Klimatpiloterna : - en studie om miljömedvetenhet utifrån ansvar, moral och livspolitik.

_____________________________________________________ Sociologi C _____________________________________________________

Klimatpiloterna

- en studie om miljömedvetenhet utifrån ansvar, moral och livspolitik.

Anna Sjöblom

C-uppsats Handledare: Jesper Andreasson Högskolan i Kalmar Humanvetenskapliga institutionen

Abstract

Klimatpiloterna är ett projekt utformat av Kalmars kommun. Projektets mål är att skapa kunskap kring en klimatsmart livsstil. Studien syftar till att skapa en fördjupad förståelse för deltagarna i projektet klimatpiloterna. Förståelse för deltagarnas attityder och värderingar kring miljöfrågor utifrån moral, ansvar och livspolitik. Klimatpiloternas miljömedvetenhet undersöks genom kvalitativa intervjuer. Kunskap är en viktig faktor för miljömedvetenhet. Miljöfrågan blir en etisk filosofisk fråga, ett moraliskt dilemma, och utifrån ansvarskänslan påverkas beslut rörande individers livspolitik och därigenom miljöanpassade handlingar. I ansvarskänslan återfinns solidaritet och medmänsklighet för andra människor samt

nästkommande generation. Klimatpiloterna har tillit för förändringskraft och tror på sin egen påverkansmöjlighet. Genom projektet klimatpiloterna får medlemmarna hjälp att integrera miljömedvetenheten i vardagen. Det är människan som måste förändra sitt beteende för att skapa en bättre värld. Klimatpiloterna vill förändra sitt eget beteende samt inspirera andra människor.

Förord

Jag känner en djup tacksamhet till alla personer som har varit delaktiga och hjälpt mig att genomföra arbetet med studien. Ett stort tack till alla klimatpiloter som hade vänligheten att ställa upp på en intervju, vilket gjorde min studie genomförbar. Ett tack till Pär Walin på utvecklingsenheten i Kalmar som har bistått med kontaktuppgifter och information om projektet klimatpiloterna. Även ett stor tack till min handledare Jesper Andreasson som har väglett mig under arbetets gång via idéer och kritik som har fört mig framåt.

Innehållsförteckning

1. Introduktion

2. Metod

3. Tidigare forskning och teoretiska begrepp

3.1 Tidigare forskning 8

3.2 Konsumtion 9

3.4 Natursyn 10

3.5 Människan, den moraliska varelsen 11

3.6 Den sociala människan 12

4. Analys

5. Avslutande diskussion

5.1 Hur påverkas klimatpiloterna av konsumtionssamhälle/riskbegreppet? 30 5.2 Känner klimatpiloterna ett visst ansvar för miljöfrågor? 31

5.3 Hur ser klimatpiloternas natursyn och naturintresse ut? 31

5.4 Vilka motiv finns till deltagande i projektet? 32

5.5 Hur ser klimatpiloternas miljöanpassning ut i vardagen? 32

5.6 Slutord 33

Litteraturlista

Bilagor

Bilaga 1 35

1. Inledning

Människan har under lång tid utnyttjat naturresurser, ett grovt användande av icke

förnyelsebara resurser, vilket resulterat i negativa effekter och skador på miljön (Lidskog 1997:15). Idag diskuteras globala klimatförändringar och globala överlevnadsfrågor i den allmänna debatten. Miljöproblemens definition har tidigare utgått ifrån specifika, giftiga utsläppsämnen eller fabrikers utsläpp, vilka ansetts resultera i miljöproblem, att de globala miljöproblemen har skapats av transnationella företag och fabriker. Synen på uppkomsten av problemen har förändrats, och definitionen av miljöproblem fokuserar nu mer på själva utformningen av dagens samhällen samt människors beteendemönster (Lidskog 1997:18). De globala problemen har tagits ner på individnivå, och det individuella agerandet har fått en stor betydelse på grund av det globala och lokala sambandet. Luftföroreningar har till exempel inga nationella gränser eftersom de sprids med vindarna. Ett lands svavel- och

koldioxidutsläpp förflyttar sig med hjälp av vindar och förorenar andra delar av världen genom den sura nederbörden som skadar både djurliv, skördar och natur. I Sverige är det sjöar som har drabbats mest av det sura regnet av 90 000 svenska sjöar är 20 000 försurade på grund av utsläpp från Östeuropa och Storbritannien (Giddens 2007:685). Med exemplet vill jag belysa att det globala har kommit i fokus på grund av att lokala problem visar sig vara globala problem vilket påverkar hela vår värld (Lidskog 1997:18).

Orörd natur och vildmark som ligger långt ifrån mänsklighetens industrier och samhällen påverkas av människans levnadssätt. Genom miljöanpassande handlingar försöker individer minska påverkan på miljön samt miljöförstöring (Angelöw 1994:16). Nyheter via tidningar och television förmedlar allvarliga rapporter om vår natur och miljö. Det sker en

individualisering av miljöproblemen genom att det individuella agerandet och handlandet belyses via frågor om moral, konsumtion och livsstil. I miljödebatten diskuteras nu det individuella ansvaret och den miljömedvetna konsumenten. I Sverige har man antagit denna riktning, vilket till exempel ges i uttryck i det individuella ansvaret för hushållsavfallet. Synen på miljökaraktären har förändrats från stora utsläpp på industriell nivå som miljöbov till flera små utsläpp som påverkar, där den enskilda individen är ansvarig för globala miljöproblem (Lidskog 1997:20).

Den allmänna debatten om miljöfrågor, och speciellt klimatpåverkan som har massmedial fokus idag, har fått mig att reflektera över människors ställningstagande för miljön. Vilka

faktorer ligger bakom individens egna val för miljömedvetenhet? Känner vissa människor ett ansvar för miljön och för miljöfrågor? Vad är miljömedvetenhet ett uttryck för? Det är sociologiskt intressant att undersöka vilka bakomliggande faktorer som kan ligga till grund för ett miljöengagemang, eftersom det kan öka kunskapen om oss själva och vår omgivning. I min studie vill jag undersöka närmare vad som driver individer till ett ställningstagande och till aktiva val för miljön.

1.2 Projektet Klimatpiloterna

Kalmar kommun har startat ett projekt som heter Klimatpiloterna. Projektet är till för att skapa kunskap kring en klimatsmart livsstil och är en del i det regionala målet att år 2030 vara koldioxidneutralt, vilket innebär att en viss användning av fossila bränslen finns kvar men lika stor andel förnyelsebar energi exporteras från regionen. Klimatpiloterna består av 12

motiverade hushåll i olika konstellationer. De erbjuds kunskap och information om hushållens egna klimatpåverkande gaser där målet är att minska dessa utsläpp till en mer hållbar nivå. Genom mediebevakning och informationskanaler försöker kommunen sprida den

klimatsmarta livsstilen till allmänheten. Invånarna kan själva följa klimatpiloterna och får information om hur de kan förändra sin egen livsstil. Intentionen är att Klimatpiloterna ska fungera som förebilden. Företag och organisationer är kopplade till projektet. Klimatpiloterna kommer att leva klimatsmart och genom personlig rådgivning pröva framtida hållbara

konsumtionsvanor.

Fördelar som individer får genom deltagande i projektet är delaktighet i en process som medför minskning av sina egna utsläpp av klimatpåverkande gaser, och därigenom undgå dåligt klimatsamvete. Medlemmarna i projektet kommer att få lägre driftkostnader, vilket leder till sparade slantar. Gå och cykla mer vid kortare transporter ger bättre hälsa. För att få fram en växthusgasprofil kommer klimatpiloterna samla in alla sina kvitton från inköp och vardagsaktiviteter under 8 veckor. Samt ta fram ett års fasta, stora utgifter för hushållet. Därefter beräknas hushållens utsläpp av växthusgaser och energianvändning. Efter resultatet av hushållens växthusgasprofil kommer klimatpiloterna att under ett års tid genomgå 12 steg och utmaningar för att nå målet att leva efter en klimatsmart livsstil via guidning och stöd från kommunen. Ett år senare kommer processen att upprepas med insamlandet av kvitton och genomgå ny mätning för att se om hushållen har lyckats minska sina utsläpp samt hur det har påverkat deras livsstil och konsumtionsvanor.

1.3 Uppdrag

På uppdrag av Kalmars Kommun ska jag studera Klimatpiloternas attityder och värderingar kring miljöfrågor i startskedet av projektet. Efter projektets slut ska en liknande studie genomföras för att återigen undersöka attityder och värderingar.

1.4 Syfte

Syftet med studien är att: skapa en förståelse för klimatpiloternas miljömedvetenhet genom att undersöka attityder och värderingar kring miljöfrågor. Aspekter som motiv till

klimatpiloternas deltagande och miljöanpassning kommer att beröras i studien.

Miljömedvetenhet är ett intressant samhällsfenomen som allt fler människor väljer att ställa sig bakom. Jag anser att det är sociologiskt intressant att undersöka varför människor beslutar sig för ett ställningstagande och hur det efterföljs utifrån moral, natursyn, ansvar och

livspolitik. Studien utgår från en kvalitativ studie med djupgående intervjuer för att kunna analysera individernas tankar och känslor kring deras egen miljömedvetenhet. För att uppnå syftet i studien används fem problemfrågeställningar.

 Hur påverkas klimatpiloterna av konsumtionssamhället och riskbegreppet?  Känner klimatpiloterna ett visst ansvar för miljöfrågor?

 Hur ser klimatpiloternas natursyn och naturintresse ut?  Vilka motiv finns till deltagande i projektet?

 Hur ser klimatpiloternas miljöanpassning ut i vardagen?

1.5 Disposition

Kapitel ett inleds med en introduktion till studien innehållande inledning, förklaring av projektet klimatpiloterna, uppdrag samt syfte. Kapitlet två innehåller metod, urvalsprocess, intervjuprocess, avgränsningar, etik och validitet. I det tredje kapitlet behandlas tidigare forskning och teoretiska begrepp. I kapitel fyra beskrivs det emiriska materialet och resultat som uppkom i anknytning till intervjuerna samt sammankoppling med teori och tidigare forskning. I kapitel fem presenteras avslutande diskussion som behandlar slutsatser och fördjupad analys.

2. Metod

Studien utgår från en kvalitativ ansats som utgångspunkt. Jag är inspirerad av Husslers sätt att angripa ett fenomen. Husslers uttryck ”gå tillbaka till sakerna själva” är grundstommen i

fenomenologin (Bengtsson 2001:26). I forskningen tas ingenting för givet utan det som undersöks, vilket kan vara känslor, objekt och institutioner, ska visas oavsett tidigare teorier, åsikter eller förnuft. Genom öppenhet, känslighet och utan förhastade antaganden eller klassificeringar försöker jag att beskriva min studie (Bengtsson 2001:26). Den kvalitativa metoden är till för att få insikt och förstå individers syn på deras egen livsvärld (Merriam 1994:19). Närhet i studien är viktigt för att kunna beskriva individers verklighet (Holme & Solvang 1991:92). Undersökningen är deskriptiv, med deskriptiv menar jag att det som påträffas i min studie kommer att beskrivas noggrant och analyseras med ord för att skapa en förståelse (Merriam 1994:22). Fokusen ligger inte på att uppnå ett mätbart resultat som går att generalisera, utan med studien söker jag förståelse för klimatpiloternas tankar och känslor kring företeelsen miljömedvetenhet (Merriam 1994:22). Processen med studien ses som en helhet och i ett sammanhang, där jag vill upptäcka samband istället för att bevisa hypoteser (Merriam 1994:9). Jag utgår från den information jag har samlat ihop via djupintervjuer och utifrån dem analysera förklaringsförsök och begrepp jag ser i materialet som sedan utgör själva studien (Merriam 1994:27). Studien används för att öka förståelsen av

miljömedvetenhet och attityder kring miljöfrågor. Studien utgörs av en specifik grupp människor som har valt att medvetet delta i ett miljöprojekt vilket handlar om aktiva val i vardagen samt en förändring av livsstilen (Merriam 1994:24). Skrivprocessen började i samband med avslutandet av intervjuerna. Sökord som har används i studien är attityder, miljö, ansvar, konsumtion, risk, identitet och moral.

2.1 Urvalsprocess

Bakgrunden till mitt val av klimatpiloterna, är individernas medvetna val för miljön, vilket är grunden och urvalet för min studie. Jag har valt en grupp där miljömedvetenhet är i fokus på grund av delaktighet i projektet klimatpiloterna. I och med projektet får jag tillgång till individer med olika grad av miljömedvetenhet. Det som binder samman individerna är viljan till förändring i sitt eget beteende. Studien är avgränsat till 12 hushåll. Mitt mål är att intervjua de 12 hushållen. Informationen om urvalet till projektet klimatpiloterna är sekundär, det vill säga att jag inte har varit delaktig i projektets urval. Jag kommer nu att beskriva projektets urvalsprocess när de 12 hushållen utsågs till deltagande i projektet.

För att projektet ska kunna återspegla samhället idag har projektledarna försökt få en

spridning på klimatpiloterna där hänsyn till faktorer som landsbygd, stadsbygd, ensamhushåll, flerfamiljshushåll, ålder och etnisk bakgrund har tagits. För att inbjuda deltagare till projektet

har projektledarna både arbetat inom egna nätverk och annonser till allmänheten. Via artiklar i lokaltidningen Barometern har information nått ut till allmänheten. En artikel skildrade

projektet Klimatpiloterna. Därefter skickades en annons ut som följdes av ytligare en artikel om ett informationsmöte. Projektledarna skickade även ut informationsmejl till olika nätverk. Informationsmötet hölls den 15 maj då 11 personer var närvarande. Intresserade fick göra en intresseanmälan via en blankett, där de beskriv sina intressen och därefter genomgå en intervju. De 12 klimatpiloterna valdes utifrån intresse, vilja att medverka i media och kunna skriva om sig själva (klimatpiloterna har egna bloggar). Projektledarna tackade nej till några hushåll som inte uppfyllde de krav som ställdes. Det fanns intresserade personer som avstod på grund av det mediala kravet som finns på klimatpiloterna, till exempel ställa att upp på intervjuer från dagstidningar. Urvalet har delvis gjorts genom självelektion, där individer själva såg annonsen i tidningen och anmälde sig frivilligt till projektet samt delvis kvoturval, där projektledarna valde deltagare till projektet utifrån motivation och intresse (Holme & Solvang 1991:183).

2.2 Förberedelser

För att få information om individernas tankar, åsikter och motivation till miljöhandlingar i studien använder jag mig av en delvis strukturerade intervjuer. En intervjuguide är färdigställd vid intervjutillfället, och frågorna är avsedda att få svar på. Dock finns det en öppenhet för en ändrad ordningsföljd eller omformulering av frågorna under intervjuerna, för att skapa validitet och en närhet till studien (Merriam 1994:88). Utifrån en tematisering från studiens syfte skapades en intervjuguide (Kvale 1997:85). Tematiseringen utgår från ansvar, moral, risk, natursyn, naturintresse och livspolitik utifrån motiv till miljöhandlingar, eftersom dessa perspektiv inringar fenomenet miljömedvetenhet. Den första kontakten med klimatpiloterna togs via projektledaren som informerade om studien. Klimatpiloterna fick möjligheten att tacka nej till ett deltagande i studien. Därefter utformades ett brev innehållande en personlig presentation om vem jag var samt en presentation av studien som skickades via mejl till de tolv hushållen. Intervjuerna bokades in efterhand.

2.3 Intervjuerna

Jag har intervjuat 11 av 12 hushåll. Ambitionen var att alla hushåll i fallet skulle intervjuas. Dock fick en respondent förhinder och kunde inte närvara vid planerat tillfälle. Därefter var det svårt att finna en tid grund av jul och nyårshelgdagar samt tidsbrist. Jag bad en person från varje hushåll att ställa upp på en intervju. Intervjupersonen fick två alternativ att välja mellan

med placeringen av intervjun. De två alternativen jag gav var antingen på Högskolebiblioteket i ett grupprum eller hemma hos intervjupersonen. Klimatpiloterna fick välja vad som passade bäst. En intervju ägde rum på ett arbetskontor, tre på högskolebiblioteket och de resterande i hemmiljö. Sammanlagt blev det nio intervjuer med en person ifrån hushållet och tre intervjuer med båda makarna närvarande. I ett hushåll intervjuades båda vuxna i hushållet fast vid olika datum. Under intervjuerna använde jag mig av mp3-spelare som spelade in samtalet för att inte gå miste om viktig information. Vid två av intervjuerna uppstod tekniska problem. Under den ena intervjun spelades bara en tredjedel av intervjun in på grund av pausning i intervjun när telefonen ringde. Vid den andra intervjun uteblev ljudet på grund av ett glapp i

mikrofonen. Jag förde både anteckningar och spelade in intervjuerna. Därför kan jag använda mig av materialet. Anteckningarna hjälpte mig att få en helhetsbild av intervjun. Jag väljer dock att inte använda mig av exakta citat från de två intervjuer där det enbart finns

anteckningar, eftersom jag anser att jag inte gjorde tillräckligt med anteckningar så att jag kan citera de två respondenterna. Dock kommer jag att använda mig av materialet och beskriva det som uppkom under de två intervjuerna. Efter varje intervju transkriberade jag det inspelade materialet. Intervjuerna pågick under ca en och en halv månad. Parallellt söktes information om relevant litteratur.

2.4 Reflektioner av intervjuerna

Ungefär hälften av klimatpiloterna gav snabb respons. Några var bortresta och lite svårare att få kontakt med. När mejlkontakten inte fungerade togs telefonkontakt. Några klimatpiloter kände svårigheter med att få tid över till en timmes intervju, medan andra kände att det var positivt att få ”prata” av sig och reflektera över sina åsikter. Det observeras att en del av intervjupersonerna var stressade och ansåg att en timme är lång tid av deras egen fritid. Svaren på frågorna blev relativt korta och den stressade stämningen var påtaglig. Närheten och djupet i intervjun var då svårt att uppnå. Där kände jag en svårighet som forskare att inge förtroende på kort tid.

Hemmiljön var att föredra där intervjupersonerna kändes bekväma och avslappnade. Då blev oftast svaren på frågorna långa och uttömmande. Ett av studiens perspektiv, som jag inte haft fokus på ifrån början, var hur klimatpiloterna uppfattade sig och upplevde sin situation i relation till andra i sin omgivning, hur de uppfattade att andra såg på dem när de medverkar i ett miljöprojekt och gör medvetna miljöval. Detta perspektiv lyftes fram av respondenterna under intervjuerna och blev en del av min studie.

2.5 Avgränsningar

På grund av uppdraget från Kalmars kommun har jag avgränsat mig till en specifik utvald grupp. Valet att enbart fokusera på klimatpiloterna beror på att de personerna har valt att delta i projektet och redan tagit ett aktivt val för miljön, och har därmed viljan att uppnå en

förändring i sitt beteende. Själva viljan till förändring anses gå hand i hand med en grad av miljömedvetenhet. Utan medvetenheten skulle inte intresset finnas att engagera sig i projektet. Enligt Angelöw och Jonsson studie finns det tre grundläggande indelningar från motiv vilket är naturintresse, materiellt intresse och humanistiskt intresse (Angelöw & Jonsson 1994:68). Jag väljer att inte klassificera och typifiera klimatpiloternas motiv utifrån dessa tre

grundläggande inriktningar eftersom jag anser att motiven är för komplexa och är i samspel med varandra för att kunna sätta in klimatpiloternas motiv i olika fack.

2.6 Validitet

Den egna tolkningen av vår värld samt verkligheten påverkar hur individer analyserar och återger respondentens verklighet, ingen människa tolkar verkligheten helt objektivt. Verkligheten analyseras genom den egna individens värderingar och livssyn. Därför

förekommer det mer eller mindre bias, med andra ord skevhet i forskningsstudier (Merriam 1994:53). Utifrån medvetenhet om denna skevhet försöker jag minimera den. I det

transkriberade materialet från inspelningarna av intervjuerna förvandlar jag talspråk till skriftspråk. Där förekommer alltid en förändring. Jag är medveten om detta och har försökt att transkribera det inspelade materialet så autentiskt och exakt som möjligt. För att öka

validiteten tar jag hjälp av horisontell granskning och kritik. Jag ber alltså andra studenter att kritiskt granska min studie samt genom handledning få kommentarer och synpunkter på den förståelsen jag försöker att beskriva i min studie (Merriam 1994:180). Öppenheten för nya perspektiv och upptäckter ger studien högre validitet. Under intervjuerna formulerade jag om frågor när respondenterna inte uppfattade frågan korrekt, och följdfrågor av intressanta uttalande användes för att fånga fenomenet. Jag har med stor medvetenhet om bias noggrant beskrivit och förklarat respondenternas syn och känslor på det ämne jag beskriver i fallet för att hålla hög validitet.

2.7 Etik:

Jag har utlovat respondenterna anonymitet. Därför förekommer endast fiktiva namn i

undanröja anonymiteten för respondenterna. Vid en intervju nämnde respondenten sitt barns namn. På grund av anonymiteten har jag tagit bort det namnet.

3. Tidigare forskning och teoretiska begrepp

Den tidigare forskningen behandlar individers upplevda hinder och förutsättningar till miljöanpassade handlingar genom Angelöws och Jonssons studie. Teorin berör samhällets uppbyggnad och konstruktion där Baumans teorier om konsumtionssamhället och Becks risktema används. För att få en bakgrund och en förståelse till beslutet om förbättring av miljön på individnivå framhålls teori som berör Frykman och Löfgrens natursyn, den

moraliska människan och människans sociala sammansättning utifrån identitet, socialisering, livspolitik och social grupp.

3.1 Tidigare forskning

Bosse Angelöw och Thom Jonsson har studerat fenomenet miljöengagemang. I boken Individ

och samhälle berör de möjliga förutsättningar samt hinder för en miljövänligare livsstil utifrån

individers egna åsikter och synpunkter. Angelöw och Jonssons undersökning visade att på samhällig nivå kunde själva utformandet av samhällets struktur kritiseras där konsumtion, ekonomisk vinning och kortsiktiga politiska beslut är hinder för medborgarnas

miljöanpassning (Angelöw & Jonsson 1994:94). Fördelarna på samhällignivå enligt individerna var förutsättningarna till att skapa ett ekologiskt, demokratiskt och solidariskt samhällssystem på lång sikt och på kortare sikt kan förändringar ske genom styrmedel och information (Angelöw & Jonsson 1994:100 f.). Svårigheter eller hinder för individer att leva mer miljöanpassat är faktorer kring levnadsvanor. Tidsbrist och den ekonomiska situationen ses som hinder. Även vanor och invanda rutiner i vardagen upplevs svåra att förändra. Anledningen till individens levnadssätt anses bero på konsumtionssamhället där utbudet och utvecklandet varor och tjänster konstant står till förfogande (Angelöw & Jonsson 1994:103). Tidsbrist är en anledning till att man inte lever mer miljövänligt. Transporter är en fråga om tid och bekvämlighet. Då prioriteras alternativ som går snabbast och mest effektivt (Angelöw & Jonsson 1994:104). Ekologiska och miljöanpassade varor är i genomsnitt dyrare i

jämförelse med besprutade varor, och i många fall är varorna även svårare att få tag på. Därför upplevs ekonomin som ett hinder av individer som har en stram ekonomisk situation. Andra upplevda hinder av individerna var bekvämligheter och bristande självtillit (Angelöw

& Jonsson 1994:105). Förutsättningar är medvetenhet, ansvarskänsla, kunskap och tilltro på individens egen förmåga att påverka (Angelöw & Jonsson 1994:106). Flera faktorer

samspelar med varandra när handlingar utförs. Dock är motivering en viktig del av

drivkraften hos individer (Angelöw & Jonsson 1994:63). Grunden och ursprunget kan variera mycket till varför individer har ett natur/miljöintresse. I undersökningen var föräldrars livsstil, naturkontakter och aktiviteter i barndomen grunden till individernas naturintresse. Kontakter med naturen i barndomen påverkar synen och reflektioner över miljö och natur. (Angelöw & Jonsson 1994:118). Det finns även faktorer som upplevelser av miljöförstöring, resor till andra länder, studier av miljö m.m. (Angelöw & Jonsson 1994:116 ff.).

3.2 Konsumtion

Idag klassas samhället människan lever som ett konsumtionssamhälle (Bauman 2000 :76). Ett samhälle vars fokus är konsumtion, och själva konsumtionen har stor del i de nuvarande miljöproblemen. I dag sker en överkonsumtion av produkter och när individer konsumerar, finns det oftast inte någon reflektion över produktens produktionskedja, transporter och användandet av naturresurser under produktens tillverkning (Bauman 1990:198). Under historiens gång har människan och andra livsvarelser konsumerat på ett eller annat sätt för sin egen överlevnad. Förutom själva överlevnaden utvecklade människan behov som krävde mer konsumtion. Tidigare innefattande konsumtionsvanorna det grundläggande behov såsom husrum, mat och kläder som behövdes för att människan kunde utföra sin förväntade

arbetsuppgift. När konsumtionens behov var uppfyllt fanns det ingen anledning till att kräva mer. Skillnaden i dagens samhälle är att man rättfärdigar konsumtion med dess njutning för sin egen skull (Bauman 2004:227). Idag konsumerar individer inte för att tillfredställa ett behov, utan människan söker behovet som håller spänningen vid liv. Det är begäret att konsumera som styr människan (Bauman 2004:228). Konsumtionsmarknaden erbjuder alltid nyare och förbättrade varor därför kasseras även produkter som kan repareras. Kunderna har vetskap om att deras nyinköpta produkt kommer att bytas ut inom kort av en nyare mer utvecklad produkt (Bauman 2004:243). Vid hänvisning till nya produkter istället för

reparation reflekteras det inte över miljökostnader, såsom förbrukning av naturresurser, när en ny produkt produceras (Bauman 1990:198). För människans konsumtionsbegär utnyttjas naturens resurser till maximum, vilket får negativa konsekvenser för både människan och naturen.

3.3 Risk

Ulrich Beck talar om en andra modernitet, en reflexiv modernitet. Det nya samhället är ett risksamhälle där framsteg och utveckling utgår från beräkningar av risk samt säkerhet i alla aspekter av civilisationen, både privatlivet, naturen och samhället. Den tekniska och

ekonomiska utvecklingen för med sig följdproblem. Följdproblemen påverkar den enskilde individen och blir ett problem på individnivå. Därav är modernitetsprocessen reflexiv (Beck 2005:30). Risk är inte ett nytt begrepp. Risker togs i beräkningen under till exempel

Columbus upptäcktsfärder till nya kontinenter. Skillnaden är att riskerna enbart berörde de som deltog på resan. Idag är riskerna globala hot som riskerar att förstöra allt liv på jorden, vilket berör hela mänskligheten (Beck 2005:32). Beck beskriver framtidens fara;

”Risksamhället är ett katastrofsamhälle där undantagstillståndet riskerar att bli

normaltillstånd” (Beck 2005:35). Risker och ämnen som är skadliga för hälsan och för miljön är oftast abstrakta, osynliga och kan inte uppfattas av mänskliga sinnen. Det är kvalificerad expertis som informerar om dess hot. Det måste finnas en tilltro för riskerna och hoten eftersom dessa hot inte kommer att bli verkliga under individens livstid utan det kommer att drabba de generationer som kommer efter (Beck 2005:39). Orsak och ansvar blir en

definitionsfråga i ett system som är beroende av och interagerat med varandra. Vem har det yttersta ansvaret i ett system av aktörer i näringsliv, rättsväsende, jordbruk och politik? Är det jordbruket på grund av den direkta användningen av kemiska foder och gödning eller är det myndigheternas ansvar att förbjuda användningen av kemiska, skadliga ämnen.

Definitionsproblemen, vem som är den ansvarige leder till en generell ansvarslöshet, vilket resulterar i en generell medbrottslighet (Beck 2005:47). Risksamhället har en framtidsfaktor som beskriver hot vars skadepåverkan kommer att bli tydlig i framtiden. Riskerna beskriver hot som är till för att förhindras innan de blir verklighet (Beck 2005:48). I utvecklandet av civilisationen var syftet att ge individen valmöjligheter och ett oberoende av naturen, men finns valet när riskerna finns i luften, vattnet, maten, kläder och inredning? Människan föds in i ett risksamhälle vars hot inte kan undkommas (Beck 2005:28).

3.4 Natursyn

Miljöengagemang påverkas av en individs kulturella bakgrund, och samhällen har olika kulturella influenser, normer, attityder och värderingar. Historien används för förståelse av individers relation till naturen. Människans sätt att leva, konsumera och ideal präglas av kulturen och historien. I bondesamhället var naturen ett produktionslandskap, där kunskap om naturen och dess ekosystem kring den lokala miljön var nödvändig för överlevnad (Frykman

& Löfgren 2004:46). I självhushållningen fanns en närhet, ett beroende till naturen och hushållning av resurser. Industrialismen förändrade landskapet och närheten till naturen försvinner. Exploatering och markspekulationer omvandlade naturen till ett objekt för dess resurser, och aspekten ekonomisk vinning kommer in i bilden. Produktionslandskapet omskapades genom urbanisering och industrialisering, där det egenproducerade hushållet byttes ut mot industrialiserade produkter, vilket ökade klyftan mellan den färdiga produkten och naturens råvaror (Frykman & Löfgren 2004:52). Distanseringen till naturen ökade allt mer och den kunskap om naturen som tidigare lärdes ut genom imitation, och upplevelser ändrades till inlärning via skolböcker. Naturens väsenskultur i landskapet avmystifierades via vetenskapens upptäckter och framsteg. Dock uppkom en annan naturmystik fram från

borgarna. Istället för produktionslandskapet uppkom konsumtionslandskapet där

naturmystiken återfinns. I konsumtionslandskapet fanns turister, naturälskare, författare och konstnärer. De hjälpte till att skapa en bild som romantiserade naturen genom deras målningar och skrifter. Därav det stora intresset för fritidshus och egna landställen idag. Det är den vilda, orörda och exotiska naturen som fascinerar, Vildmarken, framförallt berg och fjäll, kommer i fokus. Borgarskapet konsumerar naturupplevelsen, och landskapet blir ett måleri eller vykort som beskådas (Frykman & Löfgren 2004:53). Individualismen gav mannen ett ideal där han skulle vara i kamp med naturen, vilket innefattade bergsbestigningar och utmärkande vandringar. Naturen ses som det otämjda, det enkla och hälsosamma, en fristad från

storstadens buller (Frykman & Löfgren 2004:54). Historien ger oss en förståelse av dagens natursyn där naturen är avskiljd från kulturen och människan. Konsumtionssamhällets utbreddhet ger indikationer på synsättet att naturen än idag ses som ett konsumtionslandskap som är till för människans resursutnyttjande och njutning.

3.5 Människan, den moraliska varelsen

Människan ställs konstant inför val, dagliga beslut som rör vardagen, inköp, konsumtion och val över sitt liv som innefattar moral och etik. Enligt Bauman är människan ofrånkomligt en moralisk varelse. Människan har ett moraliskt jag på grund av att det alltid finns den andre att förhålla sig till (Bauman 1995:1). Men att vara moralisk innebär inte att vara god. Det är frågan om själva valet, att människan i situationer konfronterar valet som ett moraliskt problem och som moraliska dilemman. Sedan är det vårt moraliska ansvar och vår skyldighet som människa som blir valet mellan gott och ont (Bauman 1995:1,2). Bauman anser att det inte finns någon klar genomgående rationell moral som alla människor kan följa, utan det finns en ambivalens i moraliska situationer och beslut. Utan ambivalens är moralen en

omöjlighet (Bauman 1993:10). Med ambivalens menar Bauman ett tillstånd där det inte existerar definitiva sanningar och där obestämbarhet är positivt (Johansson 2001:75). Trots den grundläggande moralen råder det en stor obeslutsamhet och förvirring över moraliska val hos människan, ökad frihet att välja innebär inte att individen har blivit friare (Johansson 2001:78).

3.6 Den sociala människan

Individer socialiseras in i samhället de lever i. Genom socialisationen lär sig de nya medlemmarna vilka normer, värderingar och regler som råder i samhället (Giddens 2007:164). Socialisering påverkar beteende och handlingar, därigenom valet över miljöanpassning och miljömedvetenhet. Socialisationsprocesser äger rum under hela

människans livstid via socialisationsagenter, vilket är personer i individens närhet (Giddens 2007:165).

Utifrån identitet uttrycker individer sin egen uppfattning om vad som är meningsfullt och vem man är i relation till (Giddens 2003:43). Identitetsskapandet ses som en process där flera olika aspekter hjälper till att skapa en helhet, alltså en identitet för individen. Identiteten kan visas genom yttre attribut eller egenskaper. Kön, klass, sexuell läggning och etnicitet kan också vara en aspekt av individers identitetsskapande. Det går att dela upp identiteten i personlig och social. Den personliga identiteten är intim och berör relationen till sig själv och sin omgivning. Via samspelet mellan människan och yttervärlden speglar bilden av sig själv (Giddens 2003:44). Social identitet förklaras med beskrivande attribut såsom syster,

fotbollsproffs, hustru, buddist m.m. Samlingsbegrepp som fundamentalister, feminister och miljökämpar är kollektiva sociala identiteter som individer kan välja att ställa sig bakom på grund av organisationens gemensamma mål och värdegrunder (Giddens 2003:44). Identitet är en process som uttrycker vem jag är, ståndpunkter och ambitioner i livet.

Den sociala gruppen är viktig för förståelse och interaktionen mellan människa och samhället. I sociala grupper interagerar individer med varandra för att skapa relationer. Medlemmar i en grupp är medveten om gruppen och arbetar för gemensamma mål, normer, attityder samt värderingar. Dessa överförs till medlemmarna genom socialisation i gruppen (Angelöw & Jonsson 1990:124.)

Giddens använder sig av begreppet livspolitik, vilket är en politik som innebär beslut och val kring sin livssituation. Människor i dagens samhälle reflekterar över självförverkligande, etiska ställningstagande, moral och andra existentiella frågor (Giddens 2005:89). Samhällets utformning möjliggör mångfalden av val i vardagslivet för individen. Det underlättar dock inte beslutet om vad som är det rätta valet. Livspolitiken innehåller val och möjligheter på både den individuella och globala nivån för individens självförverkligande. Existentiella frågeställningar och beslut handlar om ställningstagande, förändringsmöjlighet, moraliskt försvarbara livsformer och blir tillsammans individens egen utvecklade etik, vilket

omformuleras, förändras och utvecklas under livets gång (Giddens 2005:253 f.). Livspolitiken berör filosofiska ämnen utifrån moraliska och etiska perspektiv, som till exempel frågor om abort, mänskliga rättigheter och dödsstraff m.m. (Giddens 2005:256). Den globala ekologin har uppmärksammats av befolkningen i allmänhet. Medvetandet om individens inverkan på globala faktorer påverkar de personliga besluten. Individers insikt ökar om behovet av en omställning av sin egen livsstil, för att kunna förändra utvecklingen av miljöförstöringen (Giddens 2005:261).

4. Analys

Klimatpiloterna som grupp representeras av pensionärer, medelålders och unga människor. Klimatpiloterna är i olika stadier i livet och har därmed olika livserfarenheter. Jag har intervjuat 11 hushåll i projektet klimatpiloterna. Alla namnen är fiktiva på grund av utlovad anonymitet. I den första delen av analysen presenteras klimatpiloternas reflektioner över det individuella ansvaret för de globala miljöproblem, vilka känslor miljöproblemen framkallar samt framtidssyn. Utifrån moral, ansvar och livspolitik undersöks de underliggande orsakerna för ett miljöengagemang. För att få en helhetsbild av klimatpiloternas miljömedvetenhet, presenteras motiveringar till miljöfrågans vikt, konsumtionssamhället, gruppen och bakgrund såsom naturintresse och natursyn. Sedan övergår perspektivet till individnivå där

klimatpiloternas reflektioner, handlingar och känslor presenteras, hur de försöker förbättra miljön genom deltagande i projektet klimatpiloterna, miljöanpassning i hemmet och aktiva vardagshandlingar.

Ansvar

Ansvar är en känsla som påverkar människor till att agera. Känner individer ett ansvar för miljön påverkas känslan till viss del agerandet och miljömedvetenheten hos dessa personer.

Ansvar för miljön är något klimatpiloterna känner starkt liksom ansvar för att inte lämna över en förstörd jord till nästkommande generationer. Ansvarskänslan hos klimatpiloterna tar sig uttryck genom sin påverkansmöjlighet. Påverkan sker genom till exempel medlemskap i projektet klimatpiloterna för en förändring av en själv och av andra i sin närhet, påverkan via reflektion över val i vardagslivet till hänsyn för miljön. Klimatpiloterna beskriver kunskap som en viktig faktor för att känna ansvar. Finns inte kunskapen finns inte heller känslan av ansvar. Helene beskriver hennes syn på ansvar där kunskapen följer med ansvar.

Ju mer du kan desto större ansvar har du. Det är du som vet hur det fungerar och du kan dela med dig. Har man inte mat på bordet för dagen så skiter man i hur den produceras man måste ha grunden.

Utan kunskap är det svårt att se konsekvenserna av vissa handlingar. Är varje dag en kamp för överlevnad finns oftast inte ett konsekvenstänkande av sin konsumtion i ett globalt perspektiv. Upplevelser av världen och miljöförstöring påverkar medvetenhet och känsla av ansvar. Ansvaret för miljön innebär inte enbart agerande utan även att avstå från att göra vissa saker för miljöns skull. För att få fler människor att känna ansvar för miljön tror klimatpiloterna på information till allmänheten, samtidigt som det behövs ett större ansvarstagande från

politikernas sida. Beck tar upp begreppet generell ansvarslöshet, eftersom det inte finns några klara riktlinjer i samhället om vem som ska ta ansvar för miljöfrågor (Beck 2005:47).

Klimatpiloterna motverkar den generella ansvarslösheten genom att på individnivå ta ansvar och tydligt förespråka vilka som är ansvariga. Klas påpekar vikten av starka ledare på beslutsfattarnivå. Sverige ska inte skylla ifrån sig och gnälla på andra länder utan vara tydlig och klar med beslut för att visa vägen för samhällets invånare.

Hittills så har det varit ett farligt gnäll från våra politiker om andra Indien, Kina, andra länder vad de ska göra men så sjutton heller!! Jag tycker att våra politiker borde kunna fatta betydligt tydligare beslut för att leda folket in i vettiga banor. Jag tror på en offentlig debatt bland allmänheten så de blir medvetna om betydelsen och jag tycker att den är rätt så bra som den är. Men att vi får modiga politiker som tar de där lite obekväma besluten.

Beslut om miljön har en tendens att uppfattas som hårda och obekväma. Klas förespråkar behovet av modiga politiker som vågar. Vad är det som politikerna ska våga och vad är det som är tufft för politikerna? Jag anser att ekonomin är en aspekt. Det är dyrare med

miljövänliga produkter, dyrt med omställning eller krångligt att börja tänka i miljövänliga banor. Oviljan till miljöanpassningar anser jag bero på konsumtionssamhället med dess ideal som finns idag. Själva syftet med konsumtionssamhället är den ständiga konsumtionen där produkter förbrukas på kort tid och ersätts med nya (Bauman 2004:243). Om människor drivs till konsumtion av ett behov uppkommer ett sorts dilemma mellan konsumtionsidealet ”slösa och spendera” ställt gentemot ”snåla och spara” som är miljövänligt. Dilemmat anser jag vara en del i själva oviljan. Miljökonceptet går emot konsumtionssamhället som är uppbyggt på

den ekonomiska vinningen som i sin tur är beroende av konsumtionen. Människan lever och tjänar på konsumtionssamhället, vilket leder till dess slöseri och utarmning av naturresurser. Staten och politiker bör använda sig av styrmedel såsom kraftfullare lagar och skatteväxlingar för miljöns skull för att visa i vilken riktning allmänheten ska gå. Miljöskadliga former, som till exempel fossila bränslen som människan utnyttjar, ska genom styrmedel förankras till att upplevas negativt enligt klimatpiloterna. Blir fossila bränslen dyrt och odugligt minskas användandet av det. Klimatpiloterna anser att politikerna bör använda sig av ekonomiska styrmedel för ett minskande av till exempel flygandet. Klas beskriver hur han tycker de ökade avgifterna ska användas.

De ökade avgifterna ska gå oavkortat till utvecklandet av energiforskningen, det är pinsamt hur outvecklat det är. Vad finns det idag på våg forskning? Det finns ju hur mycket energi att få som helt på tidvatten i Europa men inte ett finger har lufts. Då är ju så att oljan och bensinen har varit så billig så det har inte lönat sig att göra de här sakerna. Självklart ska vi forska fram sådant.

Klas och flera av klimatpiloterna förespråkar forskning på andra miljövänliga alternativ. De anser att det är ofattbart att forskning inte har kommit längre fram i utvecklingen av

miljövänliga alternativ. Enligt klimatpiloterna är det ett gemensamt delat ansvar mellan den enskilda individen och staten rörande miljöfrågor och miljöförstöring. Alla lever på samma jord och har därigenom ett gemensamt ansvar som ingen kan komma ifrån. Thomas beskriver sin syn på det delade ansvaret i samhället.

Alla människor ha ett ansvar i form av att alla människor är konsumenter. Så där ligger ett ganska stort ansvar men det ligger även ansvar på lagstiftare och beslutsfattare. Men samtidigt så är det ju

konsumenterna den vanliga människan som utser beslutsfattarna, politikerna och lagstiftarna. Samspel mellan allmänhen och politikerna det är där ansvaret ligger. Sen har även företag ett visst ansvar de kan inte vara någon slags icke kännande organism i samhället som bara utnyttjar och tjänar så mycket pengar som möjligt utan det måste finnas någon slags av ansvarskänsla hos företagen, de består ju trots allt av individer de med. Det går inte att sätta ut exakt någon, alla människor bör ha en del av ansvaret.

Politiker, beslutsfattare och företagsledare är alla i grund och botten individer som har ett moraliskt ansvar som människa. Enligt Baumans teori den moraliska människan, är alla människor moraliska individer. Det som gör människan moralisk är själva konfrontation av valet som ett moraliskt dilemma. Miljöproblemen är ett moraliskt problem för klimatpiloterna, därav människans ansvar. I ansvaret som människa återfinns moralen (Bauman 1995:1,2).

Riskerna för framtiden

Lars motiv till aktiva val för miljön är barn och barnbarn, deras närvaro påminner honom om framtiden. Han är medveten om, att under sin levnadstid kommer han inte påverkas särskilt mycket av effekterna från de miljöproblem som skapas idag. Drivkraften till handling är motiveringen, att han agerar för sin familjs framtid.

(…) du vet när man har barn och barnbarn då blir man väldigt intresserad av framtiden på ett helt annat sätt. Det kommer du att märka själv när du skaffar barn. Då blir man liksom bekymrad för näste generations livsvillkor. Vi klarar oss alltid men hur ska det går för våra barnbarn? (…)Då bryr man sig om framtiden, det bli en helt annan sak, man kämpar för sina barns framtid.

Lars är medveten om att han genom sitt levnadssätt är delaktig i de problem som nästa generation kommer att få leva med. Han anser att varje generation människor ska ta hand om de problem som har skapats under sin livstid och inte lämna över dem till andra genrationer.

De resurser och det vi tar ut från jorden för varje generation, de problem som varje generation skapar ska vi lösa. (…)Det är ju jättekul med kärnkraft, vi tar kraften och låter ungarna ta hand om problemet. Så ställer vi av det när vi inte behöver det längre när vi är pensionärer. Men du får städa upp. Men är inte det ett lysande exempel på hur vi resonerar, vi skaffar oss den energi, allt välstånd kräver energi. Då skaffar vi energi som vi behöver för vårt välstånd sen blir det bekymmer efteråt. Det är ju en cynism. Hur kan man bygga samhället på det viset?

Lars anser att det är fel att bygga ett välstånd med hjälp av en metod som efterlämnar problem. Han vill inte lämna över de problem som hans generation har skapat till någon annan. Det blir en fråga om ansvarstagande och moral, att individer tar moraliskt ansvar för sitt deltagande i problemen. Här kopplas Giddens livspolitik in. Lars har i sin livspolitik beslutat sig för att ansvarstagande för sitt leverne är viktigt. Livspolitiken berör ofta

filosofiska frågor som till exempel dödsstraff och mänskliga rättigheter utifrån moraliska och etiska ställningstagande (Giddens 2005:256). Som rapporterna ser ut idag kommer

miljöproblemen att påverka nästkommande generationer. Livspolitiken innebär beslut rörande moraliskt försvarbara livsstrategier (Giddens 2005:253 f.). Miljöfrågan kan likställas med till exempel mänskliga rättigheter eftersom miljöfrågan handlar om försvarbara levnadssätt för nuvarande och nästkommande generationer. Därför blir miljön en filosofisk fråga som allt fler människor väljer att inkludera i sin livspolitik. Elins motiv berör också framtiden, hon

beskriver en rädsla för hennes barns framtid.

Det är ju alltså på nåt sätt det man är rädd för det är ju ganska skrämmande och det man är rädd för är ju att när min dotter växer upp eller när hennes barn växer upp att det inte ska finnas någonting att växa upp på. Det är ju det här att stilla sitt eget samvete. Då har ju vi gjort det vi kan i alla fall.

Rädslan som Elin beskriver förutsätter att det finns en risk för hennes barn, en risk att det inte finns någonting att växa upp på. En risk att framtiden inte finns. Hon agerar nu för att stilla sitt eget samvete. Elin och flera av klimatpiloternas uttrycker en oro när de pratar om

framtiden. Ord som nämns är rädsla, bekymmer, oroväckande och skrämmande. Det finns ett hot mot framtidens överlevnad. Ett hot mot alla levande organismer på jorden och ett hot för nästa generations levande organismer. Det finns en risk att den nästkommande generationen inte får samma rättigheter och villkor, som tidigare generationer har fått på grund av

samhälle som klimatpiloterna beskriver att de lever i idag. Ett samhälle vars faktorer beräknas i risk och hot, där hotet om framtiden existens är det största (Beck 2005:30). Elin beskriver ett hot som kommer allt närmare, genom metaforen en tickande bomb.

(…) alla vid det här laget måste veta att vi lever på en tickande bomb det känns ganska läskigt tycker jag.

Metaforen, en tickande bomb, är ett kraftigt uttryck. En bomb som räknar ner och snart kommer att sprängas, hotet är i högsta grad verkligt för Elin. Hotet kan inträffa när som helst, när vi minst anar det. Desirée känner en rädsla utav informationen från media, informationen om klimatförändringar, miljökatastrofer och miljöförstöring. Människan föds in i

risksamhället och inför dess hot är människan jämlik (Beck 2005:28). Vetskapen om framtidens potentiella hot för Desirées barnbarn blir en fråga om moralisk medmänsklighet.

Jag är rädd för framtiden jag tänker ofta på mina barnbarn på vad de kommer att få för liv när jag ser på tv, läser tidningen om vad som händer med jorden. (…) Rädd för att vi inte i tid fattar förrän det är för sent.

Desirée är rädd för att mänskligheten idag uppfattar hotet för sent. Hon talar om risken, att människor inte inser i tid vilket hot mänskligheten står inför. Risken att hoten om framtiden blir verklighet. Känslan blir att vi lever i en domedagsprofetia, där risken finns att det är för sent. Vad händer med världen om det är för sent? Kommer mänskligheten att dö ut? Kommer vi att leva i en katastrofvärld? I denna tidsepok finns det flera filmer med katastrofteman, där jorden och mänsklighetens överlevnad är i fara. Filmen Day after tomorrow är en film som handlar om ett framtidsscenario. Naturkatastrofer såsom tornados, snöstormar och

översvämningar drabbar vår planet. De klimathot som har rapporterats i flera år blir besannade. Städer förstörs, människor flyr i panik, och vetenskapen försöker lösa de svåra problemen som uppstår. Det blir en kamp mellan människan och en starkare, hänsynslösare, kraftfullare fiende, människan någonsin ställts inför; naturen med dess naturkatastrofer. Är detta en framtid vi kommer att ställas inför? Klimatpiloterna beskriver en rädsla för en framtid, som ingen vet säkert hur den ser ut och är fylld av risker samt potentiella hot. Elin känner en rädsla för katastrofer, men tror även att de är nödvändiga. Det behövs

naturkatastrofer för att människor ska komma till insikt och kunna lösa miljöproblemen.

Men jag tror det kommer kräva flera stora naturkatastrofer i USA det är det som måste hända. Det räcker inte att det händer i Holland utan det måste drabba i USA, för händer det i USA så att man får igång det där då kommer vi att få i gång det.

Elins kommentar om katastrofer kan kopplas till Becks syn på risksamhället att det är ett katastrofsamhälle som riskerar att bli permanent normalstillstånd istället för ett

undantagstillstånd (Beck 2005:35). Katastrofer behövs för att inse att de värsta och största hoten är på väg att besannas. Mindre naturkatastrofer är vägvisare eller exempel på vad som kan ske i framtiden. Hoten är en sorts skrämselpropaganda för jordens befolkning. Dock kan

ingen aldrig veta om hoten och riskerna kommer att besannas eller ej, på grund av att det är potentiella kalkyleringar av risker och hot för framtiden. Det finns ingen exakt kunskap om hur framtiden kommer att se ut, men klimatpiloterna har valt att ta dessa hot och risker inför framtiden på största allvar. Klimatpiloterna försöker göra något åt miljöproblemen, alltså hoten och riskerna. Även om hoten och riskerna för framtiden beskrivs mörka så tror, önskar, och hoppas de flesta klimatpiloterna, att framtiden blir ljus. En framtid, där den enskilde individen tar ett mycket större ansvar. Gemensamt med personligt ansvar, vetenskapen, tekniska lösningar, och politiska styrmedel, kan det ske en förändring av hoten om den dystra framtiden.

Konsumtionssamhället

Idag lever vi i ett i konsumtionssamhälle, där samhällets existens går ut på konsumtion (Bauman 2000 :76). Konsumtionssamhällets ideal medverkar till en överkonsumtion i samhället, vilket medför miljöproblem. Olle beskriver sin syn på konsumtionssamhället.

Ahh det är förkastligt. Riktigt dåligt är det. Det är något vi har börjat diskutera hemma, fasen vad man handlar onödigt skit. Konsumtionen är ju helt enorm på alla fronter. Reklam och budskap å allt det här det bara ökar och ökar. Handla, handla, handla.

Alla klimatpiloterna har i huvudsak en negativ attityd till konsumtionssamhället.

Konsumtionen idag är varken hållbar för människan eller för vår natur. Konsumtionen är uppbyggd efter ett begär, för egen njutning, där själva funktionens aspekt har förlorats

(Bauman 2004:227). Klimatpiloterna ifrågasätter sin egen medverkan i konsumtionssamhället som konsumenter. Många av klimatpiloterna försöker medvetet, inte överkonsumera för att minska sitt bidrag till konsumtionssamhället. Alternativet till konsumtionen är att låta bli överkonsumtion, byta sig till saker, ärva, reparation eller gå på loppis. Nadja beskriver sin delaktighet i konsumtionssamhället.

Hittills har man ju bara åkt med tycker jag. Men det känns som även där att man måste stanna upp och tänka till lite. Alltså behöver jag alla de här grejerna? Det gör man ju inte egentligen man behöver ju inte ha 35 tröjor och det är ju så som det ser ut hos de flesta. Det är ju högvis med grejer, kläder som man aldrig använder och prylar i skåpen som bara står. Så lever jag i alla fall och jag tror det flesta har det så. Det är också en sak som jag tycker är bra att man stannar upp lite och tänker till ska jag verkligen? Behöver jag verkligen allt det här?

Nadja berättar att hon hittills bara har åkt med. Konsumtionen i dagens samhälle går ut på att enbart konsumera, inte reflektera över produktens produktionskedja (Bauman 1990:198). Begäret styr behovet att konsumera, vilket kan bero på att Nadja inte tidigare reflekterat över sin konsumtion (Bauman 2004:228). I och med projektet har Nadja börjat ifrågasätter de varor och produkter hon har i sitt hem. Hon inser att behovet för alla de varor i sitt hem inte finns. Hon stannar upp och reflektera över de val hon ständigt tvingas att ta, och får därigenom en

ny medvetenhet över sin överkonsumtion. Klimatpiloterna konsumerar, eftersom det är omöjligt att undgå konsumtion, vid delaktighet i dagens samhälle. Dock reflekterar de över sin egen konsumtion och försöker aktivt minska sin konsumtion. Det är viktigt för alla deltagarna, att inte vara delaktig till en bidragande faktor som genererar miljöproblem. Detta visas genom ett aktivt ställningstagande, att inte bidra till konsumtionssamhället.

Miljöfrågans viktighet

Hur viktig anser klimatpiloterna miljöfrågan är i jämförelse med andra ideologier och samhällsfrågor? Olle beskriver hur han ser på miljöfrågans viktighet.

Den är ju jätteviktig jämfört med andra delar. (…) jag tror den ligger tillsammans med en tre fyra andra grejer som ligger mig nära till hands som jag ofta funderar på och läser mycket om. Kommer det två artiklar och den ena handlar om ny kontorsstol och den andra djur och natur, då läser jag ju djur och natur. Skulle det stå dagis och djur å natur just idag som grabben går på då skulle man läsa om det. Det är ju lite det här med förhållande till varandra.

Olle anser att det finns flera olika delar i livet som är betydelsefulla, och som fångar hans intresse. Miljön är viktig för honom, och tillsammans med andra hjärtefrågor, utgör det en helhet. Synsättet som Olle har, är representerade för de flesta klimatpiloterna. Några klimatpiloter anser att miljöfrågan är den viktigaste och den frågan som prioriteras just nu. Elin förklarar att miljöfrågan är den viktigast just nu, det är miljöproblematiken som figurerar mest i tankarna.

Det är ju ingen idé att bry sig om frisyren om man har trillat ut ett flygplan, det känns ju lite så. Att hålla på att bråka om en massa andra saker när vi måste kämpa för vår överlevnad.

Hon anser att andra problem skulle kunna läggas åt sidan för att först lösa miljöproblemen, eftersom hon ser det som en överlevnadsfråga.

Intresse för naturen

Naturintresset för de flesta klimatpiloter anses komma från föräldrars engagemang, aktiviteter i barndomen, och egna upplevelser. Hur en individs relation och intresse ser ut för naturen är av betydelse för miljömedvetenhet. Finns intresset är det lättare att bearbeta information. Kunskapen resulterar i en sorts medvetenhet, vilket kan resultera i aktiva val för miljön. Andreas förklarar att intresset för naturen började tidigt, och genom organisationen Scouterna fick han nödvändiga kunskaper om naturens ekologi.

Har varit med scouterna väldigt länge å min pappa är ju ganska frilufsintresserad. Tältat mycket, varit ute i skogen, åkt skidor på vintrarna. I scouterna lärde man sig ganska mycket om att värna om naturen inte göra av med mer än man behöver, det finns ju hela det här ”tänket” i den rörelsen.

Andreas kunskaper och erfarenheter av naturen socialiserades in av föreningen Scouterna. Genom ledare och jämnåriga i gruppen fick han lära sig de värden och naturens normer, som organisationen stod för. Astrid berättar om sin barndom, där närhet till naturen alltid funnits där, och att naturintresset har överförts från föräldrarna till henne.

Jag är uppvuxen i en sån familj där man har alltid varit på skidsemester och ute i skogen gått i strövarna, fjällvandrat allt sånt, så det är väl något man har med sig som man försöker att förmedla till sina barn också.

Astrids uppväxt har präglats av många kontakter med naturen, och föräldrarna har genom sin roll som socialisationsagenter, varit en del av processen att socialisera in naturintresset hos Astrid. När hon försöker medvetet att förmedla naturintresset vidare, så socialisera hon in det intresse som hon har till sina barn, genom att aktivt vara ute i skogen och berätta om de värden och normer som hon har för naturen. Egna personliga upplevelser av till exempel ett miljöproblem kan också leda till ett intresse för naturen och miljön (Angelöw & Jonsson 1994:116 ff.). Klas intresse för naturen ökade, när han själv upplevde oljekriserna i världen. Han insåg då vilket ohållbart levnadssätt västvärlden har, både de ekonomiska och ojämlika aspekterna blev tydliga.

(…)har varit allt mera uppenbart sedan ja 70-talet då var det klart att vi hade ett ohållbart roffarsätt vi i västländerna. Det blev ju uppenbart i och med de här oljekriserna 73 och 78 tror jag det var då blev det liksom klart. Sedan oljan började bli dyr att inte slösa för mycket med oljan för det kostar i plånboken

Klas och flera av klimatpiloterna påpekar sitt intresse för miljön, men även den ekonomiska förtjänsten som en stark bidragande faktor till miljövänligt agerande. Ställningstagande för användning av energisnåla produkter är både bra för plånboken och för miljön, vilket blir en del av identitetsprocessen, där även en insikt om västvärldens maktutnyttjande av andra länders resurstillgångar finns.

Natursyn

Klimatpiloternas relation till naturen upplevs som positiv, allt ifrån härliga barndomsminnen, till att naturen är en plats de gärna befinner sig på sin fritid, och utför olika aktiviteter som till exempel svamp och bärplockning eller fiske. Genom att undersöka individens syn på

förhållandet mellan naturen och människan, skapas förståelse för faktorer till miljömedvetenhet. Thomas förklarar sin relation till naturen.

(…)jag är gärna ute och plockar svamp och bär. Fiskar eller åker lite båt och så. En personlig relation jag trivs väldigt bra och man mår bra av att vara ute och vandra någon timme i skogen det känner man när man kommer hem. Men sen gillar jag det här vilda med naturen, fascinerad av den orörda naturen. Där verkligen naturens villkor gäller. Rovdjur och olika arter, hur de lever i samklang på något sätt hur allt hänger ihop.

Thomas trivs i naturen och hans natursyn visar tendenser från det borgerliga idealet som Frykman och Löfgren beskriver, där naturen ansågs exotisk med en fascination för

vildmarken. Vildmarken är ett område som ligger orörd och avlägset bortom människans påverkan, där det råa, otämjda, och vilda befinner sig (Frykman & Löfgren 2004:53). Thomas beskriver en vild natur med arter i samspel, där människan inte är övermäktig, och kan varken styra, tämja eller disciplinera naturen. Det är naturen som härskar och sätter reglerna i

vildmarken. Vilket är en kontrast till det ordnade kulturlandskapet, där människan har varit en del i allt skapande, tämjt, och disciplinerat naturen till sin egen fördel. Den naturidyll med röda stugor bredvid ängar och skog, som många människor associerar till, är en natur och ett landskap formad av människan under produktionssamhällets epok. Där skiljer sig Thomas syn på naturen. Thomas fortsätter att förklara.

Jag är fascinerad av det vilda och det orörda. Det ska finnas en viss mystik kvar med naturen, den ska kunna besegra människan. Jag har inte den klassisk socialistiska bilden över människans seger över naturen, den tycker jag inte om riktigt. Jag ser gärna att naturen kan både vara lite mystiskt och skrämmande för oss människor. Vi behöver inte veta precis allt eller kontrollera precis allt.

Thomas ser en kamp mellan människan och naturen, där naturen ska kunna gå segrande ur striden. Uttrycket visar tendenser till det ideal som växte fram under industrialismen, där det existerar en kamp mellan naturen och människan (Frykman & Löfgren 2004:54). Skillnaden mellan Thomas och det borgerliga idealet, är vem som vinner kampen. Det borgerliga idealet står bakom människans förnuftstänkande och tron på mänskligheten. Thomas däremot står bakom naturen, att naturen kan besegra människan. Han beskriver en önskan om ett

bevarande av naturens mystik, kanske för att kunna behålla en romantiserad bild av det vilda och naturens krafter. Jonna beskriver en annan syn på naturen, och hon belyser att det inte är självklart att ett miljöengagemang hänger ihop med en absolut fascination över natur och uteliv.

Jag är ingen utemänniska och det är på sätt och viss bra. Att jag är lite dubbel där, man måste ju inte vara, det där måste ju ändras, synen på en miljövänlig individ. Det måste ändras, det måste inte vara en person som Walin även om han är ett otroligt bra föredöme han är ju nästan ouppnåelig, så som han lever. Men man måste ju inte vara sån, man kan ju vara en innefis som älskar att titta på film och käkar chips och samtidigt vara väldigt engagerad i miljön. Jag gillar inte att vara ute utan syfte.

Jonna tar avstånd från den kollektiva sociala identiteten som hon upplever står för miljöengagerad individ (Giddens 2003:44). Där extremhet förknippas med miljöengagemang, och ett levnadssätt som nästan anses ouppnåeligt. Hon är och anser sig vara väldigt engagerad i miljön, men på grund av att hon föredrar att vara inomhus, känner hon att hon inte passar in i den allmänna synen på en miljövänlig individ. Hon vill att definitionen på en miljöengagerad individ ska förändras. För Jonnas är det en fråga om vad som pågår i världen idag, att människans leverne förstör vår miljö och jord.

Som det ser ut nu gör vi ju allt för att exploatera och utnyttja naturen på alla sätt om det är möjligt. Vi kör ju slut på planeten. Men jag menar drömmen är ju, utopin är ju att leva så som indianerna gjorde. (…) det är ju

så corny vi har ju fått planeten till låns. Och det är fruktansvärt omoraliskt hur vi lever nu och hur vi beter oss och det blir ju inte vi som får betala för hur vi beter oss det är ju nästkommande generationer. Det är illa men nej så som det är nu så våldtar vi ju jorden.

I Jonnas starka uttryck och ordval märks ett stort engagemang och känsla för miljöfrågan. Jonna visar en klar ståndpunkt över att det är människan som behandlar jorden illa, och det är människan som våldför sig på jorden. Att människan våldtar sin jord blir en form av

maktutövande, naturen sätts i en offerposition. Maktutövningen genomförs av människan som gör övergrepp på naturen, genom exploatering, utnyttjning av naturens resurser, utan

reflektion över framtida konsekvenser för ekosystem och människan. Är naturen ett svagt offer eller kan moder jord ”slå tillbaka” med våld genom till exempel naturkatastrofer? Klimatpiloternas syn på människan, och naturens samband samt relation till varandra förespråkas i hög grad av symbios mellan naturen och människan. Olle beskriver sin syn på naturen och människan.

Samspel helt och hållet tror jag, det är helt och hållet min fulla övertygelse. Allt vi äger och har och använder oss av kommer faktiskt från naturen. Tar vi död på den så tar vi död på oss själva. Jag tror naturen mycket väl skulle klara sig utan oss egentligen men vi dock kommer inte klara oss utan den. Så det måste vi se som ett samspel.

Människan är en del i ett ekosystem som är inte beroende av människan samt dess överlevnad.Tvärtom naturen klarar sig utmärkt utan människan. Olles syn på relationen mellan människan och naturen utgår inte från den klassiska moderna synen på människan och naturen, där tron på förnuftstänkandet och vetenskapens framsteg präglade framtiden och den mänskliga överlevnaden. Synsättet som Olle har sätter människan i ett beroendeförhållande gentemot naturen. Vi människor överlever inte utan naturen, dock naturen överlever utan oss, vilket ger naturen makten.

Motiv till projektet klimatpiloterna

De tankar och känslor studien har beskrivit i föregående stycken, har varit en del i individers beslutsprocess att agera miljömedvetet, där globala perspektiv har varit i fokus. Nu ändras det perspektivet i studien till individnivå, eftersom själva projektet klimatpiloterna handlar om individuella handlingar, och en klimatsmartlivsstil, för en bättre miljö. Enligt Angelöw och Jonssons forskning är motivering en stark drivkraft för miljöengagemang (Angelöw & Jonsson 1994:63). Klimatpiloternas motiv till medverkan i projektet är olika, men de

generella motiven i studien är nyfikenhet och kunskap. Frågor som har väckts till liv; vad kan den enskilde individen själv göra? Hur långt är jag villig att gå? Hur svårt, jobbigt eller lätt är det? Projektet ses som en utmaning av klimatpiloterna, och det finns en stor vilja samt önskan till förändring i sitt eget beteende. Kunskap är ett återkommande motiv, klimatpiloterna vill ha

mer kunskap för att kunna agera mer miljövänligt. Vilket är det bästa miljöalternativet vid inköp av ny bil? Lokalproducerat eller ekologiskt? Frågorna är många och förhoppningen stor att få svar på frågorna genom deltagande i projektet. Astrid förklarar sitt motiv till deltagandet i projektet.

Vi pratar väldigt mycket miljö och har diskussioner men vi har inte riktigt skridigt till handling. Det har fastnat mycket kring diskussioner runt köksbordet. Nu tänkte jag att nu skulle vi testa hur jobbigt det var, hur jobbigt är det egentligen att lägga om sin livsstil? Det skulle liksom ge oss en liten kick. (…) Men vi har ju inte fått in några vanor liksom men jag tänkte efter ett år ett och ett halvt med piloterna då måste ju någonting ha förändrats hos oss.

Astrid har en önskan att istället för diskussioner göra något specifikt åt problemen på individnivå, att gå till handling. Hon är medveten om en förändring i sin livsstil, och är nyfiken på vad som krävs. Det finns en förväntning på projektet från hennes sida, att det ska ske en förändring på hennes vanor och beteende. Människors vardag består av rutiner av vanor och upprepade handlingar som skapar struktur och ordning. Det är svårt att förändra vanor i vardagen på grund av rutinen som rullar på utan reflektion över vanorna. Jag får känslan av att Astrid vill integrera miljötänkandet i vardagen, så att miljövänliga handlingar blir en vana, och går på rutin via deltagande i projektet. Därför är det en fördel att projektet pågår under ett års tid, eftersom då finns tid till förändring av inrotade vanor. Cecilia

beskriver svårigheten att göra det rätta valet för miljöns skull. Hon vill förändra sin påverkan på miljön, men finner det svårt att bedöma vad som är det bästa alternativet ur miljösynpunkt.

Därför att ja, jag har funderat mycket innan hur man ska gå till väga för att minska sin egen klimatpåverkan. Det är jättesvårt, man har många såna frågor; är det bättre att köpa ekologiska apelsiner även om de kommer från Argentina med flyget? Alla såna avvägningar man gör. Och hur mycket gör det om jag gör någon flygresa någon gång hur mycket måste jag göra för att balansera det på ett annat sätt och hur man lägger till i jämförelse med andra hushåll.

Cecilia söker mer kunskap för att kunna göra det ”rätta” valet. Flera klimatpiloter berättar att de försöker finna mer kunskap via tidningar och webbsidor. Det finns en ambivalens i det rätta miljövalet. Det blir en svår balansgång i avgörandet vad som är bäst för miljön. Det är individen själv som beslutar över dessa avvägningar om det ”rätta” valet för miljön. Utifrån sin egen individuella kapacitet resonerar individen om för och nackdelar över miljövänliga val. Klimatpiloterna söker mer kunskap för att kunna avgöra medvetna miljöval. Cecilia vill se hur mycket sitt eget hushåll släpper ut och påverkar miljön. En nyfikenhet avslöjas när hon vill få en jämförelse med andra hushåll. Utifrån resultaten av hushållsutsläppen kan hon förhålla sig till vilka förändringar som krävs i hennes hushåll. Jämförelsen kan också ses som en aspekt motivation och/eller samvetskval. Skulle det visa sig att utsläppen ligger över medel, kan det motivera till bättring. För Helene är yrkesvalet en del i intresset för projektet. Helene beskriver sin motivering till varför hon har valt att delta i projektet.

För jag läser till miljöingenjör och jag vill ha ett vettigt jobb sen, så dels får jag en praktisk utmaning efter all teori jag har läst under 4 år å dels är det alltid kul med nya nätverk och kunskaper och lite

marknadsföringssyfte också i och med att jag är miljöingenjör. Så alltihop!! När jag gör någonting försöker jag koppla in allt, det jag vill jobba med är att förbättra för människor och miljö. Det blir mitt känslomässiga

engagemang samtidigt som mitt yrkesmässiga val.

Helenes miljöengagemang genomgår flera val i livet. Det uppstår en positiv fördel när hon kan förena sina kunskaper med ett praktiskt utförande. Det är ett personligt engagemang, som är förenat med både yrkeslivet och privatlivet. Helenes beslut om att koppla in det mesta hon gör med en förbättring för både miljö och människa, är ett ställningstagande för miljön. Att visa ett ställningstagande i viktiga frågor är en del i människors identitetsprocess (Giddens 2003:44). Vilket kan ses som en aspekt i Helenes identitetssökande, och en del av processen för självförverkligande. Det är viktigt för klimatpiloterna att agera och visa delaktighet i en betydelsefull process idag.

Medveten miljöanpassning

För att skapa en förståelse för miljömedvetenhet beskrivs vilka aktiva val klimatpiloterna gör för miljön idag. Frågor om hemmets miljöanpassning och vardagliga handlingar ger

indikationer på medvetenhet. Klimatpiloternas miljöanpassning i hemmet var i många fall mycket god, dock fanns det olika grader av miljömedvetenhet. Projektet har redan satt igång en tankeprocess och insikt hos deltagarna. Det fanns en kännedom om vad som kan göras bättre, vilket oftast redan stod på listan för förändring. Miljöanpassning i boendet som efterfrågades i varje hushåll var uppvärmning, el, användning av lågenergilampor, källsortering, kompostering och temperatur inomhus. Lågenergilampor och källsortering förekom så gott som hos alla klimatpiloterna. Även låg temperatur inomhus som var ett medvetet val för både miljön och ekonomin. Kompostering hade vissa klimatpiloter, dock var desto fler positiva till det. Klimatpiloter som var husägare använde sig av olika alternativ till husets uppvärmning, ventilationssystem och el. Cecilia berättar om sin miljöanpassning i huset.

Vi har en värmeväxlare på ventilationssystemet så den luften som går ut huset återvinner vi värmen i. Vi har en elpanna, vattenburen el så det är ingen olja. Tänka på att ha bra isolering. Eldar en del som tilläggsvärme. Sen försöker vi tänka på att släcka lampan och har låg energilampa, inte alla men en del.

I vardagen återfinns miljömedvetenheten i enkla handlingar hos klimatpiloterna, de försöker motverka ett slösande med energi och vatten. Elin berättar om sina miljövänliga

vardagshandlingar.

Sen är det ju hur man beter sig då, att man släcker lampor där man inte är. Kokar pasta vattnet i vattenkokaren innan å lite såna där grejer. Tvätta alltid fulla maskiner, diskmaskinen. Vi köpte ju nya