Användning av virtuella
mötesplatser
Jessica Helenius; jessicahelenius@hotmail.com
Mikael Vemmenby; mvemmenby@gmail.com
Kalmar, 2009-06-16 C-nivå, 15 hp Examensarbete i Informatik
Extern handledare: Martin Örnroth, DYK the Scandinavian Dive Magazine Handledare: Päivi Jokela, Högskolan i Kalmar, IKD
Examinator: Hanna Broberg, Högskolan i Kalmar, IKD
Institutionen för Kommunikation och Design Högskolan i Kalmar
Abstract
Internet is used today as a traditional medium for information exchange and social interaction. One of these is virtual meeting places where people meet and exchange information, socialize and exchange knowledge with each other. The group has chosen to examine the factors affecting the use of web forums, one of the virtual meeting places that exist on the Internet today. And look at how people use the web forum today in the current situation and how to design a web forum.
A survey was conducted to find out how people look at web forums today, 80 people participated, and they got to talk about what they think about different web forums regarding how and why the use these them. Guidelines on how a web forum should be designed were also developed. An interview was also carried out to a specific audience to see if there were special needs and interests that they had, so that we could take that into account in the development of the guidelines that are to be used in the design for this web forum. The group carried out a user tests on a mockup designed to investigate how people would respond and use the web forums of different age groups.
The results showed that many users of web forums today are different between users, depending on gender and age. The use of various web forums depends on that they have different needs and interests. This dose so the layout of the web forum must be directed so as to be adapted for any specific audience. Mainly people used web forums as an information source where you can find answers and ask questions to others. Two factors must be fulfilled for a page to be able to grow, and that is trust and credibility. This can be fulfilled by its members if they can create an identity for them self in the virtual meeting place. It is also important for lurkers on a virtual meeting place that they show commitment, support and encourage members to be active participant. The lurker’s role is an important one when the site goes throw its state of maturity and growth.
Abstrakt
Internet används idag som ett tradionellt medium för informationsutbyte och för sociala umgängen. Ett av dessa medium är virtuella mötesplatser där människor träffas och utbyter information, gemenskap och kunskap med varandra. Gruppen har valt att undersöka vilka faktorer som påverkar användandet av webbforum som är en av de virtuella
mötesplatserna som finns på Internet idag. Dels hur människor använder sig av webbforumet
i dagsläget och hur man bör designa ett webbforum.
En enkätundersökning genomfördes för att ta reda på hur människor ser på webbforum idag, 80 personer deltog och dessa fick tycka till om valfria webbforum angående hur och varför de använder sig utav dessa. Riktlinjer för hur ett webbforum bör designas har tagits fram. En intervjuundersökning genomfördes också på en specifik målgrupp för att se om det fanns speciella behov och intressen som man behöver ta hänsyn till i ett de riktlinjerna som är utformande för ett webbforum. Gruppen utförde användartester på en framtagen mockup för att undersöka hur människor använder sig av webbforum i olika åldersgrupper.
Resultatet visade att många använder sig av webbforum idag med det finns skillnader mellan användare av webbforum beroende på kön och ålder. De använder sig av webbforum olika då de har olika behov och intressen. Detta gör att layouten på webbforum måste riktas på så sätt att den anpassas efter alla i en specifik målgrupp. Främst används
webbforum som informationskälla där man kan hitta svar och ställa frågor till andra. Två
faktorer som måste uppfyllas för att en sida ska kunna växa är förtroende och
trovärdighet. Detta kan uppfyllas genom att medlemmarna kan skapa sig en identitet på den virtuella mötesplatsen. Det är också viktigt för ledarna på en virtuell mötesplats att vissa sitt engagemang, stöd och uppmuntra medlemmarna till ett aktivt deltagande. Ledarnas roll är en bidragande faktor till sidans mognad och tillväxt.
Innehållsförteckning
Abstract... I Abstrakt ... II 1. Inledning... 1 1.1 Syfte ... 1 1.2 Forskningsfrågor ... 2 1.3 Målformulering ... 2 1.4 Avgränsningar ... 2 2. Teori ... 3 2.1 Virtuella mötesplatser ... 3 2.2 Virtuell gemenskap ... 42.3 Aktörer på virtuella mötesplatser... 5
2.4 Livscykel för en virtuell mötesplats... 6
2.5 Trovärdighet och identitet ... 9
2.6 En webbsida kräver tre sorters design ... 9
2.7 Jakob Nielsen Heuristiska utvärderingslista...12
2.8 Chitvåtest...14
2.9 Operationalisering...14
3. Metod...16
3.1 Enkätundersökning ...16
3.2 Intervjuer med specifik målgrupp (dykare) ...17
3.3 Heuristisk utvärdering ...18
3.4 Pappersprototyper ...18
3.5 Användartester...19
4. Resultat ... 20
4.1 Enkätundersökning ...20
4.2 Intervjuer med specifik målgrupp (dykare) ...26
4.3 Heuristisk utvärdering ...27
4.4 Pappersprototyper ...28
4.5 Användartester...29
5. Diskussion ...31 5.1 Måluppfyllelse ...31 5.2 Genomförande ...31 5.3 Analys av resultat ...32 5.4 Slutsats ...35 5.5 Fortsatt forskning ...35 6. Tackord... 37 7. Källförteckning ... 38 7.1 Böcker ...38 7.2 Tidsskrifter...38 7.3 Elektroniska källor ...38 8. Bilagor ... 39 8.1 Bilaga A: Enkätblankett...39
8.2 Bilaga B: Enkätundersökning diagram ...43
8.3 Bilaga C: Intervjublankett för dykare...45
8.4 Bilaga D: Heuristisk utvärdering...48
8.5 Bilaga E: Pappersprototyper ...59
8.6 Bilaga F: Mockup ...66
8.7 Bilaga G: Användartest...72
1. Inledning
I detta arbete kommer det att tas upp hur virtuella mötesplatser fungerar samt vilka faktorer som bygger upp dem. I detta kapitel kommer arbetets, syfte, forskningsfrågor, målformulering, och avgränsningar att tas upp och förklaras.
Idag finns det virtuella forum vilka fungerar som samlingsplatser utformade för Internet, där människor kan föra diskussioner om olika ämnen. Forum på Internet är oftast inriktade på ett visst ämnesområde, som kan beröra olika människors intressen och fritidssysselsättningar. Ofta benämns webbforum som diskussionsforum eller
diskussionsgrupper. Webbforum skiljer sig från Community vilket är mer en nätmötesplats där användaren kan skapa sig en personlig profil samt hålla kontakten med vänner och skapa nya kontakter. Ett webbforum är mer anonymt för de användare som befinner sig där. (Iriberri & Leroy, 2009; Moore & Serva, 2007; Nationalencyklopedin 2009). Gruppen kom i kontakt med redaktionschefen för DYK the Scandinavian Dive Magazine, Martin Örnroth. DYKs hemsida ( www.dykmag.net) befinner sig under rekonstruktion och Martin Örnroth anser att vår kompetens som interaktionsdesigners skulle vara ett lämpligt tillskott i hemsidans utveckling angående en implementering av ett webbforum för dykare. DYK har startat ett samarbete med Sportdykarna som idag driver ett webbforum för dykare. Gruppen ska därför undersöka hur webbforum används i dagsläget och vilka faktorer som avgör och påverkar användandet av ett webbforum samt upplägg och utseende. DYKs syfte med webbforumet är att användarna bland annat ska kunna föra diskussioner kring olika ämnen så som dykplatser och råd inför köp samt kunna framföra sina åsikter (enl. M.Örnroth, personlig kontakt [17.04.2009]).
1.1 Syfte
Syftet med arbetet är att ta reda på hur webbforum fungerar och används idag allmänt av användare. Undersökningar angående hur webbforum används i dagsläget kommer att utföras, genom enkäter kommer gruppen undersöka den generella bilden av vad människor anser om webbforum och vad som krävs för ett webbforum ska behålla sin aktualitet och trovärdighet.
1.2 Forskningsfrågor
Informationen som gruppen får fram ska bidra till att få en större förståelse angående användandet av webbforum och vilka faktorer som är avgöra och påverkar för att människor vill återvända till ett webbforum, samt se hur ett webbforum bör designas. Genom undersökningar av hur människor använder sig utav webbforum idag vill
gruppen se om designen måste anpassas efter en specifik målgrupp. Gruppen kommer att ta kontakt med den tänkta målgruppen för att se om det finns särskilda intressen och önskemål beroende på målgruppen. Detta kan då påverka hur man bör designa ett
webbforum.
· Hur används webbforum i dagsläget?
· Vilka är de avgörande faktorerna som påverkar användandet av webbforum? · Hur bör ett webbforum designas?
1.3 Målformulering
Målet med arbetet är att få fram riktlinjer för hur ett webbforum bör designas och vilka faktorer som avgör att människor använder sig av formen webbforum av de virtuella
mötesplatserna.
1.4 Avgränsningar
De avgränsningar som uppkommit för gruppen är följande:
· Gruppen kommer inte att titta på formen andra former av virtuella mötesplatser, förutom en fråga angående Communitys i enkätundersökningen.
· Intervjuer kommer enbart ske med en specifik målgrupp (dykare). · Gruppen kommer att titta på upplägg av andra webbforum men inte ta upp
detta i rapporten då det inte kommer utföras någon form av metod på detta (förutom sportdykaren).
2. Teori
Teorin kommer innefatta information angående virtuell gemenskap, aktörer, livscykel samt
identifiering och trovärdighet i virtuella mötesplatser. Detta för att kunna skapa en förståelse
över hur virtuella mötesplatser och webbforum fungerar och används idag. Olika designprinciper kommer tas upp för att få riktlinjer över hur man bör designa ett
webbforum.
Idag är Internet ett traditionellt medium för informationsutbyte och socialt umgänge. Under de senaste 15 åren har människor över världen vänt sig till Internet som en del av sina dagliga sysslor för varierande ändamål. Ett av de medium som människor använder på Internet för socialt umgänge och informationsutbyte är virtuella
mötesplatser. (Iriberri & Leroy, 2009)
2.1 Virtuella mötesplatser
Virtuella mötesplatser kan se olika ut beroende på vilken målgrupp som det vänder sig till
och vad syftet är. En annan faktor till utformningar på virtuella mötesplatser är skaparna som ofta skapar utifrån sina egna intressen och visioner. Vanligtvis ligger virtuella
mötesplatser på en Internetsida så användare inte behöver installera särskilda program.
Men ett medlemskap är idag något som de flesta virtuella mötesplatser kräver att användare har om de vill ta del av den information som finns i samhället. Virtuella
mötesplatser är också ett sätt att idag samla och träffa människor med liknande intressen
och åsikter som användaren själv har men även ett sätt att kunna diskutera aktuella ämnen som sker i världen om de så är lokalt eller globalt. (Iriberri & Leroy, 2009; Moore & Serva, 2007; Nationalencyklopedin 2009).
Figur 2.1 illustrerat en virtuell mötesplats och hur det kan tänkas fungera, där de flesta aktiviteterna tar form av meddelande. Deltagarna och ledarna förser de virtuella
mötesplatserna med inläggningsaktivitet i form av att de visar åsikter, ställer frågor och
delar med sig av information och kunskap. Eftersom största delen av information som delas på mötesplatsen sker via text, är det viktigt för utvecklarna att även tillgodose deltagarna med avatarer, grafiska bilder, video och chatt för att motivera användaren till mer engagemang på mötesplatsen. (Koh, Kim, Butler & Bock, 2007)
Drivkraften för att en gemenskap ska bildas bygger på ledarens engagemang och de ser till att det sker kontinuerliga uppdateringar på sidan. På en virtuell mötesplats är det
Ledarnas engagemang
Grad av offline interaktion
Kvalité på IT-infrastruktur
Användbarhet Drivkraften av Virtuell
gemenskap
Verksamheten i ett Virtuell gemenskap
Inläggningsaktivitet
Synliga aktivitet
Mötesplatsens storlek
väsentligt att vissa grundläggande inslag görs av ledare för att hålla mötesplatsen vid liv. Utmaningen för ledarna blir att se av behovet för deltagarna. Vad vill användarna veta och vad är de intresserade av att veta. Eftersom mötesplatsen är ett frivillig socialt sammanhang spelar ledaren en viktig roll i utvecklingen för att se till att det skapas gemenskap bland de andra deltagarna. (Koh, m.fl., 2007). En annan viktig faktor för bra gemenskap är att skapa ”offline interaktioner” som är tillgängliga och synliga för användarna i den virtuella mötesplatsen. Offline interaktion innebär aktiviteter mellan användarna i den i verkliga världen. Vilket i sin tur kan leda till ökad användbarhet för
mötesplatsen, självklart är det viktigt med en bra användbarhet från början. Dessa
faktorer är grundstommen för en virtuell mötesplats men det är viktigt att de också håller en hög kvalité, fungerar detta kommer mötesplatsen att växa i storlek (Koh, m.fl., 2007). Se Figur 2.1.
Figur 2.1 Illustrerar hur en virtuell mötesplats kan fungera med väsentliga grundläggande inslag. (Koh, m.fl., 2007)
2.2 Virtuell gemenskap
Precis som människans traditionella samhällen behöver en drivande motor för deltagande behöver virtuella gemenskaper ett system som stödjer utbyte av elektronisk information mellan medlemmarna. (Moore & Serva, 2007). Virtuell gemenskap kan ses som att en grupp av individer som kommer att samlas kring gemensamma ändamål eller intresse. Deltagarna interagerar främst i cyberrymden för deras egna intressen samt att bygga upp relationer och fantasier. En typisk Internetbaserad gemenskap innehåller ämnen så som nyheter och utbyte av information i form av evenemang, nyheter,
Utbyta stöd
Skapa och göra identifiering
Förtroende Social virtuell mötesplats
problemlösning, FAQs och diskussioner. De flesta aktiviteter tar form av meddelande, åsikter, frågor, information och kunskap inom de gemensamma intressena. (Koh, m.fl., 2007). Den studie som Blanchard och Markus (2004) gjort visar tre sociala processer som upplevs som gemenskap. Dessa processer är desamma som finns vid möten ansikte mot ansikte på ickevirtuella mötesplatser: utbyta stöd, skapa identitet och identifiering, skapa förtroende. Dessa tre processer föreslår Blanchard och Markus (2004) representerar vad som måste ske för att en känsla av gemenskap på virtuella
mötesplatser ska kunna utvecklas. Genom att skapa möjligheten till ett utbyte av stöd
kan det resultera i att användare skapar sig en identitet i den virtuella mötesplatsen. Detta i sig kan medföra att ett förtroende byggs upp och en gemenskap kan uppstå.
(Blanchard & Markus, 2004).Se Figur 2.2.
Figur 2.2 Illustrerar de tre sociala processer som formar gemenskap i en virtuell mötesplats. (Blanchard & Markus, 2004)
2.3 Aktörer på virtuella mötesplatser
De tre former av deltagande som finns på virtuella mötesplatser är ledare, deltagare och
passiva läsare. Ledarna utför den största delen av underhållet på mötesplatsen. Deltagarna
är medlemmar som skickar och läser meddelande. De passiva läsarna ger sig inte till känna och tar enbart del av informationen som finns. På de virtuella mötesplatserna behövs det ledare som har intresse och kan lägga ner tid på en stor del av
kommunikationen, speciellt i början av ett uppstartande för att forma de virtuella
mötesplatsernas normer och allmänna konversationer. (Blanchard & Markus, 2004). Ledarna bör uppmuntra andra deltagares bidrag. Att ge hjälp och stöd är viktigt samtidigt
som det kommer behövas att upprätta en säker miljö där deltagarna kan delta utan rädsla. Virtuella mötesplatser kan behöva ett betydande antal deltagare för att få ett fortsatt
deltagande, eftersom antalet passiva läsare förmodligen är hög. Nya medlemmar kan börja
delta passivt och med tiden bli mer aktiva när de lär sig normerna. (Blanchard & Markus, 2004).
Start: Behov och vision Skapande: Syfte, teknologi och människor Tillväxt: Regler, roller och identitet Mognad: Förordningar, förtroende och relationer Död: Brist på bidrag, delaktighet och kvalitet Livscykelperspektiv för virtuella mötesplatser
Ett sätt att hålla mötesplatsen aktuell blir för ledarna att se över de olika inläggen för att se till att mötesplatsen bibehåller sin trovärdighet. Ledarna får filtrera bort gamla och föråldrade inlägg. En annan viktig del för ledaren är att belöna värdefulla inlägg, för att skapa en mer aktiv mötesplats. (Koh, m.fl,. 2007) Många mötesplatser fungerar som kunskapsbaser där information, expertis och en känsla av ömsesidighet delas mellan användarna. Men större delen av användarna fungerar mer som passiva användare istället för att bidra med kunskap. (Moore & Serva, 2007)
2.4 Livscykel för en virtuell mötesplats
En virtuell mötesplats är uppbyggd av olika utvecklingsetapper. De etapper som finns i livscykeln för en virtuell mötesplats är: start, skapande, tillväxt, mognad och död. Under uppstartningsfasen är det viktigt att kartlägga behovet och vilken vision som den
virtuella mötesplatsen ska sträva efter. När detta är fastställt skapas den virtuella mötesplatsen
med hjälp av rätt syfte, teknologi och människor. När sidan är skapad sker tillväxten i form av regler och deltagarnas olika roller och identiteter. Efter dessa tre etapper sätts den virtuella mötesplatsen i en mognadscykel där den kontinuerligt cirkulerar med förordningar, förtroenden och relationer. När denna cykel upphör går den virtuella
mötesplatsen inför sin död i brist på bidrag, delaktighet och kvalité. (Iriberri & Leroy,
2009). Se Figur 2.3.
En viktig del för att en virtuell mötesplats ska hållas vid liv är att tillhandahålla
användarna med värdefull och nyttig information. Detta gör i sin tur att användarna blir aktiva och engagerade i de frågor och den kunskap som delas på mötesplatsen. Det måste finnas klara syften på vad det är som diskuteras och vad som kan tänkas diskuteras på mötesplatsen. Det är också viktigt att försöka skapa händelser utanför mötesplatsen för att skapa ett ännu starkare band för deltagarna och medlemmarna. (Koh, m.fl,. 2007)
Användarnas motivation kan skilja sig mellan olika typer av virtuella mötesplatser. Motivation för att bidra till de virtuella mötesplatserna är till en viss del beroende på vilken typ av virtuell mötesplats det är (Moore & Serva, 2007). Moore och Serva har satt samman fjorton olika kategorier som påverkar användarens motivation utifrån tidigare studier. Se Tabell 2.1.
Tabell 2.1. De Fjorton olika kategorierna av motivation för virtuella mötesplatser. (Moore & Serva, 2007)
Motiverande kategori
Sammanställda uttryck använda av tidigare forskare
Altruism Välvilja, välgörenhet, oro för samhället, allmän plikt, socialt stöd Tillhörigheter Ett försök att bekämpa ensamhet, känsla av gemenskap
Samverkan Utveckling av kunskap, raffinerade tänkande
Egoism Personlig vinning, skapande av sysselsättning, portföljbyggnad Egotism Få uppmärksamhet, skrytande
Emotionellt stöd En känslomässig anknytning
Empati Medkänsla, förståelse, en vilja att osjälviskt hjälpa andra Kunskap Söker information, själveffekt
Makt Inflytande, äganderätt Ömsesidighet Moralisk skyldighet, rättvisa Rykte Social ställning, status
Självkänsla Respekt, positiv förstärkning, aktnings stöd
Uttrycka sig själv Uttryck för känslor, erbjuder yttranden, "Rensa själen" Visdom Lärande, utmaning, kreativt tänkande
Det finns många sorters virtuella mötesplatser som används idag, alla har unika egenskaper och är utformade olika beroende på vilken typ av gemenskap som finns
mellan medlemskap och deltagare. (Moore & Serva, 2007). Av de fjorton olika faktorerna som Moore och Serva satt samman är det inte alla som faller in på de olika
virtuella mötesplatserna utan användarna känner olika beroende på syftet på mötesplatsen.
Detta sammanfattas i Tabell 2.2 för webbforum, bloggar, wikis och kunskapsbaser.
Tabell 2.2. Visar vilka motivationer som faller in på de olika virtuella mötesplatserna. (Moore & Serva, 2007)
Webbforum Bloggar Wikis Kunskapsbaser
Altruism x x x Tillhörighet x x Samverkan x x x Egoism x x Egotism x x x Emotionellt stöd x Empati x x Kunskap x x x Makt x x Ömsesidighet x x Rykte x x x x Självkänsla x x Uttrycka sig själv x Visdom x
Enligt denna kategorisering är webbforum den enda virtuella mötesplatsen som visar emotionellt stöd som bidragande motiv. Tillsammans med empati, tillhörighet, självkänsla och altruism, blir det lätt att se varför användare ofta vänder sig till
webbforum för den emotionella mötesplatsens kunskap. Från denna och tidigare
observationer av forskare framgår det att webbforum inriktas på att dela information, skapa och upprätthålla relationer och identitet, och ge och ta emot emotionellt stöd. (Moore & Serva, 2007)
Interaktions-design Grafisk design Informations-design
2.5 Trovärdighet och identitet
Ett problem med virtuella mötesplatser är att när användare kommunicerar elektroniskt med andra okända användare utan att veta att de andra egentligen är tillförlitliga och de som de utgör sig att vara. Då deltagare hoppas kunna utveckla meningsfulla relationer är det viktigt att kunna skapa förtroende. Att använda riktiga namn i signaturen som används på mötesplatsen är därför viktigt för att stärka känslan av medlemskap i en gemenskap. (Blanchard & Markus, 2004). Samtidigt som det är viktigt för människor att skydda sin integritet på Internet visar det sig att för virtuella
mötesplatser är det viktigt att kunna veta identitet på de andra medlemmarna. Det visade
sig att medlemmar föredrar att kunna läsa varje medlems profil på de virtuella
mötesplatserna. När användarna vet historien bakom varje medlem ökar detta hans eller
hennes trovärdighet och deras bidrag uppfattas ha ett större värde. En enkel men trovärdig identitet är ett bra förslag till virtuella mötesplatser. Det är även lättare att få fler medlemmar om man visar identiteten på de användare som redan finns aktiva. (Iriberri & Leroy, 2009)
2.6 En webbsida kräver tre sorters design
När en webbsida ska designas är det viktigt att tänka över hur den ska skapas och vilka delar som är viktiga. Ofta inom designprocesserna sker det vissa kompromisser på enstaka funktioner som skulle kunna komma och innebära ett bättre resultat. För att förebygga dessa ska gränssnittet bestå av tre distinkta delar som bygger på tre olika sorters design. Dessa är; Grafisk design, Informationsdesign och Interaktionsdesign. (Söderström, 2001) Se figur 2.4.
Figur 2.4. Illustrera de tre typer av design som är viktiga vid en utformning av en webbsida (Söderström, 2001)
Grafisk design: Se och tycka om
Vid utvecklingen av ett webbforum är det viktigt att få en bra grafisk design. Det gäller att tänka både på de estetiska delarna och på de tekniska delarna. Webbsajten ska ha ett snyggt upplägg men får samtidigt inte vara för långsam och tungladdad, bilder behöver vara komprimerade så att de passar webbsidan och rätt färg samt ton behöver väljas ut. Utvecklingsprocessen behöver också se över de kommunikativa delarna på den grafiska designen då utvecklarna måste välja rätt bland många olika stilar som kan passa sidans syfte. Exempel: Är sidan seriös eller häftig, aktiv eller lugn, trovärdig eller roande, manlig eller kvinnlig. Alla dessa aspekter måste fungera i harmoni med webbsidans syfte och vad den erbjuder sina användare. (Söderström, 2001)
Informationsdesign: Hitta och förstå
Denna del handlar om informationsdesign och om användare kan hitta samt begripa det som finns på webbsidan. I utvecklandet av en webbsida måste det ställas många frågor, exempelvis: Hur ska vi fördela innehållet på sidorna? Hur ska vi formulera oss så att användarna förstår vad som finns under de olika avdelningarna? Hur ska disponeringen av enskilda sidor ske? Var ska de olika informationsbitarna placeras? Denna del i utvecklingsprocessen tar mycket tid och kräver en stor förståelse på hur de olika sidorna på en webbsida kan sammankopplas för att se till att användarna kan hitta och förstår vad som erbjuds på webbsidan. (Söderström, 2001)
Interaktionsdesign: Göra
Den tredje och sista delen som en webbsida behöver är interaktionsdesign. Denna del handlar om hur användarna interagerar med webbsidan. Möjligheter som en användare kan ha på en webbsida kan vara att användaren, skickar inlägg, läser trådar, diskuterar, eller registrera sig. Det är även viktigt i detta steg att undersöka i vilken tur
interaktioner sker av användarna. För att få reda på i vilken ordning och i vilken tur olika steg ska ske på sidan. Detta steg tar även upp hur återkopplingar ska ske emot användaren. Vad händer när användaren gör fel, förklarar webbsidan hur de ska åtgärda felet och hur vet användaren att de har gjort rätt? Slutligen bör
utvecklingsprocessen undersöka den administrativa biten. (Söderström, 2001)
För att få en webbsida som ska vara välarbetad bör utvecklarna se över alla de tre olika designtyper lika mycket för att skapa en bra och välfungerande webbsida. (Söderström, 2001)
Webbplatser bygger aldrig helt på en av de tre designtyperna utan är oftast en
kombination av de tre designtyperna. Figur 2.5 illustrerar hur användare på en webbsida kan bete sig och hur de kan tänkas uppleva webbsidor. Det första som användarna upplever är den grafiska designen och om den inte tilltalar användaren, tar för lång tid att ladda eller inte väcker ett förtroende hos användaren finns det en stor risk att användaren går vidare. Men om dessa kriterier uppfylls av webbidan kommer användaren gå vidare för att hitta det som användaren sökte från början. Om den information eller de uppgifter inte finns som användaren söker kommer detta resultera i att användaren går vidare till någon annan webbsida. Om användaren hittar det som hon var ute efter, måste de finnas funktioner som ger henne möjligheten att ladda ner, köpa/beställa eller att kunna svara på olika frågor. Om webbsidan inte stödjer dessa funktioner kommer användaren att bli frustrerad och irriterad vilket i sin tur kommer att resultera i att användaren lämnar sidan. Vid utvecklingen av en webbsida måste de funktioner som en webbsida utger sig för att ha vara funktionsdugliga från dag ett så att användaren kan utnyttja dem. Skulle dessa inte fungera kan det medföra att användaren aldrig kommer att återvända till sidan. (Söderström, 2001)
Figur 2.5. Illustrerar hur användare på en webbplats kan bete sig och hur de kan tänkas uppleva webbplatser. (Söderström, 2001)
2.7 Jakob Nielsen Heuristiska utvärderingslista
Jakob Nielsen skapade 1994 en lista med designprinciper som skulle fungera som en form av riktlinjer vid utvecklingen av webbsidor. Listan bygger på en tidigare och större lista som Nielsen skalade ner för att få ut det som han ansåg var relevant. Idag används listan inte som en specifik riktlinje utan mer som ett hjälpmedel och stöd vid utvecklingen av en webbsida för att göra sidan så pass användarvanlig som möjligt. (Nielsen 2005)Enkel och naturlig dialog
Med detta menar Nielsen att utformningen på webbsidan ska vara naturlig för användarna. Användarna ska inte behöva fundera över ord eller vad olika saker betyder.
Tala användarens språk, naturligt språk
I utvecklingen av ett system måste utvecklarna se till att webbsidan håller sig till vissa ord, fraser, begrepp och ett språk som användaren känner igen. Nielsen menar att språket på webbsidan ska följa en uppbyggnad på samma sätt som en konversation gör i den verkliga världen.
Minimera användarens minnesbelastning
Vid utvecklingen av en webbsida är det viktigt att förse användaren med så lite minnesbelastningar som möjligt. Det blir viktigt att göra olika åtgärder och objekt synliga. Användaren ska inte behöva komma ihåg information från olika sidor för att utföra en uppgift. Allt ska vara synligt och lättåtkomligt vid behov.
Enhetlig navigation
Webbsidan ska följa samma design igenom hela strukturen. Väljer man en design för en knapp, ska alla knappar följa den designen och så vidare. Bryter man detta mönster kan det uppstå förvirring och en tvekan hos användaren.
Återkoppling
Webbsidan måste hålla användarna informerade om vad det gör och har gjort på webbsidan. Webbsidan måste alltid ge återkoppling till användaren så hon vet var i systemet hon befinner sig. Detta ska dock ske på ett enkelt sätt så inga andra frågor kan uppstå, vare sig det gäller ett problem eller positioneringen på sidan.
Tydligt markerade avslutningar
Vid användning av olika system händer det att användare väljer fel funktioner. Detta åtgärdas på så vis att det ska finnas tydliga och synliga funktioner som åtgärdar dessa fel, exempel: ångra eller tillbaka knapp.
Effektiv användning
Med detta menar Nielsen att ett system ska ge användarna möjlighet att optimera sin användning. Hitta genvägar för att öka hastigheten av sin användning och på så vis tillgodo se mer erfarna användare som inte vill gå igenom alla steg en ny användare kanske tar för att lära sig systemet.
Bra felmeddelande
När ett fel uppstår är det viktigt att ett felmeddelande visas. Detta felmeddelande får inte innehålla information som kan ses som onödig, felmeddelandet ska enbart ta upp det som är fel och hur användaren ska göra för att åtgärda felet i ett klart och tydligt språk.
Förhindra fel
Bäst är det om användaren kan undvika att göra fel. Ett försök till detta är att eftersträvan en klar och tydlig design som då eliminerar felen.
Hjälp och dokumentation
Nielsen menar att ett system har lyckats om det kan fungera utan dokumentation. Men så är inte alltid fallet. När en användare behöver få tag på tillhandahållen hjälp eller dokumentation är det viktigt att den informationen är lätt att söka efter och att den visas på ett bra sätt så användaren förstår hur hon ska gå till väga.
2.8 Chitvåtest
Chitvåtest kan användas vid en jämförelse av två eller flera grupper för att mäta om det finns en signifikant skillnad mellan grupperna i ett resultat som framkommit i en undersökning, se formel i ekvation 1. För att kunna utföra ett chitvåtest får aldrig de förväntade värdena (E) vara lägre än 1. Chitvåtestets resultat beror också på signifikansnivån(
α
) och antalet frihetsgrader (d.f.) (Kirkwood & Sterne 2003). De observerade och förväntade värdena används för att beräkna ett värde för chitvåfunktionen enligt.
χ
2ber= ( O – E )
2/ E
(Ekvation 1)Där χ 2 ber är det beräknade värdet för chitvåfunktionen O = Observerade värden och E = Förväntade värden.
Det beräknade värdet jämförs med tabellvärdet för χ 2 tab som i sin tur beror på
α
och d.f. Omχ
2ber>χ
2tab finns det en signifikant skillnad mellan grupperna (Kirkwood &Sterne 2003). I detta arbete kommer signifikansvärdet (
α)
att utgå ifrån 95 %.2.9 Operationalisering
Enkätundersökningen är uppbyggd ifrån litteraturen om virtuella mötesplatser för att se om det fanns några likheter mellan litteraturen och resultatet om hur människor uppfattar och använder en virtuell mötesplats. Dels även för att se vad som krävs för att en användare ska vilja använda ett webbforum. Resultatet av enkätundersökningen kommer att chitvåtestas för att se om det finns en signifikant skillnad mellan de olika grupperna. Intervjuer baserades på att ta reda på vilka intressen en specifik målgrupp kan ha (dykare) och om detta kan påverka riktlinjerna för designen. ”En sajt kräver tre sorters design” av Söderström och Nielsens ”10 Heuristics” användes för att få riktlinjer angående hur man bör designa ett webbforum.
Användartestet har byggts upp utifrån hur användare upplever en webbsida se figur 2.5. För att se hur de tre olika typerna av design fungerar tillsammans och om utseendet
kan locka till användande. Gruppen har tittat på hur testpersonerna använder sig av ett webbforum.
Under utvecklingsprocessen av pappersprototyperna och mockupen följde gruppen Nielsens ”10 Heuristics” och även tänkt på Söderströms ”En sajt kräver tre sorters design”
Enkäter Intervjuer Heuristisk utvärdering
Paper prototyping
Mockup Användartester Omarbetad
version
Slutgiltigt resultat
3. Metod
I detta kapitel kommer gruppen att beskriva och motivera samt gå igenom hur de olika datainsamlingsmetoder genomförts som använts för att få fram väsentlig information för att skapa en virtuell mötesplats för dykare. De datainsamlingsmetoder som använts under projektets gång är, enkätundersökning, intervjuer, heuristisk utvärdering, paper prototyping, mockup, användartester, omarbetat version på mockup. Se figur 3.1.
Figur 3.1. Flödesschema för de olika metoder som använts under projektet
3.1 Enkätundersökning
För att få en uppfattning över hur människor använder sig av webbforum i allmänhet idag valde gruppen att sätta samman en enkätundersökning som riktar sig till allmänna användare av valfria webbforum. Detta för att få fram vilka faktorer som avgör och påverkar användandet i allmänhet av webbforum idag. Gruppen valde att kategorisera användarna i kön och fyra olika åldersgrupper för att se om dessa skiljer sig något i användandet av webbforum. De fyra åldersgrupperna var: < 24 år, mellan 25 och 34 år, mellan 35 och 44 år och > 45 år. Gruppen började med att diskutera fram ett förslag på vilka frågor som enkäten skulle innehålla med hjälp av den teori som gruppen tagit fram angående virtuella mötesplatser. Frågorna sammanställdes i en enkät med ett missirbrev med en beskrivning av gruppen och vad enkätfrågorna kom att beröra se bilaga A. Gruppen valde att göra en form av pilottest på fyra personer för att se om man med hjälp av enkäten fick fram den önskade informationen som gruppen ville få ut. Det visade sig att alla väsentliga frågor inte var med i den första versionen av enkäten därför gjordes en reviderad enkät. Samma fyra personer som i den tidigare pilotesteten fick den omgjorda enkäten för att fylla i de nya och omgjorda frågorna. Denna gång blev gruppen nöjda med utfallet som blev av enkätfrågorna.
Enkäterna delades sedan ut till, 42 stycken via e-post och 58 stycken via direktkontakt med respondenterna. Respondenterna valdes upp efter de olika åldersgrupperna som sats upp samt en jämn fördelning mellan män och kvinnor. Gruppen valde att göra undersökningen på personer ifrån olika orter, dessa orter var Trelleborg, Vittsjö, Kalmar, Jönköping och Stockholm för att få en större spridning av vad människor från olika ställen tycker och har för åsikter om ämnet.Men denna spridning är inget som gruppen tar med i det resultat som kommer bli av enkätundersökningen. Efter en treveckorsperiod skickade gruppen ut en påminnelse till de personer som kontaktats via e-post angående enkäten men inte svarat. Efter påminnelsen väntade gruppen ytterligare en vecka till för att möjligen få in fler svar. Efter den veckan sammanställde gruppen det antal enkäter som kommit in till ett resultat och räknade resterande inkomna enkäter efter detta som bortfall. Fem av frågorna har gjorts till stapeldiagram mellan könen och de fyra åldersgrupperna. Fyrahar även chitvåtestats för att se om det fanns ett oberoende i enkäterna mellan målgrupperna. Fråga 3 och 4 valdes att slåss samman in i åldersgrupperna < 34 år och > 35 år för att minska antalet frihetsgrader. Svarsalternativen för fråga 3 slogs samman till ”Varje dag” ”Några gånger i veckan” och ”Några gånger i månaden eller året” detta också för att minska antalet frihetsgrader. Fråga 4 fick samma sammanslagning, det enda som skilde var att svarsalternativet ”Aldrig” ingick i ”Några gånger i månaden eller året”, detta för att inte få ett nollvärde i det förväntade värdet. Därefter tittade gruppen på om de öppna frågorna var besvarade och om de hade olika svar samt om de hade något beroende av vilken målgrupp de tillhörde och om det fanns några likheter eller skillnader i svaren. Detta för att få fram en kvalitativ analys av hur de tillfrågade personerna ser på valfria webbforum beroende på kön och ålder.
3.2 Intervjuer med specifik målgrupp (dykare)
Intervjuformuläret inriktar sig på en specifik målgrupp (dykare), då det är denmålgruppen som DYK och Sportdykarna inriktar sig på. Dels också för att undersöka vad en specifik målgrupp kan ha för särskilda önskemål och intressen i en virtuell mötesplats. Gruppen valde att dela in dykarna i tre olika kategorier som var kön, två åldersgrupper < 30 och > 31 och antal år inom dykning i två grupper < 2 och > 3. Detta för att kunna få en uppfattning om det finns en skillnad på hur män och kvinnor svarar på de olika intervjufrågorna beroende på ålder och antal år som dykare. Där frågor angående intresse och om hur de håller kontakten samt diskuterar med andra
likasinnade ställdes se bilaga C. Gruppen diskuterade igenom vilka frågor som gruppen ville få svar på för att skapa en uppfattning över hur dykare håller kontakt med andra dykare och införskaffar ny information och kunskap angående deras intresse som dykare. Intervjuerna genomfördes antingen via direktkontakt med intervjupersonen eller över e-post, där det fanns möjligeter till att kunna ställa följdfrågor om detta behövdes. När gruppen intervjuat alla de intervjupersoner som deltog i
undersökningen började gruppen gå igenom fråga för fråga för att se om det fanns några likheter eller olikheter i svaren.
3.3 Heuristisk utvärdering
Då det fanns ett befintligt gränssnitt (www.sportdykare.se)valde gruppen att genomför en heuristisk utvärdering, för att titta på vissa delar av den framtagna teorin i praktiken så som ledarnas engagemang och medlemmarnas möjlighet till att identifiera sig. Den heuristiska utvärderingen är baserad och inspirerad av Nielsens ”10 Heuristics”, Söderströms ”En sajt kräver tre sorters design” och teori som gruppen tagit fram om virtuella mötesplatser. Gruppen sammanställde en utvärdering som användes på Sportdykarnas befintliga webbforum. Utvärderingens grund ligger i de tre designkategorier som består av Grafisk design, Informationsdesign och Interaktionsdesign, som Söderström tar upp i artikel ”En sajt kräver tre sorters design”. Därefter är Nielsens ”10 Heuristics” omarbetad med inspiration av gruppens framtagna teori och artikeln ”En sajt kräver tre sorters design”. De frågor som fastställts till utvärdering har kategoriserats upp i de tre designkategorierna. Detta för att få utvärderingen anpassad till dens ändamål och syfte. Gruppen satte sig ner och gick gemensamt igenom frågorna för de utvalda delarna som skulle utvärderas.
3.4 Pappersprototyper
Gruppen satte sig tillsammans för att börja skissa fram förslag på den nya designen av ett webbforum som riktar sig till en specifik målgrupp (Sportdykarnas webbforum). Först gick gruppen igenom resultatet av enkäterna och intervjuerna med dykarna för att se vad det fanns för önskemål för ett webbforum utifrån enkäterna och vad de intervjuade dykarna efterfrågade.
Under utvecklingen av pappersprototyperna använde sig gruppen av den framtagna teorin om virtuella mötesplatser, Jakob Nilsens”10 Heuristics” och Söderströms ”En
sajt kräver tre sorters design”. Gruppen valde att börja skissa på en startsida för webbforumet, för att det är den sidan som användaren först ser och som sätter en prägel för resten av sidan enligt Söderström ”En sajt kräver tre sorters design” se figur
2.5. En digital mockup på gränssnittet valdes att göras för att på ett bättre sätt kunna
visualisera pappersskisserna. Då det blir enklare att se hur det skulle kunna se ut digitalt på Internet och inte enbart i pappersformat.
3.5 Användartester
Användartester utfördes på fem personer, varav en från åldersgruppen < 24, två från 25-34 och två ifrån > 45. Tre män och två kvinnor, med varierad vana för Internet. En kvinna och en man var dykare för att se om det skiljde sig i användandet mellan den tänkta målgruppen och de övriga testpersonerna. Denna uppdelning gjordes för att se om det fanns olikheter mellan grupperna i hur testpersonerna agera i användandet av den framtagna digitala mockupen. Gruppen började med att diskutera fram ett förslag på frågor till användartestet med hjälp av den teori som gruppen tagit fram angående virtuella mötesplatser. Gruppen utformade användartestet för testpersonerna i form av digitala bilder på datorn med tillhörande frågor, se bilaga G. Användartestet startade genom att testpersonen först fick se startsidan och ge sitt första intryck angående de första känslorna de fick av startsidan. Gruppen läste därefter upp varje fråga var för sig för testpersonen som fick berätta och förklara hur de skulle gå tillväga. Under tiden observerade gruppen och spelade in ljudet för att kunna gå tillbaka och lyssna på vad de olika testpersonerna sagt. Anledningen till att denna metod valdes var för att få reda på hur testpersonerna använde sig av ett webbforum.
Utifrån det resultat användartestet gav utformade gruppen ett slutgiltigt förslag på en digital mockup för hur det tänkta webbforumet skulle kunna se ut för en specifik målgrupp.
4. Resultat
I detta kapitel kommer resultaten av de olika datainsamlingsmetoderna att redovisas.
4.1 Enkätundersökning
Enkätundersökningen innefattade 80 stycken inkomna enkätsvar, tabell 4.1 visar mer ingående fördelningen mellan de olika respondenterna. Svarsprocenten av de alla enkäterna var 80 procent. Svaren har varit snarlika i många frågor, oberoende på respondenternas ålder eller kön men det syntes dock vissa skillnader i en del av frågorna.
Tabell 4.1 Visar hur antalet deltagare i varje åldersgrupp och kön är fördelat av de inkomna svaren.
Ålder/Kön Män Kvinnor Total
< 24 10 18 28
25-34 14 10 24
35-44 4 4 8
> 45 13 7 20
Total 41 39 80
Det visade sig att alla utom sju i undersökningen använde sig av Internet via datorn varje dag. Av de sju som inte använde sig av Internet varje dag var det fyra i åldersgruppen > 45 år som använde Internet några gånger i veckan och en av dem använde aldrig Internet. De två som använde datorn några gånger i månaden var en ifrån åldersgruppen 25 - 34 och en från 35 - 44 som inte hade tillgång till datorn i hemmet. Av de 79 som använde Internet var det 49 som använde sig av webbforum varav 22 var män och 27 var kvinnor, se figur 4.1. Chitvåtestet visade att enligt detta resultat finns det en signifikant skillnad mellan män och kvinnor när det gäller hur många som använder sig av forum på Internet (
α
= 95 % d.f. = 1). Detta innebär att det skiljer sig mellan män och kvinnor med en 95 % sannolikhet i frågan. Iåldersgrupperna syns skillnader då de tre första åldersgrupperna < 24 år, 25-34 år och 35-44 år har majoriteten då det är de som använder sig av forum på Internet. Men i åldersgruppen > 45 år är det fler som inte använder sig av forum på Internet. Dock liknar åldersgrupperna 25-34 och 35- 44 varandra mest då det är de två grupperna som
har den största procenten av användare jämfört med antalet svarande, se figur 4.2. Det visade sig i chitvåtestet att det finns en signifikant skillnad mellan de fyra
åldersgrupperna med 95 % sannolikhet (
α
= 95 %, d.f. = 3).Figur 4.1. Diagrammet visar hur många män samt kvinnor och det totala antalet som använder sig av forum på Internet.
Figur 4.2. Diagrammet visar på hur många i de olika åldersgrupperna som använder sig av forum på Internet.
I de öppna frågorna visade det sig att de flesta av dem som inte använder sig av webbforum uppger att de inte har något behov eller intresse för det och att det känns krångligt samt fungerar dåligt. Respondenterna skulle kunna tänka sig använda webbforum i framtiden behöver det ske en förändring på utformningen av dessa. Webbforum behöver vara mer personligt och säkert samt skapa engagemang hos användarna samt att det skulle vara möjligt att skapa nya kontakter och vänner inom
samma intresseområden. De som svarat på enkäten anser också att de behöver ett behov för att använda sig av webbforum. I åldersgruppen > 45 så är det inte många som skulle kunna tänka sig använda det då de föredrog att prata med människor öga mot öga.
Det var sju stycken som aldrig gör egna inlägg på grund av att de hellre läser andras inlägg och vissa ville inte registrera sig. En ville inte ställa en fråga som kanske kändes självklar för andra och därigenom verka dum. När det gällde frågan angående varför respondenterna inte gjorde inlägg lika ofta som de använde sig av webbforum var svaren snarlika, oberoende om personerna var män eller kvinnor samt vilken
åldersgrupp de tillhörde. I alla åldersgrupperna var användandet av webbforum baserat på personernas olika intresse och informationsbehov vid specifika tillfällen. Männen letar i större del information om ämnena sport, bil, mc, film och teknik. Kvinnorna letar däremot mer tips, råd, skvaller, nyheter och trender och även hälsa och barn/familjerelaterade frågor. Den yngsta åldersgruppen < 24 år letar oftare efter skolrelaterade frågor samt problemlösningar för olika ämnen och nöje.
Undersökningen visade på att personer som använder sig av forum på Internet gör detta relativt ofta, då ”varje dag” och ”några gånger i veckan” har störst procent för alla åldersgrupperna, se figur 4.3. Men när det kommer till att göra egna inlägg var personerna inte lika angelägna att bidra med detta lika ofta som de använde sig av ett forum på Internet, se figur 4.4. människorna ansåg att de inte alltid kunde tillföra någon information till de pågående diskussionerna men att det är intressant att läsa andras svar. Chitvåtestet testades på både fråga 3 och 4 och visade sig att det fanns en signifikant skillnad mellan åldersgrupperna. (Fråga 3 α = 95 % d.f. = 2),
(Fråga 4 α = 95 %, d.f. = 2). Som innebär att det finns en skillnad i att använda sig av webbforum och att själv bidra med inlägg med 95 % sannolikhet.
Figur 4.3. Diagrammet visar på hur ofta människor använder sig av forum på Internet.
Figur 4.4. Diagrammet visar på hur ofta människorna själva gör ett inlägg på ett forum på Internet.
Något som är viktigt för många av personerna oberoende på ålder eller kön är att webbforumet ska vara lätta att navigera i och även lätt att hitta de svar som användarna är ute efter. Många skulle även vilja se en uppdelning i kategorier av trådarna som finns i webbforumet. Så att inte alla trådar ligger blandade på en och samma sida. En annan viktig faktor för webbforum är att informationen och diskussionerna är bra, givande och hålls uppdaterade.
Det visade sig att det inte berodde på vilket kön eller åldersgrupp som personerna tillhörde då de tyckte lika i hur de använder ett forum på Internet. Undersökningen
visade på att de personer som deltog i enkäten mest läste andras inlägg, letade
information, lärde sig av andra och diskuterade olika ämnen. Därefter var det att ställa frågor och att vara delaktig på ett webbforum på grund av sitt intresse som var störst,
se figur 4.5.
Figur 4.5. Visar på vad människor gör när de använder sig av forum på Internet (Det var möjligt att välja mer än ett svarsalternativ i frågan.)
I fråga 5 se figur 4.5 visade det sig att det inte var så många som söker gemenskap eller likasinnade när de använder ett forum på Internet. Dock nämner många i de öppna frågorna att gemenskap, vänner, engagemang och att hålla en trevlig ton trots att människor tycker olika värderas också högt på ett webbforum. Speciellt respondenter i den äldre åldersgruppen > 45 år tyckte att detta var viktigt men även en del i de andra åldersgrupperna ansåg sig också tycka att dessa faktorer var viktiga på ett forum. Männen var mer ute efter att få snabb men bra och korrekt information. En sökfunktion är något som ett flertal efterfrågar för att kunna söka intressanta trådar och lätt hitta ämnen som intresserar dem. Ett annat element som efterfrågas på webbforum är att det ska vara mer personligt i form av en begränsad presentation för varje användare då detta skulle höja trovärdigheten. Fler ledare efterfrågas också som kan hålla ordning så att inte webbforumet dör ut eller spårar ur för mycket i dess
diskussioner. Det som får människor att återvända till ett forum är starkt beroende på informationen och diskussionerna som finns att tillgå, om de är givande och
intressanta för personen i fråga. Att få svar på sina egna frågor är också viktigt samt att kunna hitta människor med samma intresse. Layout och design kan också vara
avgörande, det är fördelaktigt med en trevlig och ren sida med lagom information och bra kategorier. Andra funktioner som önskas är en chattfunktion, fråga experter och några önskade också möjligheten att vara anonyma.
För startsidan visade det sig i enkätundersökning att människor tyckte att det var viktigt att information om forumet tydligt syntes och att användarna kunde se de senaste inläggen och diskussionerna. Detta var den information som människorna helst önskade att få se när de gick in på ett forum. Välkomsttext och hjälpfunktion var andra funktioner som också ansågs vara viktiga att få ha tillgång till, se figur 4.6.
Figur 4.6. Visar på vad människor vill ha på ett forum på Internet (Det var möjligt att välja mer än ett svarsalternativ i frågan.)
Webbforum upplevs likt i de fyra olika åldersgrupperna. Det anses att webbforum är bättre när personerna vill hitta kompetenta och engagerade människor inom specifika ämnen och intresseområden. Webbforum känns även mer seriösa, säkra och
trovärdiga än Communitys och har större fokus på diskussioner och likasinnade människor. Community används mer när det gäller att hålla kontakten med vänner eller när det gäller att skapa nya kontakter, då det finns möjlighet att lägga ut
personliga uppgifter som är tillgängliga för andra användare vilket inte gör det så anonymt som på webbforum. Den äldsta åldersgruppen lägger större vikt i att kunna vara anonyma om de skulle tillföra något på ett webbforum.
En nackdel som framkom i enkätundersökningen i dagsläget är att det inte finns bra utformade webbforum enligt några av deltagarna av enkäten. De ser forum som en ålderdomlig funktion för Internet men vill gärna se en utveckling som passar tvåtusentalet.
4.2 Intervjuer med specifik målgrupp (dykare)
Intervjuundersökningen innefattade tolv stycken intervjuer, varav sex kvinnor och sex män i olika åldrar och antal år inom dykning deltog.
Av de sex kvinnor som deltog i intervjun var det tre stycken som nämnde att de börjat med dykning på grund av att någon annan inspirerat dem, så som en kompis eller pojkvän. Många av intervjupersonerna, främst de som utövat dykning mer än tre år hade ofta med sig en kamera under sina olika dyk för att kunna ta kort både på land och under vattenytan. Dock skiljer det sig lite mellan könen i denna fråga. Männen som intervjuades är mer positiva till att dela med sig av sina bilder och diskutera dem på Internet, medan kvinnorna hellre vill ha bilderna för sig själva och för att visa upp dem inom sin kompiskrets samt kunna spara de som minnen från de olika dyk de gjort.
Internet användes av alla intervjupersonerna, när det kommer till att söka information angående olika ämnen inom dykning. Intervjupersonerna använder sig av webbforum, bloggar, Facebook och mötesplatser för dykare för att bland annat få andras åsikter och kunskap inom området.
De dykare som sysslat en längre tid med dykning, anser sig ha mer information själva för att avgöra vad det är som de behöver mer än de som enbart hållit på i några år. Många har även ett stort förtroende för sina vänner inom dykningen och vad de anser i de olika specifika frågorna. Böcker och tidningar är också en källa för information som flertalet av intervjupersonerna använder sig av, exempel på detta kan vara tidningar DYK och Sportdykaren som återkom som bra källor av intervjupersonerna. Tips om dykplatser från andra som varit på dykplatsen är också välkommet då det blir lättare att skapa sig en bild av platsen.
Alla intervjupersonerna diskuterar sina upplevelser med andra dykare och föredrog att göra detta öga mot öga men de använde sig även av webbforum, chatt och
Communitys. Det som diskuteras mest är erfarenheter, fysik, regler, dykplanering, utrustningar, dykplatser, upplevelsen och vad som setts under olika dyk. Men det finns en del av intervjupersonerna som anser att vissa platser på Internet inte är värda att gå in och diskutera med andra på, då det sker mycket nedvärderingar och smutskastning av andras uttalanden och åsikter.
4.3 Heuristisk utvärdering
Översikt:
Den heuristiska utvärderingen är baserad på Nielsen ”10 heuristics”, Söderström ”En sajt kräver tre sorters design” och teori som gruppen tagit fram om virtuella
mötesplatser. Gruppen har sammanställt en utvärdering av dessa som använts på sportdykare.se befintliga webbforum. De sidor som utvärderats är startsidan,
webbforum och möjligheten för användarna att presentera sig. En sammanfattning av utvärderingen presenteras här och den heuristiska utvärderingen finns in sin helhet i
bilaga D. Utvärderingen är gjord, 2009-05-10.
Sammanfattning
Vid första anblicken ser sportdykare.se rörig ut och uppfattas inte som en säker miljö, då det är för mycket information huller om buller för användaren att ta in samtidigt. Detta kan medföra en att nya användare bli skeptiska och väljer att gå vidare till en annan
Webbforumet
Kategoriernas rubriker som finns på ”Översikt” i forumet passar i kontexten och eftersom den finns en förklaring till varje rubrik blir det även lättare för användaren att förstå det innehåll som kategorin har.
Webbforumet har brödsmulor men de är i sig inte logiska och det känns inte som om att de följer ett system. Exempel; Väljer man att klicka på forum i menyraden får du upp en rullgardins lista med en rubrik som säger översikt. Klickar du på översikt ändrar sig brödsmulorna sig till; Forum/Senaste inlägg/Översikt. Den logiska brödsmuletexten skulle istället ha varit Forum/Översikt.
Det finns seriösa diskussioner som håller sig till ämnena som trådarna indikerar på, men vissa trådar ser mer ut som chatthistorik eller gästboksinlägg. Detta ger
utomstående användare inget värde men det är samtidigt bra för det indikerar på en bra kompiskänsla på webbforumet.
En användare kan gå in på en av de alla trådar som finns på sportdykare.se och göra ett inlägg utan innehåll som sedan sparas. Användaren borde få ett felmeddelande från sidan där det förklaras att inlägget inte går att posta utan att det finns någon form av information inskriven av användaren.
Presentation för användaren
Det finns möjlighet för medlemmar att skapa sig en profil. Men profilen i sig är kanske inte den mest seriösa på grund av olika anledningar. En av anledningarna är att medlemmarna måste ha sin bild i ett dykcertifikatskort, där medlemmens bild knappt syns. Varje medlem kan själv välja vilken information som ska finnas med i
presentationen och vissas för andra medlemmar. Detta gör det säkrare för medlemmens identitet.
Ledarna och deltagande
En funktion som visar att ledarna uppmuntrar och belönar inlägg är rutan på första sidan om heter ”redaktionens favoriter” Där finns de bilder som redaktionen tycker bra om, de slumpas fram och visas upp. Men på själva forumet syns ingen form av uppmuntran eller belöning av bra inlägg. Dock finns en funktion som heter bubblor. Detta är förmodligen ett försök av ledarna att skapa en tävling med att ha flest bubblor. Men det finns inga krav på hur de olika poängen delas ut till användarens i form av bubblor, användaren kan få poäng för ett oseriöst eller tomt bidrag. Då kan det finnas en uppfattning att sidan är mindre seriös, hade varit lämpligare med statistik och någon form av utdelning av ledarna då de anser att bidraget varit bra och
hjälpsamt för sidans syfte.
Undersökningen som ligger på startsidan är lätt för användaren att komma åt och delta i. Det finns också en ruta som visar på de senaste forumtrådarna som kan intressera användaren. När en ny användare registrerar sig skickas det ut ett automatiskt välkomstbrev från ledarna där de försöker uppmuntra till deltagande på sidan.
4.4 Pappersprototyper
Pappersprototyper arbetades fram i form av skisser utifrån tidigare insamlat material, se
bilaga E. Mockuperna arbetades fram i digitala bilder utifrån pappersprototyperna se bilaga F.
4.5 Användartester
Användartesterna innefattade fem stycken testpersoner, varav en från åldersgruppen < 24 år, två från åldersgruppen 25-34 år och två från åldersgruppen > 45 år. Två kvinnor och tre män deltog varav en kvinna och en man är dykare.
Användartesterna visade på att de två ifrån den äldre åldersgruppen (> 45 år) navigerade långsammare igenom gränssnittet, då de läste igenom vad som stod på varje sida innan de bestämde sig hur de skulle gå vidare för att utföra uppgiften. De andra tre testpersonerna gick betydligt snabbare fram då de förklarade att de kände igen språket och termerna ifrån andra webbforum. Alla fem uppskatta de färgrika bilderna på webbforumet då de ansåg att det gav sidan ett bättre intryck och kändes mer seriöst och genomtänkt. Men de i åldersgruppen > 45 år, poängterade värdet i bilderna mer då det hjälpte dem med att förstå helheten av webbforumet bättre. De fördrog att titta på bilderna framför texten för att skapa sig en förståelse om vad det. Den specifika målgruppen (dykare) hade en större förståelse för de begrepp inom dykning som användes då sidan var riktad emot den målgruppen. De kunde också navigera något snabbre i gränssnittet då de förstod termerna för ett webbforum samt dyktermerna som användes.
4.6 Omarbetad version av mockup
Mockuperna omarbetades i nya digitala bilder utifrån den första mockupen samt användartesterna. Figur 4.9. illustrerar hur forumets designförslag för upplägget av webbforumet i form av kategorier. Alla sidor för webbforumet finns i bilaga H.
5. Diskussion
5.1 Måluppfyllelse
Hur används webbforum i dagsläget? Vilka är de avgörande faktorerna som påverkar användandet av webbforum?
I dagsläget används Internet dagligen av de flesta respondenterna. Många använder sig också av webbforum av olika anledningar men framför allt som en källa för
information. Människor med likasinnade intressen kan där mötas och dela med sig av sin kunskap och få ta del av andras. Vad som gör forum omtyckt är att det är ett snabbt och effektivt sätt att få svar på sina frågor och hjälp med olika problem. Detta genom att läsa andras inlägg och själv ha möjligheten att ställa frågor till andra med samma intresse. Det visa sig även om respondenterna kunde hitta de svar som de sökte återvände de gärna till webbforumet för mer utbytte av information. En annan faktor är känslan av att höra till, många menar på att de söker sig till ett specifikt forum där de känner att de träffar på människor som är som de själva.
Hur bör man designa ett webbforum
Ett webbforum bör designas på ett enkelt sätt så att alla i den tänkta målgruppen kan förstå och sätta sig in i webbforumet och hur de olika funktionerna fungerar. Under utvecklingen är det av stor vikt att hela tiden uppfylla vissa designkrav för att få en funktionell sida. Men det visade sig att ett webbforum inte enbart kan designas efter riktlinjer utan måste också ta hänsyn till den specifika målgruppen som webbforumet vänder sig till. Varje webbforum som skapas bör designas efter riktlinjer med
influenser från målgruppen.
5.2 Genomförande
Det visade sig att under enkätundersökning gav de direktutdelade enkäterna ett 100 % respons då vi fick tillbaka alla de 58 stycken enkäterna. Men de som delades ut via Internet fick vi endast tillbaka 22 stycken av de 42 utskickade som är ungefär 50 procent. Men till en annan gång kanske det skulle vara bra att få ut alla via
direktkontakt om detta är möjligt då det visade sig vara effektivt. Dessutom om man kan undvika att behöva skicka ut en påminnelse till de enkäter som skickades via Internet, behöver inte tiden dras ut och stoppar upp arbetet för enkätundersökningen.
När vi gjorde chitvåtestet på fråga 3 och 4 valde vi att dela upp åldersgrupperna i < 34 år och > 35 år. Vi kunde se tydliga likheter i diagrammen så att det kändes naturligt att dela in grupperna på ett sådant sätt för att få ner frihetsgraderna. Svarsalternativen slogs också samman för att minska antalet frihetsgrader och de tre alternativ som valdes var ”Varje dag” ”Några gånger i veckan” och ”Några gånger i månaden, året eller aldrig”. Detta gjordes också för att inte få noll i det förväntade värdet då det inte går att räkna ut chitvåtestet. Då svarsprocenten var starka i ”Varje dag” och ”Några gånger i veckan” valde vi att ha kvar dessa och slå samman de som var mer sällan och hade en mindre svarsprocent. Vi valde att ha samma tre svarsalternativ kvar i båda frågorna för att uträkningarna skulle påminna om varandra.
När det gäller intervjuerna skulle vi gärna ha gjort ett pilottest så som vi gjorde i enkätundersökning men tiden räckte inte till för detta. Eftersom arbetet låg under sekretess vågade inte gruppen riktigt göra detta då det möjligen hade avslöjat väsäntlig information som inte skulle komma fram
En heuristisk utvärdering gjordes och den byggde på Nielsen ”10 Heuritisk” och Söderströms ”En sajt kräver tre sorters design” som vi sedan omarbetade för att anpassas till ett webbforum där vi försökt titta på de viktigaste aspekter som vi sett i teorin angående virtuella mötesplatser.
Vi hade också önskat att vi hade kunnat utföra användartest på minst en person från varje åldersgrupp som undersöktes i enkätundersökningen, men vi fick inte tag på några tespersoner i åldersgruppen 35- 44 år.
5.3 Analys av resultat
Vi har fått en större förståelse över hur människor uppfattar och använder sig av forum på Internet. Detta inkluderar vad människor är ute efter när de väljer att besöka ett webbforum och också hur man bör gå tillväga för att skapa en bra och
framgångsrik virtuell mötesplats.
Utifrån vad vi fick fram från den teori vi studerat under de första veckorna av arbetet kunde vi se att det krävs en hel del jobb att driva en virtuell mötesplats. Men teorin visade också på flera olika faktorer som fungerar som grundstenar i drivandet av en virtuell mötesplats. Tack vare alla de enkätundersökningar och intervjuer vi gjorde fick vi fram att dessa också var de faktorer som användarna värdesatte mest att ha med på en virtuell mötesplats. Vi kunde också se hur Nielsens ”10 Heuristics” och
Söderströms ”En sajt ska ha tre sorters design” båda har teorier som stämmer in hur webbforum fungerar idag: att göra det tydligt och lätt förståeligt samtidigt som det måste ha en snygg design för att fånga nya användares intresse.
Hur används webbforum i dagsläget? Vilka är de avgörande faktorerna som påverkar användandet av webbforum?
Det visade sig i enkätundersökningen att de flesta av de tillfrågade använder sig av Internet dagligen eller ofta precis som vi trott. Det finns dock delade meningar om hur man ser på webbforum, beroende på vilken åldersgrupp de tillhörde. Vi tror att en orsak som finns i att de i åldersgrupperna 25-34 år och 35-44 år utnyttjar forum på ett annat sätt än de som är yngre och äldre. Vi tror att de flesta under dessa år bildar familjer, skaffar barn och köper hus vilket gör att de söker sig till andra i samma situation, med samma problem eller frågeställningar som de själva har. De yngre känns mer som att de använder webbforum för att söka information för skolan,
nöjesaktiviteter samt datorrelaterade frågor. De uppskattar dock Communitys mer då de där kan ha kontakt med sina vänner som är en viktig del i denna ålder. Detta är klart viktigt i de andra åldrarna också men många kan se Communitys som en sak ungdomar håller på med och går därför över till forum som de upplever som mer seriösa och passa dem bättre. De äldre ville inte behöva leta efter vad andra tycker utan vill ha riktig fakta som de kan förlita sig på och vi tror att de därför väljer bort forum för att hitta fakta på annat håll. De vill också mycket hellre ha direktkontakt med människor när de söker eller vill ta reda på något. Vi såg att det fanns människor som gjorde inlägg och var deltagande i webbforum ofta medan det också fanns som aldrig gjorde egna inlägg eller att de gjorde det väldigt sällan som gjorde dem till passiva läsare.
De fjorton motivationer som Morre och Serve (2007) tar upp i sin lista för bland annat webbforum fann vi likheter mellan de motivationer som fanns för webbforum och den enkätundersökning som vi genomförde. De motivationer som ingår för
webbforum i Morre och Serves lista är altruism, tillhörighet, egotism, emotionellt stöd, empati, kunskap, rykte och självkänsla. De likheter vi såg mellan motivationerna för webbforum och enkätundersökningen var att människor söker efter kunskap och information i form av att läsa andras inlägg, ställa frågor, leta information, lära sig av andra och diskutera olika ämnen är något som syns i de svar vi fick ut av enkäten. En annan motivation som vi såg att testpersonerna sökte var Tillhörighet som Moore och Serva syftar på som gemenskap. Då en del har svarat i enkäten att de söker gemenskap
