Preschool teacher, working environment and stress Statements from preschool teachers

Malmö Högskola Lärande och samhälle

Barn unga samhälle

Examensarbete i fördjupningsämnet barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Förskollärare, arbetsmiljö och stress:

Förskollärares egna utsagor

Preschool teacher, working environment and stress

Statements from preschool teachers

Marina Bosnjak

Natasha Kenda

Förskollärarexamen 210 högskolepoäng Examinator: Sara Berglund Examinationsdatum: 2017-12-07 Handledare: Ingegerd Tallberg Broman

2

Förord

Här vill vi först och främst tacka våra medverkande förskollärare som varit snälla och tagit sig dyrbar tid för att ställt upp i vår studie. Vi vill även tacka Ingegerd Tallberg-Broman som gett oss vägledning och varit ett stort stöd för oss. Hon har givit oss tips och konstruktiv kritik som har förbättrat vårt arbete och vårt förhållningssätt. Vi vill även passa på att tacka varandra för stödet vi har gett till varandra under arbetets gång men även för all positivitet vi givit varandra. Vårt samarbete har varit bra och vi har tillsammans upplevt många nya lärdomar som vi kommer att bära med oss.

Vi har arbetat gemensamt genom hela arbetsprocessen. Vi har planerat, diskuterat, reflekterat och sedan skrivit ner på datorn. Vid genomförandet av vår undersökning gjordes fyra intervjuer av Marina och två av Natasha. Referenslitteratur och forskning har vi båda två sökt och läst. Arbetet är resultatet av ett samarbete där vi har gjort alla delar tillsammans och vi har båda deltagit under alla tillfällen som vi arbetat med examensarbetet. Arbetet är gjort i enlighet med bådas tankar, tolkningar och idéer.

Malmö, 29/11 2017

3

Abstract

Detta arbete handlar om förskollärares uppfattningar av stress och arbetsmiljö i ljuset av de kraftigt ökade sjukskrivningstalen för förskollärare på grund av psykisk ohälsa. Syftet var att få fördjupad kunskap om förskolan som arbetsmiljö, så som den uppfattas av förskollärarna och då särskilt vad förskollärarna uppfattar som stressframkallande respektive vad som för hindrar stress. Arbetet avgränsades av två forskningsfrågor: Vad upplever förskollärare som stressfram-kallande i sitt arbete och på sin arbetsplats? Vad uppfattar förskollärarna kan mins ka den upplevda stressen?

För att få fram svar på våra forskningsfrågor användes kvalitativa intervjuer av sex förskollärare i Malmö. För att analysera vårt resultat valde vi teorier som behandlar dels det psykosociala perspektivet och dels krav och kontroll perspektivet. Resultatet av arbetet visade att förskollärare upplever stress med olika situationer och många av de situationer som omnämndes av de intervjuade var överensstämmande med varandra. Studien visade även att förskollärarna utvecklade olika strategier för att motverka stress och för att kunna släppa den efter en arbetsdag. Studien påvisade även att det inte är de stora barngrupperna i sig, som är förskollärares mest stressande faktor, utan att det är stora barngrupper tillsammans med höga krav, som gör det stressande. Förskollärarna var här överens om att detta gör att många sjukskriver sig. Även bristen på personal utgör en påtaglig stressfaktor. Viktiga faktorer för att förhindra och/eller minska den påtalade stressen utgör ett bra arbetslag, en förstående chef och organisatoriska åtgärder som att dela in barngrupperna i mindre grupper. De intervjuade förskollärarna framhåller alla, mer eller mindre, att detta var olika sätt att minska stressen på.

Nyckelord: Arbetsmiljö, arbetsrelaterad stress, barngrupper, förskollärare, psykisk ohälsa, stressförebyggande.

5

Innehållsförteckning

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ... 5

INLEDNING ... 7

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 9

FRÅGESTÄLLNINGAR ... 9

TEORETISKA PERSPEKTIV OCH CENTRALA BEGREPP ...10

DET PSYKOSOCIALA PERSPEKTIVET ...10

KRAV OCH KONTROLL ...12

TIDIGARE FORSKNING ...14

ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA ...14

Barngrupper ...15

Ljudnivå ...16

Stress ...17

Psykisk ohälsa och sjukskrivningar ...19

METOD ...21 VAL AV METOD ...21 URVAL ...22 GENOMFÖRANDE ...22 INTERVJUGUIDE ...23 ETISKA ÖVERVÄGANDEN ...24

TROVÄRDIGHET OCH TILLFÖRLITLIGHET ...25

ANALYSMETOD...25

RESULTAT OCH ANALYS ...27

FÖRSKOLLÄRARENS UPPLEVELSER AV STRESSFRAMKALLANDE FAKTORER ...27

UPPLEVELSE AV OTILLRÄCKLIGHET ...27

Stora barngrupper och långa vistelsetider ...28

Stress vid övergångar och lite personal ...29

Ljudnivå ...30

Brister i arbetslag och ledning ...31

VAD KAN FÖREBYGGA ARBETSRELATERAD STRESS ...31

Fungerande rutiner och kommunikation ...31

Reflektion och medvetna strategier ...32

GENOMTÄNKT ORGANISATION OCH PERSONALFÖRSTÄRKNING ...32

SAMMANFATTANDE ANALYS ...34

SLUTSATS OCH DISKUSSION ...35

RESULTATDISKUSSION...35

METODDISKUSSION ...37

PERSONLIGA INSIKTER...38

VIDARE FORSKNING ...39

REFERENSLISTA ...40

BILAGA 1. ANTAL NYA SJUKFALL I PSYKISKA DIAGNOSER PER 1000 I YRKET. ...45

BILAGA 2. ANTAL SJUKSKRIVNINGAR PER 1000 ANSTÄLLDA. ...46

7

Inledning

Vi har valt att fördjupa oss i förskollärarnas arbetsmiljö och stress, då stress inom förskol-läraryrket blivit ett växande problem med påtagliga effekter på psykiska hälsa. Detta fick vi först och främst inspiration ifrån Sven Perssons föreläsning (15 februari 2017) och detta styrks av Ståhlberg (2007). En dramatisk ökning av sjukskrivningar har skett under de senaste åren inom denna yrkeskategori. Försäkringskassan (2015) påpekar att gruppen förskollärare och fritidspedagoger är kraftigt överrepresenterade i deras statistik för sjukskrivna människor. 16 % av förskollärare och fritidspedagoger är sjukskrivna. I deras statistik behandlas förskollärare och fritidspedagoger som en gemensam grupp. Statistiskt sett går det inte att särskilja dessa men i vår studie är det endast förskollärarna i fokus.

Att förskolan är en stressig miljö är någonting som vi tidigare känt av när vi befunnit oss på olika förskolor och finner intressant att undersöka vidare, då vi själva är på väg mot detta yrke. Skolverkets (2017) statistik visar att förskollärartätheten minskar i förskolan och andelen förskollärare är nu 40% av alla förskollärare i Sverige. Andelen varierar mycket. I Stockholm är det exempelvis endast 28% av personalen som är legitimerade förskollärare, i Malmö runt 30%. Andelen personal som helt saknar utbildning för arbete med barn har parallellt ökat kraftigt på kort tid, och 8%. I förskolor i enskild regi är siffrorna än mer markanta, där saknar 40% av personalen utbildning för arbete med barn. Detta kan tänkas påverka förutsättningar för förskollärares arbete och förskolan som arbets- och barnmiljö, då sjukskrivningar är en negativ faktor för förskolans verksamhet. Då andelen förskollärare minskar och många av förskollärarna som är verksamma blir sjukskrivna, leder detta till att verksamma förskollärare minskar. Sjukskrivningarna kostade Malmös skattebetalare år 2016 hela 248,7 miljoner kronor och 2017/2018 finns ett bidrag på 828 miljoner att fördela till olika kommuner (Skolverket, 2017).

Förskolan har fått ett förstärkt pedagogiskt uppdrag som den reviderade läroplanen (Lpfö 98, 2016) medförde, där förskollärares ansvar för förskoleverksamheten betonas. Förskolläraren ska förverkliga målen för förskolan, förverkliga det pedagogiska innehållet på förskolan, så att läroplanens mål uppnås. Samtidigt som förskollärare har fått ett större pedagogiskt ansvar med

8

ökade krav på deras kompetens, har det varit stora rekryteringsproblem vad gäller utbildade förskollärare, vilket har lett till att helt outbildade vikarier har anställts.

Den minskade andelen förskollärare bidrar till att fler lämnar yrket, visar Steinnes (2014) i sin studie av den norska förskolan. Enligt Lärarnas tidning (2015) är förskollärarna en av de fyra yrkesgrupper som sjukskrivits mest för psykisk ohälsa och den främsta anledningen till denna ohälsa är stress. Dessa fyra lärargrupper som bilden (bilaga 1) visar ligger på topp fyra, för hela arbetsmarknaden vad gäller psykisk ohälsa. I kategorin ”psykiska diagnoser” ryms allt vad gäller stressrelaterade sjukdomar, ångest och utbrändhet (Koch se bilaga 1). Antal sjukskrivningar bland lärare per 1000 anställda framställs i bilaga 2 (Koch se bilaga 2). Vingård (2015) framhäver att någon klar definition av begreppet psykisk ohälsa finns inte, trots att det används internationellt. Var gränsen går mellan vardagens påfrestningar och ett psykiskt sjukdomstillstånd är ofta flytande.

Med vårt examensarbete vill vi synliggöra förskollärares egna erfarenheter om stress i sitt yrke och därmed få fördjupad förståelse om eventuella anledningar till sjukskrivningarna och vad de kan bero på. Vår ingång i arbetet är det psykosociala perspektivet på ämnet. Vårt forsknings-område kommer att vara förskollärares upplevelser av stress i förskolans miljö.

9

Syfte och frågeställningar

Vårt syfte med studien är att belysa förskollärarnas uppfattningar av stress i förhållande till deras arbetsmiljö och förskollärarnas erfarenheter av psykisk ohälsa i förhållande till sitt yrke. Studien ska ses mot bakgrund av de kraftigt ökade sjukskrivningstalen av förskollärare på grund av psykisk ohälsa.

Frågeställningar

- Vad upplever förskollärare som stressframkallande i sitt arbete och på sin arbetsplats? - Vad uppfattar förskollärarna kan minska och motverka upplevd stress?

10

Teoretiska perspektiv och centrala begrepp

Vi ska i detta avsnitt lyfta det psykosociala perspektivet och några centrala begrepp som representerar och uttrycker detta. Begreppen samspel, stress, krav och kontroll lyfts särskilt.

Det psykosociala perspektivet

Psykosocial ohälsa är ett växande samhällsproblem. Det orsakar lidande hos den enskilde, påfrestningar på arbetslivet och belastning på samhällsekonomin. (Ståhlberg, 2007)

Som Ståhlberg (2007) benämner ovan är psykisk ohälsa ett stort problem i dagens samhälle och därav blev det psykosociala perspektivet en viktig utgångspunkt i vår studie. Psykosociala teorier framhåller samhälleliga, sociala och psykiska faktorer som betydelsefulla för individens hälsa som även Vingård (2015) menar. Miljön samverkar med individen och ger förutsättningar för individens utveckling och hälsa. Den psykosociala arbetsmiljön motsvarar ett brett område som innefattar relationer, krav, trivsel, ledning etc., vilket är relevant för vår studie, där vi fokuserar upplevelser av arbetsmiljö och stressfaktorer. Viktigt i detta perspektiv är samspel, som utgör ett återkommande begrepp.

Man kan se stress utifrån olika perspektiv, och vi har då valt det psykosociala perspektivet som lyfter fram den psykosociala miljön och hur den påverkar hur en individ känner och upplever stress inom sig. I samspelet mellan psyke och social omgivning går inte att dra en gräns för vad som är vad, utan människor lever psykosocialt. I samspelet mellan människor skapas bland annat olika normer, synsätt och värderingar. Psykisk hälsa är beroende av familjeliv och av sociala relationer och här blir förhållandet till arbetslivet viktigt. Problem på sociala plan, som i arbetsmiljön, påverkar människor psykiskt. Blir en situation på arbetsplatsen påfrestande, leder det till olika störningar, som kan framkalla stress, för att individer reagerar psykiskt på olika sociala situationer (Egidius, 2008).

11

Det har utvecklats många teorier om hur den psykosociala omgivningen påverkar individers hälsa. I en vetenskaplig artikel av Jeding, Hägg, Marklund, Nygren, Theorell och Vingård (1999) diskuteras Levis teori och modell som senare förenklades av Töres Theorell (2012). Denna teori går ut på att alla individer har ett inre ”individuellt program”, som innefattar fördomar, åsikter och kunskaper. Det individuella programmet är påverkat av gener , som ger olika förutsättningar i livet. Men sedan spelar också miljön in på det individuella programmet, liksom alla erfarenheter som man får under sitt liv. Individerna beskrivs reagera på tre olika sätt vid olika situationer av stress- de visar såväl beteendemässiga, psykologiska som fysiologiska reaktioner. Beteendemässig reaktion kan t.ex. vara sämre prestation på arbetet, psykologisk reaktion kan vara sämre koncentrationsförmåga på arbetet och den fysiologiska reaktionen ses som till exempel blodtrycksförhöjning och dessa reaktioner skapas vid stress (Jeding m.fl., 1999). Den psykosociala arbetsmiljön får stor betydelse för den anställdas förmåga att göra sina arbetsuppgifter och plikter, framhåller Hansén (2014). Vingårds (2015) systematiska forsk-ningsöversikt om psykisk ohälsa, är relevant för vår studie då den utgår från psykosociala perspektivet. Denna källa (Vingård, 2015) är alltså en central referens både vad gäller teoretiskt perspektiv och tidigare forskning. Vingård (2015) menar, efter sammanställande av omfattande forskning, att psykiskt ansträngande arbeten, höga krav och obalans ökar risken för psykisk ohälsa och sjukskrivningar. Författaren menar att de finns olika friskfaktorer, som främjar välbefinnandet hos arbetstagarna. Främst handlar det om ett gott ledarskap och en balans mellan arbetstagarnas arbete och deras fritid utanför arbetet. Psykisk ohälsa innebär enligt Vingård (2015) alltifrån nedsatt psykiskt välbefinnande till allvarliga sjukdomar som t.ex. schizofreni. Alltså en väldigt vid definition. Välbefinnande på arbetet kan komma av god relation med chefen, god relation med arbetslaget, mål som uppfylls och inte för hög arbetsbelastning på arbetet. Författaren menar att för att få en positiv upplevelse på arbetsplatsen spelar olika förmåner en stor roll. Dessa minskar även risken för att bränna ut sig, och på lång sikt minskar detta även risken för sjukskrivning. Vingård (2015) tar upp att psykiska hälsoproblem är de främsta anledningarna till sjukdomar och sjukskrivningar idag. Detta tyder på det stora hälso-problem, som stressande arbeten och problematiska psykosociala arbetsmiljöer kan medföra. Erik Eriksson (2004) representerar med sin teori om olika utvecklingsfaser ett psykosocialt perspektiv på individens utveckling. Eriksons teori framhäver att individer är i ett samspel med omvärlden. Han menar att individer utvecklas genom åtta olika utvecklingsfaser, där varje fas

12

kopplas till en specifik ålder och varje fas utmanar individen till att klara av pågående livsfas och på så sätt utvecklas vidare. Dessa faser finns med i hela ens liv och som individ är man i ständig utveckling. Sociala upplevelser och miljöer påverkar hur man utvecklas och blir som människa redan från barnsben. Eriksons sjunde fas är för de individer som är 30-60 år. I denna fas fokuserar individer främst på sitt yrke och det blir här viktigt med omhändertagande och att få och ge omsorg. I denna fas blir också viktigt att man utvecklar ett större ansvarstagande för andra människor. annars riskerar individen att stagnera i denna fas (Erikson, 2004).

Krav och kontroll

Den kanske mest använda stressteorin ”Krav- och kontrollmodellen” framhåller att kombina-tionen av höga krav och bristande kontroll på arbetet är dåligt för hälsan. Begreppen krav och

kontroll är centrala för vårt arbete och i analysen av våra data. En av upphovsmänne n bakom

krav- och kontrollmodellen heter Robert Karasek (1992) som är professor i psykologi vid Köpenhamns universitet. Vidare menar han att vikten av arbetsplatsen och individers är beroende av krav och kontroll. Arbetsplatsen ger individen en ekonomisk trygghet och kan generera mycket stress. Arbetsplatsen – och hur den fungerar – utgör en viktig faktor för individens välbefinnande. Krav handlar om den mentala kraft som behövs för att utföra ett arbete eller en arbetsuppgift. Kontroll handlar om kompetens att utföra arbetet och hur stor medverkan man får ha till att fatta olika beslut. Tillsammans medverkar de till kontroll över situationen och över kraven. Känslan av kontroll och stress hänger ihop med varandra eftersom att stressen ökar när man känner att man håller på att förlora kontrollen över en situation. Även att individer reagerar olika på påfrestningar av stress och att en god arbetsplats innebär en plats där det finns en balans mellan kravnivå och ens möjligheter att påverka sin arbetssituation (Karasek, 1992).

Perski (2012), som är stressforskare, menar att stress är fysiologiskt livsfarligt, om man ser det på lång sikt. Enligt krav- och kontrollmodellen definieras stress som en reaktion som uppkommer vid obalans mellan vilka krav som krävs av en person och vad denna person har för resurser till att uppfylla kraven. Det är inte påfrestningen i sig som orsakar stress, vilket

13

forskning påvisar. För att motverka stress krävs att en person behöver ha kontroll över sin situa-tion och behöver känna trygghet, socialt stöd, mening, sammanhang, tillit, självkänsla, behöver vila och god sömn. Även här kommer krav- och kontrollteorin väl till användning, då det krävs en balans mellan krav och kontroll (Perski, 2012).

Psykosociala perspektivet och krav- och kontrollmodellen

Perspektivet och modellen var av hög relevans för att kunna förstå psykosocial hälsa och att analysera vår empiri. Det psykosociala perspektivet samt krav- och kontroll modellen speglar varandra, kompletterar varandra och hänger samman. De tar upp människors individuella hanteringsförmågor av stress och vikten av en god hälsa. God hälsa fås om man har en bra balansgång i sitt liv med vad gäller olika krav och kontroll på situationer, både i privatlivet men även i arbetslivet. Det psykosociala perspektivet kommer vi i vårt arbete använda för att påvisa samspelet mellan människors psyke och människors sociala omgivning. Även visa på hur stress påverkar dessa relationer som främst visas på arbetsplatsen. Krav- och kontrollmodellen kommer vi i vårt arbete använda för att undersöka hur relationen mellan krav och kontroll påverkar människor i relation till stress i olika situationer som t.ex. på arbetsplatsen.

14

Tidigare forskning

I detta avsnitt ska vi presentera forskning som är relevant för vår studie och dess frågeställ-ningar. Många förskollärare blir stressade och några även sjukskrivna och vi ville undersöka vad forskning säger om förskollärares arbetsmiljö och hälsa/ohälsa. För att förstå hur detta kommer sig, om det handlar om arbetsmiljön eller andra faktorer. Vi lyfter här fram forskning kring hälsa, ohälsa och stressfaktorer för att få förståelse för olika omständigheter kring vårt valda ämne. Vi har delat in forskningen i tre teman: arbetsmiljö och hälsa, stress samt psykisk ohälsa och sjukskrivningar. Områdena som presenteras kompletterar varandra, för att förstå vår studie finns relevant forskning också kopplad till de teoretiska perspektiven till tidigare avsnitt.

Arbetsmiljö och hälsa

Arbetsmiljön är central för individens psykiska hälsa/ohälsa och olika studier har fokuserat på olika faktorer i arbetsmiljön. Vi har bland annat tagit del av Aronssons, Astviks och Gustafssons (2010) forskningsstudie om arbetsvillkor, återhämtning och hälsa. Forskarna har undersökt sambandet mellan hälsa, ohälsa och möjligheter till återhämtning ifrån ohälsosamma tillstånd. 195 personer deltog i studien, 26% av dessa arbetade inom barnomsorg och resterande 74% arbetade inom hemtjänst och socialtjänst. Studien baseras på enkätundersökning och perso-nerna delades in i grupper efter hur mycket återhämtning, som de ansåg sig ha efter sin arbetstid. Den gruppen som kände att de hann återhämta sig och hade mycket tid för återhämtning hade också tillräckligt med resurser för att utföra sitt arbete korrekt. De utgjorde 12% av gruppen. 62% angav att de inte hade tid för återhämtning, de hoppade över raster och tog med sig arbetet hem och fick lite tid för återhämtning. Studien visade att arbetsvillkor/återhämtning/brist på återhämtning samt hälsa respektive ohälsa hänger ihop med varandra och kan i de olika situationerna medföra negativ stress (Aronsson m.fl. 2010). Denna studie är relevant för vårt arbete då den framhåller hur arbetsmiljö hänger ihop med individers hälsa.

15

Barngrupper

En faktor som lyfts fram tydligt på senare år, vad gäller förskolan både som arbets- och som barnmiljö, är barngruppernas storlek centralt. Skolverket (2016) har tagit fram en rekommen-dation att barngruppens storlek bör i åldrarna 1-3 år vara 6-12 barn och i åldrarna 4-5 år vara 9-15 barn (Nyholm 2016). Gunnar och Quevedo (2007) har studerat kortisolnivåerna hos för-skolebarn ända sedan 1990-talet. Deras forskning tyder på att förskolan genererar stress till de yngsta barnen på förskolan, då det kan vara svårt för yngre barn att klara av utmaningarna som en stor barngrupp innebär. I denna forskning såg man att stresshormonerna hos 2-4 åringar ökar under en förskoledag, men ökar inget alls ifall barnen är hemma. Men barn över fem år visade inte samma ökade stresshalt, som dessa yngre barn gjorde. Förskolans kvalitet handlar mycket om barns möjligheter till lärande, utveckling, lek och välmående. Andra faktorer som gör kvali-teten bättre eller sämre handlar om personaltäthet, barngruppens storlek, arbetslagets kompe-tens, utbildning, lön, arbetsmiljö, förskollärarnas förhållningssätt och interaktion med barn, lokalernas storlek och antalet förskollärare i relation till barnen på avdelningen. Detta kommer Pramling fram till genom forskning, intervjuer och enkäter som utformats samt genom intervju material. Det tas upp att år 2013 så låg genomsnittet av barn i barngrupp på 16,8 barn och 2012 låg siffran barn på 16,9 (Pramling Samuelssons, 2015).

Många barn i barngruppen kan upplevas som en svårighet av förskollärarna när det kommer till att arbeta utifrån läroplanens (Lpfö 98/16) visioner och intentioner, visar Pramling Samuelsson (2015). I samma undersökning framkom att förskollärarna tyckte att allting tar mer tid med fler barn i barngruppen och det finns mindre tid till att se varje barn. I läroplanen (Lpfö 98/10) framgår det att förskollärarna ska rikta barns intresse mot specifika lärandeting och stötta barn i deras lärande. Om man ska arbeta utifrån läroplanens intentioner och sträva efter att uppfylla målen, så krävs mer resurser för stora barngrupper. I samma undersökning framkom att förskollärarna oftast inte kan fördjupa sig i olika ämnen, utan får arbeta ytligt med det tänkta ämnet. Med andra ord så förenklar förskollärarna lärandet på grund av för lite tid till varje barn. Att förenkla för barnen kan ge upphov till mindre lärande och att de inte får lära sig att reflektera och problematisera så mycket som de behöver göra, och som de skulle kunna ges möjlighet till, ifall de fanns mer resurser (Pramling Samuelsson, 2015). Även Gotvassli (2002), som är professor i Norge och forskar kring organisation och ledning, betonar att stora barngrupper ger

16

tyngre arbetsbelastning för arbetslaget och det skapas stress, ohälsa och utbrändhet skriver han i sin bok som handlar om kompetent förskolepersonal.

Ljudnivå

Stora barngrupper medför inte bara tyngre arbetsbelastning utan även högre ljudnivå. Ljudnivån beror direkt på antalet barn i förskolan (Landström, Nordström, Stenudd och Åström, 2003). Ljudnivån kan vara en besvärande faktor i förskolans arbetsmiljö menar Sjödin (2012) som forskat om hur ljudmiljön i förskolan påverkar personalens hälsa. Sjödins avhandling (2012) visade att förskollärarna var ljudtrötta efter en arbetsdag och att de stora barngrupperna spelade stor roll vad gäller ljudnivån. Det synliggörs i avhandlingen att förskollärare har sämre hörsel och drabbas av tinnitus mer än andra yrkesgrupper. Sjödin (2012) menar att ljud från barnen och deras aktiviteter anses som det mest bullerframkallande av alla ljud som hörs i förskolan. Resultat av samma undersökning visade inte bara att förskollärarna var ljudtrötta efter en arbetsdag, utan även att de hade sämre sömnkvalitet. Att vissa förskollärare upplevde stress kring ljudnivån och några inte, kan bero på att de har olika arbetserfarenheter inom förskolan. I ett experiment med 348 personer mellan 23 till 71 år med olika utmattningsnivåer studerades stress och emotionell utmattning (Hasson m. fl. 2013). I experimentet utsattes de medverkande för stress under fem minuter. Resultatet visade att kvinnor med hög utmattningsnivå innan stressexperimentet hade en ökad känslighet för ljud, jämfört med dem som inte var utmattade sedan innan. Vissa av kvinnorna med hög utmattningsnivå, tyckte att en vanlig samtalston var störande och de med låg utmattningsnivå var mindre ljudkänsliga. Denna studie är den första som visar på det direkta sambandet mellan stress och ljud (Hasson m.fl. 2013). Forskningen visar att utmattning och stress är två faktorer som det behövs ta hänsyn till vid diagnoser och t.ex. behandling av hörselproblem.

Nyholm (2016) beskriver några olika ljudförebyggande åtgärder, som man kan göra på förskolan för att minska ljudnivån och öka välmående hos de som vistas där. Forskning pågår inom detta område med positiva och uppmärksammade resultat (Sjödin, 2012; Nyholm, 2016). För att åtgärda den höga ljudnivån på förskolan och på så sätt förebygga stress kan ljudabsorberande material användas på förskolan som fångar upp ljudet. Textiler kan även vara

17

ljuddämpande som t.ex. gardiner på förskolan, och möbler som fångar upp ljud som t.ex. soffor och fåtöljer. Mattor kan även definiera olika lekområden på avdelningen samt absor bera upp ljud. Nyholm (2016) menar att man kan ha tysta leksaker som generar tystare lekar, man kan byta ut de leksaker som skramlar eller gör massa ljud. Man kan sätta upp en ljudnivåvakt som visar barnen när ljudet är för högt, på så sätt ges förståelse för att arbeta för lägre ljudnivå. På avdelningen bör det även finnas ett lugnt område där barnen kan gå när de behöver lugn och ro. Där kan man ha en koja eller en bok vrå. Stressen som höga ljudnivåer för med sig, kan före -byggas genom att man tillbringar mycket tid utomhus, utomhus försvinner de höga ljudnivåer-na. Utomhus kan vara på förskolans gård, närliggande lekplatser eller på utflykt till någon skog. Naturen genererar till hälsa och är en av de bästa platserna att varva och stressa ner i. Dessa åtgärder kan ge en mer nedstressande förskola, framhåller Nyholm (2016).

Stress

Långa sjukskrivningar har ökat på hela arbetsmarknaden sedan 2010. På två veckor under år 2015 sjukskrevs 98 000 fler människor sig än 2010 och 60 % av dessa berodde på psykisk ohälsa (Nyberg, 2017). Nyberg, som är forskare vid Stressforskningsinstitutet, har nyligen startat ett forskningsprojekt som handlar om jobbstress i relation till olika organisatoriska och psykosociala arbetsmiljöfaktorer och hemmalivet. Daniel Hultell (2011) som är forskare, har skrivit en avhandling som har stor relevans för vårt arbete och för oss som snart färdiga förskollärare. Hultell (2011) undersökte ungefär 2850 lärarstudenter angående hur de upplevde sin första tid som nyexaminerad lärare inom läraryrket, där han menar att läraryrket är en mycket utsatt yrke vad gäller stress. Hultell (2011) styrker att höga krav hos lärare och dåliga resurser ökar risken att bli utarbetad. Då resultatet visade att arbetskrav, minskade arbetsresurser och obalans mellan arbetsliv och privatliv utgör den största anledningen till sjukskrivningar. Det visade sig även att arbetsvillkoren hänger samman med stress och sjukskrivningar. Lärare som kände att de var väl förberedda för yrket med all kunskap som behövs och hade en bra balans mellan privatliv och yrkeslivet konstaterades vara mer entusiastiska och upplevde sig inte i riskzon för att bli utarbetade och därmed minskade risken för sjukskrivning. Detta kan även relateras till förskollärare som är i samma yrkesbransch, om

18

än med vissa skillnader. Det är likaså viktigt för förskollärarna att inte ha för höga krav och att ha tillgång till alla resurser som behövs för att inte bli utbränd.

Lidholt (1999), som är doktor i pedagogik, visade redan på 1990-talet påverkan av de begrän-sade resurserna i förskolan. Hon vibegrän-sade också att om förskollärarna känner att de inte hinner med, så resulterar det i att samverkan mellan olika parter på förskolan brister, vilket kan ge förskollärarna minskad arbetsglädje. Detta problem, med resurser, förutsättningar, krav och arbetsglädje som uppmärksammades redan på 1990-talet kvarstår och synes. Detta har idag blivit kraftigt förstärkt. Ekström (2007) kopplar i sin doktorsavhandling till att de stora barn-grupperna är en bidragande effekt till att stress och arbetsmiljöproblem uppstår och att det finns en motsättning mellan läroplanens inriktning och verksamheternas realiteter.

Levi (2002), som är professor vid Stockholms universitet, beskriver i sin bok att för att mot-verka psykiska ohälsa, som kan uppkomma vid stress så kan chefen förbättra det sociala stödet gentemot den anställde. Förbättra arbetsmiljön så att den gynnar den anställda så gott det går. Det betonas att det är allt för vanligt att den anställde inte känner uppskattning från högre chefer, vilket lätt kan resultera i att den anställde känner en likgiltighet för sitt arbete. Då försvinner arbetsglädjen och kan i sin tur leda till sjukskrivning (Levi, 2002).

Förskolan är inte bara ett stressfullt yrke på ett nationellt plan utan även om man ser den i ett globalt perspektiv. Vi har tagit del av litteratur som tre kinesiska forskare skrivit, Tsai, Fung och Chow (2006). Deras studie gjordes i Hong Kong, där det framkom att förskollärare har ett av de mest stressfulla yrkena i många länder. De menar att stress på ett personligt plan kan påverka förskollärarnas hälsa, välbefinnande och deras prestation (Tsai, Fung, Chow, 2006). Vilket visar att förskollärarnas hälsa är ytterst viktig, inte enbart för de själva framhåller fors-karna, utan även för att de ska kunna prestera så bra som möjligt, vilket gynnar barnen. Fors-karna framhåller att förskolan blir allt mer skolifierad, vilket sätter krav på verksamheten, och att föräldrar idag ställer högre krav på verksamheten och förskollärarna. Detta sätter mer press och stress hos förskollärarna (Tsai, Fung, Chow, 2006). Detta kan vi dra tydliga kopplingar till förskoleverksamheterna i Sverige, vilket visar på likheter mellan Sveriges förskolor och Hong Kongs och kan ses som exempel på mer generella förändringar av förskolan. Nyberg m.fl. (2013) har i ett europeiskt samarbetsprojekt undersökt om det finns ett samband mellan stress i arbetslivet och hjärtsjukdomar. Denna studie har pågått under 21 år och engagerat totalt 197

19

000 medverkande personer från olika europeiska länder. Denna stora omfattning av medverkande gör att det har gått att fastställa ett samband mellan stress och hjärtsjukdomar. Undersökningen visar att man kan minska risken för hjärtinfarkt med 30 % genom att stressa mindre (Nyberg m.fl. 2013).

Psykisk ohälsa och sjukskrivningar

Barmby (2009), som är forskare i Johannesburg, har gjort en studie i England och Wales om vad som gör att lärare utbildar sig och varför de lämnar yrket. Han fann att 26,8 % av lärar-grupperna skulle lämna yrket inom en tio-års period. Främsta anledningen till att lärarna valde att lämna yrket var denstora arbetsbelastningen och ohälsosam stress (Barmby, 2009). Detta visar att det problem, vi diskuterar i detta arbete, med stress, hög arbetsbelastning och psykiskt också återfinns i andra internationella studier och inte bara ett stort problem hos lärare i Sverige. Bronsberg och Vestlund (2014), som båda är socionomer i grunden, beskriver i sin bok att det finns tre definitioner på utbrändhet. Den första definitionen är att en individ känner en negativ utdragen känsla med kopplingar till sitt arbete och sin arbetsplats. Detta tydliggörs genom att personen känner sig kraftlös, dyster och har mindre ork än i vanliga fall, vilket gör att indivi den kanske inte känner lika stor motivation till sitt arbete som annars. Den andra definitionen beskrivs som långvarig stress i arbetslivet leder till ett dämpad psykologiskt tillstånd och i detta tillstånd har energireserverna tömts och motståndet till olika sjukdomar har minskat.

Individen blir allt mer frånvarande på sitt arbete och känslan av missnöje ökar. Den sista defi -nitionen innebär ett tillstånd av fysisk, emotionell och mental utmattning, vilket i värsta fall leder till utbrändhet. Utbrändhet är ett mycket allvarligt tillstånd som innebär att en person helt och hållet har kollapsat fysiskt, emotionellt och mentalt. Det är vanligt att människor tar med sig arbetet hem och detta ökar risken för utbrändhet, beskriver Jürisoo (2001). Utbrändhet, menar Jürisoo, beror främst på stor arbetsbelastning. Det är viktigt att man lär känna sin kropp, så att man kan slappna av ifrån all stress och veta när man inte mår bra. Detta framhåller även Perski (2012), som är forskare, han beskriver att om man drabbas av utbrändhet och psykosocial ohälsa på grund av stress så innebär det att man under en lång period blivit utsatt för stress. Till

20

sist orkar inte kroppen mer, den har blivit tömd på all energi och det är vanligaste första steget till att bli frisk är genom sjukskrivning (Perski, 2012).

21

Metod

I detta avsnitt kommer vi att redogöra för metodval, och för hur vi har samlat in vårt material, vilka urval som vi har gjort och hur vår undersökning har genomförts. Syftet med studien var att få svar på våra formulerade frågeställningar och att kunna tolka det insamlade materialet. Första steget var att välja vilken metod som skulle användas, kvalitativ metod eller kvantitativ, vilket beskrivs nedan. Detta följs av en redogörelse av urvalet som gjorts och av genomförandet av processerna innan intervjuerna kunde äga rum. När detta väl var gjort så skapades en intervjuguide som redovisas här, därefter presenteras de etiska övervägandena och perspektiven i studien. Sista delen i detta metodavsnitt består av presentation av studiens tillförlitlighet och trovärdighet.

Val av metod

Med vår undersökning ville vi undersöka och analysera förskollärarnas arbetsmiljö och hälsa ur ett psykosocialt och stressrelaterat perspektiv. För att kunna nå syftet och besvara frågeställ-ningar valdes kvalitativ metod, då studien baseras på förskollärares tankar, känslor och erfaren-heter kring stress. Kvalitativ metod genomförs oftast via observationer och intervjuer, och undersöker komplicerade händelser som annars är svåra att se och för att komma åt sammanhang som kräver tydlig förståelse (Eliasson, 2013). Denna metod möjliggör att det ska-pas en större förståelse för ett visst fenomen, det vill säga det fenomen man undersöker med sin studie (Johansson 2013). Kvalitativa metoder kan undersöka händelser och problem, som kvantitativa metoder inte kan nå svar på menar Eliasson (2013).

Datainsamlingen gjordes med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex olika förskollärare, då vårt intresse var att höra deras upplevelser och uppfattningar inom det valda området. Alvehus (2013) menar att intervjuer är det vanligaste sättet för att nå människors personliga upplevelser och åsikter därför blev denna metod relevant. Vi använde semi-strukturerade intervjuer, som

22

innebär att man följer intervjuguiden som täcker upp flera områden, men samtidigt har plats för att ställa spontana frågor som uppkommer under intervjuns gång. I denna sortens intervju kan man nå djupare med de olika frågorna som man ställer. Semistrukturerade intervjuer kallas också ibland för djupintervjuer, beskriver Eliasson (2013).

Urval

De medverkande förskollärarna i undersökningen kommer från två olika kommunala förskolor i Malmöområdet. Urvalet av förskolor är relaterat till bekvämlighetsskäl, då vi valde två bekanta förskolechefer. Dessa blev kontaktade och gav sitt samtycke till genomförandet av stu-dien. Det problem som belyses genom studien och de frågeställningar som den är baserad på är idag av stort intresse för såväl ansvariga som verksamma i förskolan.

Förskollärarna valdes med olika arbetserfarenheter med ett tidsspann på 2 år till 30 år. Varia-tionen av antal år i verksamheten var viktig för vår studie, som bygger på att fånga erfarenheter och upplevelser av förskolan som arbetsmiljö med särskilt fokus på stress. Alla medverkande är utbildade förskollärare, kön och ålder på de medverkande har vi av sekretesskäl valt att inte synliggöra. Givet föreligger dock stor variation även i åldrar med tanke på det stora tidsspannet. Vi informerade förskolorna och förskollärarna om undersökningen i god tid och därefter valdes sex intervjupersoner ut. Alvehus (2013) framhäver man inte ska begränsa antalet intervju-personer för mycket, med risk för att materialet inte blir så trovärdigt och informativt. Sex intervjupersoner ger möjlighet till variation, antalet är tillräckligt om än inte stort, men avpassat också efter våra möjligheter till ett examensarbete.

Genomförande

Det första som gjordes var att ta kontakt med förskolecheferna och där muntligt samtycke inhämtades. Därefter blev förskollärarna tillfrågade i god tid för att se vilka som ville medverka

23

i intervjuerna. Sedan kontaktades de via telefonsamtal, där det dubbelkollades ifall de fortfa -rande ville vara med och sedan bestämdes möte för intervjuerna. Inför intervjuerna hade för-skollärarna därmed redan fått en inblick i syftet med undersökningen och vi hade beskrivit att intervjun skulle ta drygt en timme. Vid intervjutillfället förklarades lite närmre vad vårt syfte med undersökningen var, samt att deras deltagande skedde i enlighet med Vetenskapsrådet etiska riktlinjer (2011).

Vi som genomfört studien deltog i alla sex intervjuerna. Dessa skedde i personalrummet på de olika förskolorna och avdelningarna då det blev mest bekvämt och neutralt. Intervjun har tidi-gare beskrivits som semistrukturerad och för att få innehållsrika svar från de medverkande val-des öppna frågor. Detta ger enligt Bryman (2008) utrymme till oförutsedda svar och att de medverkandes egna ord speglas. Alla intervjuerna spelades in med en ljudinspelare på en mo-biltelefon, och bearbetades genom transkribering. Transkribering innebär att man skriver ner ordagrant vad de medverkande har sagt vid inspelningen vilket gjordes på ett enskilt dokument. Att spela in intervjuerna menar Bryman (2011) underlättar analysen av vad de medverkande har sagt men även hur de sa något specifikt. Detta underlättade för arbetet när vi skulle spegla intervjuerna och återge citat i vår analys. Sedan analyserades materialet och tolkades med hjälp av de valde teorierna och tidigare forskning. Vi skapade olika avsnitt som passade med teorierna och därefter påbörjades resultat och analys delen där citaten placerades ut. I denna del togs frågeställningar upp med olika avsnitt som tillhörde respektive frågeställning för att belysa vad förskollärarna upplevde och sa under intervjuerna. Till sist hamnar vi på slutsatsen där diskuterade olika strategier för att minska stress men även vad resultatet av studien blev.

Intervjuguide

Frågorna som utformades skulle komma att behandla fyra olika teman: Förskollärares ökade sjukskrivningar och förskollärarens arbetsmiljö som utgör studiens sammanhang samt temana stressframkallande och stressförminskande faktorer inom yrket, som motsvarar studiens speci -fika frågeställningar. För att inte spegla vårt personliga tyckande om ämnet stress, valdes att ställa öppna och neutrala intervjufrågor. Frågorna var skapta så att de förhoppningsvis inte

24

skulle vara komplicerade att förstå eller vara missvisande på något sätt. Frågorna följdes inte slaviskt eller i ordningen som de står skrivna nedan (bilaga 3).

Patel och Davidson (2011) menar att frågorna man ställer ska vara tydliga och lätta att förstå för att undvika missförstånd. Vi ställde även följdfrågor som uppkom spontant för att låta in-tervjun fortsätta flöda och hålla den vid liv och inin-tervjun präglades av verkligt intresse för de intervjuades svar. De sex intervjuer som gjordes, genomfördes under två veckor inklusive den skriftliga transkriberingen av varje intervju som vi gjorde kort efter intervjun för att den skulle vara tydligt i minnet. Vi lyssnade även om varje intervju flera gånger för att få med allt.

Etiska överväganden

Studien har följt Vetenskapsrådets (2011) fyra etiska krav, vilka är informations-, samtyckes-, nyttjande- och konfidentialitetskravet. Informationskravet som innebär att personerna som ska medverka ska få information om vad deras medverkan kommer att innebär, att det är frivilligt och anonymt. Detta fick de medverkande veta när de kontaktades i god tid före intervjuerna skulle äga rum, där upplystes de att de när som helst kan avbryta sin medverkan i enlighet med samtyckeskravet. Samtyckeskravet innebär att de medverkande har rätt att själva bestämma över sin medverkan, vilket förklarades när de kontaktades före intervjuerna. Detta i enlighet med konfidentialitetskravet som innebär att de medverkande ska ges konfidentalitet och att deras personuppgifter ska vara anonyma. Detta berättades för de medverkande både före intervjun samt på intervjudagen. De fick även information att informationen de delade med sig av inte kommer användas för någon annan avsikt än just denna undersökning och enbart denna studie, detta i enlighet med nyttjandekravet. På grund av den utlovade sekretessen till våra medverkande förskollärare har vi valt att i resultatpresentationen benämna dem som för-skollärare 1-6.

25

Trovärdighet och tillförlitlighet

I en kvalitativ studie som denna, som grundar sig på de medverkandes egna berättelser och forskarens tolkningar av dessa, så kan man inte beskriva någonting som absolut sant. I kvanti-tativt inriktade studier används begreppen validitet – som motsvarar vad man mäter, och re-liabilitet – som beskriver hur man mäter och begreppen fokuserar då framför allt datainsam-lingsmetoden. I den kvalitativa forskningen används istället begreppen trovärdighet och tillför-litlighet och detta ska prägla hela processen. I denna ska forskaren sträva efter att resultat och tolkning blir så trovärdigt och tillförlitligt som möjligt, genom att man utförligt beskriver hela processen och genomförandet så läsaren själv kan bedöma (Kvale & Brinkmann, 2014). Detta görs genom att stegvis och så utförligt som möjligt beskriva hela år studiens genomförande. Sammanlagt intervjuades sex olika förskollärare på två olika förskolor. Frågorna lärde vi oss utantill för att slippa slippa titta ner i pappret och för att kunna ställa frågorna i olika ordning för att skapa ett bra klimat. Material som använts under intervjuerna var fältanteckningar, som innebär skriftliga anteckningar samt inspelning av intervjuerna med mobiltelefon för att kunna veta exakt vad som sades ordagrant. På detta sätt kunde vi lyssna flera gånger för att förstå det som sades samt transkribera ner materialet till text som var väl till användning när vi skulle analysera materialet utifrån teorierna som valts ut. Inspelningen har även gett mer material att arbeta med, vilket har gynnat och säkrat underlaget för studien. Vi ser det som en stor fördel att vi kunnat tolka materialet tillsammans. Först tolkades det individuellt och därefter reflekterade vi tillsammans och tolkade det på nytt med varandra, för att fördjupa reflektionerna och tolkningarna. I arbete stärkes trovärdigheten och tillförlitligheten genom att beskrivning av metod, genomförandet av studien och tolkning är utförligt och korrekt.

Analysmetod

Vi har gått till de insamlade materialet och intervjuerna kontinuerligt under analysprocessen samtidigt som vi förhållit oss till de valda teorierna och tidigare forskning. I analysen har vi använt våra teoretiska perspektiv när vi läst våra utsagor. Redan då vi ställde våra frågor och

26

uppföljningsfrågor påverkades vi av våra teoretiska perspektiv och tidigare inhämtad forskning. Analysen kan sägas ha börjat samtidigt som genomförandet av studien. Vi har också använt den kunskap vi fått från tidigare forskning och jämfört vad som framkommit där och i vår egen studie. Med dessa metoder framkom då att det förskollärarnas utsagor, analyserade med våra valda teorier, relaterar till och kan knytas till den tidigare forskningen. Våra resultat, som vi ska beskriva mer utförligt nedan, stödjer den forskning vi har beskrivit i arbetet. Med denna analysmetod kan vi i våra intervjuer exempelvis se att det krävs en form av krav och kontroll på arbetet, för att det inte ska leda till stress, utan att förskollärarna ska känna av att de kan klara av arbetsdagarna. De nämnde även att vid vissa situationer så kände de att de inte hade någon kontroll på läget, vilket då gjorde att de inte kände att de kunde leva upp till de krav som förvän-tas.

27

Resultat och analys

I detta kapitel behandlas det insamlade material som framkom under sex intervjuer. Analysen grundar sig på det transkriberade materialet sett utifrån ett psykosocialt perspektiv och krav och kontroll modellen, och där resultaten i undersökningen kopplas till tidigare forskning. Kapitlet sammanfattar resultaten och lyfter fram förskollärarnas upplevelser av stressframkallande respektive stressförebyggande faktorer. Citaten som vi har med är för att illustrera förskol-lärarnas utsagor och underlagen för våra tolkningar och slutsatser. Kapitlet är uppdelat så att två frågeställningar behandlas var för sig, under var sin rubrik.

Förskollärarens upplevelser av stressframkallande faktorer

Upplevelse av otillräcklighet

De medverkande beskriver att de känner mest stress kring att de känner sig otillräckliga ibland. Vidare förklarar de att det är en svårighet att hinna se alla barnen och utmana de alla. Två av totalt sex förskollärare kände att denna anledning var en av de orsaker som gjorde att de ibland kunde ta med sig stressen hem. Hemma tänkte de på att de inte hann och såg alla barnen och denna stress var den svåraste att släppa. Dessa känslor hos förskollärarna relaterar vi till Erikssons (2004) teori, specifikt till fas 7 som förklarar att när människor är i ungefär 30-60 års ålder hamnar de i en fas där egenskaper som ansvar för och omhändertagande av andra människor utvecklas. Denna egenskap kan man se hos dessa förskollärare, som faktiskt var i det åldersspannet som Erikson (2004) här beskriver. Det kan bidra till förståelsen varför de två förskollärarna kände mer stress av att hinna se alla barnen. Även Gotvassli (2002) framhåller

28

att känsla av otillräcklighet att se alla barnen genererar ohälsosam stress för per sonalen i verksamheten.

Stora barngrupper och långa vistelsetider

Stress, framförallt. Stora barngrupper, belastning och väldigt mycket krav… Större barngrupper, mer att göra och personalen finns inte där. (Förskollärare 5)

Förskolläraren menade med citatet ovan att det ibland är svårt att se, nå och inkludera alla barnen på grund av de stora barngrupperna, detta tog flera förskollärare upp. Samma dilemma påtalar även Gunnar & Quevedo (2007). Det är negativt med stora barngrupper av flera skäl, och en fördel om man har en liten barngrupp. Fördelarna som en mindre barngrupp visar är ökad hälsa och välmående, men även tryggare utveckling hos barnen. Stora barngrupper gör kvaliteten i förskolan sämre, menar också Pramling Samuelsson (2015), och hon menar att barngruppers storlek, personaltätheten och antal förskollärare per barn är viktiga faktorer som spelar in på förskolans kvalitet.

Samtidigt som förskollärarna upplever att barngrupperna som väldigt stora påvisar Skolverket (2017) statistik att barngrupperna faktiskt minskar. Skolverket (2017) påvisar även att försko-lorna anställer mer personal nu än förut och år 2016 låg siffran barn per avdelning på 15,9. Skolverket betalar sedan år 2015 ut bidrag till kommunerna, för att de ska kunna minska barn-grupperna. Vår tolkning och förståelse av förskollärarnas utsagor – om upplevelser av stora barngrupper – jämfört med Skolverkets statistik, är att kraven kan ha varit mindre tidigare. Krav från ledningen och föräldrars krav samt läroplanens strävansmål. Förskollärare förr hade mindre krav på sig, vilket en förskollärare nämnde i intervjun. Då upplevdes inte barnantalet som ett så stort problem menade hen. Men med de ökade kraven och målen som verksamheten har och förskollärarna ska uppnå, så upplevs barngrupperna som för stora, med tanke på vad de ska kunna åstadkomma som förskollärare. Om förskolan skulle vara ett barnpassnings institut, hade kanske inte barnantalet spelat lika stor roll, men ledningens och föräldrarnas förväntningar på förskolans verksamhet är stora och det pedagogiska uppdraget är stärkt (Lpfö 98/16). Pramling (2015) anser att antalet barn som finns i barngruppen påverkar förskollärarens arbete.

29

En annan anledning som nämndes som stressande var att barnen stannar länge på förskolan. Att både barnen och förskollärarna börjar tidiga morgnar och går hem sent på dagen, långa dagar kan också vara stressande menade några förskollärare. En av de förskollärare som tog upp detta, menade även att stressen beror på vilka sorts familjer man har att göra med. Beroende på hur långa dagar föräldrarna arbetar, för det resulterar i hur länge deras barn vistas på förskolan. Detta är en sådan sak, som har förändrats över tid menade denne förskollärare. Några förskol-lärare tog inte upp detta som någonting som stressar dem, det kan bero på förskollärarnas olika personligheter och erfarenheter, även Karasek (1992) framhåller att vi som individer är och har olika möjligheter.

Stress vid övergångar och lite personal

En förskollärare sa att stress också handlar om vilka verktyg man får för att arbeta med sin barngrupp. Denna förskollärare menade att det blir ytterst viktigt vilka resurser och vilket stöd man får, ifall man har en ”tuffare” barngrupp. Dynamiken i barngruppen kan generera stress både hos förskollärarna och hos barnen menade denna förskollärare. De mest stressande tillfäl-lena är de olika övergångarna under dagen t.ex. från en aktivitet till en annan, betonades också. Vi frågade förskollärarna om det fanns någon specifik tid på dagen som var mer stressande än andra och nedan kommer deras svar:

Stressigt när man känner att barnen har möjlighet att sväva runt lite… (Förskollärare 3)

Lite då och då. Men eftermiddagarna, dem är tuffa för oss alla. Personal slutar ju och måste gå hem… ibland blir jag själv med tolv barn. (Förskollärare 5)

Morgon och kväll, det är lite personal och mycket barn… (Förskollärare 4)

Av förskollärare 5 och 4:s uttalanden ovan, tolkar vi det som att det är de heltidsanställda förskollärare som ofta stöter på dessa tillfällen vid morgon och eftermiddag Dessa förskollärare kände det betungande och stressande att de var lite personal vid dessa tidpunkter.

30

Ljudnivå

De flesta förskollärarna upplevde att ljudnivån är och kan vara stressande, men även att ljud-nivån skiljer sig mellan olika avdelningar beroende på barngruppens ålder. En förskol lärare beskrev att hen tyckte att en småbarnsavdelning inte hade hög ljudnivå som en storbarnsavdel-ning. En förskollärare upplevde inte alls att ljudnivån var stressande, utan hittade olika strate-gier för att inte ljudnivån skulle bli allt för hög. En av förskollärna delade med sig av a tt ljudnivån var alldeles för hög på hens avdelning vilket var en stressfaktor. Men mest påfres -tande var plötsliga ljud då det ofta innebär att barnen gör någonting ”förbjudet” vilket kan bli stressande när man är upptagen med något/någon annan. Vi frågade förskollärarna hur de upp-levde sin avdelnings ljudnivå och här är två uttalanden:

Den är hög, just nu arbetar vi faktiskt med tyst minut och tysta två minuter har vi också kört… (Förskollärare 5)

Den är ganska så hög, men nu har jag ju 2,5–4-års barn så då går det att prata med dem och påverka den... (Förskollärare 4)

Utifrån intervjuerna och de medverkandes svar kan man se människors så kallade ”individuella program” (Jeding m.fl. 1999), som innebär att alla människor är olika skapta, och har olika arv och erfarenheter, speglas i individers sätt att vara och i detta fall i hur man hanterar ljudnivån. Alla människor reagerar olika vid t.ex. ljudnivåer, vilket kan bero på vad man tidigare upplevt. Ljudnivån påverkar hälsan för förskollärarna och gör att även deras hörsel påverkas negativt, vilket Sjödin (2012) påvisat i sin avhandling. Han menar även menar att förskolläraryrket drabbas mest av alla yrkesgrupper, när de kommer till sämre hörsel och tinnitus. Stora barn-grupper gör att ljudnivån blir hög, och detta kan, som förskollärarna nämnde, göra en stressad. Ljudnivån kan också bero på avsaknad av möbler eller av högljudda leksaker, vilket visas i forskning (Nyholm, 2016) men det lyfts inte i intervjuerna. Här är det barngruppernas storlek som är den återkommande förklaringen till stress och inte mer omgivande faktorer.

Höga ljudnivåer framkallar även stress hos individerna, men framför allt ohälsa som vi visat i tidigare forskning, vilket vi ser oroväckande, eftersom att många av förskollärarna vi intervjuade menade att ljudnivån allt för ofta var för hög.

31

Brister i arbetslag och ledning

Två förskollärare delade med sig av upplevelser, de sa att om inte arbetslaget fungerar tillsam-mans, så orsakar det också stress. Eller ifall man känner att ens chef inte lyssnar på en och förstår ens situation bidrar det också till stress. De menade att en bra stämning på avdelningen och lyssnande cheferna, utgör en bra grund för en god arbetsmiljö. Även i läroplanen för förskolan (Lpfö 98/16) framhålls förskolechefens ansvar för förskolans kvalitet och särskilda ansvar för de olika mål som förskolan skall sträva efter att uppnå. En viktig del i grunden för detta är fungerande arbetslag och god arbetsmiljö.

Vad kan förebygga arbetsrelaterad stress

Detta avsnitt kommer att bearbeta och summera resultaten på frågeställning två som lyder enligt följande: Vad uppfattar förskollärarna kan minska den upplevda stressen? Detta avsnitt är be-tydligt kortare än föregående, då det förra i sig innehåller många av svaren på detta. Det vill säga det som anges stressframkallande i föregående avsnitt – som upplevelser av otillräcklighet, höga krav och bristande balans, stora barngrupper och långa vistelsetider – brister i arbetslag och ledning – anger också vad som behöver uppmärksammas för att förebygga stress.

Fungerande rutiner och kommunikation

En av förskollärarna berättade att det är viktigt att arbetslaget kan hjälpa varandra att förebygga stress genom att finnas för varandra t.ex. om en upplever en situation som stressande, att ge sin kollega möjlighet att gå ifrån och andas. Det påtalades ett par gånger att fungerande rutiner och kommunikation i arbetslaget är viktigt. En annan förskollärare gav en konkret situation där stress kan försvinna. När man ska ta på barnen i kapprummet, i stället för att ta ut alla barnen samtidigt ta ut en mindre grupp i taget för att förebygga stress. Detta kopplar vi till Hansén (2014) som påtalar hur viktig ens arbetsmiljö är för den enskildes välbefinnande och god arbetsmiljö ger en möjlighet att utföra sitt arbete på ett glädjande sätt.

32

Reflektion och medvetna strategier

En av förskollärarna berättade att hens strategi för att motverka stress var att reflektera över dagen under sin cykeltur hem. Samma förskollärare menar att det är viktigt med strategier så att det inte blir stressigt under dagen. Ett annat sätt att minska stressen är att dela barnen i mindre grupper vilket gör det lugnare, menade hen. För att hitta olika strategier krävs det er-farenheter och här spelar arbetserfarenheten roll. Desto längre man arbetat desto fler strategier bygger man upp. Vissa medverkande hade svårare att släppa stressen efter en arbetsdag och det kan bero på avsaknad av längre arbetserfarenhet, då det enligt en förskollärare krävs några år för att bygga upp strategier för att lägga undan en arbetsdag efter arbetstid. Detta styrks av Jeding m.fl. (1999) tankar om det individuella programmet och att det spelar in. Individers personligheter gör också att vissa individer lättare hittar strategier för att förebygga stress, och andra har svårare att hitta dessa strategier.

Genomtänkt organisation och personalförstärkning

Vi frågade förskollärarna vad de skulle vilja förändra på deras arbetsplatser, om de fick välja helt och hållet för att förebygga stress. Här är några av deras svar.

Mindre barn, färre barn och inte mer personal… (Förskollärare 2)

Inte så många avdelningar, inte så många barn i barngrupperna, jag tror ju mer på idén att få ner barnantalet än att sätta in mer folk… (Förskollärare 4)

Mer personal, mindre barn… (Förskollärare 6)

Med mindre barn menar förskollärarna färre barn. Vi tolkar citaten ovan som att för att för-skollärarna skulle känna kontroll och balans i sitt arbete, skulle de krävas antingen färre barn eller mer personal. Behovet av balans mellan krav och kontroll har framkommit tydligt i vår studie, och den styrker tydligt Karaseks (1992) teori om krav och kontroll. Det blir där med viktigt att förskollärarna känner balans mellan de krav som de har på sig samt kontroll till att kunna uppnå dessa krav annars blir det en obalans. Förskollärarna förklarade att de kände en obalans på arbetet på grund av för många barn i verksamheten och att de kände hög press att nå

33

upp till olika krav och att detta bidrar till att obalansen fortsätter. Detta i sin tur ger negativ riktning och kan påverka hälsan och ge psykisk ohälsa.

34

Sammanfattande analys

Om man ser intervjuerna utifrån krav- och kontrollmodellen syns det att förskollärarna ger uttryck för att behöva en viss kontroll på arbetsplatsen för att känna att de har möjlighet att uppnå olika krav som ställs på dem. En balans mellan krav och kontroll behövs både på arbets-platsen men även i privatlivet och detta sägs upprepande i intervjuerna att detta skapar välmåen-de hos förskollärarna. Några av förskollärarna tog upp att när välmåen-det råvälmåen-der personalbrist i samband med stora barngrupper samtidigt som man har olika krav som bör uppnås känner förskollärna att de inte hinner med att både se barnen, utmana de samt arbeta utefter läroplanen (Lpfö 98/10) Detta gjorde att de kände sig otillräckliga. När vi ser det utefter krav- och kontrollmodellen, att det som förskollärarna ger uttryck efter är att de behöver ha en balans i sitt arbetsliv för att orka uppnå krav men samtidigt känna att de har kontroll över sin yrkesroll.

Med hjälp av det psykosociala perspektivet får vi syn på att individer klarar av olika mängder stress beroende på alltifrån personligheter till olika erfarenheter i livet. Detta kunde vi se när vi intervjuade förskollärarna angående ljudnivån. Vissa av förskollärarna upplevde ljudnivån som jättestressande och andra märkte knappt av den. Detta uppvisar individers individuella program som Jeding (1999) styrker. Att ljudnivån är en stressande faktor som skapar obalans och kan generera negativ stress styrks av Sjödin (2012) och Hasson m. fl. (2013).

Sammantaget blir det uppenbart att förskollärarna tål olika mängder stress och att olika saker stressar dem. Inte minst för att alla individer är olika men även då förskollärarna har olika stra-tegier för att förebygga stress och klara av krav i sitt arbete. Detta framkom när förskollärarna fick berätta om hur de förebygger stress, då dök olika strategier och system upp. Därmed tolkade vi detta som att förskollärarna menar att de behöver känna balans mellan krav och kont-roll för att undvika negativ stress, vilket också framhålls av Karasek (1992). Det framhålls även att barngruppernas storlek som Pramling (2015) lyfter fram spelar stor roll på för skollärarnas trivsel och prestation samt av Gotvassli (2002) som även menar att stora barngrupper ger tyngre arbetsbelastning och leder till en obalans. Detta kunde vi se genom att förskollärarnas utsagor stämde överens.

35

Slutsats och diskussion

I detta kapitel kommer diskussion av studien synliggöras och några kritiska reflektioner över resultat och metod för studien kommer att belysas. I de tidigare kapitel har vi illustrerat de empiriska resultaten i perspektiv av tidigare forskning och valda teoretiska perspektiv och be-grepp. Här ges en kortfattad avslutande kommentar.

Resultatdiskussion

Första frågeställningen handlar om vad förskollärarna upplever för stressfaktorer i sitt arbete och på sin arbetsplats. Det framkom att de främsta stressmomentet handlade om barngruppens storlek och höga ljudnivåer. Enligt Sjödin (2012) så ökar höga ljudnivåer risken för att få försämrad hörsel och som många av förskollärarna menade var vanligt inom yrket. Vidare menar Sjödin (2012) att förskollärare löper större risk att få försämrad hörsel och tinnitus vilket vi ser som en hälsorisk, detta blir en konsekvens av stora barngrupper. Detta tyder på att barngruppens storlek spelar roll i en individualiserad pedagogiskt förstärkt förskola då storleken medför bland annat sämre hörsel.

Nästa frågeställning handlar om vad som kan förebygga stress hos förskollärarna samt motverka stress. Vårt resultat visar att det går att förebygga höga ljudnivåer för att minska stressen. Att ha olika strategier som kan förhindra negativ stress. Nyholm (2016) menar att höga ljudnivåer går att förminska genom att inte ha leksaker som ger av ljud, ha möbler och mattor som fångar upp ljud samt ha bullerplattor. En annan förebyggande åtgärd som förskollärarna var överens om handlade om god kommunikation på arbetsplats. Detta skapar bra klimat och av förskollärarnas utsagor kunde vi dra slutsatsen om att dålig kommunikation genererar konsekvenser för förskolans kvalité och förskollärarnas hälsa. Utsagorna styrker också Vingårds sammanfattning (2015), om att välbefinnande grundar sig mycket i god kommunikation mellan kollegor och chefer på arbetsplatsen. Brist på kommunikation kan leda

36

till försämrad hälsa då sociala relationer är viktiga för individers välbefinnande. De sex förskollärarna tog upp att god kommunikation sinsemellan kollegorna också måste fungera för att verksamheten ska gynna barnen för att skapa en bra kvalitativ förskola.

En annan förebyggande och stressminskande faktorer är att ha en bra arbetsmiljö, god ledning och välfungerande arbetslag. Vikten av att ta vara på sin fritid och sin kropp efter arbetstiden kom också fram i vårt resultat. Några förskollärare gav tips om att man kan bli kvitt sin stress genom att cykla, motionera och göra roliga saker efter arbetstid. Även Perski (2012) betonar vikten av aktiviteter och fritid efter arbetstid och att det är viktig för individers välmående. Detta blir också vår slutsats. Förskollärarna delade med sig av att en anledning till sjukskrivningar kan vara att individer ofta tar med sig arbetet hem. Vår slutsats blir att individer som tar med sig arbetet hem löper större risk för utbrändhet och sjukskrivning, detta menar även Jürisoo (2001) som även menar att individer tar med sig arbetet hem på grund av stor arbetsbelastning. Sammantaget blir det viktigt att man känner sig själv och sin kropp så man vet när man inte mår bra.

Tanken med studien var att ta reda på bakgrunden av de kraftigt ökade sjukskrivningstalen av förskollärare på grund av psykisk ohälsa, utforska och lyssna till förskollärarnas egna erfaren-heter och ta del av hur förskollärarna upplever sin arbetsmiljö och vad som framkallar och förminskar och stress i yrket och på arbetsplatsen. Vi finner alltså stora likheter mellan våra resultat och tidigare studier. En punkt vi vill lyfta som viktig att uppmärksamma är att samtliga intervjuade lyfter fram barngruppernas storlek, som viktig/viktigaste faktor bakom vad som framkallar stress. Den överskuggar allt annat. Men vad finns bakom detta? Statistik, på över-gripande nivå, påvisar att barngrupperna faktiskt minskar (Skolverket, 2017). Att barngrup-perna minskar var de ingen av de medverkande som upplevde, däremot upplevde allihop att kraven bara ökar. Detta kan och behöver problematiseras vidare. De intervjuade förskollärarna framhåller ökade krav, tillsammans med storleken på barngrupperna, som det mest stressfram-kallande. Vi vill också särskilt lyfta fram att de intervjuade uttrycker upplevelser av otillräck-lighet i sitt yrke, något som påverkar hälsa och välbefinnande. Det kan bli svårt att känna sig nöjd som förskollärare med sin professionalitet. Detta ser vi sammantaget som en konsekvens av höga och förändrade krav, personalbrist, stora barngrupper och bristande resurser till förskolan.