Vad inverkar på yngre kvinnors
ställningstagande till att söka vård för
urininkontinens?
En litteraturstudie
What influences younger women´s
decision to seek care for urinary
incontinence?
A literature review
Författare: Lovisa Clomén och Joanna Eklöf
HT 20
Examensarbete: Avancerad nivå, 15 hp Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap
Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktning distrisktssköterska OM010A
Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.
Handledare: Gunnel Andersson, universitetslektor, Örebro universitet Examinator: Elisabet Welin, professor, Örebro universitet
Sammanfattning
Bakgrund Urininkontinens (UI) definieras som besvär av ofrivilligt urinläckage. UI är ett
vanligt, men underrapporterat problem både i Sverige och globalt. Det finns olika typer av UI, där ansträngningsinkontinens är vanligast hos yngre kvinnor. Det finns flera
behandlingsalternativ där den konservativa behandlingen med bäckenbottenträning oftast är förstahandsval. Att leva med UI kan påverka livskvaliteten för yngre kvinnor som kan uppleva negativ inverkan på sociala och fysiska aktiviteter. Livskvalitet och förmågan att kunna leva ett tillfredsställande socialt liv kan öka vid behandling. Trots påverkan på
livskvaliteten och att behandlingsmöjligheter finns är det många som inte söker vård för UI.
Syfte: Belysa vad som inverkar på yngre kvinnors ställningstagande till att söka vård för
urininkontinens.
Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design och systematisk sökning med integrativ
analysmetod enligt Whittemore och Knafl (2005).
Resultat: 13 artiklar inkluderades i studien, 7 kvantitativa och 6 kvalitativa. Bristen på
kunskap om UI var stor och kunde ses som både främjande och hindrande för vårdsökande. Förhoppning om spontan lösning och uppfattningen om att UI var ett normaltillstånd kunde förstärkas av närstående och vårdpersonal. Som främjande för vårdsökande sågs stöd från närstående och en god relation till vårdpersonal, medan skamkänsla kunde hindra kvinnan från att söka vård. Graden av besvär och påverkan på livet var av betydelse för om kvinnan sökte eller avstod vård.
Slutsats: Ett centralt fynd är att både allmänhet och vårdpersonal är i behov av ökad kunskap
för att minska felaktiga uppfattningar om UI. Genom ökad medvetenhet är förhoppningen att kvinnor söker vård för UI i större utsträckning.
Nyckelord: Främjande för vårdsökande, hinder för vårdsökande, urininkontinens, yngre
Abstract
Background: Urinary incontinence (UI) is defined as the complaint of involuntary loss of
urine. UI is a common yet underreported problem in Sweden and globally. There are different types of UI and stress urinary incontinence is the most common among younger women. There are several types of treatment and the conservative treatment with pelvic floor muscle training is often the first choice of treatment. Living with UI can affect quality of life for younger women who can experience negative impact on both social and physical activities. Quality of life and being able to have a satisfactory social life increases with treatment. Despite the impact on quality of life and that treatment options are available many women do not seek care for UI.
Aim: Illuminate the influences on younger women’s decisions to seek health care for urinary
incontinence.
Method: Literature review with descriptive design and systematic search with integrative
analysis as proposed by Whittemore and Knafl (2005).
Results: 13 articles were included in the study, 7 quantitative and 6 qualitative. The lack of
knowledge was extensive and influenced care seeking by both facilitating and impeding it. Hope for spontaneous recovery and the perception that UI was a normal condition could be reinforced by relatives and healthcare professionals. Support by friends and relatives as well as a good relationship with healthcare professionals facilitated health care seeking, while feelings of shame impeded healthcare seeking. The degree of discomfort and impact on life was important for whether the woman sought or refused care.
Conclusion: A central finding is that both the public and health care providers are in need of
more knowledge in order to diminish misconceptions concerning UI. Through increasing the awareness hopefully women will seek care for UI in greater extent.
Keywords: Barriers for care seeking, facilitators for care seeking, urinary incontinence
Innehållsförteckning
Bakgrund... 1 Urininkontinens ... 1 Riskfaktorer ... 1 Livskvalitet ... 2 Behandling ... 2 Problemformulering ... 2 Syfte ... 3 Metod ... 3 Design ... 3 Datainsamling ... 3 Urval ... 4 Kvalitetsgranskning ... 5 Dataanalys ... 6 Forskningsetiska överväganden ... 6 Resultat ... 7Medvetenhet och kunskap ... 8
Betydelsen av stöd ... 8
Påverkan på dagliga livet ... 9
Diskussion ... 10
Metoddiskussion ... 10
Resultatdiskussion ... 12
Kliniska implikationer ... 16
Implikationer för fortsatt forskning ... 16
Slutsats ... 16
Referenser ... 17
Bilaga 1. Sökmatris
Bilaga 2. Kvalitetsgranskning Bilaga 3. Artikelmatris
Bakgrund
UrininkontinensUrininkontinens (UI) är definierat av International Continence Society (ICS) som ”besvär av ofrivilligt urinläckage” (Haylen et al., 2010). I Sverige är UI ett folkhälsoproblem som förekommer hos ungefär en halv miljon svenskar (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU], 2013). UI är dock ett underrapporterat problem. Studier har visat att färre än 38% söker hjälp för sina besvär (Schreiber Pedersen et al., 2017). Urininkontinens kan även drabba män men är dubbelt så vanligt hos kvinnor. Den globala prevalensen för kvinnor skiljer sig mellan studier men majoriteten visar en prevalens på 25-45% (Milsom et al., 2017) och ökar med stigande ålder (Al-Mukhtar Othman et al., 2017). Prevalensen i Sverige
rapporterades år 2017 vara 10,2% hos kvinnor i ålder 25-34 år, 15% i åldern 35-44 år och 20% i ålder 45-50 år (Al-Mukhtar Othman et al., 2017). Aktuell litteraturstudie behandlar kvinnor i reproduktiv ålder (18-50 år) och benämns fortsättningsvis som yngre kvinnor. Undergrupper till urininkontinens delas in efter orsak, såsom ansträngningsinkontinens, trängningsinkontinens och blandinkontinens (Bardsley, 2016). Ansträngningsinkontinens (SUI) definieras som besvär av ofrivilligt urinläckage vid ansträngning eller fysisk aktivitet, nysning eller hostning (Haylen et al., 2010). SUI orsakas av svaghet i
bäckenbottenmuskulaturen (Radzimińska et al., 2018) och är den vanligaste typen bland yngre kvinnor (Milsom et al., 2017). Trängningsinkontinens (UUI) definieras som besvär av ofrivilligt urinläckage associerat med trängning (Haylen et al., 2010). Symtomen är då täta, plötsliga trängningar som inte går att skjuta upp (Schreiber Pedersen et al., 2017).
Anledningen kan vara neuronala skador som leder till att urinblåsans muskler får ofrivilliga sammandragningar (Radzimińska et al., 2018). Blandinkontinens (MUI) innebär att personen har inslag av både ansträngnings- och trängningsinkontinens, det vill säga ofrivilligt
urinläckage associerat med trängning och även vid ansträngning eller fysisk aktivitet, nysning eller hostning (Haylen et al., 2010).
Riskfaktorer
Det finns flera riskfaktorer kopplade till UI hos kvinnor. Enligt Milsom et al. (2017) har få studier använt en studiedesign som kan utröna orsakssamband, vilket gör att det inte går att fastställa orsaker utan endast vilka riskfaktorer som finns. Riskfaktorer som framkommit är bland annat stigande ålder, övervikt, graviditet och förlossningssätt, fysisk aktivitet samt etnicitet. Övervikt och fetma är ett globalt problem som är starkt kopplat till UI (både SUI och UUI) (Milsom et al., 2017). Nygaard et al. (2018) visade i sin studie att ca 50% av personer med fetma besväras av SUI. Personer med övervikt har ett högre abdominalt tryck även i vila, vilket genererar ytterligare tryck på bäckenbotten vid exempelvis hosta. Studier har även visat att urinrörsfunktionen försämras på grund av det högre trycket (Wennberg et al., 2011). Forskning har gjorts kring sambandet mellan UI, graviditet och förlossning. Graviditet påverkar och försvagar muskler, bindväv och bäckenstrukturer (Salvatore et al., 2017). Gyhagen et al. (2019) visar i sin studie att prevalensen för UI ökar från 20% till 30-40% efter en graviditet. I samma studie framkommer att prevalensen för UI är 30% lägre för de kvinnor som förlösts med kejsarsnitt jämfört med vaginal förlossning, vilket ger upphov till en
diskussion om vilket förlossningssätt som är bäst för kvinnan (Gyhagen et al., 2019). Högintensiv fysisk aktivitet med ökat intraabdominellt tryck, vid till exempel löpning och trampolinhoppning, kan överbelasta och permanent skada perineum och bäckenets
stödstrukturer. Ökat buktryck och minskad muskeltonus i bäckenbottenmuskulaturen bidrar till utvecklingen av UI (Borin et al., 2013). Hos kvinnliga atleter är trampolin sporten med
högst prevalens av UI, där 80% av kvinnorna har UI symtom (de Mattos Lourenco et al., 2018).
Ur ett etniskt perspektiv är prevalensen av UI lägre hos svarta och asiatiska kvinnor jämfört med vita kvinnor (Townsend et al., 2010). Skillnader mellan etniska grupper kan bero på genetiska faktorer men även kulturella skillnader som ålder vid förlossning, antal graviditeter och antal förlossningar (Coyne et al., 2013). Wennberg et al. (2011) har i en tvillingstudie visat att genetiska faktorer kan påverka svaghet i bäckenbotten och kan leda till UI.
Incidensen för SUI har exempelvis visat sig vara två gånger högre bland förstagradssläktingar till kvinnor med SUI (Wennberg et al., 2011).
Livskvalitet
I en svensk studie av Nilsson et al. (2009) ansåg 95% av kvinnorna att UI påverkade deras liv negativt avseende såväl sociala som fysiska aktiviteter. Både yngre och äldre kvinnor
jämfördes och då sågs att yngre kvinnor var mer missnöjda med sin psykiska hälsa och samliv än de äldre kvinnorna (Nilsson et al., 2009). Kvinnor i reproduktiv ålder med UI har visat sig ha något större begränsning i fysisk aktivitet och personliga relationer än äldre kvinnor. En orsak kan vara att yngre kvinnor oftare utför fysisk aktivitet och har ett större socialt liv (Rett et al., 2016). Nilsson et al. (2009) beskriver också att en tredjedel av kvinnorna och deras partners ansåg att UI påverkade deras relation negativt. Att ha kontroll på kroppens funktioner är viktigt för den enskilda individen och i sociala sammanhang. UI kan upplevas som ett socialt handikapp för både individen och anhöriga (Norton et al., 2017). Enligt Coyne et al. (2013) lider kvinnor mer av sina besvär med UI än vad män i samma situation gör, trots det söker män vård i större utsträckning än kvinnor. Patientens livskvalitet och förmågan att kunna leva ett tillfredsställande socialt liv ökar vid behandling (Hägglund, 2010). Trots påverkan på livskvaliteten och att flera behandlingsmöjligheter finns är det många kvinnor som inte söker vård för urininkontinens (Esparza et al.,2018; Norton et al., 2017; Pandey et al., 2019).
Behandling
Behandlingar kan vara konservativa, farmakologiska eller kirurgiska och vissa av
behandlingarna kan även kombineras. Vilken behandling som kan bli aktuell beror på typ av UI samt vilka besvär kvinnan upplever (Dumoulin et al., 2017). Förstahandsvalet av
behandling vid UI är vanligen bäckenbottenträning, vilket ofta har en mycket god effekt. Bäckenbottenträning kan användas både förbyggande och behandlande och kan initieras i primärvården. Många kvinnor önskar en snabb behandling av UI, såsom kirurgi men effekten av kirurgisk behandling ser olika ut beroende på typ av UI. SUI kan åtgärdas med mycket positiv effekt medan det inte förekommer någon effekt av kirurgisk behandling på UUI och MUI (Riss & Kargl, 2010). Vid övervikt och fetma ska viktnedgång uppmuntras som del av behandlingen (Marcelissen et al., 2019). För att få bra resultat av behandling är det viktigt med stöd och uppföljning (Dumoulin et al, 2017). Åtgärder för förbättrad livskvalitet är huvudsyftet med behandling, vilket innebär att även livskvaliteten måste följas upp för att utvärdera behandling (Riss & Kargl, 2010).
Problemformulering
Urininkontinens (UI) är vanligt förekommande hos kvinnor. Problemet ökar med stigande ålder, men förekommer även i stor utsträckning hos yngre kvinnor. Flera riskfaktorer kan kopplas till UI hos yngre kvinnor, bland annat högintensiv träning, graviditet och vaginal förlossning. En lägre livskvalitet kan ses hos yngre kvinnor med UI jämfört med kontinenta kvinnor i samma ålder. Trots detta väntar kvinnor länge med att söka vård och behandling eller söker inte alls. Det finns flera behandlingar att få, där bäckenbottenträning kan ses som
både förebyggande vård och botande behandling. Det är viktigt att känna till vad som påverkar kvinnors vårdsökande för att genom det kunna stötta kvinnorna till en friskare bäckenbotten och en bättre livskvalitet.
Syfte
Syftet var att belysa vad som inverkar på yngre kvinnors ställningstagande till att söka vård för urininkontinens.
Metod
DesignFör att svara på studiens syfte utfördes en litteraturstudie med systematisk sökning och deskriptiv design med integrativ analysmetod enligt Whittemore och Knafl (2005).
Datainsamling
En bred systematisk sökning genomfördes inspirerat av Polit och Becks (2021) flödesschema. Se figur 1.
Nyckelorden som identifierades från syftet var ”urininkontinens”, ”kvinnor” och ”söka vård”. Orden översattes till engelska genom ordboken för medicinska ämnesrubriker, Svensk MeSH. Lämpliga databaser som innehåller forskning inom omvårdnadsvetenskap valdes ut med begränsning till CINAHL, PsycINFO och Pubmed, vilka rekommenderas av Polit och Beck (2021). Provsökningar utfördes för att optimera söksträngen i den slutliga huvudsökningen. Kontrollerat ämnesord för urininkontinens var detsamma i de valda databaserna. I CINAHL användes funktionen ”explode” som innebär att sökningen även inkluderade underliggande begrepp till ämnesordet. Övriga sökord söktes i fritext med trunkering för att bredda sökningen med fler former från roten av ordet. För redovisning av sökord se tabell 1. Ordet kvinna söktes i flera former med boolesk operator OR mellan sökblocken. Samtliga sökblock kombinerades med boolesk operator AND. Vid sökningen var bibliotekarie från Örebro Universitet behjälplig.
Tabell 1. Redovisning av sökord.
Urininkontinens Kvinnor Vårdsökande
Söka vård Hjälpsökande
Hjälpsökande beteende
CINAHL Urinary incontinence Female
Woman Women
Seek
PsycINFO Urinary incontinence Female Woman Women
Seek
PubMed Urinary incontinence Female
Woman Women
Seek
Begränsningar angavs till 10 år bakåt i tiden (2010-2020) samt språkbegränsning till engelska eller svenska. I CINAHL och PsycINFO användes även funktionen Peer Review för att enbart få artiklar från granskade vetenskapliga tidskrifter. Samtliga tidskrifter kontrollerades även i Ulrichsweb för att försäkra att tidskriften var granskad. Sökmatris redovisas i bilaga 1.
Urval
Artiklar som inkluderades svarade på litteraturstudiens syfte. Inklusionskriterier var
originalstudier med kvalitativ eller kvantitativ metod, som inkluderade kvinnor i åldern 18-50 år. Artiklar som exkluderades behandlade endast äldre kvinnor, både män och kvinnor eller kvinnor i brett åldersspann utan särgruppsredovisning. Sökningarna i de tre databaserna gav sammanlagt 354 träffar. Titlar lästes på samtliga i urval ett och 224 artiklar exkluderades. I urval två lästes 130 abstrakt, varefter 45 exkluderades på grund av att de inte svarade på litteraturstudiens syfte. Kvarvarande 85 artiklar lästes i fulltext i urval tre. Därefter identifierades en dubblett och två tripletter. Totalt inkluderades 13 artiklar från den systematiska sökningen som gick vidare till kvalitetsgranskning. En manuell sökning av referenslistor på inkluderade artiklar resulterade i ytterligare två artiklar. Citeringsverktyg i databasen Scopus användes för att finna artiklar som refererat till inkluderade artiklar i litteraturstudien, vilket gav två artiklar. Flödesschema för urvalsprocessen redovisas i Figur 2.
Kvalitetsgranskning
Kvarvarande 17 artiklar (7 kvalitativa, 10 kvantitativa) granskades med hjälp av
granskningsmallar från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). För kvalitativa artiklar användes ”Bedömning av studier med kvalitativ metodik” (SBU, 2020a) och för kvantitativ longitudinell studie användes mallen ”Bedömning av randomiserade studier (effekt av att tilldelas en intervention)” (SBU, 2020b). För tvärsnittsstudier saknades mall från SBU, därav användes en modifierad version av ”Mall för kvalitetsgranskning av observationsstudier” (SBU, 2017) genom att frågor som inte berörde tvärsnittsstudier uteslöts. Artiklarna bedömdes ha låg, medel eller hög kvalité. Författarna poängsatte artiklarna genom procentuell värdering av affirmativa svar. Artiklar som hade <70% ansågs vara av låg kvalité, 71 – 90% medel och >90% ansågs vara hög kvalité. Författarna granskade studierna
individuellt för att sedan diskutera bedömningarna tillsammans för enighet om värdering. Sammantaget bedömdes fyra artiklar vara av låg kvalitet, sju artiklar av medelkvalitet och sex artiklar av hög kvalitet. Artiklar med medel eller hög kvalitet inkluderades och artiklar med
låg kvalitet exkluderades. Kvalitetsgranskningens resultat presenteras i bilaga 2.
Kvalitetsgranskningen resulterade i att totalt 13 artiklar inkluderades i litteraturstudien. Artikelmatris över inkluderade artiklar redovisas i bilaga 3.
Dataanalys
Artiklarna lästes i fulltext flera gånger av båda författarna för att skapa en god förståelse för innehållet. Integrerad metod enligt Whittemore och Knafl (2005) användes för att analysera resultatet i artiklarna som svarade till litteraturstudiens syfte. Analysen genomfördes i följande steg: dataextraktion, datareduktion, dataöversikt, datajämförelse, verifiering och slutsats. Analysen genomfördes individuellt av båda författarna för att sedan diskuteras till samförstånd uppstått. Textenheter som svarade till vad som påverkar en kvinna att söka vård för urininkontinens samt vad som påverkar en kvinna att avstå från att söka vård vid
urininkontinens färgmarkerades i resultatet. I datareduktionen kondenserades textenheterna för att förtydliga innehållet och för att finna nyckelord som identifierade likheter. De kondenserade textenheterna genererade totalt åtta underkategorier. Underkategorierna sammanfattades enligt gemensamma mönster och utvecklade tre huvudkategorier som
redovisas i tabell 3. En konstant jämförelse som förespråkas av Whittemore och Knafl (2005) har använts vid analysen. För verifiering har författarna återkommande gått tillbaka till primärkällornas data för att jämföra med kondenserade textenheter och underkategorier. För exempel på textanalys se tabell 2.
Tabell 2. Exempel på textanalys.
Textenhet Kondenserad textenhet Underkategori Huvudkategori
“…there was a belief that urinary leakage was a ‘normal’ occurrence which, sooner or later, would affect all women” (Pintos-Díaz et al., 2019, s.7)
Tro att urinläckage var normalt förr eller senare skulle drabba alla kvinnor.
Normalisering Medvetenhet och kunskap
“...I repeatedly ask him to send me to the health institution, but he refuses,” (Gjerde et al., 2013; s.956)
Ber om hjälp men han vägrar.
Betydelsen av stöd från närstående
Betydelsen av stöd
“…did not consider their urinary leakage to be a problem, 46.7% ...“ (Lamerton et al., 2020, s.5)
Ser det inte som ett problem.
Grad av besvär Påverkan på dagliga livet
Forskningsetiska överväganden
Enligt lagen om etikprövning (SFS 2003:460) omfattas inte forskning genomförd inom ramen för högskola och universitet på grund- eller avancerad nivå, därav behöver aktuell studie inte prövas av etisk nämnd. Författarna har dock under hela processen beaktat de fyra etiska principerna: autonomiprincipen, godhetsprincipen, principen att inte skada samt
rättviseprincipen (Beauchamp & Childress, 2019). Inkluderade artiklar har fått tillstånd från etisk kommitté eller var grundligt etiskt övervägda. Den insamlade datan granskades objektivt av båda författarna och resultatet sammanställdes och presenterades utan omtolkning. För att inte förvränga presenterades alla resultat, även om de inte stödjer författarnas egen åsikt (Vetenskapsrådet, 2017).
Resultat
Resultatet bygger på 13 artiklar som besvarar studiens syfte, som var att belysa vad som inverkar på yngre kvinnors ställningstagande till att söka vård för urininkontinens. Genom sökning i databaser identifierades tio artiklar och genom manuell sökning identifierades tre artiklar. Artiklarna kommer från USA (n=2), Australien (n=2), Spanien (n=2), Oman (n=1), Storbritannien (n=1), Förenade Arabemiraten (n=1), Chile (n=1), Nederländerna (n=1), Kina (n=1) och Etiopien (n=1). Kvalitativ ansats har använts i sex av studierna och kvantitativ ansats har använts i sju av studierna. Totalt antal deltagare i samtliga studier var 26 669. Resultatet har arbetats fram genom integrativ analys. Genom analysen framträdde tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Kategorierna presenteras i tabell 3.
Tabell 3. Resultatöversikt.
Huvudkategorier Medvetenhet och
kunskap
Betydelsen av stöd Påverkan på dagliga livet
Underkategorier Normalisering Behov av
information Betydelsen av stöd från närstående Stödjande och tillgänglig hälso- och sjukvård Skam Grad av besvär Anpassning till besvären Miljö och hälsa
Al. Kiyumi et al. (2020) X X X Bascur‐Castillo et al. (2018) X X X X X X Buurman & Lagro-Janssen(2013) X X X X X X X Elbiss et al. (2013) X X X X Fitzgerald et al. (2016) X X Frawley et al. (2017) X X X X Gjerde et al. (2013) X X X X X Lamerton et al. (2020) X X X X X Ng et al. (2013) X X X X Pintos-Díaz et al. (2019) X X X X X Ruiz de Viñaspre Hernández et al. (2014) X X X X Wagg et al. (2017) X X X X X X Welch et al. (2011) X X X
Medvetenhet och kunskap Normalisering
Flera studier beskrev uppfattningen om att UI var ett normaltillstånd som oundvikligt drabbade alla kvinnor som genomgått förlossning samt att det hörde till det normala åldrandet. Normaliseringen innebar att kvinnan upplevde UI som ett problem som inte behövde åtgärdas (Al Kiyumi et al., 2020; Bascur‐Castillo et al., 2018; Buurman & Lagro-Janssen, 2013; Elbiss et al., 2013; Ng et al., 2013; Pintos-Díaz et al., 2019; Wagg et al., 2017). Vänner, familj och vårdpersonal kunde förstärka föreställningen att UI hörde till åldrandet och att kvinnan måste lära sig att leva med det (Pintos-Díaz et al., 2019).Även reklam för inkontinenshjälpmedel upplevdes förstärka normaliseringen och UI kunde anses vara lika normalt som att ha menstruation (Wagg et al., 2017). Kvinnor avstod från att söka vård eftersom de hade förhoppning om att problemet skulle lösa sig spontant (Al Kiyumi et al., 2020; Buurman & Lagro-Janssen, 2013; Elbiss et al., 2013; Gjerde et al., 2013; Lamerton et al., 2020). Welch et al. (2011) beskrev att när kvinnorna nåddes av insikten att problemet inte försvann spontant så beslöt de att söka vård.
Behov av information
Bristen på information om UI föreföll vara stor. Många kvinnor hade aldrig hört talas om UI innan de själva drabbades (Pintos-Díaz et al., 2019) och visste inte var de skulle vända sig för att få behandling (Pintos-Díaz et al., 2019; Gjerde et al., 2013). Kvinnor uttryckte att det inte fanns tillräckligt med information att tillgå framför allt på vårdcentralerna (Bascur‐Castillo et al., 2018). Vårdpersonalens kunskap och erfarenhet beskrevs som viktig i avgörandet om kvinnan söker vård eller inte (Bascur‐Castillo et al., 2018). En föreställning om att det inte fanns någon behandling att tillgå beskrevs i flera studier som en orsak till att kvinnan avstod från att söka vård (Al. Kiyumi et al., 2020; Elbiss et al., 2013; Gjerde et al., 2013; Ng et al., 2013). Även okunskap om hur kvinnan skulle uttrycka sig beskrevs som ett hinder för vårdsökande (Lamerton et al., 2020). Trots det beskrevs även kunskapsbrist som främjande för vårdsökande. Pintos-Díaz et al. (2019) framhöll att bristen på trovärdig information fick kvinnorna att söka vård. Behovet av kunskap hos både patienter och närstående var tydligt för att kvinnan skulle acceptera och erkänna sina problem och ta steget att söka vård (Pintos-Díaz et al., 2019).
Den starkaste variabeln för behandlingssökande i studien av Ruiz de Viñaspre Hernández et al. (2014) var om kvinnor fått information om UI under graviditeten. Det var större
sannolikhet att kvinnor som hade fått råd om UI under graviditeten sökte behandling efter förlossningen (Ruiz de Viñaspre Hernández et al., 2014). Att ge information om diagnosen och dess orsaker ansågs viktig för att främja möjligheten att kvinnan söker vård. Vid
utebliven information kunde kvinnan förbli osäker på vad hennes besvär egentligen beror på och därmed inte veta vad hon ska söka vård för (Bascur‐Castillo et al., 2018).
Betydelsen av stöd
Betydelsen av stöd från närstående
Närstående som förstod och stöttade kvinnan kunde bidra till att hon valde att söka vård, men även motsatsen till stöd framkom. Då närstående var föraktfulla och hånande, kunde det bidra till hjälpsökande (Bascur‐Castillo et al., 2018). Ointresse eller bristande stöd från familjen kunde leda till att kvinnan avstod från att söka vård (Bascur‐Castillo et al., 2018; Buurman & Lagro-Janssen, 2013; Gjerde et al., 2013). I studien av Gjerde et al. (2013) framkom att kvinnans make var av stor betydelse för ställningstagandet av att söka behandling då maken kunde vägra kvinnan att söka vård.
Stödjande och tillgänglig hälso-och sjukvård
Vårdpersonalen hade en betydande roll i att skapa en miljö där god kommunikation kunde resultera i att patienten vågade berätta om sina besvär. Ställdes inte rätt frågor till patienten kunde hon avstå från att avslöja sina problem. Flera kvinnor uppgav att de skulle svara på specifika frågor om UI, men ville inte själva ta upp ämnet till diskussion (Wagg et al.,
2017). Genom att vårdpersonal inte uppmärksammade UI kunde kvinnan få uppfattningen att hennes problem inte var svårt nog och därför inte viktigt att diskutera (Buurman & Lagro-Janssen, 2013). Relationen mellan patient och vårdpersonal var en viktig faktor för hur bekväm kvinnan kände sig i diskussion om urinbesvär. Det var enkelt för kvinnorna att diskutera med sin läkare när hen upplevdes trevlig eller intresserad (Welch et al., 2011). Att personalen var empatisk och professionell upplevdes som viktigt för att kvinnan skulle berätta om sina besvär (Bascur‐Castillo et al., 2018). Kvinnor uttryckte även att de inte vill ställa till med besvär och därmed avstått från vårdsökande (Buurman & Lagro-Janssen, 2013).
Frawley et al. (2017) observerade att kvinnor som sökte hjälp för UI var mer benägna att söka vård även i andra ärenden. En utbyggd förebyggande hälso- och sjukvård med till exempel cellprovtagning underlättade vårdsökandet (Bascur‐Castillo et al., 2018). Welch et al. (2011) och Bascur‐Castillo et al. (2018) beskrev att kvinnor kunde ta tillfället i akt att ta upp sina urinbesvär under en rutinundersökning.
Påverkan på dagliga livet Skam
Pintos-Díaz et al. (2019) beskrev att kvinnan kunde välja att söka vård i förhoppning om att bli av med negativa känslor, som till exempel skam, obehag, oro, osäkerhet, brist på kontroll och låg självkänsla. Flera studier visade även på motsatsen, att förlägenhet och skam hos kvinnan hindrade dem från att söka vård (Al Kiyumi et al., 2020; Buurman & Lagro-Janssen, 2013; Elbiss et al., 2013; Gjerde et al., 2013; Lamerton et al., 2020; Ng et al., 2013; Pintos-Díaz et al., 2019; Wagg et al., 2017). Kvinnor begränsade sin öppenhet om problemet då det förknippades med att vara smutsig eller gammal. De valde att prata med familj och nära väninnor, men avstod från att prata med vårdpersonal (Buurman & Lagro-Janssen, 2013). I studien av Gjerde et al. (2013) beskrevs UI som kvinnans hemlighet som hon inte ville berätta för någon. Besvär i det urogenitala området kunde upplevas som tabu (Pintos-Díaz et al., 2019). En anledning som framkom var även oviljan att genomföra undersökning (Wagg et al., 2017).
Grad av besvär
De flesta artiklar angav att påverkan på det dagliga livet bidrog till vårdsökande (Bascur-Castillo, 2018; Elbiss, 2013; Fitzgerald, 2016; Frawley, 2017; Pintos-Diaz, 2019; Wagg, 2017; Welch, 2011). Då problemen blev för stora att hantera själv eller att intensiteten stegrats ökade sannolikheten för vårdsökande (Bascur‐Castillo et al., 2018; Fitzgerald et al., 2016). Påverkan på livet såsom vid fysiska och sociala aktiviteter, bön och samliv beskrevs vara avgörande för kvinnan (Elbiss et al., 2013). Fitzgerald et al. (2016) presenterade en modell för att förutse sökbeteende för UI. Enligt modellen var det endast graden av besvär som avgjorde om kvinnan sökte vård. Det observerades stor skillnad i vårdsökande mellan gruppen med störst besvär och gruppen med minst besvär. Ingen skillnad i modellens utfall observerades vid inklusion av andra riskfaktorer för UI, till exempel vaginal förlossning eller demografiska faktorer. Rädsla för att tillståndet skulle förvärras och då riskera sämre prognos kunde vara en anledning till att söka vård (Bascur‐Castillo et al., 2018). Rädsla för att UI var tecken på ett annat hälsoproblem var en annan anledning till att söka vård (Welch et al., 2011; Bascur-Castillo et al., 2018). UI kunde även upplevas som ett litet problem då läckaget bara inträffade
vid ökat buktryck eller att det bara läckte en liten mängd och att de därmed avstod från att söka vård (Bascur‐Castillo et al., 2018; Wagg et al., 2017).
Anpassning till besvären
Föräldrarollen och att bli mamma tog mycket tid och energi från kvinnan vilket inte gav så stora möjligheter att spendera tid på sig själv. Kvinnan kunde uppleva att hon som nybliven mamma inte skulle klaga på sitt eget tillstånd (Buurman & Lagro-Janssen, 2013). De förminskade sina besvär och satte ofta sina behov efter andra (Bascur‐Castillo et al., 2018; Buurman & Lagro-Janssen, 2013). I studien av Lamerton et al. (2020) uppgav kvinnorna att de var för upptagna för att söka vård.
Kvinnorna hanterade UI genom copingstrategier och anpassade sig till besvären istället för att söka vård (Bascur‐Castillo et al., 2018; Buurman & Lagro-Janssen, 2013; Pintos-Díaz et al., 2019; Wagg et al., 2017). Strategierna orsakade dock begränsningar i deras liv, såsom täta kontroller om de luktade urin eller avståndstagande från social gemenskap. När strategierna blev ohanterliga valde kvinnan att söka vård (Pintos-Díaz et al., 2019). Kvinnor kunde också anse att UI var ett problem som de själva behövde hantera utan att involvera andra personer (Lamerton et al., 2020; Ng, et al., 2013, Wagg et al., 2017). Även tankar på specifika
situationer, till exempel UI i samband med aktiviteter med barnen, kunde utlösa sökbeteende (Wagg et al., 2017).
Miljö och hälsa
En spansk studie av Ruiz de Viñaspre Hernández et al. (2014) observerade att sannolikheten för behandlingssökande beteende var högre hos personer som hade spansk härkomst, högre utbildning, betald anställning eller familjeinkomst över 2000 € per månad. När kvinnor fick information och kunskap om UI förlorade deras ekonomiska nivåer betydelsen (Ruiz de Viñaspre Hernández et al., 2014). Att sakna pengar eller ha långa avstånd till vårdinrättningar kunde vara orsaker till att tvingas avstå från att söka vård (Gjerde et al., 2013).
Fysisk aktivitet och träning diskuterades av Ruiz de Viñaspre Hernández et al. (2014) samt Frawley et al. (2017). Frawley et al. (2017) beskrev att kvinnor som sökte hjälp för UI hade sämre fysisk funktion än kvinnor som inte sökte för UI medan Ruiz de Viñaspre Hernández et. al (2014) fann att kvinnor som tränade mer sökte vård oftare. Fitzgerald et al. (2016) uppgav ett samband mellan att söka vård för UI och tidigare vaginal förlossning samt tidigare depression. Frawley et al. (2017) noterade förekomst av smärta i kroppen och sämre ADL hos kvinnorna som sökte vård för UI.
Diskussion
MetoddiskussionStudien har för avsikt att sammanställa forskning inom området vårdsökande beteende vid urininkontinens med forskningsfråga att beskriva vad som påverkar om en yngre kvinna söker vård eller inte. Avsikten var att resultatet av forskning enbart skulle sammanställas och
presenteras utan omtolkning. För att läsaren ska ha möjlighet att bedöma resultatet och få en objektiv och organiserad bild av ämnet är en systematisk litteraturstudie lämplig design enligt Polit och Beck (2021). Deskriptiv metod var lämplig då syftet var att observera, beskriva och dokumentera aspekter på vad som kan påverka om en kvinna söker vård eller inte, snarare än att beskriva relationen mellan variablerna. För att få ett brett och mångsidigt resultat användes integrativ analys, då kvalitativa och kvantitativa studier har möjligheten att bekräfta och motbevisa varandra (Polit & Beck, 2021).
Inom omvårdnadsforskning är CINAHL och Pubmed två särskilt användbara databaser enligt Polit och Beck (2021). Även PsycINFO är en användbar databas för omvårdnadsforskning (Polit & Beck, 2021). Sökning i databaserna genomfördes till viss del tillsammans med bibliotekarie vid Örebro Universitet. Bibliotekarien bedömde sensitiviteten och specificiteten i sökningen för att utveckla en så optimal sökstrategi som möjligt, vilket bidrog till styrka i studien enligt Polit och Beck (2021) och Karlsson (2017). Att tre databaser användes för systematisk sökning ses som en styrka i litteraturstudien (Henricson, 2017). För att hitta annan typ av litteratur kunde även andra databaser ha använts, till exempel Google Scholar. För att begränsa sökningen till relevanta träffar användes nyckelordet ”Urinary incontinence” som ämnesord i samtliga databaser. Nyckelordet ”female”, ”woman” och ”women” söktes som fritext samt med trunkering för att få en icke begränsad sökning då vissa studier inte använder ordet som ämnesord för att beskriva innehållet i studien. Nackdelen med fritextord var att en större mängd irrelevant forskning behövde screenas (Karlsson, 2017). “Young” valdes inte som sökord då det vid provsökning begränsade sökningen allt för mycket. Nyckelordet ”seek” söktes med trunkering för att få fler former från roten av ordet. Begrepp som söktermer ”seek*” inkluderade var bland annat ”healthcare seeking”, ”care seek”, ”help seek” och ”help seeking behavior”. För att optimera och utöka sökningen användes boolesk operator OR mellan sökblocken ”female”, ”woman” och ”women” och boolesk operator AND användes mellan sökblocken av de utvalda nyckelorden.
Inklusionskriterier till litteraturstudien var originalartiklar med kvalitativ eller kvantitativ metod som inkluderade kvinnor 18-50 år med UI. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades för att ge både bred och djup kunskap inom området UI. Ambitionen var att undersöka yngre kvinnors inställning till vårdsökande, därmed begränsades ålderskategorin till 18-50 år. I studien av Elbiss et al. (2013) inkluderas även kvinnor över 50 år i resultatet, men då medelåldern var 37,8 år var majoriteten av kvinnorna under 50 år och kunde därmed representera yngre kvinnors åsikter. I de kvalitativa artiklarna av Bascur-Castillo et al. (2018), Gjerde et al. (2012), Pintos-Diaz et al. (2019) och Welch et al. (2011) inkluderades kvinnor över 50 år, men det angavs tydligt vilka resultat och citat som kunde härledas till de äldre kvinnorna. Artiklar som behandlade LUTS (lower urinary tract symptoms) och
bäckenbottendysfunktion inkluderades också då UI ingår i begreppen. I artiklarna var det möjligt att urskilja respondenter som diskuterade UI från respondenter med övriga LUTS eller bäckenbottenbesvär.
För att artiklarna skulle inkluderas i studien var kravet måttlig eller hög kvalitet enligt
kvalitetsgranskning. Artiklar som bedömdes vara av låg kvalitet exkluderades då de riskerade att snedvrida resultatet, antingen på grund av användandet av icke-validerade mätmetoder i delar av studien eller på grund av selektionsbias. Vid granskning av studierna användes granskningsmallar framställda av SBU. För granskning av tvärsnittsstudier modifierades och anpassades ”mall för granskning av observationsstudier” (SBU, 2017) då granskningsmall för tvärsnittsstudier saknades, vilket anses som en svaghet i studien. Granskningsmallarna
diskuterades av båda författarna i förväg för att säkerställa likartad tolkning. Samtliga artiklar granskades enskilt av båda författarna och diskuterades därefter för en gemensam bedömning (Whittemore & Knafl, 2005). Det förekommer möjlighet att artiklarna hade värderats
annorlunda av annan granskare (Polit & Beck, 2021). En svaghet i studien förekommer då författarnas begränsade erfarenhet inom kvalitetsgranskning. Svårigheter i granskningen har diskuterats med ämneskunnig.
Analysen genomfördes individuellt av båda författarna för att sedan diskuteras till
samförstånd uppstått, vilket bidrog till ökad trovärdighet och pålitlighet i studien (Henricson, 2017). Bekräftelsebarheten stärktes genom att författarna återkommande gått tillbaka till primärkällorna under analysen (Whittemore & Knafl, 2005). En erfaren extern granskare,
författarnas handledare, har tagit del av analysen under arbetets gång för att stärka trovärdighet och pålitlighet (Henricson, 2017).
Att forskarna i originalstudierna har använt olika formulär försvårar sammanvägningen av studierna och kan ses som en svaghet i litteraturstudien. En svårighet som uppstod under resultatredovisningen var hur presentationen av data skulle ske utan att förvanska
informationen från primärkällan. Resultat som framkommer från en enskild informant får i det närmaste lika stort utrymme som resultat som upprepas i flera artiklar. I
tvärsnittsstudierna har kvinnorna fått fylla i formulär om anledningar till varför de sökte vård eller avstod från att söka vård som var föreslagna av forskarna. Kvinnorna har inte haft möjlighet att uttrycka sig i fritext. I vissa av studierna hade kvinnorna möjlighet att välja flera alternativ som anledning att de sökte eller avstod från att söka vård (Elbiss et al., 2013; Lamerton et al., 2020), medan i andra studier fick de endast välja ett alternativ (Al. Kiyumi et al., 2019; Ng et al., 2014).
De senaste 10 åren har aktuell forskning fokuserat på andra kulturer än den svenska. Ingen av inkluderade studier är gjorda i Sverige eller övriga nordiska länder med liknande
sjukvårdssystem. Studierna är istället gjorda i Europa: 4, Afrika/mellanöstern: 3, Nordamerika: 2, Australien: 2, Sydamerika: 1, Asien: 1. Författarna beaktar äktheten i litteraturstudien genom att resultatet beskriver bred variation av kvinnors verklighet (Polit & Beck, 2021). Överförbarheten är inte given till svenska förhållanden då delar av resultatet är beroende av vilken fysisk miljö kvinnorna befinner sig i och vilken kulturell miljö kvinnorna vuxit upp i. Däremot möter distriktssköterskan kvinnor från olika länder och kulturer i sitt dagliga arbete och därmed kan resultaten från litteraturstudien till viss del överföras till svenska förhållanden.
Transparens eftersträvades i litteraturstudien genom att använda förutbestämda metoder och utförligt redovisa samtliga steg. För att öka transparens så att läsaren själv kan bedöma innehållet och trovärdigheten i analysen finns exempel på kondensering och gruppering av text i metodavsnittet (Whittemore & Knafl, 2005). En svaghet i studien är att författarna saknar erfarenhet att utföra litteraturstudie med systematisk litteratursökning och integrativ analys.
Författarna har haft en öppenhet inför insamlat material till studien. Ingen av författarna har arbetat kliniskt med yngre kvinnor med UI. Den förförståelse för UI som ändå finns kommer från tidigare kliniskt arbete inom geriatrik samt tidigare kurser inom utbildning. Data har analyserats utan fördomar.
Resultatdiskussion
Resultatet beskriver vad som främjar eller hindrar yngre kvinnor från att söka vård för UI. Bristen på kunskap om UI var stor och kunde ses som både främjande och hindrande för vårdsökande. Förhoppning om spontan lösning och uppfattningen om att UI var ett normaltillstånd kunde förstärkas av närstående och vårdpersonal. Som främjande för vårdsökande sågs stöd från närstående och en god relation till vårdpersonal, medan
skamkänsla kunde hindra kvinnan från att söka vård. Graden av besvär och påverkan på livet var av betydelse för om kvinnan sökte eller avstod vård. Huvudkategorierna i resultatet var “medvetenhet och kunskap”, “betydelsen av stöd” och “påverkan på dagliga livet”.
Medvetenhet och kunskap
Normalisering, uppfattning om att UI är oundvikligt och förhoppning om spontan lösning var vanligt förekommande bland kvinnorna. Vad som påverkade normaliseringsprocessen hos kvinnorna var multifaktoriellt och inkluderade bland annat närstående och vänners
Muliira (2013) som beskriver att UI var oundvikligt och att det inte fanns någon behandling samt att tillståndet var normalt. Normalisering innebär ofta att kvinnan avstår från att söka vård. Enligt en studie av Perera et al. (2014) är det många kvinnor som inte uppfattar UI som en sjukdom, vilket kan vara en förklaring till att kvinnor normaliserar och avstår vårdsökande. Taylor et al. (2013) betonar att normaliseringen gäller oavsett mängd och frekvens på
urinläckage. Resultatet i aktuell litteraturstudie beskriver yngre kvinnors inställning till vårdsökande, men normaliseringsprocessen är även observerad hos äldre kvinnor (Visser et al., 2012), vilket tyder på ett strukturellt problem som inte verkar förbättras med åren. En viktig aspekt är att redan år 1992 beskrevs normalisering och förlägenhet som vanliga orsaker till att kvinnan avstod från att söka vård för UI (Walters & Realini, 1992). Det visar på att behovet av informationsspridning för att ändra uppfattningen om UI fortsatt är stort, eftersom resultatet av aktuell litteraturstudie fortfarande visar på kunskapsbrist. Hoppet om spontan lösning kan också vara en viktig del för kvinnan. En person som har hopp kan, enligt
omvårdnadsteoretiker Joyce Travelbee (1971), se valmöjligheter i livet, vilket ger upplevelse av kontroll, autonomi och frihet.
Buckley och Lapitan (2009) belyser omedvetenheten kring UI och föreslår mer öppen information om var kvinnorna kan söka hjälp. Omedvetenheten kan påverka de drabbade genom ökad isolering och negativa effekter på livskvalitet, vilket även bidrar till minskat vårdsökande (Buckley & Lapitan, 2009). Ökad isolering och försämrad livskvalitet innebär att det även bör finnas intresse för förändring även utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv då UI enligt Milsom et al. (2014) är kostsamt, både för samhället och den enskilde individen. Vårdpersonal kunde bidra till normaliseringen genom att ge felaktig information och förstärka föreställningen att UI inte behövde behandlas. Det kunde bidra till att kvinnan kände sig avvisad och förminskad. Även andra studier har visat på liknande resultat. När kvinnan väl sökte hjälp kunde hon uppleva vårdpersonalen som okunnig inom området och inte ta problemet på allvar (Doshani et al., 2007; Hägglund & Wadensten, 2007; Zeznock et al., 2009).
För att underlätta för kvinnor som söker vård för UI krävs sammantaget mer kunskap om etiologi och behandlingsmöjligheter. Mer forskning som bedömer kunskapsnivån hos både personal och allmänheten för att identifiera kunskapsluckor kan bidra till bättre förståelse, vilket även stöds av Taylor och Cahill (2018) och Buckley och Lapitan (2009).
Samhällsinformation såsom upplysande kampanjer kan vara en möjlighet till medvetenhet och kunskap om UI (Taylor et al., 2013).
Betydelsen av stöd
Inkontinens ansågs vara ett privat problem som inte delades med så många människor. Kvinnor valde att prata om problemen med familj och nära väninnor, men avstod från att prata med vårdpersonal. Om kvinnan fick stöd och möttes av förståelse från närstående kunde hon acceptera sitt problem och var mer villig att söka vård, vilket även beskrivs av Esparza et al. (2018). Enligt Zeznock et al. (2009) valde kvinnor att berätta om problemet endast för maken eller enstaka vän. Den kulturella kontexten kvinnan lever i kunde innebära svårigheter i vårdsökandet där kvinnan till stor del behövde makens bekräftelse för att få söka vård. Resultatet visar att kvinnan rentav kunde bli hindrad från sin make att söka vård. Enligt Förenta Nationernas (FN) allmänna förklaring om mänskliga rättigheter (2008) har alla människor rätt till hälsa och enligt världshälsoorganisationen (World Health Organization [WHO], 2018) har alla människor rätt till hälso- och sjukvård och även hälsoinformation. Det är alltså kvinnans rättighet att få söka vård, men på grund av hennes livssituation blir hon hindrad från att utöva sina rättigheter. Att bli nekad att söka vård är inte heller försvarbart ur ett etiskt perspektiv då kvinnans autonomi negligeras.
Resultaten var motstridiga huruvida närstående påverkade kvinnan att söka vård. Att brist på stöd och ointresse från anhöriga kunde leda till att kvinnan avstod från att söka vård för UI stöds av Berglund et al. (2019). Fritel et al. (2014) visar dock att kvinnor med sämre socialt stöd oftare söker vård då de inte har någon närstående de kan diskutera UI med. Resultatet i litteraturstudien visar att kvinnor som fick stöd från närstående, alternativt hade närstående som hånade henne främjade troligheten för vårdsökande. Att vårdsökande främjas av att kvinnan blir hånad har inte framkommit i någon ytterligare studie, däremot fastslår Fritel et al. (2014) att vårdsökandet främjas av att öppet prata om sina problem med närstående. Det är också författarnas uppfattning att ett öppet klimat med familj och närstående ökar
sannolikheten för vårdsökande.
Resultatet visar att kvinnor önskade att personalen skulle ställa direkta frågor om UI, vilket även framkommit i andra studier (Doshani et al., 2007; Hägglund & Wadensten, 2007; Zeznock et al., 2009). Grunden till kvinnans önskan kan vara att hon normaliserar problemet och förmodar att det inte är något man borde söka vård för. När personalen tog upp problemet kunde kvinnan uppleva att de indirekt menade att det var vanligt förekommande och faktiskt var ett problem som bör behandlas. Kvinnan kunde då uppleva det som mindre skamfyllt att prata om UI (Doshani et al., 2007; Zeznock et al., 2009). Travelbee (1971) menar att
vårdpersonalen måste förstå sig på patientens upplevelse och situation för att förstå patientens eventuella lidande i situationen för att kunna hjälpa patienten. Resultatet av aktuell
litteraturstudie kan bidra till just ökad förståelse för kvinnans situation och upplevelse i samband med vårdsökande för UI. Travelbee beskriver vidare att sjuksköterskan ska möta patienten i en relation som skapas genom visad empati, sympati och ömsesidig förståelse. I resultatet framkom att en viktig del i mötet var att skapa en miljö där det var bekvämt för kvinnan att prata om sina problem, vilket även diskuteras i studierna av Hägglund & Wadensten (2007) och Zeznock et al. (2009). För att lyckas i mötet som vårdpersonal är kommunikationen en viktig del.
Travelbee (1971) menar att sjuksköterskan och patienten är människor som är relaterade till varandra genom en process av interaktioner där såväl verbal som icke-verbal kommunikation ingår. Genom kommunikation kan distriktssköterskan bidra med förtroende, tillit och trygghet i relationen med patienten (Svensk sjuksköterskeförening, 2019) för att hon ska känna sig förstådd och kunna berätta om sin upplevelse av besvären (Fredriksson, 2017). Travelbees människosyn var att alla människor någon gång kommer att uppleva lidande, smärta och sjukdom. I samtalet är det sjuksköterskan som ansvarar för att informera patienten och tillhandahålla strategier för att lindra lidande (Travelbee, 1971). När en människa lider kan det förekomma svårigheter att kommunicera sina problem till andra (Fredriksson, 2017) och därmed måste sjuksköterskan vara än mer lyhörd i sin kommunikation. Sjuksköterskan använder sig själv som medvetet redskap via sin kommunikation och kan på det sättet medverka till förändring hos patienten (Travelbee, 1971). Att lindra lidande kan vara att informera kvinnan, vilket kan bidra till att motivera kvinnan till att påbörja utredning och behandling.
För att underlätta vårdsökande är det centralt att information om UI når allmänheten. Målet med ökad kunskap är att minska föreställningen om normaltillstånd och minska stigma. Informationen ska delges med respekt för personens egna val och åsikter, enligt
autonomiprincipen. Slutligen får ingen värdering förekomma av huruvida personen väljer att söka vård eller inte. Att patienten faktiskt har rätt till nödvändig information för att kunna fatta beslut är ytterligare en etisk aspekt på autonomiprincipen. Grunden i aktuell
litteraturstudie är godhetsprincipen som syftar till att maximera fördelarna för deltagarna och minimera skada (Kjellström, 2017). Många av kvinnorna bär på hemligheten att de besväras av UI. Om vårdpersonalen ställer direkta frågor till kvinnan om ett problem som hon inte vill
avslöja riskerar hon att bli förnärmad och därmed beaktas inte principen om att inte skada, men på grund av den underrapporterade sökfrekvensen för UI är nyttan dock övervägande. Även Travelbee understryker vikten av kommunikation och information för att personen ska kunna göra bra val gällande sin hälsa (1971).
Påverkan på dagliga livet
Skam är en förekommande anledning till att inte söka vård, vilket stödjs i andra studier (Perera et al., 2014; Williams et al., 2019; Sensoy et al., 2013). Författarna anser att en anledning till skamkänsla kan vara okunskap om etiologin om UI. Känsla av skam kan även förekomma över kvinnans beteende i relation till UI, till exempel kan täta toalettbesök
upplevas som att offentliggöra en privat handling och kan bli socialt handikappande (Elstad et al., 2010). Resultatet av litteraturstudien visar att förlägenhet även kunde innebära att kvinnan valde att söka vård för att undkomma känslan av skam. Kvinnan kunde uppleva negativa känslor som oro och osäkerhet. Brittain & Shaw (2007) menar att många kvinnor med UI har oro för att lukta urin, då lukten kan ses som en symbol av jaget. Ur en samhällelig aspekt kan det innebära ökad stigmatisering när en person inte kan kontrollera sin lukt (Brittain & Shaw, 2007).
Resultatet visar att kvinnor upplevde att de som nybliven mamma inte ska klaga på sitt eget tillstånd, utan ha fullt fokus på den nyfödde. Enligt en studie av Perera et al. (2014) satte även kvinnor med äldre barn sina behov efter andra i familjen och kunde inte lägga tid på att söka vård för sina egna besvär. Kvinnor förminskade sina besvär och utvecklade copingstrategier istället för att söka vård, vilket även framkom i studier av Andersson et al. (2004) och Seshan och Muliira (2013). För att underlätta för kvinnan att prioritera sina besvär är jämställdhet i hemmet en viktig del att arbeta med för att minska risken av att kvinnan försummar sig själv. Det förekommer god utsikt om förbättring inom området i framtiden då ett av de globala målen för hållbar utveckling är att uppnå jämställdhet mellan könen och kvinnors egenmakt (FN, 2015)
Kvinnor väljer att söka vård när UI påverkar det dagliga livet. Resultatet pekar på att graden av påverkan på dagliga livet kan vara avgörande om kvinnan väljer att söka vård för UI eller inte. Enligt omvårdnadsteoretiker Joyce Travelbee är den subjektiva hälsan central, vissa personer upplever att hälsa är förknippat med att kunna utföra vardagsaktiviteter medan andra har andra krav på hälsa (Travelbee, 1971). Utbildningsnivå och ekonomiska förutsättningar har betydelse för vårdsökande, både genom att främja och att hindra vårdsökande, vilket även diskuteras av Benuto et al. (2020); Williams et al. (2019) och Xu et al. (2015). Aktuell
litteraturstudie visar att om kvinnan får information om UI under graviditet kan den ekonomiska betydelsen gå förlorad, vilket tydliggör betydelsen av information.
Vid jämförelse av studier som är gjorda på äldre kvinnor finns skillnad i resultatet då äldre kvinnor ofta förefaller att avstå från att söka vård på grund av förekomst av andra sjukdomar som prioriteras (Doshani et al., 2007; Andersson et al., 2008). Orsak till att resultatet inte framkommer i aktuell studie kan bero på att den endast inkluderar yngre kvinnor vilka inte har andra sjukdomar i lika stor utsträckning som äldre personer.
I studien förekommer stor geografisk spridning vilket innebär att orsaker som inverkar på vårdsökande beteende kan skilja sig. Okunskapen angående UI förefaller vara stor och förekommer i majoriteten av länderna som ingår i studien, men även skillnader på vad som inverkar på vårdsökande blir tydliga. Den geografiska spridningen innebär ur en etisk aspekt att författarna beaktar rättviseprincipen.
Kliniska implikationer
Det krävs utveckling och ökad kunskap i vården om vad som inverkar på om kvinnan väljer att söka vård vid UI. Litteraturstudien ger en översikt av aktuellt forskningsläge vilket ökar kunskapen om ämnet och ger underlag för att arbeta evidensbaserat. I arbetet som
distriktssköterska inom primärvård kommer författarna att möta kvinnor med UI. Genom aktuell studie förstärks bilden av hur distriktssköterskans bemötande och kommunikation var viktigt i den yngre kvinnans ställningstagande till att söka vård eller inte för UI. Studien belyser att vårdpersonalen bör ställa direkta frågor om UI till kvinnor. En styrka med studien är den geografiska spridningen bland artiklarna. Det ger en bred bild över hur kvinnor från olika länder och kulturer kan uppleva att söka vård för UI, vilket gör resultatet användbart i den svenska sjukvården där personalen möter kvinnor från olika delar av världen.
Implikationer för fortsatt forskning
Syftet med litteraturstudien hade även kunnat besvarats med en empirisk, kvalitativ
intervjustudie med deskriptiv design. En kvalitativ hade kunnat ge en djupare förståelse för hinder för vårdsökande samt vad som främjar vårdsökande för yngre kvinnor som bor i Sverige. För att vidare undersöka vilken betydelse information har för vårdsökande skulle en studie kunna göras om vilken information kvinnor får om UI och hur det påverkar
ställningstagandet att söka vård. En fall-kontroll studie skulle kunna undersöka hur en välinformerad kvinnas sökbeteende är efter förlossning.
Slutsats
Litteraturstudien belyser vad som inverkar på yngre kvinnors ställningstagande till att söka vård för UI. Ett centralt fynd är att både allmänhet och vårdpersonal behöver information och utbildning inom området. Kunskapsbristen kan leda till föreställningar om att UI är en del av livet och att det inte finns någon behandling att få. Att vårdpersonalen uppmärksammar problemet och ställer direkta frågor till kvinnan är viktigt då kvinnan annars kan få uppfattningen att problemet inte är viktigt nog att diskutera. Skamkänslor är vanligt
förekommande och kan leda till undvikande att berätta för både närstående och vårdpersonal, men om kvinnan får stöd från närstående ökar möjligheten att hon söker vård. Resultatet visar på ojämställdhet där kvinnans hälsa inte prioriteras. Genom att identifiera kunskapsluckor och sprida kunskap om UI på samhällsnivå kan vårdsökande öka. Litteraturstudiens resultat kan bidra till professionell medvetenhet som kan underlätta för kvinnan att söka vård.
Referenser
* Referenser som ingår i litteraturstudien.
Adedokun, B. O., Morhason-Bello, I. O., Ojengbede, O. A., Okonkwo, N. S. & Kolade, C. (2012). Help-seeking behavior among women currently leaking urine in Nigeria: Is it any different from the rest of the world? Patient preference and adherence, 6, 815–819. https://doi.org/10.2147/PPA.S24911
Al-Badr, A., Brasha, H., Al-Raddadi, R., Noorwali, F. & Ross, S. (2012). Prevalence of urinary incontinence among Saudi women. International Journal of Gynecology & Obstetrics, 117(2), 160–163. https://doi.org/10.1016/j.ijgo.2011.12.014
* Al. Kiyumi, M. H., Al. Belushi, Z. I., Jaju, S. & Al. Mahrezi, A. M. (2020). Urinary Incontinence Among Omani Women: Prevalence, risk factors and impact on quality of life. Sultan Qaboos University Medical Journal [SQUMJ], 20(1), 45–53.
https://doi.org/10.18295/squmj.2020.20.01.007
Al-Mukhtar Othman, J., Åkervall, S., Milsom, I. & Gyhagen, M. (2017). Urinary
incontinence in nulliparous women aged 25-64 years: A national survey. American Journal of Obstetrics and Gynecology, 216(2), 1-11. https://doi.org/10.1016/j.ajog.2016.09.104
Andersson, G., Johansson, J. E., Garpenholt, Ö. & Nilsson, K. (2004). Urinary
incontinence—Prevalence, impact on daily living and desire for treatment. A population‐ based study. Scandinavian Journal of Urology and Nephrology, 38(2), 125–130.
https://doi.org/10.1080/00365590310022608
Andersson, G., Johansson, J.-E., Nilsson, K. & Sahlberg-Blom, E. (2008). Accepting and adjusting: Older women’s experiences of living with urinary incontinence. Urologic nursing, 28(2), 116-121.
Bardsley, A. (2016). An overview of urinary incontinence. British Journal of Nursing, 25(18), 14–21. https://doi.org/10.12968/bjon.2016.25.18.S14
* Bascur‐Castillo, C., Araneda‐Gatica, V., Castro‐Arias, H., Carrasco‐Portiño, M. & Ruiz‐ Cantero, M. T. (2019). Determinants in the process of seeking help for urinary incontinence in the Chilean health system. International Journal of Gynecology & Obstetrics, 144(1), 103– 111. https://doi.org/10.1002/ijgo.12685
Beauchamp, T. L. & Childress, J. F. (2019). Principles of biomedical ethics (8 uppl.). Oxford university press.
Benuto, L. T., Casas, J., Gonzalez, F. & Newlands, R. (2020). The behavioral model of health: Education, behavioral health factors, and stigma as predictors of help-seeking attitudes. Community mental health journal, 56(7), 1275–1283.
https://doi.org/10.1007/s10597-020-00601-y
Berglund, E., Lytsy, P. & Westerling, R. (2019). Living environment, social support, and informal caregiving are associated with healthcare seeking behaviour and adherence to medication treatment: A cross‐sectional population study. Health & Social Care in the Community, 27(5), 1260–1270. https://doi.org/10.1111/hsc.12758
Borin, L. C. M., Nunes, F. R. & Guirro, E. C. O. (2013). Assessment of pelvic floor muscle pressure in female athletes. PM&R, 5(3), 189–193. https://doi.org/10.1016/j.pmrj.2012.09.001 Brittain, K. R. & Shaw, C. (2007). The social consequences of living with and dealing with incontinence—A carers perspective. Social science & medicine, 65(6), 1274–1283.
Buckley, B. S. & Lapitan, M. C. M. (2009). Prevalence of urinary and faecal incontinence and nocturnal enuresis and attitudes to treatment and help-seeking amongst a community-based representative sample of adults in the United Kingdom. International Journal of Clinical Practice, 63(4), 568–573. https://doi.org/10.1111/j.1742-1241.2008.01974.x
* Buurman, M. B. R. & Lagro‐Janssen, A. L. M. (2013). Women’s perception of postpartum pelvic floor dysfunction and their help‐seeking behaviour: A qualitative interview study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 27(2), 406–413. https://doi.org/10.1111/j.1471-6712.2012.01044.x
Coyne, K. S., Sexton, C. C., Bell, J. A., Thompson, C. L., Dmochowski, R., Bavendam, T., Chen, C.-I. & Clemens, J. Q. (2013). The prevalence of lower urinary tract symptoms (LUTS) and overactive bladder (OAB) by racial/ethnic group and age: Results from OAB-POLL. Neurourology and Urodynamics, 32(3), 230–237. https://doi.org/10.1002/nau.22295
de Mattos Lourenco, T. R., Matsuoka, P. K., Baracat, E. C. & Haddad, J. M. (2018). Urinary incontinence in female athletes: A systematic review. International Urogynecology Journal, 29(12), 1757–1763. https://doi.org/10.1007/s00192-018-3629-z
Doshani, A., Pitchforth, E., Mayne, C. J. & Tincello, D. G. (2007). Culturally sensitive continence care: A qualitative study among South Asian Indian women in Leicester. Family Practice, 24(6), 585–593. https://doi.org/10.1093/fampra/cmm058
Dumoulin, C., Adewuyi, T., Booth, J., Bradley, C., Burgio, K., Hagen, S., Hunter, K., Imamura, M., Morin, M., Morkved, S., Thakar, R., Wallace, S. & Williams, K. Adult conservative management. I P. Abrams, L. Cardozo, A. Wagg, A. & Wein (red.), 6th international consultation on incontinence. recommendations of the international scientific committee: Evaluation and treatment of urinary incontinence, pelvic organ prolapse and faecal incontinence (6 uppl., s. 1443-1628). ICS.
https://www.ics.org/publications/ici_6/Incontinence_6th_Edition_2017_eBook_v2.pdf El-Azab, A. S. & Shaaban, O. M. (2010). Measuring the barriers against seeking consultation for urinary incontinence among Middle Eastern women. BMC Women’s Health, 10(1), 3. https://doi.org/10.1186/1472-6874-10-3
* Elbiss, H. M., Osman, N. & Hammad, F. T. (2013). Social impact and healthcare-seeking behavior among women with urinary incontinence in the United Arab Emirates. International Journal of Gynecology & Obstetrics, 122(2), 136–139.
https://doi.org/10.1016/j.ijgo.2013.03.023
Elstad, E. A., Taubenberger, S. P., Botelho, E. M. & Tennstedt, S. L. (2010). Beyond incontinence: The stigma of other urinary symptoms. Journal of Advanced Nursing, 66(11), 2460–2470. https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2010.05422.x
Esparza, A. O., Tomás, M. Á. C. & Pina-Roche, F. (2018). Experiences of women and men living with urinary incontinence: A phenomenological study. Applied Nursing Research, 40, 68–75. https://doi.org/10.1016/j.apnr.2017.12.007
* Fitzgerald, J., Pierce, C., Nugent, J., Blomquist, J. & Handa, V. L. (2016). Care-seeking for stress incontinence and overactive bladder among parous women in the first two decades after delivery: Female pelvic medicine & reconstructive surgery, 22(4), 199–204.
https://doi.org/10.1097/SPV.0000000000000262
* Frawley, J., Sibbritt, D., Steel, A., Chang, S. & Adams, J. (2017). Complementary and conventional health-care utilization among young australian women with urinary
Fredriksson, L. (2017). Vårdande kommunikation. I I. Bergbom & L. Wiklund Gustin (red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (s. 415 - 427). Studentlitteratur.
Fritel, X., Panjo, H., Varnoux, N. & Ringa, V. (2014). The individual determinants of care-seeking among middle-aged women reporting urinary incontinence: Analysis of a 2273-woman cohort. Neurourology and Urodynamics, 33(7), 1116–1122.
https://doi.org/10.1002/nau.22461
Förenta nationerna (FN). (2008). Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna.
https://fn.se/wp-content/uploads/2016/07/Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf Förenta nationerna (FN). (2015). Globala målen för hållbar utveckling. https://fn.se/globala-malen-for-hallbar-utveckling/
* Gjerde, J. L., Rortveit, G., Muleta, M. & Blystad, A. (2013). Silently waiting to heal - Experiences among women living with urinary incontinence in north west Ethiopia.
International Urogynecology Journal, 24(6), 953–958. https://doi.org/10.1007/s00192-012-1951-4
Gyhagen, M., Åkervall, S., Molin, M. & Milsom, I. (2019). The effect of childbirth on urinary incontinence: A matched cohort study in women aged 40–64 years. American Journal of Obstetrics and Gynecology, 221(4), 1-17. https://doi.org/10.1016/j.ajog.2019.05.022 Haylen, B. T., de Ridder, D., Freeman, R. M., Swift, S. E., Berghmans, B., Lee, J., Monga, A., Petri, E., Rizk, D. E., Sand, P. K. & Schaer, G. N. (2010). An international
urogynecological association (IUGA)/international continence society (ICS) joint report on the terminology for female pelvic floor dysfunction. Neurourology and Urodynamics, 29(1), 4–20. https://doi.org/10.1002/nau.20798
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl., s. 411-420). Studentlitteratur.
Hunter Koch, L. (2006). Help-seeking behaviors of women with urinary incontinence: An integrative literature review. Journal of midwifery & women’s health, 51(6), 39–44. https://doi.org/10.1016/j.jmwh.2006.06.004
Hägglund, D. (2010). District continence nurses’ experiences of their continence service in primary health care. Journal of Nursing Management, 18(2), 225–233.
https://doi.org/10.1111/j.1365-2834.2009.01021.x
Hägglund, D. & Wadensten, B. (2007). Fear of humiliation inhibits women’s care-seeking behaviour for long-term urinary incontinence. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 21(3), 305–312. https://doi.org/10.1111/j.1471-6712.2007.00481.x
Kang, Y. (2013). A proposed theoretical model of help-seeking among Korean-American women with urinary incontinence. International Journal of Urological Nursing, 7(2), 61–67. https://doi.org/10.1111/j.1749-771X.2012.01168.x
Karlsson, E. K. (2017). Informationssökning. I M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl., s. 81-98). Studentlitteratur. Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl., s. 57-80). Studentlitteratur.
* Lamerton, T. J., Mielke, G. I. & Brown, W. J. (2020). Urinary incontinence in young women: Risk factors, management strategies, help‐seeking behavior, and perceptions about bladder control. Neurourology and Urodynamics, 39(8), 2284–2292.
Marcelissen, T., Anding, R., Averbeck, M., Hanna‐Mitchell, A., Rahnama’i, S. & Cardozo, L. (2019). Exploring the relation between obesity and urinary incontinence: Pathophysiology, clinical implications, and the effect of weight reduction, ICI-RS 2018. Neurourology and Urodynamics, 38(S5), 18–24. https://doi.org/10.1002/nau.24072
Milsom, I., Altman, D., Lapitan, M.C., Nelson, R., Sillén, U. & Thom, D. (2017).
Epidemiology of urinary (UI) and faecal (FI) incontinence and pelvic organ prolapse (POP). I P. Abrams, L. Cardozo, A. Wagg, A. & Wein (red.), 6th international consultation on
incontinence. recommendations of the international scientific committee: Evaluation and treatment of urinary incontinence, pelvic organ prolapse and faecal incontinence (6 uppl., s. 35-78). ICS.
https://www.ics.org/publications/ici_6/Incontinence_6th_Edition_2017_eBook_v2.pdf Milsom, I., Coyne, K. S., Nicholson, S., Kvasz, M., Chen, C.-I. & Wein, A. J. (2014). Global prevalence and economic burden of urgency urinary incontinence: A systematic review. European urology, 65(1), 79–95. https://doi.org/10.1016/j.eururo.2013.08.031
* Ng, S. F., Lok, M. K., Pang, S. M. & Wun, Y. T. (2013). Stress urinary incontinence in younger women in primary care: prevalence and opportunistic intervention. Journal of women’s health, 23(1), 65–68. https://doi.org/10.1089/jwh.2013.4382
Nilsson, M., Lalos, A. & Lalos, O. (2009). The impact of female urinary incontinence and urgency on quality of life and partner relationship. Neurourology and Urodynamics, 28(8), 976–981. https://doi.org/10.1002/nau.20709
Norton, J. M., Dodson, J. L., Newman, D. K., Rogers, R. G., Fairman, A. D., Coons, H. L., Star, R. A. & Bavendam, T. G. (2017). Nonbiologic factors that impact management in women with urinary incontinence: Review of the literature and findings from a National Institute of Diabetes and Digestive and Kidney Diseases workshop. International Urogynecology Journal, 28(9), 1295–1307. https://doi.org/10.1007/s00192-017-3400-x Nygaard, C., Schreiner, L., Morsch, T., Saadi, R., Figueiredo, M. & Padoin, A. (2018). Urinary incontinence and quality of life in female patients with obesity. Revista brasileira de ginecologia e obstetrícia / RBGO Gynecology and Obstetrics, 40(9), 534–539.
https://doi.org/10.1055/s-0038-1670626
Pandey, D., Maturi, C., Dhakar, B., Jain, G., & Kyalakond, K. (2019). Interventions and quality of life in stress urinary incontinence. Gynecology and Minimally Invasive Therapy, 8(3), 106–112. https://doi.org/10.4103/GMIT.GMIT-72-18
Perera, J., Kirthinanda, D. S., Wijeratne, S. & Wickramarachchi, T. K. (2014). Descriptive cross sectional study on prevalence, perceptions, predisposing factors and health seeking behaviour of women with stress urinary incontinence. BMC Women’s Health, 14(1), 78. https://doi.org/10.1186/1472-6874-14-78
* Pintos-Díaz, M. Z., Alonso-Blanco, C., Parás-Bravo, P., Fernández-de-las-Peñas, C., Paz-Zulueta, M., Fradejas-Sastre, V. & Palacios-Ceña, D. (2019). living with urinary
incontinence: potential risks of women’s health? a qualitative study on the perspectives of female patients seeking care for the first time in a specialized center. International Journal of Environmental Research and Public Health, 16(19), 3781.
https://doi.org/10.3390/ijerph16193781
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2021). Nursing Research: Generating and assessing evidence for nursing practice (11 uppl.). Wolters Kluwer Health.
