Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoängLäromedelsanalys
Lokalhistoria: Skåne
Analysis of Teaching Aids
Local History: Scania
Lukas Kaminski
Lärarexamen 270p
Historievetenskap och lärande Slutseminarium 2008-01-07
Examinator: Torsten Janson Handledare: Anders Lindh
Sammanfattning
Syftet med uppsatsen var att granska svenska läromedel från 1960 talet fram till 2004 ur ett skånskt perspektiv. Jag ville veta hur mycket utrymme skånsk historia har under epoken stormaktstiden i de svenska läroböckerna. Samt ta reda på hur man kan använda böckernas eventuella material i ett dåtids-, nutids- och framtidsperspektiv (historiemedvetande). Dessutom har jag tagit fram en grovplanering om hur man kan arbeta med lokalhistoria i skolan och följa Lpo 94. Uppgiften kan både tillämpas i grundskolan och gymnasiet med en viss modifikation.
Metoden vilar på Christer Karlegärds, Staffan Selanders och Niklas Ammerts teorier för en läromedelsundersökning samt historiedidaktiskt arbetssätt inom skolan. Undersökningen är baserad på analys av läromedel från ca 1960 – 2004 och omfattar 6 böcker.
Resultatet visade att det förekommer väldigt lite skånsk historia under epoken stormaktstiden i de svenska läroböckerna, men att historiemedvetandet till en stor del genomsyrar de äldre läromedlen. Materialet i mina undersökta böcker visar att läraren inte kan använda böckerna i syfte att beskriva Skånes historia. Lärarna får ta fram ett nytt angreppssätt och material för att undervisa om Skånes historia.
Innehållsförteckning
Analysis of Teaching Aids... 1
Sammanfattning ... 2 Innehållsförteckning... 3 1. Inledning... 4 1.1 Bakgrund ... 4 1.2 Syfte ... 6 1.3 Frågeställningar... 7 1.4 Avgränsning ... 7
2 Skånes historiska bakgrund... 8
2.2 Mål i undervisningen... 10
3. Teori och metod ... 12
3.1 Historiemedvetande och historiedidaktik... 12
3.3 Läromedel och metod... 15
4. Historieböckerna ... 19
Redogörelse för böckerna... 19
4.2 Analys av böckerna ... 25
5. Lokal historia... 29
6 Slutlig analys och resultat ... 31
Slutord ... 32 Referenslista:...
1. Inledning
Mitt examensarbete kommer att handla om historia i form av en läromedelsanalys som är kopplat till lokalhistoria. Utöver läromedelsanalysen kring skånsk historia under stormaktstiden ska jag ta fram ett konkret exempel på hur man kan arbeta med lokalhistoria i klassrummet. Betydelsen av skånsk historia och dess bredd i böckerna kan diskuteras och många kan hävda att den är mindre viktig jämfört med exempelvis triangelhandeln och den koloniala eran, eller jämfört med de nationalistiska idéernas framfart i Europa under början av 1900-talet som skapade nya nationer.
1.1 Bakgrund
Idén kring uppsatsen framkom under min praktik, genom att jag fick ta del av äldre historieböcker som fortfarande används inom undervisningen som faktabok. Där tyckte elever att deras nya historieböcker inte gav tillräckligt med information utan innehöll ytliga begrepp. Vidare tyckte eleverna att de äldre böckerna var mer klara i sina formuleringar och upplägg. Detta är väldigt viktigt tema på grund av att både lärare och elever förhåller sig mycket till böckerna.1
Elever kan komma att använda sig dagligen av böckerna men vid prov eller tentamina är det ändå viktigt att de kan tolka och förstå budskapet i sina böcker för att klara proven. Intresset framkom även om hur mycket eleverna ska ta del av lokalhistorien och hur man förhåller sig till läroplanen. Tankarna väcktes kring hur mycket lokalhistoria är representerad i historieböckerna.
Läroböcker i historia är intresseväckande för oss lärare. Vi skall bedöma hur mycket vi ska använda dessa böcker samt på vilket sätt framställa det historiska materialet. Vidare började jag fundera hur man kan använda lokalhistoria för att förstärka elevernas intresse och deras historiesyn samt att göra historien levande och visa att den är närvarande i vår tid. Historiemedvetande är något som vi lärare bör inkludera i vår förmedling till eleverna.
Vi ska ge dem ett sammanhang med nutiden. Det viktiga i läraryrket är att få eleverna att se konsekvenserna i historien som påverkar vår framtid och hur identitet skapas. Målen för historiekursen syftar till att eleverna ”ska kunna diskutera några av dagens händelser utifrån ett historiskt perspektiv”. 2 Detta är viktiga verktyg som läraren kan använda sig av i sin
undervisning och något som hör hemma i Skåne och Sverige. Exempelvis: var kan man idag se liknande frågor som man skulle kunna ta upp och relatera till med eleverna? Till exempel om Kosovo, Baskien eller Tjetjenien.
Man kan börja arbeta med den lilla historien kring trakterna runt om i Skåne för att sedan gestalta den i den stora nordiska och europeiska historien. En diskussion kan föras om hur viktigt Skåne var för Sverige respektive Danmark ur en ekonomisk synpunkt och även territoriellt för båda sidorna. Möjligheterna är stora när vi kan ta del av Skånes historia och använda den som en startpunkt i historieförmedlingen. Även om det inte står direkt angivet i styrdokumenten vad om historien man ska ta upp, så finns den möjligheten.
En uppdelning kan ske genom att läraren väljer att ta upp ett skånskt historiskt perspektiv inledningsvis, för att sedan åskådliggöra andra europeiska moment. Självklart kommer andra delar att kunna falla bort i historien men att just arbeta med identitet och historiemedvetande är kanske det mest effektiva sättet att väcka intresset hos elever. T.ex. kan man relatera till där eleverna bor och lever än att ta upp en händelse tusentals mil bort. Prioritering är det tydliga i undervisningen och det är upp till läraren och vilka möjligheter denne har, samt vilket material som är tillgängligt för inhämtning.
1.2 Syfte
Syftet är främst att undersöka hur historieframställningen i läromedel har förändrats över en tid, speciellt från 1960-2004 samt hur stormaktstiden och Skånes historia bearbetas i läroböckerna. Dessutom är syftet att se om historieskrivningen i läroböcker styrs från hur läroplanen är upplagd kring historia och vilka mål som ska nås.
Med en läromedelsanalys av stor kvantitet ska man naturligtvis undersöka en större mängd böcker än dem jag har valt. Dessa 6 böcker är för undervisning på gymnasiet i historia A kursen samt grundskolans senare år. Uppsatsen kommer att utgå från dessa böcker för att se hur stormaktstiden och Skånes historia behandlas och hur frekvent den tas upp. Böckerna som jag tänker undersöka är följande:
• Brolin Per-Erik (1967) Historiens huvudlinjer Historia för gymnasiet. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
• Gustavson, H & Persson, B (1995) Tider Historia. Angered: Almqvist & Wiksell. • Borg H, & Nordell, D (1967) Historia för gymnasiet. Stockholm: Svenska förlaget. • Bergström, A & Löwgren, H (1998) Alla tiders historia A, B. Almgren :Gleerups. • Kumlien, Kjell &Tham, Wilhem (1963) Historia för gymnasiet. Stockholm:
Nordstedt.
1.3 Frågeställningar
• Hur hanterar svenska läroböcker under perioden 1960-2004 Stormaktstiden och Skånes historia?
• Hur mycket utrymme får Skånes historia under stormaktstiden?
• Till vilken grad kan lärare använda böckerna till att undervisa i skånsk historia?
• Hur kan man arbeta med historiemedvetande i undervisningen om lokalhistoria?
1.4 Avgränsning
Läroböckerna som jag kommer att använda är de som ses som de mest användbara från de stora förlagen, vilka kommer att vara 5 stycken för gymnasiet och 1 för årskurs 6-9. Historia får mer utrymme i dessa årskurser och det är upp till läraren att avgöra vilken historia denne ska förmedla. Till valet av böcker som sträcker sig innan Lpo94 motiverar jag med att dessa böcker finns fortfarande kvar i omsättning i form av extra historielitteratur som läraren kan använda i sin historieundervisning om den passar in.
Att läsa om Sveriges kungar fram till 1800-talet från äldre läroböcker ser jag som en naturlig del i ämnet historia och hur man väljer att förmedla den. Vissa berättande texter om de svenska kungarna och hovet ges i en utförligare och mer intresseväckande form än i många av de senare läromedlen tryckta efter Lpo 94.
I min tolkning och analys tänker jag använda mig av hermeneutisk forskningsteori. Denna undersökning och exemplet kring lokalhistoria vänder sig främst till lärare i historia som vill ta del av ett exempel på ett arbetssätt inom Skånes historia som innefattar historiemedvetande. Jag har valt att endast titta närmare på Skåne och därför kan validiteten minska om jag skulle analysera olika epoker i böckerna och vända mig till alla lärare även utanför Skåne.
2 Skånes historiska bakgrund
Skåne som del av den svenska historien dyker inte upp förrän under vikingatiden efter att vi har hittat efterlämningar av olika slag runt om i Skåne. Vidare om man vill gå ännu längre kan man sträcka sig ända till den sista istiden som drabbade Sverige. När ismassorna smälte dök det upp ett landskap av den sedimentära arten med lera, morän och mineraler. Denna blandning gjorde den till den finaste odlingsbara marken i Sverige. Jorden påminner mycket om jordarter som vi hittar i nuvarande Danmark och Tyskland. Folkströmmar från Tyskland bosatte sig i Skåne som jägare och samlare för att sedan övergå till enkelt jordbruk.3
Under 1100-talet blev den då danska staden Lund, det nya ärkesätet för hela Norden. En imponerande katedral byggdes och det var ett storstilat bygge som sporrade den klassiska konsten i Sverige. Skåne hade på den tiden över 300 kyrkor och var en betydande provins för Danmark, både kulturellt och ekonomiskt.4
Under 1200-talet blev de skånska hamnstäderna plus Lund viktiga handelscentra och växte i storlek. Om man reser genom Skåne idag kan man inte undvika att lägga märke till alla slott som finns kvar, samt många efterlämningar som man kan se i naturen, exempelvis avgränsningarna och gamla vägar så som den i Dalby. I början av medeltiden blev adelsmän att bli väldigt starkare och var stora jord- och boskapsägare. Med direktiv från kungen fick dessa adelsmän stora gårdar till sitt förfogande för att de deltog på kungens sida. Under 1500-talet blev det en turbulent tid för Skåne. Danmarks regent Christian II stred vid två olika tillfällen med en uppslutning av skånska bönder och adelsmän mot Sveriges trupper. Under denna tid var den skånska adeln privilegierade av den danske kungen. Adeln ägde så mycket som 54 % av marken, 11% ägde kyrkan och resterande 8 % ägdes av bönderna resterande ägdes av den svenska kronan.
3 Roberts, Neil (1998) 2nd edition, The Holocene, an environmental history: Oxford: Blackwell. 4Ohlmarks,Åke & Baehrendtz, Nils, (1999) Svensk kulturhistoria, svenska krönikan, Forum AB,Borås.
Männen drog ut i krig mot Sverige under det nordiska kriget 1563-70 samt under Kalmarkriget 1611-135. Sveriges utrikespolitik och tanken att ta kontrollen över Östersjön gjorde att Skåne blev ett viktigt landskap att kontrollera. Från Kalmarkrigen, 1611-13 fram till 1710, pågick intensiva drabbningar mellan Danmark och Sverige, oftast på skånsk mark. Detta viktiga område och dess hamnar var ovärderliga för båda länderna. Skåne föll i Sveriges händer 1658 vid Roskildefreden med den svenske regenten Karl X Gustav vid makten.
Ytterligare diskussioner och konflikter löste de slutliga men tillfälliga gränsdragningarna 1660 i Köpenhamn där Bornholm åter blev danskt, medan Skåne blev svenskt. Konflikten slutade inte vid denna fred utan under tiden som Sverige njöt av framgångarna i Norden och Europa, förberedde sig Danmark för att åter erövra sina viktiga handelscentra i provinsen Skåne.
Slaget vid Lund 1676 räknas till det blodigaste i Norden och Centraleuropa under denna tid. Danska trupper drabbade samman med svenska på slätterna utanför Lund. Efter ännu än förlust mot Sverige valde Danmark att dra sig undan. Ytterligare ett erövringsförsök skedde 1710 av danskar men det var förgäves. Den svenska armén kunde enkelt besegra danskarna och försvara sina riksgränser.6
Efter det danska nederlaget 1676 påbörjade Sverige en intensiv försvenskning av Skåne. Under krigen stödde de skånska bönderna direkt danskarna och utgjorde ständiga hot mot den svenska armén i form av gerillakrigare, speciellt snapphanarna som härjade i norra Skåne och Blekinge.Försvenskningen förekom på tre olika nivåer. Först flyttade man in regementen i de stora städer som skulle hålla ett öga på folket och de danska trupperna. Vidare ersatte man de danska prästerna i socknen med svenska för att ytterligare försvenska skåningarna. Dessutom tog man fram abc–boken för att få skåningarna att läsa på svenska. Dessutom invigdes vid Lunds universitet en slutgiltig markering att Skåne tillhör Sverige. Men vägen dit var inte rak och enkel, den skånska befolkningen misstrodde den svenska staten och samarbetade med Danmark i form av motståndsrörelser som finansierades av Danmark. Svenskarna drev sin försvenskningspolicy hårt och de bönder som samarbetade med danskarna eller snapphanarna straffades oftast med döden.7 Vidare var hoten om skadegörelse närvarande om man inte gick
5 http://www.ne.se.support.mah.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=308902 &i_word=sk%e5ne
6, Berggren, Lars & Greiff, Mats (2000),En svensk historia från vikingatid till nutid: Lund: Studentlitteratur. 7 Ohlmarks,Åke & Baehrendtz, Nils (1999) Svensk kulturhistoria, svenska krönikan, Borås : Forum AB
med på Sveriges policy. Dessutom lät man svenska adelsmän förvärva de skånska gårdar och skog.
Övergången skedde enligt vissa läroböcker smidigt p.g.a. att under årtionden hade Skåne samma religion, liknade språk och handel mellan gränserna och det skapades en överenskommen ”fred” mellan områdena vid dåvarande riksgränsen. Skåne som svenskt landskap har haft även en positiv prägel på Sverige, inte minst genom universitetet och hamnstäderna. Även för de jordbruksreformer som förändrade Sveriges landskapsbild gavs en möjlighet till en överproduktion av spannmål och boskap som bidrog till en ökning av befolkningen. Rutger Mcleans reformer i Svaneholm med enskiftet 1790 och senare laga skiftet och storskiftet 1827 i Skåne bidrog till den utveckling som skedde i Sverige i början av 1800-talet.8 Denna korta historik visar på hur viktig Skåne är för den svenska historien och nationsskapandet. Dessutom tas aktuella frågor upp som rör identitet, integration, ekonomiska aspekter och nationsbildning.
2.2 Mål i undervisningen
Styrdokument, läroplan94
Styrdokumenten vilar på en värdegrund som vi som lärare ska förmedla till eleverna. Jämlikhet mellan könen, demokrati och människors lika värde är grundstenar som vi som lärare ska följa i vår undervisning. Dessutom om vi granskar styrdokument för Historia hittar vi mål som elevens ska uppnå i olika åldrar. Om vi tittar närmare på Historia A kursplan för gymnasiet så hittar vi följande:
Skolan skall i sin undervisning i historia sträva efter att eleven utveckla kunskaper om historiska strukturer, utvecklingslinjer och förändringsprocesser som ger sammanhang och bakgrund för individ och samhälle, tillägnar sig insikter om kulturarvet och dess skiftande innehåll för olika människor och olika nationella minoriteter, på basis av det historiska arvet utvecklar en trygg och demokratisk identitet, fördjupar sitt historiemedvetande och utvecklar sin förmåga att anlägga historiska perspektiv i studierna inom andra ämnen, fördjupar sina historiska kunskaper för att underlätta förståelsen av nutiden, underbygga ställningstaganden och skapa handlingsberedskap
8Berggren, Lars & Greiff, Mats (2000),En svensk historia från vikingatid till nutid: Lund: Studentlitteratur.
inför framtiden , utvecklar förståelse av historiska företeelsers och skeendens bakgrund och samband, vare sig det gäller storpolitik eller vardagsliv, utvecklar en förmåga att bedöma tillförlitlighet och värde hos olika texter, bilder, medier och andra källor. Utvecklar förmågan att självständigt resonera och föra ett samtal utifrån ett historiskt perspektiv .9
Dessa mål ska vi ha som uppdrag att förmedla till våra elever på bästa möjliga sätt och i varje moment ha dessa som en röd tråd, som följer med under hela undervisningen. Men om man tittar närmare på vad som ska tas upp i historia blir det genast problematiskt. Det står nämligen ingenting om hur mycket och vilka historiska händelser som ska tas upp. Istället ska läraren själv välja vad i historien denne ska undervisa i. Det framgår tydligt att Skånes historia inte behöver tas upp av läraren om denne tycker att det inte är relevant kunskap. Det är här läroböcker kommer in som ett viktigt läromedel som lärare kan luta sig mot. Genom att litteraturen redan är i kronologiskt ordning för olika historiska epoker kan läraren enkelt följa och planera sina lektioner baserade på läroboken. Vidare talar styrdokumenten för Lpo 94 om att eleverna ska känna till nordisk historia och viktiga händelser samt historiska personer.10 Detta kan man införliva tydligt i Skånes historia för eleverna där de kan uppnå alla mål.
9 http://www3.skolverket.se/ki03
3. Teori och metod
3.1 Historiemedvetande och historiedidaktik
Teorin om historiemedvetande har under min lärarutbildning frekvent varit ett diskussions ämne om hur och varför historia är ett sådant viktigt ämne att undervisa i. En sorts försvarsställning har präglat ämnet historia och varför det ska finnas som ett kärnämne på gymnasiet. Inom historieämnet finns det olika epoker och händelser som är viktiga men frågan man bör ställa sig är vad man tar upp och varför? Det är här historiemedvetande tar sin utgångspunkt och kan visa vad som läraren kan ta upp, i mitt fall skånsk historia. Undervisningen planeras av läraren, styrs främst av läroboken och har en central roll i skolans undervisning i allmänhet speciellt i historieundervisningen. Detta grundar sig i den stora undersökningen ”Youth and history” som klargjorde att undervisningen är väldigt mycket planerad efter läroboken.11 För att närmre titta på hur läromedel är präglade av historiemedvetande samt hur läraren ska arbeta i praktiken ska jag först förklara begreppet historiemedvetande.
Begreppet myntades under 1980-talet i Tyskland i en teoretisk diskussion inom historiedidaktiken. Det förekommer olika förklaringar på vad begreppet betyder men jag ska försöka klargöra dem på bästa möjliga sätt. Den tyske didaktikern Karl-Ernst Jeismann ger fyra definitioner i sin artikel ”Geschichtsbewußtsein als zentrale Kategorie der Geschichtsdidaktik”
1. Historiemedvetande är den ständigt närvarande vetskapen om att alla människor och alla inriktningar och former av samliv som de skapat existerar i tid det vill säga de har en härkomst och en framtid och utgör inte något som är stabilt, oföränderligt och förutsättnings löst.
2. Historiemedvetande innefattar sammanhangen mellan tolkningen av det förflutna, förståelsen för nutiden och perspektiv på framtiden.
3. Historiemedvetande vilar på en gemensam förståelse som baseras på en emotionell upplevelse. Den gemensamma förståelsen är en nödvändig beståndsdel i bildandet och upprätthållande av mänskliga samhällen.
4. Historiemedvetande är hur dåtiden är närvarande i föreställningen och uppfattningen hos människan.12
En tydlig omarbetning av punkterna ovan av historiemedvetande och didaktik görs av Niklas Ammert i avhandlingen Finns då (och ) nu (och ) sedan?, Uttryck för historiemedvetande i
läroböcker för grundskolan, 2004. I denna skrift utrycker Niklas Ammert att
historiemedvetande tar sin utgångspunkt i ett tidsperspektiv där det kan vara dåtid, nuet eller framtid. D.v.s. tolkningar av dåtiden i en nuvarande situation som exempelvis någon form av norm- eller samhällsförändring för att vidare kunna analysera framtiden. Men det är människan som står i centrum för historiemedvetande där den både skapar historia och är skapad av historien13.
Varje lärobok bör ta upp människan som både påverkas av historiska händelser och som skapar dem. Människan skapar sin historia av händelser som denna har erfarat för att förändra sitt perspektiv på livet.14
Vidare menar Ammert att läromedlen ska ge verktyg för att där elever ska kunna förstå hur dagens samhälle står i förbindelse till historien samt hur dagens beslut kan påverka framtiden.15 Dessa är centrala punkter som vi historielärare ska sträva efter, när vi vill skapa ett historiemedvetande hos våra elever. En annan variant av teori kring historiemedvetande har framställts av den form som den danske historiedidaktiker Bernard Eric Jensen beskrev. Funktioner som historiemedvetandet kan användas inom är följande:
• 1. identitetsskapande
• 2. mötet med det annorlunda • 3. socio-kulturell läroprocess • 4. värde och principförklaring
12Karlsson, Klas Göran (2004) Historia är nu, en introduktion till historieundervisning. Lund: Studentlitteratur. 13 Ammert, Niklas, ”Finns då (och ) nu (och ) sedan?, Historia är nu, en introduktion till historieundervisning”,
K-G Karlsson,( 2004) Lund: studentlitteratur.
14 Ibid. 15 Ibid.
• 5. berättelser16
Innebörden av dessa punkter kan sammanvävas i en process där man undersöker de svenska läromedlen i historia. Genom att formulera dem som Niklas Ammert gör i sin avhandling, kan man applicera dem som en mall för historiemedvetande i läroböcker. Ett exempel är att man tittar på skildringar i texter från olika böcker och dess innehåll kring identitetsbildning och förståelse för den egna så väl som främmande kulturer.
Enligt Niklas Ammert görs detta oavsett lärobok eller text. Ett försök till analys görs av tre böcker med olika tidsepoker där olika kulturer möter varandra. Och en tydlig analys av texterna görs ur såväl politiska, som moraliska och ekonomiska aspekter. Dessa punkter kan man använda sig av i olika former av läroböcker när man vill få ihop ett historiemedvetande i texter och läromedel där man kan mäta och se hur mycket en text kan användas för att väcka elevers historiemedvetande. 17
För att få svar på mina frågor ska jag använda mig främst av litteraturgranskning av läromedel i historia, observation av mina praktikklasser och samtal med lärare. Största delen kommer att vara en kvalitativ undersökning samt litteraturstudier av material. Jag tyckte att en läroboksanalys med ett konkret exempel kring lokal historia skulle ge en bra infallsvinkel till hur lärare kan arbeta med lokal historia och historiemedvetande.
Observationer av klasser skulle vara väldigt tidskrävande och det skulle vara svårt att hålla sig utanför och bara observera. Detta skulle leda till att validiteten skulle kunna ifrågasättas. Men trots det vill jag använda mig av mina observationer och erfarenhet under min slutpraktik för att fördjupa min analys. Observationer medförde oftast att jag hade eftersamtal med historielärarna och deras upplägg och planering av lektionerna.
16 Ibid. 17 Ibid.
3.3 Läromedel och metod
Uppsatsen kommer dels luta sig på en läromedelsanalys kring Skånes historia och stormaktstiden samt till hur lokal historia kan stärka elevernas historiemedvetande. Undersökningen kommer att göras med böcker från 1960 till 2004 och förmedlingen och frekvensen i läromedelsböckerna beaktas. Undersökningen kommer att baseras på 6 böcker från 1963- 2004.
• Brolin, Per-Erik (1967) Historiens huvudlinjer Historia för gymnasiet. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
• Gustavson, H & Persson, B (1995) Tider Historia. Angered: Almqvist & Wiksell. • Borg, Nordell, 1967, Historia för gymnasiet. Stockholm: Svenskförlaget.
• Bergström, A & Löwgren, H (1998) Alla tiders historia A, B. Almgren: Gleerups. • Kumlien,Kjell,&Tham, Wilhem (1963) Historia för gymnasiet. Stockholm: Nordstedt. • Nyström, Hans & Örjan (2004) Perspektiv på historia .Malmö: Ljungföretagen.
I Läroboksgranskningen ska jag systematiskt gå igenom läromedel i historia för gymnasiet och högstadiet. Målet är att se hur mycket skånsk historia under stormaktstiden nämns i svenska historieböcker och om det finns en radikal skillnad mellan böckerna som skrevs i slutet av 1960-talet och i början av 2000-talet. Hur och på vilket sätt förmedlas historien för de svenska eleverna och finns det ett historiemedvetande i texterna som skapar identitet för eleverna? Är texterna konstruerade så att historiemedvetande skildras i dessa böcker? Till stor del ska jag använda mig av Staffan Selanders modell för en läromedelsanalys men även av Christer Karlegärds teori. Dessutom kommer jag att använda mig av Niklas Ammerts punkter om historiemedvetande i läroböcker som i sin tur baseras på en teori av didaktikern Bernard Eric Jensens.
Christer Karlegärds teori som jag kommer att använda för att granska mina läroböcker beskrivs i boken Undervisa i svensk historia, Lund, (1990). Christer Karlegärd är en forskare som har skrivit mycket kring ämnet historia och undervisning. Han hävdar följande: läroboken är en väldigt central del i lärarens undervisning och därför ska den vara en bra bok som läraren ska kunna använda sig av.
I sin bok använder han en modell som ska hjälpa till att analysera en lärobok. Dessa punkter kommer jag att använda mig av för att titta närmare i de historieböcker som jag har valt och de stycken som behandlar Skånes historia under stormaktstiden.
De punkter som finns i boken är följande18:
1. Läsaren får klart för sig varför texten är värd studier.
Syftar till att i varje kapitel ha en bakgrunds beskrivning av stycket och varför det är intressant att läsa detta stycke. Dessutom ska man ha en motivering i förordet i bokens början.
2. Historiska händelser ska kopplas till nutida förhållanden.
Denna punkt innebär att man ska kunna knyta samman historia med dagens förhållanden och få en länk mellan nuet och dåtid, samt att eleverna ska få förståelse av dagen samhälle och hur det är format. Denna punkt blir en väldig vital del av min granskning av böckerna just med att denna punkt tar det historiemedvetande som jag ska försöka hitta i texterna.
3. Eventuell oenighet bland forskare ska redovisas.
Denna punkt syftar till att om en historisk teori har olika synpunkter från forskarvärlden så bör dessa tankar redovisas. Eleven ska ha klart för sig att olika synpunkter och angreppssätt finns när det gäller en speciell episod i ett ämne. De bör även veta att vinnarna skriver historien och att den ser väldigt olika ut i olika politiska ideologier.
4. Historiska kvarlevor ska återges.
Med detta menas att en historiebok ska citera historiska texter så som lagar eller brev där eleven ska kunna titta, läsa och inspireras till att forska själv samt att detta ger en djupare förståelse för den epok man läser. Eleven ska kunna se skillnader i det språkliga och sociala jämfört med nutiden.
5. Författarens uppfattning skall tydligt fram.
Läsare och elever ska tydligt kunna identifiera vilken historieuppfattning boken och författaren har.
6. Läsaren bör stimuleras och ta ställning.
Med detta vill Christer Karlegärd att boken/stycket ska ha frågor ställda till läsaren så att denne ska kunna formulera fram en åsikt. På detta vis får läsaren ett djup i sin läsning.
7. En god balans mellan beskrivningar och förklaringar.
Att boken/stycket inte bara beskriver historiska epoker i ett kronologiskt förlopp utan att den kommer in med nödvändiga förklaringar.
8. Läsaren ska kunna identifiera sig med historiens krafter.
Med detta menas att läsaren med hjälp av boken ska kunna identifiera sig med de gestalter som framställs i historien, så att hon kan beskriva gestalternas personer eller ersätta gamla ordval med nuvarande.
9. Texten ska vila på en tidsaxel
Genom att eleverna ska kunna ta del av en tidsaxel i sin bok eller att bokens upplägg är i kronologisk form. Christer Karlegärd menar att genom detta ska eleven lättare förstå ett historikt förlopp och kunna placera in det på en tidsaxel.
10. Lärobok ska allmänbilda.
Enkelt utryckt ska boken även fungera som ett uppslagsverk för alla.19
I Staffan Selanders Lärobokskunskap från 1988 ges instrumenten i form av olika punkter för att en läroboksanalys/granskning ska vara möjlig. Hans teori syftar till att en lärobok är ett pedagogiskt instrument som syftar till att elever ska använda dem. Nedan följer de punkter som kan bidra till min frågeställning:20
Selanders punkter:
1. Kognem och förklaring.
Syftar till att i en text beskriva vem (historisk person) som skrev den, samt att i följande meningar förklara varför den uppstod. Kognem enligt Selanders redogörs som ”den minsta, meningsfullt kunskaps bärande enhet” Ett schema för historiska böcker visar hur betydande
19 Ibid.
ord i en text kan vara och problematisera textens innebörd genom att använda följande punkter, tid ,plats objekt, agent och händelse.
2. Anpassad till förkunskaper.
3. urval.
Genom att granska boken på vad som har tagits med och vad som har uteslutits.
4. syftet.
Läroboken ska förklara och lära ut grundkunskaper samt även se strukturer i dagens samhälle.21
4. Historieböckerna
Redogörelse för böckerna
Brolin, Per-Erik (1967) Historiens huvudlinjer Historia för gymnasiet.
Boken tar upp den svenska stormaktstiden på 10 sidor i boken med ett tydligt faktaupplägg. Beskrivningen börjar med att identifiera Sverige som ett litet land med små resurser som kom att hundra år senare förvandlas till en stormakt. Genom olika kartor visar man hur Sverige expanderade sina områden på Norges och Danmarks bekostnad. Texten framhåller hur Sverige vann olika slag och växte som en nation. Ett citat kan inkluderas som förstärker bilden av Sverige som en krigande nation. ”Sveriges storhet vilade framförallt på krig” detta bevisas genom att en rad olika krig, som Sverige har vunnit i sitt steg för att bli en stormakt, tas upp.
Vidare tar boken upp 30-åriga kriget och varför Sverige gick in i kriget som en part för att slå ned det katolska hotet. Samtidigt tar man upp hur dåtidens utrikespolitik speglades genom att man var under ständiga hot från Danmark och Ryssland. Dessa länder var man tvungen att besegra för att nå en fullständig fred.
Utöver de politiska och religiösa punkterna för Sverige tar boken vidare upp vägen till stormakt ur ett ekonomiskt perspektiv som till exempel hur viktigt det var med handelsvägar i Östersjön. Läroboken går vidare in på hur stormaktstiden medförde ett ekonomiskt uppsving genom export av järn och koppar.
Det beskrivs hur järnbruken växte i landet samt hur man började exportera vapen till europeiska länder. Dessutom nämns också hur trä och tjära var en viktig exportkälla för Sverige. Detta ekonomiska uppsving baseras inte på de krig som Sverige var involverade i, det görs inga tydliga sammankopplingar mellan krig och ekonomi. Texten tolkar inte på något sätt att Sveriges ekonomi expanderade p.g.a. krig, utan att olika utländska finansiärer och hantverkare, speciellt från Belgien, kom till Sverige och lärde dem om järnframställning och kapitalinvestering. I slutkapitlet redovisas hur Sverige förlorar sitt stormaktsvälde. Texten
behandlar hur Ryssland, Danmark och Polen var ute efter revansch samt hur Rysslands Peter Den Store, ville gör landet till sjöfartsnation genom att skaffa tillgänglighet till Svarta havet och Östersjön. Texten klargör hur länderna agerar ihop och anfaller strategiskt när Sverige får en ny ung kung, Karl XII. Våren 1700 började det långa nordiska kriget som skulle vara i över 20 år. Krigsbeskrivningen visar hur en ung regent besegrar Danmark snabbt för att sedan flytta sina trupper mot öster där Polen och Ryssland väntar.
Slaget vid Poltava är vändpunkten där Sverige börjar förlora. Kriget beskrivs i faser där Sverige förlorar sina landområden bit för bit. I avslutningen förs en diskussion om huruvida Sveriges kung Karl XII borde ha agerat annorlunda. Genom att de diplomatiska förhandlingar, som ständigt pågick i skymundan av kriget, kunde ha skötts bättre hade Sverige kunnat få en mer fördelaktig fred. Det som kapitlet saknar totalt är en inblick i hur Sverige hade det inom landet.
Skånes historia nämns i början av texten då Skåne tillfaller Sverige och därmed inget mer. Dessutom ges en kort inblick i hur nya landområden försvenskas genom att det svenska språket blir obligatorisk, samt att tullavgifter tas bort. Men det nämns inte specifikt vilka områden det gäller. Utan det skrivs att danska och norska områden försvenskas genom språket, kyrkan och domstolen. Den skånska historien och snapphanarna eller hur försvenskningen gick till tas inte upp i en djupare förklaring eller exemplifiering.
Borg & Nordell (1967) Historia.
Boken delar upp kapitlet om det svenska stormaktsväldet i två delar på tre sidor vardera. I punktform baserat på årtal och händelser redogörs för vilka slag som var viktiga samt händelser som bör läggas på minnet. Rubriken är ”stormaktsväldet växer fram”. Noterbart är att det endast sträcker sig till Roskildefreden när Sverige är som starkast i Norden och har kontroll över Östersjön. Texten profileras med att hävda att under denna tid var Sverige en makt att räkna med i Europa.
Vidare tas problemen kring hur man ska lyckas hålla ihop de nyerövrade områdena upp. Det är här den skånska historien får sitt största utrymme där man tar upp kort om skånsk historik. Vidare talas det om inskolning i det svenska språket men även böndernas uppror mot sina nya herrar. Det tas upp om snapphanerörelsen och konsekvenserna som följde de skånska
bönderna när de nu tillhörde Sverige. Dessutom tar man upp hur och varför Lunds universitet bildades. Kapitlet fortsätter att kort ta upp andra erövringar på andra sidan Östersjön och dess lagar och regler som var annorlunda gentemot svenska lagar och svensk kultur. Boken tar upp den baltiska kulturen och böndernas situation. Texten avslutas med en analys av varför erövringarna var angelägna p.g.a. att de måste försvara sig mot sina grannar. Detta gjorde man t.ex. genom att flytta fram sina gränser och lägga garnisoner på andra sidan Östersjön. En buffertzon var nödvändig mot öst. Vidare talas det om att Östersjöns handel var en viktig inkomstkälla för Sverige för att finansiera trettioåriga kriget.
Den andra delen av kapitlet behandlar svenska stormaktsväldets fall. Texten inleder hur Sverige gick in i olika förbund för att få fram manskap och pengar och att hålla kvar vid sitt område. Kapitlet avslutas med att det tas upp hur Rysslands Tsar europeiserar landet och utökar sitt område. En kort redogörelse för de svenska slagen i Östeuropa avslutas med att upphöja den svenska unga kungen Karl XII för sin begåvning som härförare. Kriget och Sveriges stormaktsvälde avlutas när Karl XII dör och sedan följer en styckning av Sveriges olika delar och stycket avslutas med att Sverige fick Danmark att avstå från tullfriheten i Öresund.
Kumlien, H & Lindberg, D (1963) Historia för gymnasiet.
Den tredje boken delas upp i tre olika stycken där den första ger en bild av hur Sverige lyckades bli en stormakt i Norden. Texten granskar Karl X Gustavs utrikespolitik utan att vara partisk. Vidare redovisas kriget med Ryssland 1609-1617 där läsaren blir upplyst om att Sverige vill flytta fram gränserna för att trygga landet från invasion. Texten beskriver den svenska kampen i det trettioåriga kriget och fejden med Polen. Fred slöts och Sverige kunde ytterligare flytta fram gränser till Livland och fyra preussiska hamnar.
Kapitlets andra del börjas med att ge förklaringar till hur Sverige såg ut på den tiden. Beskrivning av bönder, adeln, kronan samt hur ett krig finansierades på den tiden tas även upp. Vidare talar boken om vilka sociala problem som förekom där skillnader mellan adeln och arrendebönder. Den tredje delen av kapitlet går igenom det slutliga erövrandet av Östersjön och när Sverige blir en stormakt genom Karl X Gustavs framfart till Roskildefreden slöts 1658. Vidare avlutas kapitlet med att gå igenom Sveriges fall som stormakt med en stor fördjupning av Rysslands historia. Dessutom förklarar man tronskiftet från Karl XI till Karl
XII och hur den unga orutinerade kungen skulle bege sig ut för att försvara Sverige. Stycket inleder sin sista del med orsakerna till det stora nordiska kriget 1699, förbundet mellan Danmark-Norge, Polen och Ryssland mot Sverige. Poltava utgör det sista slaget och punkten där Sverige förlorar sin maktsällning kring Östersjön. Dessutom redogörs för Karl XII:s sista försök att erövra Norge vilket till slut leder till hans död. En slutdiskussion om hur Karl XII dog tas upp och avlutas med att den kan nog aldrig besvaras.
Kapitlet avslutas med stormaktstiden ur en svensk vinkel men följande kapitel tar upp Danmarks historia under denna tid med dess kungar och fältslag. En bild från andra sidan slaget som visar sig vara allsidig och kastar mer ljus över denna spännande tid. Danmarkas samhällskick uppvisas och kungar tas upp. Dessutom kommer den skånska historien fram på ett tydligare sätt än tidigare. Nu förklarar man snapphanarnas kamp och hur Skåne var inställt till Danmark. Slaget vid Lund 1676 där den danska armén besegras får utrymme och man klargör vilka delar Sverige fick behålla samt att freden blev bekräftad genom att Karl XII gifte sig med den danska prinsessan Ulrika Eleonora. För att ytterligare ta fram stormaktstidens betydelse tar boken upp kulturlivet i Sverige under denna tid.
Bergström, A & Löwgren, H (1998) Alla tiders historia A, B.
Stormaktstiden i denna bok tar upp Sveriges uppgång och faktorer som gjorde det möjligt för Sverige att bli en stormakt i Östersjöområdet. Vidare i stycket tar man upp kampen om marknaden i Östersjön och tar upp vilka länder som stred om den och varför. Dessutom tar boken upp punkter om varför Sverige gick med i trettioåriga kriget 1630. Punkterna som tas upp var först katolikernas framgång i Europa sedan att den katolske kejsaren hade planer på att bygga upp en örlogsflotta och ha bas i Östersjön. Därför var Sverige tvunget att agera. Den sista punkten som tas upp visar hur mycket maktspel och allianser styrde själva kriget. Frankrike gav donationer i form av trupper och pengar till Sverige för att hålla upp makten i Östersjön och genom detta stoppa den romersk-tyska kejsarens framgång. Danmark–Sverige-konflikten belyses snabbt och visar upp olika strider som länderna hade med varandra. Stycket ”Enväldets framväxt” går igenom drottning Kristina och högadeln. Där belyser man de olika personernas höjdpunkter i ett kort sammandrag på ett par meningar. Följande är ett exempel:
Karl x Gustav grep sig an plikten att regera Sverige med rastlös energi. För att förbättra kronans finanser drev han igenom ett beslut om att inte dra in vissa adelsgods till kronan. Programmet fullföljdes inte p.g.a. att han var upptagen av krig. Då han dog 1660 var sonen Karl endast fyra år. Sonsonen kommer också att heta Karl. Tiden då tre kungar efter varandra bar namnet Karl, 1654-1718, har därför kallats den karolinska.
Detta stycke är väldigt kort och koncist. Den karolinska tiden beskrivs på följande sidor. Noterbart är att enmansstyret tas upp, enväldet under denna tid, genom att belysa olika åtgärder som stärkte kungamakten och försvagade adelns makt och att kungen kunde ta ut skatter utan att rådgöra med riksdagen.
Det har man inte gjort i tidigare böcker där man bara glorifierade sina kungar. Dessutom får Skåne ett eget stycke. Där redovisas de olika slagen och korsandet över det frusna vattnet mellan de danska öarna och Roskildefreden. Vidare tas det sista slaget om Skåneland vid Lund 1676 upp då danskarna stoppas. Genom den korta beskrivningen tar Skånes historia plats i de svenska skolböckerna. Men man utelämnar väldigt mycket av den och koncentrerar sig enbart till fältslagen.
Gustavson, H. Persson, B (1995) Tider Historia.
Tiden kring Sveriges stormaktsvälde från 1620-1718 hamnar i kapitlet ”Krigens och Krisernas 1600 tal”. Sverige binds samman med andra militära stater i boken och man redogör för hur Sverige drogs in i 30-åriga kriget. Boken tar hjälp av definitioner i punktform om vilka länder som stred i kriget och på vilken sida. Vidare beskrivs Gustav II Adolfs krig mot den polska kungen Sigismund som en startpunkt till kriget, p.g.a. att Sigismund var katolik och kunde dra nytta av den katolska kejsaren. Dessutom förklarar man Sveriges allierade katolska Frankrike, Nederländerna och tyska protestantiska furstar som segrare i kriget 1648.
Boken går igenom olika statsskick och begrepp som kejsare, kristenhet och nationalstater. Vidare beskrives den westfaliska freden 1648 som en början på en ny tid där man för in begreppen Europa och nationalstater. Den svenska statens framväxt får ett eget stycke under namnet ”den starka staten”, där man beskriver Gustav II Adolfs inrikespolitik, drottning
Kristinas tid vid makten 1679 och Karl XI: s krig mot Danmark där Skåne tillfaller Sverige. Detta stycke går igenom väldigt kort de olika slagen och de styrande. Skånes historia i detta kapitel nämns endast som erövringen av Skåneland under revanschkriget mot Danmark. Dessutom speglas Skåneland som en del av provinser intill en färgkarta av Sverige under 1600-talet. Skånes historia saknas nästan helt i denna historiebok förutom på en rad i boken och i en kartbild.
Boken tar istället upp den bredare historien om Frankrikes envälde och Englands revolution samt beskriver den ekonomiska omgruppering som rådde på kontinenten och hur Sverige förändrades med sin export av järn och koppar samt import av handelsbanker, bankirer och arbetsinvandringen från Belgien. Dessutom tar boken upp hur Sverige växte till ytan med städer och hamnar med en stor explosiv ökning av populationen.
Nyström, Hans och Örjan (2004) Perspektiv på historia.
Bokens upplägg kring Stormaktstiden och Skånehistoria faller in under stycket ”Nya tider, nya världar”. Inledande stycket tar upp kampen om Östersjön och konflikten mellan parterna samt att läsaren får en bakgrundshistorik om de olika länderna. Sverige beskrivs utifrån hur nationen var tvungen att utöka sitt territorium p.g.a. Handelsintressen, samt hur viktigt det var för statsmännen att visa sin militära styrka.
Skånsk historia får plats under andra stycket kring temat ”Uppgörelsen med Danmark”. Där beskrivs vilka provinser som var intressanta samt hur Öresundstullen var viktig ur en ekonomisk och militär vinkel. Därefter beskrivs krigen mellan Sverige och Danmark och freden i Brömsebro 1645, där Sverige införlivar Härjedalen Jämtland, Halland, Gotland och Ösel. Stycket nämner Skåne vid det tillfället där man beskriver Karl Gustavs erövringar och hans spektakulära marsch över Stora Bält. Freden som följde beskriver hur Sverige fick Skåne, Blekinge och Bohuslän. Vidare nämns ingenting kring Skåneregionen och dess geografiska betydelse och kultur eller försvenskningen. Snapphanarnas kamp försvinner också. Stycket går vidare om hur adelsmakten förstärks samt Kristinas tid. Stycket avslutas med att i korta redogörelser beskriva de nordiska krigen 1679-1718 med Karl XII: s död i Norge som avslutning. En kartbild över Norden hjälper läsaren att orientera sig bland slagen och årtal. I kapitlets avslutning finns en sammanfattning av hela stycket med en tidsaxel högst upp på sidan, samt fyra frågor att diskutera om och tips för en vidare läsning.
4.2 Analys av böckerna
I den här delen ska jag sammanfatta texterna ovan enligt Karlegärds punkter samt Niklas Ammerts teori om historiemedvetande och en granskning av Skåneshistoria.
Varje kapitel i böckerna kring stormaktstiden har tydliga förord där man talar om vad som ska tas upp och vikten av denna epok i historien. Tydligast är boken Historiens huvudlinjer
Historia för gymnasiet, Almqvist och Wiksell, (1967) Där finns en klar redogörelse varför just
denna epok skall läsas. Alla böckerna följer även punkterna om att ta ställning där varje text är i kronologisk följd med en tydlig tidslinje i texten, eller som en mittupplaga där eleverna kan gå tillbaka och se var de befinner sig i tiden. I alla sex böckerna har man ett frågeställande tema där det i slutet av texten ställs frågor till läsaren. Böckerna har en tydlig allmänbildande aspekt där i samtliga böcker redogörs för Sveriges plats i historien och tidsepoken. Vidare beskrivs kungarna i form av deras betydelse för Sverige under tidsepoken samt korta sammandrag om deras personlighet. Ett exempel om korta sammandrag är ur ovannämnda bok: ”Karl XII – Krigarkungen” Karl XII var bara 15 år när han 1697 började regera stormakten Sverige. Större delen av sitt liv tillbringade han med sina soldater ute i fält och brukar därför kallas krigarkungen”.
Även om citatet känns lite för glorifierat får man ändå inte ta del av mer information kring hovet och kungen. Man hade kunnat bli införstådd med hur viktig del han har i Sveriges historia.
Alla sex böckerna har i sina texter ”historiska kvarlevor” som återges. Det kan vara gamla kartor, lagar eller brev. Böckerna ger eleverna möjligheten att se och läsa gamla texter och det överensstämmer med Karlegärds punkter om den goda historieboken i kapitel 5 i boken
Undervisa i svensk historia (1991)
En sista gemensam del som kommer fram tydligt i böckerna är den förklarande delen i Karlegärds punkter. Eleverna kan ta del av de olika beskrivningarna om tidsepoken stormaktstiden men de får lika mycket förklaringar till varför Sverige gick med i kriget och med vilka länder. Nästan alla böckerna förklarar även kortfattat andra länders intentioner att föra krig med Sverige på ett opartiskt sätt. En enda bok propagerar för den svenska stoltheten
och understryker hur Sveriges roll i krigen var endast ett försvarskrig där man var under hot av sina grannar; ur bok nr två: Historia, Borg, Nordell (1967).
Efter att ha studerat de gemensamma dragen i böckerna ska jag vända mig till de punkter i Karlegärds analys som saknas helt i läromedlen, dessutom ska jag inkludera Niklas Ammets punkter om historiemedvetande.
Den första punkten som saknas i stycket om stormaktstiden är oenigheter bland olika forskare. Ingen av böckerna tar upp vare sig en diskussion om Sveriges roll i 30 åriga kriget eller motiven bakom krigen med Danmark och Ryssland. Alla följer en gemensam linje. Inga teorier ställs mot varandra om Sveriges roll och den historia som har skrivits. Även om det finns olika teorier att utgå ifrån som redovisas i boken Greiff, Berggren (2000) En
svenskhistoria från Vikingatiden till nutiden. Så väljer läromedelsförfattarna att bortse från
detta och inte ta med det i läromedlet för eleverna. Det kan diskuteras om förkunskaperna i ämnet hos eleverna är tillräckliga för att de ska kunna föra en diskussion om olika teorier i historien. Frågan är var och på vilken nivå man ska börja ta upp dessa teoriskolor.
Urval är en annan punkt utifrån Selanders teori som passar in på ovanstående punkt. Författaren redogör inte för sina val av historien som han har tagit med. I ingen av böckerna förekommer det uppgifter som förklarar urvalet och vilka historiska delar som har uteslutits av författaren. Texternas uppbyggnad och skrivning gör det enkelt för läsaren att sätta sig in i den historiska epoken genom att den har en lättläst text med förklaringar, viktiga datum samt bilder/kartor som gör den anpassad till att läsas av högstadieelever samt vuxna. Böckerna kan fungera som uppslagsverk för alla åldrar.
Ur ett historiemedvetandeperspektiv har texterna om Skånes historia under stormaktstiden väldigt lite att bidra med. Skånsk historia förekommer inte som en egen del i historieböckerna, förutom i en bok. De ställen som skånsk historia förekommer är när texterna tar upp då freden slöts med Danmark och Sverige fick Skåneland i freden. I de olika böckerna nämns Skåne väldigt sporadisk och oftast då i ett par rader och som ett införlivat landskap från Danmark. Det saknas totalt en kulturaspekt som möjligen förklarar lite närmare om hur Skåne såg ut på den tiden i alla böcker.
Historiens huvudlinjer Historia för gymnasiet,A,B Almqvist och Wiksell (1967) nämner
endast när Skåne tillfaller Sverige. Vidare tar man upp ett kort beskrivning hur försvenskningen gick till: ”danska och norska områdena försvenskas och genom språket, kyrkan och domstolen” Historia, Borg, Nordell, 1967 ger skånsk historia den största delen av alla böcker med ett eget stycke. Den skånska historien får sitt största utrymme skånsk historik tas upp kortfattat. Vidare talar man om inskolning i det svenska språket men även böndernas uppror mot sina nya herrar. Man tar upp snapphanerörelsen och konsekvenserna som följde för de skånska bönderna när de nu tillhörde Sverige. Dessutom tar man upp hur och varför Lunds universitet bildades. I denna text kan vi hitta ett embryo till historiemedvetande i ett skånskt perspektiv som kan väckas. Texten tar upp identitet och mötet mellan olika kulturer och människan som historieskapande.
Genom att ta upp historiedidaktiker Bernard Eric Jensens punkter och införliva dem med innebörden av försvenskningen och snapphanarnas kamp, kan vi börja med att diskutera människans kamp om identitet och tillhörighet till olika kulturer och språk. Detta kan tas upp i vidare diskussioner i dagens samhälle och hur det ser ut idag. En tydlig koppling kan göras för att få eleverna att känna igen sig i historien. Viktiga ämnen som florerar i dagens samhällsdebatt, som utanförskap och integration samt politiska falanger i Skåne, återspeglas i boken . Denna bok har en tydlig ingång till skånskt historiemedvetande som kan utvecklas av läraren.
Böckerna Alla tiders historia A, B. Bergström, A, Löwgren, H, Almgren, Gleerups (1998)
Tider Historia, förlag Almqvist och Wiksell, H, Gustavson, B Persson, (1995) Angered samt boken Perspektiv på historia, Hans och Örjan Nyström, Ljunghusen (2004) har korta stycken
om skånsk historia men de är korta med information om olika freder och årtal. De erbjuder inget som man kan bearbeta ur ett historiemedvetande perspektiv baserade på Ammerts teori. Boken Historia för gymnasiet, Kumlien, Lindberg, Tham, (1963) har ett utmärkt upplägg genom att som enda bok ta upp Danmarks historia vid sidan om den svenska. Både det danska och svenska styrelseskicket beskrivs, samt politiska mål. Skåne tas upp i boken med beskrivning av landskapet och snapphanarnas kamp och hur och varför Skåne stod på Danmarks sida i krigen mot Sverige. Kulturlivet och språket samt en ekonomisk aspekt medförde att Skåne genom detta var mer sammanlänkad med Danmark. Även i denna text kan man införliva Bernard Eric Jensens punkter och börja bearbeta och ta upp dem till diskussion
och få eleverna att förstå historia och att den fortfarande är närvarande i dagens samhälle och i klassrummet.
Böckerna ovan påvisar att historiemedvetande och skånsk historia förekommer väldigt lite i läromedlen. Även om historiemedvetande kan appliceras på andra delar av historien i böckerna kan det inte bli så med fallet skånsk historia. Men om man ska använda sig av ett skånskt perspektiv och införliva det i klassrummet bör man använda sig av helt nytt material och inte ha boken som ett hjälpmedel eller en grundsten. Böckerna har alldeles för lite material att arbeta med och då ska vi som lärare gå ifrån dem och lösa uppgiften på något annat sätt. Betydelsen av skånsk historia och dess bredd i böckerna kan diskuteras och många kan hävda att den är mindre viktig jämfört med exempelvis triangelhandeln och den koloniala eran, eller jämfört med de nationalistiska idéernas framfart i Europa under början av 1900-talet som skapade nya nationer. Till en vis del kan jag hålla med i resonemanget men hur mycket närhet har vi till de epokerna och hur mycket historia har vi runt omkring oss om den. Man får inget korrekt svar utan det är upp till läraren och läroplanen som ska avgöra vad som ska läsas och vilka mål som ska tas upp.
Jag vill hävda att om man tar tag i skånsk historia och införliva den i lokalhistoria i Skåne så kan eleverna få en stimulerande lärandeprocess när man talar om att historia är ständigt närvarande och om hur identiteter skapas. Då kan eleverna känna närhet till sin historia och den plats de lever i. Samtidigt kan de ta del av de historiska processer som har gjorts och skapat den värld de lever i idag, genom att ta nytta av den skånska historien.
Hur ska man då gå till väga? Först bör man välja och sålla bort en annan epok som man skulle ha läst med eleverna eller att försöka införliva den i stormaktstiden där man ger den ett större utrymme med eget material. Vidare ska jag ta upp ett konkret fall med hur man kan arbeta med Skånes historia i klassrummet.
5. Lokal historia
Skånes historia erbjuda arbetssätt som kan användas inom olika epoker från vikingatiden eller i stadsplanering, men hur kan den användas i epoken stormaktstiden? Lpo 94 har tydliga mål som jag nämnde ovan, att elever ska känna till sin nordiska historia. De ska också nå mål där kännedom om det lokala perspektivet ska fram. Ett tydligt mål med ett influerat historiemedvetande ska nås hos eleverna enligt Lpo 94 för grundskolan och Lpo 94 för gymnasiet.
Gymnasiet
”Historia är en viktig del i all kunskap. Såväl i ett längre perspektiv som i ett nutidsperspektiv har all mänsklig verksamhet och all kunskapsbildning en historisk dimension. Ämnet historia utvecklar kunskaper som gör det möjligt att se sig själv och företeelser i nutiden som led i ett historiskt skeende. Syftet med utbildningen i historia är att utveckla ett kritiskt tänkande och ett analytiskt betraktelsesätt som redskap för att förstå och förklara samhället och dess kultur. förvärvar ett historiemedvetande, som underlättar tolkningen av händelser och skeenden i nutiden och skapar en beredskap inför framtiden”22
Grundskolan
Historia skapas varje dag i små och stora sammanhang. Eleverna har själva med sin familj, sin släkt, sin hembygd och sitt land en historia. Kunskaper om denna ger förståelse för människor och deras livsvillkor under skilda epoker och därmed referensramar för förståelse av skeenden i nuet och förväntningar inför framtiden.23
En uppgift som mycket väl kan anpassas både till gymnasiet och till grundskolan är en återblick i form av en stadsrundvandring med uppgift att beskriva Skåne och dess influenser från Danmark och Sverige.
22 http://www.skolverket.se/sb/d/1294;jsessionid=C49A42FE5F9028D74B915C3A69284D3F 23
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0708&infotyp=24&skolform=11&id=3884&extraId= 2087
Undersöka Skånes historia under stormaktstiden och vilka kännetecken finns kvar från dessa tider? Hur ser språket ut, vilka lånord, fraser har vi från det danska språket. Städerna Malmö, Lund och Kristianstad, vilka roller hade de under de båda ländernas tid?
Vidare bör man titta på två historiska byggnader Malmöhus slott och Svaneholms slott och ta upp dess historiska roller för båda länderna. Till sin hjälp och för att väcka elevers intresse bör man ta fram material från regionarkivet i Lund. Äldre bilder på olika slott är inte nödvändigt från den tiden men i början av sekelskiftet för att skapa en historisk återblick kring ämnet. Olika kyrkolagar eller brev där eleverna kan titta och utläsa vissa rader av gamla svenska språket är också en del som rekommenderas att inkludera.
Försvenskningspolitik som rådde efter att Skåne blev svensk ska man ta upp och göra ett jämförande med om hur det kan se ut idag. Sedan bör man ställa frågan om det var rättfärdigt att göra detta och motivera varför. Liknade exempel borde tas upp från dagens samhälle med integration men inte jämföra det mellan dem båda. Det viktiga är att skapa en diskussion om själva ämnet försvenskning, är det rätt eller inte? Vilken tyngdpunkt har de i både danska och svenska historien och diskutera vem har mer historiska förankring i Skåne?
Diskussioner pågår ständigt kring nutida problematiska politiska områden, vilket sätt skiljer man på vems land ett område tillhör, kan göras. Exempel Kosovo och Nordirlands problematik kan användas för att belysa en pågående konflikt med gamla historiska punkter som används i politiskt syfte. Titta närmare på Skånepartiets huvudtes och deras syn på Skåne som en del av Sverige. På detta vis blir historiemedvetande levande och en länk skapas mellan dåtiden och nutiden.
I den avlutande delen kan man arbeta med frågor som medvetandegör eleverna om sin bakgrund.
• Vad finns kvar från det danska arvet (kultur, språk) i Skåne?
• Vilken symbolhandling ligger bakom Karl X Gustav statyn på Stortorget i Malmö? • Varför blickar statyn mot Danmark?
Genom detta arbetssätt tror jag att man utomordentligt väl kan bearbeta Skånes historia, inte bara under stormaktstiden utan införliva den även i andra historiska tider och också i nutida frågor, utan att för den delen använda sig av läromedlen i historia.
6 Slutlig analys och resultat
Utifrån min läromedelsanalys av historieböcker och en applicering av frågeställningen har jag kommit fram till följande. Utifrån de sex böckerna jag har valt att granska med hjälp av Karlegärds, Selanders och Ammerts teorier har jag kommit fram till ett svar på min första fråga.
Böckerna har alldeles för lite material när det gäller Skånes historia. De har för stor koncentration på hela historien om stormaktstiden med fältslag och kungar. Själva Skåne ses som en erövring. Böckernas upplägg utifrån Karlegärds och Selanders teorier fungerar till en viss del, men de faller på olika punkter. Speciellt när vi ska ta upp historiemedvetande och dess kraft att arbeta utifrån boken i skolan så finns det sammanlagt endast ett fåtal ställen där vi kan se tydliga exempel på dåtida, nutida och framtida perspektiv. Dessa embryon, som jag har valt att kalla dem, kan endast användas till att läraren får utforska dem och vidareutveckla och skapa eget material att arbeta med.
De böcker som var skrivna innan 1990- talet hade mer material om Skåne än de övriga böckerna, men inte tillräckligt för att lärarna ska kunna använda den som en grund under sina lektioner. De tidigare böckerna (1960 talet) passar in under nuvarande Lpo 94 och dess mål för Historia. De kan likväl användas i skolan i undervisningen så som de nya böckerna. Innehållsmässigt finns det en viss variation i hur historien speglas men enligt Karlegärds teoripunkter saknar böckerna olika anfallsvinklar kring stormaktstiden och Skåne. Böckerna saknar ett historiemedvetandeperspektiv trots att de nu ska gå efter lpo94. Dessutom har de äldre mer intentioner och ett embryo till ett historiemedvetandeperspektiv.
Boken Historia för gymnasiet, Kumlen Lindberg, Tham och Boken Historia, Borg& Nordell, (1967) har enligt min redogörelse den tydligaste strukturen av alla läromedlen för att införliva ett historiemedvetande med ett dåtida, nutida och framtida perspektiv. Men för att målen för lpo94 ska nås behövs en utfyllnad av material för eleverna. Med en grovplanering av hur man kan arbeta med lokalhistoria med ett historiemedvetandeperspektiv ville jag skapa ett alternativ till läroböckerna som saknar detta moment i sina upplägg om stormaktstiden. Även
om lärarna inte behöver vara bundna till sina läromedel eller historiska epoker, vilket påvisas i Lpo 94, så är många lärare det. I och med det hoppas jag att mitt förslag till genomförande införlivas när man väljer att läsa om stormaktstiden och vill ta med ett djupare skånskt perspektiv i denna epok. Runt omkring oss i landskapet Skåne finns det påminnelser om att vi har en historia som delas mellan Danmark och Sverige, som är värd att tas upp i olika sammanhang.
Läromedlen som jag har tittat på saknar stora delar av den skånska historien samt ett historiemedvetandeperspektiv i sitt tankesätt. Vad kan ligga bakom? Är det traditionsbundet hur ett läromedel ska se ut eller har det att göra med kommersiella vinster att göra så som Christer Karlegärd hävdar? Men trots detta fick vi lärare med lpo94 möjlighet att välja bort läromedel som vi finner innehållsfattiga för de moment vi arbetar med. Men då är det väldigt mycket upp till läraren att finna konkret pedagogiskt material att införliva i undervisningen.
Slutord
Under arbetets gång har olika tankar om tillvägagångssättet dykt fram. Tanken från början var ju att inkludera någon form av intervju med fler lärare och kanske en praktikstudie i klassen. Med tanke på den rådande tidsbristen kunde jag tyvärr inte få den önskade fulla effekten av arbetets syfte då jag inte kunde applicera det i ett praktikfall. Detta ser jag som en möjlighet att göra i en framtida forskning på detta område. Jag kan med säkerhet hävda att arbetets syfte och vision hade klargjorts tydligare om en undersökning och redogörelse kunnat representeras av mitt arbetssätt. Och då hade en ren litteraturstudie kommit i skymundan.
När det gäller litteraturen var önskemålet att inkludera fler sådana anknytningar till olika böcker, men återigen med tanke på tidsbristen och arbetes omfång var detta omöjlig att genomföra.
Referenslista
Internet www.erzwiss.uni-hamburg.de/Projekte/Youth_and_History 20071124 http://www3.skolverket.se/ki03/20071124 http://www.ne.se.support.mah.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=308902 &i 20071015 LitteraturBaehrendtz, Nils Erik och Ohlmarks, Åke (1999) Svensk kultur historia, svenska krönikan. Stockholm: Forum.
Berggren, Lars och Greiff, Mats (2000) En svensk historia från vikingatid till nutid. Lund: Studentlitteratur.
Roberts, Neil (1998) 2nd edition, The Holocene, an environmental history. Oxford: Blackwell Publishers.
Karlsson, Klas Göran (2004) Historia är nu, en introduktion till Historieundervisning. Lund: Studentlitteratur.
Ammert, Niklas (2004) Finns då (och) nu (och) sedan? Historia är nu en introduktion till
Historieundervisning. Lund: Studentlitteratur.
Karlegärd, Christer (1990) Undervisa i svensk historia. Lund: Studentlitteratur.
Selanders, Staffan (1988) Lärobokskunskap. Stockholm: Studentlitteratur.
Brolin, Per-Erik (1967) Historiens huvudlinjer Historia för gymnasiet. Stockholm:Almqvist & Wiksell.
Gustavson, H, Persson, B (1995) Tider Historia. Angered: Almqvist & Wiksell.
Borg, Nordell (1967) Historia för gymnasiet. Stockholm: Nordstedt. Bergström, A och Löwgren, H (1998) Alla tiders historia A, B. Stockholm: Gleerups Almgren.
Kumlien Kjell, Tham Wilhem, (1963) Historia för gymnasiet . Stockholm: Nordstedt. Nyström, Hans & Örjan. (2004) Perspektiv på historia. Malmö: Ljungföretagen.
