Sjuksköterskors följsamhet till trycksårsprevention : En kvantitativ litteraturöversikt

(1)

Sjuksköterskors

följsamhet till

trycksårsprevention

HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad

FÖRFATTARE: Claes Claar, Sawsan Fakhereddin & Albin Jepping HANDLEDARE: Dan Malm

JÖNKÖPING 2021 januari

(2)

Sammanfattning

Trycksår är en vårdskada som orsakas av flera faktorer och skapar lidande för patienter. Årligen medför trycksår 50 000 extra vårddagar i Sverige och förlänger de redan belastade vårdköerna. Upp till 90 % av alla trycksår kan förebyggas med preventiva åtgärder. Trots riktlinjer och preventiva åtgärder mot trycksår uppstår fortfarande vårdskadan trycksår. Säker vård kännetecknas av att minimera riskerna för vårdskador. Syftet var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet till trycksårsprevention inom slutenvården. En kvantitativ litteraturöversikt har utförts med 12 artiklar, varav 10 inhämtade från Cinahl och Medline och två från manuell sökning. Litteraturöversiktens resultat visar att flera faktorer påverkar sjuksköterskors följsamhet till trycksårsprevention där kunskap var den största faktorn. Signifikanta skillnader sågs i att högre utbildning gav förbättrad trycksårsprevention och fördjupad kunskap medförde positiva attityder. Slutsatsen av litteraturöversikten ger en bild av hur kompetens, hög arbetsbelastning, organisationen och omvårdnadsarbetet påverkar sjuksköterskors följsamhet till trycksårsprevention. Studien ger en begränsad bild av hur dessa faktorer påverkar följsamheten, där kvalitativ forskning skulle kunna fastställa specifika problem sjuksköterskor upplever kring faktorerna mer djupgående.

(3)

Summary

Nurse’s compliance with pressure ulcer prevention – A quantitative literature review. Pressure ulcers is a care injury and is caused by several factors and cause patients suffering. Annually pressure ulcers entail 50 000 extra care days in Sweden and increases the already burdened care queues. Up to 90% of all pressure ulcers can be prevented with preventive measures. Despite guidelines and preventive measures the care injury pressure ulcers still occurs. Safe care is characterized by minimizing risks for care injuries. The aim was to examine factors that affect nurses’ compliance with pressure ulcer prevention in inpatient care. A quantitative literature review has been performed with 12 articles, 10 were collected from Cinahl and Medline and two with manual search. The result shows that several factors affected nurse’s compliance to pressure ulcer prevention where knowledge were the biggest factor. Significant differences were seen with that higher education gave better pressure ulcer

prevention and higher education gave better attitude. Conclusion of this literature review provides a picture of how competence, heavy workload, the organization and nursing work affects nurse's compliance with pressure ulcer prevention. This study provides a limited picture of how these factors affect compliance, where qualitative research could determine specific problems nurses experience around these factors more in depth.

(4)

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Riskfaktorer och prevention till trycksår ... 1

Patienters upplevelser ... 2

Sjuksköterskors omvårdnadsansvar ... 2

Teoretisk ram ... 3

Syfte ... 3

Material och metod ... 4

Design ... 4

Urval och datainsamling... 4

Dataanalys ... 5 Etiska överväganden... 5

Resultat ... 5

Kompetens ... 6 Hög arbetsbelastning ... 7 Organisationen ... 7 Omvårdnadsarbete ... 8

Diskussion ... 8

Metoddiskussion ... 8 Resultatdiskussion... 9

Slutsats ... 11

Kliniska implikationer ...12

Referenser ... 13

Bilagor ...

Bilaga 1: Sökmatris för inhämtning av resultatartiklar Bilaga 2: Artikelmatris för inkluderade resultatartiklar

(5)

1

Inledning

Trycksår är skador i huden som induceras av tryck och finns på utsatta områden (National Pressure Ulcer Advisory Panel et al., 2014). Sjukhusförvärvade trycksår medför 50 000 extra vårddagar årligen trots att 90 % av trycksåren kan förebyggas (Socialstyrelsen, 2018). Trycksår står för 8 % av alla vårdskador i Sverige (Socialstyrelsen, 2020a). Trycksårsprevention minskar incidensen av trycksår och är mer kostnadseffektivt än att behandla patienter med trycksår (Avşar & Karadağ, 2018). Trycksår leder till ökat fysiskt, känslomässigt och socialt lidande för patienter och beskrivs som ändlös smärta vilket resulterar i att patienter isolerar sig (Sebba Tosta de Souza et al., 2015). Uppkomsten av trycksår har varit problem i generationer och anses vara brist på omvårdnad som resulterar i att sjuksköterskor i vissa fall döljer att trycksår uppkommit (Sterner, 2010). Sjuksköterskor ansvarar för att förebygga ohälsa, lindra lidande, återställa samt främja hälsa (European Federation of Nurses Associations, 2015). Enligt patientsäkerhetslagen ska sjuksköterskor arbeta förebyggande och tillämpa åtgärder för att förebygga vårdskador och garantera säker vård (SFS 2020:311). Trots riktlinjer och evidensbaserad kunskap om trycksårsprevention är följsamheten till preventiva åtgärder bristfällig. Genom att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans följsamhet till trycksårsprevention kan problemen kring trycksårsprevention identifieras.

Bakgrund

Riskfaktorer och prevention till trycksår

Trycksår uppstår inte hos patienter med normal känsel, rörlighet eller adekvat kognitiv status eftersom dessa patienter upplever obehag på utsatta punkter och själva lägesändrar (Capon et al., 2007). Flera faktorer orsakar uppkomsten av trycksår hos patienter, de tre vanligaste trycksåren orsakas av tryck, skjuv eller friktion. Trycksår orsakat av ökat tryck i vävnaden inducerar hypoxi och näringsbrist således brister huden (Agrawal & Chauhan, 2012). Skjuvsår uppstår när patienters hud glider mot underlaget, speciellt när patienter halvligger eller förflyttas. Friktionssår skapas när patienters ojämna hud glider mot det adhesiva underlaget och huden skavs bort (Hanson et al., 2010). Ökat tryck som härleder trycksår utvecklas främst på specifika punkter där hälar, korsbenet, armbågar eller höften är vanligast (Sardo et al., 2016). Riskfaktorer för trycksår är nedsatt förmåga till daglig aktivering till följd av funktionsnedsättning, kognitiv svikt, neurologisk nedsatthet, viktminskning, oral ohälsa, nedsatt rörelseförmåga och svår sjukdom. Hög ålder leder naturligt till sämre elasticitet i huden, tunnare hud och mindre motstånd i huden vilket ger extra utsatthet för att utveckla trycksår (Mervis & Philips, 2019). Andra riskfaktorer kan vara övervikt, inkontinens, torr, fuktig eller svettig hud. Patienter med inkontinens löper större risk att utveckla trycksår då huden är fuktig och därför extra känslig för tryck (Anrys et al., 2018). Skadad och utsatt hud ska skyddas med barriärkräm och regelbundet följas av sjuksköterska (Lyder & Ayello, 2008).

För att uppdaga patienter med risk för trycksår används riskbedömningsinstrument till exempel Risk Assesment Pressure Score (Lindgren et al., 2002) eller Modifierad Nortonskala (Ek et al., 1989) och trycksårspreventiva åtgärder kan tillämpas (Lindholm, 2015). Trycksårspreventiva åtgärder utgörs av individanpassad vård där vården anpassas efter den enskilde patienten, snabba och regelbundna uppföljningar

(6)

2

av patienters hud och tryckavlastning (Dealey et al., 2013). Tryckavlastning sker för att minska trycket på utsatt område och utförs genom manuell förflyttning eller maskinell förflyttning. Manuell tryckavlastning innebär att sjuksköterskor förflyttar patienters vikt manuellt och på så vis omfördelas trycket. Maskinell tryckavlastning innebär att tryckfördelande madrass automatiskt omfördelar trycket genom luftkuddar i madrassen som förflyttar trycket automatiskt enligt schema. Maskinell tryckavlastning ska ej ersätta den manuella tryckavlastningen utan agera som komplement till manuell tryckavlastning. Tryckavlastning sker optimalt när den utförs efter tidsschema (National Pressure Ulcer Advisory Panel et al., 2014). När trycksårsprevention inte utförs enligt tidsschema drabbas patienter av trycksår (Jocelyn Chew et al., 2017).

Patienters upplevelser

Enligt Gorecki et al. (2010) studie orsakar trycksår att självbilden förändras negativt hos patienter eftersom känslor som hopplöshet, lidande, ilska, frustration och förtvivlan uppstår. Enligt Gourlan et al. (2020) möjligheten till dagliga aktiviteter som personlig hygien, aktivering, laga mat och städa begränsas av trycksår och försämrar livskvalitén. Lukt och sekretion från trycksår medför att patienter undviker att vara nära och intima med sina partners. Enligt Jackson et al. (2018) upplever patienter brist på socialt liv då lukt och sekretion orsakar att patienterna isolerar sig istället för att träffa människor då risk finns att såret luktar eller läcker. Behandling av trycksår medför att patienterna upplever intrång på deras integritet och värdighet eftersom deras autonomi försvinner. Brist på autonomi och självbestämmande gör att patienterna känner hopplöshet, ilska och frustration.

I studien av Gorecki et al. (2011) framkommer att patienter med trycksår upplever flera typer av smärta som intensifieras när patienter rör sig. Trycksår medför nedsatt aptit, bristande energi och sömnbrist. Isolering ses hos flera patienter där rädslan över att röra på sig är stor vilket orsakar socialt lidande. Sömnproblematik är ett vanligt förekommande problem hos patienter med trycksår då patienter antingen har svårt att somna eller blir väckta flera gånger under natten av sjuksköterskor för att ändra läge då tryckavlastning är nödvändig. Enligt Latimer et al. (2014) upplever patienter blandade känslor kring trycksårsprevention beroende på hur väl sjuksköterskor informerade patienten om de preventiva åtgärderna. Erhöll patienterna dålig information blev de negativa till trycksårsprevention. För att få patienterna samarbetsvilliga till trycksårsprevention behövs partnerskap mellan sjuksköterskan och patienten.

Sjuksköterskors omvårdnadsansvar

Sjuksköterskor ansvarar för att förebygga ohälsa, lindra lidande, återställa samt främja hälsa. Sjuksköterskor ska identifiera, planera och utföra omvårdnadsåtgärder baserade på evidens. (European Federation of Nurses Associations, 2015). Genom slutenvårdens riktlinjer ansvarar sjuksköterskor för att bedöma patienter inom åtta timmar från inskrivning enligt aktuellt bedömningsinstrument. Föreligger risk för trycksår ska en individuell omvårdnadsplan upprättas med trycksårspreventiva åtgärder och dokumenteras. Vårdplanen ska följas upp och utvärderas av sjuksköterskan. Tryckavlastning ska utföras regelbundet och patienter ska erhålla information gällande de preventiva åtgärder som upprättats (National Pressure Ulcer Advisory Panel et al., 2014). Partnerskap ska finnas mellan sjuksköterskor och patienter, för att gemensamt skapa en omvårdnadsplan. Omvårdnadsplanen baseras på sjuksköterskans expertis inom omvårdnad och patienternas önskemål och förväntningar. Patienterna ska vara informerade om sin omvårdnad och aktivt delta i

(7)

3

omvårdnaden för att garantera säker vård (Vaismoradi et al., 2014). Enligt Sving et al. (2014) ska sjuksköterskor ansvara för att patienter erhåller evidensbaserad vård genom adekvat kunskap baserat på riktlinjer, lagar och beprövad erfarenhet. Kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska beskriver att sjuksköterskor ska arbeta för säker vård och förebygga vårdskador genom tillämpning av riskbedömningar, evidensbaserad vård och förebyggande av trycksår (Svensk sjuksköterskeförening 2017).

Teoretisk ram

Säker vård

Säker vård är en av sjuksköterskors sex kärnkompetenser och härstammar ur quality and safety for nursing (Cronenwett et al., 2007). Säker vård kännetecknas av att sjuksköterskan följer lagar, riktlinjer, arbetar utifrån beprövad erfarenhet och evidens (Sherwood & Zomorodi, 2014; Cronenwett et al., 2007). Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) ska sjukvården vara säker och av god kvalité och säkerhet. Socialstyrelsen (2020b) menar att ledningen inom hälso- och sjukvården ska sätta tonen för säker vård. Genom att ledningen bemannar, ger möjlighet till kompetensutveckling och skapar förutsättningar för riktlinjer och processer garanteras säker vård. Säkerhetskulturen på arbetsplatsen kännetecknas av aktivt arbete med att identifiera risker och skador och förbygga dessa. Kulturen ska vara öppen där ingen skuldbeläggs vid vårdskador och att personal kan diskutera och ställa frågor om säker vård. Sjuksköterskor ska vara engagerade och ansvarar för att vara uppdaterade på kunskap och på så vis arbeta säkert. Sjuksköterskor ska göra riskbedömningar, identifiera förbättringsåtgärder och överföra information med hjälp av standardiserade metoder för att garantera säker vård (Sherwood & Zomorodi, 2014). Säker vård implementeras av sjuksköterskor med identifiering av risker, mätinstrument och individuellt utformade vårdplaner där åtgärder genomförs, utvärderas och följs upp (Socialstyrelsen, 2020b). Säker vård sker när sjuksköterskor och vårdorganisationen samverkar i det preventiva arbetet mot trycksår, genom användning av riktlinjer, riskbedömningar, dokumentation och tillämpning av preventiva åtgärder som till exempel tryckavlastning (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). När trycksårsprevention uteblir garanteras inte säker vård. Trots riktlinjer, evidensbaserad kunskap samt att 90 % av trycksåren kan förebyggas uppstår fortfarande trycksår därför är följsamheten till preventiva åtgärder bristfällig. Genom att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans följsamhet till trycksårsprevention kan problemen kring trycksårsprevention identifieras och säker vård garanteras.

Syfte

Syftet var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet till trycksårsprevention inom slutenvården.

(8)

4

Material och metod

Design

En kvantitativ litteraturöversikt har utförts. Vid litteraturöversikt söks tidigare forskning fram inom det valda området för att få en bild av det som ska studeras (Friberg 2018). Kvantitativa studier utförs med enkäter eller mätskalor för att presentera objektiv data i form av statistiska och generaliserbara siffror. Enligt Forsberg & Wengström (2016) kan kvantitativa studier svara på studiens syfte som var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet till trycksårsprevention inom slutenvården. Genom att sammanställa resultat från flera kvantitativa studier, med hjälp av siffor, mätningar och jämförelser kan ett samband ses och ett resultat påvisas (Friberg, 2018).

Urval och datainsamling

För att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet till trycksårsprevention valdes följande sökord: Pressure ulcer*, Prevention*, hospital*, factor*, barrier*, nurse*, Care*. Användning av * efter varje ord kallas för trunkering och användes för att inkludera sökordets samtliga böjningsformer (Forsberg & Wengström, 2016). Booleska termer som användes var AND för att få större bredd på sökningarna (Östlundh, 2018). Databaserna Cinahl och Medline låg till grund för inhämtade artiklar. Databasen Cinhal har fokus på omvårdnadsforskning och databasen Medline innehåller forskningsartiklar för forskare, biomedicinsk och hälso- och sjukvårdspersonal (EBSCO, u.å.-a; EBSCO, u.å.-b). Inklusionskriterier för valda artiklar var följande: utförda på sjukhus, av kvantitativ ansats, peer review, publicerade på svenska eller engelska, etiskt godkända eller etiskt resonemang. Exklusionskriterier var följande: artiklar som tar upp behandling av trycksår, artiklar som tar upp riskfaktorer för trycksår, litteraturöversikter samt patienters upplevelse av trycksår. Avgränsningar för inhämtade artiklar var artiklar publicerade mellan 2011–2020. Inkluderade artiklar har kvalitetsgranskats med hjälp av granskningsprotokollet för studier med kvantitativ metod som tagits fram av Jönköpings University Avdelning för omvårdnad. För att inkluderas i arbetet skulle artiklarna uppfyllt samtliga fyra kriterier i del I och minst fem av sju i del II. Sökningarna resulterade i 1086 artiklar från Cinahl och 291 artiklar från Medline. Av sökresultaten lästes 324 titlar ur Cinahl och 291 ur Medline och bedömdes utifrån hur väl de svarade på studiens syfte. Av 20 relevanta titlar från Cinahl och 45 från Medline valdes samtliga ut för läsning av abstract. Läsningen av abstrakt resulterade i att sju artiklar från Cinahl och 20 artiklar från Medline ansågs svara på studiens syfte och lästes därför i fulltext. Ur dessa kvalitetsgranskades sex från Cinahl och nio från Medline varav fem godkändes från Cinahl och fem från Medline. Totalt inkluderades 12 artiklar till arbetet varav 10 hämtades från Cinahl och Medline och två från manuell sökning. Båda artiklarna från manuell sökning kvalitetsgranskades och godkändes. Strand och Lindgren (2010) studie framkom vid en inledande sökning innan årtals intervallet bestämdes och inkluderades då den var utförd i svensk sjukhusmiljö och svarar på studiens syfte. Sham et al. (2020) studie framkom under informationshämtning till bakgrunden och inkluderades då den svarade på studiens syfte. Totalt har 12 artiklar inkluderats i arbetet (Bilaga 1).

(9)

5

Dataanalys

Analys av artiklarna utgick från Fribergs (2018) tre steg. I steg ett lästes inkluderade artiklar upprepade gånger för att sedan enskilt sammanfattas där fokus låg på syfte, design, metod och resultat. På så vis reducerades data, detta för att öka förståelsen och minimera risken att information missas eller feltolkas. I steg två analyserades sammanfattningarna förutsättningslöst och redovisas som deskriptiv statistik (Bilaga 2) med följande struktur: syfte, metod och resultat. Steg tre bestod av att jämföra skillnader och likheter i resultaten som mynnade ut i olika faktorer som redovisas i (Bilaga 3). Sammanställningen av data redovisas under rubriken resultat samt (Tabell 1).

Etiska överväganden

Vid litteraturöversikt krävs inte etiskt godkännande då studier som sker på högskolenivå inte kräver etiskt godkännande utan det är handledarens uppgift se till att litteraturöversikten uppfyller de forskningsetiska principerna (Sandman & Kjellström, 2018). Helsingforsdeklarationen redovisar de etiska principerna där människliga rättigheter respekteras och personens hälsa står i fokus. Studier utförs för att ge samhällsnytta och nyttan ska alltid ställas mot risken för patienters hälsa, anses risken vara för stor får studien inte genomföras. Personerna som deltar i studien måste vara införstådda i riskerna och anledningen till studien måste vara grundad i tidigare vetenskaplig kunskap. Helsingforsdeklarationens grundprinciper ska följas: Att värna om liv, hälsa, integritet, självbestämmande principen, sekretess för patienter och att personens identitet ska vara hemlig. Det måste också finnas ett godkännande av patienter eller patienternas lagliga representant där informationen givits på ett förståeligt sätt. Dessa grundprinciper kan sammanfattas till fyra etiska principer: göra gott-principen, icke-skada principen, autonomiprincipen och rättviseprincipen (World Medical Association, 2013). Etiska överväganden gjordes för att säkerställa att de fyra etiska principerna är uppfyllda genom att de inkluderade artiklarna är godkända av etisk kommitté eller innehåller ett etiskt övervägande. Artiklar som bröt mot något av de etiska principerna exkluderades. För att garantera att etiska principer har efterlevts i arbetet har en etisk diskussion fortlöpande skett kring inkluderade artiklar. Författarna har enskilt etiskt granskat inkluderade källor för att gemensamt föra en etisk diskussion kring dessa så ingen etisk princip brutits.

Eftersom artiklar översatts från engelska till svenska kan vissa översättningar blivit felaktiga vilket kan medföra att vissa grupper framställs på fel sätt (Sandman & Kjellström, 2018). För att minimera att grupper framställs felaktigt översattes artiklarna flertalet gånger. Då förförståelse för området fanns kan valda artiklar vara riktade mot förkunskapen. Förkunskaperna skrevs ner innan inhämtning av artiklar för att resultatet inte skulle riktas åt ett specifikt håll.

Resultat

Analysen av de 12 inkluderade artiklarna resulterade i flera faktorer som påverkade sjuksköterskors följsamhet till trycksårsprevention (Bilaga 3). Inkluderade faktorer från artiklarna har sammanställts utifrån huvudteman baserade på subteman (Tabell 1).

(10)

6

Kompetens

Kunskap

I studien av Beeckman et al. (2011) framkom att sjuksköterskor med lägre kunskap inom trycksårsprevention hade sämre utförande av trycksårsprevention p= <0,001. I samma studie sågs att sjuksköterskor som fått träning i trycksårsprevention var mer benägna att utföra trycksårsprevention p=0,002 (Beeckman et al., 2011). Vilket stöds i studien av Etafa ebi et al. (2019) som visade att sjuksköterskor som fått träning inom trycksårsprevention hade högre kunskap inom ämnet p=0,003. Även studien av De Meyer et al. (2019) visade samma samband med p=0,021. Studien av Khojastehfar et al. (2020) påvisade samband mellan vidare utbildning och högre kunskap inom trycksårsprevention p=0.03. Även i studierna av Jiang et al. (2020) och Coyer et al. (2019) visades att sjuksköterskor med kandidatexamen eller högre utbildning har högre kunskap inom trycksårsprevention p=0,001 respektive p=0,023. I studien av Tallier et al. (2017) sågs att 100 % av sjuksköterskorna hade inadekvat kunskap om trycksårsprevention.

Riktlinjer

Bristande riktlinjer påverkade följsamheten till trycksårsprevention negativt i flera studier. Fem av studierna skattade bristande riktlinjer som hinder för trycksårsprevention 60 % (Etafa et al., 2018), 43 % (Etafa Ebi et al., 2019), 50% (Mwebaza, et al., 2014), 58 % (Sham et al., 2020) och 51 % (Tubaishat et al., 2013). I studien av Strand och Lindgren (2010) skattade 68% av sjuksköterskorna att de inte existerade rutin för riskbedömning.

Huvudtema Subtema Kompetens Kunskap Riktlinjer Attityder Hög arbetsbelastning Patientens tillstånd Tidsbrist Personalbrist Organisation Teamsamarbete Utrustning Omvårdnadsarbete Prioritering Jobbtillfredställelse Självinsikt

(11)

7

Attityder

I studien av Jiang et al. (2020) framkom att sjuksköterskor med vidare utbildning inom trycksår hade bättre attityd mot trycksårsprevention än sjuksköterskor som inte fått någon utbildning. Sjuksköterskor med 3–5 utbildningar inom trycksår hade positivare attityd till trycksårsprevention än sjuksköterskor med mindre än 2 utbildningar p= <0.05. Bäst attityd till trycksårsprevention fanns hos sjuksköterskor som hade mer än 6 utbildningar inom trycksår p=<0,001. (Jiang et al., 2020). Studien av Tubaishat et al. (2013) visade att sjuksköterskor som jobbat 10 år eller längre hade bättre attityd till trycksårsprevention p=0,041. Även i studien av Beeckman et al. (2011) sågs samband mellan adekvat trycksårprevention och positiva attityder p=0,05. I fyra av studierna uppmättes att sjuksköterskor attityd mot trycksårsprevention som dålig 49% (Beeckman et al., 2011), 52% (Etafa et al., 2018), 47% (Jiang et al., 2020) respektive 69% (Khojastehfar et al., 2020).

Hög arbetsbelastning

Patientens tillstånd

I fyra av studierna skattade sjuksköterskorna patienters tillstånd som faktor för bristande följsamhet till trycksårsprevention med 44% (Etafa Ebi et al., 2019), 63% (Mwebaza et al., 2014), 76% (Sham et al., 2020) respektive 68% (Tubaishat et al., 2013).

Tidsbrist

En faktor som påverkade följsamheten till trycksårsprevention var tidsbrist vilket tre studier påvisade (Strand och Lindgren, 2010; Tallier et al., 2017; Tubaishat et al., 2013). I två studier skattades tidsbrist som det största hindret för trycksårsprevention med 58 % (Strand och Lindgren, 2010) respektive 49 % (Tallier et al., 2017). I studien av Tubaishat et al. (2013) var tidsbrist det näst största hindret för trycksårsprevention med 84%.

Personalbrist

I fem av studierna skattades personalbrist som den största faktorn för bristande följsamheten till trycksårsprevention av sjuksköterskor, 83% (Etafa et al., 2018), 55 % (Etafa Ebi et al., 2019), 95% (Mwebaza et al., 2014), 95 % (Sham et al., 2020) och 87 % (Tubaishat et al. 2013).

Organisationen

Teamsamarbete

I fyra studier skattade sjuksköterskorna teamsamarbete som hinder för följsamheten till trycksårsprevention, 48% (Etafa Ebi et al., 2019), 46% (Mwebaza et al., 2019), 42 % (Sham et al., 2020) samt 51% (Tubaishat et al., 2013).

Utrustning

Tillgången till utrustning för trycksårsprevention sågs i flera studier som faktor för bristande följsamhet till trycksårsprevention (Etafa et al., 2018; Etafa Ebi et al., 2019; Mwebaza et al., 2014; Sham et al., 2020; Tubaishat et al., 2013). Tre av studierna påvisade bristande utrustning som det näst största hindret för trycksårsprevention 55% (Etafa et al., 2018), 68 % (Etafa Ebi et al., 2019) och 80 % (Mwebaza et al., 2014). Även i två andra studier skattade sjuksköterskorna brist på utrustning för trycksårsprevention som hinder med 90 % (Sham et al., 2020) respektive 68 % (Tubaishat et al., 2013). I studien av Strand och Lindgren (2010) togs tillgången till

(12)

8

utrustning istället upp som möjlighet, där 36% skattade det som faktor för bättre följsamhet till trycksårsprevention.

Omvårdnadsarbete

Prioritering

Fem av studierna tar upp prioritering som faktor för trycksårsprevention (Etafa et al., 2018; Mwebaza et al., 2014; Sham et al., 2020; Strand och Lindgren, 2010; Tubaishat et al., 2013). I studien av Strand och Lindgren (2010) skattade 29 % av sjuksköterskorna faktorn prioritering som det näst största hindret för följsamheten till trycksårsprevention. I tre studier skattades prioritering för andra åkommor som hinder för trycksårspreventionen 59 % (Etafa et al., 2018), 38 % (Mwebaza et al., 2014) och 88% (Sham et al., 2020). I studien av Tubaishat et al. (2013) prioriterade 56% av sjuksköterskorna behandling för existerande trycksår högre än trycksårsprevention. Jobbtillfredställelse

I fyra av studierna skattade sjuksköterskor bristande jobbtillfredställelse som hinder för följsamhet till trycksårsprevention, med 56% (Etafa et al., 2018), 35% (Etafa Ebi et al., 2019), 56% (Sham et al., 2020) och 57% (Tubaishat et al., 2013).

Självinsikt

I fyra studier skattade sjuksköterskor sin egen kunskap som inadekvat vilket påverkade följsamheten till trycksårs prevention negativt med 27% (Etafa et al., 2018), 36% (Mwebaza et al., 2014), 40% (Sham et al., 2020) samt 68% (Tubaishat et al., 2013).

Diskussion

Metoddiskussion

En kvantitativ litteraturöversikt har genomförts. Genom att sammanställa resultat från flera kvantitativa studier, med hjälp av siffor, mätningar och jämförelser kan samband ses och ett resultat påvisas (Friberg, 2018). Kvantitativ design användes då litteraturöversiktens syfte var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet till trycksårsprevention inom slutenvården.

Inledningsvis valdes flertalet sökord ut för att få översikt av artiklar som svarade på syftet med studien. Sökorden fick under arbetet ändras då de inledande sökorden begränsade antalet artiklar med kvantitativ ansats som svarade på studiens syfte. Vilket är en styrka då tillgången till antalet inkluderade artiklar blev fler. Databaserna Cinahl och Medline användes för inhämtning av inkluderade artiklar då båda fokuserar på omvårdnad (EBSCO, u.å.-a; EBSCO, u.å.-b). Användningen av flertalet databaser höjer validiteten då möjligheten till fler artiklar ökar (Henricson, 2012). Sökningarna i Cinahl och Medline begränsades till artiklar publicerade mellan 2011–2020 då ny och relevant forskning var önskvärd även om möjligheten till fler artiklar begränsades (Östlundh, 2018). Trots detta inkluderades artikeln av Strand och Lindgren (2010) då den är utförd på svenskt sjukhus, var av kvantitativ ansats och svarade på studiens syfte, vilket sänker validiteten då den inte följer avgränsningen med inklusionsår 2011–2020. I litteraturöversikten inkluderas en artikel med mixed method, eftersom den svarar på litteraturöversiktens syfte och kvantitativ data redovisades enskilt. Enligt

(13)

9

Henricson (2012) ökar validiteten vid användning av artiklar med samma design i en litteraturöversikt. För att säkerställa kvaliteten och att inkluderade artiklar svarat på studiens syfte har inkluderade artiklar granskats med hjälp av granskingsprotokollet för kvantitativa artiklar, framtaget för Avdelningen för Omvårdnad, Hälsohögskolan Jönköpings University. Då samtliga artiklar kvalitetsgranskats stärktes reliabiliteten av arbetet (Henricson, 2012). Två artiklar fick 11/11 poäng i kvalitetsgranskningen och ansågs därför vara av hög kvalité. Övriga tio artiklar erhöll 10/11 poäng och ansågs vara av god kvalité och relevans för litteraturöversikten då dessa svarade på litteraturöversiktens syfte och design.

Datainsamling och urval var från början tänkt att hämtas från europeiska länder men fick under arbetets gång ändras till inga geografiska begräsningar. Då författarna ville få ett brett resultat, eftersom området för studien är smalt med uppsatta inklusionkriterier där fokus låg på slutenvården och artiklar mellan 2011–2020. Inkluderade artiklar som används i litteraturöversikten är skrivna i Australien, Belgien, Etiopien, Iran, Jordanien, Kina, Malaysia, Sverige, Uganda och USA och är utförda i slutenvården i respektive land. Vilket kan påverka resultatet då tillgång till riktlinjer, material och personal kan variera mellan länder. Resultatet av sökningarna gav ett globalt perspektiv på faktorer som påverkade sjuksköterskors följsamhet till trycksårsprevention. Den geografiska spridningen medförde att resultatet fick fler perspektiv och ingångsvinklar då fler faktorer uppkom. Resultatet kan påverkats av spridningen av inkluderade artiklar då dessa är publicerade i både utvecklings och industriländer och läses ur svenskt perspektiv. Därför kan det vara svårt att generalisera faktorerna för följsamhet till trycksårsprevention inom slutenvården ur den svenska kontexten.

Dataanalysen utfördes genom att samtliga artiklar lästes med syftet att forma ett resultat. Inledningsvis sammanställdes faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet till trycksårsprevention individuellt för att sedan gemensamt sammanställa resultatet. Vilket höjer reliabiliteten av litteraturöversikten då samtliga författare analyserat varje artikel (Henricson, 2012). Eftersom det var första gången författarna genomförde en litteraturöversikt kan det ha påverkat datainsamling, dataanalys och resultat (Henricson, 2012) vilket sänker validiteten i litteraturöversikten. Då artiklar översatts från engelska till svenska kan vissa översättningar blivit felaktiga vilket kan medföra att artiklarnas resultat kan blivit feltolkat. För att undvika detta översattes sammanfattningarna av artiklarna flertalet gånger. Diskussioner kring översättningar fördes fortlöpande genom hela litteraturöversiktens gång. Förförståelse som erfarenheter och värderingar kring ämnet kan påverka resultatet då inkluderade artiklar kan valts ut i en viss riktning och på så vis påverka hur resultatet sammanställts. Därför skrevs förkunskaperna ner och diskuterades för att motarbeta att inkluderade artiklar riktas. Enligt Henricsson (2012) stärker detta reliabiliteten i litteraturöversikten.

Resultatdiskussion

I resultatdiskussionen förs en sammanfattning av huvudfynden som framkom under resultatets huvudteman.

Samtliga resultatartiklar påvisade kunskap som faktor för följsamhet av trycksårsprevention. Flera artiklar visade bristande kunskap hos deltagande sjuksköterskor. Dock motsägs detta av Källman och Suseruds (2009) studie som visade att majoriteten av sjuksköterskor besitter korrekt kunskap gällande

(14)

10

trycksårsprevention. Bristande kunskap leder till att säker vård inte kan garanteras då trycksårspreventionen inte efterlevs. Vilket även sågs i studien av Saleh et al. (2019) som visade bristande kunskap påverkar följsamheten till trycksårsprevention negativt. Utbildning ger sjuksköterskor större medvetenhet gällande de negativa konsekvenserna av trycksår som till exempel vårdlidande och samhälleliga konsekvenser. Litteraturöversiktens resultat visade att utbildning och träning i trycksårsprevention gav bättre utförande av trycksårsprevention. Detta sågs även i studien av Seo och Roh (2020) där sjuksköterskor som fått utbildning i trycksårsprevention fick bättre kunskap, beteende och attityd till ämnet. Detta stöds av Sherwood och Zomorodi (2014) som menar att utbildning och adekvat kunskap ökar säkerheten i vården då sjuksköterskor blir bättre på att identifiera risker. Vårdrelaterade trycksår förlänger sjukhusvistelsen med 16 vårddagar och kostar samhället miljoner kronor årligen (Hauck et al., 2017). Att öka kunskapen hos sjuksköterskor gällande trycksårsprevention kan bidra till att minska vårdköerna eftersom färre patienter får trycksår och på så vis underlätta hälso- och sjukvårdens ekonomi och resurser. Vilket även styrks av Schuurman et al. (2009) som menar att trycksårsprevention är mer konstandseffektivt än trycksår och på så vis underlätta hälso-och sjukvårdens resurser.

Litteraturöversiktens resultat visar att sjuksköterskor inte prioriterar trycksårsprevention därav uppnås inte säker vård. Faktorn prioritet sågs som hinder för trycksårsprevention i fem resultatartiklar och hindrar utförandet av säker vård. Vikten av prioritering för trycksårsprevention sågs dock i studien av Demarré et al. (2012) där 82 % av sjuksköterskor skattade prioritering av trycksårsprevention som viktigt, dock framkom det inte i praktiken då endast 7 % av patienterna med risk för trycksår erhöll adekvat trycksårsprevention enligt riktlinjerna. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner (2020) senaste mätning gällande trycksårsprevention visade att endast 58 % av patienter i riskgrupp erhållit tryckavlastning enligt schema, vilket indikerar på att prioriteringen för trycksårsprevention fortfarande är ett problem i Sverige. Maylor (2010) menar dock att trycksårspreventionen ska prioriteras istället för att prioriteras bort.

Litteraturöversiktens resultat visade att faktorn tidsbrist påverkade följsamheten för trycksårsprevention negativt. Tidsbrist är generellt problem inom vården och bidrar till att sjuksköterskor inte har tid att utföra önskade åtgärder vilket bidrar till att säker vård ej kan garanteras. Studien av West et al. (2005) påvisade att 64 % av sjuksköterskorna skattade tidsbrist som hinder och att sjuksköterskorna inte hann utföra önskade åtgärder. Vilket även stöds av Jordan O’ Brienn och Cowman (2011) som menar att tidsbrist leder till bristande trycksårsprevention då dokumentation och utförande av trycksårsprevention uteblev på grund av tidsbristen. Dokumentation och preventiva åtgärder ska utföras för att uppnå säker vård och minskat patientlidande, som tidsbrist försvårar. Enligt Thorsén (2010) påverkar tidspress etiken kring trycksårsprevention där reflektion och etiska frågor nedprioriteras till fördel för andra arbetsuppgifter. Sherwood och Zomorodi (2014) menar att dokumentering och genomförande av åtgärder är en viktig del i arbetet mot säker vård. Tidsbrist skattades av sjuksköterskor som den största faktorn mot trycksårsprevention i två av resultatartiklarna, vilket även påvisades i Källman och Suseruds (2009) studie. Enligt Pekkarinen et al. (2008) förekom trycksår 16 % mer frekvent på avdelningar där tidsbrist fanns. Vilket stödjer studiens resultat att tidsbrist leder till bristande följsamhet till trycksårsprevention och medför att säker vård ej kan garanteras. Det får även anses rimligt att brister i säker vård mot trycksårsprevention i förlängningen

(15)

11

kommer att ge en högre arbetsbelastning eftersom patienter med trycksår har längre vårdtid vilket stöds av Hauck et al. (2017). Tidsbrist skapar en ond cirkel när trycksårspreventionen uteblir, får fler patienter trycksår vilket bidrar till hög arbetsbelastning och färre patienter erhåller trycksårsprevention. Studien av Sving et al. (2012) påvisade att när sjuksköterskor upplever hög arbetsbelastning ökar stressnivån vilket bidrar till att säker vård ej kan garanteras (Sving et al., 2012). Sherwood & Zomorodi (2014) menar dock att sjuksköterskor ska klara av stress och arbeta för att utveckla strategier för att klara av skiftande arbetsbelastning och variation i personalstyrka för att garantera säker vård.

Litteraturöversiktens resultat visar att attityder sågs påverka följsamheten till trycksårsprevention, där negativa attityder medförde bristande följsamhet. Positiv attityd sågs vara kopplat till korrekt trycksårsprevention. Även studien av Demarré et al. (2012) stödjer detta som påvisade att positiv attityd gav bättre tillämpning av trycksårsprevention. Flera saker kan påverka attityden hos sjuksköterskor där högre kunskap och jobbtillfredställelse förbättrade attityden och på så vis sjuksköterskans engagemang och följsamhet för trycksårsprevention. Detta stöds även i studien av Sharkley et al. (2013) där engagerade sjuksköterskor var en faktor för bättre följsamhet till trycksårsprevention. Vilket får anses bidra till att säker vård uppnås. Detta stöds i studien av Sherwood och Zomordi (2014) som menar att engagerade sjuksköterskor arbetar med större säkerhetstänk genom att ifrågasätta sina egna beslut och handla evidensbaserat (Sherwood & Zomorodi, 2014). Litteraturöversiktens resultat visade att bättre attityd hos sjuksköterskor uppnåddes av högre utbildning, vilket även stöds av (Seo & Roh, 2020; Ünver et al. 2017). Dock motsägs detta i studien av Florin et al. (2016) som istället visade att attityden till trycksårsprevention inte påverkades av högre utbildning (Florin et al., 2016). Korrelationen mellan kunskap och sjuksköterskors attityd kan bero på att mer kunskap om trycksår och dess konsekvenser ger ökad förståelse om varför trycksårsprevention är viktigt. Vilket även stöds av (Barakat-Johnson et al., 2018; Demarré et al., 2012)

Litteraturöversiktens resultat visade att bristande riktlinjer påverkade följsamheten till trycksårsprevention negativt vilket ökar risken för att säker vård ej kan garanteras. Detta stöds såväl av Anderson et al. (2015) som Paquay et al. (2010) där färre patienter fick trycksår när sjuksköterskor följde uppsatta riktlinjer. Tyvärr användes inte givna riktlinjer av personalen i den utsträckning de borde vilket Saliba et al. (2003) visade i sin studie. Det kan orsakas av att riktlinjerna var svåra att arbeta efter men det motsägs av Meesterberends et al. (2011) som i sin studie visade att riktlinjer för trycksårsprevention inte används i praktiken utifrån bristande kommunikation mellan sjuksköterskor. Enligt Sherwood & Zomorodi (2014) uppnås säker vård då sjuksköterskor kommunicerar och håller sig uppdaterade gällande riktlinjer inom sina områden. Det får även anses felaktigt att riktlinjerna är bristfälliga då de lagts fram av National Pressure Ulcer Advisory Panel et al. (2014). Däremot kan det bero på bristande resurser och försämrade möjligheter för tillgång till dessa riktlinjer av sjuksköterskor i såväl Jordanien, Uganda, Malaysia och Etiopien (Bilaga 2).

Slutsats

Syftet med litteraturöversikten var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet till trycksårsprevention inom slutenvården. I litteraturöversikten framkom flera faktorer under respektive huvudtema kompetens, hög arbetsbelastning, organisationen och omvårdnadsarbetet som bidrog till bristande

(16)

12

följsamhet till trycksårsprevention. Bristande kunskap visades som den största faktorn för bristande följsamhet till trycksårsprevention där sjuksköterskor inte besitter tillräcklig kunskap gällande området vilket bidrar till att säker vård inte kan garanteras. Signifikant skillnad sågs i att högre utbildning förbättrade kunskapen om trycksårsprevention samt medförde bättre trycksårsprevention. Signifikanta skillnad sågs även i att attityden förbättrades med högre kunskap i området. Bristande riktlinjer bidrog till sämre följsamhet till trycksårsprevention trots att det finns riktlinjer för hur trycksårprevention ska utövas. Tidsbrist medförde att sjuksköterskor inte kunde utföra korrekt trycksårsprevention även om de ville då sjuksköterskorna prioriterade annat. Brister i dessa faktorer föranleder att säker vård ej kan garanteras vilket skapar konsekvenser för patienterna och samhället. Trots litteraturöversiktens resultat är resultatet inte tillräckligt för att dra en slutgiltig slutsats om att förbättringsarbete kring dessa faktorer kommer resultera i bättre trycksårsprevention. Kvalitativ forskning inom området skulle kunna fastställa vilka specifika problem som finns kring dessa faktorer, då sjuksköterskor får uttrycka hur dessa faktorer påverkar trycksårspreventionen mer djupgående.

Kliniska implikationer

Sammanställningen av faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet till trycksårsprevention ger tydligare bild av vilka faktorer som påverkar trycksårspreventionen. Faktorerna visar vad som behöver förbättras för att tillämpa korrekt trycksårsprevention inom slutenvården för att arbeta mot säker vård. Litteraturöversiktens resultat kan komma att användas i framtida förbättringsarbeten. Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter som tar del av resultatet kan reflektera över sin egen följsamhet till trycksårsprevention samt arbeta för att utveckla sin kunskap och attityd till området. Omvårdnadsprogram, sjukhus, regioner och statliga institutioner kan använda resultatet till att öka kunskapen om faktorer som påverkar trycksårspreventionen och regelbundet utbilda personal samt arbeta för att riktlinjer når ut till hela organisationen. Resultatet redogör faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet till trycksårsprevention, dock tar inte resultatet upp varför faktorerna påverkar följsamheten till prevention.

(17)

13

Referenser

Referenser * artiklar har använts i resultatet.

Agrawal, K., & Chauhan, N. (2012). Pressure ulcers: Back to the basics. Indian

Journal of Plastic Surgery, 45(2), 244–254.

https://doi.org/10.4103/0970-0358.101287

Anderson, M., Guthrie, P. F., Kraft, W., Reicks, P., Skay, C., & Beal, A. L. (2015). Universal pressure ulcer prevention bundle with woc nurse support.

Journal of Wound Ostomy & Continence Nursing, 42(3), 217-225.

https://doi.org/10.1097/WON.0000000000000109

Anrys, C., Van Tiggelen, H., Verhaeghe, S., Van Hecke, A., & Beeckman, D. (2018). Independent risk factors for pressure ulcer development in a high‐ risk nursing home population receiving evidence‐based pressure ulcer prevention: Results from a study in 26 nursing homes in Belgium.

International Wound Journal, 16(2), 325-333.

https://doi.org/10.1111/iwj.13032

Avşar, P., & Karadağ, A. (2018). Efficacy and cost‐effectiveness analysis of evidence‐based nursing interventions to maintain tissue integrity to prevent pressure ulcers and incontinence‐associated dermatitis.

Worldviews on Evidence‐Based Nursing, 15(1), 54-61.

https://doi.org/10.1111/wvn.12264

Barakat-Johnson, M., Barnett, C., Wand, T., & White, K. (2018). Knowledge and attitudes of nurses toward pressure injury prevention: A cross-sectional multisite study. Journal of Wound, Ostomy, and

Continence Nursing, 45(3), 233–237.

https://doi.org/10.1097/WON.0000000000000430

*Beeckman, D., Defloor, T., Schoonhoven, L., & Vanderwee, K. (2011). Knowledge and attitudes of nurses on pressure ulcer prevention: A cross‐

sectional multicenter study in Belgian hospitals. Worldviews on

Evidence‐Based Nursing, 8(3), 166-176.

https://doi.org/10.1111/j.1741-6787.2011.00217.x

Capon, A., Pavoni, N., Mastromattei, A., & Di Lallo, D. (2007). Pressure ulcer risk in long‐term units: Prevalence and associated factors. Journal of

Advanced Nursing, 58(3), 263-272.

https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2007.04232.x

*Coyer, F., Cook, J. L., Doubrovsky, A., Campbell, J., Vann, A., & McNamara, G. (2019). Understanding contextual barriers and enablers to pressure injury prevention practice in an Australian intensive care unit: An exploratory study. Australian Critical Care, 32(2), 122-130. https://doi.org/10.1016/j.aucc.2018.02.008

(18)

14

Cronenwett, L., Sheerwood, G., Barnsteiner, J., Disch, J., Johnson, J., Mitchell, P., Sillivan, D. T., & Warren, J. (2007). Quality and safety education for nurses. Nursing Outlook, 55(3), 122–131.

https://doi.org/10.1016/j.outlook.2007.02.006

Dealey, C., Brindle C. T., Black, J., Alves, P., Santamaria, N., Call, E., & Clark, M. (2013). Challenges in pressure ulcer prevention. International

Wound Journal, 12(3), 309–312. https://doi.org/10.1111/iwj.12107

Demarré, L., Vanderwee, K., Defloor, T., Verhaeghe, S., Schoonhoven, L., & Beeckman, D. (2012). Pressure ulcers: Knowledge and attitude of nurses and nursing assistants in Belgian nursing homes. Journal of

Clinical Nursing, 21(9‐10), 1425-1434.

https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2011.03878.x

*De Meyer, D., Verhaeghe, S., Van Hecke, A., & Beeckman, D. (2019). Knowledge of nurses and nursing assistants about pressure ulcer prevention: A survey in 16 Belgian hospitals using the PUKAT 2.0 tool. In Journal

of Tissue Viability, 28(2), 59-69.

https://doi.org/10.1016/j.jtv.2019.03.002

EBSCO. (u.å.-a). Cinahl. https://www.ebsco.com/products/research-databases/cinahl-database

EBSCO. (u.å.-b). Medline.

https://www.ebscohost.com/nursing/products/medline-databases Ek, A. C., Unosson, M., & Bjurulf, P. (1989). The modified norton scale and the

nutritional intake. Scand J Caring Sci 3(4), 183–187. https://doi.org/10.1111/j.1471-6712.1989.tb00290.x

*Etafa Ebi, W., Hirko, G. F., & Mijena, D. A. (2019). Nurses’ knowledge to pressure ulcer prevention in public hospitals in Wollega: a cross-sectional study design. BMC Nursing, 18(1), 20.

https://doi.org/10.1186/s12912-019-0346-y

*Etafa, W., Argaw, Z., Gemechu, E., & Melese, B. (2018). Nurses’ attitude and perceived barriers to pressure ulcer prevention. BMC Nursing, 17(1), 14. https://doi.org/10.1186/s12912-018-0282-2

European Federation of Nurses Associations. (2015). European federation of

nurses guideline for the implementation of article 31 of the mutual recognition of professional qualifications directive 2005/36/EC, amended by directive 2013/55/EU. http://www.efnweb.be/

Florin, J., Bååth, C., Gunningberg, L., & Mårtensson, G. (2016). Attitudes towards pressure ulcer prevention: A psychometric evaluation of the Swedish version of the APuP instrument. International Wound Journal, 13(5), 655–662. https://doi.org/10.1111/iwj.12338

(19)

15

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier:

värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning (4.

uppl.). Natur och Kultur.

Friberg, F. (2018). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för

uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.

141-169). Studentlitteratur AB.

Gorecki, C., Closs, S. J., Nixon, J., & Briggs, M. (2011). Patient-reported pressure ulcer pain: A mixed-methods systematic review. Journal of Pain and

Symptom Management, 42(3), 443-459.

https://doi.org/10.1016/j.jpainsymman.2010.11.016

Gorecki, C., Lamping, D. L., Brown, J. M., Madill, A., Firth, J., & Nixon, J. (2010). Development of a conceptual framework of health-related quality of life in pressure ulcers: A patient-focused approach. International

Journal of Nursing Studies, 47(12), 1525-1534.

https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2010.05.014

Gourlan, M., Pellechia, A., Robineau, S., Foulon, B., Gault, D., Lefort, M., Goossens, D., Mathieu, S., Laffont, I., Dupeyron, A., Ninot, G., & Gelis, A. (2020). “What pressure ulcers mean to me?” representations of pressure ulcer in persons with spinal cord injury: A qualitative study. Journal of Tissue Viability, 29(4), 324–330.

Grey, J. E., Harding, K. G., & Enoch, S. (2006). Pressure ulcers. BMJ, 332(7539), 472–475. https://doi.org/10.1136/bmj.332.7539.472

Hanson, D., Langemo, D. K., Anderson, J., Thompson, P., & Hunter, S. (2010). Friction and shear considerations in pressure ulcer development.

Advances in Skin & Wound Care, 23(1), 21-24.

https://doi.org/10.1097/01.asw.0000363489.38996.13

Hauck, K. D., Wang, S., Vincent, C., & Smith, P. (2017). Healthy life-years lost and excess bed-days due to 6 patient safety incidents empirical evidence from English hospitals. Medical Care, 55(2), 125–130.

https://doi.org/10.1097/MLR.0000000000000631

Henricson, M. (2012). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination

inom omvårdnad (1. uppl.). Studentlitteratur AB.

Jackson, D. E., Durrant, L. A., Hutchinson, M., Ballard, C. A., Neville, S., & Usher, K. (2018). Living with multiple losses: Insights from patients living with pressure injury. Collegian, 25(4), 409-414.

https://doi.org/10.1016/j.colegn.2017.10.008

*Jiang, L., Li, L., & Lommel, L. (2020). Nurses’ knowledge, attitudes, and behaviors related to pressure injury prevention: A large‐scale cross‐ sectional survey in mainland China. Journal of Clinical Nursing,

(20)

16

Jocelyn Chew, H.-S., Thiara, E., Lopez, V., & Shorey, S. (2017). Turning frequency in adult bedridden patients to prevent hospital‐acquired pressure ulcer: A scoping review. International Wound Journal, 15(2), 225– 236. https://doi.org/10.1111/iwj.12855

Jordan O´Brien, J. A., & Cowman, S. (2011). An exploration of nursing

documentation of pressure ulcer care in an acute setting in Ireland.

Journal of Wound Care, 20(5), 197-205.

https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.12968/jowc.2011.20.5.197

*Khojastehfar, S., Ghezeljeh, T. N., & Haghani, S. (2020). Factors related to knowledge, attitude, and practice of nurses in intensive care unit in the area of pressure ulcer prevention: A multicenter study. Journal of

Tissue Viability, 29(2), 76-81.

Källman, U., & Suserud, B. (2009). Knowledge, attitudes and practice among nursing staff concerning pressure ulcer prevention and treatment – a survey in a Swedish healthcare setting. Scandinavian Journal of

Caring Sciences, 23(2), 334–341.

https://doi.org/10.1111/j.1471-6712.2008.00627.x

Latimer, S., Chaboyer, W., & Gillespie, B. (2014). Patient participation in pressure injury prevention: giving patient’s a voice. Scandinavian Journal of

Caring Sciences, 28(4), 648–656. https://doi.org/10.1111/scs.12088

Lindgren, M., Unosson, M., Krantz, A.-M., & Ek, A.-C. (2002). A risk assessment scale for the prediction of pressure sore development: Reliability and validity. Journal of Advanced Nursing, 38(2), 190–199.

https://doi.org/10.1046/j.1365-2648.2002.02163.x

Lindholm, C. (2015) Omvårdnad vid sår. I A.-K., Edberg, & H., Wijk (Red.),

Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (s. 495-578). Pozkal.

Lyder, H. C., & Ayello, A. E. (2008). Pressure ulcer: A patient safety issue. I R. G., Hughes (Red.), Patient safety and quality: An evidence-based

handbook for nurses (s. 1-33). Agency for Healthcare Research and

Quality.

Maylor, M. (2010). Is pressure ulcer prevention given the priority it deserves?

British Journal of Nursing, 19(15), 2–2.

https://doi.org/10.12968/bjon.2010.19.Sup5.77701

Meesterberends, E., Halfens, R. J., Lohrmann, C., Schols, J. M., & De Wit, R. (2011). Evaluation of the dissemination and implementation of pressure ulcer guidelines in Dutch nursing homes. Journal of

Evaluation in Clinical Practice, 17(4), 705-712.

(21)

17

Mervis, J., & Phillips, T. (2019). Pressure ulcers: Pathophysiology, epidemiology, risk factors, and presentation. Journal of the American Academy of

Dermatology, 81(4), 881–890.

https://doi.org/10.1016/j.jaad.2018.12.069

*Mwebaza, I., Katende, G., Groves, S., & Nankumbi, J. (2014). Nurses’ knowledge, practices, and barriers in care of patients with pressure ulcers in a Ugandan teaching hospital. Nursing Research and Practice, 2014, 1–

6. https://doi.org/10.1155/2014/973602

National Pressure Ulcer Advisory Panel, European Pressure Ulcer Advisory Panel & Pan Pacific Pressure Injury Alliance. (2014). Prevention and

treatment of pressure Ulcers: Quick reference guide. Cambridge

Media.

Paquay, L., Verstraete, S., Wouters, R., Buntinx, F., Vanderwee, K., & Defloor, T. (2010). Implementation of a guideline for pressure ulcer prevention in home care: Pretest-post-test study. Journal of Clinical Nursing,

19(13-14), 1803–1811.

https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2009.03170.x

Pekkarinen, L., Sinervo, T., Elovainio, M., Noro, A., & Finne-Soveri, H. (2008). Drug use and pressure ulcers in long-term care units: Do nurse time pressure and unfair management increase the prevalence? Journal of

Clinical Nursing, 17(22), 3067-3073.

https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2008.02445.x

Saleh, M., Papanikolaou, P., Nassar, O. S., Shahin, A., & Anthony, D. (2019). Nurses’ knowledge and practice of pressure ulcer prevention and treatment: An observational study. Journal of Tissue Viability, 28(4), 210–217. https://doi.org/10.1016/j.jtv.2019.10.005

Saliba, D., Rubenstein, L.V., Simon, B., Hickey, E., Ferrell, B., Czarnowski, E., & Berlowitz, D. (2003), Adherence to pressure ulcer prevention guidelines: Implications for nursing home quality. Journal of the

American Geriatrics Society, 51(1), 56–62.

https://doi.org/10.1034/j.1601-5215.2002.51010.x

Sandman, L., & Kjellström, S. (2018). Etikboken: etik för vårdande yrken (2. uppl.). Studentlitteratur AB.

Sardo, P. M. G., Simões, C. S. O., Alvarelhão, J. J. M., de Oliveira Costa, C. T., Simões, C. J. C., Figueria, J. M. R., Simões, J. F. F., Amado, F. M L., Amaro, A. J. M., & Pinheiro de Melo, E. M. (2016). Analyses of pressure ulcer point prevalence at the first skin assessment in a Portuguese hospital. Journal of Tissue Viability, 25(2), 75–82. https://doi.org/10.1016/j.jtv.2016.02.006

(22)

18

Schuurman, J., Schoonhoven, L., Defloor, T., Van Engelshoven, I., Van Ramshorst, B., & Buskens, E. (2009). Economic evaluation of pressure ulcer care: A cost minimization analysis of preventive strategies. Nursing Economic, 27(6), 390–415.

Sebba Tosta de Souza, D., Veiga, D. F., Santos, I., Abla, L., Juliano, Y., & Ferreira, L. (2015). Health-related quality of life in elderly patients with

pressure ulcers in different care settings. Journal of Wound, Ostomy,

and Continence Nursing, 42(4), 352–359.

https://doi.org/10.1097/WON.0000000000000142

Seo, Y., & Roh, Y.S. (2020). Effects of pressure ulcer prevention training among nurses in long-term care hospitals. Nurse Education Today, 84, 104225–104225. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2019.104225 SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. https://www.riksdagen.se/

SFS 2020:311. Patientsäkerhetslag. https://www.riksdagen.se/

*Sham, F., Izni Binti Shariff, D., Bitni Moksin, N., & Selamat, H. (2020). Knowledge, practice and perceived barrier of pressure ulcer

prevention among nurses in a public hospital in Selangor. Malaysian

Journal of Public Health Medicine, 20(Special1), 325–335.

https://doi.org/10.37268/mjphm/vol.20/no.Special1/art.738 Sharkley, S. Hudak, S., Horn, S. D., Barrett R., Spector, W., & Limcangco, R.

(2013). Exploratory study of nursing home factors associated with successful implementation of clinical decision support tools for pressure ulcer prevention. Advances in Skin & Wound Care, 26(2), 83–92. https://doi.org/10.1097/01.ASW.0000426718.59326.bb Sherwood, G., & Zomorodi, M. (2014). A new mindset for quality and safety: The

qsen competencies redefine nurses’ roles in practice. Nephrology

Nursing Journal: Journal of the American Nephrology Nurses’ Association, 41(1), 15–22.

https://doi:10.3912/OJIN.Vol18No03Man01

Socialstyrelsen. (2018, 1 januari). Vårddagskostnader för undvikbara

trycksår-ett räkneexempel.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/oppna-jamforelser/2018-1-4-bilaga-2-varddagskostnader-undvikbara-trycksar.pdf

Socialstyrelsen. (2020a, 26 mars). Trycksår.

https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker-och-vardskador/vardskador/trycksar/

Socialstyrelsen. (2020b). Nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet i

hälso- och sjukvården 2020–2024: Agera för säker vård. Åtta.45

(23)

19

*Strand, T., & Lindgren, M. (2010). Knowledge, attitudes and barriers towards prevention of pressure ulcers in intensive care units: A descriptive cross-sectional study. Intensive & Critical Care Nursing, 26(6), 335–

342. https://doi.org/10.1016/j.iccn.2010.08.006

Sterner, E. (2010). Trycksår, prevention och behandling: Regionalt

vårdprogram. Stockholms läns landsting.

https://www.yumpu.com/sv/document/read/20072314/regionalt-vardprogram-trycksar-prevention-och-behandling

Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Säker vård - en kärnkompetens för

vårdens samtliga professioner. [Broschyr]. Åtta.45 Tryckeri AB.

Svensk Sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad

sjuksköterska. Åtta.45 Tryckeri AB.

Sveriges Kommuner och Regioner. (2020). Punktprevalensmätning av trycksår

2020. [PowerPoint-presentation].

https://skr.se/download/18.67a0160b171871024bec419f/1587722565 043/PPM_Trycks%C3%A5r_2020_ny.pdf

Sving, E., Gunningberg. L., & Mamhidir, A.-G. (2012). Registered nurses’

attention to and perceptions of pressure ulcer prevention in hospital settings. Journal of Clinical Nursing, 21(9‐10), 1293–1303.

https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2011.04000.

Sving, E., Idvall, E., Högberg, H., & Gunningberg, L. (2014). Factors contributing to evidence-based pressure ulcer prevention. A cross-sectional study.

International Journal of Nursing Studies, 51(5), 717-725.

https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2013.09.007

*Tallier, P. C., Reineke, P. R., Asadoorian, K., Choonoo, J. G., Campo, M., & Malmgreen-Wallen, C. (2017). Perioperative registered nurses knowledge, attitudes, behaviors, and barriers regarding pressure ulcer prevention in perioperative patients. Applied Nursing Research,

36, 106–110. https://doi.org/10.1016/j.apnr.2017.06.009 Thorsén, H. (2010). Människosyn och etik. Remus Förlag.

*Tubaishat, A., Aljezawi, M., & Al Qadire, M. (2013). Nurses' attitudes and

perceived barriers to pressure ulcer prevention in Jordan. Journal of

Wound Care, 22(9), 490-497.

https://doi.org/10.12968/jowc.2013.22.9.490

Vaismoradi, M., Jordan, S., & Kangasniemi, M. (2015). Patient participation in patient safety and nursing input – a systematic review. Journal of

Clinical Nursing, 24(5-6), 627-639.

(24)

20

West, E., Barron, N. D., & Reeves, R. (2005). Overcoming the barriers to patient-centred care: Time, tools and training. Journal of Clinical Nursing,

14(4), 435–443. https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2004.01091.x

World Medical Association. (2013). Declaration of Helsinki-ethical principles for

medical research. https://www.wma.net/

Ünver, S., Fındık, Ü.Y., Özkan, Z.K., & Sürücü, Ç. (2017). Attitudes of surgical nurses towards pressure ulcer prevention. Journal of Tissue Viability, 26(4), 277–281. https://doi.org/10.1016/j.jtv.2017.09.001

Östlundh, L. (2018). Informationssökning. I F. Fridberg (Red.), Dags för uppsats:

vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s. 59-82).

(25)

Bilagor

Bilaga 1: Sökmatris för inhämtning av resultatartiklar.

Databas Sökord Antal

träffar Antal lästa titlar

Antal lästa

abstract Antal lästa fulltext Antal kvalitetsgranskade Antal valda Dubbletter Cinahl Pressure ulcer*

prevention* AND barrier*

124 124 10 5 4 3 (+2

Medline) Cinahl pressure ulcer* AND

prevention* AND factor* AND care*

962 200 10 2 2 2

Medline pressure ulcers* AND prevention* AND hospital* AND nurse*

234 234 31 12 3 1

Medline Pressure ulcer* AND prevention* AND barrier* AND hospital* 57 57 14 8 6 4 (+3 Cinahl) Manuel sökning 2 2

(26)

Bilaga 2: Artikelmatris för inkluderade resultatartiklar.

Titel, författare, land och

publikationsår Syfte Metod Resultat Kvalitetsgranskning

Titel: Knowledge and attitudes of nurses on pressure ulcer

prevention: a cross-sectional multicenter study in Belgian hospitals

Författare: Beeckman, D., Defloor, T., Schoonhoven, L., & Vanderwee, K.

Land: Belgien

Publikationsår: 2011

Syftet var att undersöka sjuksköterskors kunskap och attityder om

förebyggande av trycksår samt att undersöka sambandet mellan kunskap, attityd och tillämpning av tillräckliga förebyggande åtgärder. Tvärsnittsstudie med slumpmässigt urval. 2105 patienter samt 553 sjuksköterskor deltog.

Undersökningen visade att 50 % av sjuksköterskorna inte har tillräckligt med kunskap gällande trycksårsprevention. Attityden var dålig hos 49 % av deltagarna. Tillämpningen av adekvat förebyggande åtgärder var korrelerad med attityden mot trycksår hos sjuksköterskor p=0.05. Sjuksköterskor med träning i

trycksårsprevention presterade 51% bättre än sjuksköterskor utan 49%. Lägre

kunskap gav sämre trycksårsprevention p=0,001. Sjuksköterskor som erhållit träning i trycksårsprevention var mer benägna att utföra trycksårsprevention p=0,002.

Del I: 4/4 Del II: 7/7

Titel: Understanding contextual barriers and enablers to pressure injury prevention practice in an Australian intensive care unit: An exploratory study

Författare: Coyer, F., Cook, J. L., Doubrovsky, A., Campbell, J., Vann, A., & McNamara, G. Land: Australien

Syftet var att utforska registrerade

sjuksköterskors attityder om kunskap gällande strategier för att förebygga tryckskador i en Australiensk tertiär intensivvårdsavdelning. Mixed method utforskande design innefattade Tvärsnitts kohortundersöknings enkät. 204 deltagande sjuksköterskor. Samt en fokusgrupp.

Sjuksköterskor med högre kunskap gav

(27)

Titel: Knowledge of nurses and nursing assistants about pressure ulcer prevention: A survey in 16 Belgian hospitals using the PUKAT 2.0 tool

Författare: De, Meyer, D., Verhaeghe, S., Van, Hecke, A., & Beeckman, D.

Land: Belgien

Syftet var att undersöka sjuksköterskors kunskap och attityder till

trycksårsprevention.

Tvärsnittsstudie

enkätundersökning. 474 sjuksköterskor deltog.

Undersökningen visade att 57 % av sjuksköterskorna inte har tillräckligt med kunskap gällande trycksårsprevention. Sjuksköterskor med träning i

trycksårsprevention presterade 54% bättre än sjuksköterskor utan p=0,021.

Sjuksköterskor med högre utbildning hade bättre kunskap gällande

trycksårsprevention p=0,023.

Titel: Nurses’ knowledge to pressure ulcer prevention in public hospitals in Wollega: a cross-sectional study design Författare: Etafa Ebi, W., Fetensa, Hirko, G., & Ayala, Mijena, D.

Land:Etiopien

Syftet var att ta reda på sjuksköterskors kunskap och upplevda barriärer för trycksårsprevention.

Beskrivande Tvärsnittsstudie,

enkätundersökning. 212 sjuksköterskor deltog.

Undersökningen visade att sjuksköterskor som fått träning i trycksårsprevention var bättre än de utan p=0,003. Kunskapen skiljde sig mellan män och kvinnor p=0,000. Undersökningen visade att sjuksköterskors skattade barriärer var: Personalbrist/hög arbetsbelastning 55%. Brist på träning 52 %. Brist på utrustning 55%. Bristande tvärprofessionellt samarbete 48%. Bristande riktlinjer 43%. Patienten 44%. Jobbtillfredställelse 35%. Del I: 4/4 Del II: 6/7

Titel: Nurses’ attitude and perceived barriers to pressure ulcer prevention

Författare: Etafa, W., Argaw, Z., Gemechu, E., & Melese, B. Land:Etiopien

Syftet var att förstå sjuksköterskors attityder och barriärer till

trycksårsprevention.

Tvärsnittsstudie,

enkätundersökning. 222 sjuksköterskor deltog.

52% av deltagarna hade negativa attityder till trycksårsprevention. 67 % av

deltagarna hade aldrig fått träning i trycksårsprevention och 86% hade aldrig läst någon artikel om trycksårsprevention. Undersökningen visade att sjuksköterskors skattade barriärer var:

Hög arbetslastning/för lite personal/ 83 %. För dålig tillgång till material 68%.

Inte nöjda med jobbet 56%. Bristande riktlinjer 60%. Andra prioriteringar 59 %. Inadekvat kunskap 27 %.

(28)

Titel: Nurses’ knowledge, attitudes, and behaviours related to pressure injury prevention: A large‐scalecross‐sectional survey in mainland

Författare: Jiang, L., Li, L., & Lommel, L.

Land: Kina

Syftet var att beskriva sjuksköterskors kunskap, attityder och beteende mot trycksårsprevention.

Tvärsnittsstudie, enkätundersökning. 1806 sjuksköterskor deltog.

Undersökningen visade att 42 % av sjuksköterskorna inte har tillräckligt med kunskap gällande trycksårsprevention. Sjuksköterskor med kandidatexamen eller högre utbildning var bättre än övriga p= <0,001. 47% av sjuksköterskorna har negativa attityder till trycksårsprevention. Attityden till prevention hos

sjuksköterskor med utbildning i trycksår var bättre än sjuksköterskor med <2 utbildningstillfällen p=0,05, p=0,001 Dåligt beteende till trycksårsprevention syntes hos 22 % av sjuksköterskorna.

Titel: Factors related to

knowledge, attitude, and practice of nurses in intensive care unit in the area of pressure ulcer

prevention: A multicenter study Författare: Khojastehfar, S., Najafi, Ghezeljeh, T., & Haghani, S.

Land: Iran

Syftet var att ta reda på sjuksköterskors kunskap, attityder och utförande av trycksårsprevention.

Tvärsnittsstudie, enkätundersökning 308 sjuksköterskor deltog.

Undersökningen visade att 69 % av sjuksköterskorna i studien har för dålig attityd till trycksårsprevention. 65 % av sjuksköterskorna i studien hade för dålig kunskap i trycksårsprevention.

Kunskap ger bättre trycksårsprevention p=0.03.

Attityder kvinnor bättre än män p=0,009 Attityder och arbetstimmar p=0,006 Högre kunskap gav bättre attityder p= <0,001.

Arbetserfarenhet >10 år gav bättre attityder p= <0,001

Titel: Nurses’ Knowledge, Practices, and Barriers in Care of Patients with Pressure Ulcers in a Ugandan Teaching Hospital Författare: Mwebaza, I., Katende, G., Groves, S., & Nankumbi, J.

Land: Uganda

Syftet var att undersöka kunskap, utförande och barriär mot trycksårsprevention. Beskrivande Tvärsnittsstudie. Enkätundersökning med 56 sjuksköterskor deltog.

Undersökningen visade att sjuksköterskors skattade barriärer var: Tillgång till

litteratur 38%. Hög arbetsbelastning/för lite personal 95%. Bristande riktlinjer 50 %. Ej samarbetsvilliga patienter 63%. Andra prioriteringar än

trycksårsprevention 38 %. Bristande tillgång till utrustning 80 %. Inadekvat kunskap 36%. Bristande tvärprofessionellt samarbete 46%.