Samhälle, kultur och identitet
Examensarbete i fördjupningsämnet
samhällsorientering och lärande
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Implementering av digitala verktyg
i SO-undervisning
The implementation of digital tools in Social science
Narisa Jensen
Stiliani Notou
Examen och poäng (Grundlärarexamen 240hp) Datum för slutseminarium: (2019-06-12)
Examinator: Martin Lund Handledare: Erica Li Lundqvist
Förord
Med detta examensarbete avslutar vi vår grundlärarutbildning med inriktning i årskurs 4–6 med fördjupningsämnet samhällsorientering på Malmö Universitet. Arbetet omfattar 15 högskolepoäng och har inriktning på vårt fördjupningsämne. Vi hoppas ha inspirerat och bidragit med användbar information till blivande och nutida lärare som arbetar med digitala verktyg i sin undervisning. Det är ett ämne som vi båda har ett stort intresse av och vill arbeta med i vårt framtida yrke som lärare. Detta arbete har vi utfört gemensamt och vi båda ansvarar för allt som skrivits, dock har vi valt att fokusera på olika delar för att underlätta skrivprocessen. Narisa Jensen har inriktat sig på intervjuer, teoretisk ram, tidigare forskning samt metod. Stiliani Notou har inriktat sig på transkribering, resultat, analys samt diskussion. Vi vill även passa på att tacka vår handledare Erica Lundqvist för stöttning och handledning genom arbetets gång, samt lärarna och eleverna som ställt upp som intervjupersoner i vår undersökning.
Sammanfattning
Denna undersökning går ut på att ta reda på hur lärare kan arbeta med digitala verktyg i SO-undervisning på ett sätt som främjar elevers kunskapsinhämtning samt vilka effekter användning av digitala verktyg har på elevernas lärande. För att komma fram till ett resultat har vi gjort en kvalitativ och kvantitativ undersökning, vilket har benämningen ”mixed method”. Vår undersökning är baserad på intervjuer med fyra SO-lärare i Malmö kommun, samt enkätundersökningar med eleverna från respektive skolor. Resultatet som vi fick fram utifrån vår egen undersökning och tidigare forskning är att användandet av digitala verktyg förbättrar undervisningen och förståelsen bland elever. Undervisningen blir tydligare och de digitala verktygen har en stöttande funktion för elevers lärande, särskilt för elever med läs-och skrivsvårigheter. En aspekt av digitala verktyg som framgick tydligt både i vår undersökning men även i tidigare forskning är att användning av digitala verktyg har en positiv effekt i lärandet. En ytterligare aspekt av digitala verktyg som framgick är att digitala verktyg även kan ha en negativ effekt på elevers lärande och kunskapsinhämtning. En försämrad motorik och missbruk av
digitala verktyg i undervisning är de negativa effekter som framkommit i vår undersökning.
Nyckelbegrepp: Digitala verktyg, stöttning, kunskapsinhämtning, lärande, bildstöd, stödstruktur, SO-undervisning.
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 6 2. SYFTE ... 7 3. BAKGRUND ... 8 3.1VAD ÄR DIGITALA VERKTYG? ... 8 4. TEORETISK RAM ... 104.1GRUNDLÄGGANDE FÖR SOCIOKULTURELLA PERSPEKTIVET ... 10
4.1.1 Lärande och kulturella redskap ... 10
4.1.2 Diskussion om Vygotskijs teori ... 11
4.2STÖTTNING ... 11
4.2.1 Diskussion kring stöttning ... 12
4.3EUMO-MODELLEN ... 12 4.3.1 Diskussion om EUMO-modell ... 13 5. TIDIGARE FORSKNING ... 14 6. METOD ... 17 6.1KVALITATIV METOD ... 17 6.1.1 Intervju ... 17 6.2KVANTITATIV METOD ... 18 6.2.1 Enkät ... 18 6.3URVAL ... 19 6.4METODDISKUSSION ... 20 6.5FORSKNINGSETIK ... 20 7. RESULTAT ... 22 7.1LÄRARE 1 ... 22 7.2LÄRARE 2 ... 23 7.3LÄRARE 3 ... 24 7.4LÄRARE 4 ... 25 7.5ENKÄTUNDERSÖKNING ... 26 8. ANALYS ... 30
8.1LÄRARNAS ANVÄNDNING AV DIGITALA VERKTYG MED KOPPLING TILL EUMO-MODELLEN ... 30
8.1.1 Digitala verktyg ersätter pennor och papper ... 30
8.1.2 Gleerups – Utveckla ... 31
8.1.3 Google Classroom – Omdefiniering ... 31
8.2DIGITALA VERKTYG SOM STÖTTNING ... 31
8.3KOLLEGIALT LÄRANDE ... 33
8.4LÄRANDET OCH MOTORIK ... 33
8.5ELEVERNAS PERSPEKTIV ... 34
9.1HUR KAN LÄRARE ARBETA MED DIGITALA VERKTYG I SO- UNDERVISNING PÅ ETT
SÄTT SOM FRÄMJAR ELEVERS KUNSKAPSINHÄMTNING? ... 36
9.2VILKA EFFEKTER HAR DIGITALA VERKTYG PÅ ELEVERS LÄRANDE? ... 37
9.2.1 Utifrån intervjuer ... 37
9.2.2 Utifrån elevernas synpunkter ... 38
9.3DISKUSSION ... 38 9.3.1 Resultatdiskussion ... 38 9.3.2 Fortsatt forskning ... 40 REFERENSER ... 41
1. Inledning
Dagens samhälle präglas alltmer av informationsflöde, ökad användning av digitala verktyg och en allt snabbare förändringstakt. För att kunna hinna ikapp den snabba förändringen behöver skolan därmed implementera användning av digitala verktyg i undervisningen. Med detta sagt har regeringen gett Skolverket ett uppdrag att lämna förslag som skulle kunna förbättras i styrdokumentet. Skolverket har gett ett förslag som säger att undervisningen ska stärka elevernas digitala kompetens genom att använda digitala verktyg i undervisningen (Skolverket, 2019).
I en rapport skriver Skolverket att ”tillgången till datorer i grundskolan ökat sedan 2015” (Skolverket 2019 s.2). Vidare skriver Skolverket att ökningen medför både positiva och negativa konsekvenser för både lärare och elever. För elevernas del betyder ökningen att elever har tillgång till egen dator i skolan. Däremot finns det lärare som saknar den kompetens som krävs för att kunna ge elever en undervisning med god kvalitet i användning av digitala verktyg. För lärarnas del betyder ökningen därför ett större behov av kompetensutveckling för användning av digitala verktyg.
Lärarna som saknar kompetensutveckling upplever oftast tekniska problem vid användning av digitala verktyg. Detta leder i sin tur till att merparten av
undervisningstiden går åt att reparera felet.
Med den anledningen anser vi som blivande lärare att det är vårt ansvar att
arbeta med digitala verktyg på bästa sätt för att främja elevers kunskapsinhämtning. Därför är det av största vikt att vi gör det bästa vi kan för att förbereda oss inför framtiden med kunskaper om digitala verktyg för att kunna främja elevernas kunskapsinhämtning i undervisningen.
2. Syfte
Den utmanande delen i att arbeta med digitala verktyg i SO-undervisning är på vilket sätt lärare kan använda de digitala verktygen för att främja elevernas
kunskapsinhämtning. Finns det saker som en lärare bör tänka på? I vilka fall gynnar det eleverna? Detta är några av de frågor som både vi och säkerligen många andra lärare eller blivande lärare funderar över. Därför har vi valt att undersöka hur lärare arbeta med digitala verktyg i SO-undervisning och i hopp om att kunna sprida kunskap om hur man kan arbeta med digitala verktyg på ett sätt som främjar elevers
kunskapsinhämtning samt inspirera nutida och framtida lärare, bland annat oss själva. Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur lärare använder digitala verktyg sin SO-undervisning, samt ta reda på hur användning av digitala verktyg påverkar elevernas lärande. Vi har därmed formulerat frågeställningar som vi kommer att använda oss av som en utgångspunkt för vår undersökning. Dessa är följande:
• Hur kan lärare arbeta med digitala verktyg i SO undervisning på ett sätt som främjar elevers kunskapsinhämtning?
• Vilka effekter har digitala verktyg på elevers lärande?
3. Bakgrund
År 2018 reviderade skolverket läroplanen 2011 som beskriver att undervisningen ska innehålla digitala verktyg (Skolverket 2019 s.5). Därför är frågan om digitala verktyg bör introduceras inte längre en aktuell diskussion. Idag är frågan mer om hur digitala verktyg ska användas för att främja elevers lärande. Eftersom dagens samhälle präglas av digitala medier och teknologier, är samtida forskning i stort överens om att detta kan ha en påverkan på utbildningen (Utbildningsdepartement 2017 s.3).
Sverige ligger väldigt långt fram i utveckling när det kommer till användning av digitala verktyg i skolan och är topprankad som landet med flest datorer per 100 elev i årskurs 8 (SOU 2015:28). Även om Sverige ligger långt fram i användningen av digitala verktyg i undervisning, är digitala verktyg ett område som utvecklas och expanderas dagligen. Spridningen av digitala verktyg medför att lärares digitala kompetens måste utvecklas för att kunna leva upp till läroplanens krav. Går man tillbaka några år till när datorn infördes i skolan på 1990-talet, var synen på kunskap om digitala verktyg inte
densamma som den man har idag. På skolan ansåg man att exempelvis datorn inte var något särskilt som skulle kräva extra kunskap. Datorn tolkades som ett verktyg som skulle användas på samma sätt som papper och penna och inte något utöver detta (Löfving, 2012 s.67). Idag används digitala verktyg i stort sett i all undervisning och många skolor har även fortbildning inom IT för att göra personalen bekant med deras användning. Anledningen till att det är viktigt att lärare har kompetens inom digitala verktyg är att kompetensen påverkar undervisningen och elevernas
kunskapsinhämtning. På så vis är det viktigt att digitala verktyg används på rätt sätt och att läraren är medveten om när och hur de digitala verktygen stöttar undervisningen och främjar elevernas kunskapsinhämtning (Löfving, 2012 s.67).
3.1 Vad är digitala verktyg?
Definitionen av begreppet ”digitala verktyg” omfattar alla tekniska hjälpmedel som mobiltelefon, dator, applikationer, surfplattor och smartboard. Dessa verktyg har en
stöttande funktion i vår vardag och definieras därför som ett hjälpmedel (Eklöf & Kristensson, 2017 s.14). I vår undersökning kommer begreppet “digitala verktyg” främst att referera till datorer, PowerPoint, surfplattor och läroplattformen Google Classroom.
4. Teoretisk ram
4.1 Grundläggande för sociokulturella perspektivet
Det sociokulturella perspektivet är en teori som skapats av psykologen Lev Vygotskij (1896–1934). Hans teori har sedan dess utvecklats av många forskare, speciellt inom pedagogiken och skolväsendet. Bland de som har uttolkat Vygotskijs teori är Säljö (2000).
En grundtanke för ett sociokulturellt perspektiv är att lärande och utveckling kan ske både individuellt och i gemensamma sammanhang (Säljö 2014 s.251). I perspektivet ingår det historiska och kulturella synsättet där fokus ligger på sambandet mellan individens lärande och de kulturella omständigheter som individen lever i. Säljö (2000 s.14) lyfter ett exempel som förtydligar betydelsen av begreppet kultur som lyder: ”I ett samhälle som inte använder sig av skrift – en talspråkskultur – måste en stor del av den tid som avsätts för lärande ägnas åt att lära utantill – att memorera” (Säljö 2000 s.14). Säljö (2000 s.14) syftar på att kulturen i det samhälle vi lever i blir en spegelbild av vårt lärande. Liksom i exemplet ovan, när ett samhälle använder mest talspråk blir det automatisk att lärande mestadels sker genom att elever memorerar information. Vidare skriver Säljö (2000 s.15–16) att människan har en förmåga att memorera mycket information men att det inte är mängden information eller text som har en betydelse för lärandet. Vad som spelar roll för lärande är människans analys- och
resonemangförmåga, genom gemensamma sammanhang och sociala interaktioner kan en människa anamma stora mängder information som hen sedan tolkar och gör till sin egen. På så vis kan en människas förmåga att kunna tolka och reflektera utvecklas ur ett sociokulturellt perspektiv.
4.1.1 Lärande och kulturella redskap
Säljö (2000 s.18) skriver att människoarten (fysisk sett) är svagare och långsammare jämfört med andra arter. Vad gäller intellekt är människor inte heller mycket bättre.
gånger har människor svårt att föra logiska resonemang. Dessutom lyfter Säljö (2000 s.19) upp en formel som bevisar att människans minne har en begränsad kapacitet. Det vill säga att rent biologiskt har människan inte utvecklats särskilt mycket genom årtusendena. Däremot har det skett förändringar i redskap och verktyg som gör att människor lättare kan hantera stora mängder av information. Dessa redskap och verktyg kan exempelvis vara penna, papper, böcker, dator och iPad. Dessa är kulturella redskap som har utvecklats för att bland annat hjälpa människor med bristande förmågor. Det kan gälla språkliga, intellektuella, eller fysiska bristande förmågor (Säljö 2000 s.19). På samma sätt används digitala verktyg som ett kulturellt redskap i undervisningen, för att bland annat stötta elever med läs- och skrivsvårigheter samt elever med svenska som andraspråk.
4.1.2 Diskussion om Vygotskijs teori
Vygotskijs teori om lärande genomsyrar vår lärarutbildning och vi anser att teorin har en bredd som kan användas för att förstå hur lärande och utveckling fungerar hos eleverna. Vygotskijs teori om lärande och kulturella redskap kommer användas som ett underlag i denna uppsatts analys. Teorin kommer även användas för att förklara varför digitala verktyg är nödvändiga för elevernas lärande i SO-undervisning.
4.2 Stöttning
En annan teori som vi valt att använda i vår forskning är den kognitiva teorin med vikt på begreppet ”scaffolding” som översatt till svenska betyder stöttning. Jerome Bruners teori (2006) om stöttning grundar sig i att läraren ska bygga upp en grund åt eleverna som de sedan kan utvecklas vidare från på egen hand.
Syftet är att vägleda eleverna genom att använda sig av en anpassad lärandeprocess där man bygger upp en struktur och rutin som eleverna sedan följer samt på ett indirekt sätt förbereds till att fortsätta på egen hand. Det ska ske i en miljö som är anpassad till elevens individuella behov och där eleven får det stöd som krävs för att uppnå sitt mål. För att detta ska kunna ske måste läraren vara medveten om vart eleven befinner sig kunskapsmässigt samt hur eleven gradvis ska bli utmanad för att ta sig till nästa nivå
utan att det blir för stort eller för litet glapp i deras kunskapsinhämtning. Utmaningen blir att elever konstant ta sig till nästa nivå på ett så naturligt sätt som möjligt samt att läraren ständigt befinner sig steget före i utvecklingen. Lärarens stöd och vägledning minskar i takt med att eleven blir allt mer medveten och självständig och kan i slutändan klara sig på egen hand (Bruner, 1978, s. 19). Bruners teori om stöttning kommer att kopplas till denna undersökning kring hur digitala verktyg kan användas som stöttning i SO-undervisning.
4.2.1 Diskussion kring stöttning
Vi har valt att använda oss av teori om stöttning i denna undersökning eftersom vi anser att digitala verktyg är en stöttning som kan användas för elevers kunskapsinhämtning. Bruner lyfter fram vikten av att läraren ska stötta och vägleda eleverna enligt deras behov och förutsättningar. I denna uppsats framförs begreppet stöttning genomgående och vi finner Bruners tankesätt och förklaring kring stöttning och individuella behov användbar och relevant till ämnet digitala verktyg.
4.3 EUMO-modellen
EUMO-modellen är en modell som har skapats av Puentedura för att kunna implementera digitala verktyg i skolundervisningen. Vid översättning till svenska användes boken Lyckan med digitala verktyg i skolan skriven av Steinberg (2013). Modellen översatt till svenska blir Ersätta, Utveckla, Modifiera och Omdefiniera. Syftet med EUMO-modellen är att väcka lärarnas medvetenhet kring användning av digitala verktyg som på bästa möjliga sätt kan främja elevernas lärande. Modellen innehåller fyra olika nivåer som fokuserar på olika områden vid användning av digitala verktyg. De två första nivåerna (Ersätta och Utveckla) fokuserar på att förbättra och förenkla undervisning genom användning av digitala verktyg. De två sista nivåerna (Modifiering och Omdefiniering) handlar om att använda digitala verktyg för att skapa uppgifter som inte är möjliga att slutföra utan digitala verktyg.
1. Ersätta
Ett exempel kan vara att läraren låter elever skriva en utredande text på en dator istället för papper och penna. Datorn är enbart en ersättning för papper och penna och har således ingen påverkan på innehållet i elevernas text (Steinberg 2013 s.17). 2. Utveckla
Den andra nivån handlar om att digitala verktyg ska förbättra kvaliteten i de arbetsuppgifter som eleverna utför. Det kan exempelvis innebära att elever har möjlighet att få sin text uppläst med hjälp av talfunktion. Denna nivå handlar om att förbättra undervisningen genom användning av digitala verktyg (Steinberg 2013 s.17– 18).
3. Modifiera
Den tredje nivån handlar om att läraren använder digitala verktyg för att skapa en social lärandemiljö för elever. Syftet med denna nivå är att elever ska få en möjlighet att bli medvetna om sitt eget lärande, genom att låta elever interagera och dela tankar mellan varandra (Steinberg 2013 s.18).
4. Omdefiniering
Den sista nivån handlar om att läraren väljer ett arbetsområde eller arbetssätt som är omöjlig att genomföra utan digitala verktyg. Det kan exempelvis handla om att elever genomför en muntlig presentation med hjälp av digitala verktyg som de i sin tur
publicerar på nätet. Med hjälp av digitala verktyg kan eleverna förmedla sin kunskap på ett sätt som andra kan ta del av, med möjlighet att lämna respons (Steinberg 2013 s.19).
4.3.1 Diskussion om EUMO-modell
En kritik mot EUMO-modellen är att det inte går att se om det har skett någon
förändring i elevernas lärande vid användning av modellen. Det går inte heller att se ett resultat av elevernas förståelse med anknytning till användning av digitala verktyg. Trots kritiken anser vi att EUMO-modellen har en konkret koppling till användningen av digitala verktyg. Syftet med modellen är att synliggöra på vilket sätt lärare arbetar med digitala verktyg och hur digitala verktyg kan användas i undervisningen för att främja elevernas lärande.
5. Tidigare forskning
I sin undersökning ”Den svårfångade motivationen: elever i en digitaliserad lärmiljö” (2016) använde Blomberg både gruppintervju och enkätundersökning, en så kallad ”mixed method”. Han utförde en undersökning på tre olika skolor med hjälp av mixed method. Först intervjuade han enstaka lärare i grupp sedan gjorde han
enkätundersökning med elever mellan åldern 15–16. Syftet med Blombergs
undersökning är att ta reda på vad elever på gymnasienivå anser är motiverande för deras lärande och om användningen av digitala verktyg kan främja deras motivering för skolarbetet. Enligt undersökningen ansåg eleverna att digitalisering har bidragit till ökad motivation och självständighet i deras lärande. Digitala verktyg har även gjort det lättare för eleverna att genomföra skolarbeten. Vidare skriver Blomberg (2016 s.241) att det finns andra faktorer som spelar roll för elevernas motivation. Dessa är faktorer som till exempel: tydlig struktur, varierad undervisningsmetod, elevernas egen inställning och lärarens kompetens. Vi anser att Blombergs forskning har en koppling till denna undersökning på det sättet han lyfter, hur digitalisering påverkar elevernas motivering i skolan. Dessutom är Blombergs mixed method en inspiration till vår undersökning.
I sin rapport ”Digitalisering i skolan – en kunskapsöversikt” skriver Hylén (2013 s.19) att en internationell studie har gjort en jämförelse mellan studieresultat hos elever som har tillgång till egen dator med studieresultat hos elever som inte har tillgång till en egen dator. Resultatet visar att elever som har fått tillgång till egen dator presterar mycket bättre i skolan än elever som inte har tillgång till dator. Studien visar att digitalisering kan användas i flera ämnen och kan användas till mer än bara
informationssökning. Hylén (2013 s.54) skriver att av faktorerna för att kunna införa digitalisering i undervisningen är att elever får en egen dator i skolan, eller en så kallad en till en undervisning.
I sin avhandling ”Literacypraktiker i det digitaliserade klassrum” skriver Molin (2016) om elevernas literacy och motivation i samband med användning av digitala verktyg. Användning av digitala verktyg gäller främst projekt och informationssökning och resultatet av användningen har inte visat någon ökning av elevernas lärande. Molin (2016 s.9) skriver att användning av digitala verktyg
har visat positiva effekter på elevernas motivation. Vidare lyfter hon en tidigare studie som visar att tillgång till datorer inte har förändrat elevernas
studieresultat. Med det sagt har tillgång till dator endast en påverkan på
elevernas intresse för undervisningen och inte deras inlärning. Molin (2016 s.60) skriver vidare att vissa studier är väldigt svårtolkade och att läsaren inte riktigt kan tolka resultatet som positivteller negativt. Vi anser därför att Molins forskning är intressant eftersom hon diskuterar både de möjligheter och svårigheter som finns med digitalisering.
En ytterligare studie om digitala verktyg som har genomförts är ”Pros and Cons: handwriting versus digital handwriting” skriven av Boström och Dahlström (2017). Studien har genomförts i en klass på mellanstadiet. Klassen som forskarna valde att undersöka var en klass med blandade elever, varav 10 av 16 elever hade svenska som andraspråk. Ämnet som användes i undersökningen var narrativa texter.
Undersökningen gick ut på att elever ska skriva tre olika narrativa texter med hjälp av olika redskap. Den första med penna och papper, den andra med iPad med talfunktion och den tredje med en vanlig iPad utan talfunktion. Forskarna använde sig av en strukturerad observationsmetod för att undersöka hur elever arbetar med texterna med de olika redskapen. Sedan började de analysera samtliga texter med hjälp av en
skrivmodell som de kallar ”The wheel of writing” (Boström och Dahlström 2017 s.148). Författarna undersökte och jämförde texterna utifrån stavning, grammatik, ordval och textens struktur. Utifrån texten analyserade forskarna även hur elevers lärande påverkas med hjälp av en annan modell som de kallade ”The ideational function and four
different process types”:
Material processes are the most common process type of narrative text. The term material means that this process changes something in the outer world. Simply put, something happens. If the material is about processes that occur in the physical and material world, mental processes express the opposite: what happens within people, such as feelings. Verbal processes indicate someone saying something with signs, or verbally. Relational processes describe how people or things are related to each other. (Boström och Dahlström 2017 s.149)
Författarna kommer fram till att vid användning av iPad med talfunktion kunde elever med svenska som andraspråk skriva en längre text än en text skriven för hand.
Dessutom kunde författarna se en tydlig struktur och språknoggrannhet i texten. Språknoggrannhet syns även hos elever med svenska som förstaspråk. Boström och Dahlström (2017 s.156) kopplar ihop de fyra olika processerna i resultatet och beskriver att den materiella processen dominerar elevernas arbetssätt vid användning av iPad. Författarna menar att de mentala, verbala och relationella processerna dominerar elevernas arbetssätt när elever skriver för hand (Boström och Dahlström 2017 s.156). En förklaring som författarna anger är att användning av digitala verktyg hjälper elever rent språkmässigt att skriva en bättre text tack vare iPadens talfunktion samt
autokorrigeringsprogram. Särskilt vad gäller elever med svenska som andraspråk och elever med läs- och skrivsvårigheter (Boström och Dahlström 2017 s. 157). Vidare skriver Boström och Dahlström (2017 s.157) att texter skrivna för hand innehåller mer känslobeskrivningar, tankar och dialog än texter skrivna med iPad. Med detta menas att elever är mer sakliga när de skriver på iPad, då fokus ligger mer på skrivandet än innehållet. När elever skriver för hand ges det mer utrymme för reflektioner och tankar kring innehållet. En annan möjlig förklaring som författarna anger är att människans långsamma kroppsliga processer gör att elever hinner tänka och analysera sin text. Författarna framhäver att detta kan bero på länken mellan handen, hjärnan, motorik och minnet.
En likhet mellan Boströms och Dahlströms studie och denna undersökning är att forskarna tydliggör för- och nackdelar med användning av digitala verktyg, vilket är ett av denna undersökningens mål. Studien är relevant för denna undersökning som på liknande sätt kommer att lyfta för- och nackdelar med användning av digitala verktyg. Utifrån samtlig forskning vill vi sammanfattningsvis framföra att det finns en hel del samband mellan den nämnda forskningen och vår egen undersökning. Mycket forskning kring digitala verktyg behandlar hur digital användning kan motivera elevernas lärande i skolan, samt vilka för- och nackdelar det finns med digitala verktyg. De perspektiv som inte nämndes är hur lärare kan arbeta med digitala verktyg i SO-undervisning. vår undersökning behandlar endast ämnet SO-undervisning och inte generellt om digitala verktyg.
6. Metod
I enlighet med vårt syfte har vi valt att använda oss av en så kallad ”mixed method”. Metoden innebär att kombinera både kvalitativa och kvantitativa metoder för att få en helhetsbild i undersökningen. Informationsinsamlingen baseras på intervjuer och enkätundersökningar som har ägt rum på fyra olika grundskolor mellan årskurs 4–6 i Malmö kommun. Hesse-Biber (2012 s.3) skriver att användning av mixed method kan ha olika utgångspunkter beroende på vilket syfte undersökningen har. Vårt syfte med användning av mixed method är att skapa validitet i undersökningen samt att införskaffa en djupare förståelse för hur lärare använder digitala verktyg i sin SO-undervisning. Enligt Hesse-Biber kallas denna metoden inom mixed method för triangulation (Hesse-Biber 2012 s.3). Utöver validitet i undersökningen är vårt syfte även att få fram olika perspektiv på användning av digitala verktyg. Med triangulation som utgångspunkt kommer vi att använda oss av en kvalitativ metod för att samla information om lärarnas erfarenheter kring digitala verktyg. En kvantitativ metod kommer användas för att mäta elevernas uppfattning om hur det kan förhålla sig vid användning av digitala verktyg i SO-undervisning.
6.1 Kvalitativ metod
I samband med mixed method diskuterar John Cresswell (2014) i sin bok Research design skillnader mellan kvalitativ och kvantitativ metod. Cresswell (2014, s.19) förklarar att kvalitativ metodik används med syfte att upptäcka och skapa en förståelse för enskilda personers uppfattning av samhället. En fördel med att arbeta med en kvalitativ metod i denna undersökning är att vi får en detaljerad beskrivning av deltagarnas erfarenheter, vilket enligt Cresswell (2013) gör att svaren blir mer
realistiska. Med tanke på att undersökningen har ett lågt antal deltagare kan resultatet av den kvalitativa undersökningen ej generaliseras.
6.1.1 Intervju
Vi har valt att genomföra kvalitativa forskningsintervjuer. Olsson och Sörensen (2012 s.132) förklarar att det kan finnas olika typer intervjuer respektive samtal. Vi valde att
arbeta med empiriskt samtal om vardagsvärlden och utgick ifrån en semistrukturerad intervju. Olsson med flera författare (2012 s.132) förklarar att under en semistrukturerad intervju ställs först alla förberedda huvudfrågor, därefter kan följdfrågor ställas utifrån på deltagarens svar på huvudfrågorna.
Vi förberedde frågorna innan det aktuella intervjutillfället. Vi utgick från dessa frågor men hade följdfrågor beroende på intervjupersonens svar. Till intervjun använde vi oss av röstmemo-inspelning för att spela in samtalet. Vi förklarade vid starten av intervjun att personliga uppgifter och skolans namn inte kommer att nämnas i undersökningen. Sedan påbörjade vi intervjun som varade i ca 15–20 minuter per person, vilket var mindre än tänkt. Eftersom vi fick svar på våra frågor kände vi inte att vi behövde hålla en längre intervju och avslutade våra intervjuer när deltagarna har svarat på alla våra frågor.
6.2 Kvantitativ metod
I sin bok Research Design förklarar Cresswell (2014 s.19) att kvantitativa metoder används i syfte att mäta och få fram statistik som sedan kan analyseras och används för att besvara en undersöknings problematik. Cresswell (2013) har även diskuterat för- och nackdelar med användning av kvantitativ metod. En fördel som finns med att använda kvantitativa metoder är att den som undersöker har möjlighet att undersöka ett stort antal människor, vilket ger undersökningen ett bredare perspektiv då det finns fler svar att utgå ifrån (Cresswell 2013). Vidare menar Cresswell (2013) att det är intressant att kombinera denna statistik med de olika erfarenheter samt beskrivningar som kan skaffas med hjälp av en kvalitativ metod för att därefter kunna jämföra likheter och skillnader mellan kvantitativa och kvalitativa metoder. Dock kan en kvantitativ metod inte bidra till en djupgående förståelse för kontexten av deltagarnas svar.
6.2.1 Enkät
Som kvantitativ metod valde vi att genom en enkätundersökning mäta elevernas uppfattning om hur digitala verktyg påverkar deras lärande. Enkäten utformades med hjälp Google Formulär. Olsson med flera författare (2012 s. 148) skriver hur en
enkätundersökning kan utformas och tar upp olika sätt att formulera frågor, såsom öppna frågor, entydiga frågor, ledande frågor och dubbla frågor. Öppna frågor
formuleras på ett sätt som är ”öppet” det finns inget rätt eller fel i svaren, dessutom ska svaren skrivas i klartext. En entydig fråga formuleras på ett sätt som är tydligt och är ej ledande för deltagarna. Dessutom ska även svarsalternativen vara lika entydiga som frågorna. Exempel på sådana frågor kan vara: ”Har du en egen dator i undervisningen?” Svarsalternativen i detta fall skulle kunna vara ”ja”, ”nej”, eller ”kanske”. Vidare lyfter författarna fram att en undersökare bör undvika ledande frågor för att undvika
missledande svar i enkätundersökningen (Olsson med flera författare 2012 s.150). När vi utformade vår enkätundersökning använde vi entydiga frågor samt öppna frågor. Flera frågor som formulerades är entydiga frågor som behöver motivering; då ställs öppna frågor respektive följdfrågor för att undersökaren sedan ska kunna bearbeta svaren. Syftet med följdfrågor är även att kunna få motivering till deltagarnas val av svar.
6.3 Urval
Bryman (2018 s.495) skriver att det finns olika typer av urvalsmetoder när en kvalitativ undersökning utförs. För att göra urval i en kvalitativ undersökning bestämmer
forskaren ett antal målgrupper som ska undersökas. Dessa målgrupper kan vara organisationer, människor, områden eller dylikt. Hur urvalet görs bestäms utifrån frågeställningar som har formulerats i undersökningen (Bryman 2018 s.495). Med våra frågeställningar som handlar om hur lärare arbetar med digitala verktyg i
SO-undervisning, blir vårt urval SO-lärare i Malmö Kommun. Eftersom urvalet inte görs slumpmässigt utan med koppling till forskningsfrågor kallas detta för målstyrt urval (Bryman 2018 s.496). De skolor som studerades valdes utifrån ett bekvämlighetsurval som innebär att undersökaren väljer de som är tillgängliga för undersökningen.
Eftersom alla kontaktade lärare inte har möjlighet att delta i undersökningen på grund av tidsbrist eller dylikt, har vi valt att intervjua de lärare som svarade på vår förfrågan.
6.4 Metoddiskussion
Med tanke på att vi kombinerade både bekvämlighetsurval och målstyrt urval kan det uppstå svårighet att finna en lärare som är anpassad till vår undersökning, det vill säga en lärare i årskurs 4–6 som arbetar med digitala verktyg i SO-undervisning. Vissa lärare som hade möjlighet att intervjuas var inte SO-lärare men vi kunde inte intervjua dem eftersom våra forskningsfrågor behandlar endast SO-lärare. Dessutom kan vi utifrån mixed method diskutera vilka för- och nackdelar det finns att kombinera både kvantitativ och kvalitativ metod. En nackdel vi upplever, är att undersökningar med mixed method är tidskrävande, särskilt när man använder sig av en kvalitativ metod i en undersökning. Trots att förfrågan om intervju skickades tidigt till skolorna kan det ta tid att få svar från samtliga skolor. Detta har en negativ påverkan på studien genom att det tar ytterligare längre tid att bearbeta resultat samt att vi fick inte så många intervjuer som vi förväntat oss. Ett genomtänkt upplägg är en viktig del av planering i en kvalitativ undersökning. Det är viktigt att börja i god tid och ha i åtanke att undersökningen inte alltid blir som planerat, vilket i vårt fall var att urval – och intervjuprocessen tog längre tid än beräknat.
6.5 Forskningsetik
I samhällsvetenskaplig forskning finns det grundläggande etiska frågor som en forskare bör ta hänsyn till (Bryman 2018 s.170). Vidare skriver Bryman (2018 s.171) att etiska principer finns för att värna om deltagarnas information i forskning. Dessutom ska etiska principer skydda institutionen från en forskare som har bedrivit forskning på ett oetiskt sätt. Vetenskapsrådet (2002) skriver om fyra forskningsetiska betänkligheter som bör tas hänsyn till i
forskningsväsendet, dessa är följande:
Informationskravet
Vetenskapsrådet skriver i regel 1, att forskare har en skyldighet att informera alla som medverkar i forskningen. Forskarna måste informera om syftet med arbetet samt informera undersökningsdeltagare om vilka villkor som gäller för att vara med i undersökningen. Forskaren är skyldig att belysa om att deltagande i forskningen är helt frivilligt samt att deltagaren har rätt att avbryta sitt deltagande om så viljas.
Samtyckeskravet
I regel 3 ur Vetenskapsrådet (2002 s.10) står följande: ”De som medverkar i en undersökning skall ha rätt att självständigt bestämma om, hur länge och på vilka villkor de skall delta. De skall kunna avbryta sin medverkan utan att detta medför negativa följder för dem”. Regel 3 handlar om deltagarnas frivillighet att medverka i en undersökning. En deltagare har rätten att avbryta när som helst i en undersökning, utan att det ska medföra negativa konsekvenser.
Dessutom kan en deltagare bestämma vilka av frågorna hen vill besvara.
Konfidentialitetskravet
I regel 5 och 6 skriver Vetenskapsrådet (2002 s.12) om konfidentialitet. Detta innebär att alla uppgifter som berör personer i undersökningen ska ges största möjlighet till konfidentialitet.
Dessutom ska personuppgifter förvaras på ett sätt utomstående inte kan ta del av.
Nyttjandekravet
I regel 7 och 8 skriver Vetenskapsrådet om nyttjandekravet som handlar om
undersökningsdeltagarnas uppgifter. Enligt Vetenskapsrådet (2002 s.14) får uppgifter som tillhör deltagarna endast användas i vetenskapligt ändamål. Uppgifter får inte användas i
icke-vetenskapligt syfte eller diverse ändamål.
Utifrån ovanstående riktlinjer har vi bedrivit denna undersökning med hänsyn till informationskravet, samtyckeskravet, Konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Undersökningen tar endast hänsyn till lärarens erfarenheter, arbetssätt och åsikter kring digitala verktyg. Kön, ålder, och andra personliga uppgifter behandlas inte, eftersom dessa inte är relevanta till vårt arbete och eftersom alla deltagare i undersökningen är anonyma.
7. Resultat
I detta avsnitt kommer resultatet av vår empiriska informationssamling och datainsamling att kort sammanfattas och presenteras. Insamlingen är baserad på intervjuer och enkätundersökningar som har ägt rum på fyra olika grundskolor mellan årskurs 4–6 i Malmö kommun. Intervjupersonerna kommer att refereras som lärare 1, 2, 3 och 4. Lärarna kommer att presenteras i ordning från lärare 1–4. Därefter presenteras resultatet av enkätundersökningen.
7.1 Lärare 1
Lärare 1 har arbetat som legitimerad lärare i tre år i Malmö kommun. Hen är
mentorslärare i årskurs fyra vilket innebär att hen undervisar i alla teoretiska ämnen. I klassen har alla elever tillgång till egen dator samt iPad vid behov. När digitala verktyg används i klassrummet görs det främst i form av PowerPoint-presentationer,
informationssökning via internet, bildstöd, Google Classroom, Bingel (digitala
läroplattform i form av elevspel) samt urskola.se. Vi frågade ifall digitala verktyg är en stor del av lärarens undervisning och fick svaret: ”Ja i stort sett präglar digitala verktyg 90% av min undervisning” (Personlig kommunikation, 11-02-19). Förklaring för den höga användningen av digitala verktyg är att det medför en tydlig struktur i
undervisningen och är även ett hjälpmedel för elever som har behov av extra stöd och anpassning. Genom användning av PowerPoint och bildstöd till de flesta lektionerna ges eleverna enligt läraren en relationell förståelse för ämnesområdet SO, vilket inte hade varit möjligt utan digitala verktyg. När det kommer till SO-undervisningen är
användning av digitala verktyg väldigt hög och är en stor del av undervisningen. Hen nämner att bildstöd och struktur har en stor betydelse för elevernas kunskapsinhämtning och genom att använda digitala verktyg underlättar det för undervisningen.
Vi ställde även frågan om läraren skulle föreslå att undervisningen helt övergår till digitala verktyg. Läraren svarar att det är en stor skillnad mellan att undervisa analogt och digitalt. Hen anser att det analoga även är viktigt att ha med i undervisningen med argumentet att det finns delar av kunskapskraven som står i läroplanen där eleverna ska kunna skriva för hand och ha en god motorik. Läraren föredrar en blandning av både det
analoga och digitala, men nämner att digitala verktyg idag får större utrymme i klassrummet med anledning att de flest jobb i framtiden kommer att vara via digitala verktyg. Av ovannämnd anledning anser läraren att den digitala utvecklingen i
samhället leder till att trenden följs. Läraren belyser att en alltid ska vara källkritisk vid arbete med digitala verktyg samt att det används på korrekt sätt för att underlätta lärandet, annars finns risken att det kan få en motsatt effekt på lärandet.
7.2 Lärare 2
Lärare 2 har arbetat som legitimerad lärare i 22 år och har arbetat med digitala verktyg i cirka sju-åtta år i samband med att skolan blev en så kallad “en till en skola”, det vill säga att alla elever fick varsin dator i skolan. Innan dess var ingen undervisning på skolan digital utan endast läraren hade tillgång till dator, vilket var ett digitalt verktyg i sig, men inget elever kunde ta del av eller arbeta med. För närvarande undervisar hen i SO-ämnen i årskurs sex i Malmö kommun och anser att digitala verktyg är en stor del av undervisningen. De digitala verktyg som används i SO-undervisningen är främst Google Classroom, podcast, film, PowerPoint-presentation samt digitala läromedel, som Gleerups som erbjuder E-böcker och hjälper till att anpassa lärandet utifrån elevernas förutsättningar och behov.
Läraren berättar att utöver den traditionella PowerPoint-presentationen använder de även iPad för att spela in filmer i redovisningsform. Vidare nämner läraren att digitala verktyg exempelvis dator och iPad även används som hjälpmedel för elever med behov av extra stöd och elever med läs- och skrivsvårigheter eller diagnoser. Uppgifterna läggs upp digitalt så att alla elever kan få möjlighet att läsa dem i sin egen takt. I fråga om att fånga elevernas intressen anser läraren att eleverna är så pass vana vid digitalt arbete att intressen väcks endast när de blir introducerade till något nytt program, applikation och läroplattform. På frågan ifall läraren föreslår att SO-undervisningen och övriga ämnen övergår helt från analog till digital undervisning svarade läraren med ett “ja” och att den i stort sett redan är där i nuläget. Hen tillägger dock att en del elever föredrar att skriva vissa uppgifter för hand, vilket läraren ser som något positivt därmed bör inte den analoga undervisningen tas bort helt.
Enligt läraren tillkommer det även en del nackdelar med en digitaliserad undervisning och tillfällen där det inte går som planerat. Läraren nämner att den största nackdelen är att vissa av eleverna missbrukar användandet av datorer på så vis att de istället för att göra sina uppgifter är inne på andra sidor, oftast YouTube. Vi frågade läraren hur hen går tillväga i situationer där det går fel:
Oftast är det att de klickar in sig på YouTube och tittar på någonting som de inte ska göra och det är förbjudet men det är omöjligt att plocka bort. Det finns alltså som en slags regel att du får inte gå in på YouTube men vi kan inte heller liksom bestraffa dem. Ett alternativ skulle i så fall vara att ta datorn ifrån dem men om dem inte har datorn så kan de inte vara med på lektionen, så det blir lite konstigt men däremot så tycker jag samtidigt inte att det är ett jätteproblem. Det är det inte (Personlig kommunikation, 12-02-19).
Skulle det däremot vara någon elev som har stora svårigheter att koncentrera sig på undervisning där digitala verktyg används hade lösningen varit att ta datorn ifrån eleven och skriva ut uppgiften i pappersform istället.
7.3 Lärare 3
Lärare 3 undervisar för tillfället i årskurs sex och har arbetat som lärare i ca 10 år. Hen arbetar väldigt mycket med digitala verktyg i sin undervisning och har även gått på fortbildning inom IT. Hen lär även ut hur man använder olika program till andra skolor och har en blogg som elevernas vårdnadshavare kan ta del av. Läraren arbetar mycket med iPad och datorer i sin undervisning och det är främst där eleverna gör sina uppgifter både i SO-undervisningen men även i övriga skolämnen. Ett program som används mycket är bland annat Google Classroom där eleverna blir tilldelade sina uppgifter som de sedan skriver i ett dokument och delar med läraren. På så vis kan läraren på ett direkt sätt följa upp deras arbeten och ge respons. Läraren arbetade utan digitala verktyg i början av sin karriär då det inte fanns samma tillgång och möjligheter som idag och nämner att hen märker en enorm skillnad på hur undervisningen var för ca 10 år sedan och hur den är idag. I fråga om läraren ser en skillnad på eleverna vid användning av digitala verktyg, vi fick följande svar:
Ja, definitivt. Som jag nämnde innan så är den yngre generationen i dagsläget infödda mitt i all utveckling med digitalisering och all teknologi som ständigt utvecklas att det är en del av deras liv och vardag. Det är det som de är vana vid till skillnad från exempelvis mig som är äldre och växte upp utan allt som finns idag. Det känns som att eleverna är mer beroende av digitaliseringen och att allt ska gå till snabbt. Innan fick vi exempelvis skriva allt för hand, nu skrivs det mesta på datorn vilket självklart är till stor en hjälp och mycket effektivt men samtidigt har jag lagt märke till att elevernas motorik har blivit försämrad eftersom de knappt skriver något för hand. Man blir lite lat eftersom man är van vid att allt ska fixas och rättas av sig själv att man inte behöver tänka lika mycket (Personlig kommunikation, 25-02-19).
Att elevernas motorik försämras är något läraren anser kommer att fortsätta med en fortsatt utveckling av användandet av digitala verktyg. Däremot anser hen att fördelarna med användning av digitala verktyg väger tyngre, främst för elever som behöver extra stöttning eller har någon form av diagnos. Hen föreslår att undervisningen bör övergå helt till digital eftersom det är en del av samhället och dess utveckling som dagligen utvecklas framåt och kommer att vara en del av elevernas framtid. Nackdelen med en digitalt dominerande undervisning är att man inte kan förlita sig på digitala verktyg till hundra procent.
Det som främst stimulerar och engagerar eleverna med digitala verktyg enligt lärarenär
läroplattformar utformade som spel som webbsidan Bingel där elever belönas med någon slags poäng samt att komma upp till en högre nivå i spelet. Bingel är uppbyggd på ett sätt som belönar elever utifrån deras prestation samt att webbsidan är
individanpassad. Dessutom kan läraren följa elevernas utveckling och se deras resultat från olika spel.
7.4 Lärare 4
Lärare 4 undervisar i årskurs fem och har arbetat som lärare i fem år. Läraren har inte gått på någon fortbildning inom IT men tog sin lärarexamen ganska nyligen och är väldigt insatt och van vid att arbeta med digitala verktyg. På skolan arbetar de väldigt kollegialt och hjälps åt vid behov. De har även en IT-lärare på skolan som uppdaterar och presenterar nya program som kan användas i undervisningen.
Läraren har aldrig arbetat utan digitala verktyg i sin undervisning och fick därför den motsatta frågan istället, ifall hen skulle kunna tänka sig att arbeta utan digitala verktyg. Svaret blev:
Nej det skulle jag nog inte…det hade absolut varit svårare för mig och eleverna, särskilt elever med läs-och skrivsvårigheter. Det hade även varit mer
tidskrävande men jag kan tänka mig att det i vissa fall hade gynnat eleverna att exempelvis skriva vissa uppgifter för hand, då jag tror att man lär sig på ett annat sätt och samtidigt tränar på sin motorik (Personlig kommunikation, 21-02-19). Detta är något som läraren försöker förbättra genom att vissa skrivuppgifter i
SO-undervisningen skrivs för hand men att själva informationssökningen sker digitalt eller i vissa fall via böcker. Tillfällen där digitala verktyg har fungerat mindre bra är enligt läraren när det uppstår svårigheter med att logga in på olika program, vilket kan vara väldigt tidskrävande och skapar en viss stress och oro i klassrummet där fokus hamnar på något annat istället. I fråga om tips om användning av digitala verktyg för oss blivande lärare, svarade lärare 4 följande:
När det kommer till användning av digitala verktyg så finns det alltid något som kan gå fel, de kan bli distraherade och gör annat som de inte borde. Tänk också hur relevant det är att använda digitala verktyg för det ämne ni undervisar, man ska inte använda digitala verktyg bara för att skolverket säger så eller bara för att…om ni förstår vad jag menar. Att det finns ett syfte liksom (Personlig
kommunikation, 21-02-19).
7.5 Enkätundersökning
Enkäten utformades med syfte att elevernas syn på digitala verktyg med koppling till deras lärande och skolarbete. I enkäten har eleverna besvarat frågor om hur digitala verktyg hjälper dem att förstå undervisningen bättre och vilken uppfattning de har på digitala verktyg. Frågorna vi ställde var mestadels “ja”- och “nej”-frågor men det fanns även frågor där vi kände att vi behövde ha med följdfrågor för att få ett så reliabelt svar som möjligt.
Bland de fyra skolor som vi har intervjuat har vi fått in sammanlagd 63 svar på enkätundersökningen. Resultat som kan omvandlas till diagram presenteras nedan.
Av de 63 elever som har svarat är det 95,2% som har en egen dator i undervisningen. Elever som svarar med ”kanske” antas ha en egen dator att arbeta med i skolan, dock en lånedator som ej kan tas med hem.
Av de elever från samtliga skolor som vi har undersökt, upplever 46% att de använder dator ofta under SO-lektionerna. Eleverna har skrivit i enkäten att de använder datorn för att arbeta med olika skolarbeten och några elever nämnde att de även använde dator
för att arbeta med digitala läromedel.För att ta reda på elevernas datorvana frågade vi hur bra eleverna ansåg sig själva vara vid användning av digitala verktyg. Svaren som vi fick var väldigt varierande. Eleverna fick först svara utifrån en skala mellan 1–10 och därefter fick de förklara varför de valde just den siffran. 36 elever hade svarat på en siffra mellan 8–10 medan resterande svarade på en siffra mellan 5–7. Det fanns även enstaka elever som hade angett siffran 2 och 3. Trots att siffrorna varierade var motiveringen ganska lik. Eleverna ansåg att de var bra på att använda digitala verktyg eftersom de finner den information de söker efter. De som ansåg sig vara mindre bra på digitala verktyg var elever som inte kunde hitta fakta trots att de hade digitala verktyg som hjälpmedel.
När vi frågade om eleverna förstår undervisningen bättre när läraren använder digitala verktyg som stöd, svarade 81% av de 63 eleverna ”ja”. I diagrammet har elever även angett annat svarsalternativ som inte räknas med i procentandelen ”81%”. Dessa svar räknas enskilt. De flesta elever motiverade sitt svar med att det att det är lättare att följa med i undervisningen, eftersom läraren har med bildstöd. Följer eleverna inte med på genomgången kan de alltid titta på PowerPoint. Vi undrade även om eleverna arbetar med sina uppgifter om de har datorn som stöd. Majoriteten svarade ”ja”, men att de även lyssnade på musik eller tittade på YouTube. Vi har även sett att 4 elever svarade att det berodde på lektionen och arbetsuppgiften.
Trots att det var en hög andel som svarade att de förstod undervisningen bättre när läraren hade digitala verktyg som stöd var det endast 57% som hade svarat att de arbetar bättre med dator eller iPad som stöd. De som arbetade bättre med hjälp av dator och iPad motiverade detta med att de kunde koncentrera sig bättre och att digitala verktyg är ett stöd för deras läs- och skrivsvårigheter. Eleverna som svarade “nej” eller “kanske” motiverade att de arbetade lika bra utan digitala verktyg. Vissa elever nämnde även att de hade svårt att koncentrera sig eftersom de inte arbetade med uppgiften de blivit tilldelade i undervisningen. I fråga om deras åsikter om användandet av digitala verktyg som hjälpmedel, ansåg majoritet att det fanns en positiv fördel med digitala verktyg som hjälpmedel under undervisningen. Eleverna tillägger att de även hade velat ha
undervisning utan digitala verktyg för att lära sig skriva för hand och även lära sig läsa en bok utan hjälp.
8. Analys
I detta avsnitt kommer ovanstående resultat analyseras med hjälp av de teorier och begrepp som har presenterats under rubriken “Teoretisk ram”. En viktig punkt som bör tilläggas är att resultatet inte reflekterar hur alla lärare i Malmö kommun arbetar med digitala verktyg generellt, utan det är en inblick i hur just dessa fyra skolor arbetar med digitala verktyg i SO-undervisning.
8.1 Lärarnas användning av digitala verktyg med koppling
till EUMO-modellen
Efter att har samlat ihop empirin kan vi se ett visst mönster i samtliga lärares
användning av digitala verktyg i samband med EUMO-modellen. Vi kommer härmed att redogöra en analys av hur de intervjuade lärarna arbetar med digitala verktyg med koppling till EUMO-modellen. Vi kommer inte att koppla exakt alla arbetssätten som lärarna nämner men kommer att lyfta de arbetssätt som utmärks mest.
8.1.1 Digitala verktyg ersätter pennor och papper
De intervjuade lärarna har arbetat som lärare under olika lång tid men när det kommer till att undervisa med digitala verktyg ser deras arbetssätt lika ut. Lärarnas främsta digitala verktyg var PowerPoint-presentationer. Dessa ses som en direkt ersättning av de traditionella undervisningsmetoderna. Digitala verktyg ersätter i detta fall
whiteboardtavlor och kan kopplas med den första nivån av EUMO-modellen. Som tidigare förklarat har den första nivån ingen påverkan på elevernas lärande (Steinberg 2013 s.17). En annan ersättning som kan analyseras utifrån nivå 1 av 4 i EUMO-modellen är att samtliga elever från de fyra olika skolorna har varsin dator i
undervisning. Enligt enkätresultatet har elever skrivit att de använder digitala verktyg som dator och iPad för att skriva och söka information. Detta är en ersättning som utifrån elevernas svar visar att de klasserna ersätter informationssökning i trycksaker med internetsökning. Dessutom byter de ut skrivandet med penna och papper mot en dator.
8.1.2 Gleerups – Utveckla
Lärare 2 har berättat att eleverna använder sin dator för att komma åt det digitala läromedlet Gleerups. Där kan elever gå in och läsa olika texter samt göra övningar online. Lärare 2 berättar även att elever som har läs- och skrivsvårigheter har möjlighet att lyssna istället för att läsa. Lärarens arbetssätt kan på så vis kopplas till utveckling som är nivå 2 i EUMO-modellen. Att elever med svårigheter kan sitta och lyssna på texter och arbeta med övningar i digitala läromedel som enligt EUMO-modellen anses vara en förbättring i arbetssättet. Utöver nivå 2 kan arbetssättet även kopplas till nivå 3, modifiering. Eftersom elever inte enbart läser en text, utan även får arbeta med övningar och svara på frågor om texten.
8.1.3 Google Classroom – Omdefiniering
Samtliga intervjuade lärare har pratat om Google Classroom som är en digital
läroplattform för elever och lärare. Lärare kan lägga upp filmklipp, planering för nya arbetsområden, tilldela en uppgift, bedöma elevernas texter och mycket mer som elever kan ta del av. Elever kan skapa ett dokument och göra sitt arbete på hemsidan, sedan kan lärare även ge direkt feedback genom plattformen. Utifrån de fyra intervjuerna kan vi konstatera att lärarna arbetar på samma sätt med Google Classroom. Lärare 1 nämner specifikt att SO-undervisningen inte hade varit möjlig att genomföra utan digitala verktyg, eftersom all undervisning i klassen sker via Google Classroom. Genom att arbeta med Google Classroom kan lärare ge en direkt formativ feedback till elevernas texter, samtidigt som elever kan ta del av varandras texter. På så vis rankas detta verktyg i den högre nivån av EUMO-modellen. Arbetssättet kan ses som nivå 3 modifiering, då eleverna kommunicerar med läraren och med varandra genom verktyget, vilket påverkar deras lärande socialt (Steinberg s.19). Dessutom kan arbetssättet uppnå nivå 4 som är omdefiniering eftersom all undervisning sker digitalt och det hade inte varit möjligt att genomföra arbetet utan verktyg.
8.2 Digitala verktyg som stöttning
Utifrån intervjuerna framkommer det ganska tydligt att samtliga lärare ser digitala verktyg som en stöttning i deras undervisning. Hur de använder digitala verktyg skiljer
sig inte särskilt mycket från lärare till lärare och digitala verktyg utgör en väldigt stor del av deras SO-undervisning. Gemensamt för de fyra intervjuade lärarna är att de alla använder datorer i sin undervisning, som stöttning för elevernas lärande. De intervjuade lärarna nämner även att digitala verktyg bidrar till en strukturerad och stöttande
undervisning vilket kan sammankopplas med Bruners teori om “scaffolding” som tidigare diskuterat i uppsatsen. Vi har genom intervjuerna fått en inblick i hur man kan använda digitala verktyg som stödstruktur och kommer nu att med hjälp av ovannämnda teorier referera till varför det är viktigt att ha en stöttande och strukturerad undervisning samt hur det kan synliggöras med hjälp av digitala verktyg.
Begreppet “scaffolding” betyder stödstruktur och innebär att läraren skapar dessa strukturer med förutsättning att elever har möjlighet till att använda dessa för att kunna ta sig vidare i sin utveckling. Begreppet hör till den sociokulturella teorin som är framtagen från Vygotskijs teori om utveckling via samspel och kommunikation. Enligt Eklöf och Kristensson (2017 s.20–21) är det grundläggande för alternativa läroverktyg, digitala i detta fall, att dessa introduceras så tidigt som möjligt för eleverna och att de blir bekanta med arbetssättet. Det är även ett stöd för de elever som har läs- och skrivsvårigheter att de är bekanta med användning av digitala verktyg. Det digitala användandet är ett hjälpmedel som höjer elevernas självkänsla. Att ha kunskaper och känna att man har kontroll över det verktyg som används kan öka elevens motivation och självkänsla samt att det blir en fungerande stödstruktur som stöttar eleven (Eklöf och Kristensson, 2017 s.20–21). Genom att lärarna bygger upp sin undervisning på detta vis minskar risken att eleverna misslyckas eftersom de har den stöttning som de behöver utifrån individuella behov. Detta är även ett krav från Skollagen gällande extra anpassningar, vilket uppnås genom de olika stödstrukturer som de använder sig utav (Skollagen SFS 2010:800).
Ännu ett digitalt verktyg som de intervjuade lärarna använder som stöttning i sin undervisning är bildstöd. Hur bildstöd kan användas som stöttning är något som Rasmusson (2014) undersöker i sin pedagogik. Bildstöd kan användas som ett
alternativt sätt att förmedla budskap och man kan även kommunicera via bilder, vilket blir allt vanligare i vårt digitaliserade samhälle. Rasmusson (2014, s.20) har utfört en undersökning av digitala verktyg och hur digitala texter i samband med bilder och filmer är stöttande för elevernas lärande. Rasmusson (2014, s.81) kom i sin
undersökning fram till att bild- och filmstöd som är relaterat till en text eller lektionsinnehåll gör att eleverna har lättare för att gripa sig an innehållet.
8.3 Kollegialt lärande
En ytterligare aspekt som uppkom bland de intervjuade lärarna angående hur de inhämtar kunskaper om hur man kan arbeta med digitala verktyg är genom kollegialt lärande. Kollegialt lärande är ett samarbete mellan kollegor på skolan. Lärarna analyserar sin egen undervisning genom att ta hjälp av sina kollegor för att på så sätt kunna förbättras och lära sig av varandra. En forskningsartikel som Skolverket publicerat lyfter fram att “Kollegialt lärande beskrivs idag som en nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling och det vetenskapliga stödet för effekterna framhålls som starkt” (Skolverket 2019).
8.4 Lärandet och motorik
Utöver de positiva aspekter som har nämnts finns även nackdelar som samtliga lärare lyfter vid intervjun. Samtliga pratar om hur undervisning med digitala verktyg ibland måste kompletteras med böcker samt penna och papper för att elever också ska lära sig att skriva för hand. Utöver detta har lärare 4 upplevt att elevernas motorik blivit sämre i samband med användning av digitala verktyg.
Spretz (2007 s.34–39) lyfter i sin bok Att lyckas med lärplattform en gemensam syn på inlärning som många forskare är överens om. Spretz (2007 s.34) skriver att varje individ är unik och har förmåga att lära sig på olika sätt. Vidare förklarar Spretz (2007 s.36) att inlärningen är individuell och varierar från person till person eftersom människans förmåga att tänka är olika. En del människor tänker analytiskt och detta innebär att de tar sig an en ny kunskap genom att få den informerad i detaljer. En annan typ av tänkande är holistiskt tänkande. Människor som tänker holistiskt lär sig en ny kunskap genom att få en helhetsbild av lärandet för att sedan kunna fördjupa sig i detaljer. På så sätt kan människans inlärningsstilar variera (Spretz 2007 s.36). Utifrån de nämnda inlärningsstilarna kan vi förklara varför elevernas motorik har försämrats i samband med användning av digitala verktyg. Detta beror på att elever har olika
inlärningskapital, det vill säga olika sätt att lära sig. Användning av digitala verktyg har olika effekter på deras inlärning, då vi utifrån elevsvaren från enkätundersökningen kan se att vissa elever har svarat med att de koncentrerar sig bättre utan dator, medan vissa elever har svarat att de koncentrerar sig bättre med dator i undervisningen. För att koppla detta till försämrad motorik kan vi referera till lärare 1 och lärare 4 från
intervjuerna som lyfter att elevernas motorik har försämrats på grund av att den största delen av skrivandet utförs på dator och inte för hand.
En ytterligare förklaring till elevernas försämrade motorik kan kopplas till Boström och Dahlströms (2017) förklaring. Författarna menar på att elever har möjlighet att inhämta samt reflektera över ämnesinnehållet när de skriver för hand. En möjlig förklaring som Boström och Dahlström (2017 s.157) påpekar är när elever skriver för hand finns det en länk mellan handen och hjärnan som stimulera elevers motorik och lärande.
8. 5 Elevernas perspektiv
I detta avsnitt kommer elevernas perspektiv på användning av digitala verktyg som hjälpmedel i SO-undervisning att analyseras med koppling till teorier. Analysen baseras på enkätundersökningen som eleverna fick utföra på de fyra olika skolorna som lärarna i vår undersökning blev intervjuade på. Som tidigare nämnt är enkäten utformad i syfte att mäta elevernas uppfattning om digitala verktyg i undervisning med koppling till deras lärande och skolarbete.
Som vi kan se i presentationen av enkätundersökningen svarade 81% av de intervjuade eleverna att SO-undervisningen blir lättare att förstå när läraren använder digitala verktyg som stöd. Utifrån elevernas svar blir SO-undervisningen lättare att förstå när stöd i form av bilder och PowerPoint används i undervisningen. Detta arbetssätt kan kopplas samman med metoden som Bruner (1971) och Säljö (2000) lyfter fram i deras teori om stöttning. Ett antal elever nämner även att de upplever att bildstöd underlättar deras förståelse samt att de lättare kan relatera till och finna samband i innehållet. Vi har valt att lyfta fram ett antal svar från vår enkätundersökning där eleverna har motiverat sitt svar på frågan “Förstår du bättre vad läraren säger när det finns något digitalt som ett stöd? (Exempelvis: PowerPoint, bildstöd, filmklipp etc.)”. Elevsvaren är följande:
Ja för om det är en PowerPoint så ser man bilder och alla kan förstå bättre då (Enkätundersökning 11/02/19).
Om det kanske står på tavlan vad läraren säger eller om det är bilder som hör ihop med vad hen säger (Enkätundersökning 11/02/19).
För att man förstår bättre om man har en bild framför sig (Enkätundersökning 12/02/19).
För att man ser bilden samtidigt som läraren berättar (Enkätundersökning 12/02/19).
För det känns som om att jag förstår mer med både bilder och vad läraren säger (Enkätundersökning 25/02/19).
Utifrån ovanstående svar kan vi se att det finns koppling till Rasmussons (2014 s.20) resultat om bildstöd som bidrar till en djupare förståelse av text och innehåll. Bildstöd gör det även enklare för eleverna att kunna relatera till det som sägs under lektionen eller vad som menas i en skriftlig text. Även Bruners teori (1971) om stödstruktur synliggörs bland elevernas svar och visar även på att digitala verktyg bidrar till en strukturerad och stöttande undervisning.
9. Slutsats och diskussion
I detta avsnitt kommer resultat av denna undersökning diskuteras och analyseras utifrån nämnda teorier och tidigare forskning. Det kommer även att föras en diskussion kring hur detta arbetet kan bidra till att underlätta användning av digitala verktyg i vårt framtida yrke som lärare. Slutsatsen av vår undersökning kommer att diskuteras och våra två frågeställningar “Hur kan lärare arbeta med digitala verktyg i SO undervisning på ett sätt som främjar elevers kunskapsinhämtning?” och “Vilka effekter har digitala verktyg på elevers lärande?” kommer besvaras. Som tidigare nämnt är resultatet av vår undervisning inte generaliserbart. Det är ett resultat som är framtaget utifrån de fyra skolorna som vi har valt att utgå ifrån och använda i vår undersökning.
9.1 Hur kan lärare arbeta med digitala verktyg i SO-
undervisning på ett sätt som främjar elevers
kunskapsinhämtning?
För att besvara denna frågeställning har vi undersökt och använt oss av tidigare forskning samt utgått från vår egen undersökning som är baserad på intervjuer och enkätundersökningar från fyra olika skolor i Malmö. Slutsatsen som vi kan dra utifrån intervjuerna är att samtliga lärare arbetar med digitala verktyg i sin SO-undervisning. Alla fyra lärare ser digitala verktyg som ett stöd för sig själv och eleverna, samtidigt som de är medvetna om att vara källkritiska för att undvika negativa effekter på elevernas lärande. Ett förslag på hur lärare kan arbeta med digitala verktyg på ett sätt som främjar elevers lärande kan vara att applicera EUMO-modellen som utgångspunkt i undervisningen. EUMO-modellen är en metod som kan användas för att läraren ska kunna se hur användningen av digitala verktyg främjar elevers kunskapsinhämtning. För elever med läs- och skrivsvårigheter är läromedlet Gleerups en fungerande stödstruktur eftersom det finns möjlighet för elever att få texter och uppgifter upplästa. Dock är det inget digitalt verktyg som kan främja alla elevers kunskapsinhämtning. Ett digitalt verktyg som alla de intervjuade lärarna använder i sin SO-undervisning är Google Classroom. Baserat på EUMO-modellen kan vi dra slutsatsen att Google Classroom är det digitala verktyg som haft störst inverkan på elevers kunskapsinhämtning utifrån vår undersökning. En av lärarna nämner att undervisningen inte hade varit möjlig att
genomföra utan digitala verktyg då all kommunikation och inlämningar av uppgifter samt respons sker via Google Classroom. Ytterligare en slutsats som kan dras utifrån elevsvaren från vår enkät och tidigare forskning är att bildstöd i exempelvis
PowerPoints ökar elevers förståelse. Det är även ett hjälpmedel som stöttar undervisningen och främjar på så vis elevernas kunskapsinhämtning.
9.2 Vilka effekter har digitala verktyg på elevers lärande?
9.2.1 Utifrån intervjuer
I enlighet med vårt resultat och analys kan vi konstatera att användning av digitala verktyg kan ha både positiva och negativa effekter på elevers lärande. De positiva effekterna är bland annat att elever har en bättre förståelse för innehållet i
undervisningen. Dessutom är användning av digitala verktyg ett stöd för elever med svenska som andraspråk respektive elever med läs- och skrivsvårigheter. Detta ger i sin tur elever bättre motivation och självkänsla. Med tanke på att resultatet visar att SO- undervisning präglas alltmer av digitala verktyg kan detta medföra konsekvenser som även påverkar elevernas lärande negativt. Det kan handla om att elevers motorik försämrats. Med det sagt menar vi inte att elever inte kan inhämta sin kunskap med digitala verktyg men att användning av digitala verktyg kan ha en påverkan på hur elever lär sig.
Utifrån intervjuer och tidigare forskning kan vi komma fram till slutsatsen att digitala verktyg har en positiv effekt på elevers lärande och främjar deras kunskapsinhämtning. De intervjuade lärarna nämner att majoriteten av deras undervisning präglas av digitala verktyg och att undervisningen inte hade varit densamma utan dessa. Digitala verktyg är viktiga att ha med i undervisningen eftersom det är verktyg som är förberedande inför framtiden och samhällets utveckling som blir allt mer digitaliserat. Digitala verktyg medför många positiva aspekter såsom stöttning, struktur och anpassning. Trots alla positiva aspekter av digitala verktyg som vi har undersökt och analyserat i vårt arbete har vi även kommit fram till att det finns en del negativa aspekter som medförs av digitala verktyg. Dessa är som tidigare nämnt en försämrad motorik bland eleverna samt att användandet av digitala verktyg kan missbrukas. Utifrån våra intervjuer kan vi dra
slutsatsen att digitala verktyg i SO-undervisning har fördelar som överväger
nackdelarna och är något som kommer att användas allt mer i framtida undervisning.
9.2.2 Utifrån elevernas synpunkter
Resultatet och analysen av vår enkätundersökning visar på att majoriteten av eleverna håller med om att användning av digitala verktyg i SO-undervisning förbättrar deras förståelse i undervisningen. Dessutom är majoriteten överens om att kvaliteten på deras arbete ökar när de använder digitala verktyg. Bildstöd är något som de flesta elever i vår undersökning anser som stöttande i SO-undervisning, vilket framgick tydligt i avsnittet “Elevernas perspektiv”. Som tidigare nämnts har eleverna som deltagit i vår
enkätundersökning svarat att de anser sig själva ha en god datorvana och användning av digitala verktyg. Hela 81% av dessa elever svarade med att de förstår undervisningen bättre när läraren använder digitala verktyg som stöd. Dock svarade ett antal elever med att deras kompetens är beroende på lektionen och att de kan förlora sin koncentration och gå in på andra webbsidor som exempelvis YouTube.
Sammanfattningsvis kan vi utifrån resultatet av vår enkätundersökning och tidigare forskning dra slutsatsen att utifrån elevernas perspektiv upplevs digitala verktyg som ett stöttande hjälpmedel i undervisning som ökar deras förståelse. Dock kan användning av digitala verktyg upplevas som distraherande för ett antal elever då möjligheten att gå in på andra webbsidor som inte tillhör lektionen finns. Det finns även ett antal elever som föredrar att skriva för hand men i det stora hela är elevernas åsikter om på digitala verktyg positiva och stöttande.
9.3 Diskussion
I detta avsnitt kommer det att föras en diskussion kring vårt resultat och slutsats. Vi kommer även att diskutera vår metod och tillvägagångssätt i undersökningen utifrån ett kritiskt perspektiv.
