Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Elevers syn på modersmål och andraspråk
Pupils' views on mother tongue and second
language
Berivan Kartal
Lärarexamen 330hp
Samhällsvetenskap och lärande 2010-03-05
Examinator: Lars Pålsson-Syll
iii
Abstrakt
Jag har formulerat två teser; om modersmålsundervisning gynnar andraspråksinlärning eller inte. Jag har gjort fyra intervjuer med elever från årskurs 9 som handlar om elevers syn på modersmål och om dessa intervjuer stödjer någon tes i dessa två perspektiv. Mina två frågeställningar är: Hur ser eleverna på sina förstaspråk? Anser de att modersmålsundervisningen har gett dem ett verktyg till att lära sig bättre svenska? Mina
slutsatser är att de flesta elever inte tror att modersmålsundervisningen har gynnat dem i andraspråksutveckling. Detta betyder naturligtvis inte att en hel teori/tes skulle vara felaktig, detta är en mindre undersökning som jag jämfor med annan forkning. Men jag anser ändå att det är så pass viktig data jag har hittat att det går att dra några viktiga slutsatser, som kan visa på intressanta aspekter kring modersmål. Modersmålsundervisningen kanske inte alltid främjar andraspråksutvecklingen men eleverna talar om viktiga aspekter kring detta som berör gemenskap, tillhörighet och identitet. Resultat av min undersökning pekar alltså på att eleverna tycker om modersmålsundervisningen och att den behövs då den stärker elevernas identitetskänsla mellan hemmet, skolan och sina kamrater. Utifrån mina intervjuer så har jag kommit fram till att andra viktiga slutsatser och resultat är att modersmålsundervisningen behövs i skolan men den behöver förbättras på en del punkter. Eleverna pratar om att lägga modersmålsundervisningen under dagen som ett vanligt ämne i schemat och inte i slutet av dagen. Andra förändringar som eleverna tog upp är brister på roliga pedagogiska moment, att undervisningen är allsidig och modersmålslärarna inte varierar sin undervisning.
v
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7
1.1 Syfte och frågeställning ... 7
2. Kunskapsbakgrund ... 8
2.1 Första- och andraspråk ... 8
2.2 Modersmål ... 8 2.3 Simultan tvåspråkighet ... 9 3. Teori ... 13 3.1 Tidigare forskning ... 13 3.2 Två perspektiv på andraspråksinlärning ... 13 3.2.1 Tes 1 ... 13 3.2.2 Tes 2 ... 14 4 Metod ... 15 4.1 Metodval ... 15 4.2 Undersökningsgrupp ... 15 4.3 Etiska överväganden ... 16 5 Resultat ... 18
5.1 Elevernas syn på begreppet modersmål ... 18
5.2 Varför eleverna går på modersmålsundervisningen och vad de tycker om den ... 20
5.3 Elevernas syn på andraspråksinlärning ... 21
5.4 Familjens roll i språkutvecklingen och hur modersmålet stärker elevernas identitet ... 22
6. Analys av material ... 25
vi 8 Källförteckning ... 29 8.1 Litteratur ... 29 8.2 Internetkällor ... 29 9 Bilagor ... 31 9.1 Informationsbrev ... 31 9.2 Intervjufrågor ... 32
7
1. Inledning
Läsåret 2007/2008 var 16% av samtliga elever i grundskolan berättigade till modersmålsundervisning, men bara hälften av dem deltog (Skolverket 1). Detta talar för att behovet är stort för modersmålsundervisning, sedan är det intressant att endast hälften av dessa elever verkligen deltar. Modersmålsundervisningen är och har varit ett hett diskussionsområde väldigt länge och för mig har det kanske varit avgörande för vilka språk som kommit att bli mina förstaspråk. Något som jag funderar väldigt ofta över i modersmålsdiskussioner är vilket språk som är mitt modersmål. Är det svenska eller kurdiska? Eller kan det även vara så att det kan vara båda? Jag är nyfiken över vad andra har att säga i liknande frågor, därför väljer jag att rikta in mitt arbete på modersmål. Vad är modersmål och hur avgör man vilket språk som är modersmål av de språk man talar.
Jag är intresserad av att få reda på hur elever ser på sina förstaspråk och om de anser att modersmålsundervisningen har gett dem ett verktyg till att lära sig bättre svenska. Min uppsats bygger på intervjuer med elever på högstadiet. För att få ett underlag i området så är det av stor vikt att även klarlägga de teoretiska perspektiv som ligger till grund för detta examensarbete. Sedan har det varit viktigt att ta upp de olika begreppen kring modersmål för att få en bra diskussion och se om det finns eventuella oklarheter. Jag vill se vad de elever jag har intervjuat har för syn på modersmål och sedan ta reda på vad forskare säger om andraspråksinlärning.
1.1 Syfte och frågeställning
I den allmänna debatten talas det om att modersmål är viktig för utvecklingen av det svenska språket för elever som talar svenska som andraspråk. Mitt syfte är att fråga elever på grundskolan vad de har för erfarenheter av modersmål och vad de tror har gynnat deras andraspråksinlärning. Min frågeställning är: Hur ser eleverna på sina förstaspråk? Anser de
8
2. Kunskapsbakgrund
2.1 Första- och andraspråk
Skolverket skriver följande i sin rapport: ”Förstaspråk, är barnets första språk - särskilt när detta inte är modersmål för en eller båda föräldrarna ” (skolverkets, 2002) . Vidare är modersmål, enligt skolverket, barnets första språk och ämnet modersmål. Här gör alltså skolverket en skillnad mellan förstaspråk och modersmål. Enligt Nationalencyklopedin har förstaspråk och modersmål samma innebörd. ”Förstaspråk, en individs modersmål” (Nationalencyklopedin, 2008). Om andraspråk säger NE följande: “Andraspråk är språk som lärs in sedan individen helt eller delvis tillägnat sig sitt förstaspråk (modersmål) och vars inlärning äger rum i en miljö där språket används i naturlig kommunikation” (Nationalencyklopedin, 2008). Medan det i skolverkets rapport (2002) står följande om andraspråk: ”ett främmande språk som finns som ett dominerande språk i samhället”. Här finns således olika tolkningar av begreppet första- och andraspråk.
2.2 Modersmål
Enligt författaren Tove Skutnabb-Kangas (1981:21-23) kännetecknas begreppet modersmål genom fyra kriterier, eventuellt ett femte som Skutnabb-Kangas inte håller med om. Det första är ursprungskriteriet som menar att modersmål är det språk som modern talar med sitt barn. Dock behöver det inte vara den biologiska modern ifråga utan den person som först introducerar barnets första språk.
“Ungefär till samma resultat kommer vi till om vi säger att modersmålet är det språk som barnet lär sig först” (Skutnabb-Kangas, 1981:22).
Enligt kompetenskriteriet är modersmål det språk som man behärskar bäst. Men Skutnabb-Kangas hävdar att detta inte alltid är ett bra kriterium eftersom man kan behärska sitt andraspråk bättre än det språk som “modern” först introducerade för sitt barn. Exempelvis
9
svenska akademiker, som har engelska som andraspråk, många av dem behärskar engelskan bättre än ex. svenskan som här anses vara modersmålet för en “svensk“.
Funktionskriteriet innebär att modersmålet är det språk som man mest använder. Även här tycker Skutnabb-Kangas att kriteriet inte helt håller måttet. Detta eftersom det språk man använder mest kan vara exempelvis på arbetsplats och det språket behöver inte vara det språk man kan bäst eller det språk som är ens förstaspråk.
Attitydskriteriet handlar om att det språk som man identifierar sig med är modersmålet. Den sociala sfären är en del utav detta, då man formas av de normer och grupper som omger den egna individen. Även identitet kan kopplas samman med detta kriterium då språket skapar attityder som påverkar individens identitet och det är viktigt att identifieras av andra som infödd talare av språket (Skutnabb-Kangas, 1981:23).
Det finns även eventuellt ett femte kriterium som handlar om att modersmål är det språk som man drömmer på, som man tänker på och som man räknar på. Skutnabb-Kangas menar att detta kriterium bör skrotas eftersom det är dåliga kriterier. Hon menar att man inte bara uppfyller dessa kriterier på sitt förstaspråk. Man kan utföra alla dessa på sitt andraspråk, ett språk som man inte behöver kunna perfekt men som man kanske har med under en tid. Enligt Skutnabb-Kangas kan man ha två modersmål, om modersmålet är det först inlärda språket och syftar på ”moderns” språk. Detta förutsätter att föräldrarna talat var sitt språk med barnet, att detta pågår kontinuerligt och att båda föräldrarna umgås lika mycket med barnet (Skutnabb-Kangas, 1981: 22).
2.3 Simultan tvåspråkighet
Ett annat nytt begrepp som det diskuteras om i den nyare litteraturen är huruvida man kan ha två modersmål. Håkansson tar upp att man kan vara simultant tvåspråkig (Håkansson, 2007:20) vilket innebär att man lär sig två språk samtidigt. Då har man två förstaspråk, och då Håkansson definierar modersmål som förstaspråk, så hävdar hon här att man kan därmed ha två modersmål. Hon talar även om successiv tvåspråkighet, vilket betyder att man lär sig ett språk först och sedan ett annat. Det första språket blir modersmålet och det språk som följer är andraspråket. Detta är intressant då den äldre litteraturen inte tar upp denna diskussion, det är
10
en väsentlig skillnad menar Håkansson mellan att ha två modersmål och att vara ”flerspråkig”.
Tvåspråkighet är när man behärskar svenska och ett annat modersmål. Flerspråkighet är när elever har annat modersmål än svenska. (skolverkets rapport “Flera språk, fler möjligheter“ från 2002)
Skolverket menar att man måste ha annat modersmål än svenska för att kallas för flerspråkig. Det intressanta är att det enligt skolverkets definition av flerspråkighet och tvåspråkighet inte går att applicera på Skutnabb Kangas kriterier (förutom ursprungskriteriet). Varför gör skolverket så stora skillnader i sina definitioner? Dessa skillnader gör att man exkluderar jätte många elever inom ramen för flerspråkighet och tvåspråkighet. Om Flerspråkighet ska vara annat modersmål än svenska, vad händer då med elever som har svenska som modersmål och har engelska eller franska som andraspråk? Är inte dessa elever tvåspråkiga? Inte heller inkluderar man de elever som är simultant tvåspråkiga. Då det står ”svenska och ett annat modersmål” så utesluter man barn med svenska som ett av sina modersmål och simultant tvåspråkiga där svenska inte är ett av språken.
En annan intressant undersökning som tar upp simultan tvåspråkighet, är en empirisk studie som handlar om utvecklig av modersmål, andraspråk och skolämnen. Det är Monica Axelsson som tar upp denna studie i ett kapitel i en antologi. Den är utförd i USA av Thomas & Collier. Undersökningen är gjord mellan åren 1982-1996 och innefattar ca 42 000 elever som inte har engelska som modersmål. Undersökningen följer elever från förskola till skolår 12. Undersökningen bygger på det skolklassprogram som finns i USA för andraspråksinlärare. Det finns berikandeprogram och stödprogram och de har i sin tur olika program. Forskarna menar att det är i den förstnämnda som eleverna hämtar sin nödvändiga kunskap ifrån. Resultaten som forskarna lägger fram bygger på prov som testar eleverna läs- och skrivförmåga. Forskarna har valt att använda sig av dessa programbegrepp för att reda ut några skillnader och för att visa hur de har tänkt.
Berikande program 1: I detta program har hälften av eleverna engelska som förstaspråk och hälften exempelvis spanska som sitt förstaspråk. Halva tiden av undervisningen är på engelska och den andra halvan är på spanska. Alla barna får således möjlighet att lära sig både
11 modersmål och andraspråk.
Berikande program 2: Här består hela klassen av andraspråksinlärare och får under halva dagen undervisning i engelska och andra halva dagen alla ämnen förklarade på spanska.
Stödprogram 1: Här får andraspråkinlärarna ämnesundervisning på modersmål och engelska. Dock bara under 3-4 år. Stödprogram 2: Här är undervisningen på modersmål begränsad och pågår bara under 2-3 år. Stödprogram 3: Eleverna får ingen språk och ämnesundervisning på modersmål, enbart på engelska. Stödprogram 4: Eleverna får under perioder, några timmar i veckan, hoppa in i en engelsktalande klass eller få undervisning hos en särskild lärare. Tanken är att eleven ska klara sin ämnesinlärning på egen hand.
Thomas & Colliers studie visar att andraspråksinlärarna av engelska enbart når över den enspråkiga genomsnittselevens slutliga skolresultat genom de två berikade programmen. Dessa elever kommer ikapp sina enspråkiga klasskamrater och håller även takten i undervisningen och ibland lyckas de bättre än genomsnittet.
”Ett barns utveckling av tänkande och lärande går långsammare om barnet endast får undervisning på sitt andraspråk och att detta barn kanske aldrig hinner ifatt det enspråkigt engelsktalande barnet” (Axelsson: Hyltenstam 2004) .
Thomas & Collier menar att om elever får en stadig grund i sitt tänkande och lärande i sitt förstaspråk så kommer det att gå snabbare att lära sig andraspråket bättre. De hävdar därför att skolframgången i slutet av studierna blir bättre om de får använda sitt förstaspråk i skolans värld. Även hemspråksundervisningen blir en oerhört viktig bas i elevernas lärande och utveckling. De menar således att undervisning i enbart andraspråket inte alltid är en fördel. Deras studier visar nämligen att man kan dra fördelar utav förstaspråket och simultan tvåspråkighet är en väg att gå där både förstaspråk och andraspråk kan stimulera varandra. Hela programmet bygger alltså på att eleverna från början lär sig två språk samtidigt, att de blir simultant tvåspråkiga, för att med tiden bli mer självständiga i sitt andraspråk. Därför minskar hjälpen i modersmålsundervisning och ämnesundervisning på modersmål successivt för att inte skapa något glapp. Detta påminner om det system som faktiskt några skolor i Sverige redan använder. Att nyanlända barn från andra länder får ämnesundervisning på sitt modersmål. Men skillnaden är att de redan har växt ifrån den åldern (1-5) då inlärningsförmåga är som störst (Ladberg, 2000). Ju äldre man blir desto svårare blir det att lära sig två språk samtidigt. Vilka framsteg gör man med nyanlända ungdomsflyktingar? De
12
har redan passerat den åldern då inlärningsförmågan är som störst, blir det då svårare att ha undervisning i modersmålet och i svenska samtidigt? Är det kanske inte bättre att de får hoppa in i svenska klasser på en gång för att ta ett språk i taget? För att kunna svara på min frågeställning krävs det även en förståelse för de olika synvinklar som finns kring modersmål. Jag kallar dem för tes ett och två.
13
3. Teori
3.1 Tidigare forskning
Tidigare forskning visar på att modersmålsundervisning är positivt för språkutvecklingen. Äldre forskning påvisar till största delen hur gynnsamt modersmålet är för andraspråksinlärningen. Det går att skönja fler kritiska aspekter kring modersmål inom nyare forskning. Jag vill påpeka att detta inte är en uppsats om modersmål utan en undersökning om elevers syn på modersmålet och om den är viktig som grund för andraspråksinlärning. Därför kommer jag inte att skriva om några historiska bakgrunder om modersmålsundervisningens utveckling. Däremot kommer jag att presentera den forskning som talar för och den som är mer kritisk till om modersmålet är en förutsättning för att lära sig ett andraspråk.
3.2 Två perspektiv på andraspråksinlärning
3.2.1 Tes 1
Alla människor har behov av flera språk. Vare sig det rör sig om familjens språk, ”samhällets språk”, umgängets språk, religionens språk osv. så är det viktigt att kunna fler språk för att kunna utvecklas så mycket som möjligt. Likaså vad det modersmålet beträffar (Ladberg, 2000:179).
Gudrun Winfridsson skriver att enligt många forskare är ett utvecklat modersmål grunden till inlärningen av andra språk. Hon menar på att barnen lär sig ett språk genom att översätta från det ena språket till ett annat och har de inte bra kunskaper i modersmålet så har barnet inget att översätta utifrån. Detta leder i sin tur till ett ofullständigt andraspråk. Ett fullständigt modersmål innebär att barnet kan tänka i olika banor, reflektera över saker och ting, känna trygghet i sig själva och tillägna sig nya kunskaper. Om barnet inte kommer i kontakt med sitt modersmål kan det leda till att barnet i sin tur finner sin identitet ointressant eller oviktigt. Men om man å andra sidan förbereder barnet på vad som kommer att ske så har detta både emotionella och intellektuella fördelar. Hindrar man istället barnet från att använda
14
modersmålet så hindrar man barnet från att tänka menar författaren (Gudrun Winfridsson, 1981:82).
Ladberg skriver i Skolans språk och barnets att modersmålet kan fungera som en bro eller väg till det nya språket. När man kan ett ord på sitt modersmål är det lätt att ta till sig svenska språket (2000 s.181)
3.2.2 Tes 2
Håkansson är en av de professorer som inte håller med om att modersmålet först måste utvecklas för att det ska bli lättare med andraspråksinlärningen. Håkansson menar att det inte är bevisat att översättning är det bästa sättet att lära sig ett andraspråk på. Däremot menar hon att ord lärs in i sammanhang som är betydelsefulla. Hon hävdar vidare att det inte finns studier på att man måste kunna ord på sitt modersmål för att lära sig dem på exempelvis svenska men att det finns forskning som menar att man kan lära sig svenska utan att behärska sitt modersmål till fullo.
”Ett välutvecklat modersmål utgör alltså inte någon garanti för en hög behärskning av andraspråket” (Håkansson, 2007:86).
Håkansson tar även upp en studie gjord av Namei som omfattar samma linje som Håkansson tror på. Nameis undersökning visar på att de yngre barnen som fanns med i hennes studie kunde bättre svenska än sitt modersmål medan de äldre barnen som inte var födda i Sverige behärskade sitt modersmål bättre än svenska. Håkansson menar därför att om det var sant att modersmål är en förutsättning för att lära sig ett andraspråk så borde de yngre barnen kunna sämre svenska än vad de kunde eftersom de inte behärskade sitt modersmål väl. Detta innebär att de äldre barnen som behärskade sitt modersmål bättre än svenska borde kunna bättre svenska än de som inte kunde sitt modersmål väl (de yngre barnen). Så förhöll det sig inte, vilket innebär att modersmål inte behöver vara välutvecklat för att exempelvis lära sig svenska.
”Ett viktigt resultat av studien är att den ger argument mot föreställningen om att barn måste ha alla ord och begrepp på modersmålet innan de kan lära sig dem på andraspråket” (Håkansson, 2007:182).
15
4 Metod
4.1 Metodval
Hermeneutiken är ett område som länge har intresserat mig och jag tycker att det är en teori som passar min undersökning. Hermeneutiken utgörs av den humanistiska synen på mänsklighet och handlar om att tolka det mänskliga i vetenskapen. Denna gren av samhällsvetenskapen bygger på att tolka verkligheten och är inte ute efter att dra generella slutsatser kring området eller forskaren, som är en del av undersökningen. Istället är man ute efter att beskriva och tolka det specifika enskilda undersökningsobjektet (Thomassen 2007). Vidare menar Thomassen att vetenskapen skall byggas på olika typer av undersökningar, empiriska metoder. Det kan vara genom olika typer av studier där man observerar, experimenterar eller intervjuar undersökningsobjektet. Detta är alltså enligt honom idealet för vetenskapen. Min uppsats handlar om att undersöka vad elever har för syn på modersmål och om den har hjälp dem i utvecklingen av det svenska språket. Jag vill se vad eleverna har för erfarenheter och hur de resonerar kring begreppet modersmål. Min metod bygger således på en kvalitativ undersökning genom intervjuer där jag ska använda mig av det hermeneutiska synsättet och försöka tolka varje enskild elevs erfarenhet för att sedan se om de närmar sig de teser som kommer att ta upp i min uppsats.
4.2 Undersökningsgrupp
Mina intervjuer har jag gjort på en årskurs 9 på en grundskola i Botkyrka i Stockholm. Botkyrka är känt för sitt mångkulturella engagemang och invandrartäta samhälle med en del socioekonomiska aspekter och skolorna i kommunen trycker väldig mycket på att modersmålsundervisning är viktigt. Det står en hel del om detta både i media och på kommunens hemsida. Skola X hade läsåret 07/08, 312 elever varav ca 80 % av dessa elever är berättigade till modersmålsundervisningen. Det är nästan 62 % mer än riksgenomsnittet. Av dessa berättigade elever har ca 68 % av dem modersmålsundervisning (Skolverket2) vilket
16
även här ligger över riktgenomsnittet. Detta tyder på att skolan har en stor erfarenhet av modersmålsundervisning, de har t.o.m. en ”modersmålsdag” där fokus ligger på detta ämne.
Mitt arbete började med att jag kontaktade skola X och för att berätta om mitt examensarbete och hur jag tänkte jobba med eleverna. Jag fick därefter kontakt med en lärare som var intresserad och hade jobbar på skolan i 4 år. Läraren frågade vilka elever som ville ställa upp för intervjuer och jag fick tillgång att komma in i klassrummet för att lära känna dem. Utifrån de elever som ville ställa upp gjorde jag en gallring kring vilka jag ville ha med i min undersökning. Detta för att få en så blandad grupp som möjligt för att se hur elevers uppfattningar eventuellt kan skilja sig mellan språken. Efter fyra dagars besök skrev jag ett brev som jag skickade till föräldrarna för att få ett godkännande att intervjua deras barn. Jag valde att använda några nyckelord för att få fram intressanta frågor som underlag till intervjuerna och även för att det är begrepp som återkommer i den litteratur som jag har använt. Detta är viktigt att man tar fram betydelsefulla begrepp i sina frågor om man tror att de har en betydelse för sin undersökning (Kvale 1997).
De fem intervjuerna som jag gjorde tog ungefär 30-40 min och jag fick ett grupprum att använda som undersökningsplats. Sedan så använde jag mig av en diktafon för att spara tid, för att kunna återberätta vad som sades och ha underlag för min analys. Därefter kategoriserade jag svaren i olika ämnen utifrån de centrala begreppen som jag använt i mina frågor. Detta gjorde jag för att det skall bli lättare för läsaren att följa ämnet och se skillnaderna mellan elevernas svar.
Mitt mål var att hitta elever som blivit undervisade i sitt modersmål under många år, just för att försöka höja kvaliteten av deras erfarenheter för min undersökning. Men det var inte många som hade läst alla år i skolan utan något avbrott i sin modersmålsundervisning. I min undersökningsgrupp skiljer sig elevernas erfarenheter därför att de har inte har läst modersmål lika länge. Trots detta så anser jag att elevernas erfarenheter har varit oerhört intressanta, viktiga och avgörande för min analys i detta examensarbete.
4.3 Etiska överväganden
För de humanistiska och samhällsvetenskapliga metoderna finns det enligt Kvale en del kriterier man bör följa. Man måste informera undersökningsgruppen om hur processen skall gå till, syftet med undersökningen och att de ska få vara anonyma för att skydda de som är
17
med i undersökningen (Kvale 1997). Därför kontaktade jag elevernas föräldrar för att ta redan på hur många som hade sina föräldrars tillåtelse. Jag skickade hem ett brev med en beskrivning av mitt arbete, vad mitt syfte var och hur jag skulle gå till väga. Likaså var det viktigt att nämna att eleverna får vara helt anonyma, att föräldrarna kan ta del av mitt arbete när det är färdigt och att de kan kontakta mig om de så har frågor. Alla föräldrar tyckte att detta lät väldigt intressant och att de gärna ville ta del av resultatet. Någon förälder tyckte till och med att det skulle vara intressant att spara inspelning för att senare lyssna när barnet blivit äldre. Jag berättade då att jag skulle förstöra mitt material efter att arbetet var färdigt. Sedan skulle jag spela in alla intervjuer på samma band så på grund av etiska överväganden var detta inte möjligt då föräldern skulle behöva lyssna igenom de andra eleverna svar.
18
5 Resultat
Här kommer jag att presentera eleverna och jag har valt att kalla undersökningsgruppen för elev 1, 2, 3 och 4. Deras svar på mina frågor har jag delat upp i olika områden som innefattar de frågor som jag har ställt i intervjuerna.
Elev 1: Är en pojke 15 år gammal som är född i Sverige. Talar svenska, engelska, syrianska och spanska. Mamman är svenska och pappan har syrianskt ursprung. Pojken drömmer på svenska.
Elev 2: Är en flicka 15 år gammal om är född i Sverige och talar svenska, engelska och tamiliska. Hennes föräldrar har sitt ursprung från Sri Lanka. Flickan drömmer på alla tre språken beroende på vem som är med i drömmen.
Elev 3: Är en pojke 16 år gammal som är född i Sverige. Talar svenska engelska och kurdiska. Hans föräldrar har kurdiskt ursprung. Pojken drömmer på svenska. Han har gått om en klass på grund av sjukdom. Han är alltså ett år äldre än de andra eleverna.
Elev 4: Är en flicka 15 år gammal som är född i Sverige. Talar spanska, svenska, engelska och lite franska. Hennes föräldrar är från Chile. Hon drömmer på svenska men ibland på spanska.
5.1 Elevernas syn på begreppet modersmål
Elev 1: Denna elev menar att han tror att han har två modersmål för att han talar mest syrianska och svenska hemma. Hans pappa är syrian och hans mamma är svenska. Det är de språk han talar hemma med sina föräldrar. Engelska och spanskan använder han bara i skolan, men ibland pratar han på engelska med sina kompisar om de inte vill att de andra ska förstå. Han pratar mest syrianska och svenska hemma men tror att han är bättre på engelska än syrianska för att han inte kan svåra ord på syrianska. Men han menar att han pratar bäst svenska av alla språken för han är född i Sverige. Ibland förklarar han vissa ord på syrianska för sina småsyskon för att de inte är lika duktiga i syrianska som honom. Men han tror att han blir duktigare när han övar med farfar och farmor. Sedan menar han att om han går på modersmålsundervisning så kommer han bli bättre på syrianska.
19
Elev 2: Säger att tamiliska är hennes modersmål, för att hennes föräldrar talar tamiliska och är från Sri Lanka. Hon går på modersmål för att hennes föräldrar tycker att det är viktigt men hon själv påpekar att det ska vara roligt och det är det också. Men hon anser att hon inte är så duktig i tamiliska så hon behöver lära mig mer och därför går hon på modersmålsundervisning.
Elev 3: Anser att alla språken han talar är hans språk. Han diskuterar begreppet hemspråk och modersmål och kommer fram till att det är rätt så diffust med dessa begrepp.
”Men kurdiska är inte mitt modersmål. Nej, jag skulle kalla det för hemspråk, för det talas i hemmet. Jag vet inte ens vad modersmål betyder för moder betyder mamma och vilket språk talar mamma? Jo kurdiska, men det talas mellan alla och inte bara mamma och mig så då är det hemspråk. Ja hemspråk är det som talas hemma, men vi pratar ju olika språk hemma. Pappa kan turkiska, så då hör man parabolnyheterna hela dagarna på turkiska, mamma kan arabiska och då pratar hon det med vissa gäster eller lyssnar på arabisk musik. Sedan kan ju alla i familjen kurdiska och svenska. Och engelskan kommer in ibland. Så alla dessa språk är hemspråk, fast jag inte kan arabiska eller turkiska. Det är lite komplicerat eftersom det blir så många språk”
Vidare menar han att av alla språken så talar han bäst svenska, vilket enligt Tove Skutnabb- Kangas var ett sätt att definiera modersmål på, det språk man tycker att man talar bäst på.
Elev 4: Tycker att spanska är hemmes modersmål av de språk hon behärskar. Hon menar att eftersom hennes föräldrar pratar spanska och att de föddes i Chile så är det hennes modersmål. Här har alltså elev 4 gjort en koppling till sina föräldrars ursprung om begreppet modersmål.
20
5.2 Varför eleverna går på modersmålsundervisningen och
vad de tycker om den
Elev 1: Går på modersmålsundervisningen för att det är viktigt att inte glömma sitt språk, han pratar mest på svenska så han tycker att det är bra att han kan öva mer syrianska. Det positiva är att han lär sig mer syrianska och kan visa sin pappa vad jag han har lärt sig. Om det är nya ord eller kanske en historia som de har lärt sig i skolan så brukar han fråga sin pappa om det är sant och om orden skiljer sig från assyriska språket. Hans pappa kan assyriska också men de pratar inte det i släkten. Det som är jobbigt med modersmål är att det blir svårt att lära sig när läraren inte varierar undervisningen, då blir det tråkigt.
Elev 2: Går på modersmål för att hennes föräldrar tycker att det är viktigt. Hon berättar att hon inte är så duktig i tamiliska så hon tycker att hon behöver lära sig mer så därför går hon på modersmål. Hon tycker om modersmålsundervisningen för att hon lär sig bättre tamiliska så hon kan prata med sina släktingar och kan få bra betyg. Det är viktigt att man inte bara kan prata på tamiliska, hon vill kunna skriva och läsa också. Hon vill lära sig språket flytande och skriva utan att det blir fel. Det enda som är negativt med modersmål är att man missar en annan lektion men det är inte hela världen tycker hon eftersom att modersmål är viktigt.
Elev 3: Går på modersmål för att han ville ge det en chans från början sen går han för att hans föräldrar vill det men också för att det har blivit en vana. Han säger att han trivs där, att det är kul ibland men för det mesta tänker han inte så mycket på det, det här med vad man lär sig. Det är ju viktigt, menar han, för att hålla ett språk levande så måste man använda sig av det för att inte glömma och för att lära sig mer. Han poängterar att det bara är synd att det är få timmar man har, och oftast efter skoltid också, så det är en fråga om man vill lägga sin fritid på det.
Elev 4: Tycker att det är bra att gå på modersmålsundervisning.
”För ju fler språk man kan ju bättre är det. Dessutom är det så enkelt eftersom mina föräldrar kan språket så de kan hjälpa mig att lära mig bättre. Det vore synd att förlora ett språk genom att inte gå på modersmålsundervisningen. Sedan tycker jag att jag lär mig nya saker hela tiden så jag blir duktigare ju mer jag är där. Man kan prata med fler människor och då förstår man
21
också hur de tänker. Så kan man prata utan att det blir missförstånd eller att det blir jobbigt bara för att man kan lite av ett språk, så är det ju bra att man får träna på modersmål.”
Eleven tar upp att man exempelvis kan åka till många länder om man kan flytande spanska. Hela Latinamerika pratar spanska och andra länder också, så om hon lär mig mer spanska på modersmålsundervisningen så är det en fördel för henne när hon ska resa. Hennes pappa säger att det är viktigt att hålla språket levande och därför tror hon att det är viktigt att gå på modersmålsundervisning.
5.3 Elevernas syn på andraspråksinlärning
Elev 1: Tycker att han har lärt sig svenska och syrianska samtidigt så han tror inte att man måste gå på modersmålsundervisning för att lära sig svenska. Men det är ju kanske för att hans mamma är svensk så det blir naturligt att tala svenska. Han säger att han har lärt sig språken oavsett om han går på modersmålsundervisning eller inte.
Elev 2: Hon tror inte man måste kunna sitt modersmål perfekt för att lära sig ett till språk, för ordböjningarna är inte lika och ibland finns det inga förklaringar på modersmålsundervisningen till varför det heter vissa saker. Sen ser inte heller tamiliskan lika dan ut som i engelskan eller svenskan förklarar hon. Hon försöker beskriva modersmålet som föräldraspråk och andra språk kan man lära sig oavsett om hon kan tamiliska eller inte, menar hon.
”Det blir kanske lättare för mig om jag kan perfekt tamiliska så kan jag förklara för mina föräldrar om det är nått de inte förstår. Jag brukar förklara vissa saker när de undrar om någonting, till exempel var man kan handla saker. Jag tror inte hur språket ser ut spelar någon roll för jag översätter inte text till mina föräldrar, det handlar mer om kanske saker som jag kan bättre som de inte kan. Ibland kanske jag förklarar nått i tidningen men det är ju bara ibland, så jag tror det handlar mer om att de kanske inte vet allt.”
Elev 3: Säger att han pratar flytande svenska och inte kan så mycket kurdiska, så det är ju svårt att förklara menar han.
”Om jag hade behärskat det kurdiska språket så hade det varit lättare att avgöra om det hade påverkat min språkutveckling. Men om jag utgår ifrån mina syskon
22
så vet jag att deras kurdiska har blivit bättre men om det har hjälp dem att lära sig bättre svenska är ju en helt annan grej. Vi kan ju i princip flytande svenska allihop, de har ju större ordförråd men alla vi talar bra svenska. Så då har vi lärt oss svenska oavsett om vi gått på hemspråk eller inte, men nu är ju jag också som sagt inte så intresserad av att lära mig kurdiska på samma sätt som mina syskon, jag är nog mer försvenskad än vad de är. Och det spelar väl också en roll i det hela, för jag är den enda som är född i Sverige”.
Elev 4: Säger att de hjälper varandra med att förklara för varandra på modersmålsundervisningen i spanska och att det hjälper eleverna att bli bättre i svenska. Hon förklarar genom ett exempel om hon vet vad någonting heter på spanska men inte på svenska så blir hon nyfiken att lära mig det på svenska. Hon minns att hennes mamma en gång berättade en saga när hon var liten som handlade om ett får. Mamman berättade om hur man gjorde mjölk från fåret. Så fanns det en behållare som man häller mjölken i som är av skinn, och så drar man den fram och tillbaka så får man ost och smör.
”Men jag vet fortfarande inte vad det heter på svenska. Ingen vet vad det heter. Men jag ska ta reda på det”.
5.4 Familjens roll i språkutvecklingen och hur
modersmålet stärker elevernas identitet
Elev 1: Menar att ibland förklarar han vissa ord på syrianska för sina småsyskon för de inte lika duktiga i syrianska som honom. Men han tror att han blir duktigare när jag han övar med farfar och farmor. Sedan så går han på modersmålsundervisning så han säger att han kommer bli bättre på syrianska. Han känner att ibland lär han sig samma saker och ibland till exempel när det är jul så kommer läraren att prata om samma saker som förra julen . Då pratar de om Jesus och varför han är så viktig för deras religion. Eftersom att elev 1 firar svensk jul och syriansk jul tillsammans med sin familj hemma så brukar han berätta för de andra eleverna i modersmålsklassen att det inte är så stor skillnad mellan dessa. Men han tycker om modersmål för han trivs också med sina kompisar och de flesta bor nära honom, hans pappa känner också deras föräldrar så de har mycket gemensamt säger elev 1.
Elev 2: När elev 2:s kompisar är hemma hos henne så pratar hennes mamma med henne på tamiliska, men när mamman har gått så säger elev 2 till sina vänner vad mamman sa. Annars kanske de tror mamman har sagt nått dumt om dem eller att de blir utanför samtalet. Elev 2
23
påpekar att de vanligtvis bara pratar tamiliska hemma så det blir inte så mycket som elev 2 behöver förklara, förutom då det är tvunget, men också för att elev 2 tycker synd om dem ibland.
”Tänk om jag inte hade kunnat svenska i skolan, då hade det varit jätte jobbigt att förstå vad läraren säger och då kanske jag inte hade lärt mig så mycket. Jag tror inte heller att jag hade kunnat få bra betyg, och det är viktigt om jag vill komma in på samhällsprogrammet till gymnasiet.”
Elev 2 berättar att det likaså är viktigt att kunna språket eftersom de ofta har gäster. Hon säger att hennes bror inte brukar säga så mycket när de får besök men att hon gärna vill delta i diskussionerna, hennes bror blir utanför på något sätt och det är därför viktigt för familjen skull med modersmål.
Elev 3: Denne och hans syskon pratar aldrig kurdiska med varandra, varken mellan sig och dem, eller de andra emellan. Elev 3 förstår vad de säger om de säger något på kurdiska, men elev 3 svarar alltid på svenska, även till sina föräldrar för det tar så lång tid om han ska svara tillbaka på kurdiska. Elev 3 menar att om han knappt pratar det hemma så är det egentligen inte hans hemspråk heller. Svenskan tar över på något sätt även om han vill vara artig och få fram några ord så går det, men inte riktiga diskussioner. Då håller elev 3 sig borta från föräldrarna. Han brukar hälsa på dem när de kommer hem men sedan går han in på sitt rum. ”Så det berör mig inte så mycket”.
Han menar att han egentligen inte har någon lust att prata med dem, han orkar inte prata på kurdiska för att det är omständligt och de kan inte perfekt svenska så det blir inte så mycket prat. Hans syskon pratar på kurdiska med hans föräldrar men man hör att det blir uppehåll lite här och var och att de inte kan de svåra orden, då slänger de in svenska ord. Men de talar bättre kurdiska än elev 3. Eleven påpekar att om han hade fått hemspråksundervisning tidigare så betyder det inte att han skulle kunna lika mycket kurdiska för han säger: ”Jag är jag och dem är dem”
Sedan tillägger han att en persons inställning kan vara betydande för inlärningen. Han säger att han innerst inne inte bryr sig riktigt om han lär sig kurdiska eller inte. Han förstår det vardagliga som föräldrarna säger och det räcker menar elev 3. Däremot menar han att för hans syskon kanske hemspråk har gjort stor nytta men inte för honom. Inte heller tror han att han
24
har gett modersmålsundervisningen en ärlig chans. Han frågar sig själv om det inte har att göra med identitet och om hjärtat klappar lite extra för det.
”Om jag inte hade tänkt leva mitt liv i “Kurdistan”, jag har aldrig varit där, har jag alltså inget där att göra mer än språket som mina föräldrar talar; ja då är det inte så konstigt att svenskan blir mitt hemspråk”.
Elev 4: Berättar om hur de brukar åka till Chile för att hälsa på hennes kusiner. Hon märker att släktingarna skrattar åt henne och hennes bror ibland för att de inte talar flytande spanska, eller för att de tycker att de är annorlunda som inte har växt upp i Chile.
”De säger inget speciellt, det är mer att man känner på sig för de talar ju bättre spanska. Att de tänker att vi kanske är bortskämda i Sverige för vi har det bättre. De säger inte Sverige, de brukar säga Europa. Eller kalla oss från Europa. Kanske de tror att det är samma sak”
Elev 4 säger att hon brukar rätta dem och säga att det heter Suecia som de brukar säga på spanska. Hon säger att det känns som om det inte spelar någon roll för släktingarna och hon faktiskt inte blir arg men att hon reagerar på det för det stör henne.
”Ja, jag talar ju flytande svenska. Jag har växt upp i Sverige och jag älskar Sverige. Ingen kan egentligen ta ifrån mig det jag känner och vill tillhöra. Jag har en kultur hemma och en kultur i skolan så det är viktigt att man håller hårt i båda. För som jag sa innan, så är det ju så att ju fler språk du kan ju bättre är det att man förstår människor”.
25
6. Analys av material
I mitt arbete har jag kommit fram till att begreppet modersmål har olika tolkningar beroende på var man hämtar informationen ifrån. Skolverket som jag anser ska fungera som en förebild för såväl elever som lärare har enligt mig misslyckats med sin utredning kring vad modersmål är. Då skolverket exkluderar elever i sina definitioner av modersmål, andraspråk och flerspråkighet, och då det inte går att applicera på andra teoretikers definitioner så bör de ifrågasättas.
Jag har kommit fram till att varje elev har sin egen definition av vad modersmål är, de flesta elever sätter sina språk i relation till sin vardag för att förklara hur de tänker. En del av dessa elever har resonerat som Skutnabb Kangas och en del har helt egna definitioner av vad modersmål är. De flesta elever har utgått ifrån att det språket som de behärskar bäst och använder mest är det språket som de vill kalla modersmål. D.v.s. De utgår ifrån kompetens och funktionskriterierna som Skutnabb Kangas tar upp i Tvåspråkighet. Sedan är föräldrarnas ursprung också ett svar på vad de tolkar som modersmål. Jag tycker att begreppet modersmål bör vara öppet för olika definitioner för det sätts i olika sammanhang och alla har olika erfarenheter av det.
Vad som har varit intressant i intervjuerna är att majoriteten av eleverna anser att de på något sätt har lärt sig bra svenska oavsett om de har fått modersmålsundervisning eller inte. Detta talar för att Tes 2 har fått mest gehör. De flesta resonerar som Håkansson gör, att de är lite sämre i sitt modersmål än i svenska. De elever som menar att modersmålsundervisningen har gynnat deras svenska språkutveckling, hävdar till motsatsen till författarna att de inte gör en översättning från sitt modersmål till svenska. En elev påpekade dessutom att när hennes modersmål skiljer sig både grammatiskt och vad det gäller meningsbyggnad så kan hon ändå inte göra direkta översättningar och jämföra. En annan elev menade att när man redan talar flytande svenska och talar sämre på sitt modersmål blir det svårt att svara om modersmålsundervisningen verkligen gynnar andraspråksinlärning.
26
De flesta eleverna är positiva till modersmålsundervisning och tycker att det är viktigt, inte i den bemärkelsen att de skulle lära sig bättre svenska utan på grund av gemenskap och samhörigheten med språket. Det är viktigt för eleverna att de likaså har kompisar i klassen och nämner att det är bra att trivas och ha kul på lektionerna. En del elever umgås även på fritiden och inte bara på modersmålsundervisningen. Sedan tycker de även att det är viktigt att förstå släkten och att det går att få bra betyg i modersmålsundervisning. Andra åsikter om modersmålsundervisningen var att den inte är varierande och kan därför bli tråkig. De flesta läser modersmål för att det stärker deras identiteter och för att de är mån av sina förstaspråk. De tycker att ju fler språk de talar desto bättre är det och att man som elev inte har något att förlora om man går på modersmålsundervisning.
När jag frågade varför de går på modersmålsundervisning så tyckte de flesta att det var viktigt att inte glömma sitt språk, och därför bör man lära sig mer av det. Även här talar eleverna att de vill umgås med kompisar som talar samma språk. De vill känna samhörighet. I denna fråga framkom det att många elever ansåg att föräldrarna var involverade i deras skolgång. Föräldrarna har haft en önskan om att de skall läsa sitt modersmål och pekat på vikten av kultur och historia. Det handlar även om att göra sina föräldrar stolta och visa sina nyvunna kunskaper i sitt modersmål. Många har därför tagit upp sina familjeförhållanden, för att förklara vilka språk som talas hemma och hur dessa kommer till uttryck. Eleverna kopplar alltså inte bara ihop modersmålsbegreppet med vilka språk som talas hemma, utan även relationerna inom familjen. Språken inom familjen används olika, det är inte självklart för alla elever att det är ett språk det handlar om. Snarare tvärtom, har eleverna påpekat att familjemedlemmarna förhåller sig och kodväxlar mellan språken mellan alla i hushållet.
När jag frågade eleverna vilka språk de talar, svarade alla med att först nämna svenska för att sedan ta upp de andra språken. När jag frågade vilket språk de drömmer på så svarade alla att de drömmer på svenska i första hand och sedan kan de drömma på andra språk också. Det är intressant i vilken ordning de nämner sina språk. Är det ett omedvetet val och säger detta något om deras uppfattning om sitt modersmål utan att de vet om det? Skutnabb.Kangas tyckte att drömkriteriet inte var befogat men jag tycker att det är en intressant aspekt eftersom eleverna menar att deras tankar och språk hör ihop. En elev menade att beroende på vilket språk hon har använt under dagen så speglas det i hennes drömmar. När hon drömmer på tamiliska, så har hon haft släkten på besök eller så har hon varit henna hela dagen och pratat tamiliska med sina föräldrar.
27
7. Slutsats och diskussion
Jag ville se om min kvalitativa analys stödjer någon tes i de teoretiska perspektiven och hur eleverna ser på sina förstaspråk och om de anser att modersmålsundervisningen har gett dem ett verktyg till att lära sig bättre svenska. Mina slutsatser är att hälften av elever inte tror att modersmålsundervisningen gynnar dem i andraspråksutveckling. Alla elever har olika preferenser och lär sig därför olika. Däremot visar min undersökning att modersmålet behövs i den mån det förstärker eleverna identitet och självkänsla. Då de flesta elever är positivt inställda till modersmålsundervisningen visar det att den behövs i skolans värld och att den skapar någon typ av gemenskap. Ett annat resultat är att modersmålsundervisningen behöver anpassas efter elevernas behov, att de vill ha en mer varierad undervisning vilket tyder på att den behöver förbättras.
Ett resultat som är värt att diskutera är Skolverkets definitioner av begreppen kring modersmål. De exkluderar vissa elever och innefattar inte alla elever som jag tycker borde vara en självklarhet. Vem gynnar dessa definitioner och vad är de bra för om de inte går att applicera på alla elever? Vilka konsekvenser kan detta medföra? Då begreppen inkluderar bara elever med utomeuropeiskt ursprung, är detta en väg som Skolverket använder sig av för att dela upp elever i en A och B skola? Där de som har annat modersmål än svenska, ska ha andra krav i andraspråksinlärning. Tittar man på exempelvis betygskriterier och läroplaner så skall de gälla alla elever, likaså bör kanske även definitionen för begreppet modersmål vara, d.v.s. gällande för alla för att få en så rättvis och solidarisk utgångspunkt som möjligt. Skolverket bör se över sin utredning och försöka ta hänsyn till de elevunderlag som finns, för jag tror att det i ett längre perspektiv kan ge fler negativa konsekvenser än vad det skulle gynna eleverna. För i slutändan så kan det komma att handla om en Vi och Dem skola. Detta stämmer då inte överens med den värdegrund som den svenska skolan vilar på.
Något som jag tyckte var intressant var att en pojke pratade om identitet och att hans syskon talar bättre kurdiska än honom för att de började på modersmål tidigare än honom. Detta fick mig att tro att han menade att om han hade fått kurdiskundervisning så kanske han hade kunnat mer kurdiska än vad han kan idag. Han hävdar att det inte hade varit så för att mycket
28
handlar om att alla lär sig olika snabbt och att han är han och dem är dem. Han menar att vi människor är olika individer med olika behov, därför behöver det inte heller vara så att man lär sig bättre svenska bara för att man går på modersmålsundervisning. Om man inte vill lära sig så blir det genast svårare. Detta har resulterat i att den här pojken verkar ha en dålig kontakt med sina föräldrar. De kan inte bra svenska och han kan inte bra kurdiska, då undviker han att prata. Man kan ju fundera på vad detta ger för konsekvenser för elever som går på modersmålsundervisning men som inte vill lära sig sitt modersmål? Kommer invandrarbarnens språk att dö ut om de inte använder sig av sitt modersmål i hemmet och inte heller är mottagliga för inlärning på modersmålsundervisningen? Detta är något som man kan forska vidare i, man kan titta på större elevgrupper och se om det finns något man kan göra för att uppmuntra eleverna till att tycka om modersmålsundervisningen. Man kan ta reda på varför elever inte talar sitt modersmål hemma trots att föräldrarna talar det språket. Språkdöd är ett intressant fenomen, och kanske kan man hitta en del orsaker genom att granska hur elever använder sina språk i hemmet och skolan. När kodväxlar eleverna och varför använder man sitt modersmål i mindre utsträckning?
Det är viktigt att påpeka att min undersökning bara har varit en liten del av vad man skulle kunna göra i min frågeställning och därför kan man diskutera teserna djupare och det finns alltså mer forskning att göra. Lika så är det alltså viktigt att granska begreppet modersmål utifrån de elevgrupper som finns idag i samband med vad eleverna har för definitioner av detta.
29
8 Källförteckning
8.1 Litteratur
Håkansson Gisela, Tvåspråkighet hos barn i Sverige, Studentlitteratur, Lund 2003
Hyltenstam & red, Monica Axelsson, kap 17, Svenska som andraspråk, Studentlitteratur, Lund 2000
Kvale Steinar, Den kvalitativa forskningsintervjun, Studentlitteratur, Lund 2009
Ladberg Gunilla, Skolans språk och barnets, Studentlitteratur, Lund 2000
Skolverket, Flera språk - fler möjligheter - utveckling av modersmålsstödet och modersmålsundervisningen, rapport 228, Uppsala 2002
Skutnabb-Kangas Tove, Tvåspråkighet, Liber Läromedel, Lund 1981
Stömquist Siv, Uppsatshandboken, Hallgren & Fallgren, Göteborg 1999
Thomassen, Magdalene, Vetenskap, kunskap och praxis- introduktion till
Vetenskapsfilosofi, Gleerups utbildning, Malmö 2007
Winfridsson Gudrun. Vi lever i ett invandrarland, Studentlitteratur, Lund 1981
8.2 Internetkällor
Skolverket 1: http://www.skolverket.se/sb/d/1638#paragraphAnchor0 090102
Skolverket2:
http://siris.skolverket.se/portal/page?_pageid=33,90308&_dad=portal&_schema=PORTAL
30
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1112 081110
31
9 Bilagor
9.1 Informationsbrev
Hej!
Till föräldrar för årskurs 9 på X-skolan.
Mitt namn är Berivan Kartal och läser på Lärarutbildningen i Malmö. Jag är nu inne på min sista termin och ska göra mitt avslutande arbete på X-skolan.
Jag har fått tillåtelse av X att kontakta er angående mitt examensarbete om modersmål. Jag behöver nämligen intervjua 4 elever på X-skolan. Jag skriver för att få en bekräftelse på att jag får utföra intervjuer med ert barn då de har modersmålsundervisning.
Mitt examensarbete kommer att handla om elevers syn på modersmål och vad de har för erfarenheter av olika begrepp så som: första- och andraspråk, andraspråksinlärning och modersmålsundervisning. Jag tycker att det här är väldigt intressanta ämnen då jag själv har utländsk bakgrund så är jag väldigt nyfiken på hur elever idag uppfattar sina olika språk. Jag har en tanke av att se om eleverna tycker att modersmålsinlärning har gynnat deras andraspråksinlärning. Med hjälp av olika frågor så hoppas jag att jag får ett bra underlag för mitt arbete.
Intervjuerna kommer att vara anonyma så det finns ingen risk att någon får reda på vad just ditt barn har sagt eller berättat. Inte heller kommer det att framgå i vilken skola jag har utfört mina observationer på. All inspelning och material kommer att förstöras när min uppsats är godkänd. Vill ni ta del av resultatet så skickar jag gärna hem ett exemplar till er. Hör gärna av er om ni har några frågor kring detta.
Hälsningar Berivan Kartal
Mob: X
32
9.2 Intervjufrågor
Hur gammal är du?
I Vilket land är du född i?
Hur många språk behärskar du?
Vilket/vilka språk anser du är ditt/dina modersmål av de språk du talar?
Vilka språk av dessa tycker du att du behärskar bäst?
Varför går du på modersmålsundervisning?
Vad tycker du om modersmålsundervisningen?
Hur kommunicerar du med din familj?
Tror du att man lär sig bättre svenska om man får modersmålsundervisning?
