenska språket. Några av dem ville dock ha det tidigt i vistelsen i Sverige så man vet hur utbildningsväsendet fungerar berättar de. De ville också att informationen ges med tolkning på deras eget språk.

Den yngsta av kvinnorna fick vägledning tidigt när hon kom till Sverige. Efter andra året i Sverige fick kvinnan vägledningssamtal inför gymnasievalet. Via sin studievägledare kom

34

hon fram till att hon ville studera teknik, vilket är normbrytande för hennes kultur och bakgrund där flickor inte får studera då hon kommer från Afghanistan.

Jag visste inte så mycket vad som fanns för program på gymnasiet, så jag fick hjälp med det. Men jag förstod att teknik är min grej. (Informant 3)

Hon tyckte vägledningen hjälpte men säger att det hade varit för tidigt att få vägledning direkt när hon började den svenska skolan. Det var bra i hennes fall att den kom ett år efter att hon läst i skolan.

Kvinnornas önskemål var att vägledarna skulle ge dem många alternativ att fundera på och citatet nedan visar att kvinnan vill ha information (vägledning) parallellt med sin sfi kurs.

För exempel, du kan få jobb, utbildning, du kan studera annan kurs, du måste information. Inte information, du har ingenting. Går till sfi bara, ok, har man information bättre, de e bättre. För att, for exempel, förra året, man studera på kurs c och man klara dem utbildning, jag vill studera utbildning. (Informant 1)

Flera av kvinnorna uttryckte att just information var viktigt, för att veta hur man ska komma vidare i sitt liv, och utan information är det svårt att veta vad man vill, om man inte vet vad som finns att välja.

Ja självklart dom hjälper, och det påverkar faktiskt varje gång man pratar med en vägledare. (Informant 3)

Informanterna uttryckte alla att kunskap om samhället och utbildningar samt yrken är viktiga för att kunna orientera sig och bygga upp en ny yrkesidentitet. Några av kvinnorna ville bara ha ett väglednings tillfälle medan andra hade varit hos vägledare många gånger och fått bra samtal och information.

5.1.8 Analys vägleda invandrarkvinnor inför studier och jobb

Vägledning för kvinnorna verkar inte vara så bekant och de verkar inte ha insikter i vad vägledning riktigt innebär utifrån de svar de ger. Kvinnorna pratar mestadels om

informationsinsatser om utbildningar och yrken. Då människor får ny information och tar till sig den, möjliggörs även förändringar i habitus och handlingshorisonten (Hodkinson och

35

Sparkes 1997, 34-35). För att kvinnorna skall kunna uppnå mål i sina yrkesliv behöver deras handlingshorisont vidgas och detta kan ske via vägledning eller egna erfarenheter från

exempelvis praktik. Det är handlingshorisonten som avgör det som man upplever som möjligt och vill uppnå och påverkar yrkesvalet (Hodkinson och Sparkes 1997, 34-35).

Flera av våra informanter vill vänta med vägledning tills de har etablerat sig någorlunda i Sverige, medan de andra vill ha information och vägledning så tidigt som möjligt. Man är olika mottagliga för information beroende på livssituation och de människor man har i sitt sociala nätverk i det nya landet. Habitus påverkas av den nya miljö och sociala nätverk man befinner sig i (Hodkinson och Sparkes 1997, 33).

Kvinnorna vill veta hur de kan studera kortare utbildningar för att snabbare kunna komma in i arbetslivet. De tänker rationellt helt enkelt då de vill bli självförsörjande och skaffa sig ett bra liv. Kvinnorna uttrycker att de hellre väljer yrken med kortare väg och att drömyrket får vänta. Kvinnorna gör pragmatiskt rationella val vilka är baserade på den kontext de befinner sig i. Pragmatiskt rationella val är baserade på information som är välbekant och kan inte separeras från kvinnornas familjebakgrund, kultur och livshistoria samt den uppfattning om möjligheter och känslor som är kopplade till detta. Besluten baseras också på fortlöpande kontakter med andra människor i deras omgivning (Hodkinson och Sparkes 1997, 34 )

Utifrån vad som är sagt ovan kan vi säga att en bredare vägledning med information om

många alternativa vägar är viktigt för kvinnorna. Detta för att de ska kunna ta välgrundade beslut i sina yrkesval men att informationen skall komma lägligt i deras livssituation.

5.2 Nyckelfaktorer till inträde på arbetsmarknaden

5.2.1 Språk

Alla kvinnor i studien har gått utbildning i det svenska språket men har kommit olika långt. De är väl medvetna om att språket är inträdesbiljetten till ett arbete i Sverige. Språkets betydelse i Sverige är förvånansvärt stort säger några kvinnor då man behöver svenska till vilket arbete som helst. Även om det bara är ett fysiskt arbete, som städning, så ska man