Webbaserad enkät om viltforskningen finansierad av Naturvårdsverket

(1)

ANNICA FORSBERG, PER SJÖGREN-GULVE & ANDERS LUNDVALL

RAPPORT 6831 • MAJ 2018

viltforskningen finansierad av

Naturvårdsverket 2004–2014

(2)

(3)

NATURVÅRDSVERKET

Naturvårdsverket 2004–2014

Annica Forsberg, Per Sjögren-Gulve & Anders Lundvall

(4)

Naturvårdsverket

Tel: 010-698 10 00, fax: 010-698 16 00 E-post: registrator@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm

Internet: www.naturvardsverket.se ISBN 978-91-620-6831-8

ISSN 0282-7298 © Naturvårdsverket 2018 Tryck: Arkitektkopia AB, Bromma 2018

Fotografer omslagsfoton: Rovdjurscentet De 5 Stora (stora fotot),

Per Sjögren Gulve (rådjur) och Annica Forsberg (lodjursspår). Publiceras med fotografernas medgivande.

(5)

Förord

Naturvårdsverket genomför 2017–2018 under ledning av forskningssekrete-raren Per Sjögren-Gulve en utvärdering av viltforskningen som finansierats med medel ur Viltvårdsfonden åren 2003–2014. Utvärderingen består av tre delar: (1) en bibliometrisk analys av hur mycket som forskningen under perioden senare har citerats, (2) en webbaserad enkätundersökning om vilt-forskningen och dess relevans bland intressenter som deltar i eller på annat sätt berörs av viltförvaltningen i Sverige, och (3) en summerande utvärdering under 2018 av en internationell vetenskaplig expertpanel.

Den här rapporten redovisar resultaten från den webbaserade enkät-undersökningen, som genomfördes 23 maj till 30 juni 2017 av Per Sjögren-Gulve. Rapporten har skrivits av Annica Forsberg (Forsberg Natur & Kommunikation AB) tillsammans med Per Sjögren-Gulve och Anders Lundvall (Naturvårdsverket). Författarna ansvarar själva för rapportens innehåll, som inte kan åberopas som Naturvårdsverkets ståndpunkt.

Naturvårdsverket tackar alla de som besvarat enkäten och på så sätt givit värdefulla svar och synpunkter på viltforskningen och hur den kommu-nicerats 2004–2014.

Stockholm 9 maj 2018

Maria Hörnell Willebrand, Chef, Viltanalysenheten

(6)

Innehåll

FÖRORD 3

SUMMARY 5

INLEDNING 7

RESULTAT 9

DISKUSSION OCH SLUTSATSER 47

Svaren generellt 47

Koppling forskning och förvaltning, forskningsresultatens

användbarhet i förvaltningen 49

Forskningsadministration på Naturvårdsverket 50

Kunskapssammanställning, kommunikation, information, spridning 50 Behov som inte tillgodosetts inom forskningen och som efterlyses 51

Slutsatser och implikationer 52

KÄLLFÖRTECKNING 53

BILAGA 1. DEN WEBBASERADE ENKÄTEN SOM KUNDE BESVARAS

(7)

Summary

As a part of the evaluation of the wildlife research funded 2004–2014 by the Swedish Environmental Protection Agency (SEPA) using the Swedish Wildlife Management Fund, a web-based survey was carried out in 2017. Its purpose was to examine to what extent this research yielded relevant results and knowledge for sustainable wildlife management in Sweden, if it was dissem-inated and communicated in good ways, and if any important aspects were missing.

The questionnaire included 14 questions and invitations to fill it out were emailed to 775 persons with interest/roles in wildlife management, for exam-ple, delegates of regional wildlife management advisory councils, employees at government agencies, municipalities and county administrative boards, researchers and other university employees, persons affiliated with hunters’ associations, conservation organisations, reindeer husbandry, mountain farm-ing, or in other ways interested in wildlife. A total of 396 respondents ful-filled the complete survey; an additional 50 either began or ful-filled out part(s) of the questionnaire. Differences between respondent groups – derived from their responses in the survey’s first question “In what role do you work / are you primarily involved with wildlife management?” – were analysed using non-parametric statistical tests.

Of the respondents who had an opinion, the majority (51%) thought that the wildlife research during 2004–2014 had contributed useful knowledge for sustainable wildlife management at national, regional and local scales in Sweden. Many (27%) also specified needs for more research – foremost, socioeconomic and other social science investigations regarding wildlife issues, and research on multispecies management, large carnivores and pre-vention of wildlife damages were mentioned. Also, many emphasized that the accessibility and dissemination of the research results need to be improved, and that the research needs to be more useful for the wildlife management. Most respondents thought that multidisciplinary research has not been funded to the extent necessary. This opinion was particularly strong among respondents with affiliation to reindeer husbandry, with primary interest in forestry and agriculture, and with affiliation to wildlife management advisory councils. The majority of respondents across all groups thought that reviews of already existing scientific knowledge about wildlife biology and manage-ment have not been produced to the extent needed. Of the respondents who had an opinion, most thought that Nordic research collaboration has con-tributed added value to developing knowledge for sustainable wildlife man-agement. More collaboration with Finland, Norway and Russia was viewed as important. Respondents whose primary interest was reindeer husbandry or agriculture did not share these collaboration views.

The survey also showed that most of the respondents (52%) used a normal Google search on the internet to seek out knowledge derived from wildlife research, 47% of them used the SEPA’s website, and 43% ask

(8)

colleagues within their own organisation for such information. Of the respondents who had an opinion, most thought that the SEPA had not succeeded in its communication of wildlife research results to key actors in the Swedish wildlife management; only 16% thought the SEPA had done a good job in this respect. All this indicates that it is important that the SEPA invests more in its dissemination and communication of research findings to people involved or otherwise interested in wildlife management in Sweden and Scandinavia.

(9)

Inledning

Som en del av utvärderingen av den viltforskning som Naturvårdsverket finansierat via Viltvårdsfonden under perioden 2003–2014 genomfördes en enkätundersökning om forskningens relevans för viltförvaltningen. Syftet med undersökningen är att Naturvårdsverket ska få en bild av i vilken grad som den finansierade forskningen gett relevant kunskap till stöd för en håll-bar förvaltning av vilt i Sverige, om den kommunicerats på bra sätt, samt vad som eventuellt saknas.

Enkäten var webbaserad och riktades till viltförvaltare inom myndighe-ter på olika förvaltningsnivåer, till ledamömyndighe-ter i viltförvaltningsdelegationer, till forskare och till andra berörda aktörer. Enkäten besvarades anonymt. En lista över de projekt som finansierades av Naturvårdsverkets viltforsknings-medel åren 2004–2014 följde med enkäten som ett komplement för att lätt-are kunna se vilka forskningsprojekt som finansierats under perioden och besvara frågorna.

Undersökningen utfördes genom att inbjudningar till enkäten skickades ut till 775 personer. Bland dessa fanns ledamöter i viltförvaltningsdelegatio-ner (468), myndighets- eller kommunanställda (84), forskare och universi-tetsanställda (75), jaktintresserade och medlemmar i jägareförbunden (71), naturvårds- och rovdjursintresserade inklusive djurparker (35) och personer med anknytning till LRF, lantbruk och skogsbruk (27) samt rennäring och

fäbodbruk (15). Av dessa slutförde 396 respondenter1_{(51,1%) hela enkäten}

och 50 personer påbörjade och fyllde i mer eller mindre stora delar av den; totalt 57,6% av de som fått inbjudan. Antalet svarande respondenter per fråga ligger därför i intervallet 396–431.

På flera av frågorna hade respondenterna möjlighet att uppge mer än ett svarsalternativ. Summan av den procentuella fördelningen av svaren som visas för dessa frågor kan därmed överstiga 100 %. Ett antal synpunkter som inkommit som svar på enkätens fritextfrågor handlade om andra områden än viltforskning, t ex viltförvaltning, helt andra områden eller kommentarer vars innehåll inte kunnat uttolkas. Dessa synpunkter kommer att omhändertas av Naturvårdsverket så långt det är möjligt, men redovisas ej i denna rapport eftersom enkäten gällde viltforskning.

Enkäten, utskicket och påminnelseproceduren, utformades med verktyget

Survey Generator®_{. Enkäten innehöll 14 frågor. En av dem (nr 12) var}

annor-lunda för respondenterna som i enkätens fråga 1 kryssat i att de besvarade enkäten som forskare. Övriga 13 frågor var samma för alla respondenter. Enkätens upplägg och frågor framgår av bilaga 1.

Inbjudan till enkäten skickades ut med början den 23 maj 2017. Totalt 19 kompletterande inbjudningar skedde sedan på förekommen anledning, t ex. på persons egen begäran eller vid autosvar om inaktuell e-postadress,

(10)

t.o.m. 8 juni. Enkäten var öppen att besvara, samt för att komplettera eller redigera sina svar i, t.o.m. den 30 juni. Sex påminnelser om enkäten skicka-des ut, dels till de som ännu inte påbörjat att besvara enkäten, dels till de som vid det givna datumet inte hade slutfört enkäten.

Enkätens fråga 1 löd ” I vilken roll arbetar eller berörs du främst av vilt eller viltförvaltning?”. I denna fråga kunde respondenterna endast välja ett av de 17 svarsalternativ som listades. Svarsfördelningen framgår av Tabell 1. För övriga frågor, förutom den fråga som ställdes enbart till forskarna, har vi dels analyserat alla svaren tillsammans per fråga, dels analyserat om de olika respondentgruppernas svar skilde sig betydligt från varandra och då främst i frågorna med kryssvar. Skillnad i val av svarsalternativ mellan respondent-grupper analyserades statistiskt med Kruskal-Wallis test eller Fisher’s exact test (Sokal & Rohlf 1995).

Tabell 1. Procentuell svarsfördelning på fråga 1. ”I vilken roll arbetar eller berörs du främst av vilt eller viltförvaltning? (Du kan välja endast ett svarsalternativ. Välj det som passar bäst.)”

Antal Procent

Som jaktintresserad 7 2%

Som jägare / medlem i jägarorganisation 77 18%

Som naturvårdsintresserad 10 2%

Som medlem i naturvårdsorganisation 19 4%

I organisation inom rennäringen 7 2%

Som aktiv i turist- eller friluftsnäringen eller -organisation 8 2%

Som person med skogsbruk som huvudintresse 29 7%

Som person med jordbruk som huvudintresse 17 4%

Främst som ledamot eller suppleant i viltförvaltningsdelegation 72 17%

Som politiker på kommun- eller länsnivå 25 6%

Som politiker på nationell nivå 1 0%

Som anställd på nationell myndighet 30 7%

Som anställd på länsstyrelse 47 11%

Som anställd i kommun 2 0%

Som forskare vid universitet/högskola eller forskningsinstitut 40 9%

Som anställd vid universitet eller forskningsinstitut men inte som forskare 6 1%

Som annat än ovanstående 34 8%

Total 431 100%

I följande redovisning av enkätresultaten behandlas först svaren per enskild fråga, då fördelningen av de fem vanligaste svaren presenteras i fallande ordning tillsammans med fördelningen av förekommande fritextsvar. Fördelningen i sin helhet mellan svarsalternativen per fråga återges även i tabellform, utom för fråga 14 där endast fritextsvar kunde ges, och vi redo-gör för dem bland annat per respondentgrupp (Tabell 1). Sedan följer ett diskussionskapitel som avslutas med några slutsatser från enkätmaterialet.

(11)

Resultat

Fråga 2.

Vilka är de huvudsakliga viltfrågorna som du berörs av? (Du kan välja fler än ett alternativ.)

Svarsfördelningen i sin helhet för frågan återges i Tabell 2. De fem vanligaste viltfrågorna som enkätens respondenter bedömde sig beröras av var i f allande ordning: 276 personer angav älg/hjortdjur (65% av svaren), 268 angav förvaltningsplaner (63 %), 250 svarade rovdjur (59%), likaså viltskador/ viltskadeförebyggande åtgärder (59%) och 230 respondenter angav viltinven-teringar (54%).

Respondenterna hade också möjlighet att uppge om de huvudsakliga viltfrågorna de berördes av var något annat än de svarsalternativ som fanns i enkäten. Sammanlagt 41 sådana svar inkom enligt följande fördelning i fallande ordning (antal svar):

Viltolyckor (6), bevarande av biologisk mångfald (4), illegal jakt (3), klövviltskador på skog och jordbruk (3), viltförvaltningsdelegation (2), socioekonomiska och samhällsvetenskapliga analyser av vilt/rovdjur (2), övergripande om förvaltning (2), säl och säljakt (2), vilt, människa, jakt och samhälle (2), information och kunskap (2), skarvförvaltning (1), fiske (1), zoonoser (1), fäbodbruk (1), äganderätten (1), rennäring (1), forskning som berör vilt (1), ett större samarbete med bevarandeorganisationer (1), förvalt-ning och planering av infrastruktur (1), skyddsjakter (1), jämkförvalt-ning av mot-stående intressen (1), födoval (1) samt deltagande i rovdjursförvaltning (1).

(12)

Tabell 2. Procentuell svarsfördelning på fråga 2. ”V

ilka är de huvudsakliga viltfrågorna som du berörs av? (Du kan välja fler än ett alternativ

.)”

Svarsalternativ: Total Som jaktintresserad Som jägare / medlem i

jägarorganisation Som naturvårdsintresserad Som medlem i naturvårdsorganisation I organisation inom rennäringen Som aktiv i turist- eller frilufts-

näringen eller -organisation Som person med skogsbruk

som huvudintresse Som person med jordbruk som

huvudintresse Främst som ledamot

eller suppleant i viltförvaltningsdelegation Som politiker på kommun-

eller länsnivå Som anställd på nationell

myndighet Som anställd på länsstyrelse Som anställd i kommun Som forskare vid universitet/ högskola eller forskningsinstitut

Som anställd vid universitet eller forskningsinstitut men inte som forskare

Viltinventeringar 54% 43% 68% 30% 37% 71% 63% 50% 13% 60% 30% 43% 70% 0% 53% 80% 55% Förvaltningsplaner 63% 29% 73% 40% 63% 71% 75% 68% 44% 78% 57% 40% 79% 50% 45% 20% 61% Juridik 30% 0% 32% 10% 42% 29% 0% 14% 13% 22% 17% 53% 60% 0% 10% 0% 52% Vägledning, rådgivning 33% 14% 39% 30% 32% 14% 0% 21% 6% 13% 9% 50% 66% 50% 38% 40% 52% Älg, hjortdjur 65% 57% 87% 50% 21% 57% 63% 86% 69% 71% 57% 50% 72% 50% 50% 0% 55%

Rovdjur (inkl. rovfåglar)

59% 14% 49% 40% 74% 100% 63% 36% 63% 76% 61% 50% 72% 0% 50% 60% 58% Vildsvin 45% 0% 56% 30% 26% 0% 50% 54% 69% 49% 48% 30% 57% 100% 28% 20% 48% Storfåglar 25% 0% 17% 20% 16% 0% 38% 0% 31% 21% 22% 17% 68% 50% 25% 20% 30% Småvilt, fåglar 24% 14% 40% 40% 26% 14% 13% 11% 13% 17% 17% 10% 30% 0% 23% 20% 30% Övrigt vilt 19% 0% 32% 0% 16% 0% 0% 7% 13% 10% 9% 17% 32% 50% 25% 20% 27%

Samförvaltning av flera viltarter

40% 0% 49% 20% 32% 14% 25% 39% 6% 39% 17% 23% 55% 50% 58% 20% 55%

Att främja jaktligt resursutnyttjande

25% 0% 48% 20% 5% 14% 13% 32% 0% 17% 17% 17% 26% 0% 25% 0% 39% Invasiva arter 17% 0% 17% 30% 21% 0% 13% 0% 6% 19% 9% 17% 23% 0% 20% 20% 30% Viltskador , viltskadefö -rebyggande åtgärder 59% 14% 57% 40% 42% 43% 38% 82% 81% 58% 48% 47% 79% 100% 48% 80% 73%

Viltfrågor kopplade till friluftsliv eller turism

20% 29% 13% 20% 37% 0% 63% 25% 13% 25% 22% 10% 21% 0% 15% 0% 30% Kunskaps -kommunikation, kun skaps ut veckling 35% 0% 35% 30% 37% 29% 38% 18% 13% 31% 35% 33% 47% 0% 53% 60% 45%

Annat än det ovan

-stående, nämligen: 9% 0% 6% 0% 21% 0% 0% 4% 13% 8% 4% 13% 9% 0% 20% 0% Vet ej 1% 0% 0% 10% 0% 0% 0% 4% 0% 0% 4% 0% 0% 0% 0% 0% Procent 624% 214% 719% 460% 547% 457% 550% 550% 463% 613% 483% 520% 866% 500% 583% 460% 755% Antal 425 7 77 10 19 7 8 28 16 72 23 30 47 2 40 5

(13)

Fråga 3.

När du söker kunskap från viltforskning, hur gör du då? (Flera av svars alternativen kan väljas.)

Svarsfördelningen i sin helhet för frågan återges i Tabell 3. Av de 422 svar som erhölls så var de fem vanligaste kanalerna för att söka kunskap från viltforskningen för alla respondentgrupper: 219 respondenter angav vanliga Google på internet (52% av svaren), 198 angav Naturvårdsverkets hemsida (47%), 181 frågar kollegor inom sin organisation (43%), 148 frågar någon (annan) länsstyrelse (35%) och 143 respondenter angav att man deltar i Viltforskningsdagarna eller andra konferenser eller workshops om viltförvalt-ning och -forskviltförvalt-ning (34%).

Respondenterna hade också möjlighet att uppge om de sökte kunskap på andra webbplatser och i så fall vilka. Följande 43 svar i fallande ordning (antal svar) gällande detta inkom:

Web of science, www.wokinfo.com (8), Sveriges Lantbruksuniversitet, www.slu.se (7), Svenska Jägareförbundet, www.jagareforbundet.se (5), Viltskadecenter, www.slu.se/viltskadecenter; www.viltskadecenter.se (4), Länsstyrelserna, www.lansstyrelsen.se (3), Skandulv, www.slu.se/skandulv (1), Artdatabanken, www.artdatabanken.se (1), www.elsevier.com (1), www. wiley.com (1), www.environmentalevidence.org (1), Pubmed, www.ncbi.nlm. nih.gov/pubmed/ (1), Scopus, www.elsevier.com/solutions/scopus (1), norska motsvarigheter osv. (1), lagstiftning (1), Föreningen Sveriges Fäbodbrukare, www.fabod.nu (1), Får uppslag att söka via Jaktjournalen, www.jakt-journalen.se och Svensk Jakts nyhetsrapportering, www.svenskjakt.se (1), Skogforsk, www.skogsforsk.se (1), www.viltolycka.se (1), genom Skogsbolag (1), Naturskyddsföreningen, www.naturskyddsforeningen.se (1) samt hos andra europeiska myndigheter och intresseorganisationer (1).

Respondenterna som var anställda (inklusive forskare) vid universitet och forskningsinstitut använder Google Scholar eller motsvarande betydligt mer (78%) än de andra respondentgrupperna. Flera grupper söker ofta kunskap inom sin egen organisation. Länsstyrelseanställda syntes oftare kontakta forskare än vad anställda på nationell(a) myndighet(er) gjorde (Fisher’s exact test; p = 0,0046). Anställda på länsstyrelser (51%) och forskare (45%) deltog i något högre omfattning vid Viltforskningsdagarna än vad övriga grupper gjorde. Respondenter som är eller har varit ledamot i en viltförvaltnings-delegation, som är verksamma i organisation inom rennäringen, turist- eller friluftsliv, naturvårdsintresserade, politiker på kommun- eller länsnivå, och länsstyrelseanställda själva, angav i högre utsträckning än de andra respon-dentgrupperna att man frågar någon (annan) länsstyrelse.

Skillnader i svar som noterades här mellan respondentgrupperna var statistiskt säkerställda (Kruskal-Wallis test, H = 20,85; p = 0,0003).

(14)

Tabell 3. Procentuell svarsfördelning på fråga 3. ”När du söker kunskap från viltforskning, hur gör du då? (Flera av svarsaltern

ativen kan väljas.)”

Svarsalternativ: Total Som jaktintresserad Som jägare / medlem

i jägarorganisation Som naturvårdsintresserad Som medlem i naturvårds-

organisation I organisation inom rennäringen Som aktiv i turist- eller friluftsnäringen eller -organisation

Som person med skogsbruk som huvudintresse Som person med jordbruk

som huvudintresse Främst som ledamot eller suppleant i viltförvaltnings- delegation Som politiker på kommun-

eller länsnivå Som anställd på nationell

myndighet Som anställd på länsstyrelse Som anställd i kommun Som forskare vid universitet/ högskola eller forskningsinstitut

Som anställd vid universitet eller forskningsinstitut men inte som forskare Som annat än nedan nämnda

Jag använder vanliga Google på internet

52% 43% 55% 40% 56% 71% 88% 61% 33% 51% 43% 47% 62% 50% 38% 20% 61%

Jag söker med Google Scholar eller annat litteratursökningsprogram på internet

15% 14% 4% 20% 11% 0% 38% 0% 7% 4% 9% 17% 15% 0% 78% 60% 6%

Jag söker den på Naturvårdsverkets hemsida

47% 57% 53% 70% 78% 43% 63% 29% 7% 50% 35% 60% 64% 50% 25% 20% 36%

Jag söker den på forskarnas eller projektens hemsidor

33% 0% 30% 60% 61% 29% 25% 32% 13% 24% 22% 30% 49% 50% 40% 40% 33%

Jag söker i det material och de publikationer som finns på min arbetsplats

23% 0% 26% 20% 11% 14% 0% 18% 7% 21% 9% 33% 28% 0% 43% 40% 24%

Jag söker på andra webbplatser (ange gärna vilka:)

10% 14% 8% 0% 22% 0% 13% 7% 13% 4% 9% 17% 9% 0% 23% 0% 9%

Jag kontaktar forskare

32% 0% 25% 40% 39% 14% 38% 18% 20% 17% 4% 30% 55% 100% 65% 60% 48%

Jag frågar kollegor inom min organisation

43% 14% 48% 10% 44% 43% 38% 36% 60% 24% 22% 53% 62% 50% 50% 40% 55%

Jag frågar kollegor inom flera organisationer

33% 14% 26% 50% 28% 14% 50% 21% 33% 25% 26% 37% 53% 100% 50% 40% 30%

Jag söker i skandinaviska viltöver

vaknings

-databas(er) som finns

13% 0% 16% 10% 17% 29% 13% 21% 13% 11% 0% 7% 17% 0% 13% 0% 18%

Jag hittar information på Facebook eller andra sociala medier

4% 0% 9% 0% 0% 0% 13% 4% 20% 6% 4% 0% 0% 0% 3% 0% 0%

Jag frågar någon (annan) länsstyrelse

35% 0% 21% 50% 39% 43% 63% 29% 27% 44% 57% 27% 64% 0% 15% 20% 24%

Jag ringer eller mejlar Naturvårdsverket

16% 0% 8% 0% 17% 29% 13% 14% 0% 8% 9% 17% 60% 0% 18% 0% 12%

Jag kontaktar en jägarorganisation

27% 43% 44% 0% 6% 29% 25% 21% 27% 35% 30% 27% 19% 0% 20% 0% 15% Jag deltar i V

iltforskningsdagarna eller andra

konferenser eller workshops om viltförvalt

-ning och -forsk-ning

34% 0% 34% 10% 22% 29% 38% 29% 27% 33% 26% 37% 51% 50% 45% 20% 30%

Jag söker inte sådan information eller kunskap. Jag har eller får ändå den info och kunskap som jag behöver

. 7% 14% 5% 0% 11% 14% 0% 4% 20% 10% 4% 7% 2% 0% 3% 0% 18% Vet ej 1% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 4% 0% 0% 0% 0% 2% 0% 0% 0% 3% Procent 426% 214% 410% 380% 461% 400% 513% 346% 327% 367% 309% 443% 611% 450% 525% 360% 424% Antal 422 7 77 10 18 7 8 28 15 72 23 30 47 2 40 5 33

(15)

Fråga 4.

Syftet med forskningen som finansieras via Naturvårdsverkets medel ur Viltvårdsfonden är att utveckla vetenskapligt baserad kunskap för en hållbar viltförvaltning på nationell, regional och lokal nivå. Tycker du att det syftet med forskningen uppnåtts under perioden 2004–2014? (Välj det svarsalter nativ som passar bäst.)

Svarsfördelningen i sin helhet för frågan återges i Tabell 4. Bland de 417 respondenter som svarade på fråga 4 så var det vanligaste svaret att man inte vet om man tycker att syftet med forskningen uppnåtts; 129 respondenter svarade detta (31% av svaren). Därefter var det 113 respondenter som sva-rade ”Ja, men följande kunskapsbehov hade behövt mer forskning” (27%) där 130 synpunkter om kunskapsbehov som hade behövt mer forskning framkom (antal svar):

Socioekonomiska och samhällsvetenskapliga analyser av vilt/rovdjur (21), samförvaltning, flerartsförvaltning (13), rovdjur (12), skadeförebyggande arbete, viltskador (10), rovdjur och viltskador i renskötselområdet (7), klöv-vilt (6), vildsvin (5), inventering (5), klöv-viltstammarnas påverkan på biologisk mångfald (5), kommunikation och lokal förankring (5), småvilt, fältvilt (4), sjö- och havsfågel (3), klövvilt och skogsskador (3), generellt om förvaltning (3), koppling mellan forskning och förvaltning (3), klimatförändringarnas effekter (3), attityder (2), konkurrens mellan klövvilt (2), utfodring av vilt (2), jaktens påverkan (2), interaktion mellan viltstammar (2), viltforskning utifrån förutsättningarna i södra Sverige (2), sälförvaltning (2), viltet som matresurs (1), IT-verktyg i förvaltningen (1), bevarandegenetik (1), arters spridning och vad som påverkar den (1), gåsförvaltning (1), EU-lagstiftning (1), tvärvetenskap (1) samt ekologi och biologi (1).

På tredje plats kom svarsalternativet ”Ja, jag tycker det syftet har uppfyllts” som 100 respondenter (24%) svarade. Detta följdes av de 58 respondenter (14%) som svarade ”Nej. Följande forskning eller annat kunskapsframtagande saknades där 67 förslag framfördes (antal svar):

Klövvilt och skogsskador (8), samförvaltning, flerartsförvaltning (7), socioekonomisk och samhällsvetenskaplig analys av vilt/rovdjur (6), skade-förebyggande arbete, viltskador (5), rovdjur (5), klövvilt (3), säl och skarv (3), genetiska aspekter (3), viltet som resurs (3), koppling mellan forskning och förvaltning (2), kungsörn (2), invasiva arter (2), utvärdering av förvalt-ningsåtgärder (2), ekonomiska konsekvenser skogsskador (2), tillgänglig-görande och spridning av forskningsresultat (1), skyddsjakt efter varg på barmark (1), för lite forskning på ej jaktbart vilt (1), viltets utbredning och behov av mat/foder (1), mer forskning med tillämpad populationsdynamisk inriktning (1), hållbarhetsaspekter på jakt och viltförvaltning (1), biologiska, etiska och djurskyddsaspekter (1), fragmentering (1), effekter av global upp-värmning (1), storfåglar (1), ny loinventeringsmodell (1), för stort fokus på jaktperspektivet (1), koppling mellan rovdjur och älgens betesskador (1), och mer oberoende forskning (1).

(16)

På femte plats kom svaret ”Nej, inte på något sätt” som 17 respondenter (4%) uppgav med följande motiveringar:

En svarande bedömde att pengar från viltvårdsfonden används på ett felaktigt sätt. En svarande tyckte att perspektivet oftast präglas av Naturvårdsverket och att jaktperspektivet blir underordnat och en annan bedömde att det är mer fokus på vetenskaplig kvalitet än användarbarheten för förvaltningen. Någon saknade finansierade projekt gällande brunbjörn och betonade att det behövs mer forskning om hur populationen ser ut och utvecklas, främst i södra Hälsingland. En annan person ansåg att konsekven-serna av rovdjurens inverkan på landsbygdsbefolkningen belyses alldeles för dåligt. En annan synpunkt handlade om att forskningen är bra, men att rap-portering och redovisning av kunskap är undermålig och att svarsalternativen i enkäten tyvärr passar dåligt. En annan svarande menade att det fokuseras på fel saker.

Respondenterna som var aktiva i friluftsnäring eller -organisation, respondenterna med jordbruk som huvudintresse och de som hade rollen som politiker på kommun- eller länsnivå, kryssade i högre grad i ”Vet ej” på den här frågan än de andra respondentgrupperna (om naturvårdsintresserade slogs samman med medlemmarna i naturvårdsorganisation) (Fisher’s exact test; p = 0,0092). Respondenterna vilkas huvudintresse var skogs- eller jord-bruk liksom de i rennäringsorganisation tyckte i något högre grad att syftet med forskningen att utveckla vetenskapligt baserad kunskap för en hållbar viltförvaltning inte hade nåtts, men denna skillnad var inte statistiskt säker-ställd. Generellt bland respondentgrupperna hade många åsikten att mer forskning behövs inom angivna områden (se ovan).

(17)

Tabell 4. Procentuell svarsfördelning på fråga 4. ”Syftet med forskningen som finansieras via Naturvårdsverkets medel ur V

iltvårdsfonden är att utveckla vetenskapligt

baserad kunskap för en hållbar viltförvaltning på nationell, regional och lokal nivå. – T

ycker du att det syftet med forskningen uppnåtts under perioden 2004–2014?

(Välj det svarsalternativ som passar bäst.)”

Svarsalternativ: Total Som jaktintresserad Som jägare / medlem i jägarorganisation Som naturvårdsintresserad Som medlem i naturvårdsorganisation I organisation inom rennäringen Som aktiv i turist- eller friluftsnäringen

eller -organisation Som person med skogsbruk som

huvudintresse Som person med jordbruk som

huvudintresse Främst som ledamot eller suppleant i

viltförvaltningsdelegation Som politiker på kommun- eller länsnivå Som anställd på nationell myndighet Som anställd på länsstyrelse Som anställd i kommun Som forskare vid universitet/ högskola eller

forskningsinstitut Som anställd vid universitet eller forsk-ningsinstitut men inte som forskare Som annat än nedan nämnda

Ja, jag tycker det syftet har uppfyllts

24% 43% 24% 10% 18% 14% 13% 14% 13% 29% 17% 33% 19% 0% 38% 20% 24%

Ja, men följande kunskapsbe

-hov hade behövt mer forskning:

27% 29% 29% 20% 41% 29% 0% 32% 7% 21% 26% 23% 40% 0% 28% 40% 27%

Nej. Följande forskning eller annat kunskapsframtagande saknades

14% 0% 7% 10% 24% 29% 0% 29% 27% 14% 4% 13% 9% 50% 20% 20% 21%

Nej, inte på något sätt. (Motivera varför:)

4% 0% 7% 0% 0% 0% 13% 4% 7% 3% 4% 0% 6% 0% 0% 0% 3% Vet ej. 31% 29% 33% 60% 18% 29% 75% 21% 47% 33% 48% 30% 26% 50% 15% 20% 24% Procent 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Antal 417 7 75 10 17 7 8 28 15 70 23 30 47 2 40 5 33

(18)

Fråga 5

Under åren 2009–2014 hade Ramprogrammet för viltforskning fyra prioriterade forskningsområden: ”Landskap i förändring effekter på och av vilt i ett sys temanalytiskt perspektiv”, ”Viltet, jakten och samhället”, ”Biologiska effekter av jakt och viltförvaltning” samt ”De stora rovdjuren, bytesdjuren och samhäl let”. Tycker du att forskning finansierats i tillräcklig omfattning inom dessa fyra forskningsområden så att den bidragit med användbar kunskap till viltförvalt ningen i Sverige? (Välj det svarsalternativ som passar bäst)

Svarsfördelningen i sin helhet för frågan återges i Tabell 5. Av de 417 responden-ter som svarade på fråga 5 uppgav 138 (33% av svaren) att de inte vet om forsk-ning finansierats i tillräcklig omfattforsk-ning inom nämnda forskforsk-ningsområden så att den bidragit med användbar kunskap, följt av 113 personer (27%) som svarade ”Ja det tycker jag”.

Det var 79 respondenter (19%) som svarade att de tyckte att forskning finansierats i tillräcklig omfattning, men att det ändå behövts mer av viss forsk-ning och där följande 85 forskforsk-ningsönskemål framkom (antal svar):

Socioekonomiska och samhällsvetenskapliga analyser av vilt/rovdjur (16), de stora rovdjuren, bytesdjuren och samhället (10), landskap i förändring – effekter på och av vilt i ett systemanalytiskt perspektiv (7), samförvaltning, flerartsförvaltning (6), klövvilt och skogsskador (6), viltstammarnas effekter (5), skadeförebyggande arbete, viltskador (5), kommunikation och delaktighet (4), viltet, jakten och samhället (3), biologiska effekter av jakt (2), koppling mellan forskning och förvaltning (2), rovdjur i renskötselområdet (2), klimatförändring-arnas effekter (2), för stort fokus på rovdjursforskning (2), sammanställa och tillgängliggöra kunskapen för förvaltningen på ändamålsenliga sätt (1), hållbar-hetsaspekter (1), säljakt (1), vilt och trafik (1), skogsharen i konkurrens med fält-hare (1), Sydsverige (1), biologi (1), policyfrågor (1), sjöfågel/ejder (1), kungsörn inom temat landskap i förändring (1), illegal jakt (1), stabila viltstammar (1) och en genomgripande forskningsanalys av hur viltförvaltningen fungerar regionalt (1).

Det var 46 svaranden (11%) som svarade nej på frågan och alltså inte tyckte att forskning finansierats i tillräcklig omfattning inom nämnda forskningsområ-den så att forskningsområ-den bidragit med användbar kunskap, följt av 42 responforskningsområ-denter (10%) som inte heller tyckte det och därutöver ansåg att angelägen forskning saknades där nedanstående 43 synpunkter framfördes (antal svar):

Socioekonomiska och samhällsvetenskapliga analyser av vilt/rovdjur (12), mer forskning generellt, omprioritering av medel (9), de stora rovdjuren, bytes-djuren och samhället (5), klövvilt (5), skadeförebyggande arbete, viltskador (2), rovdjur i renskötselområdet (2), den positiva betydelsen av rovdjuren t. ex poten-tialen för ekoturismen och rovdjurens ekologiska roll (1), gifter och invasiva arter i vatten (1), småvilt (1), djurskydd och etiska aspekter (1), ekologiska aspekter (1), viltet, jakten och samhället (1), flerartsförvaltning (1) och inventering (1).

Respondenterna som hade jordbruk som huvudintresse tyckte i högre utsträckning än de andra respondenterna att forskning inte finansierats i till-räcklig omfattning inom dessa fyra forskningsområden (Fisher’s exact test för respondentgruppen jordbruksintresserade jämfört med de andra grupperna med ja-svaren sammanslagna och nej-svaren sammanslagna; p = 0,0042).

(19)

Tabell 5. Procentuell svarsfördelning på fråga 5. ”Under åren 2009-2014 hade Ramprogrammet för viltforskning fyra prioriterade f

orskningsområden: ”Landskap i föränd

-ring – effekter på och av vilt i ett systemanalytiskt perspektiv”, ”V

iltet, jakten och samhället”, ”Biologiska effekter av jakt och viltförvaltning” samt ”De stora rovdjuren,

bytesdjuren och samhället”. – T

ycker du att forskning finansierats i tillräcklig omfattning inom dessa fyra forskningsområden så att den bidragit med användbar

kunskap

till viltförvaltningen i Sverige? (Välj det svarsalternativ som passar bäst.)”

jägarorganisation Som naturvårdsintresserad Som medlem i naturvårdsorganisation I organisation inom rennäringen Som aktiv i turist- eller friluftsnäringen eller -organisation

Som person med skogsbruk som huvudintresse Som person med jordbruk

som huvudintresse Främst som ledamot eller suppleant i

viltförvaltningsdelegation Som politiker på kommun-

eller länsnivå Som anställd på nationell myndighet Som anställd på länsstyrelse Som anställd i kommun Som forskare vid universitet/ högskola eller forskningsinstitut

Ja, det tycker jag.

27% 57% 33% 10% 24% 14% 50% 18% 7% 33% 26% 40% 19% 0% 25% 20% 24%

Ja, men följande forskning tycker jag ändå det behövts mer av:

19% 14% 16% 10% 24% 14% 0% 36% 7% 13% 17% 23% 23% 0% 23% 0% 24%

Nej, följande ange

-lägna forskning saknades:

10% 0% 8% 10% 29% 29% 0% 7% 27% 9% 4% 7% 9% 50% 13% 20% 9% Nej. 11% 0% 19% 10% 0% 0% 13% 11% 20% 4% 13% 3% 13% 50% 8% 20% 15% Vet ej. 33% 29% 24% 60% 24% 43% 38% 29% 40% 41% 39% 27% 36% 0% 33% 40% 27% Procent 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Antal 417 7 75 10 17 7 8 28 15 70 23 30 47 2 40 5 33

(20)

Fråga 6

Tycker du att Naturvårdsverket under perioden 2004–2014 har finansierat tvärvetenskaplig forskning (med forskare från olika vetenskapliga discipli ner involverade i samma projekt eller program) eller samhällsvetenskaplig forskning i den utsträckning som du anser är nödvändigt för att stödja viltför valtningen så att den kan bli hållbar i Sverige? (Välj det svarsalternativ som passar bäst.)

Svarsfördelningen i sin helhet för frågan återges i Tabell 6. Bland de 412 respondenter som svarade på fråga 6 var det vanligaste svaret att man inte vet om man tycker att tvärvetenskaplig eller samhällsvetenskaplig forskning finansierats i nödvändig utsträckning; 165 respondenter (40%) svarade så. Därefter var det 103 respondenter (25%) som svarade ”Ja, det tycker jag” följt av 99 stycken (24%) som svarade nej på frågan. På tredje plats var det ytterligare 45 respondenter (11%) som också svarade nej på frågan och som angav forskning och kunskapsframtagande som de ansåg saknas. Följande 44 synpunkter (antal svar) framkom då:

Socioekonomisk och samhällsvetenskaplig analys av vilt/rovdjur (13), skadeförebyggande arbete, viltskador (5), viltstammarnas effekter (5), tvär-vetenskap (3), de stora rovdjuren, bytesdjuren och samhället (2), inventering (2), attityder, rädsla (2), effekter av matning av djur (1), djuretik (1), ekologi (1), ifrågasättande av jaktens betydelse (1), effekten av fällfångst på olika arter (1), bevarandegenetik (1), mer lättillgängliga sammanfattningar av resultat (1), samförvaltning (1), illegal jakt (1), ännu mer kunskap behövs (1), utvärdering av förvaltningsåtgärder (1) och forskarnas egenintresse (1).

Respondenterna i organisation inom rennäringen (71%), intresserade av främst skogs- och jordbruk (36–40%) och som ledamot i viltförvaltningsde-legation (26%) tyckte i högre utsträckning än de andra respondentgrupperna att det inte finansierats tvärvetenskaplig forskning i den utsträckning som de anser nödvändigt för att stödja viltförvaltningen (Fisher’s exact test med nej-svaren sammanslagna och ovan nämnda respondentgrupper sammanslagna och jämförda med de andra grupperna; p = 0,001).

(21)

Tabell 6. Procentuell svarsfördelning på fråga 6. ”T

ycker du att Naturvårdsverket under perioden 2004–2014 har finansierat tvärvetenskaplig forskning (med forskare

från olika vetenskapliga discipliner involverade i samma projekt eller program) eller samhällsvetenskaplig forskning i den utst

räckning som du anser är nödvändigt

för att stödja viltförvaltningen så att den kan bli hållbar i Sverige? (Välj det svarsalternativ som passar bäst.)”

viltförvaltnings- delegation Som politiker på kommun- eller länsnivå Som anställd på nationell myndighet Som anställd på länsstyrelse Som anställd i kommun Som forskare vid universitet/ högskola

eller forskningsinstitut Som anställd vid universitet eller forsk-ningsinstitut men inte som forskare Som annat än nedan nämnda

Ja, det tycker jag.

25% 29% 29% 20% 29% 14% 25% 11% 0% 16% 30% 25% 30% 0% 48% 40% 25%

Nej, det tycker jag inte.

24% 14% 25% 20% 24% 71% 13% 36% 40% 26% 17% 11% 17% 100% 18% 40% 16%

Nej, jag tycker följande forskning och kunskaps

-framtagande fattats: 11% 14% 11% 0% 18% 0% 0% 11% 20% 12% 9% 4% 15% 0% 13% 0% 13% Vet ej. 40% 43% 35% 60% 29% 14% 63% 43% 40% 46% 43% 61% 38% 0% 23% 20% 47% Procent 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Antal 412 7 75 10 17 7 8 28 15 68 23 28 47 2 40 5 32

(22)

Fråga 7

Tycker du att det nordiska samarbetet inom viltforskningen som Natur vårdsverket finansierat sedan 2003 gett mervärde i bidraget till att ge kunska per till stöd för en hållbar viltförvaltning i Sverige? (Välj det svars alternativ som passar bäst.)

Svarsfördelningen i sin helhet för frågan återges i Tabell 7. Bland de 410 respondenter som svarade på fråga 7 så var det 176 respondenter (43% av svaren) som uppgav att man inte vet om man tycker att det nordiska samar-betet gett något mervärde. Därefter följde svaret ”Ja det tycker jag” som 111 respondenter (27%) valde.

Det var 57 respondenter (14%) som svarade ”Ja delvis, men detta har fat-tats” och som angav följande 45 synpunkter (antal svar):

Mer och fördjupat samarbete (11), klövvilt (5), storfågel (4), obalans i graden av samarbete med olika nordiska länder (3), rovdjur (2), socioekono-miska och samhällsvetenskapliga analyser av vilt/rovdjur (2), viltstammarnas effekter (2), hittills mest handlat om rovdjur (2) samarbete med andra länder än nordiska (2), delaktighet, acceptans (2), mer forskning (1), utveckling av den nationella forskningen (1), traditionell kunskap (1), kunskap på området (1), tillämpning i praktiken (1), ökad tillämpad forskning på säl för en aktiv förvaltning (1), sjukdomar som berör arter som rör sig emellan länderna (1), inventeringsmetoder (1), perspektiv från jägarhållet (1) och kunskap kring hur samförvaltningen utvecklas (1).

På fjärde plats var det 53 respondenter (13%) som svarade ”Nej, det tycker jag inte” följt av 12 svaranden (3%) som även de svarade nej och där-utöver tyckte att samarbete med följande länder också hade behövts: Finland (6), Norge (4) och Ryssland (2).

Medan de flesta respondentgrupperna i svaren på fråga 7 tyckte att det nordiska samarbetet inom viltforskningen gett mervärde, så tyckte främst respondenterna inom rennäringen (43%) samt med huvudintresse i jordbruk (50%) inte det (Fisher’s exact test; p = 0,0006).

(23)

ycker du att det nordiska samarbetet inom viltforskningen som Naturvårdsverket finansierat sedan 2003 gett

mervärde i bidraget till att ge kunskaper till stöd för en hållbar viltförvaltning i Sverige? (Välj det svarsalternativ som pas

sar bäst.)”

viltförvaltningsdelegation Som politiker på kommun- eller länsnivå Som anställd på nationell myndighet Som anställd på länsstyrelse Som anställd i kommun Som forskare vid universitet/ högskola

eller forskningsinstitut Som anställd vid universitet eller forsk-ningsinstitut men inte som forskare Som annat än nedan nämnda

Ja, det tycker jag.

27% 43% 32% 10% 41% 14% 38% 29% 0% 19% 35% 21% 34% 50% 28% 60% 19%

Ja delvis, men detta har fattats:

14% 0% 14% 10% 12% 14% 0% 4% 14% 18% 0% 11% 26% 0% 20% 0% 13%

Nej, det tycker jag inte.

13% 14% 18% 0% 12% 43% 0% 14% 36% 13% 4% 7% 0% 50% 18% 0% 16%

Nej, samarbete även med dessa länder hade behövts:

(24)

Fråga 8

Tycker du att vetenskapliga sammanställningar av redan befintlig kunskap och publicerade resultat inom viltforskningen eller viltförvaltningen har skett i den utsträckning som behövts under åren 2004–2014? (Välj det svarsalter nativ som passar bäst.)

Svarsfördelningen i sin helhet för frågan återges i Tabell 8. Av de 407 respon-denter som svarade på frågan tyckte 138 stycken (34% av svaren) inte att vetenskapliga sammanställningar av redan befintlig kunskap och publicerade resultat har skett i den utsträckning som behövts, medan 134 respondenter (33%) uppgav att de inte vet vad de tycker. 102 respondenter (25%) ansåg att detta hade gjorts i den utsträckning som behövts, medan 28 respondenter (7%) inte ansåg att sammanställningar och publicerade resultat skett i den utsträckning som behövts och uppgav följande 27 synpunkter (antal svar) om vad som saknats:

Tillgängliggörande och spridning av forskningsresultat (14), vildsvin (2), socioekonomiska och samhällsvetenskapliga analyser av vilt (2), koppling mellan forskning och förvaltning (2), foderarealer (1), forskning om älgdöden (1), förnyelse i viltvård (1), hänsyn till helheten i forskningen (1), dvärgband-mask (1), systematic reviews med både publicerade och ”gråa” publikationer (1) och klövviltbetets effekter på lövskogsföryngring, särskilt asp, rönn och sälg (1).

I svaren på fråga 8 fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan respondentgrupperna.

(25)

ycker du att vetenskapliga sammanställningar av redan befintlig kunskap och publicerade resultat inom viltforskningen eller

viltförvaltningen har skett i den utsträckning som behövts under åren 2004–2014? (Välj det svarsalternativ som passar bäst.)”

Svarsalternativ: Total Som jaktintresserad Som jägare / medlem i jägarorganisation Som naturvårdsintresserad Som medlem i naturvårdsorganisation I organisation inom rennäringen Som aktiv i turist- eller friluftsnäringen eller

-organisation Som person med skogsbruk som

forskningsinstitut Som anställd vid universitet eller forsk-ningsinstitut men inte som forskare Som annat än nedan nämnda

Ja, jag tycker det.

25% 67% 24% 30% 29% 14% 38% 15% 13% 25% 22% 25% 24% 0% 25% 20% 31%

Nej, jag tycker inte det.

34% 17% 34% 10% 41% 57% 38% 48% 27% 37% 22% 25% 35% 100% 33% 60% 34%

Nej, jag tycker följande sammanställning(ar) saknats:

(26)

Fråga 9

Anser du att den viltforskning som Naturvårdsverket har finansierat under åren 2004–2014 gett relevanta och väsentliga kunskaper, resultat och under lag för viltförvaltningen i Sverige, givet en budget på ca 16 miljoner kronor/ år? (Välj det svarsalternativ som passar bäst.)

Svarsfördelningen i sin helhet för frågan återges i Tabell 9. Bland de 407 respondenter som svarade på fråga 9 så var det vanligaste svaret ”Ja det tycker jag” som 122 respondenter (30% av svaren) uppgav. Detta följdes av 114 svaranden (28%) som uppgav att de inte vet vad de anser om detta medan 77 respondenter (19%) svarade nej på frågan. 57 respondenter (14%) svarade ”Ja, fast med följande kommentar” och framförde nedanstående 50 synpunkter (antal svar):

Mer forskning om socioekonomiska och samhällsvetenskapliga aspek-ter av vilt/rovdjur (7), för liten budget (5), större koppling mellan forskning och förvaltning (5), för stort fokus på rovdjur (4), fel fokus på forskningen (4), fungerat bra i stort (3), öka tillgängliggörande och spridning av forsk-ningsresultaten (3), mer forskning relaterat till jakt (2), för lite forskning på rovdjur i renskötselområdet (2), mer forskning om inventering (2), ogillar trender i viltforskning, finns höga värden i långa tidsserier (1), snabbutred-ningar av GYBS blev en katastrof ur vetenskaplig synpunkt, de blev också totalt sönderplockade i peer review (kollegial granskning) (1), genetiska aspekter fortfarande eftersatta (1), djurskyddsaspekter kring viltförvaltning förefaller eftersatt (1), fler systematic reviews och metaanalyser (1), svårt att tillgodose ett land med så olika förutsättningar och olika viltfauna på ett sätt som ger svar åt alla (1), mer om ekosystemtjänster (1), mer tvärvetenskap (1), mer forskning om klövviltets inverkan på biologisk mångfald (1), för lite forskning på ej jaktbart vilt (1), hur betesskador påverkar virkeskvalitet (1), bevilja fler budgetmässigt mindre projekt för att möjliggöra vetenskapliga översikter på viktiga områden och med ett enklare ansöknings- och utvärde-ringsförfarande (1) samt klimatförändringarnas effekter (1).

På femte plats kom svarsalternativet ” Nej, fast med följande kommentar” som 37 respondenter (9%) hade svarat med följande 32 synpunkter (antal svar):

Större koppling mellan forskning och förvaltning (5), mer forskning om socioekonomiska och samhällsvetenskapliga aspekter vilt/rovdjur (4), öka tillgängliggörande och spridning av forskningsresultat (3), för stort fokus på jakt (2), forskningen är för populistisk och politiskt styrd (2), fel fokus på forskningen (2), för liten budget (2), klövvilt och skador (1), behov av en ökad rovdjursstam (1), för mycket fokus på stora rovdjur (1), för mycket fokus på älg (1), för mycket fokus på norra Sverige (1), kvaliteten på fors-karna kan bli bättre (1), forskningen har mest handlat om populationsdyna-mik (1), inventering (1), uppföljning (1), rovdjur i renskötselområdet (1), hur viltstammarna ökat (1) samt vildsvinens skadegörelse (1).

(27)

Tabell 9. Procentuell svarsfördelning på fråga 9. ”Anser du att den viltforskning som Naturvårdsverket har finansierat under åren

2004–2014 gett relevanta och väsentliga

kunskaper

, resultat och underlag för viltförvaltningen i Sverige, givet en budget på ca. 16 miljoner kronor/år? (Välj det svarsalternati

v som passar bäst.)”

Svarsalternativ: Total Som jaktintresserad Som jägare / medlem i jägarorganisation Som naturvårdsintresserad Som medlem i naturvårdsorganisation I organisation inom rennäringen Som aktiv i turist- eller friluftsnäringen eller

-organisation Som person med skogsbruk som

huvudintresse Som person med jordbruk som huvudintresse Främst som ledamot eller suppleant i

forskningsinstitut Som anställd vid universitet eller forsknings-institut men inte som forskare Som annat än nedan nämnda

Ja det tycker jag.

30% 33% 30% 10% 29% 14% 75% 4% 13% 33% 30% 18% 35% 50% 50% 40% 28%

Ja, fast med följande kommentar:

14% 17% 11% 10% 12% 0% 0% 22% 7% 12% 9% 14% 22% 0% 15% 0% 31%

Nej, fast med följande kommentar:

9% 17% 9% 20% 24% 29% 0% 15% 13% 10% 0% 4% 2% 0% 10% 0% 6% Nej 19% 17% 23% 10% 18% 29% 0% 30% 40% 16% 26% 21% 13% 50% 8% 40% 13% Vet ej 28% 17% 27% 50% 18% 29% 25% 30% 27% 28% 35% 43% 28% 0% 18% 20% 22% Procent 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Antal 407 6 74 10 17 7 8 27 15 67 23 28 46 2 40 5 32

(28)

Det var vanligt (28% totalt) att respondenterna tyckte att de inte kunde svara på frågan. De flesta grupper som hade en uppfattning – med eller utan kom-mentarer – tyckte att viltforskningen som Naturvårdsverket finansierat under åren 2004–2014 gett relevanta och väsentliga kunskaper givet en budget på ca. 16 miljoner kr/år. Respondenterna i organisationer inom rennäringen (54%) eller med skogs- och jordbruk som huvudintresse var i högre utsträck-ning negativa (45–53%) till detta (Fisher’s exact test med sammanslagutsträck-ning av respondentgrupper och sammanslagning av ja-svar jämfört med nej-svar; p = 0,0004).

(29)

Fråga 10

Hur tycker du att Naturvårdsverket under perioden 2004–2014 bidragit till att kunskap från viltforskning kommunicerats till viktiga aktörer inom vilt förvaltningen i Sverige och till allmänheten? (Välj det svarsalternativ som passar bäst.)

Svarsfördelningen i sin helhet för frågan återges i Tabell 10. Bland de 399 respondenter som svarade på fråga 10, var det 156 (39%) som uppgav att man inte vet hur man ser på hur Naturvårdsverket bidragit till att kunskap från viltforskning kommunicerats till viktiga aktörer inom viltförvaltningen i Sverige och till allmänheten. På andra plats var det 84 respondenter (21%) som svarade ”Nej, jag tycker kommunikationen om resultaten till följande

viktiga aktörer brustit” och gav följande 74synpunkter (antal svar):

Tillgängliggörande och spridning av forskningsresultat (11), jägare, jägar-organisationerna (9), allmänhet (8), viltförvaltningsdelegationerna (7), mark-ägare (4), jordbruksnäring, tamdjursmark-ägare (4), naturskyddsorganisationer (4), länsstyrelserna (3), Naturvårdsverket (3), beslutsfattare (3), skogsnäringen (2), Sveriges Lantbruksuniversitet (2), alla (2), närmast berörda av resultaten (2), kommunikationen med aktörer viktigast (2), ideella organisationer (1), fäbodbrukarna (1), renskötsel (1), biodlare (1), kommuner (1), Centrum för biologisk mångfald (1), media (1) och förvaltare utöver länsstyrelserna (1).

Det var 64 respondenter (16%) som svarade att de tycker att

Naturvårdsverket gjort ett mycket bra arbete i detta sammanhang. Därefter följde 52 respondenter (13%) som svarade ”Ja, jag tycker bidraget från Naturvårdsverket är godkänt, men följande viktiga aktörer skulle behövt få

mer information eller vägledning” och gav följande 49synpunkter:

Länsstyrelserna (9), jägare, jägarorganisationerna (6), allmänheten (5), ökat tillgängliggörande och spridning av forskningsresultat (3), viltförvalt-ningsdelegationerna (3), skogsnäringen (3), jordbruksnäringen, tamdjursä-gare (3), naturskyddsintressen (2), skolor (1), politiker (1), organisationer med rovdjursintresse (1), ideella organisationer (1), Svenska Samernas Riksförbund (1), de flesta (1), EU-kommissionen (1), vindkraftsbranschen (1), privata markägare (1), samspelet med andra intressen, inte bara jakt (1), närmast berörda av resultaten (1), media (1), naturturism (1), handlar alltid om dialog och kommunikation, inte om information (1), svårt att nå ut till de som inte vill (1).

Slutligen följde svarsalternativet ”Ja, jag tycker bidraget från Naturvårdsverket är godkänt, men följande viltförvaltningsfrågor hade behövt få mer uppmärksamhet” som 48 respondenter (12%) svarade och därtill framförde nedanstående 49 synpunkter (antal svar):

(30)

Socioekonomisk och samhällsvetenskaplig analys vilt/rovdjur (5), skade-förebyggande arbete, viltskador (5), samförvaltning, flerartsförvaltning (3), klövvilt (3), rovdjur (2), klövvilt och skogsskador (2), effekter av vilt (2), vildsvin (2), kommunikation (2), skarv (2), storfågel (2), tillgänglig görande och spridning av forskningsresultat (1), effekter av förvaltningsåtgärder (1), tätortsnära frågor om vilda djur (1), förvaltning av flyttande arter (1), säl (1), konkurrens mellan viltarter (1), småvilt (1), adaptiv förvaltning (1), samspelet mellan forskning och förvaltning (1), viltförvaltningen kopplad till annat miljö målsarbete (1), jaktens effekter (1), jakttider (1), med hänsyn till de senaste tre årens satsningar på viltforskningsdagarna (1), möjligheter till mångbruk av vilt, skogsbruk, jordbruk (1), anpassad kunskap för regionala förhållanden (1), djuretik (1), ekologi (1), rovdjur i renskötselområdet (1), de flesta områden utom rovdjur skulle behöva mer uppmärksamhet (1).

Som frågan ställdes var tre av svarsalternativen att Naturvårdsverkets insats var mer eller mindre godkänd och ett av alternativen att kommunika-tionen till viktiga aktörer brustit. Den samlade bilden av alla svar undantaget de som ansåg sig inte veta, var att Naturvårdsverkets bidrag var godkänt. Bland respondenter med skogsbruk eller jordbruk som huvudintresse tyckte 50–67% att kommunikationen till viktiga aktörer brustit, likaså de i organi-sation inom rennäringen. Denna skillnad var dock inte statistiskt signifikant (Fisher’s exact test; p > 0,10).

(31)

Tabell 10. Procentuell svarsfördelning på fråga 10. ”Hur tycker du att Naturvårdsverket under perioden 2004–2014 bidragit till

att kunskap från viltforskning kommunicerats

till viktiga aktörer inom viltförvaltningen i Sverige och till allmänheten? (Välj det svarsalternativ som passar bäst.)”

jägarorganisation Som naturvårdsintresserad Som medlem i naturvårdsorganisation I organisation inom rennäringen Som aktiv i turist- eller friluftsnä-ringen eller -organisation Som person med skogsbruk som

huvudintresse Främst som ledamot eller supple-ant i viltförvaltningsdelegation Som politiker på kommun- eller

länsnivå Som anställd på nationell

myndighet Som anställd på länsstyrelse Som anställd i kommun Som forskare vid universitet/ högskola eller forskningsinstitut Som anställd vid universitet eller

forskningsinstitut men inte som forskare Som annat än nedan nämnda

Ja, jag tycker Naturvårdsverket gjort ett mycket bra arbete i detta sammanhang.

16% 0% 13% 20% 18% 0% 13% 11% 0% 24% 17% 19% 18% 0% 13% 40% 16%

Ja, jag tycker bidraget från Naturvårdsverket är godkänt, men följande viktiga aktörer skulle behövt få mer informa

-tion eller vägledning:

13% 33% 10% 20% 12% 14% 25% 15% 7% 15% 9% 7% 16% 0% 8% 0% 16%

Ja, jag tycker bidraget från Naturvårdsverket är godkänt, men följande viltförvaltnings

-frågor hade behövt få mer uppmärksamhet:

12% 17% 11% 10% 18% 14% 13% 11% 14% 5% 4% 22% 13% 0% 15% 20% 13%

Nej, jag tycker kommunika

-tionen om resultaten till följande viktiga aktörer brustit:

(32)

Fråga 11

I vilka former tycker du att kommunikationen i Sverige om viltforskning – t.ex. under perioden 2004–2014 – har fungerat bäst? (Du kan välja flera svarsalternativ om du vill.)

Svarsfördelningen i sin helhet för frågan återges i Tabell 11. Bland de 399 svar som erhölls så var ”inom den egna organisationen” den form som flest tycker har fungerat bäst för kommunikation om viltforskning; 132 respon-denter (33% av svaren) svarade så. I andra hand var det 120 responrespon-denter (30%) som uppgav att de inte vet vad de tycker om vilken form som fung-erat bäst och lika många som i sin tur svarade att kommunikationen sker

bäst genom nyhetsbrev/mejluppdateringar, t.ex. Viltnytt2_{eller Skandulvs}3

nyhetsbrev.

Det var 96 svaranden (24%) som uppgav att kommunikationen fung-erat bäst genom forskarnas egna (läges-) rapporter kopplade till pro-jekt, medan 80 personer (20%) svarade att det fungerat bäst genom

Viltforskningsdagarna. Det var 76 respondenter (19%) som svarade ”Genom workshop eller möte som särskilt handlade om en eller flera specifika förvalt-ningsfrågor”.

36 respondenter (9%) svarade ”Genom andra konferenser” och där fram-fördes följande 29 kommentarer (antal svar):

Viltförvaltarkonferensen4_{(9), Vargsymposiet}5_{(4), Skandulvmötet (3),}

Björnsymposiet i Orsa6_{(2), De 5 stora, Järvzoo}7_{(2), Länsstyrelserna (2),}

Jägareförbundets temadagar (1), utbildning och kurser (1), Skogsstyrelsen (1), älgförvaltningskonferens (1), gärna temakonferenser t ex om

skadeförebyg-gande åtgärder (1), IUGB -konferensen8_{(1) och CBM/SLU- seminarium}9_(1).

2 _{Digitalt nyhetsbrev från Naturvårdsverket. Se vidare www.naturvardsverket.se}

3 _{Skandinaviska Vargforskningsprojektet. Se vidare www.slu.se/skandulv}

4 _{Årlig konferens arrangerad av Naturvårdsverket i samverkan med länsstyrelserna. Konferensen riktar sig}

till myndigheter som arbetar med viltförvaltning. Se vidare www.naturvardsverket.se

5 _{Årligt event för information, kunskapsförmedling och diskussioner om stora rovdjur och människors}

relationer till rovdjuren. Finansieras av bl. a Naturvårdsverket, Miljödirektoratet och WWF. Alla som är intresserade kan delta. Se vidare www.vargsymposiet.se

6 _{Årligt symposium som arrangeras vartannat år på Rovdjurscentrum i Orsa, ett av landets två nationella}

och oberoende informations- och kunskapscentrum om stora rovdjur. Vartannat år arrangeras björnsympo-siet i Norge. Eventet riktar sig till forskare och förvaltare av björn. Se vidare www.rovdjurscentrum.se

7 _{Nationellt och oberoende kunskaps- och informationscentrum om stora rovdjur. Se vidare}

www.de5stora.se

8 _{The International Union of Game Biologists (IUGB) arrangerar en internationell kongress vartannat år}

och riktar sig till viltbiologer, viltförvaltare, viltforskare m fl. Olika länder turas om att vara värd för kon-gressen. Se vidare www.iugb2017.com

(33)

Tabell 11. Procentuell svarsfördelning på fråga 11. ”I vilka former tycker du att kommunikationen i Sverige om viltforskning – t

.ex. under perioden 2004–2014 – har fungerat bäst?

(Du kan välja flera svarsalternativ om du vill.)”

jägarorganisation Som naturvårdsintresserad Som medlem i naturvårdsorganisation I organisation inom rennäringen Som aktiv i turist- eller friluftsnäringen eller -organisation

Som person med skogsbruk som huvudintresse Som person med jordbruk

som huvudintresse Främst som ledamot eller suppleant i viltförvaltningsdelegation

Som politiker på kommun- eller länsnivå Som anställd på nationell myndighet Som anställd på länsstyrelse Som anställd i kommun Som forskare vid universitet/ högskola eller forskningsinstitut

Genom referensgrupper till forskningsprojekt eller forskningsprogram

8% 0% 11% 10% 0% 0% 0% 15% 0% 6% 22% 7% 7% 0% 13% 0% 0% Genom V iltforskningsdagarna 20% 0% 25% 0% 12% 0% 13% 15% 7% 11% 4% 33% 36% 0% 36% 20% 19%

Genom andra konferenser (ange gärna vilka!):

9% 0% 4% 0% 12% 0% 0% 4% 7% 6% 0% 22% 27% 0% 10% 0% 3%

Genom forskarnas egna (läges) rapporter kopplade till projekt

24% 17% 15% 30% 35% 14% 13% 15% 0% 24% 22% 22% 33% 0% 36% 20% 32% Genom nyhetsbrev/mejluppda -teringar (t.ex. V iltnytt, eller Skandulvs nyhetsbrev) 30% 33% 31% 30% 47% 14% 25% 37% 14% 21% 17% 44% 47% 0% 15% 40% 29%

Genom kommunikationen inom min egen organisation

33% 33% 63% 20% 29% 29% 13% 37% 43% 41% 17% 19% 22% 0% 10% 20% 29%

Genom workshop eller möte som särskilt handlade om en eller flera specifika viltförvaltningsfrågor

19% 0% 19% 0% 12% 14% 13% 15% 21% 17% 17% 19% 27% 0% 31% 0% 16%

I annan form, nämligen (ange vilken eller vilka!):

8% 0% 6% 0% 12% 0% 13% 7% 7% 6% 4% 0% 0% 0% 23% 20% 16% Vet ej 30% 50% 17% 50% 24% 57% 50% 30% 36% 27% 35% 37% 27% 100% 33% 20% 32% Procent 179% 133% 190% 140% 182% 129% 138% 174% 136% 159% 139% 204% 224% 100% 208% 140% 177% Antal 399 6 72 10 17 7 8 27 14 66 23 27 45 2 39 5 31

(34)

Det var 32 respondenter (8%) som svarade ”I annan form, nämligen” och där gavs följande 27 exempel:

Media (populär-, facktidskrifter och organisationsknuten) (9), informa-tion direkt från forskarna (4), utbildning för viltförvaltningsdelegainforma-tionerna (2), information direkt från länsstyrelsernas handläggare (2), regionala vilt-forskardagar (1), via jobbet (1), utbildning (1), inget av ovanstående

alterna-tiv, inget fungerar (1), andra konferenser (1), Fäbodriksdag10_{(1), själv söka}

information (1), SLUs Vilt & fisk11_{(1), kontakter med direkt berörda (1) och}

Nationella klövviltsrådet12_(1).

Totalt sett över alla respondentgrupper framstår det som kommunika-tionen inom den egna organisakommunika-tionen samt nyhetsbrev och mejluppdate-ringar varit och är viktiga och/eller välfungerande kommunikationsformer. Bland respondenterna fanns en tendens (ej statistiskt säkerställd) att de inom naturvård, de som var anställda på länsstyrelse, forskarna och andra univer-sitetsanställda, samt respondenterna som ansåg sig ha en annan roll än de 16 kryssalternativen i enkätens fråga 1, i högre utsträckning än i de andra respondentgrupperna tyckte att kommunikationen genom forskarnas egna projektrapporter fungerat bäst.

10 _{Årlig nationell sammankomst (riksdag) för alla som är intresserade och berörda av fäbodkultur och}

fäbodbruk. Se vidare www.fabod.nu/fabodriksdag

11 _{Målet med konferensen Vilt & Fisk var att skapa ett framåtsyftande, kreativt forum för}

ämnesöverskri-dande dialog mellan forskning och samhälle, samt presentera SLUs verksamhet och kompetens inom området. Se vidare www.slu.se/institutioner/vilt-fisk-miljo/

12 _{Rådet är knutet till Naturvårdsverket och har till uppgift att bland annat stödja myndighetens arbete}

med vägledning i frågor om klövvilt. I rådet är berörda myndigheter och organisationer representerade. Se vidare www.naturvardsverket.se

(35)

Fråga 12a (ställd enbart till respondenter som inte är forskare)

En del av Naturvårdsverkets finansierade viltforskning 2004–2014 har hand lat om adaptiv viltförvaltning. På vilket eller vilka sätt har du kommit att få information eller kunskap om adaptiv förvaltning? (Fler än ett svarsalternativ kan väljas.)

Svarsfördelningen i sin helhet för frågan återges i Tabell 12. Av de 356 svar som gavs så uppgav 132 respondenter (37%) att de vet vad adaptiv förvalt-ning är sedan tidigare, t. ex genom utbildförvalt-ning. 103 svaranden (29%) uppgav att man har fått information eller kunskap om adaptiv förvaltning från fors-kare som man haft kontakt med. 85 respondenter (24%) svarade att man fick kännedom om adaptiv förvaltning genom en (annan) länsstyrelse. Därefter var det 78 (22%) som svarade att de fått information eller kunskap genom

boken ”Vilt, människa, samhälle”13_{. På femte plats kom svaret ”Genom att}

använda vanliga Google på internet” vilket 68 respondenter (19%) uppgav. 25 respondenter (7%) svarade att de fått information och kunskap på annat sätt och där framkom följande 27 informationskällor (antal svar):

Möten och utbildning i viltförvaltningsdelegationen (12), älgförvaltnings-grupper, älgförvaltningsområden (3), intern utbildning (3), länsstyrelsen (2), som föredragande (1), SLU (1), SOU (1), samarbete forskare, näring och för-valtning (1), viltförför-valtningsmöten (1), deltog i utvecklingen av begreppet (1) och Svenska Jägareförbundet (1).

Det var 18 respondenter (5%) som uppgav att de sökte på särskilda webbplatser och där framkom följande 19 kommentarer: Sveriges Lant-bruksuniversitet, SLU (10), Jägareförbundet (5), Naturvårdsverket (3) och Skogsstyrelsen (1).

De flesta av respondenterna visste redan vad adaptiv förvaltning är. Forskarna framstår i detta sammanhang som viktiga informationskällor om vad adaptiv viltförvaltning är, t.ex. för respondenterna inom naturvård, de med skogsbruk som huvudintresse, anställda på länsstyrelse respektive natio-nell myndighet och andra anställda på universitet eller forskningsinstitut. För respondenterna som var jägare/medlem i jägarorganisation eller hade skogsbruk som huvudintresse var organisationernas medlemstidning en viktig informationskälla. För respondenterna i rennäringsorganisation eller med jordbruk som huvudintresse, de med rollen som politiker på kommun- eller regional nivå, samt de som var med i viltförvaltningsdelegationer, var infor-mationen från länsstyrelserna en huvudfaktor.

13 _{Boken är ett av resultaten från det av Naturvårdsverket finansierade forskningsprogrammet ”Adaptiv}