Perioperativa sjuksköterskors kunskaper,
attityder och omvårdnadshandlingar
relaterat till trycksårsprevention
- En litteraturstudie
Perioperative nurses knowledge, attitudes and nursing actions
regard-ing pressure ulcer prevention
- A literature review
Ida Almstedt
Fakultet: Hälsa, natur- och teknikvetenskap
Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot operationssjukvård/Avancerad nivå Examensarbete med inriktning mot operationssjukvård/15 hp
Handledare: Catrine Björn
Sammanfattning
Titel: Perioperativa sjuksköterskors kunskaper, attityder och omvårdnadshandlingar relaterat
till trycksårsprevention – En litteraturstudie
Fakultet: Hälsa, natur- och teknikvetenskap
Kurs: Examensarbete – omvårdnad, 15 hp
Författare: Ida Almstedt
Handledare: Catrine Björn
Examinerande lärare: Ann-Catrin Blomberg
Examinator: Gunilla Borglin
Sidor: 34 (varav 9 sidor referenser) och 3 bilagor
Datum för examination: 2021-04-29
Svenska nyckelord: perioperativa sjuksköterskor, trycksår, kunskap, attityd,
omvårdnads-handling
Introduktion: Trycksår är en vårdskada som orsakar lidande för patienten och är kostsam för
Abstract
Title: Perioperative nurses knowledge, attitudes and nursing actions regarding pressure ulcer
prevention – A literature review
Faculty: Health, Science and Technology
Course: Degree project – nursing, 15 ECTS
Author: Ida Almstedt
Supervisor: Catrine Björn
Examining teacher: Ann-Catrin Blomberg
Examiner: Gunilla Borglin
Pages: 34 (including 9 pages of references) and 3 appendices
Date for examination: 2021-04-29
Key words: perioperative nurses, pressure ulcer, knowledge, attitude, practice
Introduction: A pressure ulcer is a hospital acquired condition that causes suffering for the patient and are expensive for the patient as well as the community. Despite access to evidence-based pressure ulcer prevention guidelines, pressure ulcers occur during surgery. There is a lack of compilation of perioperative nurses' knowledge, attitudes and how they practice pressure ulcer prevention. Aim: The aim was to compile perioperative nurses' knowledge, attitudes and nursing actions related to pressure ulcer prevention. Method: A literature review was con-ducted and the databases CINAHL and PubMed were searched for studies. Studies published between 2010–2020 were included. Eight quantitative studies were included in the literature review and narrative synthesis was used to compile the data. Results: The results showed that perioperative nurses had a positive attitude towards pressure ulcer prevention, but there were knowledge gaps in the area, for example regarding risk assessment and preventive measures. The amount of adequate nursing actions performed varied. Risk assessment was not performed to a large extent, while documentation regarding postoperative skin status often was done. Lack of time and problematic documentation were perceived to hinder pressure ulcer prevention.
Conclusion: Perioperative nurses were positive about pressure ulcer prevention measures, but
Innehållsförteckning
Introduktion ... 5
Patientsäkerhet och vårdskador ... 5
Trycksår som vårdskada ... 5
Riskfaktorer för trycksår relaterat till patientens operation ... 7
Prevention av trycksår ... 8
Perioperativa sjuksköterskors ansvar relaterat till trycksårsprevention ... 8
Tidigare forskning ... 9 Problemformulering ... 10 Syfte ... 10 Metod ... 11 Formulering av syfte ... 11 Val av litteratur ... 11 CINAHL ... 12 PubMed ... 13 Granskning av studier ... 14 Analys ... 15 Forskningsetiska överväganden ... 15 Resultat ... 16
Perioperativa sjuksköterskors kunskaper relaterat till trycksårsprevention ... 16
Perioperativa sjuksköterskors attityder relaterat till trycksårsprevention ... 18
Perioperativa sjuksköterskors omvårdnadshandlingar relaterat till trycksårsprevention ... 19
Diskussion ... 22 Resultatdiskussion ... 22 Metoddiskussion ... 23 Klinisk betydelse ... 24 Konklusion ... 25 Fortsatt forskning ... 25 Referenser ... 26 Bilaga 1 – Studiematris
5
Introduktion
I Sverige ses en högre andel patienter med vårdskador bland dem som genomgått ett kirurgiskt ingrepp än bland dem som inte gjort det. Perioperativa sjuksköterskor ansvarar för en säker och evidensbaserad vård, vilket innebär att de ska kunna identifiera, bedöma och arbeta förebyg-gande mot vårdskador, såsom trycksår. De ska även söka, granska och implementera kunskap inom aktuella områden (Riksföreningen för anestesi och intensivvård (AnIva), 2020; Riksför-eningen för operationssjukvård (RFOP), 2020). Trycksår är en typ av vårdskada som bedöms ha hög grad av undvikbarhet, men ändå förekommer trycksår i stor utsträckning (Sveriges kom-muner och Regioner (SKR), 2020) speciellt inom operationssjukvården (Schoonhoven et al., 2002). Konsekvenser och lidande för patienten både på det fysiska, mentala, känslomässiga och sociala planet kan uppstå på grund av trycksår (Spilsbury et al., 2007) och det är kostsamt för samhället (Socialstyrelsen, 2019). För att stödja, underlätta och utveckla perioperativa sjukskö-terskors preventiva arbete mot trycksår på ett adekvat sätt, kan det vara viktigt att få en aktuell och samlad bild av deras kunskapsläge, attityd och praktiska arbete.
Att beskriva och sammanställa perioperativa sjuksköterskors kunskaper, attityder och omvård-nadshandlingar relaterat till trycksårsprevention faller på ett tydligt sätt in under Karlstad Uni-versitets forskningsprogram ”Främja hälsa och Vårdkvalitet” med forskningsområdet ”Mo-deller och innovationer för säker vård”.
Patientsäkerhet och vårdskador
Patientsäkerhet innebär att patienten ska garanteras en god och säker vård och vårdpersonalen har en skyldighet att främja patientsäkerheten och skydda patienten mot vårdskador (SFS 2010:659, 3 kap. 2 §; SFS 2010:659, 1 kap. 6 §). Vårdskador definieras enligt Patientsäkerhet-slagen (SFS 2010:659, 1 kap. 5 §) som: ”…lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården.”. Varje år drabbas mellan 93 000 och 98 000 patienter av undvikbara skador i Sverige (SKR, 2020). Vårdskador har även observerats internationellt och Europeiska unionen (EU) uppmanar bland annat till att förbättra patientsäkerheten vid operat-ioner (The Council of the European Union, 2009). Trycksår är en typ av vårdskada som kan uppstå i samband med operationer om inte adekvat trycksårsprevention utförs (Lindgren et al., 2004; Walton‐Geer, 2009).
Trycksår som vårdskada
6
Tabell 1. Trycksårskategorier enligt NPIAP/EPUAPs klassifikationssystem (2014)
Kategorier Definition och Beskrivning I
Avgränsat område med rodnad hud som inte bleknar vid tryck. Huden i området är hel men den kan kännas varmare, kallare, fastare eller mjukare än omkringliggande hud. Vissa tryckår i Kategori I är smärtsamma.
II Öppen rosaröd delhudskada som ligger ytligt eller en serum- eller blodfylld blåsa
(hel/sprucken blåsa).
III
Trycksår i Kategori III är fullhudsskador där sårdjupet kan variera beroende på mäng-den fettvävnad där såret är beläget. Fistlar och fibrinbeläggning kan förekomma. Muskler, senor och ben syns ej.
IV
Djup fullhudsskada där fistlar ofta uppkommer och muskler, senor och ben är synliga. Osteomyelit och osteit kan förekomma på grund av att ledkapslar och fascior kan påverkas.
Icke klassificerbart trycksår
Fullhudsskada där djupet på såret är okänt på grund av att nekros och/eller sårskorpa täcker botten.
Misstänkt djup hud-skada
Underliggande vävnad har skadats på grund av tryck eller skjuv. Huden är hel men missfärgad alternativt finns en blodfylld blåsa. Såret täcks av en tunn sårskorpa och kan snabbt utvecklas till att omfatta fler vävnader.
7
Riskfaktorer för trycksår relaterat till patientens operation
Riskfaktorer för att utveckla trycksår är hög ålder, lågt Body Mass Index (BMI), lågt närings-upptag och sjukdomar som påverkar cirkulationen och syrenärings-upptagningsförmågan (Coleman et al., 2013; Haisley et al., 2020; Shafipour et al., 2016). Även nedsatt känsel, nedsatt perception och lågt blodvärde eller lågt albumin kan öka risken för uppkomst av trycksår (EPAUP, 2014; Vårdhandboken, 2020). Patienter med befintliga trycksår löper högre risk att utveckla nya trycksår jämfört med dem som saknar tidigare tryckår (EPUAP et al., 2014). Forskningsresul-taten går isär gällande huruvida kön utgör en riskfaktor för att utveckla trycksår eller inte (Co-leman et al., 2013). I en studie av Lindgren et al. (2005) framkommer att fler kvinnor än män utvecklade trycksår efter att ha genomgått kirurgi medan en studie av Primiano et al. (2011) visar att fler män än kvinnor drabbades av trycksår postoperativt. Coleman et al. (2013) beskri-ver att ytterligare forskning behövs inom området.
Personer som är immobiliserade eller har minskad rörelse- och aktivitetsförmåga är i riskzon för att utveckla trycksår och under en operation befinner sig patienten i samma position under lång tid och har inte möjlighet att själv ändra läge (EPUAP et al., 2014; García-Fernández et al., 2014). Redan vid operationer över två timmar ökar risken för uppkomst av trycksår (Schoonhoven et al., 2002). Ytterligare faktorer som kan påverka risken för uppkomst av tryck-sår i den perioperativa vården är typ av anestesi, intraoperativt blodtryck och kroppstemperatur, positionering och positioneringshjälpmedel och typ av kirurgi (Primano et al., 2011; Schoonho-ven et al., 2002). Trycksår har en större benägenhet att utvecklas hos patienter som erhållit regional eller generell anestesi (Armstrong & Bortz, 2001). I en studie av Lindgren et al. (2005) framkommer att postoperativa trycksår förekom hos fler patienter som getts regional anestesi än hos dem som getts generell anestesi. Anestesiläkemedel som ges under en operation kan ge lågt blodtryck och sämre blodgenomströmning, vilket i sin tur påverkar vävnadernas motstånds-kraft mot tryck (Schoonhoven et al., 2002). En studie av Connor et al. (2010) visar att ett intra-operativt diastoliskt blodtryck på <50 mm Hg utgjorde en risk för att utveckla trycksår. Viss anestesi ger kärldilatation och därmed värmeförlust som till slut kan leda till hypotermi (Fred et al., 2012). Fred et al. (2012) menar att risken för uppkomst av trycksår ökade med 20,2 % när kroppstemperaturen minskade med 1,8 °C. Det är dock viktigt att tänka på att syrebehovet i vävnaderna ökar vid användning av till exempel en värmemadrass, vilket i sin tur ökar risken för trycksår (Schoonhoven et al., 2002). En ytterligare riskfaktor är fuktig hud, till exempel på grund av inkontinens eller huddesinfektion (Lumbley et al., 2013). Huden mjukas upp och det naturliga skyddet och hudens pH-värde kan förändras, vilket i sin tur ökar risken för uppkomst av trycksår (Armstrong & Bortz, 2001; EPUAP, 2014).
8
Prevention av trycksår
För att lyckas med ett förebyggande trycksårsarbete krävs en stabil och strukturerad organisat-ion, samt att personalen innehar uppdaterad kunskap och förstår vikten av trycksårsprevention och dess konsekvenser (Hommel et al., 2017). Det är även viktigt att vara medveten om aktuella risker för att kunna analysera och planera adekvata omvårdnadsåtgärder för respektive patient (Socialstyrelsen, 2020). För att möjliggöra prevention, diagnostisering och behandling av tryck-sår är det viktigt att genomföra en adekvat hud- och vävnadsbedömning kombinerat med risk-bedömning. Bedömningen bör innefatta hälsostatus, näringsstatus, hudstatus, rörlighet, cirku-lation och hudfuktighet och den ska upprepas regelbundet och vid försämrat allmäntillstånd ska bedömning ske tätare. Om ett riskbedömningsinstrument används ska det alltid användas till-sammans med en klinisk bedömning (EPUAP, 2014). Några exempel på riskbedömningsinstru-ment som framtagits för användning inom den perioperativa vården är: Perioperative Risk As-sessment Measure for Skin (PRAMS) (Meehan et al., 2016) och Risk AsAs-sessment Scale for the Development of Injuries due to Surgical Positioning (ELPO) (Lopes et al., 2016).
Huden ska vara ren och torr och vid behov skyddas med inkontinensskydd och hudbarriärspro-dukter, men även underlaget ska vara torrt för att undvika friktion mellan det och huden (EPUAP et al., 2014). Massage ska inte göras på hud som är i risk för att utveckla ett trycksår, det kan orsaka smärta, starta en inflammationsprocess och skada vävnaden. Lägesändring är en stor del i trycksårspreventionen och den ska utföras så ofta som det behövs beroende på un-derlag, behandling och patientens aktivitet och status (EPUAP et al., 2014; Socialstyrelsen, 2019). Lägesändring och tidig mobilisering är viktigt för att minska tiden och omfattningen av trycket på tryckutsatta områden och det bidrar även till att göra det mindre obekvämt för pati-enten och att dennes värdighet kan bevaras (EPUAP et al., 2014). Utifrån individuella behov såsom vikt, längd, trycksårsförekomst och aktivitetsnivå ska tryckfördelande underlag använ-das. Tryckfördelande underlag är en av de effektivaste åtgärderna för att undvika trycksår (EPAUP et al., 2014; Mäki-Turja-Rostedt et al., 2019). Det finns olika typer av tryckfördelande underlag, till exempel madrasser och kuddar, men deras funktion är endera att kontinuerligt variera trycket på tryckutsatta områden eller att öka kroppsytan som kommer i kontakt med underlaget för att inte utsätta enstaka områden för allt tryck (EPUAP et al., 2014).
Perioperativa sjuksköterskors ansvar relaterat till trycksårsprevention
9 Den patientnära omvårdnaden för perioperativa sjuksköterskor kan beskrivas som preventiv, behandlande, lindrande och rehabiliterande. Det innebär i praktiken att bland annat förebygga infektioner och vårdskador, planera, genomföra och utvärdera omvårdnadsåtgärder och infor-mera och stödja patienten i egenvård för att ge trygghet. Detta sammantaget utgör en grund för den postoperativa rehabiliteringen (AnIva, 2020; Kelvered et al., 2012; RFOP, 2020). Periope-rativ omvårdnad beskrivs ibland handla om att hålla ett vakande öga över patienten och upp-rätthålla en kontinuitet i patientens vård, med mål att skydda patientens värdighet och kropp (Blomberg et al., 2015). I kompetensbeskrivningarna för operationssjuksköterskan och aneste-sisjuksköterskan beskrivs säker vård som en omvårdnadskompetens nödvändig att inneha och sträva mot. Det innebär att perioperativa sjuksköterskor ska arbeta för att minska lidande och undvikbara vårdskador som till exempel tryckår (AnIva, 2020; RFOP, 2020). Perioperativ trycksårsprevention innebär en inhämtning av information gällande patientens preoperativa hudstatus, kroppskonstitution och riskfaktorer relaterade till trycksår i samband med operat-ionen. Detta är viktigt för att patienten ska kunna positioneras korrekt på operationsbädden utifrån individuella förutsättningar. Det är nödvändigt att ha kunskap om förflyttningsteknik, tillgängliga positioneringshjälpmedel och operationsbordet funktioner för att kunna använda dessa på ett adekvat sätt för att undvika tryck och skjuv. Kontinuerliga lägesändringar och kon-troller av patientens positionering ska utföras intraoperativt (AnIva, 2020; Nilsson & Jaenson, 2016; RFOP, 2020).
Perioperativa sjuksköterskor har ett självständigt yrkesansvar med nära samarbete med andra professioner och de ska sträva efter att samverka i team (AnIva, 2020; Nilsson & Jaenson, 2016; RFOP, 2020). Ett fungerande teamarbete, där god kommunikation råder, är nödvändigt för att upprätthålla patientsäkerheten (Gillespie et al., 2010). De perioperativa sjuksköterskorna utför tillsammans med operationsteamet olika omvårdnadsåtgärder för att garantera en god och pati-entsäker vård samt att upprätthålla patientens integritet, värdighet och autonomi under den pe-rioperativa perioden (AnIva, 2020; Lindwall & von Post, 2009; RFOP, 2020; Ingvarsdottir & Halldorsdottir, 2018). Det innebär även ett gemensamt ansvar för att patienten är säkert posit-ionerad på operationsbordet för att minska risken att vårdskador, såsom trycksår, uppstår (AnIva, 2020; McDonald & Washington, 2012; RFOP, 2020).
Tidigare forskning
prevent-10 ionsåtgärder. Sjuksköterskors följsamhet till riktlinjer angående trycksårsprevention och in-ställning till preventiva åtgärder har visat sig vara varierade, dessutom fanns en uppfattning om att detta var undersköterskornas arbetsuppgifter (Sving et al., 2012). Andra studier visade på en positiv attityd till trycksårsprevention och sjuksköterskor med en positiv attityd till trycksårs-prevention visade sig mer måna om att ge omvårdnad som minskade risken för trycksår (Cullen Gill & Moore, 2013; Samuriwo, 2010). Sjuksköterskor ansåg att kunskap, gott samarbete, till-gång till tryckavlastande hjälpmedel och förebyggande rutiner som faktorer som möjliggjorde trycksårsprevention (Källman & Suserud, 2009). Faktorer som däremot uppgavs som hindrande var brist på personal och hjälpmedel, patientens hälsotillstånd och tidsbrist (Athlin et al., 2010; Johansen et al., 2014; Källman & Suserud, 2009).
Problemformulering
Trycksår är en vårdskada som i hög grad är undvikbar men ändå förekommer ofta inom vården (SKR, 2020). Trycksår påverkar både patienten, sjukvården och samhället och därför är det viktigt att förebygga att trycksår uppstår (Lindh & Sahlqvist, 2012). Trots att evidensbaserad kunskap, riktlinjer och rutiner kring trycksårsprevention finns tillgängligt (EPUAP et al., 2014) fortsätter patienter att riskera att drabbas av trycksår (Lindgren et al., 2004; Schoonhoven et al., 2002; SKR, 2021). Att patienter som genomgår en operation löper risk att utveckla trycksår är känt och flertalet studier finns angående perioperativa riskfaktorer. Det finns dock få tidigare studier angående kunskaper, attityder och omvårdnadshandlingar relaterat till trycksårsprevent-ion hos perioperativa sjuksköterskor. En litteraturstudie, som ger en samlad och lättillgänglig information, om perioperativa sjuksköterskors kunskaper, attityder och omvårdnadshandlingar relaterat till trycksårsprevention skulle ge ökad förståelse och kunskap om läget. Utifrån den informationen kan brister identifieras, förbättringsåtgärder införas, kvalitén utvecklas och be-hov av ny forskning lyftas fram i arbetet mot en god och säker perioperativ vård.
Syfte
11
Metod
Denna litteraturstudie har genomförts med utgångspunkt från Statens beredning för medicinsk och social utvärderings (SBU) mall för hur vetenskapliga underlag ska granskas och samman-ställas systematiskt (SBU, 2014). Fem delar av åtta ur SBU:s metodbeskrivning (2014) använ-des i litteraturstudien: formulering av syfte, litteratursökning och urval, relevansbedömning och kvalitetsgranskning, uttag av data och sammanställning.
Formulering av syfte
Population, Intervention och Outcome-modellen (PIO-modellen) användes i utformandet av litteraturstudiens syfte (Tabell 2) (Polit & Beck, 2021; SBU, 2014).
Tabell 2. Ord framtagna med hjälp av Population, intervention och outcome (PIO-modellen) för att formulera och strukturera syftet
PIO Ord
Population Perioperativa sjuksköterskor
Intervention Kunskaper, Attityder, Omvårdnadshandlingar
Outcome Trycksår
Val av litteratur
För inkludering i litteraturstudien skulle studierna vara: peer-reviewed, originalstudier, publi-cerade i vetenskapliga tidskrifter och anses svara mot litteraturstudiens syfte. De skulle även vara publicerade mellan år 2010 – 2020 och finnas tillgängliga på engelska eller svenska. PIO-modellen (Tabell 2) användes i arbetet med att ta fram sökord till litteratursökningen (Tabell 3). Även en ämnesbibliotekarie, på Karlstads universitet, specialiserad inom ämnet omvårdnad rådfrågades under arbetet för att finna relevanta sökord och förbättra söktekniken.
Tabell 3. Beskrivning av sökord som togs fram enligt population, intervention och outcome (PIO-modellen) inför sökning i databaser
Sökblock Sökord Synonymer Perioperativ sjuksköterska perioperative nursing
operating room nurse operating theatre nurse theatre nurse
surgical nurse scrub nurse perioperative nurse nurse anesthetists
Trycksår pressure ulcer
pressure injury pressure sore bed sore decubitus ulcer
12 Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed mellan december 2020 och mars 2021. I enlighet med SBU (2014) användes indexeringsord från vardera tesaurusen för de olika databaserna. I CINAHL användes CINAHL subject headings och i PubMed använ-des MeSH-termer i sökningen. Fritextsökning genomföranvän-des även för att fånga upp studier utan indexeringsord (SBU, 2014). De Booleska operatorerna AND och OR användes för att kombi-nera sökorden med varandra och för att kombikombi-nera synonymer (SBU, 2014). I CINAHL trun-kerades (*) ord för att ge en utökad sökning och även citationstecken (”) användes för att orden skulle hållas samman under sökningen. Avgränsningar som gjordes i databassökningarna var tidsperiod: publicerad mellan år 2010 - 2020, språk: engelska och svenska och peer-reviewed (dock endast valbart i CINAHL). Manuell litteratursökning genom granskning av intressanta artiklars referenslistor genomfördes även.
CINAHL
Första sökningen i CINAHL inleddes med en kombination av ”perioperative nursing” och ”pressure ulcer” vilket gav 63 träffar. Därefter lades synonymer till sökorden till för att utöka sökningen vilket resulterade i 71 träffar. En liknande fritextsökning gjordes som gav 77 träffar, varav 5 nya. Slutligen gjordes en sökning med ”pressure ulcer” tillsammans med ”nurse an-esthesists” för att ringa in hela termen perioperativa sjuksköterskor. Varje steg i databassök-ningen redovisas med datum, kombination av sökord och sökträffar i Tabell 4. Antalet sökträf-far var inom en hanterbar nivå trots bred sökning och därför snävades inte sökningen in med hjälp av sökord rörande kunskap, attityd och handling.
Tabell 4. CINAHL – databassökning och urval
Datum Söksteg Sökorden i sifferkod Träffar (n) Urval 1 (n) Urval 2 (n) Urval 3 (n) 210108 1. (MH "perioperative nursing")
AND (MH ”pressure ulcer") 63 - - -
2.
(MH "perioperative nursing") OR "operating room nurse*" OR "op-erating theatre nurse*" OR "theatre nurse*" OR "surgical nurse*" OR "scrub nurse*" OR "perioperative nurse*"
4692 - - -
3.
(MH "pressure ulcer") OR ”pres-sure injur*" OR "pres”pres-sure sore*" OR "bed sore*" OR "decubitus ul-cer*"
6519 - - -
4. 2. AND 3. 67+(4) 31 8 5
210110 5. 2. AND 3. (fritext) 4+(72)+((1)) 0 0 0
210309 6. 3. AND (MH ”Nurse anesthetists”) 1 0 0 0
210415 7. 2. AND 3. 73 0 0 0
13
PubMed
Även i PubMed inleddes sökningen med en kombination av ”perioperative nursing” och ”press-sure ulcer” vilket gav 55 träffar. När synonymer lades till ökades träffarna till 309, varav 5 återfanns i CINAHL-sökningen. Därefter gjordes en fritextsökning med ”operating room nurse” och ”decubitus ulcer” och ett tillägg av ”attitude”, ”knowledge” och ”practice” för att se om en mer preciserad sökning kunde inbringa några intressanta träffar. Den sökningen inbringade 10 träffar. En sökning med ”pressure ulcer” och ”nurse anesthesists” gav 8 träffar. Varje steg i databassökningen redovisas med datum, kombination av sökord och sökträffar i Tabell 5.
Tabell 5. PubMed - databassökning och urval
Datum Söksteg Sökord Träffar (n) Urval 1 (n)
Urval 2 (n)
Urval 3 (n)
210108 1. (perioperative nursing [MeSH])
AND (pressure ulcer [MeSH]) 55 - - -
2.
(perioperative nursing [MeSH] OR operating room nurse OR op-erating theatre nurse OR theatre nurse OR surgical nurse OR scrub nurse OR perioperative nurse)
17215 - - -
3.
(pressure ulcer [MeSH] OR pres-sure injury OR prespres-sure sore OR bed sore OR decubitus ulcer)
30320 - - -
4. 2. AND 3. 304+((5)) 21 7 2 5.
(operating room nurse) AND (de-cubitus ulcer) AND (attitude [MeSH]) OR knowledge [MeSH]) OR practice)
8+((2)) 0 0 0
210309 6. 3. AND (nurse anesthetists
[MeSH]) 8 0 0 0
210415 7. 2. AND 3. 321 0 0 0
() = intern dubblett i träffarna, (()) = extern dubblett i träffarna
14 inte relevant studiedesign. Detta resulterade i 8 kvarvarande studier som gick vidare till kvali-tetsgranskning.
Antal studier som gått vidare i urval 1, urval 2 och urval 3 för varje sökning i CINAHL och PubMed redovisas i Tabell 4 respektive Tabell 5. För flödesschema över urvalsproceduren se Figur 1. En uppdaterad sökning, med utökad tidsperiod till 2021, gjordes 210415 för att fånga upp studier som tillkommit. Totalt hade 14 studier tillkommit men de svarade inte på litteratur-studiens syfte och därför inkluderades ingen ytterligare studie.
Granskning av studier
För att kvalitetsgranska studierna samt bedöma deras tillförlitlighet användes Critical Appraisal Skills Programme (CASP) Cohort Study Checklist (CASP, 2018). Studierna bedömdes utefter det vara av låg, måttlig eller hög studiekvalitet och resultatet av kvalitetsgranskningen blev 6 studier av måttlig kvalitet och 2 av låg kvalitet (Figur 1). Samtliga studier som genomgick kva-litetsgranskningen inkluderades slutligen i litteraturstudien.
Lästa abstrakt:
53
Lästa studier i fulltext:
16 Exkluderade studier: 8 Ej relevant population: 4 Ej relevant studiedesign: 4 Exkluderade abstrakt: 37 Inkluderade studier: 8 CINAHL: 5 PubMed: 2 Manuell: 1 Hög kvalitet: 0 Låg kvalitet: 2 Måttlig kvalitet: 6 Sökträffar: 477 Exkluderade titlar: 424 Urval 1 Urval 2 Urval 3 Kvalitetsgranskning
15 De 8 inkluderade studierna var kvantitativa och studiedesignerna var: enkätstudie (n = 6), in-terventionsstudie (n = 1) och registerstudie (n = 1). De inkluderade studierna var genomförda i sex länder: Australien (n = 1), Turkiet (n = 2), USA (n = 2), Sverige (n = 1), Singapore (n = 1) och Etiopien (n = 1). Studiernas år för publicering varierade mellan 2012-2020.
Analys
En narrativ sammanställning genomfördes då studierna bedömdes heterogena och för att kunna beskriva det mest återkommande och framträdande resultatet från den insamlade litteraturen (SBU, 2014). Studierna lästes igenom ett flertal gånger och elektroniska översättningsverktyg användes vid behov för att förstå ord och meningsinnebörd. Med utgångspunkt i SBU:s metod-beskrivning (2014) extraherades data från studierna och sammanfördes i en tabell. Studierna sammanfattades och data angående syfte, metod, deltagare, resultat och kvalitetsbedömning fördes in i en studiematris (Bilaga 1). Studiematrisen gav en tydlig och strukturerad översikt av data och underlättade arbetet med sammanställningen. Utifrån litteraturstudiens syfte markera-des studiernas innehåll, motsvarande kunskaper, attityder och omvårdnadshandlingar relaterat till trycksårsprevention, och fördes in i ett Word-dokument. I dokumentet kunde sedan innehål-let föras samman och likheter och skillnader identifieras, för att slutligen översiktligt samman-ställas.
Forskningsetiska överväganden
16
Resultat
Efter en narrativ sammanställning av data presenteras resultatet i:
Perioperativa sjuksköterskors kunskaper relaterat till trycksårsprevention, Perioperativa sjuk-sköterskors attityder relaterat till trycksårsprevention samt Perioperativa sjuksjuk-sköterskors om-vårdnadshandlingar relaterat till trycksårsprevention.
Studiens resultat redovisas i form av beskrivande text och tabeller. Inkluderade studiers metoder och resultatens bidrag till litteraturstudien framgår av Tabell 7.
Tabell 7. Inkluderade studiers datainsamling och resultatens bidrag till litteraturstudien
Författare, År Datainsamling Kunskaper Attityder Omvårdnadshandlingar
Khong et al., 2020. enkät x x
Muhammed et al., 2020. enkät x
Sandelin et al., 2020. registerstudie x
Sengul & Karadag, 2020. enkät x
Sutherland-Fraser et al., 2012. intervention + enkät x x
Tallier et al., 2017. enkät x x x
Wong et al, 2018. enkät x
Ünver et al., 2017. enkät x
Perioperativa sjuksköterskors kunskaper relaterat till trycksårsprevention
17
Tabell 8. Enkät med delområde kunskap – gränsvärde och resultat redovisat per studie
I två av studierna (Sengul & Karadag, 2020; Khong et al., 2020) visade resultaten att mindre än 10 % av de perioperativa sjuksköterskorna uppnådde poäng inom det intervall som satts för adekvat kunskapsnivå. I en annan studie (Muhammed et al., 2020) uppnådde 52,5 % av delta-garna den uppsatta nivån för tillräcklig kunskap i enkäten, genom att ligga över medelnivå, vilket i studien tolkades som lågt.
I enkäterna, rörande de perioperativa sjuksköterskornas kunskap relaterat till trycksår, ingick frågor och påståenden kring olika delar rörande trycksår. De perioperativa sjuksköterskornas kunskap om trycksår varierade inom och mellan de inkluderade studierna. Riskbedömning och förebyggande åtgärder var områden, där de perioperativa sjuksköterskorna visade sig ha bris-tande kunskap (Khong et al., 2020; Tallier et al., 2017; Sengul & Karadag, 2020) och det gällde även observation av trycksår (Sengul & Karadag 2020). Inom nutrition fanns både bristande kunskap (Sengul & Karadag, 2020) och god kunskap (Khong et al., 2020). Kunskapen var även god gällande orsak till uppkomst, utvecklingsfaser (Sengul & Karadag, 2020) och sårbeskriv-ning (Tallier et al., 2017). En liten andel av de perioperativa sjuksköterskorna var uppdaterade angående fakta (59 %), riktlinjer (3 %) och aktuell forskning (38 %) (Sutherland-Fraser et al., 2012; Tallier et al., 2017). Vissa rapporterade att de aldrig hade läst något angående trycksår (10 %) (Sutherland-Fraser et al., 2012).
Studie Enkät med delområde kunskap
Gränsvärde för
adekvat kunskap Resultat
Khong et al., 2020. Pressure ulcer Knowledge Assess-ment Tool (PuKAT).
≥60 % rätt på frågorna Medelvärde för rätt besva-rade frågor: 47,8 % 8,9 % av deltagarna fick ≥ 60 %. Muhammed et al., 2020. Pieper-Zulkowski Pres-sure Ulcer knowledge test (PZ-PUKT).
> medelvärdet av deltagarnas resultat
Medelvärde för rätt besva-rade frågor: 25,22 poäng (62 %)
52,5 % av deltagarna fick poäng över medelvärdet. Sengul & Karadag,
2020.
Pressure Ulcer Preven-tion Knowledge As-sessment Instrument (PUPKAI-T).
≥60 % rätt på frågorna Medelpoäng: 11,1 poäng (42 %)
3,6 % av deltagarna fick ≥60 %.
Sutherland-Fraser et al., 2012.
Egen enkät utformad efter Pressure Ulcer Prevention Program (PuPP).
- Beskriva trycksår i
kate-gori I korrekt: före vention: 52 %, efter inter-vention: 83 %.
Tallier et al., 2017. Pressure Ulcer Knowledge Test (PUKT).
18 Två av studierna (Khong et al., 2020; Tallier et al., 2017) redovisar att cirka 50 % av de peri-operativa sjuksköterskorna i vardera studien hade mer än 10 års arbetslivserfarenhet inom sin specialitet. Det undersöktes men kunde inte påvisas någon signifikant skillnad i kunskap hos de perioperativa sjuksköterskorna beroende på ålder, arbetslivserfarenhet (Khong et al., 2020), utbildningsnivå, avdelning eller syn på trycksårsförebyggande åtgärder (Sengul & Karadag, 2020). Gällande samband mellan kunskap och kön framkom både ett icke statistiskt signifikant samband (Khong et al., 2020) och ett statistiskt samband (Muhammed et al., 2020).
En interventionsstudie, som utvärderade effekten av en utbildning inom trycksårsprevention, visar en statistiskt signifikant förbättring (p=0,001) gällande de perioperativa sjuksköterskornas förmåga att utföra en korrekt bedömning av trycksår i kategori I efter interventionen (Suther-land-Fraser et al., 2012).
Perioperativa sjuksköterskors attityder relaterat till trycksårsprevention
Resultaten tyder på att perioperativa sjuksköterskor hade en positiv attityd gällande trycksårs-prevention (Khong et al., 2020; Tallier et al., 2017; Wong et al., 2018; Ünver et al., 2017). I studierna används enkäter för att undersöka attityden gällande trycksårsprevention och använda enkäter, gränsvärden för tillfredställande attityd samt resultat för respektive studie redovisas i Tabell 9. Enkäternas utformning samt innehåll presenteras i Bilaga 3.
Tabell 9. Enkät med delområde attityd – gränsvärde och resultat redovisat per studie
Studie Enkät med delområde attityd
Gränsvärde för
tillfredställande attityd Resultat
Khong et al., 2020. Attitude towards pres-sure ulcer prevention instrument (APuP).
≥75 % Medelvärdet: 74,6 %
35,6 % av deltagarna fick >75 %
Tallier et al., 2017. Pressure ulcer quest-ionnaire (PUQ).
- 98 % ansåg trycksårsprevention
vara en viktig del av omvårdnaden.
Tidsbrist och problematisk elektro-nisk dokumentation ansågs vara hindrande faktorer.
Wong et al., 2018. En egen enkät där Agency for Healthcare Research and Quality (AHRQ) Staff Attitude Scale on beliefs re-garding Pressure Ulcer prevention ingick.
>40 (72,7 %)
(55 var maxpoäng)
Medelvärdet: 42,5 poäng. (77 %)
75,3 % av deltagarna fick poäng >40
Medelvärde operationspersonal: 44,4 poäng. (80,7 %)
Medelvärde perioperativa sjukskö-terskor: 45,6 poäng. (82,9 %)
19 I två studier som använt sig av samma attitydenkät rapporterades lägst poäng från delarna med Personlig kompetens (67,9 %) (Khong et al., 2020) och Förtroende till effektivitet hos förebyg-gande åtgärder (74,6 %) (53,7 %) (Khong et al., 2020; Ünver et al., 2017). Högsta attitydpo-ängen framkom vid Påverkan av trycksår (85,7 %) (Ünver et al., 2017) och Ansvar för tryck-sårsprevention (80,1 %) (Khong et al., 2020).
Inget statistiskt signifikant samband visade sig mellan attityd och avdelningstillhörighet, utbild-ningsnivå (Ünver et al., 2017) och nationalitet (Khong et al., 2020). Inget signifikant samband fanns heller mellan attityd och kön och ålder (Khong et al., 2020; Ünver et al., 2017). De del-tagare som nyligen genomgått utbildning inom trycksårsprevention hade högre poäng på atti-tydenkäten, jämfört med dem som inte genomgått utbildning (p = 0,017) (Ünver et al., 2017). I två av studierna (Khong et al., 2020; Ünver et al., 2017) framkom inget signifikant samband mellan attitydpoäng och arbetslivserfarenhet (år). I en studie (Wong et al., 2018) visas däremot statistiskt signifikanta samband mellan högre attitydpoäng och deltagare med mer än 10 års erfarenhet och högre attitydpoäng och deltagare med mindre än 1 års erfarenhet (p <0,001). Ingen signifikant korrelation mellan totalpoängen för kunskap och totalpoängen för attityd framkom förutom för påståendena: Trycksårsprevention är inte så viktigt och Jag är inte an-svarig om ett trycksår uppkommer hos en av mina patienter. Det signifikanta sambandet mellan dessa påståenden och kunskap identifieras inom området trycksårsprevention (p = 0,01) respek-tive förebyggande åtgärder (p = 0,05) och riskidentifiering (p = 0,04) (Khong et al., 2020). Lägesändring upplevdes vara en av de mest effektiva trycksårsförebyggande åtgärderna, men även adekvat hudvård och tryckavlastande madrasser ansågs viktigt. Informationsaffischer och -broschyrer gällande trycksårsprevention upplevdes svåra att implementera i verksamheten och var den åtgärd som upplevdes ha minst effekt på det trycksårsförebyggande arbetet (Wong et al., 2018). Tidsbrist upplevdes utgöra ett stort hinder för trycksårsprevention, adekvat tryck-sårsriskbedömning och skapandet av en dokumenterad vårdplan angående trycksårsprevention. Efter tidsbrist rapporterades problem med elektronisk dokumentation som en betydande barriär. Kunskapsbrist ansågs inte hindra det förebyggande arbetet lika mycket (Tallier et al., 2017).
Perioperativa sjuksköterskors omvårdnadshandlingar relaterat till
tryck-sårsprevention
20
Tabell 10. Register, intervention och enkät med delområde omvårdnadshandling
Studie
Register, intervention och en-kät med delområde omvård-nadshandling
Uppbyggnad Områden
Sandelin et al., 2020.
Registerstudie. Instrument som utgått från Surgical Patient Sa-fety System (SURPASS) med tillägg.
(Vries et al., 2009)
Enkät som forskarna fyllde i under doku-mentationsgenomgången.
Dokumentation gällande hand-lingar såsom: hudbedömning, trycksårsförebyggande åtgärder och lägesändring under operat-ion.
Sutherland-Fraser et al., 2012.
Egen intervention: Pressure Ul-cer Prevention Program (PuPP).
Egen enkät utformad efter PuPP. Lämnades ut pre- och post interventionellt.
48 slutna och öppna frå-gor. Vissa svarsalternativ med 5-gradig Likertskala.
Några frågor handlade om kunskap och några om handling, ej specificerat hur många av vardera. 5 patientfall fanns även med för att undersöka handling gällande trycksår.
Rapporterad handling gällande metod vid riskbedömning av trycksår, val av tryckavlastande hjälpmedel och användning av trycksårsriskpoäng vid överrap-portering.
Frågorna kring patientfallen handlade om hur troligt det var att de perioperativa sjuksköters-korna skulle göra vissa saker inom trycksårsprevention. Tallier et al.,
2017.
Pressure Ulcer Questionnaire (PUQ).
(Moore & Price, 2004).
3 frågor. Omvårdnadshandlingar gällande trycksårsprevention.
En studies resultat visade att drygt 60 % av perioperativa sjuksköterskor genomförde riskbe-dömningar på alla patienter och dagliga riskberiskbe-dömningar på riskpatienter. Daglig inhämtning och uppdatering av information gällande trycksårsförebyggande vårdplaner gjordes av cirka 30 % av deltagarna i studien (Tallier et al., 2017).
21 I en interventionsstudie (Sutherland-Fraser et al., 2012)gavs perioperativa sjuksköterskor möj-lighet att genomgå Pressure Ulcer Prevention Program (PuPP) som innebar: en lektion om ris-ker och förebyggande åtgärder relaterat till trycksår, en mapp med läromaterial och informat-ionsaffischer uppsatta på arbetsplatsen. I enkäten före interventionen rapporterades att få peri-operativa sjuksköterskor använde riskbedömningsverktyg och ännu färre kombinerade riskbe-dömningsverktyg med klinisk undersökning. Ny riskbedömning vid uppkomst av nytt trycksår i kategori I utfördes av 41% och massage på tryckpåverkat område (kategori I och kategori II) utfördes av 31 % respektive 12 % (icke rekommenderad åtgärd).
22
Diskussion
Syftet med denna studie var att sammanställa perioperativa sjuksköterskors kunskaper, attityder och omvårdnadshandlingar relaterat till trycksårsprevention. En litteraturstudie genomfördes och resultatet visar på att perioperativa sjuksköterskor var positivt inställda till trycksårspre-vention men att kunskapen gällande trycksårspretrycksårspre-vention kunde förbättras. Omvårdnadshand-lingar relaterade till trycksårsprevention, till exempel riskbedömningar utfördes inte i stor ut-sträckning medan dokumentation angående postoperativ hudstatus utfördes ofta. Hindrande omständigheter i det preventiva arbetet mot trycksår ansågs vara tidsbrist och problem med dokumentationssystem.
Resultatdiskussion
I likhet med tidigare forskning (Beeckman et al., 2011; Demarré et al., 2012; De Meyer et al., 2019; Gallant et al., 2010; Grešš Halász et al., 2021; Gunningberg et al., 2015; Karadağ Ay-din & Karadağ, 2010; Tirgari et al., 2018), tyder resultatet i denna litteraturstudie på att peri-operativa sjuksköterskor hade otillräcklig kunskap gällande trycksårsprevention. I litteraturstu-dien påvisades ingen stor skillnad i kunskap mellan olika avdelningar, vilket stämmer överens med resultatet i en studie av Parisod et al. (2021). Litteraturstudiens resultat och studierna ovan grundar sig på data från olika länder och det tyder på att det råder otillräcklig kunskap om trycksår bland grundutbildade och perioperativa sjuksköterskor även internationellt. Det före-kom en variation av vilka trycksårsområden som de perioperativa sjuksköterskorna hade hög respektive låg kunskap inom, för att skräddarsydda insatser ska kunna sättas in på områden med låg kunskap behöver mätningar göras på enskilda enheter. Sjuksköterskor behöver ha aktuell kunskap för att kunna utföra trycksårsprevention (Hommel et al., 2017) och brist på detta kan leda till att relevanta omvårdnadshandlingar uteblir vilket kan medföra vårdskada och lidande för patienten (Lindgren et al., 2004; SFS 2010:659, 1 kap. 5 §; Walton‐Geer, 2009).
I litteraturstudien framkommer att ett fåtal perioperativa sjuksköterskor uppdaterade sina kun-skaper eller genomgick utbildning inom trycksårsprevention regelbundet. Något intressant som framkom är att nyligen genomgången trycksårsutbildning verkade bidra till en mer positiv in-ställning till trycksårsprevention. Enligt International Council of Nurses (ICN) etiska kod har varje sjuksköterska ett ansvar att utveckla och upprätthålla forskningsbaserad kunskap (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Studier visar att sjuksköterskor som genomgått utbildning ende trycksårsprevention inom de senaste två åren har fått högre poäng på kunskapstest angå-ende trycksårsprevention än de som inte nyligen genomgått utbildning. Det har även framkom-mit att praktisk övning i trycksårsprevention har lett till att högre poäng har presterats på kun-skapstest (Meyer et al., 2019; Parisod et al., 2021). Dessa fynd påvisar vikten av kontinuerlig utbildning och praktisk övning gällande trycksårsprevention.
23 Resultatet i litteraturstudien tyder på att perioperativa sjuksköterskor hade en positiv attityd relaterat till trycksårsprevention och det resultatet är i linje med tidigare studiers resultat där sjuksköterskors attityder undersökts (Barakat-Johnson et al., 2018; Charalambous et al., 2019; Demarré et al., 2012; Källman & Suserud, 2009; Moore & Price, 2004; Tayyib et al., 2016). Inställningen till trycksårsprevention utgör grunden i utförandet av trycksårsförebyggande åt-gärder (Beckman 2010). Samuriwo (2010) menar att sjuksköterskor som värderar trycksårspre-vention högt har en större tendens att utföra adekvata omvårdnadshandlingar relaterat till sårsprevention. Positiv attityd kan öka motivationen till att delta i utbildning gällande tryck-sårsprevention.
I litteraturstudien framkommer att tidsbrist ansågs utgöra en hindrande faktor för trycksårspre-vention och detta är något som även nämns i tidigare forskning (Gunningberg et al., 2015; Strand & Lindgren, 2010; Tayyib et al., 2016). Liknande fynd påvisar Athlin et al. (2010) i sin studie där sjuksköterskorna uppgav tidsbrist om hindrande faktor i preventionsarbetet. Sjukskö-terskorna rapporterade att det fanns möjlighet till dokumentation och god tillgång till riskbe-dömningsinstrument, men ändå lämnades ansvaret över till undersköterskorna på grund av tids-brist (Athlin et al., 2010). Det vore intressant att undersöka om tidstids-brist är den verkliga barriä-ren inom trycksårsprevention eller om den används för att dölja obekväma prioriteringar och åsikter bland sjuksköterskor.
Denna studie visar att omvårdnadshandlingar relaterade till trycksårsprevention utfördes i olika stor utsträckning. Postoperativ hudstatus dokumenterades ofta medan riskbedömningar utför-des mer sällan och preoperativ hudstatus dokumenterautför-des inte alls, trots att det ingår i riktlinjer för trycksårsprevention (EPUAP, 2014; Association of periOperative Registered Nurses (AORN), 2001) Kitson et al. (2008) menar att det behövs ett välfungerande teamarbete med en stödjande struktur för att riktlinjer ska följas. För perioperativa sjuksköterskor ingår det i yrket att samverka i team (AnIva, 2020; Nilsson & Jaenson, 2016; RFOP, 2020) och operationsteamet har ett gemensamt ansvar för att patienten är säkert positionerad på operationsbordet, för att minska risken för uppkomst av trycksår (AnIva, 2020; McDonald & Washington, 2012; RFOP, 2020). Gillespie et al. (2010) menar att ett fungerande teamarbete, där god kommunikation rå-der, är nödvändigt för att upprätthålla patientsäkerheten. I en studie av Samuriwo (2010) fram-kommer att sjuksköterskor som var positivt inställda till trycksårsprevention var mer benägna att utföra preventiva åtgärder dock kunde de uppleva sig hindrade av kollegor med mindre po-sitiv attityd. Avsaknaden av ett välfungerande teamarbete kan vara en ytterligare bidragande orsak, förutom tidsbrist, till att adekvata omvårdnadshandlingar inte utförs. Tidpunkten för upp-komst av trycksår varierar och det gör det svårt att veta var i vårdkedjan det har uppstått (EPUAP, 2014; Sewchuk et al., 2006). Det är därför av stor vikt att preventiva trycksårsåtgärder vidtas i alla led.
Metoddiskussion
SBU:s (2014) mall för hur vetenskaplig litteratur ska sammanställas ger en konkret och struk-turerad metodbeskrivning och användes därför i litteraturstudien. De delar som uteslöts ansågs inte relevanta i arbetet med en litteraturstudie på denna nivå. De uteslutna delarna var: evidens-gradering av resultat, hälsoekonomi och etiska och sociala aspekter.
24 2014). Inför och under litteratursökningen rådfrågades en i ämnet insatt bibliotekarie för att arbeta fram en adekvat sökstrategi och passande sökord. Studier söktes även genom manuell sökning, vilket kan ha minskat risken att förbigå relevanta studier. Årtalsbegränsningen angå-ende publicering från och med 2010 gjordes för att identifiera så aktuella studier som möjligt. Av de åtta inkluderade studierna var flertalet publicerade år 2020 och den äldsta år 2012. Dock hade eventuellt fler studier kunnat inkluderats om årtalsbegränsningen hade utökats, men sam-tidigt är perioperativ vård under ständig utveckling och äldre studier hade kunnat ge ett missvi-sande resultat. Begränsningar gjordes även på studiernas språk vilket ledde till att studier pub-licerade på andra språk än engelska och svenska uteslöts ur sökningen. Detta kan ha lett till att relevanta studier skrivna på andra språk förbigåtts. En uppdaterad databassökning gjordes i slu-tet av arbetsperioden för att fånga upp studier som tillkommit. Detta är en viktig del i en litte-ratursökning som har som mål att uppnå ett så aktuellt underlag som möjligt (SBU, 2014). Sex länder fanns representerade bland de åtta inkluderade studierna och överförbarheten av resultatet kan påverkas eftersom skillnader i kultur, sjukvårdssystem och utbildningar mellan länderna kan finnas. Trots få studier och stor spridning beträffande länder pekade resultaten åt liknande håll gällande kunskaper och attityder. Vid kvalitetsgranskningen med hjälp av CASP Cohort Study Checklist (CASP, 2018) bedömdes sex studier ha måttlig kvalitet och två studier ha låg kvalitet. De studier som bedömdes ha låg kvalitet var otydlig i redovisningen i vissa delar av sitt resultat. Alla studier inkluderades ändå i litteraturstudien eftersom de tillsammans ansågs ge en bild av aktuellt kunskapsläge inom området.
Systematik har eftersträvats i redovisningen av metodologi och genomförande av denna littera-turstudie. Enligt SBU (2014) behövs en utförlig beskrivning av studien för att läsaren ska ha möjlighet att bedöma om datainsamling och analys genomförts korrekt och hur arbetet har lett fram till resultatet. Det kan ses som en svaghet att litteraturstudien utfördes av endast en person (SBU, 2014). Stöd och råd har dock inhämtats från ämnesbibliotekarie, genom enskild hand-ledning och grupphandhand-ledning vilket stärker studiens trovärdighet.
Författarens förförståelse inom ämnet var främst baserat på kliniskt arbete som sjuksköterska och verksamhetsförlagd utbildning som operationssjuksköterskestudent. Förförståelsen inom det valda området har tagits i beaktande under hela arbetets gång för att minimera risken att förförståelsen ska påverka litteraturstudiens resultat.
Klinisk betydelse
25
Konklusion
Resultatet i denna litteraturstudie tyder på att perioperativa sjuksköterskor var positivt inställda till trycksårsförebyggande åtgärder men det fanns kunskapsluckor, bland annat gällande risk-bedömning och förebyggande åtgärder. Adekvata omvårdnadshandlingar för att förebygga trycksår, till exempel riskbedömningar, utfördes inte i tillräckligt stor utsträckning medan mentation gällande postoperativ hudstatus utfördes ofta. Tidsbrist och problematisk doku-mentation ansågs utgöra hinder för trycksårsförebyggande åtgärder.
Fortsatt forskning
26
Referenser
* Studier som ingår i litteraturstudiens resultat
Agency for Healthcare Research and Quality. (2014). Are we ready for this change? https://www.ahrq.gov/patient-safety/settings/hospital/resource/pressureulcer/tool/pu1.html Al-Otaibi, Y. K., Al-Nowaiser, N., & Rahman, A. (2019). Reducing hospital-acquired pres-sure injuries. BMJ Open Quality, 8(1). https://doi.org/10.1136/bmjoq-2018-000464
Association of periOperative Registered Nurses. (2001). Recommended Practices for Posi-tioning the Patient in the Perioperative Practice Setting. AORN Journal, 73(1), 231-238. https://aornjournal.onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1016/S0001-2092%2806%2962092-9?sid=nlm%3Apubmed
Armstrong, D., & Bortz, P. (2001). An Integrative Review of Pressure Relief in Surgical Pa-tients. AORN Journal, 73(3), 645–674. https://doi.org/10.1016/S0001-2092(06)61960-1 Athlin, E., Idvall, E., Jernfält, M., & Johansson, I. (2010). Factors of importance to the devel-opment of pressure ulcers in the care trajectory: Perceptions of hospital and community care nurses. Journal of Clinical Nursing, 19(15–16), 2252–2258. https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2009.02886.x
Barakat-Johnson, M., Barnett, C., Wand, T., & White, K. (2018). Knowledge and Attitudes of Nurses Toward Pressure Injury Prevention: A Cross-Sectional Multisite Study. Journal of Wound Ostomy & Continence Nursing, 45(3), 233–237.
https://doi.org/10.1097/WON.0000000000000430
Beeckman, D., Defloor, T., Demarré, L., Van Hecke, A., & Vanderwee, K. (2010b). Pressure ulcers: Development and psychometric evaluation of the Attitude towards Pressure ulcer Pre-vention instrument (APuP). International Journal of Nursing Studies, 47(11), 1432–1441. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2010.04.004
Beeckman, D., Vanderwee, K., Demarré, L., Paquay, L., Van Hecke, A., & Defloor, T.
(2010a). Pressure ulcer prevention: Development and psychometric validation of a knowledge assessment instrument. International Journal of Nursing Studies, 47(4), 399–410.
https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2009.08.010
Beeckman, D., Defloor, T., Schoonhoven, L., & Vanderwee, K. (2011). Knowledge and Atti-tudes of Nurses on Pressure Ulcer Prevention: A Cross-Sectional Multicenter Study in Bel-gian Hospitals. Worldviews on Evidence-Based Nursing, 8(3), 166–176.
https://doi.org/10.1111/j.1741-6787.2011.00217.x
27 Blomberg, A.-C., Bisholt, B., Nilsson, J., & Lindwall, L. (2015). Making the invisible visi-ble—Operating theatre nurses’ perceptions of caring in perioperative practice. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 29(2), 361–368. https://doi.org/10.1111/scs.12172
Bredesen, I. M. (2015). The prevalence, prevention and multilevel variance of pressure ulcers in Norwegian hospitals: A cross-sectional study. International Journal of Nursing Studies, 8. Bäckström, G. (2012). Operationssjuksköterskans profession. G, Myklestul Dåvøy., I, Han-sen., & P, Hege Eide (Red.), Operationssjukvård. Operationssjuksköterskans perioperativa omvårdnad (ss 29-45). Studentlitteratur.
Coleman, S., Gorecki, C., Nelson, E. A., Closs, S. J., Defloor, T., Halfens, R., Farrin, A., Brown, J., Schoonhoven, L., & Nixon, J. (2013). Patient risk factors for pressure ulcer devel-opment: Systematic review. International Journal of Nursing Studies, 50(7), 974–1003. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2012.11.019
Connor, T., Sledge, J. A., Bryant-Wiersema, L., Stamm, L., & Potter, P. (2010). Identification of Pre-Operative and Intra-Operative Variables Predictive of Pressure Ulcer Development in Patients Undergoing Urologic Surgical Procedures. Urologic Nursing, 30(5), 289–305. https://doi.org/10.7257/1053-816X.2010.30.5.289
Critical Appraisal Skills Programme (2018). CASP Cohort Study Checklist. [online] URL: https://casp-uk.net/wp-content/uploads/2018/03/CASP-Cohort-Study-Checklist-2018_filla-ble_form.pdf. Tillgänglig: 2021-01-22.
Cullen Gill, E., & Moore, Z. (2013). An exploration of fourth-year undergraduate nurses’ knowledge of and attitude towards pressure ulcer prevention. Journal of Wound Care, 22(11), 618–619, 620, 622, passim. https://doi.org/10.12968/jowc.2013.22.11.618
De Meyer, D., Verhaeghe, S., Van Hecke, A., & Beeckman, D. (2019). Knowledge of nurses and nursing assistants about pressure ulcer prevention: A survey in 16 Belgian hospitals using the PUKAT 2.0 tool. Journal of Tissue Viability, 28(2), 59–69.
https://doi.org/10.1016/j.jtv.2019.03.002
Demarré, L., Van Lancker, A., Van Hecke, A., Verhaeghe, S., Grypdonck, M., Lemey, J., An-nemans, L., & Beeckman, D. (2015). The cost of prevention and treatment of pressure ulcers: A systematic review. International Journal of Nursing Studies, 52(11), 1754–1774.
https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2015.06.006
Emanuel, E. J., Wendler, D., & Grady, C. (2000). What Makes Clinical Research Ethical? JAMA, 283(20), 2701–2711. https://doi.org/10.1001/jama.283.20.2701
28 European Pressure Ulcer Advisory Panel, National Pressure Ulcer Advisory Panel & Pan Pa-cific Pressure Injury Alliance. (2014). Prevention and Treatment of Pressure Ulcers: Quick Reference Guide. Emily Haesler (Ed.). Cambridge Media: Osborne Park, Australia. URL: https://www.epuap.org/wp-content/uploads/2018/06/swedish-quick-reference-guide-final-june2018.pdf Tillgänglig: 2021-04-04
Fox, C. (2013). Living with a pressure ulcer: A descriptive study of patients’ experiences. British Journal of Community Nursing, 7(6), 10–14.
https://doi.org/10.12968/bjcn.2002.7.Sup1.12954
Fred, C., Ford, S., Wagner, D., & VanBrackle, L. (2012). Intraoperatively Acquired Pressure Ulcers and Perioperative Normothermia: A Look at Relationships. AORN Journal, 96(3), 251–260. https://doi.org/10.1016/j.aorn.2012.06.014
Gallant, C., Morin, D., St-Germain, D., & Dallaire, D. (2010). Prevention and treatment of pressure ulcers in a university hospital centre: A correlational study examining nurses’ knowledge and best practice. International Journal of Nursing Practice, 16(2), 183–187. https://doi.org/10.1111/j.1440-172X.2010.01828.x
García‐Fernández, F. P., Agreda, J. J. S., Verdú, J., & Pancorbo‐Hidalgo, P. L. (2014). A New Theoretical Model for the Development of Pressure Ulcers and Other Dependence-Related Lesions. Journal of Nursing Scholarship, 46(1), 28–38. https://doi.org/10.1111/jnu.12051 Gillespie, B. M., Chaboyer, W., Longbottom, P., & Wallis, M. (2010). The impact of organi-sational and individual factors on team communication in surgery: A qualitative study. Inter-national Journal of Nursing Studies, 47(6), 732–741.
https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2009.11.001
Gillespie, B. M, & Hamlin, L. (2009). A Synthesis of the Literature on “Competence” as It Applies to Perioperative Nursing. AORN Journal, 90(2), 245–258.
https://doi.org/10.1016/j.aorn.2009.07.011
Gorecki, C., Brown, J. M., Nelson, E. A., Briggs, M., Schoonhoven, L., Dealey, C., Defloor, T., & Nixon, J. (2009). Impact of Pressure Ulcers on Quality of Life in Older Patients: A Sys-tematic Review. Journal of the American Geriatrics Society, 57(7), 1175–1183.
https://doi.org/10.1111/j.1532-5415.2009.02307.x
Grešš Halász, B., Bérešová, A., Tkáčová, Ľ., Magurová, D., & Lizáková, Ľ. (2021). Nurses’ Knowledge and Attitudes towards Prevention of Pressure Ulcers. International Journal of En-vironmental Research and Public Health, 18(4), 1705.
https://doi.org/10.3390/ijerph18041705
29 Haisley, M., Sørensen, J. A., & Sollie, M. (2020). Postoperative pressure injuries in adults having surgery under general anaesthesia: Systematic review of perioperative risk factors. The British journal of surgery, 107(4), 338–347. https://doi.org/10.1002/bjs.11448
Hommel, A., Gunningberg, L., Idvall, E., & Bååth, C. (2017). Successful factors to prevent pressure ulcers—An interview study. Journal of Clinical Nursing, 26(1–2), 182–189. https://doi.org/10.1111/jocn.13465
Ingvarsdottir, E., & Halldorsdottir, S. (2018). Enhancing patient safety in the operating thea-tre: From the perspective of experienced operating theatre nurses. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 32(2), 951–960. https://doi.org/10.1111/scs.12532
Jackson, D., Durrant, L., Bishop, E., Walthall, H., Betteridge, R., Gardner, S., Coulton, W., Hutchinson, M., Neville, S., Davidson, P. M., & Usher, K. (2017). Pain associated with pres-sure injury: A qualitative study of community-based, home-dwelling individuals. Journal of Advanced Nursing, 73(12), 3061–3069. https://doi.org/10.1111/jan.13370
Johansen, E., Moore, Z., van Etten, M., & Strapp, H. (2014). Pressure ulcer risk assessment and prevention: What difference does a risk scale make? A comparison between Norway and Ireland. Journal of Wound Care, 23(7), 369–370, 372–378.
https://doi.org/10.12968/jowc.2014.23.7.369
Karadağ Aydin, A., & Karadağ, A. (2010). Assessment of nurses’ knowledge and practice in prevention and management of deep tissue injury and stage I pressure ulcer. Journal of Wound, Ostomy, and Continence Nursing: Official Publication of The Wound, Ostomy and Continence Nurses Society, 37(5), 487–494. https://doi.org/10.1097/WON.0b013e3181edec0b Kelvered, M., Öhlén, J., & Gustafsson, B. Å. (2012). Operating theatre nurses’ experience of patient-related, intraoperative nursing care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 26(3), 449–457. https://doi.org/10.1111/j.1471-6712.2011.00947.x
*Khong, B. P. C., Goh, B. C., Phang, L. Y., & David, T. (2020). Operating room nurses’ self-reported knowledge and attitude on perioperative pressure injury. International Wound Jour-nal, 17(2), 455–465. https://doi.org/10.1111/iwj.13295
Kitson, A. L., Rycroft-Malone, J., Harvey, G., McCormack, B., Seers, K., & Titchen, A. (2008). Evaluating the successful implementation of evidence into practice using the PARiHS framework: Theoretical and practical challenges. Implementation Science, 3(1), 1.
https://doi.org/10.1186/1748-5908-3-1
30 Lindgren M, Unosson M, Fredrikson M, & Ek A. (2004). Immobility -- a major risk factor for development of pressure ulcers among adult hospitalized patients: A prospective study. Scan-dinavian Journal of Caring Sciences, 18(1), 57–64.
https://doi.org/10.1046/j.0283-9318.2003.00250.x
Lindgren, M., Unosson, M., Krantz, A.-M., & Ek, A.-C. (2005). Pressure ulcer risk factors in patients undergoing surgery. Journal of Advanced Nursing, 50(6), 605–612.
https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2005.03441.x
Lindwall, L., & Post, I. V. (2009). Continuity created by nurses in the perioperative dialogue – a literature review. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 23(2), 395–401.
https://doi.org/10.1111/j.1471-6712.2008.00609.x
Lopes, C. M. de M., Haas, V. J., Dantas, R. A. S., de Oliveira, C. G., & Galvão, C. M. (2016). Assessment scale of risk for surgical positioning injuries 1. Revista Latino-Americana de Enfermagem, 24. https://doi.org/10.1590/1518-8345.0644.2704
Lumbley, J. L., Ali, S. A., & Tchokouani, L. S. (2014). Retrospective review of predisposing factors for intraoperative pressure ulcer development. Journal of Clinical Anesthesia, 26(5), 368–374. https://doi.org/10.1016/j.jclinane.2014.01.012
MacDonald, J. J., & Washington, S. J. (2012). Positioning the surgical patient. Anaesthesia & Intensive Care Medicine, 13(11), 528–532. https://doi.org/10.1016/j.mpaic.2012.09.002 Meehan, A. J., Beinlich, N. R., & Hammonds, T. L. (2016). A Nurse-Initiated Perioperative Pressure Injury Risk Assessment and Prevention Protocol. AORN Journal, 104(6), 554–565. https://doi.org/10.1016/j.aorn.2016.10.004
Moore, Z., & Price, P. (2004). Nurses’ attitudes, behaviours and perceived barriers towards pressure ulcer prevention. Journal of Clinical Nursing, 13(8), 942–951.
https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2004.00972.x
*Muhammed, E. M., Bifftu, B. B., Temachu, Y. Z., & Walle, T. A. (2020). Nurses’
knowledge of pressure ulcer and its associated factors at Hawassa University comprehensive specialized hospital Hawassa, Ethiopia, 2018. BMC Nursing, 19.
https://doi.org/10.1186/s12912-020-00446-6
Mäki‐Turja‐Rostedt, S., Stolt, M., Leino‐Kilpi, H., & Haavisto, E. (2019). Preventive inter-ventions for pressure ulcers in long-term older people care facilities: A systematic review. Journal of Clinical Nursing, 28(13–14), 2420–2442. https://doi.org/10.1111/jocn.14767 Nilsson, U., & Jaensson, M. (2016). Anesthetic Nursing: Keep in Touch, Watch Over, and Be One Step Ahead. Journal of PeriAnesthesia Nursing, 31(6), 550–551.
31 Padula, W. V., & Delarmente, B. A. (2019). The national cost of hospital-acquired pressure injuries in the United States. International Wound Journal, 16(3), 634–640.
https://doi.org/10.1111/iwj.13071
Parisod, H., Holopainen, A., Koivunen, M., Puukka, P., & Haavisto, E. (2021). Factors deter-mining nurses’ knowledge of evidence-based pressure ulcer prevention practices in Finland: A correlational cross-sectional study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, n/a(n/a). https://doi.org/10.1111/scs.12972
Pieper, B., & Mott, M. (1995). Nurses’ knowledge of pressure ulcer prevention, staging, and description. Advances in Wound Care: The Journal for Prevention and Healing, 8(3), 34, 38, 40 passim.
Pieper, B., & Zulkowski, K. (2014). The Pieper-Zulkowski pressure ulcer knowledge test. Ad-vances in Skin & Wound Care; Adv Skin Wound Care.
https://doi.org/10.1097/01.ASW.0000453210.21330.00
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2021). Nursing Research: Generating and assessing evidence for nursing practice. Wolters Kluwer.
Primiano, M., Friend, M., McClure, C., Nardi, S., Fix, L., Schafer, M., Savochka, K., & McNett, M. (2011). Pressure Ulcer Prevalence and Risk Factors among Prolonged Surgical Procedures in the OR. AORN journal, 94(6), 555–566.
https://doi.org/10.1016/j.aorn.2011.03.014
Riksföreningen för anestesi och intensivvård. (2020). Kompetensbeskrivning - Avancerad nivå - Specialistsjuksköterska med inriktning mot anestesisjukvård.
https://www.swenurse.se/download/18.b986b9d1768421a1b57604a/1610609299643/Kompe-tensbeskrivning%20Anestesisjuksk%C3%B6terska.pdf
Riksföreningen för operationssjukvård. (2020). Kompetensbeskrivning - Avancerad nivå - Specialistsjuksköterska inom operationssjukvård. http://www.rfop.se/media/32blh0zu/komp-operationsskoeterska-ny-2021-foer-korr.pdf
Rivera, J., Donohoe, E., Deady-Rooney, M., Douglas, M., & Samaniego, N. (2020). Imple-menting a Pressure Injury Prevention Bundle to Decrease Hospital-Acquired Pressure Injuries in an Adult Critical Care Unit: An Evidence-Based, Pilot Initiative. Wound Management & Prevention, 66(10), 20–28.
Samuriwo, R. (2010). The impact of nurses’ values on the prevention of pressure ulcers. Brit-ish Journal of Nursing (Mark Allen PublBrit-ishing), 19(15), S4, S6, S8 Passim.
32 *Sandelin, A., Gustafsson, B. Å., & Kalman, S. (2020). Congruency Between Planned and Performed Procedures and Adherence to Recommended Perioperative Practices: A Chart Au-dit of High-Risk Surgical Patients. AORN Journal, 112(6), 663–673.
https://doi.org/10.1002/aorn.13251
Schoonhoven, L., Defloor, T., van der Tweel, I., Buskens, E., & Grypdonck, M. H. F. (2002). Risk indicators for pressure ulcers during surgery. Applied Nursing Research, 15(3), 163–173. https://doi.org/10.1053/apnr.2002.34145
*Sengul, T., & Karadag, A. (2020). Determination of nurses’ level of knowledge on the pre-vention of pressure ulcers: The case of Turkey. Journal of Tissue Viability, 29(4), 337–341. https://doi.org/10.1016/j.jtv.2020.06.005
Serpa, L. F., Ortiz, M. M., Lima, A. C., Bueno, L., Nogueira, P. C., Ferri, C., & Santos, V. L. C. D. G. (2021). Incidence of hospital-acquired pressure injury: A cohort study of adults ad-mitted to public and private hospitals in Sao Paulo, Brazil. Wound Repair and Regeneration: Official Publication of the Wound Healing Society [and] the European Tissue Repair Society, 29(1), 79–86. https://doi.org/10.1111/wrr.12868
Sewchuk, D., Padula, C., & Osborne, E. (2006). Prevention and Early Detection of Pressure Ulcers in Patients Undergoing Cardiac Surgery. AORN Journal, 84(1), 75–96.
https://doi.org/10.1016/S0001-2092(06)60100-2
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/doku-ment/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/doku-ment/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Shafipour, V., Ramezanpour, E., Gorji, M. A. H., & Moosazadeh, M. (2016). Prevalence of postoperative pressure ulcer: A systematic review and meta-analysis. Electronic Physician, 8(11), 3170–3176. https://doi.org/10.19082/3170
Socialstyrelsen. (2019). Samlat stöd för patientsäkerhet - Trycksår. Hämtad 4 april 2021, från https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker-och-vardskador/vardskador/trycksar/
Socialstyrelsen. (2020). Samlat stöd för patientsäkerhet - Förebyggande arbete. Hämtad 4 april 2021, från https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/arbeta-sakert/forebyggande-arbete/ Spilsbury, K., Nelson, A., Cullum, N., Iglesias, C., Nixon, J., & Mason, S. (2007). Pressure ulcers and their treatment and effects on quality of life: Hospital inpatient perspectives. Jour-nal of Advanced Nursing, 57(5), 494–504. https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2006.04140.x Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). (2014). Utvärdering av metoder i
33 Strand, T., & Lindgren, M. (2010). Knowledge, attitudes and barriers towards prevention of pressure ulcers in intensive care units: A descriptive cross-sectional study. Intensive and Crit-ical Care Nursing, 26(6), 335–342. https://doi.org/10.1016/j.iccn.2010.08.006
*Sutherland-Fraser, S., McInnes, E., Maher, E., & Middleton, S. (2012). Peri-operative nurses’ knowledge and reported practice of pressure injury risk assessment and prevention: A before-after intervention study. BMC Nursing, 11(1), 25. https://doi.org/10.1186/1472-6955-11-25
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.
https://www.swenurse.se/dowload/18.9f73344170c0030623146a/1584003553081/icns%20eti ska%20kod%20f%C3%B6r%20sjuksk%C3%B6terskor%202017.pdf
Sveriges Kommuner och Regioner. (2020). Markörbaserad journalgranskning. https://webbu-tik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/7585-836-4.pdf
Sveriges Kommuner och Regioner. (2021). Resultat av mätning av trycksår. https://skr.se/hal- sasjukvard/patientsakerhet/matningavskadorivarden/matningtrycksar/resultatmatningtryck-sar.2125.html
Sving, E., Bååth, C., Gunningberg, L., & Björn, C. (2020). The experiences of operating room teams working with real-time feedback of interface pressure to prevent pressure injuries—A feasibility study. Perioperative Care and Operating Room Management, 20, 100096.
https://doi.org/10.1016/j.pcorm.2020.100096
Sving, E., Gunningberg, L., Högman, M., & Mamhidir, A.-G. (2012). Registered nurses’ at-tention to and perceptions of pressure ulcer prevention in hospital settings. Journal of Clinical Nursing, 21(9–10), 1293–1303. https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2011.04000.x
*Tallier, P. C., Reineke, P. R., Asadoorian, K., Choonoo, J. G., Campo, M., & Malmgreen-Wallen, C. (2017). Perioperative registered nurses knowledge, attitudes, behaviors, and barri-ers regarding pressure ulcer prevention in perioperative patients. Applied Nursing Research, 36, 106–110. https://doi.org/10.1016/j.apnr.2017.06.009
Tayyib, N., Coyer, F., & Lewis, P. (2016). Pressure Injury Prevention in a Saudi Arabian In-tensive Care Unit: Registered Nurse Attitudes Toward Prevention Strategies and Perceived Facilitators and Barriers to Evidence Implementation. Journal of Wound Ostomy & Conti-nence Nursing, 43(4), 369–374. https://doi.org/10.1097/WON.0000000000000245
The Council of the European Union. (2009). Council recommendation of 9 June 2009 on pa-tient safety, including the prevention and control of healthcare associated infections. (2009/C 151/01). Hämtad 3 maj 2021, från
