O-vikt-igt?
- Vikt- och Kroppsuppfattningens Påverkan på Social Ångest Över Tid Kristin Jirénius & Anna Klaesson
Örebro Universitet
Sammanfattning
Många drabbas av social ångest. Vikt och kroppsuppfattning relaterar till social ångest men sambandet behöver tydliggöras. Syftet med studien var att se hur mycket av variationen i social ångest över tid som kan förklaras av vikt-, och kroppsrelaterade mått, samt undersöka könsskillnader. Studien var longitudinell och baserades på en enkätundersökning vid två insamlingstillfällen med ett års mellanrum (N=361). Resultatet visade att upplevd övervikt, felaktigt upplevd övervikt, kön och kroppsnöjdhet tillsammans förklarade 7 % av variationen i social ångest över tid. Tjejer som var missnöjda med sina kroppar löpte ökad risk att rapportera högre grad av social ångest vid tidpunkt 2. Slutsatsen är att tjejer och killar har olika relation till sina kroppar vilket bör beaktas vid behandling och prevention.
Nyckelord: Social ångest, BMI, viktuppfattning, kroppsnöjdhet, könsskillnader, ungdomar.
Handledare: Maria Tillfors Psykologi C
Un-Measurable?
- How Weight and Body Perception Influences Social Anxiety Kristin Jirénius & Anna Klaesson
Örebro University Abstract
Many people suffer from social anxiety. There is a relationship between weight and body perception connected to social anxiety but the link needs to be sorted out. The aim with our study was to clarify to what extent social anxiety is due to weight and body related concerns and to examine gender differences. The study was longitudinal and based on a survey performed at two occasions with one year interval (N=361). The result showed that perceived overweight, incorrectly perceived overweight, gender and body satisfaction predicts 7 % of the variety in social anxiety one year ahead. Girls who were dissatisfied with their bodies ran an increased risk reporting a higher level of social anxiety at the second occasion. Conclusively, as girls' and boys' relationships with their bodies differ, this findings should be considered in treatments and preventive programs.
Keywords: Social anxiety, BMI, weight perception, body satisfaction, gender differences, adolescents.
Titta på tjockisen!
Människan är till sin natur en social varelse. Det är i relation till andra som vi växer, utvecklas och lär oss saker. På ett tidigt stadium lär vi oss att kommunicera, samarbeta och att tolka varandras signaler samtidigt som vi erfar vad vi ska undvika för att inte avvika från den sociala normen. Trots allt positivt som vi får ut av att umgås med varandra upplever många människor obehag i sociala situationer. De darrar, rodnar, svettas eller tror att andra iakttar dem. Kroppen signalerar livsfara inför en uppgift som rent intellektuellt är ofarlig. Då dagens samhälle ställer allt högre krav på den sociala kompetensen riskerar många människor med denna typ av svårigheter att klara sig sämre i skola (Mychailyszyn, Méndez, & Kendall, 2010), arbetsliv (Moitra, Beard, Weisberg, & Keller, 2010) och vara mindre nöjda med sina vänskapsrelationer (Rodebaugh, 2009). När denna typ av problematik blir så omfattande att det påverkar individens liv och val är den känd som social fobi.
Social fobi
Social fobi kännetecknas av en stark och överdriven rädsla för olika typer av sociala situationer som är så omfattande att den orsakar en begränsning i personens liv. Människor som lider av social fobi fasar för att bli bedömda, kritiserade eller att göra bort sig inför andra. Exponering för främmande människor eller obekväma sociala situationer kan utlösa kraftig ångest eller panikattacker. Detta leder ofta till att de drabbade försöker undvika de ångestskapande situationerna (APA, 2000). Det är där det stora problemet uppkommer, då individen på grund av ångesten väljer bort saker i livet som den annars skulle vilja eller behöva göra. Social fobi drabbar mellan 4,4-13% av befolkningen Landell et al., 2008; Furmark, 2002) och är vanligare bland kvinnor än bland män (Gren-Landell et al., 2008). Fobin brukar uppträda tidigt i livet men det finns forskning som visat på att debutåldern ligger allt ifrån 7,1 års ålder till 21 år (Otto et al., 2001; Chavira, Stein, Bailey, & Stein, 2004; Wittchen, Stein & Kessler, 1999). Det finns inget entydigt svar till varför vissa människor drabbas av social fobi. Faktorer som från tidigare studier visat sig ha inflytande är specifika genuppsättningar, negativa sociala erfarenheter, felaktiga bedömningar av den egna förmågan, självfokusering, kontrollerande föräldrar, traumatiska livshändelser, med mera (Rapee & Spence,
2004). Hur det kausala sambandet hänger ihop är dock omöjligt att avgöra då alla människor med ovanstående attribut naturligtvis inte utvecklar sjukdomen. Det handlar troligtvis om ett komplext orsakssamband där olika miljöfaktorer i kombination med en genetisk sårbarhet predicerar
uppkomst och utvecklandet av social fobi. Det finns också tidpunkter då individer är extra sårbara för yttre påverkan. En sådan period innefattar tonårstiden (Rapee & Spence, 2004). Då tidigare forskning visar att social fobi ofta är associerad med annan typ av problematik som mobbing, sömnsvårigheter, övrig ångestproblematik, depressioner, alkohol- och drogmissbruk, dåligt självförtroende, minskat socialt stöd och färre vänner (Ranta, Kaltiala-Heino, Rantanen, &
Marttunen, 2009; Siegel, Greca, & Harrison, 2009; Gren-Landell, Aho, Andersson, & Svedin, 2011; Raffray, Bond, & Pelissolo, 2011, Nelson et al., 2000; Väänänen et al., 2011; Buckner, Mallott, Schmidt, & Taylor, 2006; Buckner, Heimberg, & Schmidt, 2011; Izgiç, Akyüz, Doğan, & Kuğu, 2004; LaGreca & Lopez, 1997) är det av stor vikt att jobba förebyggande för att förhindra att detta psykiska syndrom bryter ut. Social fobi är ofta förknippad med långvarig problematik. Förblir symtomen obehandlade tenderar de att bli kroniska och kanske orsaka ett livslångt lidande. Om individen har social fobi vid en tidpunkt finns det en stor sannolikhet att den också har detta ett år senare. I en studie utförd på 819 öppenvårdspatienter med social fobi visade det sig att genomsnittet av dessa levt med symtomen under 25 års tid (Dalrymple & Zimmerman, 2011). Då ångest i sociala situationer är mycket vanligt förekommande, även hos dem som inte gått så långt att de utvecklat en social fobi, talar vi här om social ångest.
Social ångest
Social ångest, vilket är den icke-kliniska beteckningen, är nära besläktat med social fobi och det är svårt att dra några tydliga gränser mellan de två begreppen då de länkar in i varandra . Social ångest kan uppträda som en allmän blyghet men även visa sig i vissa specifika situationer som exempelvis då individen skall hålla ett föredrag eller fika med vänner (Rapée & Spence, 2004). Många
människor upplever denna problematik i större eller mindre utsträckning. För en del innebär det inget större bekymmer medan det för andra kan upplevas både plågsamt, begränsande och skapa stora problem i vardagslivet. Då vi i vår studie utgått från ett icke-kliniskt urval är det social ångest,
och inte social fobi, som vi valt att titta närmare på och det är detta begrepp som vi i fortsättningen kommer att använda oss av.
Eftersom rädslan hos individer med social ångest till stor del hänger samman med hur man tror att andra uppfattar en är det av intresse att se närmare på utseendet och framför allt den drabbades subjektiva bild av sig själv. Då det finns en utbredd utseendefixering i samhället ska vi titta på denna företeelse och se om det finns en koppling mellan utseendet och social ångest. Samhällets skönhetsideal och dess påverkan på individen
Samtidigt som de sociala kraven ökar i samhället ställs det även högre krav på vårt utseende. Vackra människor får flera fördelar i både skola/arbete och privatliv. Det finns en uppfattning på en
omedveten nivå att vackra människor inte enbart har ett fördelaktigt yttre utan även är bättre och mer kompetenta på helt andra områden. Detta fenomen kallas Beauty Bias (Izgiç et al., 2004). Förutom att vi ska se bra ut och måna om vårt utseende har vi i västvärlden skapat ett skönhetsideal som bygger på att kvinnor ska vara slanka medan männen ska vara starka och muskulösa (Grogan & Richards, 2002; Strasburger, 2004). Dessa ideal sprids och späds på genom medias inflytande i samhället. Då unga människor spenderar mycket av sin lediga tid framför tv och internet får massmedia ett stort inflytande på denna målgrupp (Strasburger, 2004). Samhällets syn präglar individens uppfattning om sig själv och sitt utseende, men det finns också andra faktorer som påverkar vår självbild och kroppsuppfattning.
Vikt - Body Mass Index [BMI]
Body mass index [BMI], är ett internationellt mått som anger individens kroppsmassa. Detta fås genom att kroppsvikten delas med längden i kvadrat (kg/m²) (World Health Organisation [WHO], 2012). Detta mått är framtaget för att på ett enkelt sätt kunna bedöma och jämföra personers vikt men också för att kunna se vilka individer som ligger i riskzonen för att drabbas av olika
viktrelaterade sjukdomar. Då detta mått inte tar hänsyn till exempelvis aktivitetsnivå eller muskelmassa har det sina begränsningar och vissa individer riskerar därmed att bli felaktigt klassificerade som över-, eller underviktiga, men måttet ger ändå en skattning som stämmer på de allra flesta (WHO, 2012). Hur vår vikt eller BMI påverkar vårt psykiska mående är lite otydligt.
Flera studier associerar övervikt och fetma till flera psykiska problem som depression och
ångestsjukdomar (Bjerkeset, Romundstad, Evans, & Gunnell, 2007). Andra studier säger att BMI och psykologiskt välbefinnande inte har någon direkt koppling (Kostanski & Gullone, 1998). Då övervikt och fetma är något som ökat markant under senare år (SCB, 2011) är detta något som blir allt viktigare att titta på. BMI kan även ha en indirekt påverkan då variabeln associeras till
kroppsnöjdhet (Kostanski & Gullone, 1998). Men det är inte bara vår faktiska vikt som kan påverka vårt mående utan även den upplevda vikten.
Viktuppfattning
Med viktuppfattning avses hur mycket människor själva upplever att de väger. Människor kan känna sig under-, normal-, eller överviktiga oavsett vad vågen visar. Medan BMI är ett objektivt mått är viktuppfattning således ett subjektivt mått. Fler tjejer än killar upplever sig överviktiga, medan killarna i högre utsträckning än tjejerna upplever sig underviktiga. För 12-åriga tjejer ökar upplevelsen av övervikt med ålder (upp till 18-års ålder) samtidigt som upplevelsen av undervikt minskar. För killar är förhållandet det motsatta. Fler killar känner sig överviktiga vid 12 års ålder än vid senare mättillfällen, medan upplevelsen av att vara underviktig ökar med åldern (Kaltiala-Heino, Kautiainen, Virtanen, Rimpelä, & Rimpelä, 2003). Då en individs viktuppfattning inte alltid stämmer överens med den faktiska vikten talar vi här om en felaktig viktuppfattning.
Felaktig viktuppfattning
En felaktig viktuppfattning innebär att det objektiva BMI-måttet inte stämmer överens med individens subjektivt upplevda vikt. En person som upplever sig överviktig behöver därför inte ligga inom gränsvärdena för övervikt enligt fastställd BMI-skala, utan kan lika väl vara normal-, eller underviktig. Personen har då, enligt denna definition, en felaktig viktuppfattning. Att ha en felaktig viktuppfattning är hos män relaterat till social ångest (Isomaa, Isomaa, Marttunen, Kaltiala-Heino, & Björkqvist, 2011). Hos kvinnor kan den felaktiga viktuppfattningen förutom social ångest, även sammankopplas med depressiva symtom och ätstörningar (Isomaa et al., 2011).
Både viktuppfattning och felaktig viktuppfattning är alltså komplexa begrepp som inte behöver vara grundade i verkliga mått utan bygger på individens subjektiva uppfattning. Ett annat subjektivt begrepp som relaterar till vikt är kroppsnöjdhet.
Kroppsnöjdhet
Kroppsnöjdhet, eller hur nöjd man känner sig med sin kropp, är något som påverkas av många faktorer, bland annat kön, ålder, BMI och självförtroende (Kostanski & Gullone, 1998).
Kroppsnöjdhet har en större påverkan på den mentala hälsan än den faktiska vikten (Ozmen et al., 2007; Kostanski & Gullone, 1998). Lågt självförtroende, ångest och depression relaterar till att man inte känner sig nöjd med sin kropp (Kostanski & Gullone, 1998). Personer med social ångest har både ett lågt självförtroende och en kritisk självbild vilket gör att de även får ett inneboende missnöje med sig själva och sina kroppar (Izgiç et al., 2004). Vid puberteten ändras kroppen för både tjejer och killar. Det innebär att tjejerna lägger på sig mer fett medan killarnas fettmassa minskar. Detta kan vara svårt att hantera och många känner sig under den perioden missnöjda med sina kroppar (Kaltiala-Heino et al., 2003). För ungdomar verkar kroppsnöjdheten inte bara handla om utseendet, utan snarare om hur de känner sig, det är mer en känslomässig än en
kognitiv/rationell fråga (Kostanski & Gullone, 1998). Kroppsnöjdheten har en tendens att dala med ålder över tonåren och in i tidiga vuxenår för killar, medan den för tjejer dalar genom tonåren för att sedan öka något i de tidiga vuxenåren. En ökning av BMI har ett starkt samband med minskad kroppsnöjdhet, speciellt hos tjejer. En minskning av BMI hör ihop med en ökad kroppsnöjdhet, också detta samband är starkare för tjejer än för killar. De killar som gick ner i vikt och blev att klassa som underviktiga uppgav att de var mindre nöjda med sina kroppar (Paxton, Eisenberg & Neumark-Sztainer, 2006). Flera studier visar att kvinnor är mer missnöjda med sina kroppar än män (Grogan 2010; Mendelson & White, 1985). Varför det skiljer sig mellan kön och åldrar menar författarna kan ha att göra med stereotypa könsroller, olika fritidsaktiviteter hos tjejer och killar samt att yngre barns självförtroende inte hunnit bli så påverkat av samhällsideal (Mendelson & White, 1985). Kroppsnöjdheten har alltså både med kön, ålder och BMI att göra, den är heller inte konstant över tid.
Sammanfattning
Social fobi drabbar många människor varav flertalet av dessa är kvinnor. Den sociala fobin
uttrycker sig som en stark rädsla i sociala situationer eller en oro för att göra bort sig. Denna rädsla kan uttrycka sig som ångestattacker eller undvikande beteenden. Den icke-kliniska formen av social fobi kallas social ångest och det är denna problematik som vi fokuserat på i denna studie. Social ångest är ett flytande begrepp då många människor lider av detta i större eller mindre utsträckning. Ångesten ter sig ofta på olika sätt för olika individer men en stor del av symtombilden bygger på hur man tror sig uppfattas av andra. I dagens samhälle finns ett fokus på utseende och kroppsideal. Att vara smal är något som premieras, särskilt bland kvinnor. Trots detta har fler människor under senare tid blivit överviktiga och avviker därmed från det rådande idealet. Övervikt har i vissa studier visat sig sammanfalla med psykisk ohälsa men det finns inga tecken på att det alltid skulle vara så. Att vara överviktig och att uppleva sig som överviktig är två skilda saker som inte alltid går hand i hand. Hos de individer som felaktigt upplever sig som överviktiga finns en större risk att drabbas av social ångest än hos de som faktiskt har en konstaterad övervikt. För kvinnor är detta samband starkare än hos män. Män kan även uppleva det jobbigt att vara underviktiga. För både kvinnor och män verkar det dock som att missnöje med den egna kroppen är en viktigare faktor för att predicera social ångest än vad vikten är. Att dessa faktorer är sammankopplade verkar föga konstigt. Tycker man inte om sin kropp påverkar det självkänslan och hur man tror att andra ser på en. Känner man sig missnöjd oroar man sig därför extra mycket för andras kritiska tankar och blickar vilket kan förvärra ångesten.
Alla hittills nämnda variabler om vikt och kroppsuppfattning verkar alltså, direkt eller indirekt, ha ett samband med social ångest men hur den exakta relationen ser ut och vad som leder till vad är svårt att avgöra. Tidigare forskning har tittat på hur enskilda eller ett fåtal av dessa variabler påverkar social ångest men det finns oss veterligen ingen studie som jämfört alla dessa mått för att se vilket som påverkar mest. Då det rör sig om skilda mått, objektiva såväl som subjektivt upplevda är det inte klart att alla har ett lika stort inflytande. Kön verkar också vara av betydelse för funna resultat. Då övervikten ökar i samhället är det av stort intresse att se om detta
kan ha betydelse för den sociala ångesten. Vi vet att social ångest vållar ett stort lidande hos
individen och det är därför viktigt att finna samband för att på detta sätt kunna förebygga det dolda lidande som social ångest innebär.
Syfte och frågeställningar
Vad är det som har den största inverkan på social ångest över tid: att man är över-, eller underviktig, uppfattar sig som över-, eller underviktig alternativt att man har en felaktig bild av sin kroppsvikt? Eller handlar sambandet mera om att man är generellt nöjd/missnöjd med sin kropp?
De frågor vi kommer att svara på är:
1.a) Hur mycket av variationen i social ångest kan BMI, viktuppfattning, felaktig viktuppfattning, kroppsnöjdhet och kön tillsammans förklara över tid för
gymnasieungdomar?
1.b) Vilken är den bästa prediktorn för att förklara graden av social ångest: BMI, viktuppfattning, felaktig viktuppfattning, kroppsnöjdhet eller kön?
1.c) Hur ser det ut i dessa frågor för killar och tjejer? Metod
Design
Under åren 2006-2008 hade skolhälsovården i Lindesberg och Centrum för Hälsa och Medicinsk Psykologi vid Örebro universitet (CHAMP) ett gemensamt projekt med syfte att undersöka den fysiska och psykiska hälsan bland ungdomar i gymnasiet. En enkät som delades ut vid tre tillfällen med ett års mellanrum utformades. Det är data från detta projekt som ligger till grund för vår studie. Då vår design är longitudinell använde vi oss av den data som samlades in vid första och andra tillfället, år 2006 respektive 2007. Vid första tillfället, år 2006, gick 1208 elever på skolan varav 80 % deltog i enkätundersökningen. Vi använde oss endast av material från gymnasiets årskurs 1 och 2 vid detta tillfälle. Vid andra tillfället, ett år senare, gick 1101 elever på skolan varav 77 % deltog i undersökningen. Från detta tillfälle använde vi oss av data från samma elever som deltog vid första tillfället. Dessa gick då i årskurs 2 och 3.
Procedur och etiska överväganden
Vid samtliga tillfällen delade skolsköterskan ut enkäterna till eleverna i årskurs 1 i samband med en hälsoinformation medan eleverna i årskurs 2 och 3 mottog dem under sin schemalagda mentorstid. För att fylla i enkäten fick samtliga elever 30 minuter avsatt under skoltid. Samtliga utdelningar skedde under höstterminerna. Alla elever blev informerade om syftet, hur materialet skulle
behandlas för att säkerställa att data behandlades konfidentiellt samt att de kunde avstå eller hoppa av undersökningen när de ville. Ingen ersättning utgick till eleverna. Enkätstudien var ett
samarbetsprojekt mellan Lindeskolan och CHAMP och hade stöd hos skolledning och kommun. Syftet var att förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos eleverna genom att upptäcka
problemområden och därmed kunna arbeta preventivt. Då man i möjligaste mån ville säkerställa en konfidentiell hantering av data lades alla enkäter i varsitt kuvert som förslöts. Enkäterna fick därefter ett löpnummer som forskargruppen i Örebro använde sig av i sina analyser. Namn eller personnummer behandlades aldrig av forskargruppen. Eftersom vissa frågor kunde anses vara av känslig karaktär ställdes forskarna inför forskningsetiska överväganden men bedömde att det fanns en minimal risk för integritetsintrång då samma frågeställningar har använts i tidigare studier utan att vålla problem. För att Lindeskolan skulle få se vad materialet bidragit till har uppsatser som skrivits utifrån insamlade enkäter skickats till Lindeskolan i form av en lite längre
populärvetenskaplig sammanfattning för publicering på deras hemsida.
Deltagare
Undersökningen baserades på svar från totalt 361 elever varav 184 tjejer och 177 killar. De var gymnasielever som gick på skolan vid de två första insamlingstillfällena, vid det första tillfället i årskurs 1 och 2 och vid andra tillfället i årskurs 2 och 3. De som gick i årskurs 3 vid första tillfället eller i årskurs 1 vid andra är alltså bortplockade. Det var 420 elever som var med båda tillfällena och valde att fylla i enkäten. Av dessa så föll ytterligare 58 elever bort då de inte besvarat samtliga frågor om kön, längd, vikt, viktuppfattning, kroppsnöjdhet och social ångest vid tidpunkt 2. Ett extremvärde plockades också bort då det är troligt att detta värde kodats in felaktigt.
Mätinstrument
Social ångest
Vi använde oss av skalan SPSQ-C, Social Phobia Screening Questionnaire for children and adolescents (Gren-Landell et al., 2009), en modifierad självskattningsskala som utgår från den väldokumenterade SPSQ-skalan som mäter social fobi hos vuxna (Furmark et al., 1999). SPSQ-C är utvecklad för att mäta social fobi hos barn och ungdomar upp till 18 års ålder (Gren-Landell et al., 2008) och anpassad efter svenska förhållanden. Skattningsskalan består av åtta olika påståenden: “Att tala inför klassen”, “Att räcka upp handen under en lektion”, “Att ringa till någon jag inte känner så bra”, “Att vara med klasskompisar under raster”, “Att gå på en fest eller på ett kalas”, “Att börja prata med någon som jag inte känner så bra”, Att äta tillsammans med andra under matrasten” och “Att titta någon i ögonen när jag pratar”. Deltagarna fick gradera hur mycket rädsla de upplevde vid varje situation/påstående genom att sätta ett kryss i en av rutorna markerade med: “Ingen rädsla”, “En del rädsla” eller “Mycket rädsla”. I SPSS kodades svarsalternativen in som 1, 2, och 3 där ”ingen rädsla” fick nummer 1 och ”mycket rädsla” nummer 3. Högre värde på skalan visade därmed på en högre grad av social ångest. Del två av SPSQ-C-skalan har inte tagits med i denna studie då den inte var relevant för våra frågeställningar. Skalan har i den här undersökningen ett bra Cronbach´s alpha på 0,774 vid tidpunkt 1 och 0,721 vid tidpunkt 2. Då vår studie baserades på självskattnings-skalor var det svårt att dra några exakta gränser för förekomst av social fobi i vårt urval. Vi valde därför att inrikta oss på begreppet social ångest som omfattar ångest på ett
kontinuum från lindrig till grav ångestproblematik. Med social ångest avsågs här den subkliniska benämningen, ”sub-threshold social phobia” (Gren-Landell et al., 2008) där alla diagnoskriterier för social fobi ej behövde vara uppfyllda. Då vi mätt deltagarnas självskattade sociala ångest både vid första och andra mättillfället valde vi att i vår studie benämna variablerna med “social ångest tidpunkt 1” och “social ångest tidpunkt 2”.
Kön
I frågeformuläret fanns påståendet: “Jag är...” vilket skulle besvaras med alternativen: “tjej” eller “kille” i därtill avsedd kryssruta.
Vikt
Med vikt avsåg vi här det BMI som kunde räknas fram genom att ta deltagarnas självskattade kroppsvikt och dela den med deras längd i kvadrat (kg/m²). De uträknade värdena jämfördes sedan med gränsvärden enligt fastställd BMI-skala (WHO, 2012). Gränsvärdena användes för att bedöma om personen var under-, normal-, eller överviktig. Var man sätter gränserna beror både på kön och ålder. Då vi inte hade uppgifter om den exakta åldern på deltagarna utgick vi ifrån att de som gick i årskurs 1 och 2 på gymnasiet var 16,5 år respektive 17,5 år gamla. De gränsvärden som gäller för respektive ålder att räknas som normalviktig är 18,09 -24,54 för 16,5 åriga tjejer och 17,80 - 24,19 för 16,5 åriga killar samt 18,38-24,54 för 17,5 åriga tjejer och 18,28-24,73 för 17,5 åriga killar (Cole, Bellizzi, Flegal & Diet, 2000; Cole, Flegal, Nicholls & Jackson, 2007). De olika
variabelvärdena är: BMI undervikt, BMI normalvikt och BMI övervikt.
Viktuppfattning
I frågeformuläret fanns en direktfråga: “Jag uppfattar mig själv som...”, med svarsalternativen: underviktig, normalviktig eller överviktig och efterföljande rutor att kryssa i. De alternativ som deltagarna angav var det vi avsåg med begreppet viktuppfattning. Här handlar det alltså om individens subjektivt upplevda vikt, oavsett om denna kan ses som korrekt eller inte. De olika variabelvärdena här är: upplevd undervikt, upplevd normalvikt och upplevd övervikt.
Felaktig viktuppfattning
Värdet för felaktig viktuppfattning togs fram genom att vi jämförde deltagarnas faktiska vikt (BMI) med dess upplevda vikt (viktuppfattning) för att se om de matchade. Viktuppfattningens under-, normal-, respektive övervikt jämfördes med BMI:s motsvarande uppdelningar. Om dessa två mått inte överensstämde bedömdes individen ha en felaktig viktuppfattning. Om till exempel en tjej i årskurs 1 hade ett BMI på 23 som visade på normalvikt men samtidigt uppfattade sig som överviktig hamnade hon i kategorin felaktigt upplevd övervikt. De olika variabelvärdena här är: felaktigt upplevd undervikt, felaktigt upplevd normalvikt och felaktigt upplevd övervikt.
Kroppsnöjdhet
Begreppet kroppsnöjdhet baserades på en fråga: Är du nöjd med din kropp? Svarsalternativen var ”ja” eller ”nej”.
Statistisk analys
Vi använde oss av dataprogrammet Statistical Package for Social Sciences 19 (SPSS) för att analysera materialet. För att svara på vår första frågeställning (fråga 1a): “Hur mycket av
variationen i social ångest kan BMI, viktuppfattning, felaktig viktuppfattning, kroppsnöjdhet och kön tillsammans förklara över tid för gymnasieungdomar?” började vi med att se på vilka av variablerna ovan som vid tidpunkt 1 korrelerade med social ångest vid tidpunkt 2. Även variabeln social ångest vid tidpunkt 1 togs med. Detta för att se hur mycket av variansen som kunde förklaras av att individerna redan vid första mättillfället hade en hög grad av social ångest. De värden som vid korrelationsanalys gav signifikanta eller tendens till signifikanta utslag analyserades vidare. För att bedöma styrkan av en korrelation utgick vi i vår studie från följande gränsvärden: Svag
korrelation ±.10, medelstark korrelation ±.30 och stark korrelation ±.50 (Field, 2009). För att se hur stor del av social ångest vid tidpunkt 2 som kunde förklaras av ovanstående variabler gjordes en multipel regressionsanalys. Vi fick därmed fram en modell som kunde representera den totala inverkan som dessa variabler hade på social ångest vid tidpunkt 2.
Vår andra frågeställning (fråga 1b) togs fram och besvarades genom att analysera samma regressionsanalys som ovan men nu med avsikten att utläsa vilken av variablerna som hade den största predicerade effekten på social ångest vid tidpunkt 2. Då vi fann att variabeln kön hade en signifikant korrelation med social ångest över tid var det även motiverat att se närmare på hur könsskillnaderna såg ut i ovanstående frågor (fråga 1c). Vi upprepade därför samma procedur och började att se på korrelationer separat för tjejer och killar. De variabler som var signifikanta eller hade tendens till signifikans analyserades vidare genom multipel regressionsanalys.
Resultat Beskrivande statistik
För att få en överblick över våra deltagare samt att få ett statistiskt underlag till våra analyser började vi med att ta fram data på förekomsten av social ångest i vårt urval vid tidpunkt 1 och tidpunkt 2, se tabell 1. Tabellen visar på medelvärde och standardavvikelse för graden av social ångest vid de olika tidpunkterna. Högre siffror på medelvärdet anger högre grad av social ångest. Då skillnaderna mellan de båda tidpunkterna var så obetydliga kan man anse att graden av social ångest var likartad vid tidpunkt 1 och 2.
Tabell 1
Beskrivande statistik om Social Ångest tidpunkt 1 och Social Ångest tidpunkt 2, (N = 361). Social Ångest tidpunkt 1 Social Ångest tidpunkt 2
Medelvärde 11,61 11,37
Standardavvikelse 2,76 2,63
Minimum 8 8
Maximum 22 24
I tabell 2 visas frekvenser av BMI undervikt, BMI normalvikt, BMI övervikt, upplevd undervikt, upplevd normalvikt, upplevd övervikt, felaktigt upplevd undervikt, felaktigt upplevd normalvikt, felaktigt upplevd övervikt samt kroppsnöjdhet bland deltagarna. Då det var olika antal tjejer och killar uppgavs fördelningen i procent för att lättare kunna jämföra dem. Vi kunde se att vissa saker skiljde sig åt mellan killar och tjejer medan andra mönster var likartade. Vad som gällde för båda könen var att de flesta var normalviktiga, upplevde sig som normalviktiga och hade en korrekt viktuppfattning. Vad som skiljde åt var mönstren för upplevelsen av under- och övervikt där fler tjejer uppgav att de kände sig överviktiga och fler killar uppgav att de kände sig underviktiga. Det omvända förhållandet var vanligare då man ser utifrån BMI då fler killar än tjejer uppvisade en faktisk övervikt. Även om de flesta tjejer och killar uppgav att det var nöjda med sin kropp var det en skillnad mellan könen, då tjejerna i lägre grad uppgav att de var nöjda. Det finns alltså både likheter och skillnader i tjejers och killars BMI, viktuppfattning, felaktigt upplevda vikt och kroppsnöjdhet.
Tabell 2
Frekvenser i procent av BMI undervikt, BMI normalvikt, BMI övervikt, upplevd undervikt, upplevd normalvikt, upplevd övervikt, felaktigt upplevd undervikt, felaktigt upplevd normalvikt, felaktigt upplevd övervikt och kroppsnöjdhet, (N = 361, 184 tjejer, 177 killar).
BMI Vikt Upplevd Vikt Felaktigt Upplevd Vikt Kropps
-nöjdhet Under Normal Över Under Normal Över Under Normal Över
Tjejer 7 86 8 4 74 20 2 6 14 55
Killar 5 77 18 7 80 8 6 12 2 81
Alla 6 81 12 6 77 14 4 9 8 68
Hur mycket av variationen i social ångest kan BMI, viktuppfattning, felaktig viktuppfattning, kroppsnöjdhet och kön tillsammans förklara över tid hos gymnasieungdomar?
För att svara på frågeställningen gjordes inledningsvis en korrelationsanalys för att se vilka av nämnda faktorer som hade en koppling till social ångest vid tidpunkt 2. För att kontrollera för social ångest vid tidpunkt 1 togs även denna faktor med, se tabell 3. De variabler som uppvisade ett
signifikant samband var: felaktigt upplevd övervikt, kön, kroppsnöjdhet och social ångest tidpunkt 1. Upplevd övervikt blev inte signifikant men hamnade på en tendensnivå för signifikans varför även den valdes att ta med i vidare analys. Alla de övriga variablerna som ej korrelerade signifikant med social ångest vid tidpunkt 2 togs bort och fanns därför inte med vid efterföljande beräkningar.
Tabell 3
Pearsonkorrelationer mellan Social Ångest tidpunkt 2, Social Ångest tidpunkt 1, Kön, Kroppsnöjdhet, BMI Undervikt, BMI Normalvikt, BMI Övervikt, Upplevd Undervikt, Upplevd Normalvikt, Upplevd Övervikt, Felaktigt Upplevd Undervikt, Felaktigt Upplevd Normalvikt, Felaktigt Upplevd Övervikt, (N = 361).
S oc ia l Å ng es t t id pu nk t 2 S oc ia l Å ng es t t id pu nk t 1 K ön K ro pp sn öj dh et B M I U nd er vi kt B M I N or m al vi kt B M I Ö ve rv ik t U pp le vd U nd er vi kt U pp le vd N or m al vi kt U pp le vs Ö ve rv ik t F el ak tig t U pp le vd U nd er vi kt F el ak ti gt U pp le vd N or m al vi kt F el ak tig t U pp le vd Ö ve rv ik t
Social Ångest tidpunkt 2
1 Social ångest tidpunkt 1
,643** 1 Kön -,203** -,220** 1 Kroppsnöjdhet -,202** -,237** ,271** 1 BMI Undervikt -,021 ,088# -,031 ,070 1 BMI Normalvikt -,006 -,051 -,111* ,134* -,525** 1 BMI Övervikt ,024 -,001 ,150** -,207** -,094# -,798** 1 Upplevd Undervikt -,034 -,001 ,077 ,037 ,302** -,104* -,091# 1 Upplevd Normalvikt -,056 -,109* ,062 ,385** -,089# ,303** -,292** -,443** 1 Upplevd Övervikt ,096# ,117* -,166** -,478** -,102# -,275** ,394** -,099# -,751** 1
Felaktigt Upplevd Undervikt
,007 -,010 ,108* ,006 -,048 ,092# -,073 ,798** -,354** -,079 1
Felaktigt Upplevd Normalvikt
,017 ,024 ,113* ,095# ,455** -,670** ,462** -,077 ,174** -,131* -,061 1
Felaktigt Upplevd Övervikt
,129* ,128* -,229** -,299** -,073 ,140** -,112* -,072 -,541** ,720** -057 -,094# 1
Not. # p < ,10; * p < ,05; ** p < ,01; *** p < ,001
För att se hur mycket upplevd övervikt, felaktigt upplevd övervikt, kön, kroppsnöjdhet och social ångest tidpunkt 1 tillsammans kan predicera social ångest vid tidpunkt 2 gjordes en
regressionsanalys, se tabell 4. Den modellen förklarar 42 % av variationen vid utvecklandet av social ångest tidpunkt 2. Då det endast var social ångest vid tidpunkt 1 som uppvisade ett signifikant resultat i analysen kan vi anta att denna faktor var så dominerande att den slog ut påverkanseffekten från svagare variabler. Då vi i vår studie främst intresserat oss för om de olika viktbegreppen
respektive kroppsnöjdhet och kön kan bidra till utvecklandet av social ångest valde vi därför att utföra en ny regressionsanalys, denna gång utan att innefatta social ångest tidpunkt 1, se tabell 5. Denna modells påverkan på social ångest tidpunkt 2 var dock inte lika stark som föregående. Den står för 7 % av den totala variationen av social ångest vid tidpunkt 2. Vi finner därmed att den
upplevda övervikten, den felaktigt upplevda övervikten, kön och kroppsnöjdhet står för 7% av variansen vid utvecklandet av social ångest över tid.
Tabell 4
Regressionsanalys, beroende variabel: Social ångest tidpunkt 2, (N = 361).
B SE B β
Kön -,240 ,231 -,045
Social Ångest tidpunkt 1 ,595 ,041 ,621***
Upplevd Övervikt -,362 ,481 -,049
Felaktigt Upplevd Övervikt ,602 ,579 ,063
Kroppsnöjdhet -,235 ,275 -,042
Not. R² = ,420, R² (adjusted) = ,412, *** p < ,001 Tabell 5
Regressionsanalys, beroende variabel: Social ångest tidpunkt 2, (N = 361).
B SE B β
Kön -,768 ,284 -,146**
Upplevd Övervikt -,666 ,604 -,089
Felaktigt Upplevd Övervikt 1,050 ,727 ,109
Kroppsnöjdhet -,968 ,338 -172**
Not. R² = ,070, R² (adjusted) = ,059, ** p < ,01
Vilken är den bästa prediktorn för att förklara graden av social ångest: BMI, viktuppfattning, felaktig viktuppfattning, kroppsnöjdhet eller kön?
För att besvara vår andra frågeställning utgick vi ifrån samma regressionsanalyser (tabell 4 och 5) med upplevd övervikt, felaktigt upplevd övervikt, kön, kroppsnöjdhet och social ångest vid tidpunkt 1 som prediktorer för social ångest vid tidpunkt 2, samt en analys utan social ångest vid tidpunkt 1. Analyserna visade att om man kontrollerade för social ångest vid tidpunkt 1 (tabell 4), var det endast denna variabel som visade sig signifikant [F=(5,347) = 50,283, p<,001]. Vi kan därför se att utifrån de variabler vi har studerat i denna modell är det social ångest vid tidpunkt 1 som bäst förklarar variationen i utvecklandet av social ångest över tid. I den andra regressionsanalysen utan kontroll för social ångest vid tidpunkt 1 (tabell 5) framkom det andra signifikanta prediktorer: kroppsnöjdhet och kön [F(4,356) = 6,682, p<,001]. Detta innebär att de som uppgett att de inte kände sig nöjda med sin kropp eller är tjejer är mer troliga att rapportera högre grad av social ångest
vid tidpunkt 2. Ingen av de andra faktorerna hade någon signifikant påverkan på social ångest över tid. Det är alltså kön och kroppsnöjdhet som är de bästa prediktorerna för social ångest vid tidpunkt 2. Då dessa inte gav något utslag då vi kontrollerade för social ångest vid tidpunkt 1 är det dock svårt att fastställa ett kausalt samband.
Hur ser det ut i dessa frågor för killar och tjejer?
I tidigare analyser (tabell 5) kunde vi utläsa att kön var en signifikant prediktor för social ångest vid tidpunkt 2 vilket innebar att det var något större risk att utveckla social ångest om man var tjej. Det blev därför relevant att gå vidare med separata analyser för tjejer och killar. För att se hur
skillnaderna förhöll sig började vi med att titta på hur samtliga variabler: BMI, viktuppfattning, felaktig viktuppfattning, kroppsnöjdhet samt social ångest vid tidpunkt 1 korrelerade med social ångest vid tidpunkt 2 då man skiljer på tjejer och killar, se tabell 6. För tjejerna hittades en koppling med social ångest vid tidpunkt 2 i relation till upplevd övervikt, kroppsnöjdhet och social ångest vid tidpunkt 1 på en signifikant nivå, även felaktigt upplevd övervikt hade tendens till signifikans. För killarna var det endast social ångest tidpunkt 1 som hade en koppling med social ångest vid tidpunkt 2.
Tabell 6
Pearsonkorrelationer mellan Social Ångest tidpunkt 1, Social Ångest tidpunkt 2, Kroppsnöjdhet, BMI Undervikt, BMI Normalvikt, BMI Övervikt, Upplevd Undervikt, Upplevd Normalvikt, Upplevd Övervikt, Felaktigt Upplevd Undervikt,, Felaktigt Upplevd Normalvikt, Felaktigt Upplevd Övervikt, med tjejer över och killar under diagonalen, (N = 361, 184 tjejer, 177 killar).
Tjejer Killar S oc ia l Å ng es t t id pu nk t 2 So ci al å ng es t tid pu nk t 1 K ro pp sn öj dh et B M I U nd er vi kt B M I N or m al vi kt B M I Ö ve rv ik t U pp le vd U nd er vi kt U pp le vd N or m al vi kt U pp le vs Ö ve rv ik t F el ak tig t U pp le vd U nd er vi kt Fe la kt ig t U pp le vd N or m al vi kt F el ak tig t U pp le vd Ö ve rv ik t Social Ångest tidpunkt 2 1 ,679** -,215** -,030 -,045 ,088 -,045 -,102 ,151* ,021 ,044 ,126# Social ångest tidpunkt 1 ,560** 1 -,192** ,036 -,121 ,126# ,037 -,181* ,143# ,006 ,023 ,077 Kroppsnöjdhet -,070 -,188* 1 ,104 ,139# -,279** ,007 ,428** -,423** -,057 ,042 -,295** BMI Undervikt -,026 ,143# ,048 1 -,651** -,076 ,408** -,047 -,133# -,034 ,676** -,107 BMI Normalvikt -,014 -,035 ,215** -,428** 1 -,707** -,246** ,299** -,225** ,052 -,622** ,165* BMI Övervikt ,033 -,039 -,266** -,107 -,853** 1 -,057 -,349** ,419** -,037 ,187* -,116
Upplevd Undervikt ,002 ,002 ,027 ,231** -,002 -,130# 1 -,340** -,100 ,647** -,050 -,081 Upplevd Normalvikt ,027 ,014 ,324** -,139# ,330** -,284** -,557** 1 -,857** -,220** ,148* -,693** Upplevd Övervikt -,078 -,014 -,521** -,070 -,417** ,500** -,086 -,602** 1 -,065 -,127# ,809** Felaktigt Upplevd Undervikt ,038 ,021 -,005 -,057 ,133# -,113 ,869** -,484** -,074 1 -,032 -,052 Felaktigt Upplevd Normalvikt ,040 ,077 ,098 ,302** -,697** ,592** -,107 ,192* -,115 -,093 1 -,102 Felaktigt Upplevd Övervikt -,009 ,124 -,158* -,030 ,071 -,061 -,037 -,260** ,432** -,032 -,050 1 Not. # p < ,10; * p < ,05; ** p < ,01; *** p < ,001
För att kunna jämföra tjejer och killar gjordes separata regressionsanalyser (se tabell 7 för tjejer och tabell 8 för killar). De faktorer som i korrelationsanalysen uppvisade signifikanta kopplingar med social ångest vid tidpunkt 2 är de som fick ingå i regressionsanalysen: upplevd övervikt, felaktigt upplevd övervikt, kroppsnöjdhet och social ångest vid tidpunkt 1. Trots att det bara var social ångest vid tidpunkt 1 som uppvisade en signifikant koppling med social ångest vid tidpunkt 2 för killarna så gjorde vi en likadan analys med samma variabler som för tjejerna för att få samma utgångspunkt i en jämförelse.
Tabell 7
Regressionsanalys av tjejernas data (N = 184), beroende variabel: Social ångest tidpunkt 2 .
B SE B β
Social Ångest tidpunkt 1 ,635 ,053 ,665***
Upplevd Övervikt -,340 ,662 -,051
Felaktigt Upplevd Övervikt ,746 ,719 ,097
Kroppsnöjdhet -,399 ,333 -,074
Not. R² = ,471, R² (adjusted) = ,459, *** p < ,001
Tabell 8
Regressionsanalys av killarnas data (N = 177), beroende variabel: Social ångest tidpunkt 2 .
B SE B β
Social Ångest tidpunkt 1 ,551 ,065 ,567***
Upplevd Övervikt -,372 ,730 -,043
Felaktigt Upplevd Övervikt -1,122 1,356 -,060
Kroppsnöjdhet ,025 ,479 ,004
I tabell 7 ser man att tjejernas modell står för 47,1 %, av variationen av social ångest vid tidpunkt 2 [F(4,177) = 39,467, p<,001]. I tabell 8 ser man att killarnas modell står för 32,1 %, av variationen av social ångest vid tidpunkt 2 [F(4,166) = 19,607, p<,001]. Här hittar vi samma fenomen som vi fann i analys av hela urvalet, nämligen att om vi kontrollerar för social ångest vid tidpunkt 1 så blir den ensam signifikant prediktor för social ångest vid tidpunkt 2. Då den effekten är så stor leder detta till att andra mindre effekter från andra prediktorer inte får utrymme. Därför gjordes ytterligare analyser utan att kontrollera för social ångest vid tidpunkt 1, se tabell 9 och 10. Tabell 9
Regressionsanalys av tjejernas data (N = 184), beroende variabel: Social ångest tidpunkt 2 .
B SE B β
Upplevd Övervikt ,285 ,878 ,042
Felaktigt Upplevd Övervikt ,288 ,958 ,037
Kroppsnöjdhet -1,007 ,436 -,186*
Not. R² = ,051, R² (adjusted) = ,035, * p < ,05 Tabell 10
Regressionsanalys av killarnas data (N = 177), beroende variabel: Social ångest tidpunkt 2 .
B SE B β
Upplevd Övervikt -1,561 ,847 -,178#
Felaktigt Upplevd Övervikt ,825 1,579 ,044
Kroppsnöjdhet -,967 ,547 -,156#
Not. R² = ,024, R² (adjusted) = ,008, # p < ,10
Då vi inte kontrollerar för social ångest vid tidpunkt 1 kan vi se att för tjejerna gav
kroppsnöjdhet utslag som ensam signifikant prediktor (tabell 9). Totalt förklarar modellen 5,1 % av variationen av social ångest över tid [F(3,180) = 3,225, p<,05]. Det innebär att de tjejer som uppgav att de inte var nöjda med sin kropp löper något större risk att uppge högre nivåer av social ångest vid tidpunkt 2. För killarna fanns en tendens till signifikans med faktorerna upplevd övervikt och kroppsnöjdhet. Totalt förklarar modellen 2,4 % av variationen av social ångest vid tidpunkt 2 men modellen var inte signifikant [F(3,173) = 1,448, p>,05]. Resultatet visade både likheter och
skillnader rörande tjejers och killars mönster vad gäller utvecklandet och vidmakthållande av social ångest. Både tjejer och killar som uppgav höga nivåer av social ångest vid tidpunkt 1 löpte stor risk
att även uppge höga nivåer ett år senare. Skillnaden låg i att tjejer som uppgav att de inte var nöjda med sina kroppar hade en ökad risk att rapportera högre grad av social ångest vid tidpunkt 2 medan inget sådant signifikant samband framkom hos killarna. Då kroppsnöjdhet inte gav något signifikant utslag vid kontroll för social ångest vid tidpunkt 1 kan ett kausalt samband inte helt fastställas.
Diskussion
Med denna studie ville vi se närmare på social ångest och vilka faktorer som kan bidra till en högre grad av social ångest över tid. Då det i dagens samhälle är ett stort fokus på utseende och
kroppsideal valde vi att titta på hur olika typer av viktbegrepp och nöjdhet/missnöje med kroppen kan relatera till social ångest. Vårt resultat visade att missnöje med kroppen bland tjejer hörde ihop med en högre nivå av social ångest ett år senare. Att vara missnöjd med sin kropp är alltså en mer inflytelserik aspekt för att predicera social ångest än vad vikt eller viktupplevelse är. Av resultatet framkommer också att det finns skillnader i hur tjejer och killar upplever sina kroppar och vilka konsekvenser det medför.
Bidrag till forskning
Vår studie tittade på flera närliggande begrepp som är kopplade till personers kropp och vikt och analyserade dess påverkan på social ångest över tid. Andra studier har inte jämfört så här många snarlika begrepp utan snarare valt ett eller ett par av dessa. Vi kunde därför belysa hur begreppen förhåller sig till varandra i relation till social ångest och på så vis se vilket som var mest relevant att använda då man vill se på faktorer som kan leda till social ångest. Även hur stor effekt begreppen tillsammans hade på social ångest framkom. Eftersom det inte finns så många svenska studier som tittat på kropps- och viktuppfattningens påverkan på social ångest är detta ett bidrag, då
förhållningssättet till kroppen är kulturellt betingat och kan skilja sig åt i olika länder (Hofstede, Hofstede, & Minkov, 2010) . Genom separata analyser för tjejer och killar har denna undersökning bidragit till att belysa att det är olika faktorer som predicerar social ångest hos tjejer respektive killar. En av dessa faktorer är kroppsnöjdhet.
Vad är då kroppsnöjdhet?
Då det var missnöje med kroppen och inte de olika viktbegreppen som visade sig ha ett samband med en högre grad av social ångest över tid är det intressant att utveckla begreppet kroppsnöjdhet för att se vilka andra aspekter som kan inrymmas i det.
I frågeformuläret var begreppet endast baserat på en “ja- och nej-fråga”: Är du nöjd med din kropp? Exakt vad eleverna avsåg då de besvarade frågan är svårt att veta. Det kan till exempel spegla missnöje med olika kroppsdelar som öron, näsa eller mage. Eftersom gymnasieåldern är en period då man är mycket känslig för grupptryck och gängse normer är utseende en mycket viktig del. Många ungdomar är i denna ålder missnöjda med sitt utseende (Kaltiala-Heino, 2003). Detta i kombination med att kroppen utvecklas och vissa kroppsdelar kan upplevas oproportionerliga kan leda till att missnöjet ökar. Det är också vanligt att tonåringar har mycket finnar vilket knappast gör saken bättre. Kroppsnöjdheten kan även ha att göra med om individen upplever sig som frisk, sund, stark och vältränad då det kan förstärka känslan av att ha en lyckad kropp. Även psykologiska faktorer kan vara länkade till detta begrepp. En studie som följt gymnasietjejer över tid visade att dåligt självförtroende var den faktor som bäst predicerade missnöje med kroppen ett år senare (Wojtowicz & Ranson, 2011). Då vi vet att dåligt självförtroende också har en koppling till social ångest (Izgic et al., 2004) verkar dessa tre begrepp vara länkade till varandra (Izgic et al., 2004). Ens kropp och utseende är alltså mer än bara vad vi kan se utanpå. Hur vi upplever vår utsida kan påverka vårt innersta väsen. Då fokus hos de med social ångest till stor del bottnar i rädslan för hur de tror att andra uppfattar dem är denna koppling trolig.
Då kroppsnöjdhet endast gav utslag i analysen då vi inte kontrollerat för social ångest vid tidpunkt 1 kan man inte säkerställa ett kausalt samband med social ångest. Då det finns ett samband mellan de tjejer som rapporterade höga nivåer av social ångest vid tidpunkt 2 och dålig
kroppsnöjdhet, utan kontroll för social ångest vid tidpunkt 1, så kan det se ut som en orsak-verkan koppling. Men man kan inte säkert veta om det är samma tjejer som redan hade höga nivåer av social ångest vid första mät tillfället och att det i själva verket var det som ledde till sämre
ångest eller om det förhåller sig tvärt om. Men vi kan fastställa att det finns en koppling mellan kroppsnöjdhet och social ångest.
Känna viktigare än vara
Något som var förvånande var att inget av viktbegreppen predicerade social ångest över tid. Det fanns endast en koppling mellan upplevd övervikt och felaktigt upplevd övervikt till social ångest på korrelationsnivå. Detta går emot tidigare forskning som kunnat visa på att kvinnor och män som hade en felaktig viktuppfattning även uppgav sig ha högre nivåer av social ångest (Isomaa et al., 2011). Men då det ändå är de subjektiva måtten om vikt som gett någon form av utslag i vår studie i jämförelse med det objektiva måttet BMI så kan det även stödja tidigare forskning gällande att det är viktigare hur man känner sig än hur man faktiskt är (Isomaa et al., 2011). Att det är upplevelsen av vikt som är relevant styrks av studier som visar att ungdomar inte känner sig mer överviktiga idag trots att det är allt fler som faktiskt är det (Kaltiala-Heino et al, 2003). Forskarnas förklaring till detta är att jämnåriga kompisars vikt har ett större inflytande än förebilder i samhälle och media. Man jämför sig i första hand med de som står en närmast och ser dessa som normgivande ideal och förebilder. Vår studie kan på så vis stödja resonemanget om att det är själva upplevelsen av vikt som spelar en större roll än den faktiska vikten.
Skillnad mellan tjejer och killar
Social ångest är något som drabbar kvinnor i högre grad än män. Kvinnor är också i större utsträckning missnöjda med sina kroppar (Grogan, 2010; Mendelson & White, 1985). Vår studie går här helt i linje med tidigare forskning. Det var 45 % av tjejerna som svarade att de inte var nöjda med sina kroppar medan bara 19 % av killarna uppgav missnöje. Vi fann också att det bara var hos tjejerna som missnöjet med kroppen kunde bidra till en högre grad av social ångest. Detta kan förklaras med att tjejer har en annan relation till sina kroppar och ofta upplever en annan press från samhället än killar. Då det i media finns ett tydligt fokus på kvinnors utseende och kroppar
(Strasburger, 2004) är detta inte konstigt. Man kan tänka sig att ifall det finns fler faktorer som pressar kvinnor mera än män, till exempel rörande kroppen, skulle detta kunna vara en del i
förklaringen av varför fler kvinnor lider av social ångest. Det är av betydelse att titta på kvinnor och män separat då man ser på riskfaktorer för social ångest.
Är social ångest ett problem?
Vad innebär det att låta människor uppge sin grad av social ångest som vi gjort i denna studie? Vad kan vi utläsa ur data som baserats på en icke-klinisk population? De flesta människor har någon gång under sin livstid upplevt någon form av social ångest. Det är en del av det sociala spelet att inte känna sig lika bekväm med alla sorters människor och i alla olika situationer. Då vårt urval inte är kliniskt utan består av gymnasieungdomar är det sannolikhet att de flesta av våra deltagare upplever en obetydlig till måttlig grad av denna problematik. Vi valde i vår studie att inte lägga in några brytpunkter för den social ångesten hos deltagarna. Det innebär att alla tillfrågade deltagares data fanns med, de som hade hög grad av social ångest likaväl som de som vid få tillfällen upplevt detta. Man kan fråga sig om social ångest är ett problem för de flesta av eleverna som studien baserats på. Det kan vara problematiskt att utgå från social ångest som en skala just därför att merparten av eleverna troligen inte upplever den sociala ångesten som ett problem.
Brister och styrkor med vår studie
Måtten i studien är av varierande kvalitet. Då längd och vikt var något som fick uppges av
deltagarna själva kan vi inte garantera att dessa uppgifter verkligen stämmer. Ungdomar växer och utvecklas mycket under en kort tidsperiod. Vikt och längd kan därför ha ökat eller minskat sedan de kollade detta senast. Det är också vanligt att människor medvetet, eller omedvetet svarar på ett socialt önskvärt sätt (Myers et al., 2010) vilket kan ha påverkat angivelserna och lett till att människor hellre underskattat sin vikt än tvärt om. Då det är dessa mått som legat till grund för framräknande av BMI och vidare även felaktig viktuppfattning, är det således en svaghet med studien. Även måttet för kroppsnöjdhet har sina brister. Begreppet var för diffust och skulle behöva kompletterats med flera separata frågor som ställts angående deltagarnas nöjdhet eller missnöje. Man hade också kunnat urskilja hur stor andel av de som var missnöjda med sina kroppar som faktiskt hade en relation till vikten samt ifall tjejer och killar var missnöjda med samma saker eller om detta skiljde sig åt. Ett mått som däremot är väletablerat är SPSQ-C, som användes för att mäta
nivån av social ångest hos eleverna. Detta mått har visat sig ha en bra validitet i tidigare studier (Gren-Landell et al., 2008) och får räknas som en styrka i undersökningen.
Då det inte gjorts någon tidigare forskning som ser på kombinationen av dessa begrepp tillsammans och vad de har för påverkan på social ångest över tid bidrar denna studie med ny kunskap. Få av de studier som tagit upp denna typ av ämnen är dessutom longitudinella vilket är en styrka då den på ett mer tillförlitligt sätt kan undersöka samband över tid. En styrka är också att det var ett relativt lågt bortfall. Eftersom det skulle kunna vara så att elever med högre grad av social ångest är de som är mera borta från skolan är ett lågt bortfall att ses som en styrka.
Implikationer för framtida forskning
Mönstret för vad som leder till social ångest skiljer sig mellan tjejer och killar, även
kroppsuppfattningen ser olika ut. Vi befinner oss alla i en social kontext där vi påverkas utifrån gällande normer, samhällsideal och andra människors inflytande och mycket av denna påverkan sker på ett omedvetet plan. Detta ser också olika ut för killar och tjejer. Vad innebär det att de tjejer som svarade nej på frågan om de var nöjda med sin kropp har en större risk att utveckla social ångest? Vad är det som de inte är nöjda med egentligen? Detta är något som skulle vara av intresse att titta närmare på och som kan vara av betydelse i arbetet med att förebygga och behandla social ångest för tjejer. Men det kan även ha betydelse för framtida forskning.
Det är också viktigt att se mer på vad som predicerar olika nivåer av social ångest. Då det mått vi använt oss av för att mäta ångesten ligger på en skala, är det svårt att säga hur det förhåller sig för dem som har svårare problematik. Man kan undra om det är samma faktorer som leder till grav social ångest i jämförelse med lätt eller medelmåttig. Att titta närmare på den grupp som upplever grav social ångest är viktigt då det är hos dessa individer som ångesten innebär ett verkligt problem med begränsningar i livet.
Vi blickar framåt...
Huruvida social ångest upplevs som ett problem eller inte beror på individ och situation men kan också vara kopplat till rådande samhällsideal. Vilka egenskaper och attityder som premieras i
samhället beror både på tidsepok och kultur (Myers, Abell, Kolstad, & Sani, 2010). Social ångest hos individen blir ett problem först när det kolliderar med egna eller andras förväntningar. I skola och arbetsliv är förmågor som att prata inför grupp eller ta kontakt med nya människor många gånger ett krav. Att tycka att det är jobbigt, vilket många tycker, blir ett problem just därför att det ställs krav på individen att klara detta. Att vara utåtriktad är ett personlighetsdrag som alla inte kan ha i samma utsträckning. De flesta ser ändå mångfalden som något positivt i samhället. Det behövs olika sorters människor som kan göra olika saker och ha olika funktioner. Kanske det är dags att lyfta fram andra egenskaper och förmågor som eftertänksamhet, ödmjukhet eller att vara en god lyssnare. Vi måste bli bättre på att se och värdera mångfalden istället för att bara lyfta fram de som är utåtriktade som ett slags ideal. Sker detta kommer också den försynte att känna sig nöjd med sig själv och de förmågor hon har. Samhällets syn och förväntan på individen kan således påverka om den sociala ångesten uppfattas som ett problem eller inte.
Referenser
APA, American Psychiatric Association. (2000). Diagnostic and statistical manual of mental disorders (4th edition). Washington, DC: American Psychiatric Association.
Bjerkeset, O., Romundstad, P., Evans, J., & Gunnell, D. (2007). Association of Adult Body Mass Index and Height with Anxiety, Depression, and Suicide in the General Population: The HUNT Study. American Journal of Epidemiology, 2, 193-202.
Buckner, J. D., Heimberg, R. G., & Schmidt, N. B. (2011). Social anxiety and marijuana-related problems: The role of social avoidance. Addictive Behaviors, 36, 129-132.
Buckner, J. D., Mallott, M. A., Schmidt, N. B., & Taylor, J. (2006). Peer influence and gender dif ferences in problematic cannabis use among individuals with social anxiety. Journal of Anxiety Disorders, 20,1087-1102.
Chavira, D. A., Stein, M. B., Bailey, K., & Stein, M. T. (2004). Comorbidity of generalized so cial anxiety disorder and depression in a pediatric primary care sample. Journal of Af fective Dis orders, 80, 163 – 171.
Cole, T. J., Bellizzi, M. C., Flegal, K. M., & Dietz, W. H. (2000). Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: International survey. British Medical Journal, 320, 1240-1245.
Cole, Tim J., Flegal, K. M., Nicholls, D., & Jackson, A. A. (2007). Body mass index cut offs to define thinness in children and adolescents: International survey. BMJ: British Medical Journal, 335(7612), 166-167.
Dalrymple, K. L., & Zimmerman, M. (2011). Treatment-seeking for social anxiety disorder in a general outpatient psychiatry setting. Psychiatry Research, 187, 375–381.
Field, A. (2009). Discovering Statistics Using SPSS. London: SAGE Publications Ltd.
Furmark, T. (2002). Social phobia: overview of community surveys. Acta Psychiatrica Scand inavica, 105, 84-93.
Furmark, T., Tillfors, M., Everz, P-O., Marteinsdottir, I., Gefvert, O., & Fredrikson, M. (1999). So cial Phobia in the general population: Prevalence and sociodemographic profile. Social Psychiatry Psychiatric Epidemology, 34, 416-424.
Grogan, S. (2010). Promoting Positive Body Image in Males and Females: Contemporary Issues and Future Directions. Sex Roles 63, 757–765.
Grogan, S., & Richards, H. (2002). Body Image. Focus Groups with Boys and Men. Men and Masculinities, 4,(3), 219-232
Gren-Landell, M., Aho, N., Andersson, G., & Svedin, C. G. (2011). Social anxiety disorder and victimization in a community sample of adolescents. Journal of Adolescence, 34, 569-577. Gren-Landell, M., Björklind, A., Tillfors, M., Furmark, T., Svedin, C. G., & Andersson, G. (2009).
Evaluation of the psychometric properties of a modified version of the Social Phobia Screening Questionnaire for use in adolescents. Child and Adolescent Psychiatry and Mental Health, 3, 1-7.
Gren-Landell, M., Tillfors, M., Furmark, T., Bohlin, G., Andersson, G., & Svedin, C. G. (2008). Social phobia in Swedish adolescents Prevalence and gender differences. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 44, 1-7.
Hofstede, G., Hofstede, G. J., & Minkov, M. (2010). Cultures and Organisations. Software of the mind: Intercultural Cooperation and Its Importance for Survival (3rd Ed.). New York: The Mc-Graw Hill-Companies.
Isomaa, R., Isomaa, A-L., Marttunen, M., Kaltiala-Heino, R., & Björkqvist, K. (2011). Longitudinal concomitants of incorrect weight perception in female and male adolescents. Body Image, 8, 58-63.
Izgic, F., Akyiiz, G., Dogan, O., & Kugu, N. (2004). Social Phobia Among University Students and Its Relation to Self-Esteem and Body Image. Canadian Journal of Psychiatry, 49, 630-634. Kaltiala-Heino, R., Kautiainen, S., Virtanen, S. M., Rimpelä, A., & Rimpelä, M. (2003). Has the
adolescents’ weight concern increased over 20 years? European Journal of Public Health, 13, 4-10.
Kostanski, M., & Gullone, E. (1998). Adolescent Bode Image dissatisfaction: Relationships with Self-esteem, Anxiety, and Depression Controlling for Body Mass. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 39(2), 255-262.
La Greca, A. M., & Lopez, N. (1997 el 1998). Social Anxiety Among Adolescents: Linkages with Peer Relations and Friendships. Journal of Abnormal Child Psychology, 26, 83-94.
Mendelson, B. K., & White, D. R. (1985). Development of Self-Body-Esteem in Overweight Youngsters. Developmental Psychology Vol. 21, No. 1, 90-96
Merikangas, K. R., Avenevoli, S., Acharyya, S., & Zhang, H. (2002). The Spectrum of Social Phobia in the Zurich Cohort. Study of Young Adults. Biological Psychiatry, 51, 81–91. Moitra, E., Beard, C., Weisberg, R. B., & Keller, M. B. (2011). Occupational impairment and So
cial Anxiety Disorder in a sample of primary care patients. Journal of AffectiveDisorders, 130, (1-2), 209–212.
Mychailyszyn. M. P., Méndez. J. L., & Kendall. P. C. (2010). School Functioning in Youth With and Without Anxiety Disorders: Comparisons hy Diagnosis and Comorbidity. School Psychology Review, 39,(1), 106-121
Myers, D., Abell, J., Kolstad, A., & Sani, F. (2010). Social Psychology (Eur. Ed.). Berkshire: Mc Graw-Hill Higher Education.
Nelson, E. C., Grant, J. D., Bucholz, K. K., Glowinski, A., Madden, P. A. F., Reich., & Heath, A. C. (2000). Social phobia in a population-based female adolescent twin sample: co-morbidity and associated suicide-related symptoms. Psychological Medicine, 30, 797-804.
Otto, M. W., Pollack, M. H., Maki, K. M., Gould, R. A., Worthington, J. J., Smoller, J. W., &
Rosenbaum, J. F. (2001). Childhood History of Anxiety Disorders among Adults with Social Phobia: Rates, Correlates, and Comparisons with Patients with Panic Disorders. Depression and Anxiety, 14, 209–213.
(2007). The association of self-esteem, depression and body satisfaction with obesity among Turkish adolescents. BMC Public Health, 7(1), 80.
Rapée, R. M., & Spence, S. H. (2004). The etiology of social phobia:
Empirical evidence and an initial model. Clinical Psychology Review, 24, 737–767. Paxton, S. J., Eisenberg, M. E., & Neumark-Sztainer, D. (2006). Prospective predictors of body
dissatisfaction in adolescent girls and boys. Developmental Psychology, 42(5), 888-888. Raffray, T., Bond, T. L. Y., & Pelissolo, A. (2011). Correlates of insomnia in patients with social
phobia: Role of depression and anxiety. Psychiatry Research, 189, 315-317.
Ranta, K., Kaltiala-Heino, R., Rantanen, P., & Marttunen, M. (2009). Social phobia in finnish general adolescent population: prevalence, comorbidity, individual and family correlates, and service use. Depression and Anxiety, 26, 528-536.
Rodebaugh, T. L. (2009). Social phobia and perceived friendship quality. Journal of Anxiety Disorders, 23, 872–878
Siegel, R. S., La Greca, A. M., & Harrison, H. M. (2009). Peer Victimization and Social Anxiety in Adolescents: Prospective and Reciprocal Relationship. Journal of Youth and Adolescence, 38, 1096-1109.
Statistiska centralbyrån, SCB, (2011) Statistik för alla 2011. Örebro: SCB-tryck.
Strasburger, V. C. (2004). Children, adolescents and the media. Current Problems in Pediatric and Adolescent Health Care, 34, 54-113.
Väänänen, J-M., Fröjd, S., Ranta, K., Marttunen, M., Helminen, M., & Kaltiala-Heino, R. (2011). Relationship between social phobia and depression differs between boys and girls in mid-adolescence. Journal of Affective Disorders, 133, 97-104.
World Health Organisation [WHO]. (2012). Body mass index - BMI. Hämtad från:
http://www.euro.who.int/en/what-we-do/health-topics/disease-prevention/nutrition/a-healthy
Wittchen, H-U, Stein, M. B & Kessler, R. C. (1999). Social fears and social phobia in a community sample of adolescents and young adults : prevalence, risk factors and co- morbidity.
Psychological Medicine, 29, 309-323.
Wojtowicz, A. E., & von Ranson, K. M. (2012). Weighing in on risk factors for body
dissatisfaction: A one-year prospective study of middle-adolescent girls. Body Image 9, 20– 30.
