Emma Åling
“Vi vill ju kunna komma hem till vår familj i
slutet av dagen”
- En kvalitativ studie om ordningsvakters upplevelse av
deras arbetsmiljö
“At the end of the day, we want to be able to come home to our family”
- A qualitative study of security guards experience of their work
environment
Arbetsvetenskap
C-uppsats 15 hp
Termin: VT-20 Handledare: Lars Ivarsson
Förord
Inledningsvis vill jag tacka alla de ordningsvakter som ställt upp på att bli intervjuade till min uppsats. Det är tack vare er som jag har haft möjligheten att göra denna uppsats. Jag vill även tacka min handledare Lars Ivarsson för alla goda tips och råd längs vägen. Det är tack vare er alla som jag kan känna mig nöjd och stolt över min uppsats.
Maj 2020, Karlstad Emma Åling
Sammanfattning
Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka ordningsvakters upplevelse av deras fysiska och psykosociala arbetsmiljö samt vad som främjar respektive hämmar deras begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i arbetet utifrån Aaron Antonovskys teori Känsla Av Sammanhang. Sex intervjuer genomfördes med ordningsvakter som arbetar inom exempelvis köpcentrum, stadskärna, krog och domstol. Den urvalsmetod som har använts är bekvämlighetsurval kombinerat med snöbollsurval. Resultatet av studien visar att den fysiska arbetsmiljön innehåller en hel del brottning, fasthållning och springande samt att varma somrar och kalla vintrar i kombination med att ständigt bära utrustning i form av exempelvis batong och handfängsel med mera på höften kan vara väldigt påfrestande. Inom den psykosociala arbetsmiljön upplever ordningsvakterna att deras arbete innehåller mycket sociala kontakter samtidigt som de anser att ensamarbete utgör den största problematiken. Det som främjar ordningsvakternas begriplighet i arbetet handlar om att många situationer är förutsägbara samt att de har en god kommunikation och känner en grupptillhörighet med sina ordinarie kollegor. Det som hämmar ordningsvakternas begriplighet i arbetet handlar främst om deras upplevelse av att allmänheten har en väldigt liten förståelse för vilka befogenheter de besitter samt upplevelsen av att allmänheten vanligtvis har väldigt höga förväntningar på dem. Det som främjar ordningsvakternas hanterbarhet i arbetet handlar främst om att de har tillräckliga kunskaper för att kunna utföra ett tillfredsställande arbete samt att de har ordinarie kollegor som de kan lita på i svåra situationer. Det som hämmar hanterbarheten i arbetet utgörs av upplevelsen av en otillräcklig ordningsvaktsutbildning samt uppfattningen av att de borde få utökad utrustning. Det som främjar ordningsvakternas meningsfullhet i arbetet handlar främst om att de skapar många samverkande relationer och utgör en viktig samhällsfunktion. Det som hämmar ordningsvakternas meningsfullhet i arbetet handlar om att de har ett begränsat inflytande på sitt eget arbete och att de således anser att många situationer i deras arbete inte är värda deras energi, samt att de upplever att de inte får uppskattning och beröm från allmänheten.
Nyckelord: Fysisk arbetsmiljö, Psykosocial arbetsmiljö, Känsla Av Sammanhang, Begriplighet i arbetet, Hanterbarhet i arbetet, Meningsfullhet i arbetet
Innehållsförteckning
1. Inledning 6
1.1 Bakgrund 6
1.2 Syfte och frågeställningar 7
1.3 Disposition 7
2. Teoretisk referensram 8
2.1 Allmänt om ordningsvaktsyrket 8
2.1.1 Bevakningsbranschen 8
2.1.2 Ordningsvakter lyder under Polisen 8
2.1.3 Ordningsvakters utbildning 9
2.1.4 Ordningsvakters befogenheter 9
2.1.5 Ordningsvakters utrustning 10
2.1.6 Ordningsvakters arbetsplatser och arbetsuppgifter 10 2.1.7 Tidigare studie kring ordningsvakters upplevelser av allmänhetens syn på yrkesrollen
som ordningsvakt 11
2.2 Centrala moment i yrkesrollen som ordningsvakt 11
2.2.1 Konflikthantering 11
2.2.2 Arbetsrelaterat våld 12
2.2.3 Oförutsägbarheter 13
2.2.4 Stress & stressreaktioner 13
2.2.5 Rädsla 15
2.3 Fysisk och psykosocial arbetsmiljö 15
2.3.1 Arbetsmiljölagen 16 2.4 Känsla av sammanhang 17 2.4.1 Begriplighet i arbetet 17 2.4.2 Hanterbarhet i arbetet 18 2.4.3 Meningsfullhet i arbetet 18 3. Metod 20 3.1 Förförståelse 20 3.2 Val av metod 20 3.3 Urval 21 3.4 Presentation av respondenterna 21 3.5 Utformande av intervjuguide 22 3.6 Genomförande av intervjuer 23 3.7 Bearbetning av materialet 24 3.8 Tillförlitlighet och trovärdighet 25
3.9 Etiska aspekter 26
4. Analys och resultat 27
4.1 Ordningsvakternas upplevelser av centrala moment inom yrkesrollen 28
4.1.1 Ordningsvakternas upplevelser av konflikter i kontakt med allmänheten 28 4.1.2 Ordningsvakternas upplevelser av arbetsrelaterat våld 29
4.1.3 Ordningsvakternas upplevelser av stress och stressreaktioner i arbetet 31 4.1.4 Ordningsvakternas upplevelser av rädsla i arbetet 32
4.2 Ordningsvakternas upplevelser av deras arbetsmiljö 32
4.2.1 Ordningsvakternas upplevelser av deras fysiska arbetsmiljö 32 4.2.2 Ordningsvakternas upplevelser av deras psykosociala arbetsmiljö 34
4.3 Ordningsvakternas arbetssituation utifrån Känsla Av Sammanhang 36
4.3.1 Faktorer som främjar ordningsvakternas begriplighet i arbetet 36 4.3.2 Faktorer som hämmar ordningsvakternas begriplighet i arbetet 38 4.3.3 Faktorer som främjar ordningsvakternas hanterbarhet i arbetet 39 4.3.4 Faktorer som hämmar ordningsvakternas hanterbarhet i arbetet 39 4.3.5 Faktorer som främjar ordningsvakternas meningsfullhet i arbetet 41 4.3.6 Faktorer som hämmar ordningsvakternas meningsfullhet i arbetet 43
5. Sammanfattande diskussion 45
5.1 Slutsatser 45
5.1.1 Hur upplever ordningsvakterna deras fysiska och psykosociala arbetsmiljö? 45 5.1.2 Vad främjar respektive hämmar ordningsvakternas begriplighet, hanterbarhet och
meningsfullhet i arbetet? 46
5.2 Diskussion 47
5.3 Förslag på vidare studier 47
Bilagor 50
Figur- och tabellförteckning
1.
Inledning
I det inledande kapitlet sker inledningsvis en bakgrund till det valda ämnesområde samt en
förklaring på vad som ledde in mig på att skriva om just detta område. Sedan presenteras
syftet med uppsatsen samt de frågeställningar som valts ut. Till sist sker en beskrivning av
uppsatsens disposition.
1.1 Bakgrund
Ordningsvakter och poliser tillhör de yrkeskategorier som är som mest utsatta för våld och hot inom arbetskraften. Inom dessa yrkeskategorier är förövarna dock inte medarbetare, utan medborgare. Även om ordningsvakter eller poliser befinner sig under stora hot så kan de inte avlägsna sig från sin arbetsmiljö, eftersom de är inkallade med det stora ansvaret att upprätthålla ordning i samhället (Leino et al. 2011 s. 401). Ordningsvakter tillhör en särskilt utsatt yrkeskategori som får räkna med att bli utsatta för angrepp i arbetet eftersom att deras arbete går ut på att hantera stökiga och våldsamma personer (Prop. 2000/01:68). En studie utförd av Ogínska-Bulik 2005 (s. 233) visade att bland alla uniformerade yrken, det vill säga ordningsvakter, poliser, brandmän, fängelsevakter och väktare, utgjorde ordningsvakter den yrkesgrupp som upplevde den högsta arbetsrelaterade stressen vilket beror på att deras huvudsakliga arbetsuppgift grundar sig i det stora ansvaret att upprätthålla den allmänna ordningen.
Det är viktigt att ha en förståelse för det faktum att när än människor möter våld så är människans hälsa i fara. Arbetsrelaterat våld är dock numera ett välkänt fenomen som varje dag utgör en stor fara för arbetstagarens välmående världen över (Leino et al. 2011 s. 143). Risken för att utsättas för våld eller hot om våld på arbetsplatsen är väldigt hög om man arbetar på en plats dit det kommer människor som är påverkade av droger eller alkohol, exempelvis på restauranger och köpcentrum, samt på ställen där många människor vistas samtidigt, exempelvis vid artistuppträdanden och idrottsevenemang (AFS 1993:2 s. 6 f), vilket alla är ställen som ordningsvakter arbetar på (BYA 2019).
Lindmark och Önnevik (2014 s. 123) menar att en teori som är bra för att motarbeta skadlig stress och skapa en bra arbetsmiljö är Aaron Antonovskys teori Känsla Av Sammanhang. Känsla Av Sammanhang handlar i grunden om hur människor som utstått stora påfrestningar fortfarande kan ha en god befintlig hälsa och utgår från de tre komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet (Antonovsky 2005 s. 9). Antonovsky (2005 s. 154 fff) har även kopplat dessa faktorer till arbetslivet då han menar att det finns särskilda omständigheter som bidrar till begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i arbetet.
Efter att jag hört och läst om hur pass utsatt arbetsmiljö ordningsvakter arbetar i så ansåg jag att det skulle vara betydelsefullt att studera kring just detta ämne. Jag anser personligen att att det även skulle vara av stor vikt att undersöka vilka faktorer som främjar respektive hämmar ordningsvakternas upplevelser av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i arbetet för att på så sätt få en mer komplex syn på yrkesrollen som ordningsvakt.
1.2 Syfte och frågeställningar
Med anledning av att jag har hittat en kunskapslucka gällande ordningsvakters egna upplevelser av deras arbetsmiljö syftar denna uppsats till att belysa ordningsvakters fysiska och psykosociala arbetsmiljö utifrån deras egna perspektiv. För att få en mer nyanserad bild av yrkesrollen som ordningsvakt har jag valt att studera vad som främjar respektive hämmar ordningsvakternas upplevelser av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i arbetet utifrån Aaron Antonovskys teori Känsla Av Sammanhang.
Uppsatsens frågeställningar lyder följande:
- Hur upplever ordningsvakterna deras fysiska och psykosociala arbetsmiljö? - Vad främjar respektive hämmar ordningsvakternas upplevelse av begriplighet,
hanterbarhet och meningsfullhet i arbetet?
1.3 Disposition
Nästkommande kapitel utgörs av den teoretiska referensramen där det sker en beskrivning av yrkesrollen som ordningsvakt och centrala moment inom yrket tas upp. I den teoretiska referensramen tas sedan fysisk och psykosocial arbetsmiljö upp och slutligen presenteras Aaron Antonovskys teori Känsla Av Sammanhang kopplat till arbetslivet. Därefter följer uppsatsens tredje kapitel som utgörs av ett metodkapitlet där val av metod, urval, genomförande av intervjuer, bearbetning av material och etiska aspekter tas upp. I metodkapitlet tas även förförståelse upp och det sker en presentation av respondenterna. Det fjärde kapitlet utgörs av analys- och resultatkapitlet där uppsatsen teoretiska referensram korsbefruktas med uppsatsens empiriska material. Det empiriska materialet kopplas här till centrala moment inom ordningsvaktsyrket, fysisk och psykosocial arbetsmiljö samt Aaron Antonovskys teori Känsla Av Sammanhang. I uppsatsens femte och sista kapitel presenteras studiens slutsatser och uppsatsens styrkor och svagheter diskuteras. Avslutningsvis presenteras även förslag till framtida forskning inom området.
2. Teoretisk referensram
I detta kapitel kommer uppsatsens grund, det vill säga den teoretiska referensramen, att
presenteras. Inledningsvis sker en beskrivning av yrkesrollen som ordningsvakt. I
presentationen av yrkesrollen som ordningsvakt tas inledningsvis bevakningsbranschen upp,
följt av ordningsvakters förmän, utbildning, befogenheter, utrustning, arbetsplatser och arbetsuppgifter. Sedan sker en beskrivning av tidigare studier gällande ordningsvakters upplevelser av allmänhetens syn på yrkesrollen. Sedan presenteras centrala moment inom yrkesrollen som ordningsvakt där konflikthantering, arbetsrelaterat våld, oförutsägbarheter,
stress och rädsla tas upp. Därefter följer en beskrivning av fysisk och psykosocial arbetsmiljö
och Arbetsmiljölagen presenteras. Slutligen presenteras Aaron Antonovskys teori Känsla Av Sammanhang och teorins tre centrala komponenter tas upp kopplat till arbetslivet.
2.1 Allmänt om ordningsvaktsyrket
2.1.1 Bevakningsbranschen
Ordningsvakter tillhör bevakningsbranschen vars huvuduppgift är att skapa ett tryggare och säkrare samhälle. Bevakningsbranschen är en växande bransch och den spelar en allt viktigare roll i dagens samhälle (BYA 2017 s. 206). En annan yrkeskategori som arbetar inom bevakningsbranschen är väktare. Ordningsvakter ska dock inte förväxlas med väktare, då det finns en stor skillnad dem emellan. En ordningsvakt har utökade befogenheter medans en väktare inte besitter fler befogenheter än en vanlig privatperson. En väktare, likt privatpersoner, får endast göra envarsgripande, det vill säga ingripa vid ett begått brott som kan ge fängelse, om gärningsmannen påträffas på flyende fot eller på bar gärning (Polisen 2019).
2.1.2 Ordningsvakter lyder under Polisen
Enligt 5 § Lag 1980:578 om ordningsvakter (LOV) förordnas en ordningsvakt av Polismyndigheten och enligt 6 § samma lag lyder ordningsvakter under Polismyndigheten. Polisen är således ordningsvakternas förmän. Enligt 7 § denna lag är det ordningsvaktens skyldighet att hålla Polismyndigheten underrättad om sådant som de bör ha kännedom om. Eftersom att ordningsvakter lyder under polisen så faller det sig naturligt att de arbetar i polisens intressen (Olsson 2005 s. 6). Ordningsvakters primära arbetsuppgift är således att bidra till att upprätthålla den allmänna ordningen. Som ordningsvakt arbetar man antingen för ett bevakningsföretag eller frilansar på exempelvis krogar, vilket innebär att en ordningsvakt erhåller lön från antingen ett bevakningsföretag eller från den krögare han eller hon arbetar för. Att ordningsvakter har en primär förman, i form av polismyndigheten, och en sekundär förman, i form av arbetsgivaren, kan leda till en intressekonflikt då den sekundära förmannen kan vilja att ordningsvakten ska ha bisysslor som egentligen inte ingår i yrkesrollen som
ordningsvakt. Om man exempelvis arbetar som ordningsvakt i ett köpcentrum har man även kunder till bevakningsföretaget i form av butiksmedarbetare som ställer krav på ordningsvakterna. Att arbeta som ordningsvakt är av den anledningen ett yrke med förväntningar och krav från många olika håll (Olsson 2005 s. 6).
2.1.3 Ordningsvakters utbildning
För att få utbilda sig till ordningsvakt krävs det enligt 4 § LOV att man inte tidigare brutit mot lag, att man är lämplig i övrigt och att man har fyllt 20 år. En ordningsvaktsutbildning är vanligtvis 11 dagar lång, men i de fall personen redan är utbildad väktare kan utbildningstiden minskas till 9 dagar (BYA 2019). Utbildningen innehåller kurser om exempelvis juridik, akutsjukvård, yrkesetik, självskydd och konflikthantering. Det sista som görs på utbildningen är ett praktiskt och ett skriftligt prov. Det praktiska provet utgörs vanligtvis av ett rollspel där personen i fråga får praktisera sina teoretiska kunskaper. Efter slutförd utbildning får personen ansöka om förordnande via polismyndigheten. Det finns även en hel del olika vidareutbildningar som en ordningsvakt kan gå, exempelvis arenautbildning och tingsutbildning (Olsson 2005 s. 4 f).
2.1.4 Ordningsvakters befogenheter
Ordningsvakter arbetar utifrån samma lagstiftning som poliser men i en mindre utsträckning. En ordningsvakt har dock samma rättigheter till att bruka våld för att kunna utföra en åtgärd i arbetet som polisen har (Olsson 2005 s. 7). Att arbeta som ordningsvakt innebär att man måste arbeta utifrån följande principer:
- Legalitetsprincipen som syftar till att alla ingripanden ska ha lagstöd.
- Behovsprincipen som syftar till att ett ingripande måste vara nödvändigt.
- Proportionalitetsprincipen som syftar till att ingripandet måste stå i proportion till
ingripandets syfte.
- Ändamålsprincipen som syftar till att endast bruka tvångsmedel för det syfte som står
angivet i lagen.
I arbetet som ordningsvakt behöver ett ingripande således ha lagstöd och vara nödvändigt samtidigt som ingripandet måste vara försvarligt och ha rätt syfte (Polisen 2018 s. 11). Ordningsvakters befogenheter återfinns i Polislag 1984:387 och Lag 1976:511 om omhändertagande av berusade personer. Enligt 1 § den sistnämnda lagen får en ordningsvakt omhänderta en person som är så berusad av antingen alkohol eller andra berusningsmedel att han eller hon utgör en direkt fara för sig själv eller andra personer. Inom Polislagen återfinns ordningsvakters befogenheter i följande paragrafer:
- § 10 som handlar om våldsanvändning och att en ordningsvakt får bruka våld om situationen kräver det om det inte räcker att tala personen till rätta.
- § 10a som handlar om att ordningsvakter får belägga personer med handfängsel om personen uppträder våldsamt och det är nödvändigt för att skydda sig själv eller någon annans säkerhet.
- § 13 som handlar om att ordningsvakter får avvisa, avlägsna eller tillfälligt omhänderta en person som genom sitt agerande utgör en direkt fara och/eller stör den allmänna ordningen.
- § 19 som handlar om att ordningsvakter får kroppsvisitera en omhändertagen person för att undanröja eventuella farliga föremål.
2.1.5 Ordningsvakters utrustning
Det är Polismyndigheten som avgör vilken utrustning en ordningsvakt får bära. Ordningsvakter är utrustade med handfängsel som polismyndigheten tillhandahåller samt batong eller en expanderbar batong. För att ordningsvakter ska få använda en expanderbar batong krävs dock en en särskild utbildning. En ordningsvakt kan i särskilda fall vara utrustade med tjänstehund, vilket dock är väldigt sällsynt. I vissa särskilda fall kan även en ordningsvakt bära skjutvapen vilket dock kräver särskilda skäl, exempelvis om ordningsvakten arbetar vid en ambassad eller annat objekt som är speciellt utsatt. En ordningsvakt måste i sitt arbete kunna uppvisa sitt förordnande (Olsson 2005 s. 7 f).
2.1.6 Ordningsvakters arbetsplatser och arbetsuppgifter
Ordningsvakters arbetsplatser kan enligt LOV delas in i två olika områden som utgörs av paragraf 2 och paragraf 3 områden. Paragraf 2 områden utgörs enligt 2 § LOV av alla allmänna sammankomster som exempelvis krog, festivaler, konserter, demonstrationer, säkerhetskontroll inom domstolen, idrottsevenemang, cirkusföreställningar samt bad och campingplatser. Om det dock finns särskilda anledningar till det enligt 3 § LOV så får ordningsvakter även arbeta på gågator, köpcentrum och tunnelbana, så kallade paragraf 3 områden.
Som tidigare nämnt finns det två typer av ordningsvakter; de som är frilansare och således har det som ett extraarbete utöver sitt ordinarie arbete samt de som arbetar inom ett bevakningsföretag och har det som ordinarie arbete. Skillnaden mellan dessa två typer av ordningsvakter är även att de som frilansar vanligtvis arbetar på exempelvis krog medans de som har det som ordinarie arbete arbetar i köpcentrum eller i stadskärnan (Olsson 2005 s. 5). Arbetet som ordningsvakt utgörs som tidigare nämnt av den primära arbetsuppgiften att upprätthålla den allmänna ordningen vilket gäller inom alla ordningsvakters arbeten (Olsson 2005 s. 3). Arbetsuppgifterna för ordningsvakter som arbetar på olika arbetsplatser kan dock skilja sig en del. Att arbeta som ordningsvakt på en krog kan upplevas väldigt monotont då man som ordningsvakt står inne på krogen med ett väldigt specifikt syfte; att avstyra bråk och säkra alla gästers trivsel. Att arbeta som ordningsvakt på krogen kan vara påfrestande på det
sätt att det spelas väldigt hög musik och många är även väldigt berusade av alkoholhaltiga drycker.
Att arbeta som ordningsvakt i exempelvis ett köpcentrum eller i stadskärnan är dock betydligt mer varierande och mångsidigt än ett arbete som ordningsvakt på krogen. Detta beror på att ordningsvakter som arbetar på dessa platser möter betydligt fler människor än bara de som ska till krogen vilket innebär att ordningsvakterna får handskas med alla möjliga situationer i deras arbete. Även om deras primära arbetsuppgift handlar om att upprätthålla den allmänna ordningen så ingår även exempelvis att ingripa vid stölder och rapportera dessa, hjälpa till när barn sprungit bort samt att kommunicera med allmänheten. I arbetet i ett köpcentrum och i stadskärnan ingår det även att arbeta förebyggande genom att visa upp att man finns där, således handlar en stor av arbetet om synlighet (Olsson 2005 s. 5).
2.1.7 Tidigare studie kring ordningsvakters upplevelser av allmänhetens syn på yrkesrollen som ordningsvakt
En tidigare studie utförd av Hansen Löfstrand et al. 2016 syftade till att undersöka hur ordningsvakter i Sverige och Storbritannien upplever deras yrkesroll och visade att ordningsvakter i båda länderna upplevde att det fanns en väldigt negativ stereotypisk bild kring yrkesrollen som ordningsvakt. Ordningsvakterna upplevde även att allmänheten hade en väldigt liten förståelse för vad deras arbete går ut på samt vilka befogenheter de besitter (Hansen Löfstrand et al. 2016 s. 303). Studien visade även att ordningsvakterna i båda länderna upplever att ordningsvaktsyrket ses på som ett arbete som inte kräver några kvalifikationer och att allmänheten har en tendens till att se på ordningsvakter som personer som inte lyckas bli poliser. Detta bidrar till att ordningsvakterna upplever att allmänhetens syn på dem inte stämmer överens med deras egna självbild och att detta i sin tur leder till en känsla av degradering av deras yrkesroll. Det visade sig dock att ordningsvakterna kunde hantera detta genom att se det som okunskap från allmänhetens sida, angående vad yrkesrollen som ordningsvakt faktiskt innebär (Hansen Löfstrand et al. 2016 s. 304).
Studien av Hansen Löfstrand et al. (2016 s. 304) visade även att ordningsvakterna hade en känsla av att allmänheten kan vara väldigt fientligt inställda till deras yrkesroll. Ordningsvakter från Sverige menade att de på grund av detta såväl blivit verbalt hotade som fått saker kastade på dem samt deras bilrutor sönderslagna.
2.2 Centrala moment i yrkesrollen som ordningsvakt
2.2.1 Konflikthantering
Ett väldigt centralt arbetsmoment för ordningsvakter handlar om konflikthantering och då i synnerhet i kontakt med allmänheten (BYA 2017 s. 206). Konflikter kan definieras på följande sätt:
En konflikt är en interaktion mellan minst två parter där minst en (1) har
önskemål som känns för betydelsefulla för att släppas (2) upplever sina
möjligheter att få sina önskemål tillgodosedda blockerade av motparten. (Jordan 2006 s. 10)
Detta innebär således att en konflikt uppstår när den ena parten försöker få sina blockerade önskningar uppfyllda (Jordan 2006 s. 10), exempelvis då en alldeles för berusad person vill komma in på krogen medans en ordningsvakt måste neka denne tillträde (Larsson & Lindgren 2012 s. 135). Något som brukar vara avgörande vid konflikter handlar om att inte utstråla fientlighet, utan att vara empatisk samtidigt som man är bestämd (Axelsson & Thylefors 2013 s. 189).
Hotsituationer utgör även de en konflikt, vilket grundar sig i att den hotfulle personen och den som blir hotad vanligtvis har helt oförenliga och motsatta mål. Den hotfulle personen har som syfte att antingen tvinga någon att avstå från att göra något, att göra något eller att skapa en reaktion av rädsla (Larsson & Lindgren 2012 s. 136).
2.2.2 Arbetsrelaterat våld
I arbetssammanhang avser termen “våld” såväl verbala hot som verbala kränkningar och fysiskt våldsamma händelser som riktas mot en arbetstagare när han eller hon arbetar. Arbetsrelaterat våld syftar således till allt från att arbetstagaren blir verbalt hotad till att han eller hon blir överfallen eller misshandlad i sitt arbete. Hot inom arbetsrelaterat våld handlar vanligtvis om dödshot och/eller hot om att skada arbetstagaren (Leino et al. 2011 s. 143). En tidigare utförd studie av Leino et al. (2011 s. 148) i Finland visade att arbeten där man som arbetstagare har mycket kontakt med allmänheten har en tydlig koppling med en ökad risk för att utsättas för fysiskt våld. Vissa särskilt utsatta yrkesgrupper så som ordningsvakter och poliser får enligt Proposition 2000/01:68 (s. 50) räkna med att bli utsatta för angrepp i arbetet då deras arbete syftar till att hantera stökiga och våldsamma personer. Ordningsvakter tillhör således en yrkesgrupp som förväntas tåla fysiskt våldsamma händelser och kränkningar. Något som dock inte anses vara acceptabelt även för ordningsvakter handlar om brottsliga angrepp som ofredar den privata sfären, exempelvis att bli spottad på i ansiktet. Ordningsvakter anses ha en högre beredskap än andra yrkesgrupper mot såväl fysiska och verbala angrepp och förväntas därav tåla verbala och fysiska motstånd i arbetet (prop. 2000/01:68 s. 50).
Enligt AFA Försäkringsrapport om Hot och våld (2018 s. 17) tillhörde yrkeskategorin ordningsvakter en av de mest utsatta yrkesgrupperna när det handlar om hot och våld i Sverige, tillsammans med lokförare, poliser, tågvärdar, kriminalvårdare och väktare.
Ordningsvakter kommer dock allra högst upp på listan över antal procent olycksfall i arbetet där arbetsrelaterat våld är orsaken till det, då hela 44 % av alla olycksfall berodde på arbetsrelaterat våld mellan år 2016-2017 (AFA 2018 s. 23).
Den tidigare studien utförd av Leino et al. (2011 s. 148) visade att de ordningsvakter som löpte störst risk för att utsättas för fysiskt våld är unga män som är nya i yrkesrollen som ordningsvakt. Studien visade å andra sidan att de ordningsvakter som var som mest utsatta för verbala kränkningar var de mest erfarna ordningsvakterna. Detta kan indikera att det tar års erfarenhet att lära sig att lugna ner fysiska bråk, men att verbalt våld inte kan kopplas till ordningsvakternas arbetslivserfarenhet (Leino et al. 2011 s. 148).
Den tidigare studien av Hansen Löfstrand (2016 s.305) visade även att arbetet som ordningsvakt innebär ett hanterande av många olagliga och omoraliska beteenden samtidigt som de arbetar med de mest marginaliserade grupperna i samhället. Arbetet som ordningsvakt innehåller även andra farliga inslag som inte är lika uppmärksammade, då de exempelvis utsätts för kroppsvätskor vilket bidrar till att hotet om smittsamma sjukdomar ökar (Hansen Löfstrand et al. 2016 s. 305).
2.2.3 Oförutsägbarheter
Ett arbete som innefattar hot och våld innefattar även många oförutsägbarheter. Om något oväntat sker är det därför lätt att man blir överrumplad (Larsson & Lindgren 2012 s. 83). Det är av den anledningen viktigt att vara på sin vakt och att räkna med att vad som helst kan hända. Det är även viktigt att i förväg tänka ut olika varianter av hur ett visst händelseförlopp kan ske och hur man ska handla i de olika varianterna. Vid hotfulla situationer kan en felaktig bedömning av hur händelseförloppet ska ske leda till en väldigt påtaglig stress (Andersson et al. 2002 refererad i Larsson & Lindgren 2012 s. 85).
2.2.4 Stress & stressreaktioner
Enligt de allmänna råden till AFS 1993:2 om våld och hot i arbetsmiljön (s. 5) är det vanligt att arbetstagare upplever en varaktig stress om deras arbete innefattar många konflikter och arbetsrelaterat våld. Att uppleva att man kan påverka sin situation och genom att känna att man tror på en positiv utkomst av de konflikter man möter leder till en minskad stress i arbetet (Lazarus 1966, refererad i Larsson & Lindgren 2012 s. 94). Den tidigare studien utförd av Ogínska-Bulik (2005 s. 238) i Polen visade att bland alla uniformerade yrken (ordningsvakter, poliser, brandmän, fängelsevakter och väktare) så var det ordningsvakterna som visade sig lida av den mest omfattande stressen i sitt arbete. En av de faktorer som bidrog till en stor stress i ordningsvakternas arbete handlade om hot, konflikter och att man bar ett stort ansvar för den allmänna ordningen (Ogínska-Bulik 2005 s. 238). Som ordningsvakt har man ett kontinuerligt ansvar att upprätthålla den allmänna ordningen och att göra detta på ett säkert sätt medans man ständigt utsätts för stressfulla situationer (Ahmad &
Mazlan 2012 s. 242). Med stöd av Johansson (2005) menar Larsson och Lindgren (2012 s. 44) att stress kan definieras på följande sätt:
Stress är den reaktion som uppstår hos individen till följd av obalans mellan upplevda krav/ambitioner och de resurser/den förmåga individen upplever sig ha för att uppfylla dessa krav/ambitioner.
(Johansson 2005)
Kraven och ambitionerna kan handla om upplevelsen av att en specifik uppgift ska lösas och en upplevelse av att man måste lyckas med att lösa uppgiften för att undvika negativa konsekvenser (Larsson & Lindgren 2012 s. 44). Krav kan utgöras av upplevda hot och därav finns det ett krav att ta sig ur hotbilden. Resurser å andra sidan handlar om de medel och förmågor som man anser sig besitta för att kunna klara av situationen man befinner sig i. Exempel på resurser och förmågor kan handla om mental eller fysisk styrka samt tid och kunskap. Upplevelsen hos individen är alltid central inom stress, om en individ upplever sig ha stora krav i arbetet samtidigt som han eller hon upplever sig ha bristande resurser så kommer detta leda till stress i arbetet (Larsson & Lindgren 2012 s. 44).
Vid akuta stressfulla situationer reagerar vi människor utifrån ett reaktionsmönster som vi ärvt från våra förfäder. Anledningen till att vi människor reagerar på det sätt vi gör vid allvarliga situationer beror på att våra förfäder har varit tvungna att reagera snabbare än tanken för att på så sätt kunna förbereda sig på att slåss eller fly. Sättet vi reagerar på stress har hjälpt oss överleva från fiender och rovdjur i många tusentals år (BYA 2017 s. 100). Levi (2005, refererad i Larsson & Lindgren 2012 s. 44) menar att en stressreaktion uppstår för att höja individers förmågor att klara sig ur olika situationer. Vid akuta hotsituationer skapas en väldigt akut men kortvarig stressreaktion (Larsson & Lindgren 2012 s. 61). Detta innebär att stressnivån höjs väldigt fort på en väldigt kort tid, vilket beror på att kroppen förbereder sig på att klara sig ur den akuta situationen. När en individ oförberett och plötsligt utsätts för vad han eller hon upplever som ett hot kommer den första reaktionen bli att han eller hon “fryser fast”, vilket kallas för vaksamhetsreaktionen. Denna reaktion håller dock endast i sig i några sekunder och har som syfte att lokalisera och identifiera hotet. Den nästkommande fasen kallas för alarmreaktionen och här har individen två val; att försvara sig eller att fly. Tack vare det höga stresspåslaget kommer extra energi frigöras till kroppen vilket syftar till att hjälpa individen att orka försvara sig eller fly. Denna fas pågår ända tills det att hotet är avvärjt eller tills då kroppen inte orkar fysiskt orkar längre (Larsson & Lindgren 2012 s. 61 f).
2.2.5 Rädsla
Rädsla uppstår vid konkreta hot (Larsson & Lindgren 2012 s. 100) men kan även hålla i sig ett tag efter att man blivit utsatt för en hotfull och/eller våldsam situation (AFS 1993:2 s. 5). Att arbeta med en rädsla för att utsättas för hot och våld i arbetet bidrar till en påtaglig ångest (Leino et al. 2011 s. 405) och om arbetstagarna reagerar med rädsla vid onödiga tillfällen och därav får ett stresspåslag leder det till att de sliter ut sig både psykiskt och fysiskt (Larsson & Lindgren 2012 s. 100). Den tidigare studien av Leino et al. (2011 s. 405) visade att ordningsvakters rädsla i deras arbete till stor del grundar sig på att de tidigare blivit utsatta för fysiska våldsamheter och därav är rädda att utsättas för det av samma person/personer igen.
2.3 Fysisk och psykosocial arbetsmiljö
Arbetsmiljö syftar till hela den verkligheten som man omges av i sitt arbete, det vill säga en sammantagen bild av ett flertal olika faktorer. Den arbetsmiljö vi arbetar i kan successivt påverka hela vår tillvaro (Eile 1997 s. 10). Om arbetsplatsen kännetecknas av en dålig arbetsmiljö kan det leda till stora konsekvenser för arbetstagarna, bland annat kan de få mindre ork och engagemang samt sämre livsvillkor i allmänhet (Abrahamsson & Johansson 2013 s. 11). På senare tid har det gjorts en distinktion mellan den fysiska och psykosociala arbetsmiljön (Eile 1997 s. 18 f).
Den fysiska arbetsmiljön handlar om de mest självklara riskerna inom arbetet som är lätta att märka av. De fysiska arbetsmiljöfaktorerna kan även kopplas till fysikaliska begrepp, så som exempelvis belysning, buller, ventilation och klimat. Men det kan även handla om ohälsosamma lokaler och tunga lyft (Eile 1997 s. 19, 62-64). I vissa fall kan arbetstagare klaga på den fysiska arbetsmiljön, då den är mer märkbar, när det i själva verket handlar om att de känner sig stressade på grund av den psykosociala arbetsmiljön. Den egentliga stressen har då istället riktats in på något mer konkret, så som exempelvis buller eller belysning (Eile 1997 s. 62).
Begreppet psykosocial arbetsmiljö myntades av Erik H Eriksson år 1959 och är idag ett välkänt begrepp när det kommer till att förklara exempelvis ohälsa och stress (Abrahamsson & Johansson 2013 s. 10). Den psykosociala arbetsmiljön handlar i grund och botten om individens samspel med omgivningen, hur individen utvecklas av samt själv hjälper till att utveckla arbetsmiljön och hur individen påverkas av den arbetsmiljö han eller hon arbetar i (Abrahamsson & Johansson 2013 s. 10). Den psykosociala arbetsmiljön innefattar även alla sociala kontakter inom arbetet med chefer, kunder och kollegor. Men den innefattar även arbetets innehåll och arbetets organisering, om man exempelvis arbetar i grupp eller själv (Bengtsson och Berglund 2017 s. 432). En god psykosocial arbetsmiljö kännetecknas av att ha möjligheten att kunna påverka arbetstakt och arbetssätt (Abrahamsson & Johansson 2013 s. 10). Det har visat sig vara väldigt viktigt att känna att man själv kan påverka sin arbetstakt för att exempelvis kunna känna arbetstillfredsställelse (Eile 1997 s. 61).
Att arbetsplatsen kännetecknas av en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö vinner såväl arbetstagarna, som arbetsgivaren och hela samhället på det (Eile 1997 s. 63). En god sammantagen arbetsmiljö ger möjligheter till social samvaro, sammanhang, yrkesmässig- och personlig utveckling, lärande och en god intellektuell, kulturell och fysisk stimulans (Abrahamsson & Johansson 2013 s. 11). I en god arbetsmiljö finns det även en balans mellan såväl fysiska som psykiska krav, utmaningar och arbetsbelastningar (Abrahamsson & Johansson 2013 s. 11). Det finns även ett tydligt samband mellan att ha uppfattningen om att man har ett meningsfullt och stimulerande arbete och att man har kapacitet till att ha en berikande fritid som även det ger stimulans (Eile 1997 s. 25).
2.3.1 Arbetsmiljölagen
Arbetsmiljölagen 1977:1160 (AML) är en ramlag som innehåller skyldigheter och regler för arbetsgivare och andra som är ansvariga för arbetsmiljön. Lagens huvudsyfte är att förebygga olycksfall och ohälsa i arbetet. Enligt 2 kap. 1 § AML ska arbetsmiljön vara tillfredsställande med beaktning på arbetets natur och den tekniska och sociala utvecklingen i samhället. Enligt denna paragraf ska även arbetsförhållandena på arbetsplatsen anpassas till olika individers olika fysiska och psykiska förutsättningar. Arbetstagarna ska även beredas möjlighet att delta i utformningen av deras egen arbetssituation samt i utvecklings- och förändringsarbetet inom deras egna position. Arbetsinnehållet ska även vara utformat på så sätt att arbetstagaren inte blir utsatt för fysiska eller psykiska påfrestningar som kan resultera i olycksfall eller ohälsa. Det ska även finnas en strävan efter att arbetet ska innebära möjligheter till samarbete, social kontakt, variation, samt ett tydligt samband mellan olika arbetsuppgifter. Det ska även strävas efter att arbetsförhållandena innebär en yrkesmässig och personlig utveckling och till ett yrkesmässigt ansvar samt ett självbestämmande.
Enligt 2 kap. 2 § AML ska arbetet utföras i en säker och sund miljö och enligt 2 kap. 7 § AML ska skydd utges av arbetsgivaren om arbetstagarens ohälsa inte kan skyddas på annat sätt. Enligt 3 kap. 1a § ska arbetsgivare och arbetstagare arbeta tillsammans för att skapa en god arbetsmiljö. Enligt 3 kap. 3 § är det arbetsgivarens ansvar att arbetstagarna har god kännedom om de risker som är kopplade till arbetet samt att se till att arbetstagarna har tillräcklig utbildning för att kunna utföra sitt arbete. Enligt denna paragraf ska även arbetsgivaren se till att arbetstagarna vet vad han eller hon behöver göra för att undvika riskerna som arbetet medför.
Det finns även en föreskrift från Arbetarskyddsstyrelsens Författningssamling 1993:2 (AFS) om våld och hot i arbetsmiljön. Enligt 3 § AFS 1993:2 ska arbetet vara ordnat på ett sätt som gör att risken för att utsättas för hot och våld förebyggs så mycket det går. Enligt 4 § denna AFS ska arbetstagarna ha tillräckliga instruktioner och utbildning för att kunna utföra sitt arbete på ett betryggande sätt. Enligt 8 § samma AFS får inte arbete utföras ensam om det
finns en påtaglig risk för att utsättas för hot om våld eller våld. Enligt 11 § denna AFS ska arbetstagare som utsatts för hot och hot om våld få hjälp med att lindra både fysisk och psykisk skada så fort det är möjligt.
2.4 Känsla av sammanhang
Grundaren till Känsla Av Sammanhang (KASAM) är professorn i medicinsk sociologi Aaron Antonovsky (1923-1994). KASAM syftar till att beskriva de faktorer som bidrar till att människor trots stora påfrestningar ändå förblir friska och teorin utgår från de tre komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet (Antonovsky 2005 s. 9). Antonovsky har kopplat dessa tre komponenter till arbetslivet och tar i sin bok Hälsans
Mysterium upp de faktorer som bidrar till en Känsla Av Sammanhang på sin arbetsplats (s.
153 fff).
Meningsfullhet
Hanterbarhet Begriplighet
Figur 1 KASAM:s tre komponenter 2.4.1 Begriplighet i arbetet
För att ens arbete ska upplevas vara begripligt handlar det enligt Antonovsky (2005 s. 156 f) om att man behöver känna förutsägbarhet i sitt arbete, det vill säga att man förstår hur saker hänger ihop och att man kan “förutspå” vilka situationer som kommer dyka upp i sitt arbete. Tre andra viktiga begrepp när det handlar om begriplighet i arbetet är enligt Antonovsky rollkomplexitet, arbetstrygghet och sociala relationer (Antonovsky 2005 s. 158).
Rollkomplexitet handlar om att arbetstagaren behöver förstå vad sin egen arbetsroll innebär och vad som förväntas av en samt att man har en god uppfattning av vad de övergripande målen med sitt arbete är. Men det handlar även om att man förstår hur olika problem och situationer som uppstår i sitt arbete kan lösas (Antonovsky 2005 s. 157 f).
Arbetstrygghet handlar enligt Antonovsky om flera olika saker. Det handlar exempelvis om arbetstagarens upplevelse om att så länge han eller hon inte bryter mot några regler så kommer han eller hon heller inte få sparken. Men det handlar även om att man som arbetstagare behöver uppleva att ens arbete är nödvändigt och fyller en viktig samhällsfunktion och därav inte betraktas vara överflödigt. Till sist handlar det även om att man behöver uppleva att det företag man arbetar på inte kommer försvinna på grund av att det inte längre är lönsamt (Antonovsky 2005 s. 158).
Sociala relationer i arbetet handlar om en grupptillhörighet och gemensamma värderingar samt att man “talar samma språk” på arbetsplatsen. Om arbetsplatsen präglas av att man “talar samma språk” så kommer kommunikationen på arbetsplatsen vara bra. Arbetstagaren kommer då kunna förstå sina kollegor och tvärtom (Antonovsky s. 159).
2.4.2 Hanterbarhet i arbetet
För att uppleva hanterbarhet i sitt arbete menar Antonovsky (2005 s. 154) att belastningsbalansen är avgörande. Belastningsbalans syftar till att de krav man ställs inför inte får överskrida de resurser man har till sitt förfogande. Krav i arbetet utgörs av sådant som skapar spänningar i arbetet och som kräver resurser för att man ska kunna hantera dem. Resurser i arbete handlar främst om att man har tillräckliga färdigheter, kunskaper och en tillräcklig utrustning för att kunna utföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt. Men resurser kan även utgöras av organisatoriska resurser samt sociala resurser. Organisatoriska resurser handlar om att man upplever att de som organiserar arbetet, det vill säga cheferna, har gjort ett bra arbete med att förse arbetstagarna med rätt utbildning och utrustning. Sociala resurser i arbetet handlar om att man har kollegor som man kan lita på och som hjälper till om man själv misslyckas med något i arbetet (Antonovsky 2005 s. 154).
Om arbetstagaren upplever att han eller hon har saknar resurser i sitt arbete så kan det leda till en överbelastning, vilket utgör det största hotet för hanterbarhet i arbetet. Överbelastning under kortare perioder där man får ta del av oanvända resurser menar dock Antonovsky kan stärka känslan av hanterbarhet, men om överbelastningen blir kronisk så kommer det sänka känslan av hanterbarhet. När det blir fråga om underbelastning kan dock även det vara problematiskt enligt Antonovsky. Om en arbetstagare aldrig får möjligheten att utnyttja sina resurser så kan han eller hon omöjligt uppleva sitt arbete som hanterbart (Antonovsky 2005 s. 155).
2.4.3 Meningsfullhet i arbetet
Meningsfullhet i arbetet menar Antonovsky (2005 s. 152 f) främst handlar om att känna stolthet och glädje i sitt arbete samt att man upplever att man har ett inflytande på såväl andra arbeten som på samhället i stort.
För att känna glädje och stolthet i sitt arbete menar Antonovsky (2005 s. 152 f) att det grundar sig i den sociala värderingen och att den kan delas upp på två olika nivåer, varav en samhällsnivå och en personlig nivå. De sociala värderingarna på en samhällsnivå handlar om vilka belöningar, prestige och makt man får tack vare det yrke som man är verksam i. De sociala värderingarna på en personlig nivå handlar å andra sidan om att man får beröm, tacksamhet och uppskattning för de arbetsinsatser man gör (Antonovsky 2005 s. 153).
Inflytande i sitt arbete handlar enligt Antonovsky (2005 s. 153) främst om att man som arbetstagare själv ska kunna påverka arbetstakt, arbetsordning och vilka uppgifter man ska utföra. Antonovsky menar att ett inflytande över sitt eget arbete bidrar till att man anser att det är värt att engagera sig i. Inflytande behöver dock även ske på en samhällsnivå för att arbetet ska upplevas som meningsfullt. Inflytande på en samhällsnivå handlar dels om hur arbetstagarens eget arbete hänger ihop med andra arbeten. Här handlar det främst om att sitt eget arbete ska skapa samverkande relationer till andra arbeten för att sitt eget arbete ska upplevas meningsfullt. Men det handlar även om att man behöver känna att sitt arbete har ett inflytande på samhället i stort (Antonovsky 2005 s. 153).
3. Metod
I metodkapitlet presenteras inledningsvis förförståelsen kring det valda ämnet. Sedan följer en presentation av val av metod samt en beskrivning av hur urvalet gick till. Därefter sker en
presentation av respondenterna och en beskrivning av utformandet av intervjuguiden samt en
förklaring av hur intervjuerna gått till. Vidare sker en beskrivning av hur bearbetningen av
det empiriska materialet har gått till. Avslutningsvis sker en reflektion kring studiens tillförlitlighet och trovärdighet samt tas etiska aspekter upp.
3.1 Förförståelse
Det som ledde in mig på att skriva om ordningsvakter och deras upplevelser av deras arbetsmiljö grundar sig i att en person i min närhet arbetar som ordningsvakt och att han har delat med sig av många intressanta upplevelser från sitt yrke. Jag upplever även att det idag skrivs många debattartiklar där ordningsvakter blir väldigt hårt kritiserade, samtidigt som jag anser att det inte finns lika mycket att läsa om ordningsvakternas egna upplevelser av yrket. Jag ansåg av den anledningen att det skulle vara av stort värde att göra en undersökning som syftar till att belysa ordningsvakternas arbetssituation utifrån deras egna perspektiv.
Inom forskning är det viktigt att vara medveten om sina egen förförståelse innan man påbörjar en undersökning. Genom att skriva ner sina egna tankar, förutfattade meningar, känslor och antaganden minskar risken för att de ska färga uppfattningen om respondenternas upplevelser och på så sätt förvränga resultatet i studien (Ely 1993 s. 135). Eftersom att en person i min närhet arbetar som ordningsvakt inser jag att jag nog har många förutfattade meningar och antaganden kring yrkesrollen som ordningsvakt och dess arbetsmiljö. Jag har exempelvis uppfattningen om att ordningsvakter inte får den beröm de förtjänar och att allmänheten inte har koll på vilka befogenheter ordningsvakter egentligen besitter. Jag bär även uppfattningen om att ordningsvakter är en väldigt utsatt yrkeskategori på det sätt att de utsätts för mycket arbetsrelaterat våld.
Det jag förväntar mig att hitta i min undersökning handlar först och främst om många arbetslivserfarenheter kopplat till arbetsrelaterat våld. Jag förväntar mig även att ordningsvakterna kommer beskriva att deras arbete kännetecknas av många konflikter, såväl fysiska som verbala. Utifrån KASAM tror jag att ordningsvakterna kommer uppleva olika mycket begriplighet och hanterbarhet i deras arbete. Jag tror dock att alla ordningsvakter upplever att deras arbete är väldigt meningsfullt på det sättet att det utgör en viktig samhällsfunktion.
3.2 Val av metod
När man ska göra en undersökning har man två olika metoder att välja mellan, antingen en kvantitativ metod eller en kvalitativ metod (Trost 2010 s. 32). Kvantitativ metod handlar om att göra statistiska mätningar genom datainsamling medans kvalitativ metod å andra sidan fokuserar på “mjuk-data”, exempelvis åsikter, attityder och känslor där insamlingen vanligtvis sker genom intervju eller observation (Davidson & Patel 2011 s. 13 f). Det som avgör vilken metod man ska använda sig av är syftet med undersökningen. Om syftet med undersökningen är att undersöka hur många, hur ofta eller hur vanligt något är lämpar sig en kvantitativ metod. Om syftet med undersökningen dock är att undersöka människors handlingsmönster, deras sätt att reagera eller deras sätt att resonera så lämpar sig en kvalitativ metod (Trost 2010 s. 32). I detta fall föll det sig väldigt naturligt att en kvalitativ metod skulle väljas, eftersom syftet med studien är att få en djupare förståelse för ordningsvakternas tankar, beteenden och känslor. I undersökningen har intervjuer valts som metod snarare än observation, med anledning av att det lämpar sig bäst då syftet med undersökningen handlar om att djupdyka i ordningsvakternas tankar, attityder och känslor.
3.3 Urval
I kvalitativa studier ska respondenterna vara olika men inom en tydlig ram (Trost 2010 s. 137). I denna undersökning har ordningsvakter som arbetar på olika arbetsplatser och inom såväl paragraf 2 som paragraf 3 områden intervjuats. Ordningsvakterna som medverkar i studien är även i olika åldrar och har olika många års erfarenhet av yrket vilket bidrar till en bred bild av ordningsvakters arbetsmiljö. På grund av det faktum att kvinnliga ordningsvakter är en betydande minoritet så blev det en ofrivillig avgränsning att endast intervjua manliga ordningsvakter.
Undersökningen grundar sig i ett bekvämlighetsurval, vilket innebär att man intervjuar de personer man får tag på och sedan fyller på med respondenter alltefter att man hittar någon ny person att intervjua (Trost 2010 s. 140). I arbetet med att hitta respondenter tog jag även hjälp av en person i min närhet som arbetar som ordningsvakt. De ordningsvakter som uppfyller kriterierna och som har haft viljan att ställa upp har intervjuats. I en viss utsträckning har även en variant av bekvämlighetsurval som kallas för snöbollsmetoden använts i studien. Snöbollsmetoden innebär att man efter intervjun frågar respondenten om han eller hon har något förslag på vem man skulle kunna intervjua härnäst (Trost 2010 s. 141). Nya respondenter uppkom således genom att respondenter efter sin intervju fick berätta vilken/vilka ordningsvakter de trodde skulle vilja ställa upp och som var lämpliga i övrigt. Samtliga respondenter som valdes ut har ordningsvaktsyrket som ordinarie arbete.
3.4 Presentation av respondenterna
Ordningsvakt 1
Ordningsvakt 1 är en man i 20-årsåldern som har arbetat som ordningsvakt i tre år. Denna ordningsvakt har en bakgrund som väktare och valde att utbilda sig till ordningsvakt med anledning av att han ville utvecklas och testa något nytt. Han arbetar idag som ordningsvakt i ett köpcenter, i stadskärnan, på idrottsevenemang, på några olika krogar samt på olika evenemang.
Ordningsvakt 2
Ordningsvakt 2 är en man i 40-årsåldern som har arbetat som ordningsvakt i 17 år. Han har tidigare arbetat som väktare och arrestvakt hos polisen. Han arbetar idag som ordningsvakt på ett köpcenter, några olika krogar samt på olika evenemang.
Ordningsvakt 3
Ordningsvakt 3 är en man i 20-årsåldern som har arbetat som ordningsvakt i fyra år. Han arbetade tidigare som väktare innan han bestämde sig för att han ville utvecklas vidare och därav utbilda sig till ordningsvakt. Han arbetar idag i ett köpcentrum, i stadskärnan, på idrottsevenemang, på några olika krogar samt på olika evenemang.
Ordningsvakt 4
Ordningsvakt 4 är en man i 30-årsåldern som har arbetat som ordningsvakt i åtta år. Han började sin ordningsvaktskarriär i krogdörren och arbetar idag på ett köpcenter, i stadskärnan, på idrottsevenemang, på krog och på olika evenemang.
Ordningsvakt 5
Ordningsvakt 5 är en man i 20-årsåldern som har fyra års erfarenhet som ordningsvakt. Han har en bakgrund som väktare men tyckte att ordningsvaktsyrket lät spännande och valde därför att utbilda sig till ordningsvakt. Han arbetar idag inom tingsrätten, idrottsevenemang samt krog och olika evenemang.
Ordningsvakt 6
Ordningsvakt 6 är en man i 40-årsåldern som har arbetat som ordningsvakt i 18 år. Han har tidigare haft andra arbeten inom andra branscher men blev sedan ordningsvakt tack vare att en bekant frågade om han var intresserad av ordningsvaktsyrket. Han arbetar idag på tingsrätten, idrottsevenemang, på krog samt olika evenemang.
3.5 Utformande av intervjuguide
Vid kvalitativa intervjuer krävs det att man utformar ett frågeformulär, en så kallad intervjuguide (Trost 2010 s. 71). Innan man skapar sin intervjuguide är det viktigt att man är påläst inom ämnet och att man har formulerat ett syfte. Intervjuguiderna till de olika intervjuerna måste inte vara identiska, men de måste vara jämförbara (Trost 2010 s. 71). När man formulerar frågorna till intervjuguiden är det viktigt att se till att de är tydligt länkade till den teori man valt att utgå ifrån (Davidson & Patel 2011 s. 77). I arbetet med denna studies intervjuguide skedde en för-kodning, där valda begrepp och teorier skrevs ner i korthet. På så sätt blev det tydligt hur frågorna skulle se ut när begreppen och teorin bröts ner i intervjufrågor. I utformandet av intervjuguiden lades en stor noggrannhet med att börja med bakgrundsfrågor, exempelvis frågor gällande hur länge de arbetat som ordningsvakter och vilka ställen de arbetar på. Den så kallade “tratt-tekniken” användes även, vilken innebär att man börjar intervjun med stora frågor för att sedan “tratta” ner det till mer specifika frågor (Davidson & Patel 2011 s. 78). I början av intervjuerna ställdes frågor om exempelvis vad de anser vara det allra roligaste respektive allra jobbigaste med deras arbete som ordningsvakt, vilket gav respondenterna stora möjligheter till att tala och formulera sig exakt som de önskade. Efter den första intervjun blev det tydligt att intervjuguiden innehöll många frågor som var ganska lika varandra. På grund av detta korrigerades intervjuguiden på det sättet att den kortades ner och alla liknande frågor samlades på ett och samma ställe. Allt efter intervjuernas gång korrigerades även intervjuguiden utefter vad som kändes nödvändigt. Intervjuguiderna var således inte identiska vid alla intervjutillfällen, men de var ändå jämförbara.
3.6 Genomförande av intervjuer
Det är viktigt att förklara syftet med sin studie innan man påbörjar sina intervjuer (Davidson & Patel 2011 s. 74). Vid tillfrågningen om respondenterna ville ställa upp på en intervju så klargjordes direkt vilka områden som undersökningen berörde och vad de teoretiska utgångspunkter var. Det är även viktigt att tala om för intervjupersonerna att deras uppgifter är strikt konfidentiella (Trost 2010 s. 61). Med konfidentialitet menas att det respondenterna berättar inte förs vidare och att ingen utomstående kommer få reda på vem som gjort eller sagt vad. Anledningen till att respondenterna inte kan vara anonyma beror helt enkelt på att de inte är anonyma gentemot intervjuaren (Trost 2010 s. 61). Innan varje intervju fick respondenterna information om att det de berättar är strikt konfidentiellt. De fick även förtydligat att inga detaljer och namn kommer att publiceras i uppsatsen.
Vad gäller plats för intervjuerna så ska en så ostörd och trivsam plats som möjligt väljas. Det får på den valda platsen inte finnas någon risk att någon annan hör vad som sägs i intervjun (Trost 2010 s. 65). I denna studie gavs alla respondenter utrymme till att själva välja plats för intervjun, men förslag på platser hade förberetts ifall respondenterna inte själva hade något förslag på var intervjuerna kunde hållas. Intervjuerna hölls i två olika konferensrum som
respondenterna själva föreslagit. Det fanns för- och nackdelar med dessa platser, där fördelarna handlar om att konferensrummen utgjorde en trivsam och lugn miljö, men där nackdelarna handlade om att andra personer hade tillgång till lokalerna vilket innebar att det blev ett visst spring i dörren.
En fördel vid intervjuer är att använda sig av ljudinspelning då detta resulterar i att allt respondenten berättar registreras. En nackdel med detta kan dock vara att respondenterna inte pratar lika avslappnat och är väldigt benägna att försöka låta förnuftiga och logiska (Davidson & Patel 2011 s. 87). I denna studie spelades alla intervjuer in, med utgångspunkten att ingen värdefull information skulle missas. Innan varje intervju fick dock alla respondenter frågan om de gav sin tillåtelse till att spela in intervjun, vilket samtliga respondenter gav samtycke till. Respondenterna fick även förklarat för sig att allt inspelat material skulle förstöras när uppsatsen var klar. Även om vetskapen ifall intervjuerna skulle ha blivit mer avslappnade om de inte hade spelats in inte finns så var intervjuerna ändå väldigt avslappnade och hade ett bra flyt.
Kvalitativa intervjuer kan ha en hög eller låg grad av standardisering, det vill säga till vilken grad frågorna och situationen är exakt samma för alla respondenter (Trost 2010 s. 39). I denna studie var det en ganska hög grad av standardisering i de första intervjuerna. Graden av standardisering sänktes dock efter det att fler intervjuer hade hållits, vilket kan bero på att jag som intervjuare blev allt vanare och tryggare i intervjusituationen och därav kunde anpassa intervjun efter varje respondent. I de sista intervjuerna anpassades intervjuerna utifrån respondentens språkbruk och ordningsföljden på frågorna styrdes utifrån respondentens tidigare svar. Under varje intervju hade såväl jag som intervjuare samt respondenten mycket tid på oss vilket medförde att svaren kunde bli så uttömmande och detaljerade som möjligt.
3.7 Bearbetning av materialet
När alla intervjuer var klara påbörjades arbetet med transkriberingen av alla intervjuer, vilket innebär att man lyssnar igenom materialet och skriver ner det som sägs ordagrant. Detta var ett tidskrävande moment då några av intervjuerna var ganska långa, varav den längsta av dem var två timmar och tjugo minuter lång medans resterande intervjuer var en till en och en halv timme långa.
Kodningen av det empiriska materialet har i denna studie tagit inspiration från Grounded Theory, som bildades av två amerikanska sociologer vid namn Glaser och Strauss (Davidson & Patel 2011 s. 31). Grounded Theory handlar om att man studerar verkligheten genom exempelvis intervjuer eller observationer och att man sedan analyserar allt material man samlat in genom att ta fram begrepp och kategorier (Fejes & Thornberg 2019 s. 48). I denna studie användes en öppen kodning vilket innebär att man går igenom materialet rad för rad och markerar olika stycken och summerar dem genom att ge dem olika benämningar och på
så sätt skapar man koder (Fejes & Thornberg 2019 s. 49). Arbetet med att skapa koder i denna studie gick till på det sättet att jag arbetade snabbt och var så öppensinnad och kreativ som möjligt, samtidigt som jag höll mig väldigt nära empirin. Jag försökte att vara så öppen mot empirin som möjligt utan att låta min förförståelse påverka vad och hur jag kodade materialet. Jag strävade även hela tiden efter att hitta så enkla och konkreta benämningar som möjligt på mina markerade stycken. Om jag fastnade vid något stycke valde jag att hoppa över det så länge och återgå till det vid ett senare tillfälle. Exempel på koder jag hittade i mitt empiriska material var sorg, hjälpsamhet, lösningsorienterad och tidsaspekt.
Alla öppna koder ska sedan jämföras med varandra för att man ska kunna urskilja skillnader och likheter. Arbetet med att se likheter mellan koderna bidrar sedan till att kategorier skapas (Fejes & Thornberg 2019 s. 51). I mitt arbete med att skapa kategorier jämförde jag hela tiden kategorierna med varandra för att på så sätt hitta rätt kategori för mina koder. Jag fyllde sedan på dessa kategorier allteftersom jag hittade mer koder i mitt empiriska material. Exempel på kategorier som jag skapade är känslor, relationer och arbetsplatser.
3.8 Tillförlitlighet och trovärdighet
Reliabilitet innebär tillförlitlighet och innebär att det man mäter ska vara stabilt och inte utsatt för slumpinflytelser (Trost 2010 s. 131). Reliabilitetsbegreppet härstammar egentligen från kvantitativ forskning där man mäter något utifrån standardiserade frågor med syftet att man ska få samma resultat vid en likadan mätning vid en senare tidpunkt, ett så kallat test-retest. I kvalitativa sammanhang handlar det dock inte om standardiserade frågor och att man vill uppnå exakt samma resultat vid en senare undersökning. Vid kvalitativa studier handlar det snarare om att se människor som aktörer i olika processer som ständigt förändras, även om vissa uppfattningar är mer stabila över tid. Det handlar således om att människor förändras utifrån vilka nya situationer de möter och vilka nya erfarenheter de samlar på sig. Utifrån dessa nya erfarenheter skapas sedan människornas beteenden, åsikter och föreställningar. Att få ett exakt likadant resultat vid en senare tidpunkt är alltså inte aktuellt inom kvalitativa studier (Trost 2010 s. 131 f). Slumpinflytelser i kvalitativa sammanhang handlar till en stor del om intervjuarens förmåga, då en hög reliabilitet hänger mycket på att intervjuaren inte gör felbedömningar vid analysen av materialet (Davidson & Patel 2011 s. 104) samt upptäcker eventuella felsägningar av respondenterna (Trost 2010 s 131). Men slumpinflytelserna kan även handla om saker som intervjuaren inte har någon kontroll över, exempelvis lyhördhet i lokalen eller spring i dörrarna vilket kan medföra att respondenten inte vågar vara helt ärlig i sina svar (Davidson & Patel 2011 s. 103).
I denna undersökning har ordningsvakter i olika åldrar och med olika många års erfarenhet och arbetsplatser intervjuats. Detta kan ses som något positivt och berikande för undersökningen då det bidrar till många olika perspektiv och synvinklar på ordningsvaktsyrket. Jag tror inte heller att jag skulle få ett exakt likadant resultat (även om
resultatet ändå skulle vara ganska likt) om jag genomförde undersökningen vid en senare tidpunkt med anledning av att ordningsvakterna då samlat på sig nya erfarenheter. För att undvika slumpinflytelser i analysen av intervjumaterialet har det lagts en stor noggrannhet vid att försöka upptäcka olika felsägningar av respondenterna. Det empiriska materialet har även transkriberats ordagrant för att undvika missförstånd och felbedömningar i analysen. Några andra tillfälligheter som är värda att ta upp handlar om att det blev ett visst spring i dörren under ett par intervjuer. Detta beror på att intervjuerna hölls i ett konferensrum som även andra personer hade tillgång till och därav fick intervjuerna avbrytas några gånger på grund av spring i dörren. Det hände även att respondenternas mobiltelefoner ringde ett par gånger under intervjuernas gång. När det var spring i dörren eller en mobiltelefon ringde pausades dock ljudinspelningen tills det att vi återigen befann oss i en helt ostörd miljö. Värt att nämnas kan dock vara att respondenterna möjligtvis blev något mer ofokuserade efter dessa störningsmoment.
Med validitet menas undersökningens giltighet, vilket handlar om ifall man studerat det man faktiskt tänkt att studera. Det ämne man har tänkt studera ska således ha frågeställningar som tydligt kan kopplas ihop med ämnet (Trost 2010 s. 133). Arbetet med att överföra teorier och begrepp till konkreta intervjufrågor kallas för operationalisering (Davidson & Patel 2011 s. 54). I denna studie har det varit av yttersta vikt att intervjuguiden ska vara tydligt kopplad till den teori och de begrepp som tas upp i teoriavsnittet. I arbetet med operationaliseringen har det lagts en stor noggrannhet i att ta ut nyckelorden ur teorin Känsla Av Sammanhang och dess tre faktorer; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet likaså som ur fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Tack vare detta har intervjufrågorna blivit tydligt länkade till teoriavsnittet.
3.9 Etiska aspekter
Inom forskning finns det fyra olika krav som man måste beakta för att skydda de individer som deltar i undersökningen. Dessa krav utgörs av informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Det första kravet som utgörs av informationskravet handlar om att man ska tala om syftet med studien för berörda personer (Vetenskapsrådet 2002 s. 6 f). Angående informationskravet har alla respondenter fått reda på syftet med studien och att det är en C-uppsats det handlar om innan deras intervjuer hölls. Det andra kravet som utgörs av samtyckeskravet handlar om att respondenter själva ska få bestämma över sin medverkan i studien (Vetenskapsrådet 2002 s. 9). I denna studie har det lagts en stor vikt vid samtycke i undersökningen och det har betonats att deltagandet är frivilligt och att de när som helst kan avbryta sin medverkan om de så önskar. Det tredje kravet, konfidentialitetskravet, handlar om att alla uppgifter om respondenterna ska vara konfidentiella och att uppgifterna ska bevaras på ett sådant sätt att utomstående inte kan ta del av uppgifterna (Vetenskapsrådet 2002 s. 12). Uppgifterna från respondenterna har i denna studie varit lösenordsskyddade vilket har undanröjt möjligheten för obehöriga att ta del av
uppgifterna. Det har även lagts en stor noggrannhet i att inte uppge för detaljerade beskrivningar om exempelvis platser eller specifika händelser i uppsatsen, då det skulle kunna röja respondenternas identiteter. Det fjärde kravet som utgörs av nyttjandekravet handlar om att insamlandet av uppgifter endast får användas till forskningens ändamål och inte i några andra sammanhang (Vetenskapsrådet 2002 s. 14). Respondenterna har angående detta krav fått vetskapen om att det inspelade materialet endast kommer brukas i uppsatsen och att materialet därefter kommer att förstöras.
4. Analys och resultat
I detta kapitel kommer studiens resultat att presenteras och analyseras. Det empiriska
materialet kommer korsbefruktas med den teori som tidigare tagits upp. Inledningsvis sker en
beskrivning av ordningsvakternas upplevelse av konflikter, arbetsrelaterat våld, stress och
stressreaktioner samt rädsla i arbetet. Vidare tas ordningsvakternas upplevelser av deras
fysiska och psykosociala arbetsmiljö upp. Slutligen sker en analys av vilka faktorer som
främjar respektive hämmar ordningsvakternas upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och
meningsfullhet i arbetet.
Efter sex intervjuer med sex olika ordningsvakter har en nyanserad bild av ordningsvaktsyrket presenterats. Arbetet som ordningsvakt verkar vara ett mångfacetterat yrke med många och höga förväntningar från allmänhetens sida. Arbetet som ordningsvakt innefattar inte endast att upprätthålla den allmänna ordningen, vilket är den primära arbetsuppgiften, utan handlar även om att exempelvis hjälpa till när något barn är bortsprunget, hjälpa till vid akuta sjukdomsfall och vara behjälpliga vid brand. Samtliga ordningsvakter uppger att de är nöjda med sitt val av yrke men samtliga ordningsvakter uppger även att det kommer med många risker.
Egenskaper som en bra ordningsvakt bör ha utgörs enligt ordningsvakterna av att man ska vara rättvis, ödmjuk, bestämd, lugn, social, tålmodig och kunna tempoväxla. Att vara lugn och social samtidigt som man är bestämd lyfts fram som de viktigaste egenskaperna enligt ordningsvakterna. Citatet nedan illustrerar hur en av respondenterna anser att man bör vara som ordningsvakt:
Man ska vara prestigelös, man ska ha rätt attityd och kunna se personen bakom fasaden. Man ska inte tro sig vara bättre än någon annan, man ska ha inställningen att man kan lära sig något av alla människor. Man kommer långt på att vara ödmjuk men bestämd, man ska inte vara någon tuffing. Man måste vara mogen. Man måste ha skinn på näsan och våga säga ifrån och stå på sig. Och ha tålamod när människor försöker testa ens gränser för att se hur långt de kan pressa en. En gnutta humor skadar inte. Måste kunna hantera att se tragiska händelser, så som dödsfall och misär. Man är ju alltid först på plats.
Hur det är att vara ordningsvakt överlag har ordningsvakterna många olika tankar om. Samtidigt som de upplever att det är ett väldigt givande och roligt arbete så finns det även en baksida med det vilket handlar om upplevelsen av de som yrkeskår blir väldigt granskade av allmänheten och får ta emot väldigt mycket kritik. Ordningsvakterna lyfter även fram att
