Omvårdnadsåtgärder för att minska rädsla, oro och ångest hos barn 0-18 år i samband med en röntgenundersökning : En litteraturstudie

Omvårdnadsåtgärder för

att minska rädsla, oro och

ångest hos barn 0-18 år i

samband med en

röntgenundersökning

HUVUDOMRÅDE: Radiografi

FÖRFATTARE: Amela Imsirovic och Nadja Mohsen HANDLEDARE: Anna Johnsen

EXAMINATOR: Berit Björkman JÖNKÖPING 2016-06

Sammanfattning

Bakgrund: Att besöka en röntgenavdelning kan vara något nytt och skrämmande för många

barn. Den nya miljön kan orsaka rädsla, oro och ångest hos barn. Därför är det viktigt att röntgensjuksköterskan har kunskap om barnets behov för att upplevelsen på röntgenavdelningen ska vara så bra som möjligt.

Syfte: Syftet med den här studien är att beskriva omvårdnadsåtgärder för att minska rädsla, oro

och ångest hos barn 0-18 år i samband med röntgenundersökning.

Metod: Detta arbete är en litteraturstudie där 13 kvalitativa- och kvantitativa artiklar har

sammanställts och analyserats för att besvara syftet.

Resultat: Det framkom två huvudkategorier i resultatet: distraktion och samspel mellan

personal och barnet. Med hjälpmedel, färgade uniformer, föräldrar, barnanpassade röntgenrum

kunde barnets rädsla, oro och ångest minska. Att förbereda barnet med tydlig och anpassad information och kommunikation var viktigt för att barnet skulle känna sig tryggt.

Slutsats: Röntgensjuksköterskan kan ta hjälp av olika hjälpmedel och metoder för att minska

rädsla, oro och ångest hos barn vid en röntgenundersökning. Det är röntgensjuksköterskans ansvar att skapa ett band med barnet och få barnet att känna sig tryggt.

Summary

Nursing care to reduce fear, distress and anxiety in children 0-18 years old undergoing a radiographic examination

A literature review

Background: To visit a radiology department can be new and frightening for many children.

The new environment can cause fear, distress and anxiety among children. Therefore it’s important as a radiographer to have knowledge about children’s needs so they can have as good experience as possible at the radiology department.

Purpose: The purpose of this study is to describe nursing care to reduce fear, distress and

anxiety in children 0-18 years old undergoing a radiographic examination.

Method: This study is a literature review where 13 qualitative- and quantitative articles has

been compiled and analysed to answer the purpose.

Results: It appeared two categories in the result: distraction and interaction between the staff

and the child. With help of distraction, coloured uniforms, parents and child customized

radiology room, could children’s fear, distress and anxiety be reduced. To prepare the child with direct and customized information and communication was important to make the child feel safe.

Conclusion: The radiographer can use different instruments and methods to reduce fear,

distress and anxiety among children undergoing a radiographic examination. It is the radiographer’s responsibility to create interaction with the child and make the child feel safe. Keywords: children, fear, distress, anxiety, radiology, examination, radiographer

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Bakgrund ... 2

Omvårdnad ... 2

Rädsla ... 2

Ångest och oro ... 2

Barns utveckling ... 3 Bemötande av barn... 4 Information ... 5 Kommunikation ... 5 Röntgen ... 6 Röntgensjuksköterskans profession ... 7 Problemformulering ... 8

Syfte ... 9

Material och metod ... 9

Artikelsökning ... 9 Inklusionskriterier ... 10 Exklusionskriterier ... 10 Dataanalys ... 10 Etiska överväganden ... 11

Resultat ... 12

Samspel mellan personal och barnet... 14

Diskussion ... 15

Slutsatser ... 18

Referenser ... 20

Bilagor ...

Bilaga 1, Granskningsmall kvalitativ Bilaga 2, Granskningsmall kvantitativ Bilaga 3, Sökmatris

1

Inledning

Att göra en röntgenundersökning kan både vara nytt och skrämmande för barn då de kommer till en ny miljö med okänd teknik och okända människor. Röntgenrummen är inte anpassade för barn på så sätt att det är mörkt i rummet, kallt, hårda britsar och att det finns stora främmande apparater. En av de vanligaste orsakerna till att barn kommer till röntgenavdelningen är på grund av en misstänkt fraktur (Björkman, Almqvist, Sigstedt & Enkär, 2012). På röntgen är det korta möten med patienterna och därför är det viktigt att under kort tid ge god omvårdnad. God omvårdnad till barn är viktigt för att de ska få en bra upplevelse och inte förknippa röntgen med obehag. Om upplevelsen från början blir dålig kan det vara svårt att ändra deras uppfattning. Det är viktigt med god omvårdnad till alla patienter som besöker en röntgenavdelning men det är särskilt viktigt hos yngre barn då de kan ha svårt att förstå information och kan ha felaktiga uppfattningar om sjukvården. Det är viktigt som röntgensjuksköterska att ta hänsyn till barnets känslor och försöka att skapa ett bra samspel med barnet för att det ska känna sig tryggt och få tillit till en (Tamm, 2003). Författarna till detta arbete har under praktikperioderna upptäckt att om barnet inte känner sig tryggt så tar undersökningen längre tid och det blir flera omtagningar vilket leder till att röntgensjuksköterskan och barnen blir stressade och frustrerade. Därför anser författarna att det är oerhört viktigt att som röntgensjuksköterska ha förståelse och kunskap om barn för att få en bra undersökning och kunna erbjuda barnet en god omvårdnad.

2

Bakgrund

Omvårdnad

Omvårdnad är ett viktigt begrepp inom hälso- och sjukvården. Synen på människan och förståelsen för vad en människa är, är viktig för att kunna ge en god omvårdnad. Omvårdnad ska ges på personnivå vilket innebär att det är viktigt att fokusera på människan i sin helhet och inte enbart på sjukdomen. Alla människor är olika och därför måste omvårdnaden individanpassas utifrån patientens behov. Röntgensjuksköterskan strävar efter att ge god omvårdnad vid mötet med patienten, för att uppnå detta måste patienten behandlas med respekt och inte behandlas annorlunda utifrån hudfärg, ålder, kultur, sjukdom, kön med mera (Örnberg & Riberio, 2011). Det som vill uppnås med god omvårdnad är att öka välbefinnandet hos personen, ge livsglädje, underlätta personens vardag, få patienten att känna uppskattning och kontroll med mera. Detta kan till exempel göras genom att vara ett psykiskt och fysiskt stöd så som att lyssna, prata och hjälpa patienten med förflyttning men även hjälpa patienten med deras kroppsliga vård (Willman, 2014).

Rädsla

Rädsla förekommer i alla åldrar även om typen av rädsla skiljer sig mellan olika åldersgrupper så som småbarn och vuxna. Rädsla är kroppens sätt att undvika och förutse fara. Vid fara kommer kroppen att reagera genom att börja svettas, få ökad hjärtfrekvens, blekna och så vidare. Vid dessa situationer reagerar kroppen med att antingen fly eller kämpa emot. Reaktionerna som uppstår vid rädsla är inget som kan kontrolleras av individen. Faran upptäcks omedelbart och då intar kroppen automatiskt en reaktionsbenägenhet. Reaktionerna som uppstår vid rädsla gör det möjligt att i god tid uppmärksamma situationer som kan leda till fara och hot (Tamm, 2003). Främmande miljö, separation från föräldrarna, behandlingar, förlust av självbestämmande och undersökningar är några faktorer som kan orsaka rädsla och oro hos barn. Att förlora självbestämmandet och kontroll över de personliga behoven förvärrar barnens oro och rädsla (Coyne, 2006).

Ångest och oro

Grunden för ångest är rädsla och fruktan, det är ett tillstånd som kan upplevas som spänning, tryck eller rädsla. Upplevelsen beror på om det är en fysisk eller psykisk aspekt. Oro är en låg grad av ångest. Precis som vid rädsla kommer kroppen att reagera med att antigen fly eller

3

kämpa emot. Måttlig ångest kan förbättra intellektuella och motoriska prestationer vid krävande uppgifter (Ottosson, 2016).

Barns utveckling

Barns kognitiva utveckling enligt Jean Piaget.

Fas 1 – sensori- motoriska stadiet (0 till 2 år)

I detta stadie är barnet helt egocentriskt. För att upptäcka sin omvärld använder barnet sina sinnen och rörelser. Att gripa tag i saker, stoppa saker i munnen och röra på sig är ett sätt för barnet att få en uppfattning om världen. I början har barnet svårt att se människor och föremål som permanenta vilket gör att barnet inte känner igen något som har förändrats, även om det bara har förändrats lite. Barn lever i nuet och därför är det svårt för dem och förstå att det dem inte ser för tillfället finns kvar. Det barnet ser finns och det barnet inte ser finns inte. Begreppen ”snart” och ”sedan” är något barn inte förstår och de kan inte tänka framåt i tiden eller bakåt i tiden. Runt 1- årsåldern börjar barn förstå att vissa saker finns kvar även om dem inte ser det för tillfället (Cronlund, 2001).

Fas 2 – preopertionella stadiet (2 till 6-7 år)

Under detta stadie utvecklas barnets tänkande väldigt mycket. Symboler är något barn nu börjar förstå. De förstår att symboler i form av fotografier står för människor och i slutet av detta stadie förstår även barnet att siffror är symboler. Barnets begrepp börjar bli mer förfinade och nyanserade. I början kan barnet tro att alla fyrbenta djur är katter men börjar sedan se skillnaden på kor, hundar, katter och så vidare. Utifrån begreppen organiserar barnet sina upplevelser och erfarenheter. Barnet har fortfarande svårt att förstå släktrelationer, kan pappa verkligen vara farmors barn? och att en person eller ett föremål kan ingå i flera olika kategorier, hur kan du både bo i Uppsala och Sverige? Konstansbegreppet har fortfarande inte utvecklats helt vilket innebär att saker är vad de ser ut att vara till exempel fem enkronor är mer än en femkrona. Något som är typiskt för detta stadie är deras magiska tänkande ett exempel på detta är att om barnet ligger stilla i sängen, under täcket och är tyst så kommer monstret inte kunna komma och ta barnet (Cronlund, 2001).

4

Fas 3 – konkret operationella stadiet (6-7 till 12 år)

I detta stadie tänker barnet nästan som en vuxen men lite mer konkret. Här har barnet bemästrat konstansbegreppet och förstår nu att fem enkronor är lika mycket som en femkrona. Från att vara egocentriskt börjar barnet i detta stadie bli mer sociocentriskt. Det kan till en viss del tänka sig in i andras situationer och förstå att alla inte tänker som en själv. För sitt tänkande är barnet fortfarande i behov av ett konkret underlag och räknar till exempel med hjälp av sina fingrar. Vissa symboler kan fortfarande vara svåra för barnet att förstå (Cronlund, 2001).

Fas 4 – formellt operationella stadiet (12 år och uppåt)

Under detta stadie tänker barnet mer abstrakt och de är inte längre i behov av ett konkret underlag för sitt tänkande. Begrepp som de inte kan ta på, så som frihet, är något barn i detta läge förstår, vilket leder till att barnet känner behov av att diskutera detta i all evighet. Med abstrakt tänkande kan ekvationer lösas eller ironi förstås och även ordspråk. De barn som inte kan tänka abstrakt tar ordspråken bokstavligt och förstår inte ironi. När de fyra olika stadierna har genomgåtts kan de i princip tänka som en vuxen (Cronlund, 2001).

Bemötande av barn

Bemötande av barn kan se olika ut beroende om det är korta eller långa möten, men båda är lika viktiga. Vid bemötande av barn ska vårdgivaren ha barnet i fokus och utgå från deras perspektiv och behov. Vid möten med barn är det viktigt med barnperspektiv, vilket innebär att försöka se med deras ögon och hur de upplever situationen. Alla människor känner på något sätt rädsla inför det okända, men detta gäller framför allt barn då de inte har samma erfarenheter och förståelse som en vuxen människa. Barn och föräldrar som kommer till sjukhus ska känna att deras integritet respekteras och att bemötandet är bra och detta görs bland annat genom att de blir delaktiga i sin behandling. Att känna kontroll och att ha rätten att påverka är viktigt för att få en bra upplevelse (Tingberg, 2004). Barn kan uttrycka känslor bättre och ta till sig information om de blir delaktiga i sin vård, de ha även lättare att utveckla förtroende till vårdgivaren (Coyne & Gallagher, 2011).

5

Information

Information kan ges på olika sätt beroende på barnets ålder. De tre olika metoderna är tala-visa-prova metoden, verbal information och modellinlärning.

Tala-visa- prova metoden

Denna metod används oftast till förskolebarn då det är viktigt för barnet att se hur behandlingen eller undersökningen går till. Oftast görs en demonstration på en docka och det är viktigt att barnet förstår att det som dockan utsätts för kommer de också utsättas för. Barnet ska uppmuntras till att diskutera och fråga om undersökningen. Efter att ha informerat och visat hur undersökningen går till ska barnet få tid till att bekanta sig med dockan och instrumenten (Tamm, 2003).

Verbal information

Verbal information kan ges muntligt men även skriftligt. Informationen som ges måste vara anpassat efter barnets mognadsnivå och ålder. Stressen och rädslan som barnet upplever kan påverka minnet, därför bör informationen ges under undersökningens gång då barn har svårt att vara uppmärksamma under lång tid. Att ge information steg för steg kan förebygga överraskningsmoment som i vanliga fall kan skapa rädsla (Tamm, 2003). Det är viktigt att tala om och vara ärlig om vad som ska hända och vad de kan känna under undersökningens gång. Under tidens gång ska uppmuntring ges till barnet om att det är okej att uttrycka sina känslor och tala om vad de känner. Till små barn ska det användas ett enkelt och lättbegripligt språk och med stigande ålder ska språket utvecklas (Tingberg 2004).

Modellinlärning

Metoden används till barn i skolåldern som ska få medicinsk information. Med denna metod informeras barnet med hjälp av fotografier, videoband och modeller till exempel skelett (Tamm, 2003).

Kommunikation

Kommunikation innebär att dela eller överföra tankar och känslor. För att kunna hjälpa barnet att förstå situationen och upplevelsen är kommunikation viktig och även en förutsättning för att uppnå god omvårdnad. Syftet med kommunikation är att ta hänsyn till barnens behov, att bekanta sig med barnet och att klargöra situationen för barnet och även föräldrarna. För att kommunikationen mellan röntgensjuksköterskan och barnet ska bli bra är det viktigt att

6

röntgensjuksköterskan berömmer barnet, talar med lugn och avslappnad ton och tilltalar barnet med ord så som hjärtat, sötnos och så vidare (Brady, 2009). Kommunikation med barn kräver tålamod och fantasi för att förstå vad de menar eftersom ord kan ha flera betydelser. Vårdgivarens kroppsspråk är en viktig del av kommunikationen, det kan avgöra vilken vändning ett möte ska ta. Kommunikation kan delas in i två steg, den icke-verbala och den verbala. Det vanligaste är att använda sig av den icke-verbala för att betona eller belysa ett budskap. Att inleda ett samtal och erbjuda barnet att börja prata är vårdgivarens uppgift, men samtidigt förmedla att de inte måste om de inte vill, de bestämmer själva. Vid undersökning av barn är det betydelsefullt att ha förberett undersökningsrummet innan så att uppmärksamheten läggs på barnet och inte på allt runt omkring (Tingberg, 2004).

Röntgen

Wilhelm Conrad Röntgen var en tysk fysikprofessor som 1895 upptäckte röntgenstrålningen. Sedan dess har radiologin utvecklats oerhört mycket. Numera innefattar radiologi inte bara röntgenstrålar utan även strålar från det elektromagnetiska spektrat och ljudvågor. Alltså omfattar radiologi bland annat konventionell röntgen, magnetkamera (MR), datortomografi (CT), ultraljud, intervention och positronemissionstomografi (PET). Till en början kunde organets morfologi och funktion avbildas men nu kan även skeende på cellulär-, molekylär- och atomnivå avbildas med radiologi. Radiologi används för diagnostik, monitorering och för att följa upp olika behandlingar (Aspelin & Pettersson, 2008).

Röntgenstrålning

Röntgenröret är evakuerat av en behållare av metall eller glas som består av en anod som är ett strålmål och en katod som är en elektronkälla. Med hög elektrisk spänning skapad av röntgengeneratorn, accelererar elektronerna mellan katoden och anoden. Inuti rörkåpan finns röntgenröret samt olja som avkyler och skärmar av all röntgenstrålningen förutom den som lämnar bländarsystemet (Axelsson, 2008).

Strålsäkerhet till barn

En kort tid efter röntgens upptäckt, upptäcktes det snabbt att skador på den biologiska vävnaden kunde orsakas av den joniserande strålningen. Både patienterna som blev undersökta och personalen som jobbade drabbades av skador (Axelsson, 2008).

7

Barn är mer strålkänsliga än vuxna och risken för att få en strålningsinducerad skada är större. Därför ska i förstahand ultraljud eller MR väljas om möjligt, då de inte avger någon joniserande strålning. Om ett barn ändå måste utsättas för strålning ska det vara anpassat efter barnet och stråldosen ska vara så låg som möjligt. Vid undersökning av barn ska röntgensjuksköterskan tänka på att blända in så mycket som möjligt och att exponera så lite som möjligt (Strålsäkerhetsmyndigheten, 2008).

Röntgensjuksköterskans profession

Röntgensjuksköterskans huvudområde är radiografi och professionens ansvarsområde är kunskap och forskning. Radiografi erhåller sina kunskaper från bild- och funktionsmedicin, omvårdnad, medicin och strålningsfysik. I röntgensjuksköterskans arbete är bemötande av människor i alla åldrar och deras olika vårdbehov viktigt. Mötet mellan röntgensjuksköterskan och vårdtagaren är oftast korta. Under dessa korta särskilda förhållanden beskrivs teknologiska och metodologiska genomföranden av behandlingar och undersökningar. Den centrala kunskapen inom radiografi är genomförande och utvärdering av undersökningar och/eller behandlingar avseende bildkvalitet, planering, stråldos och strålningssäkerhet. Inom radiografi är patientsäkerhet en grundläggande kunskap. Behandlingarna och undersökningarna som görs ska alltid ske i samråd med vårdtagare och närstående med hänsyn till vårdtagarens förutsättningar och behov (Örnberg & Andersson, 2012).

Röntgensjuksköterskans kompetensbeskrivning beskrivs med röntgensjuksköterskans tre huvudsakliga arbetsområden som är:

- Ledarskap

- Radiografins teori och praktik

- Forskning, utveckling och utbildning

Samtliga kompetensområden ska uppfylla helhetssyn och etiska förhållningssätt (Örnberg & Andersson, 2012).

8

Problemformulering

Röntgensjuksköterskan har ansvar för att barnet ska känna sig tryggt och säkert under undersökningen. Om barnet upplever obehag i samband med en röntgenundersökning flertal gånger kan rädslan omvandlas till fobi. Detta kan leda till att barnet vägrar gå tillbaka till röntgenavdelningen. Varje barn är individuellt och deras reaktion vid en röntgenundersökning kan bero på flera olika faktorer som ålder, tidigare erfarenheter, kön med mera (Tamm, 2003). För att minska rädsla, oro och ångest hos barn vid en röntgenundersökning måste röntgensjuksköterskan ha kunskap och kompetens inom området. Det kan handla om hur information ska ges, hur bemötande av barn ska ske, ha förståelse för deras känslor, skapa en trygg miljö för barnet, visa respekt och så vidare. Under utbildningen ges kunskap inom omvårdnad i sin helhet men inte tillräckligt om hur omvårdnad ska anpassas till barn i samband med en röntgenundersökning, därför görs en fördjupning inom detta ämne.

9

Syfte

Syftet med den här studien är att beskriva omvårdnadsåtgärder för att minska rädsla, oro och ångest hos barn 0-18 år i samband med röntgenundersökning.

Material och metod

För att kunna besvara syftet på bästa sätt valdes litteraturöversikt som metod. En litteraturöversikt innebär att granska tidigare forskning för att få ökad kunskap inom valt område (Friberg, 2012). 13 vetenskapliga artiklar har använts i litteraturstudien var av fem är kvalitativa, sex kvantitativa och två med mixad metod. Dessa vetenskapliga artiklar har granskats enligt två kvalitetsgranskningsmallar. En till kvalitativ metod och en till kvantitativ metod, som är framtagen vid avdelningen för omvårdnad, Hälsohögskolan i Jönköping, se bilaga 1 och 2. Granskningen av de vetenskapliga artiklarna med mixad metod gjordes på så sätt att beroende på vilken metod de använde sig av för att få fram det resultatet som användes till detta arbete, gjordes en bedömning om vilken kvalitetgranskningsmall som skulle användas. Granskning av de vetenskapliga artiklarna gjordes för att veta att de utvalda vetenskapliga artiklarna är av hög kvalité och är relevanta för studien. Vetenskapliga artiklar som redogör för urval, datainsamling, dataanalys och slutsatser anses ha hög kvalité (Henricsson, 2013). Artikelsökning

Cinahl och Pubmed är databaserna som har använts vid artikelsökning då dessa är pålitliga källor och erhåller en god kvalitet på artiklarna. Cinahl är en databas som innefattar omvårdnad och ämnen som är närliggande så som sjukgymnastik, biomedicin och oral hälsa. PubMed är en databas som innefattar medicin, odontologi, omvårdnad, hälso- och sjukvård med mera. Dessa databaser valdes på grund utav att de har vetenskapliga artiklar inom valt område. För att få fram ordets alla böjningar används trunkering som innebär att en * tilläggs efter ordet, ett exempel på detta är radio* som kan vara radiology, radiographer, radiographic och så vidare (Östlundh, 2012). De sökord som användes för att hitta vetenskapliga artiklar som skulle kunna tänka sig besvara vårt syfte var fear, anxiety, radio*, child*, x-ray, distress, MRI, pediatric, nursing, competence, interaction, radiographic, therapy, radia* och music. Sökningarna som gjordes redovisas i en tabell se bilaga 3. Trots många sökkombinationer insågs det snabbt att det fanns lite forskning inom området, vilket ledde till en utökad sökning med vetenskapliga artiklar från andra vårdavdelningar.

10

Inklusionskriterier

Artiklarna som har valts ut till arbetet har genomgått en refereegranskning och de är relevanta till syftet. De artiklarna som har använts i arbetet handlar om barn mellan 0-18 år. Artiklar med kvalitativ- och kvantitativmetod har använts i arbetet. Det var viktigt att det stod i artiklarna om att de har fått tillstånd från en etisk kommitté eller att det framgick tydligt att de har gjort ett etiskt övervägande.

Exklusionskriterier

Artiklarna som inte var vetenskapliga eller publicerade i en vetenskaplig tidskrift användes inte till arbetet. De vetenskapliga artiklarna som inte var relevanta till syftet och som var äldre än 10 år valdes inte ut till arbetet. Artiklar som inte var skrivna på engelska och de artiklarna som var litteraturöversikter exkluderades.

Dataanalys

I arbetet har vetenskapliga artiklar med kvalitativ- och kvantitativ metod använts. Sökningen har skett på de olika databaserna som har nämnts tidigare. När en vetenskaplig artikel hittades som verkade passa in i syftet lästes den igenom översiktligt för att få en uppfattning om vad den handlade om och om den kunde tänkas vara relevant till studien. Om den verkade relevant lästes den igenom noggrant och granskades enligt granskningsmallen framtagen vid avdelningen för omvårdnad, Hälsohögskolan i Jönköping, se bilaga 1 och 2. Utifrån olika aspekter, så som metodologiska tillvägagångssätt, teoretiska utgångspunkter med mera, identifierades skillnader och/eller likheter mellan artiklarna som valts ut till granskning (Friberg, 2012). Granskningsmallen som användes är uppdelad i del 1 och del 2. För att kunna inkludera den vetenskapliga artikeln i arbetet var den tvungen att uppfylla alla kraven i del 1, alltså ska alla svaren i del 1 vara besvarade med ja. De utvalda vetenskapliga artiklarna som uppfyllde kriterierna i del 1, graderades sedan i olika grader. De olika graderna är 1- hög, 2- medel och 3-låg, vilken grad artikeln graderades med berodde på hur många svar som besvarades med ja i del 2. För att nå grad 1 ska alla frågor i del 2 besvaras med ja, grad 2 ska minst fyra frågor besvaras med ja och grad 3 är när mindre än fyra frågor har besvarats med ja. Kvalitetsgranskning av de vetenskapliga artiklarna har gjorts för att säkerhetsställa att de valda vetenskapliga artiklarna bibehåller en god kvalitet. Resultatet i de vetenskapliga artiklarna togs fram, analyserades och diskuterades, utifrån detta skapades huvudkategorier och underkategorier. Artikelmatris har använts vid analys av resultat, se bilaga 4. När skillnader

11

och/eller likheter har identifierats sorteras materialet utifrån dessa och presenteras i resultatet (Friberg, 2012).

Etiska överväganden

En litteraturstudie görs med hjälp av tidigare forskning som material till arbetet, ingen patientkontakt kommer att ske och inget samtycke behövs. I alla använda vetenskapliga artiklar har forskaren/forskarna skrivit om de etiska övervägandena och detta lästes för att få en uppfattning om det har gått etiskt rätt till. Det finns fyra stycken huvudkrav inom forskning som ska följas. Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2000).

Det är viktigt att forskaren/forskarna har skrivit att de har fått samtyckte från båda vårdnadshavarna och barnet i forskningen från de utvalda vetenskapliga artiklarna som har använts i denna studie. Information ska ges till vårdnadshavaren om barnet är under 15 år och det är vårdnadshavaren som ska ge samtycke till forskningen. Barnet ska även få information kring forskningen som är anpassad till dess ålder. Även om vårdnadshavare har gett samtycke kan ett barn neka att vara med i forskningen (Vetenskapsrådet, 2000). Arbetet handlar om barn mellan 0-18 år alltså kommer många av de vetenskapliga artiklarna handla om barn under 15 år.

12

Resultat

De vetenskapliga artiklar som valdes ut hade flera resultat där vissa inte var relevanta till detta arbetets syfte. Resultat som svarar på denna litteraturstudies syfte presenteras i två huvudkategorier och fem underkategorier, se figur 1 för översikt av resultatet.

Figur 1. Översikt av resultatet i huvudkategorier och underkategorier

Distraktion

Hjälpmedel

Det finns en teori om att distraktion kan användas till barn som en strategi för att minska smärta, rädsla och ångest (Windich-Biermeier, Sjoberg, Conkin Dale, Eshelman & Guzzetta, 2007). En av de vanligaste distraktionerna som används är musik (Park, Weiss & Repar, 2015). I en studie som har gjorts av Barry, O’Callaghan, Wheeler, MacCallum och Grocke (2010) fick barnen lyssna på musik och detta visade sig vara en rolig upplevelse för barnen och deras oro minskade. I en annan studie som var riktad till yngre barn 0-4 år har forskarna kommit fram till att barnmusik med inspelade hjärtslag kan ha en minskad effekt av ångest hos små barn (Park et al., 2015). Windich-Biermeier et al. (2007) har gjort en studie där de ville undersöka om självvalda distraktioner som till exempel bubblor, videospel och musikbord kunde minska barns rädsla, smärta och oro vid venpunktion. De kom fram till att de utvalda distraktionerna bidrog till minskad rädsla, smärta och oro hos barnen. Andra typer av distraktion är en målarbok som Johnson, Steele, Russell, Moran, Fredricks och Jennings (2009) har gjort en studie om, där de vill utreda om hur målarboken påverkar barnets oro. Det finns ytterligare en studie där Hartman, Bena, McIntyre och Albert (2009) har valt att undersöka fotodagbokens inverkan på stress och ångest i samband med en MR-undersökning. Dessa två studier kom fram till två olika

13

resultat. Johnson et al. (2009) kom fram till att målarboken hade en minskad effekt på oro hos barnen och Hartman et al. (2009) kom fram till att fotodagboken inte hade någon effekt alls på stressen eller ångesten hos barnen. I en studie visar det sig att när barnen befann sig i lekrummet på sjukhuset med andra barn blev de glada och deras rädsla minskade då de bland annat kunde spela spel, leka och titta på tv (Salmela, Salanterä & Aronen, 2010).

Klädsel

Den vita uniformen som bärs av de flesta som arbetar inom sjukvården symboliserar en sjuksköterska. Uppfattningen av den vita uniformen är att den förmedlar makt, auktoritet och professionalism (Roohafza, Pirnia, Sadeghi, Toghianifar, Talaei och Ashrafi, 2009). En studie inom detta område har gjort av Roohafza et al. (2009) där de undersökte om hur ångestnivån påverkades utifrån om sjuksköterskan bar vita- eller färgade kläder. I studien såg forskarna att ångesten minskade hos barnen om sjuksköterskorna använde sig av färgade kläder.

Miljö

Barn är oftast rädda för den främmande miljön och den främmande utrustningen (Salmela, Aronen och Salanterä, 2011). Därför är det bra att barnanpassa röntgenrummen med affischer på väggarna, ha leksaker i rummen och ha färgglada blyförkläden. Att förflytta röntgenapparaturen innan barnet kommer in i rummet och att ha ett barnanpassat rum minskar rädsla hos barnen, detta visar Harding och Davis (2015) i sin studie.

Föräldrar

I studier framkommer det att barnen känner trygghet samt minskad oro när de ska genomgå en MR-undersökning om föräldrarna är närvarande. Även om barnen kanske inte såg sina föräldrar så kunde de prata med dem när magnetkameran var tyst eller känna deras beröring. Det viktigaste för barnen var att veta att deras föräldrar var i närheten (Gårdling & Edwinson-Månsson, 2014). När barnen inte är tillsammans med deras föräldrar och måste vara ensamma vid okända möten, så kan de känna sig otrygga och rädda (Salmela et al. 2011).

14

Samspel mellan personal och barnet

Information & kommunikation och förberedelser

Det visar sig att för lite förberedelser orsakar ångest hos barnen (Gårdling & Edwinson-Månsson, 2014). I en studie som har gjorts av Brewer, Gleditsch, Syblik, Tietjens och Vacik (2006) visar de att mer preoperativa förberedelser än vanligt minskade ångesten hos barnen. Rodriguez, Clough, Anjali och Tucker (2012) visar att barnens och föräldrarnas attityd till vården och deras kunskap om vården har betydelse för att minska ångest hos barnen. För att barn och vuxna ska kunna förbereda sig inför sjukhusvistelsen är det viktigt att de är medvetna om vad som ska ske under vårdprocessen. Förstår barn situationen är det lättare att genomföra en behandling eller undersökning (Gårdling & Edwinson-Månsson, 2014). För att ett barn ska förstå den informationen som ges är det viktigt att anpassa informationen till barnets ålder. För att barnet ska känna sig trygg i situationen är det viktigt med ett bra samarbete mellan barnet och vårdgivaren (Harding & Davis, 2015). Några förslag på hur ett bra samarbete byggs upp nämns i Harding och Davis (2015) studie där de tar upp vikten av att komma ner i barnets ögonhöjd, prata med en barnvänlig ton, prata om vardagliga händelser och ge belöning för att minska rädsla och ångest hos barnet. I en studie av Gårdling och Edwinson-Månsson (2014) visar det sig att barn vill ha mer information innan de ska genomgå en MR-undersökning till exempel att innan få titta runt i undersökningsrummet, detta skulle då öka barnens trygghet. Även föräldrarna vill ha mer detaljerad information om hur undersökningen går till så att de kan förbereda sina barn. Många av barnen hade ingen tidigare kunskap om MR, de visste inte hur undersökningen gick till eller hur apparaten såg ut. Därför tyckte många av barnen att det skulle vara bra att få en informationsbroschyr hemskickad där det stod om hur undersökningen går till innan själva besöket. I en studie av Runseson, Mårtenson och Enskär (2007) konstaterar de att många av barnen var rädda och kände ångest innan sjukhusbesöket då de inte visste vad som väntade dem. Forskarna kom fram till att informationen ska individanpassas utifrån barnets ålder och hur mycket information barnet är i behov av att få för att förstå. Forskarna anser även att det är viktigt att rikta informationen till barnen och inte till föräldrarna. Salmela et al. (2010) påstår att det är viktigt att föra en dialog med barnen, låta barnen uttrycka sina känslor och involvera dem i beslut som tas om deras vård.

15

Diskussion

Metoddiskussion

Till detta arbete valdes litteraturstudie som metod då det var lämpligast för att besvara syftet. Syftet med studien var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som kunde tänkas minska rädsla, oro och ångest hos barn från 0-18 år i samband med en röntgenundersökning. Sökningen gjordes utifrån hur syftet såg ut för att få fram relevanta vetenskapliga artiklar. Under sökningens gång upptäcktes det att det inte fanns många artiklar som handlade om barns rädsla, oro och ångest i samband med en röntgenundersökning eller att artiklarna var för gamla. För att inte utesluta några vetenskapliga artiklar valdes ett brett åldersspann från 0-18 år och sökningen utökades till barns rädsla, oro och ångest i andra vårdsammanhang. Trots att inte alla artiklarna som användes i resultatet är kopplade till röntgen anser författarna av detta arbete att resultatet ändå kan tillämpas till röntgen för att minska rädsla, oro och ångest.

I detta arbete har kvantitativa och kvalitativa artiklar använts och även artiklar som både har kvantitativ och kvalitativ metod. Totalt har 13 vetenskapliga artiklar använts till resultatet. Arbetet skulle egentligen innehålla 15 vetenskapliga artiklar men då det inte finns mycket forskning inom området hittades bara 13 artiklar som var relevanta till syftet och kunde användas till resultatet. Trots bibliotekaries hjälp och många olika test sökningar i många databaser med olika ämnesord kunde inte fler än 13 vetenskapliga artiklar till resultatet hittas. Trots många olika databaser valdes bara Cinahl och PubMed till sökningen då de hade relevanta vetenskapliga artiklar. Fem av artiklarna är kvalitativa, sex av artiklarna är kvantitativa och två av artiklarna har mixad metod. Några vetenskapliga artiklar som har använts i resultatet har graden 3, vilket borde tas hänsyn till då det kan påverka resultatet. Kvalitativ metod används när forskaren vill få en ökad kunskap eller förståelse. Detta görs oftast genom intervjuer eller observationer för att få reda på människors upplevelser eller känslor. Kvantitativ metod används när forskaren vill få fram numerisk data genom till exempel enkäter eller olika mättester. Kvantitativ metod är bra vid jämförelse av olika faktorer eller när ett samband mellan olika variabler ska undersökas (Henricson, 2013). Då det har använts vetenskapliga artiklar som är publicerade och peer review granskade så ökas trovärdigheten i denna studie. För att se om en studie är pålitlig ska läsarna av arbetet kunna följa och analysera hur studien gick till för att kunna bedöma att den har blivit utförd på ett riktigt sätt. Tillförlitlighet, pålitlighet och överförbarhet och är faktorer som bestämmer trovärdigheten i detta arbete (Holloway & Wheeler, 2002).

16

Trots att vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod är den metod som ger bäst svar kring upplevelser och känslor och är i detta fall den mest relevanta metoden till detta arbete så har både kvantitativa- som kvalitativa artiklar inkluderats då antalet artiklar inom området var begränsat. Det positiva med att använda sig av olika metoder är att det ger olika synvinklar inom området, därför har även artiklar från olika kontinenter använts.

Svagheter med detta arbete var att det inte fanns tillräckligt många vetenskapliga artiklar inom det valda området och att några av de få vetenskapliga artiklar som hittades var äldre än 10 år gamla. Styrkorna i detta arbete är att vi var två som skrev arbetet vilket gjorde att arbetet kunde föras framåt genom att motivera varandra. Tillsammans har vi under arbetets gång diskuterat hur arbetet ska struktureras upp, bearbetat texten, granskat de vetenskapliga artiklarna samt läst och sammanfattat de olika vetenskapliga artiklarna. Då vi var två som skrev arbetet sågs arbetes innehåll från två olika synvinklar och skapar en mer rättvis bild av innehållet och på detta sätt ökade trovärdigheten i denna studie.

Resultatdiskussion

Huvudresultatet sammanfattas i två huvudkategorier: distraktion och samspel mellan personal och barnet och även fem underkategorier: hjälpmedel, klädsel, miljö, föräldrar och information & kommunikation och förberedelser. Resultatet som kom fram i denna studie visar att röntgensjuksköterskan kan ta till många knep för lindra rädsla, oro och ångest hos barn. När barn kommer till sjukhuset är de oftast rädda då de har kommit till en ny och främmande miljö. Distraktion är en av de åtgärder som kan tillämpas för att minska smärta, rädsla och ångest hos barn. För att göra barnen mer delaktiga i sin vård kan de själva få välja vilken typ av distraktion de vill ha. Alla barn är olika och därför är det bra att ha olika valmöjligheter av distraktioner för att kunna tillfredsställa deras behov. Det finns många olika sätt att ta hjälp av för att underlätta för barnen vid en röntgenundersökning. Utifrån resultatet i denna studie har det visat sig att barn brukar associera med glada färger och därför har det visat sig att färgade arbetsuniformer, affischer, färgade blyförkläden och så vidare har en positiv effekt på att minska rädsla, oro och ångest. I en studie av Yu, Liu, Li och Ma (2009) har det framkommit att en av de vanligaste distraktionerna är musik och detta beror på att det förbättrar humöret och

17

lindrar ångest och smärta hos barn i samband med olika ingrepp och jobbiga undersökningar på sjukhuset.

Föräldrar innebär oftast trygghet för barnen och därför uppskattar de flesta barnen att ha sina föräldrar närvarande så att de inte behöver utforska den främmande röntgenmiljön på egen hand. Om barnet vill och om det är möjligt att föräldrarna/föräldern är närvarande under undersökning ska detta tillåtas av röntgensjuksköterskan. Föräldrarna och barnen borde alltid bli erbjuda att komma till röntgenavdelningen någon dag innan själva undersökningen för att få bekanta sig med det nya rummet och den främmande apparaturen (Tamm, 2003). Författarna till detta arbete anser att tillämpa de olika distraktionerna som redovisas i denna studies resultat är viktigt när ett barn ska röntgas på en röntgenavdelning. Detta på grund av att resultatet visar att de flesta distraktioner har en positiv effekt för att lindra rädsla, oro och ångest hos barn. Författarna anser även om dessa hjälpmedel inte skulle ha någon effekt på enstaka barn så borde de ändå tillämpas till alla barn då det inte finns något att förlora. Dessa små åtgärder kan göra stor skillnad för barnen.

Vid artikelsökningen till denna studie hittades flera vetenskapliga artiklar som skrev om smärta och rädsla. Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan smärta och rädsla och även att rädsla kan öka upplevelsen av smärta. Smärta och rädsla är två helt olika upplevelser men är väldigt svåra att urskilja från varandra och tolka vad som är vad (Hedén, Essen & Ljungman, 2016). Vi tror att många barn som ska besöka röntgenavdelningen är rädda då det är en ny miljö och att de är rädda för att uppleva smärta vid undersökningen eller/och i vissa fall vad undersökningen kommer att visa. Resultatet i denna studie visar att olika typer av distraktioner och att samspel mellan personal och barnet kan hjälpa att minska rädsla hos barn. Detta beror nog på att barnet får någonting annat att tänka på under undersökningen.

Författarna av detta arbete anser att en bra röntgensjuksköterska med kunskap och kompetens kan lindra de obehagliga känslorna till exempel rädsla, oro och ångest som kan uppstå vid sjukhusvistelser. Som röntgensjuksköterska är det viktigt att visa respekt till patienten och lindra deras obehag (Örnberg & Riberio, 2011). I Brady’s (2009) studie undersöktes det vilka egenskaper en bra sjuksköterska ska ha för att kunna ge god omvårdnad utifrån barnens perspektiv. Kommunikation, säkerhet, yrkeskompetens, professionellt utseende vilket innebär bland annat att personalen bär arbetskläder och inga smycken samt god moral är viktiga egenskaper hos en bra sjuksköterska. Det är viktigt att visa empati, berömma, prata med en lugn

18

och fin röst, tilltala barnen med ord som ”hjärtat”, ”sötnos” och ”gullet”, le, lyssna, gå ner i barnets ögonhöjd och så vidare. Detta kan även tillämpas till röntgensjuksköterskans profession. Det är viktigt att barn får den informationen som behövs och information som stämmer överens med den undersökningen de ska genomgå, då de kan få felaktig information utifrån som kan skapa onödig oro (Smith & Callery, 2005). Som vårdgivare är det viktigt att tänka på ens egna kroppsspråk och vilka signaler som förmedlas så att de verkligen stämmer överens med vad som sägs då barn är duktiga på att tolka kroppsspråk och signaler (Brady, 2009). Att ge tillräckligt med information innan, under och efter undersökningen till barnet är viktigt för att barnet ska förstå vad som ska ske och själv kunna medverka under undersökningen. En bra röntgensjuksköterska ska erbjuda stöd till patienten och deras anhöriga, de ska även lyssna på patienten och ge patienten utrymme till att prata. Att arbeta organiserat genom att planera och förbereda inför en röntgenundersökning är en viktig egenskap hos en röntgensjuksköterska (Andersson, Fridlund, Elgán & Axelsson, 2008).

Slutsatser

Slutsatsen av denna studie är att röntgensjuksköterskan kan minska rädsla, oro och ångest hos barn med hjälp av olika metoder. De kan ta hjälp av olika distraktioner så som musik eller bära färgglada uniformer istället för vita uniformer och barnanpassa rummen med till exempel affischer. För att en undersökning ska bli så bra som möjligt för både barnet och röntgensjuksköterskan, ska barnet vara förberett innan undersökningen. Barnet ska ha fått information för att veta vad som kommer att hända och för att kunna medverka i undersökningen. Det är viktigt att skapa ett band med barnet för att det ska känna sig tryggt, detta görs genom att anpassa information och kommunikation utifrån barnets behov men även att barnen får ha sina föräldrar närvarande som kan ge ökad trygghet till barnet. Det finns inte mycket forskning om vilka omvårdnadsåtgärder som kan minska rädsla, oro och ångest hos barn vid en röntgenundersökning. Vi anser att detta är ett viktigt ämne och att det behövs ytterligare vidare forskning inom detta område. Att barn kommer till röntgenavdelningen är en vardag för röntgensjuksköterskan men inte för barnet. Detta kan då göra att barnet upplever rädsla, oro och ångest vid ett besök på röntgenavdelningen. För att veta hur en röntgensjuksköterska ska bemöta ett barn på bästa sätt för att ge barnet en bra upplevelse är det viktigt att det finns forskning inom detta område som kan tillämpas ute i verksamheten.

19

Kliniska implikationer

Ute på röntgenklinikerna som vi har varit på är miljön till viss del anpassad till barn men kan utvecklas ytterligare. De flesta röntgenrummen har någon affisch eller målning på väggen för att göra det lite mer barnvänligt men utifrån resultatet i denna studie är inte detta tillräckligt för att minska barns rädsla, ångest och oro i samband med en röntgenundersökning. På de flesta röntgenavdelningar finns det oftast flera undersökningsrum med samma modalitet, men detta beror självklart på hur stort sjukhuset är. Att barnanpassa alla undersökningsrum på röntgenavdelningen är näst intill omöjligt då det blir väldigt kostsamt men även onödigt. Ett förslag kan vara att ett av undersökningsrummen anpassas specifik för barn genom att använda mycket färg i rummet till exempel färgad brits och färgglada målningar på väggarna. Till en början kan ett av undersökningsrummen till konventionell röntgen anpassas då barn oftast kommer dit och för att utvärdera om det har någon inverkan. Anledning till att detta inte har gjorts är förmodligen för att det är för kostsamt och anses onödigt då de flesta besöken är väldigt korta. Det kan även bero på att ingen av personalen har reflekterat över detta och även att det är lågprioriterat. Trots kostnaderna anser vi att detta är nödvändigt då det i längden blir en vinst för alla inblandade och då resultatet i denna studie visar att dessa åtgärder faktiskt hjälper barnen.

Omnämnanden

Vi vill tacka vår handledare Anna Johnsen för all stöttning och vägledning under arbetets gång.

20

Referenser

De referenser som har en * framför är med i resultatet

Andersson, B., Fridlund, B., Elgán, C., & Axelsson, Å. (2008). Radiographer’s areas of professional competence related to good nursing care. Scandinavian journal of caring sciences, 22(3), 401-409. Doi: 10.1111/j.1471-6712.2007.00543.x

Aspelin, P., & Pettersson, H. (2008). Radiologi. Lund: Studentlitteratur AB.

*Barry, P., O’Callaghan, C., Wheeler, G., & Grocke, D. (2010). Music Therapy CD creation for initial pediatric radiation theraphy: a mixed methods analysis. Journal of music therapy, 47(3), 233-263. Doi: 10-1093/jmt/47.3.233

Björkman, B., Almqvist, L., Sigstedt, B., & Enskär, K. (2012). Children’s experience of going through an acute radiographic examination. Radiography, 18(2), 84-89. Doi:

10.1016/j.radi.2011.10.003

Brady, M. (2009). Hospitalized children’s views of the good nurse. Nursing ethics, 16(5), 543-560. Doi: 10.1177/0969733009106648

*Brewer, S., Gleditsch, S., Syblik, D., Tietjens, M., & Vacik, H. (2006). Pediatric anxiety: child life intervention in day surgery. Journal of pediatric nursing, 21(1), 13-22. Doi: 10.1016/j.pedn.2005.06.004

Coyne, I. (2006). Children’s experiences of hospitalization. Journal of Child Health Care, 10(4), 326-336. doi: 10.1177/1367493506067884

Coyne, I., & Gallager, P. (2011). Participation in communication and decision – making: children and young people’s expericences in hospital setting. Journal of clinical nursing, 20(15-16), 2334-2343. Doi: 10.1111/j.1365-2702.2010.03.582.x

Cronlund, K. (2001). Lev i tiden: psykologi för gymnasiet. (2. uppl.) Stockholm: Bonnier utbildning

21

Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturövesikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats –

vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (2.1.ed., s. 133-143). Lund:

Studentlitteratur AB

*Gårdling, J., & Edwinson Månsson, M. (2014). Children’s and parent’s perceptions of magnetic resonance imaging examination. Journal of radiology nursing, 33(1), 30-34. Doi: 10.1016/j.jradnu.2013.11.006

*Harding, J., & Davis, M. (2015). An observational study based on the interaction between the paediatric patient and radiographer. Radiography, 21(3), 258-263. Doi: 10.1016/j.radi.2015.01.001

*Hartman, J., Bena, J., McIntyre, S., & Albert, N. (2009). Does a photo diary decrease stress and anxiety in children undergoing magnetic resonance imaging? A randomized controlled study. Journal of radiology nursing, 28(4), 122-128. Doi: 10.1016/j.jradnu.2009.08.022 Hedén, L., Essen, L., & Ljungman, G. (2016). The relationship between fear and pain levels during needle procedures in children from the parents’ perspective. European journal of pain, 20(2), 223-230. Doi: 10.1002/ejp.711

Holloway, I., & Wheeler, S. (2002). Qualitative research in nursing. Oxford: Blackwell. Rosén, M. (2013). Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och

metod (1.3.ed., s.429-443). Lund: Studentlitteratur AB.

*Johnson, A., Steele, J., Russell, G., Moran, R., Fredericks, K., & Jennings, S. (2009). Decreasing pediatric patient anxiety about radiology imaging tests: prospective evaluation of educational intervention. Journal of child health care, 13(4), 370-382. Doi: 10.1177/1367493509344826

Ottosson, J-O (2016). Ångest. Hämtad 2016-02-22 från

22

*Park, G., Weiss, S., & Repar, P. (2015). Randomized single-blinded clinical trial on effects of nursey songs for infants and young children’s anxiety before and during head computed tomography. The American journal of emergency medicine, 33(10), 1477-1482. Doi: 10.1016/j.ajem.2015.07.045

*Rodriguez, C., Clough, V., Gowda, A., & Tucker, M. (2012). Multimethod assessment of children’s distress during noninavasive outpatient medical procedures: child and parent attitudes and factors. Journal of pediatric psychology, 37(5), 557-566. Doi: 10.1093/jpepsy/jss005

*Roohafza, H., Pirina, A., Sadeghi, M., Toghianifar, N., Talaei, M,. & Ashrafi, M. (2009). Impact of nurses clothing on anxiety of hospitalised children. Journal of clinical nursing, 18(13), 1953-1959. Doi: 10.1111/j.1365-2702.2008.02745.x

*Runeson, I., Mårtenson, E., & Enskär, K. (2007). Children’s knowledge and degree of participation in decision making when undergoing a clinical diagnostic procedure. Pediatric

nursing, 33(6), 505-511. http://web.a.ebscohost.com/ehost/detail/detail?sid=92ade380-5456-

4438-aba3-ab7268c4b33f%40sessionmgr4005&vid=0&hid=4104&bdata=JkF1dGhUeXBlPWNvb2tpZS xpcCx1aWQmc2l0ZT1laG9zdC1saXZl&preview=false#AN=105962301&db=c8h

*Salmela, M., Aronen, E., & Salanterä, S. (2011). The experience of hospital-related fears of 4- to 6- year-old children. Child: care, health and development, 37(5), 719-726. Doi: 10.1111/j.1365-2214.2010.01171.x

*Salmela, M., Salanterä, S., & Aronen, E. (2010). Coping with hospital-related fears: experiences of pre-school-aged children. Journal of advanced nursing, 66(6), 1222-1231. Doi: 10.1111/j.1365-2648.2010.05287.x

Smith, L., & Callery, P. (2005). Children’s accounts of their preoperative information needs.

23

Strålsäkerhetsmyndigheten. (2008). Strålskydd vid undersökning av barn och ungdomar. (SSMFS 2008:31). Hämtad från

http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Global/Publikationer/Forfattning/SSMFS/2008/SS MFS2008-31.pdf.

Tamm, M. (2003). Barn och medicinska rädslor. I M. Tamm (Ed.), Barn och rädsla. (s. 71-97). Lund: Studentlitteratur AB

Tingberg, B. (2004). Barn på sjukhus. I E. Bischofberger & G. Dahlquist & M. Edwinson Månsson & B. Tingberg & B-M. Ygge (Eds.), Barnet i vården. (1.ed.,s.33-55). Stockholm: Liber AB.

Vetenskapsrådet. (2000). Forskning som involverar barn. Hämtad 2016-01-13 från

http://www.codex.vr.se/manniska1.shtml

Vetenskapsrådet. (2000). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2016-02-29 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Willman, A. (2014). Hälsa och välbefinnande. I A-K. Edberg & H. Wijk (Eds.), Omvårdnadens

grunder: hälsa och ohälsa. (1:6.ed.,s. 27-42). Lund: Studentlitteratur AB.

*Windich-Biermeir, A., Sjoberg, I., Conkin Dale, J., Eshelman, D., & Guzzetta, C. (2007). Effects of distraction on pain, fear and distress during venous port access and venipuncture in children and adolescents with cancer. Journal of pediatric oncology nursing, 24(1), 8-19. Doi: 10.1177/1043454206296018

Yu, H., Liu, Y., Li., & Ma, X. (2009). Effects of music on anxiety and pain in children with cerebral palsy receiving acupuncture: A randomized controlled trial. International journal of

nursing studies, 46(11), 1423-1430. Doi: 10.1016/j.ijnurstu.2009.05.007

Örnberg, G., & Andersson, B. (2012). Kompetensbeskrivning för legitimerad

24

Örnberg, G., & Riberio, S. (2011). Yrkesetisk kod för röntgensjuksköterskor. Stockholm: Form och Funktion i Sverige AB.

Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (Ed.), Dags för uppsats – vägledning

för litteraturbaserade examensarbeten. (2.1. s. 57-79). Lund: Studentlitteratur AB.

Bilagor

Bilaga 3, Sökmatris

Databas Sökord Antal

träffar

Lästa rubriker

Lästa abstract

Kvalitetsgranskning Till resultatet Cinahl Fear* and child* and

radio*

23 23 5 2 1

Cinahl Fear or anxiety and child* and radio*

64 64 10 4 1

Cinahl Fear or anxiety and child* and radio* or x-ray

72 72 4 2 1

Cinahl Fear or anxiety or distress and child* and radio* or x-ray or MRI

166 166 14 5 1

PubMed Therapy and music and child* and radia*

5 5 1 1 1

Cinahl Anxiety and child* and MRI*

10 10 3 2 1

Cinahl Fear* and child* and hospital and experience and nursing

105 105 7 3 2

Cinahl Anxiety or fear and pediatric and nursing and child* and hospital

59 59 7 4 1

PubMed Anxiety or fear and tomo* and child*

81 81 4 3 1

Cinahl Child* and anxiety and intervention and pediatric and nursing

54 54 5 2 1

Manuell sökning

Bilaga 4, Artikelmatris

Författare År Land Tidsskrift

Titel Syfte Metod Deltagare Resultat Grad

Harding, J Davis, M. 2015 Ireland Radiography An observational study based on the interaction

between the paediatric patient and radiographer

Syftet var att observera samspelet mellan den pediatriska patienten och röntgensjuksköterskan och att avslöja tekniker som används av röntgensjuksköterskan för att lindra rädsla eller stress som barnet kan ha haft

Kvalitativ 79 stycken barn (3 månader till 15 år) och 13 stycken röntgensjuksköters kor

De kom fram till tre olika teman. Barnet, röntgensjuksköterskan och känslor. Genom användning av barnvänlig utrustning och att ge barnen information som är lämpligt för barnets ålder hjälpte att minska barnets rädsla och ångest Grad 1 Johnson, AJ Steele, J Russell, GB Moran, R Fredericks, KP Jennings, SG. 2009 USA Journal of Child Health Care Decreasing pediatric patient anxiety about radiology imaging tests: prospective evaluation of an educational intervention

Syftet med studien är att undersöka ångestnivåer hos barn och effekten av en pedagogisk färgbok

Kvantitativ 276 stycken barn (3år – 10år)

Resultatet visar att målarboken kan hjälpa barnen att vara mindre oroliga Grad 1 Runeson, I Mårtenson,E Enskär, K. 2007 Sverige Pediatric Nursing Children’s knowledge and degree of participation in decision making when undergoing a clinical

Syftet med studien är att

undersöka barnens kunskaps om vad som ska hända utifrån den information som de fått

Kvalitativ 23 stycken barn ( 6 år – 11år)

Resultatet visar att det behövs mer kunskap hos vårdgivaren om hur barn ska förberedas före, under och efter sjukhusvistelsen och vilka fler faktorer som påverkar barnet

diagnostic procedure Gårdling ,J Edwinson - Månsson, M. 2014 Sverige Journal of Radiology Nursing Children’s and parent’s perceptions of a magnetic resonance imaging examination

Syftet med studien är att beskriva barns och föräldrars uppfattningar efter en MR-undersökning

Kvalitativ 8 stycken barn (6år – 10år) och deras föräldrar

Resultatet visar att både barn och vuxna kände trygghet när de blev förberedda och fick information. Barnen tyckte att det var positivt att ha föräldrarna med och att storleken, designen och ljudet på MR-kameran kunde orsaka oro

Grad 2 Barry, P O’Callaghan, C Wheeler, G Grocke, D. 2010 Australien Journal of Music Therapy Music Therapy CD Creation for Initial Pediatric Radiation Therapy: A Mixed Methods Analysis

Syftet är att undersöka effekten av att minska oro med

musikterapi CD hos barn med cancer vid deras första strålningsbehandling

Mixad 11 stycken barn (6år – 13år)

Kvalitativa resultatet visade att musikterapi var roligt och minskade oro hos barnen. Det kvantitativa resultatet visade att ångesten var låg hos alla barnen

Grad 1 Hartman, JH Bena, J McIntyre, S Albert, NM. 2009 USA Journal of Radiology Nursing Does a photo diary decrease stress and anxiety in children undergoing magnetic resonance imaging? A randomized, controlled study

Syftet är att undersöka om en fotodagboksutbildning före MR-undersökningen kan hjälpa att minska stress och ångest hos barn som ska genomgå en MR-undersökning

Kvantitativ 52 stycken barn (7år – 12år) och en motsvarande förälder

Resultatet visar att stressen och ångesten hos barnen inte minskar inför en MR-undersökning med hjälp av en fotodagbok

Salmela, M Aronen, ET Salanterä, S. 2011 Finland

Child: Care, Health & Development The experience of hospital-related fears of 4- to 6-year- old children

Syftet är att beskriva rädsla och deras upplevelser om

sjukhusvistelser

Kvalitativ 90 stycken barn (4år – 6år)

Resultatet visade att oro uppstod i samband med

omvårdnadsåtgärder och smärta, separation från föräldrarna/bli lämnad, brist på information och utrustningen Grad 1 Salmela, M Salanterä, S Aronen, ET. 2010 Finland Journal of Advanced nursing Coping with hospital – related fears: experiences of pre-school-aged children

Syftet är att se hur barn hanterar sin rädsla på sjukhus och hur de förklarar sina erfarenheter

Kvalitativ 89 stycken barn (4år-6år)

Resultatet delades in i tio olika huvudämnen: positiva bilder, omsorg, nöje, förtroende, säkerhet, förstå innebörden av situationen, omställning, delta, skydda sig själv och be om hjälp

Grad 2 Roohafza, H Pirina, A Sadeghi, M Toghianifar, N Talaei, M Ashrafi, M. 2009 Iran Journal of Clinical Nursing Impact of nurses clothing on anxiety of hospitalised children

Syftet med denna studie är att undersöka ångestnivån hos två barngrupper som utsätts för sjuksköterskor i vita kläder och färgade kläder

Kvantitativ 92 stycken barn (7år-15år)

Resultatet visade att barn som utsätts för färgande kläder hos sjuksköterskor visade lägre ångestnivå än hos barnen som blev utsätta för vita kläder

Grad 2 Park, G Weiss, SJ Repar, P. 2015 USA The American Journal of Emergency Medicine Randomized single-blinded clinical trial on effects of nursery songs for infants and young children’s anxiety before and during head

Syftet med denna studie är att se om ångestnivån kan sjunka med hjälp av barnlåtar med

integrerade hjärtslag ljud

Kvantitativ 62 stycken barn (0 – 4 år)

Resultatet visar att barnen som fick lyssna på barnmusik hade minskat sin ångest jämfört med de barnen som inte fick lyssna på musik

computed tomography Brewer, S Gleditsch, SL Syblik, D Tietjens, ME Vacik, HW. 2006 USA Journal of Pediatric Nursing Pediatric anxiety: child life intervention in day surgery

Syfte med denna studie är att se om förberedelse av barn för dagkirurgi gav minskad ångest jämfört med de barn som fick rutinstandardbehandling

Kvantitativ 142 stycken barn (5år-11år)

Resultatet visar att barnen i interventionsgruppen hade mer ångest än de barnen i den ej interventionsgruppen. Barn har nytta av preoperativa förberedelser Grad 2 MANUELL SÖKNING Rodriguez, CM Clough, V Gowda, AS Tucker, MC. 2012 USA Journal of Pediatric Psychology Multimethod assessment of children’s distress noninvasive outpatient medical procedures: child and parent attitudes and factors

Syftet är att bedöma beteenden hos barn som känner oro i samband med intervention

Mixad 53 stycken barn (4år-10år) och föräldrar

Resultatet visar att barn med ökad kunskap och mer positiva attityder minskar oro. Grad 2 Windich-biermeier, A Sjoberg, I Dale, JC Eshelman, D Guzzetta, CE. 2007 USA Journal of Pediatric Oncology Nursing Effects of distraction pain, fear, and distress during venous port access and venipuncture in children and adolescents with cancer

Syftet är att se effekten av självutvalda distraktioner för att minska rädsla, smärta och oro hos barn vid veninfart

Kvantitativ 50 stycken barn (5år-18år)

Resultatet visar att distraktion kan minska rädsla och ångest hos barn vid veninfart