Sågverkens kostnader typsågverk 40.000 m3 år 1987 jämförelse mellan typsågverk 40.000 m3 och 100.000 m3 år 1987

!MPIP(D)IETr

Britta Bergkvist, Göran Karlsson, Roland Palm

Sågverkens kostnader

Typsågverk 40.000 år 1987

Jämförelse mellan typsågverk

40.000 m^ och 100.000 m^ år 1987

Trätek

®

Roland Palm

SÅGVERKENS KOSTNADER

- Typsågverk 40.000 fir 1987

- Jämförelse mellan typsågverk 40.000 m-' och 100.000 m3 &r 1987

TräteknikCentrum, Rapport P 8911050

Nyckelord

breakdown of production cost cost analysis

sawmilling

3 4 5 FÖRORD SAMMANFATTNING 1 . INLEDNING 1.1 Bakgrund t i l l p r o j e k t e t 5 1.2 S y f t e 6 1.3 Avgränsningar 6 1.4 A r b e t e t s uppläggning 8 2. KAPITALKOSTNADENS NIVÄ 9 2.1 K o n t i n u e r l i g r e i n v e s t e r i n g 9 2.2 A v s k r i v n i n g s t i d och skiftkörning 9 2.3 O l i k a a v s k r i v n i n g s t i d för o l i k a maskiner 11 2.4 A v s k r i v n i n g s t i d e n s inverkan på maskinkostnaderna 11

3. B E S K R I V N I N G AV ETT TYPSAGVERK MED EN PRODUKTION

PA 40.000 M^ AR 1987 13 3.1 Allmänna förutsättningar 13 3.2 Utbytesöversikt 13 3.3 Produktionsöversikt 14 3.4 Lageröversikt 16 3.5 Transportöversikt 16 3.6 K a p i t a l k o s t n a d e r och försäkringar 16 3.6.1 Mark 16 3.6.2 Byggnader 18 3.6.3 Lager 18 3.6.4 Maskiner och fordon 19

3.6.5 Sammanfattning i n v e s t e r i n g a r och k a p i t a l 20

3.7 D r i f t s k o s t n a d e r 21 3.7.1 Personal 21 3.7.2 Reparation och underhåll 22

3.7.3 Elkostnad 22 3.7.4 Bränsle 23 3.7.5 I n t e r n t förbrukade medel 24

3.7.6 övriga kostnader och i n t e r n t u t d e b i t e r a d e kostnader 24 3.7.7 T o t a l t fördelade kostnader på d i r e k t a och i n d i r e k t a

kostnadsställen 26 3.8 Fördelning av de i n d i r e k t a kostnaderna på d i r e k t a

kostnads-ställen 26 3.9 T o t a l kostnad p e r m^ 28

3.9.1 T o t a l k o s t n a d per producerad volym 28 3.9.2 " " hanterad " 28

3.10 D r i f t s k o s t n a d p e r m3 29 3.10.1 D r i f t s k o s t n a d per producerad volym 29

3.10.2 " " hanterad " 29

3.11 P r o d u k t i o n s k o s t n a d e r i sammandrag 30 3.12 Exempel på s p e c i f i k a t i o n av k o s t n a d s s l a g per kostnadsställe 3 0

4. NYCKELTAL 3 3 4 . 1 I n v e s t e r i n g a r och k a p i t a l k o s t n a d e r 3 3

4.2 Produktion och t r a n s p o r t e r 3 4

4.3 D r i f t s k o s t n a d e r 3 4 5. TYPSÅGVERK PA 4 0 . 0 0 0 AR 1 9 8 7 3AMF0RT MED TYPSAGVERK

PA 1 0 0 . 0 0 0 M3 AR 1 9 8 7 3 5 5.1 Allmänt 3 5 5.2 I n v e s t e r i n g a r och k a p i t a l k o s t n a d e r 35 5.3 Produktion och t r a n s p o r t e r 3 7 5.4 Produktionskostnader 3 8 LITTERATURFÖRTECKNING 4 2 BILAGOR 1 . M a r k i n v e s t e r i n g o l i k a markklasser 4 3 2. Utbytesöversikt typsågverk 4 0 . 0 0 0 m^ 4 5 3. Produktionsöversikt typsågverk 4 0 . 0 0 0 4 7 4. Lageröversikt typsågverk 4 0 . 0 0 0 m^ 4 9 5. Transportöversikt typsågverk 4 0 . 0 0 0 m^ 5 1 6. Kalkylförutsättningar 5 3 7. Mark och byggnader 5 5 8. Mark och l a g e r 5 7 9. Maskiner och fordon 5 9 1 0 . Fördelning av byggnader 6 1 1 1 . Totala produktionskostnader 6 3 12. överföring mellan i n d i r e k t a kostnadsställen 6 5

1 3 . Fördelningstal 6 7 1 4 . Fördelning på d i r e k t a kostnadsställen 6 9

1 5 . Kostnad per m^ i n k l u s i v e k a p i t a l k o s t n a d 7 3 1 6 . Kostnad per m^ e x k l u s i v e k a p i t a l k o s t n a d 7 5 1 7 . Sammanställning av k a p i t a l k o s t n a d e r 7 7 1 8 . Förteckning över kostnadsställen 7 9

Denna r a p p o r t är i första hand en r e d o v i s n i n g av ramprogramprojektet "Typ-sågverk 1987, s t o r l e k s k l a s s 25-40.000 m^". I r a p p o r t e n f i n n s också redo-v i s a t r e s u l t a t e t från e t t d e l k o l l e k t i redo-v t p r o j e k t där sågredo-verkens kostnader har a n a l y s e r a t s för sågverk i 100.000 m^-klassen. R e s u l t a t e t v i s a s i form av en jämförelse med sågverken i 40.000 m^-klassen.

K a p i t e l 1-4 i rapporten r e d o v i s a r kostnaderna f o r sågverk i 40.000 m^klassen och k a p i t e l 5 r e d o v i s a r kostnadsjämförelsen mellan sågverk i s t o r -l e k s k -l a s s e r n a 40.000 m3 och 100.000 m^.

Rapporten r e d o v i s a r endast r e s u l t a t e n från kostnadsanalyserna och innehål-l e r såinnehål-ledes i n t e en b e s k r i v n i n g av sjäinnehål-lva anainnehål-lysmodeinnehål-linnehål-len. Denna är redo-visad i en t i d i g a r e r a p p o r t från Trätek /6/ "Sågverkens kostnader" t i l l v i l k e n v i hänvisar dem som är i n t r e s s e r a d e också av analysmodellens uppbyggnad.

Vi v i l l tacka de sågverk som ställt upp som värdföretag för undersökningen och mycket b e r e d v i l l i g t ställt m a t e r i a l t i l l förfogande om s i n a sågverk och d e l t a g i t i d i s k u s s i o n e r om r e s u l t a t e n under a r b e t e t s gång. Värdföretag för ramprogramprojektet i s t o r l e k s k l a s s 40.000 m^ har v a r i t Fiskarhedens varu AB, Hissmofors Såg AB, AB C A Olausson & Söner och Åtvidabergs Trä-varu AB. Deltagande företag i d e t d e l k o l l e k t i v a p r o j e k t e t för sågverk i 100.000 m^-klassen har v a r i t Bergkvist-Insjön AB, S i l j a n s Sågverk AB, Not-näs AB och Limmareds Skogar AB. T i l l de senare r i k t a s e t t s p e c i e l l t tack för a t t v i omgående g i v i t s tillstånd a t t i denna r a p p o r t redovisa

r e s u l t a t e t också från det d e l k o l l e k t i v a p r o j e k t e t . D e t t a ger oss tillfälle a t t göra en i n t r e s s a n t jämförelse av kostnader i sågverk i två o l i k a

P r o j e k t e n som r e d o v i s a s i denna r a p p o r t har som s y f t e a t t öka kunskapen om sågverkens k o s t n a d e r .

För kostnadsanalysen har använts en modell som är upplagd på persondator. Denna är noggrant b e s k r i v e n i en t i d i g a r e r a p p o r t från Trätek /6/. I modellen analyseras endast den e g e n t l i g a sågverksrörelsen och i n t e råvarukostnaderna. Analysen sträcker s i g således från timmer v i d

sågverksgrinden t i l l sågat, s k e p p n i n g s t o r r t v i r k e u p p l a s t a t på b i l e l l e r järnväg v i d sågverket.

I n d e l n i n g e n i k o s t n a d s s t a l l e n har g j o r t s så d e t a l j e r a d a t t man s k a l l kunna få fram kostnaden för v a r j e b a s f u n k t i o n . I modellen f i n n s därför e t t 4 0 - t a l d i r e k t a och e t t 2 0 - t a l i n d i r e k t a kostnadsställen.

Kostnadsslagen kan delas i n i två huvudgrupper, k a p i t a l k o s t n a d e r och d r i f t s k o s t n a d e r . K a p i t a l k o s t n a d e n är beräknad e f t e r en k o n t i n u e r l i g r e i n v e s t e r i n g och är uppdelad i mark, byggnader, l a g e r och maskiner. D r i f t s kostnaderna hämtas från företagets bokföring och är uppdelad i s j u k o s t -nadsslag.

I modellen fördelas a l l a i n d i r e k t a kostnader på d i r e k t a kostnadsställen med o l i k a n y c k e l t a l . S l u t l i g e n beräknas den t o t a l a kostnaden per m^ för v a r j e d i r e k t kostnadsställe. Denna kostnad ställs i r e l a t i o n både t i l l den producerade nominella volymen sågade varor och t i l l den f a k t i s k a hanterade e l l e r bearbetade volymen i v a r j e kostnadsställe.

Med hjälp av analysmodellen har i e t t ramprogramprojekt e t t typsågverk med en p r o d u k t i o n på 40.000 m^ år 1987 upprättats. I e t t d e l k o l l e k t i v t p r o j e k t har p a r a l l e l l t e t t typsågverk med en p r o d u k t i o n på 100.000 m^ år 1987 upp-rättats. På så sätt har e t t i n t r e s s a n t jämförelsematerial erhållits för sågverk i två s t o r l e k s k l a s s e r .

Underlag t i l l typsågverken har erhållits från f y r a värdföretag i vardera s t o r l e k s k l a s s e n . Utöver den rena kostnadsanalysen har genomgångar g j o r t s även av u t b y t e n , p r o d u k t i o n , l a g e r och i n t e r n a t r a n s p o r t e r för a t t få en t o t a l b i l d av företaget och underlag t i l l hanterade och bearbetade volymer i de o l i k a kostnadsställena.

Bland de u p p g i f t e r som framkommit för de båda typsågverken kan nämnas: Den t o t a l a kostnaden ( e x k l u s i v e råvarukostnader) för typsågverket 40.000 m^ är 600 k r p e r producerad m', varav k a p i t a l k o s t n a d e r utgör 288 k r och d r i f t s k o s t n a d e r 312 k r .

För typsågverket 100.000 m^ är motsvarande s i f f r o r 542 k r för den t o -t a l a kos-tnaden, varav k a p i -t a l k o s -t n a d e r u-tgör 204 k r och d r i f -t s k o s -t n a d e r 3 3 8 k r .

Den t o t a l a i n v e s t e r i n g e n i mark, byggnader, l a g e r , maskiner och fordon är d r y g t 1 2 5 m i l j k r för 40.000 m3-verket medan nivån för 100.000 m^-v e r k e t l i g g e r på d r y g t 217 m i l j k r .

Personalbehovet i den e g e n t l i g a sågverksrörelsen är 37 manår för det mindre v e r k e t och 96 manår för d e t större.

1.1 Bakgrund t i l l p r o j e k t e t

För a l l a som a r b e t a r i e l l e r i n'ara k o n t a k t med företag, är d e t v i k t i g t a t t ha en så utförlig och r e a l i s t i s k b i l d av företaget som möjligt som underlag för b e s l u t s f a t t a n d e e l l e r annat agerande. Detta faktum gäller även

sågverk. En avgörande kunskapsbit är företagets kostnader, både de för den löpande d r i f t e n och, på l i t e s i k t , k a p i t a l k o s t n a d e r n a .

Kostnadsdata för e t t företag b l i r dock i n t r e s s a n t a och m e n i n g s f u l l a först när man kan ställa dem i r e l a t i o n t i l l andra kostnader, t ex t i d i g a r e års kostnader e l l e r egna kostnader jämfört med andra l i k n a n d e sågverks kostna-der. Man måste också v e t a a t t de är jämförbara, a t t de innehåller samma kostnader och är beräknade på l i k a r t a t sätt.

Sågverksföretag i Sverige s e r u t på många o l i k a sätt och a r b e t a r under mycket s k i f t a n d e förhållanden. Kan man jämföra dem med varandra? Nej, säger en d e l . Jo, menar v i , men i n t e u t a n v i d a r e . Man måste noggrant klargöra o l i k a förutsättningar och b r y t a ned verksamheten i o l i k a d e l f u n k t i o n e r . Då b l i r d e t lättare a t t jämföra företag, som v a l t h e l t o l i k a lösningar för a t t utföra en f u n k t i o n . För a t t underlätta dessa jämförelser behövs en

a n a l y s m o d e l l .

Vid Trätek och t i d i g a r e Svenska Träforskningsinstitutet (STFI) har v i sedan m i t t e n av 1 9 7 0 - t a l e t a r b e t a t med kostnadsanalyser avseende vidareförädling ( f i n g e r s k a r v n i n g /4/, kapning av komponenter / l O / , limmade ämnen) och v i s s a d e l o p e r a t i o n e r i sågverket ( t o r k n i n g /15/, k a n t n i n g / 1 4 / ) . Dessa k a l k y l e r har v a r i t av typen t o t a l k a l k y l e r , där man t a g i t med både d r i f t s och k a p i t a l k o s t n a d e r . Undan för undan har i n t r e s s e t för a t t göra en l i k n a n d e t o t a l -k a l -k y l avseende sågver-ken ö-kat och därför s t a r t a d e 1982/83 e t t p r o j e -k t Systemanalys, inom v i l k e t man b l a s k u l l e insamla kunskap om kostnaderna i sågverk. P r o j e k t e t v a r flerårigt.

I /6/ h a r p r o j e k t e t Systemanalys r e d o v i s a t s . Där b e s k r i v s d e l s modellen för kostnadsanalysen, d e l s r e s u l t a t e t från en p r a k t i s k tillämpning på f y r a sågverk, v i l k e t r e s u l t e r a t i e t t typsågverk i 100.000 m3_|<iassen för år 1986. De r e s u l t a t som redovisades i / 6 / visade s i g så i n t r e s s a n t a a t t de f y r a medverkande värdföretagen i n i t i e r a d e e t t d e l k o l l e k t i v t p r o j e k t där kostnaderna analyserades för år 1987. S a m t i d i g t beslutade Träteks

s t y r g r u p p 1 om e t t motsvarande ramprogramprojekt för sågverk i

40.000 m^-klassen gällande samma år. R e s u l t a t e n från dessa båda p r o j e k t redovisas i denna r a p p o r t .

S y f t e t med p r o j e k t e t "Typsågverk 1987, s t o r l e k s k l a s s 25-40 000 m^" har v a r i t a t t :

Ta fram v i k t i g a n y c k e l t a l för sågverkens kostnader.

Insamla underlag för e t t r e a l i s t i s k t kostnadsexempel, v i l k e t v i k a l l a t e t t typsågverk.

Stärka sågverkens k o n k u r r e n s k r a f t genom a t t öka kunskapen om sågverkens kostnader.

1.3 Avgränsning av kostnadsanalysen

Kostnadsanalysen utförs k o m p l e t t för själva sågverksrörelsen. Med d e t t a me-nar v i a t t analysen r e d o v i s a r s a m t l i g a kostnader:

Från och med a t t t i m r e t l a s t a s av v i d sågverket.

T i l l och med a t t sågat v i r k e , o h y v l a t , s k e p p n i n g s t o r r t är u p p l a s t a t på b i l e l l e r järnväg v i d sågverket med ersättning tillgodoräknad på l e v e -ransdagen .

Således ingår i n t e analys av råvarukostnader, e x t e r n a t r a n s p o r t k o s t n a d e r och kostnader för e v e n t u e l l vidareförädling.

I f i g u r 1 f i n n s markerat de f u n k t i o n e r som b l i r u t s a t t a för en fullständig kostnadsanalys. Det gäller f u n k t i o n e r n a fÖrsågning och försäljning samt de-ras andel av kostnaderna i de i n d i r e k t a sågverksfunktionerna.

CO

TRANSPORT TILL KUND

_{KREDITGIVNING}

FÖRSÄLJNING 1

SAGV

I

\

\ FÖRÄDLING

a::

SÄGNING ^ \^

RÄVARU-ANSKAFFNING

F i g u r 1 . Modell för kostnadsfördelning i sågverk /6/.

F i g u r 1 i l l u s t r e r a r också a t t kostnaderna för de i n d i r e k t a f u n k t i o n e r n a ( t ex verkstäder, t r u c k a r , p e r s o n a l l e d n i n g ) fördelas på de d i r e k t a f u n k -t i o n e r n a e l l e r kos-tnadss-tällena. A l l a i n d i r e k -t a kos-tnader fördelas således i modellen på de d i r e k t a kostnadsställena som i slutänden bär s a m t l i g a kostnader. En förteckning över d i r e k t a och i n d i r e k t a kostnadsställen fram-går av b i l a g a 18.

d e l l e n summerar t ex o l i k a kostnadsslag s k a l l summan svara mot vad som f i n n s i r e d o v i s n i n g e n . Den t o t a l a omsättningen för bolaget ska stämma med vad modellen r e d o v i s a r förutom a t t v i s s a i n t e r n a kostnader kan ha t i l l k o m -m i t . Su-m-ma lönekostnad i -modellen ska stä-m-ma -med vad so-m f i n n s i

r e d o v i s n i n g e n ; detsamma gäller för e l k o s t n a d . På d e t sättet får man en k o n t r o l l på a t t ingen kostnad glöms b o r t .

Däremot kan d e t mycket väl vara så a t t d e t f i n n s kostnader för råvaru-a n s k råvaru-a f f n i n g utråvaru-anför sågverksbolråvaru-aget i e t t särskilt inköpsbolråvaru-ag l i k s o m råvaru-a t t det f i n n s kostnader för trävarutransport t i l l kund hos köparen i de f a l l trävarorna köps f r i t t sågverk, f a s , f o b e t c . Det v i k t i g a i d e t här

p r o j e k t e t är a t t s a m t l i g a kostnader för försågning, och därmed förenat försäljningsarbete, f i n n s med, både d i r e k t a och i n d i r e k t a .

1.4 A r b e t e t s uppläggning

Kostnadsanalyserna har utförts i mycket nära samarbete med r e s p e k t i v e värdföretag. Denna t y p av s t u d i e r ställer s t o r a krav på värdföretagens tillgång t i l l och b e r e d v i l l i g h e t a t t lämna u t a l l a u p p g i f t e r som behövs för kostnadsanalysen, t ex a k t u e l l a värderingar av byggnader, maskiner och l a g e r . Dessa krav har på e t t mycket tillfredsställande sätt u p p f y l l t s av s a m t l i g a värdföretag.

E f t e r e t t a n t a l dagars insamlande av kostnadsdata på r e s p e k t i v e företag har kostnaderna b e a r b e t a t s i datorprogrammet. Därefter har en avstämning av r e -s u l t a t e t g j o r t -s med v a r j e värdföretag i n d i v i d u e l l t . När de-s-sa av-stämningar a v s l u t a t s har s l u t l i g e n kostnaderna för e t t typsågverk t a g i t s fram. De bygger då på v e r k l i g a grunddata från de f y r a värdföretagen.

I den bifogade litteraturförteckningen f i n n s r e d o v i s a t a k t u e l l l i t t e r a t u r inom området, ä*ven om i n t e a l l a r e f e r e n s e r har använts i denna r a p p o r t . Den överensstämmer med r e f e r e n s l i s t a n i /6/.

2.1 K o n t i n u e r l i g r e i n v e s t e r i n g

Vid uthållig d r i f t av en verksamhet försöker man beräkna k a p i t a l k o s t n a d e n utifrån återanskaffningsvärdet för en maskin e l l e r byggnad. Härigenom får man en jämn ökning av k a p i t a l k o s t n a d e n utan så s t o r i n v e r k a n av den f a k -t i s k a a n s k a f f n i n g s -t i d p u n k -t e n .

I sågverk liksom annan i n d u s t r i sker dock i n t e moderniseringen av anlägg-ningen s a m t i d i g t i a l l a d e l a r , utan man b y t e r u t d e l a r undan för undan. Detta har v i k a l l a t för k o n t i n u e r l i g r e i n v e s t e r i n g . Mer om d e t t a f i n n s r e d o v i s a t i /6/.

2.2 A v s k r i v n i n g s t i d och skiftkörning

Det f i n n s också en k o p p l i n g mellan den t e k n i s k a livslängden 1) och

u t n y t t j a n d e t i d e n för maskiner. En maskin som går i tvåskift s l i t s mer än en som går i e n s k i f t . Beträffande t r u c k a r h a r v i i k a l k y l e r n a räknat med a t t en t r u c k i e n s k i f t s d r i f t s k r i v s av på 8 år, medan den i tvåskiftsdrift s k r i v s av på 3 år. Med samma resonemang kan man tänka s i g a t t v i s s a maskiner v i d e n s k i f t s k r i v s av på 15 år och v i d tvåskift på t ex 11 år. Dessa samband mellan u t n y t t j a n d e och a v s k r i v n i n g s t i d v i s a s i f i g u r 2. I den nedre delen av f i g u r e n v i s a s den t o t a l a användningen av truckarna i firsskift ( a n t a l e t år t r u c k a r n a använts gånger a n t a l e t s k i f t p e r å r ) . Det t o t a l a a n t a l e t u t n y t t j a d e årsskift av en maskin e l l e r t ex en t r u c k ökar med längre användningstid per år, även om a v s k r i v n i n g s t i d e n förkortas. Eftersom v i s s a maskiner i typsågverket 100.000 m^ u t n y t t j a s nästan två s k i f t , medan motsvarande maskiner körs e t t s k i f t för typsågverket

40.000 m^, borde a v s k r i v n i n g s t i d e n för d e t mindre sågverket vara längre än för d e t större. Bland våra värdföretag har inställningen v a r i t den omvända, de större värdföretagen h a r v e l a t ha en längre a v s k r i v n i n g s t i d än de

mindre. I d e t läget har v i v a l t a t t räkna med samma a v s k r i v n i n g s t i d för båda typsågverken. Därigenom underlättas också en jämförelse mellan de båda s t o r l e k s k l a s s e r n a .

A v s k r i v n i n g s t i d e n påverkas också av den ekonomiska livslängden. 2) Är denna k o r t a r e än den t e k n i s k a , ska a v s k r i v n i n g e n grundas på den ekonomiska l i v s -längden. För a t t beräkna denna, får man t i t t a på v a r j e maskin för s i g och bedöma hur snabbt u t v e c k l i n g e n går och hur d e t t a påverkar framför a l l t d r i f t s k o s t n a d e n ( p e r s o n a l , underhåll). Här b l i r följden den a t t j u mer en maskin u t n y t t j a s , desto k o r t a r e b l i r den ekonomiska livslängden. S a n n o l i k t bör man därför räkna med k o r t a r e a v s k r i v n i n g s t i d för typsågverket på

100.000 m^ än för d e t på 40.000 m^.

1) Teknisk livslängdr den användningstid under v i l k e n de lägsta genomsnitt-l i g a k a p i t a genomsnitt-l - och d r i f t s k o s t n a d e r n a erhågenomsnitt-lgenomsnitt-ls. / I genomsnitt-l /

2) Ekonomisk livslängdr den t i d som beräknas förflyta t i l l s dess det lönar s i g a t t u t b y t a den gamla tillgången mot en ny e l l e r av annan a n l e d n i n g a v y t t r a densamma. / I l /

tid, år

1510

5

-maskiner

— —. ^truckar

1-skift

2-skift

3-skift

skift-gAng

Totalt

ulnyHjade

ftrsskift

30 H

20

10

-truckar

1-skift

2-skift

3-skift

skift-•^gång

F i g u r 2 A och B. översta f i g u r e n (A) v i s a r e t t exempel på samband mellan a v s k r i v n i n g s t i d och skiftgång för maskiner och t r u c k a r . Undre f i g u r e n (B) v i s a r a n t a l e t årsskift d e t t a r e s u l t e r a r i för t r u c k a r som u t n y t t j a s i 1 - s k i f t och a v s k r i v a s på 8 år (8 årsskift) r e s p e k t i v e t r u c k a r som u t n y t t j a s i 2 - s k i f t och a v s k r i v a s på 5 år (10 årsskift).

2.3 O l i k a a v s k r i v n i n g s t i d för o l i k a maskiner

Fn fördjupad s t u d i e av a v s k r i v n i n g s t i d e n för maskiner l e d e r t i l l a t t man borde räkna med o l i k a a v s k r i v n i n g s t i d e r för maskiner med o l i k a användning. E t t exempel på hur d e t t a kan se u t v i s a s i t a b e l l 1 . K o n t o r s u t r u s t n i n g s k r i v s o f t a av på 5 år medan maskiner i t o r k och panncentral kanske håller i 20 år. Exemplet i t a b e l l 1 ger en g e n o m s n i t t l i g a v s k r i v n i n g s t i d på nästan 15 Sr, v i l k e t har använts i t y p k a l k y l e n genomgående för a l l a maskiner. En v i d a r e u t v e c k l i n g av modellen kan vara a t t man sätter i n d i v i d u e l l a a v s k r i v -n i -n g s t i d e r för v a r j e maski-n e l l e r kost-nadsställe.

TABELL 1 . E t t exempel med o l i k a a v s k r i v n i n g s t i d e r för maskiner i o l i k a d e l a r av typsågverket, g e n o m s n i t t l i g a v s k r i v n i n g s t i d 15 år. Sågverksdel M a s k i n i n v e s t e r i n g A v s k r i v n i n g s t i d kkr /O år 1. Timmerhantering 4.230 5,7 15 Sågintag 6.750 9,1 13 N o r m a l l i n j e - ströläggn C 12.300 16,6 13 Brädhantering 8.150 11,0 13 K l e n l i n j e 5.400 7,3 13 F l i s t r a n s p o r t , hugg 3.250 4,4 15 2. Sönderdelning 35.850 48,4 13,2 3. Torkning 9.800 13,2 20 4. Gusterverk 13.065 17,6 13 5. Lager och u t l a s t n i n g 440 0,6 15 6. Försäljning 200 0,3 5 Summa d i r e k t a kostnadsställen 63.585 85,8 14,3 Verkstäder 2.350 3,2 15 P a n n c e n t r a l 5.500 7,4 2,0 A d m i n i s t r a t i o n 620 0,8 5 Såg gemensamt 2.100 2,8 15 Summa i n d i r e k t a kostnadsställen 10.570 14,2 17 SUMMA 5ÄGVERK 74.155 100,0 14,75 2.4 A v s k r i v n i n g s t i d e n s i n v e r k a n på maskinkostnaden

Om man s k a l l räkna med k o r t a r e a v s k r i v n i n g s t i d , får man en ökning av k a p i -t a l k o s -t n a d e n . Hur d e -t -t a i n v e r k a r på k a p i -t a l k o s -t n a d e n för maskiner i - typsåg-verket på 40.000 m3, v i s a s i t a b e l l 2.

TABELL 2. A v s k r i v n i n g s t i d e n s i n v e r k a n på k a p i t a l k o s t n a d e n för maskiner A v s k r i v - A n n u i t e t A n n u i t e t K a p i t a l k o s t n a d v i d i n - Merkostnad n i n g s t i d v i d 12,5 % v i d k o n t i - v e s t e r i n g e n 74.155 k k r jämfört n u e r l i g r e - med 15 år år i n v e s t e r i n g kkr/år kr/m3 kr/m^ 15 0,1508 0,089 6.600 165 0 14 0,1548 0,095 7.045 176 + 11 13 0,1595 0,101 7.490 187 + 22 12 0,1652 0,108 8.009 200 + 35 11 0,1721 0,117 8.676 217 + 52 10 0,1806 0,127 9.418 235 + 70

En minskning av a v s k r i v n i n g s t i d e n från 15 t i l l 13 år ger en ökning av k a p i t a l k o s t n a d e n med 22 k r per m^. Detta höjer t o t a l k o s t n a d e n med knappt f y r a p r o c e n t . Går man ned t i l l 10 år som g e n o m s n i t t l i g a v s k r i v n i n g s t i d för maskiner, ökar k a p i t a l k o s t n a d e n med 70 k r per m^.

3. BESKRIVNING AV ETT TYPSÄGVERK MED EN PRODUKTION PÄ 40.000 M^ AR 1987 3.1 Allmänna förutsättningar

Produktionsvolymen på e t t s k i f t är 40.000 m^ sågad vara per år uppdelad på n o r m a l l i n j e ( l i n j e A) 33.000 m^/år och k l e n l i n j e ( l i n j e B) 7.000 m^/år. För sågad vara används i fortsättningen bara beteckningen m^.

De a v s k r i v n i n g s t i d e r och räntesatser som använts v i d beräkning av k a p i t a l -kostnaderna är följande: A v s k r i v n i n g s t i d Räntesats Byggnader 20 år Diskonto + 5 0' /O Mark 40 I I II _{+ 5} II Maskiner och i n v e n t a r i e r 15 I I II + 5 II Lager

-

U p p g i f t e r n a om a v s k r i v n i n g s t i d e r och räntesatser f i n n s bland de k o n s t a n t e r för beräkningar som ingår i t a b e l l e n "kalkylförutsättningar" e n l i g t b i -laga 6.

3.2 Utbytesöversikt

I utbytesöversikten ( b i l a g a 2) v i s a s u t b y t e t i de o l i k a förädlingsstegen. Sågutbytet för h e l a sågningsvolymen (från normal- och k l e n l i n j e ) är 47,6 % av f a s t timmervolym under b a r k . B i p r o d u k t e r f a l l e r u t i såghus och j u s t e r -verk i form av spån och f l i s med fördelningen 7,9 % spån och 39,9 % f l i s . De övriga 4,6 % motsvarar krympning v i d t o r k n i n g 3,5 % och övermål 1,1 %

( f i g u r 3 ) .

Säg. v i r k B

övannAl

Fli«

39,9K

3.3 Produktionsöversikt

En produktionsöversikt är upprättad utifrån underlagen från de medverkande företagen ( b i l a g a 3 ) .

Av f i g u r 4 framgår flödet av t i m r e t fram t i l l sågning.

TIMMERHANTERING Timmer rtertri" Biltrp. 59

20

^9

sorterat-WW\AAAA

67.5

1.5

För en p r o d u k t i o n av 40.000 behövs en timmermängd av 84.072 m^f u.b. motsvarande 67.800 m^to u.b. med e t t omräkningstal på 1,24. (Av s o r t e r a d timmermängd på 69.300 m^ har 1.500 m^ sålts och e j använts i produktionen.) Figur 5 b e s k r i v e r l a y o u t e n över sönderdelningen med uppdelning på l i n j e A ( n o r m a l l i n j e ) och l i n j e B ( k l e n l i n j e ) .

SÖNDERDELNING

i i

Normal tim. Klen

53,2 14,6

A33

Flis-tninsport

Timmerlnmatninq

Rotreducerinq

Sfockinmcitninq

KantsSg "|

Delninqssflql

Kontverk

iRajustering

Rdsortering

8

c b c

Strö läggning

I Kontsflg

Plan red

Klyvsftg

iluua

F i g u r 5. Layout över kostnadsställen i sönderdelningen med uppdelning på l i n j e A ( n o r m a l l i n j e ) och B ( k l e n l i n j e ) . S i f f r o r n a i f i g u r e n an-ger volym i 1.000 m^to r e s p e k t i v e 1.000 m^ sågat v i r k e .

Av produktionsöversikten framgår också a t t 700 m^to u.b. timmer har s o r t e r a t s om i t i m m e r s o r t e r i n g e n , a t t en volym av 5.000 m^ nom. har t o r k a t s d i -r e k t t i l l läg-re f u k t k v o t än s k e p p n i n g s t o -r -r t samt a t t 1.500 m^ nom. ha-r körts om i j u s t e r v e r k e t .

Genom produktionsöversikten har därmed använd timmermängd, producerade volymer i o l i k a förädlingssteg, sågutbytet och u t f a l l e t av b i p r o d u k t e r f a s t -s l a g i t -s för typ-sågverket.

Sågutbytet av f a s t volym under bark för n o r m a l l i n j e n är 50,7 % och för k l e n l i n j e n 36,9 %. A n t a l e t sågade s t o c k a r på bägge l i n j e r n a under året är 550.000 s t med en medelvolym per stock på 0,123 m^to.

3.4 Lageröversikt

Lageröversikten för typsåqverket ( b i l a g a 4) v i s a r a t t av den s o r t e r a d e timmermängden har 1.500 m^to sålts i form av t ex spiktimmer, grovtimmer m m och a t t således 67.800 m^to bearbetats i sågen.

Från färdiglager har 32.000 m^ sålts under året, 8.000 m^ använts i v i d a r e -förädling och 400 m^ använts i n t e r n t t i l l strön, b o l s t e r m m.

För b i p r o d u k t e r n a gäller a t t dessa i p r i n c i p l e v e r e r a s u t e l l e r används i n -t e r n -t (för e l d n i n g ) omgående och a -t -t endas-t mycke-t små l a g e r , c i r k a en dags p r o d u k t i o n , f i n n s .

3.5 Transportöversikt

Transportöversikten ( b i l a g a 5) v i s a r a t t timmertruckarna hanterar en t i m -mervolym på 159.000 m-^to, v i l k e t motsvarar c i r k a 140.000 m-^to per manår. Trävarutruckarna hanterar 267.800 m^ nom., v i l k e t motsvarar 90.000 m^/man-år. Detta medför a t t man t o t a l t l y f t e r den producerade volymen trävaror nästan 7 g g r .

Hänsyn har då t a g i t s t i l l a t t t ex inköpta timmervolymer a v l a s t a s av åkarna, omkörda volymer i timmerinmätning/sortering och o m f l y t t n i n g a r av paket inom färdiglagret.

3.6 K a p i t a l k o s t n a d e r och försäkringar

I n v e s t e r i n g a r n a i mark, byggnad, l a g e r , maskiner och fordon är bestämd e f t e r återanskaffningsvärde. Kapitalkostnaden är sedan beräknad utifrån en k o n t i n u e r l i g återanskaffning under a v s k r i v n i n g s p e r i o d e n . (Se v i d a r e k a p i -t e l 2.)

3.6.1 Mark

Den t o t a l a markarealen för typsågverket är 105.900 m2. Av d e t t a är

58.300 m2 l a g e r y t o r och p a r k e r i n g och återstoden, 47.600 m^, byggnadsyta med omgivande mark (byggnadsyta 11.115 m2, omgivande mark 36.485 m2).

Större delen av den öppna a r e a l e n är belagd med a s f a l t (75 %) och resteran-de öppen a r e a l är belagd med y t m a t e r i a l för t y n g r e t r a f i k .

För markarealen som upptages av byggnader är d r y g t hälften belagd med bygg-n a d s p l a t t a och kbygg-nappt hälftebygg-n med e bygg-n k l a r e grubygg-nd, t ex p l i bygg-n t a r .

Den t o t a l a i n v e s t e r i n g e n i mark är 10,9 m i l j k r varav 5,4 m i l j i lagermark och 5,5 m i l j i mark under och k r i n g byggnader. Medelvärdet b l i r för den to-t a l a markarealen 103 kr/m2. En d e t a l j e r a d sammanställning av m a r k i n v e s t e r i n g e n framgår av b i l a g a 1 .

Lager SSc

Varav bygg

-yta Uy.

+ mark 4SK

3.6.2 Byggnader

Av b i l a g a 7 framgår årskostnaden i n k l u s i v e försäkringskostnaden för typsåg-v e r k e t s byggnader och k r i n g l i g g a n d e mark.

Byggnadsytan är t o t a l t 11.115 uppdelad på följande byggnader: Pumphus 25 m^

Timmerinmätning 160 " Såghus 2.000 " Råsortering och ströläggning 900 " Tork 1.200 " J u s t e r v e r k 1.050 " Magasin 1 1.500 " Magasin 2 1.500 " Magasin 3 1.500 " Verkstäder 300 " Garage ( t r u c k a r ) 250 " Panncentral 300 " Spån- och f l i s l a g e r 250 " Kontor 180 "

I såghuset ingår personalutrymmen och förråd och i j u s t e r v e r k e t ingår också p e r s o n a l m a t s a l .

Den t o t a l a byggnadsinvesteringen b l i r 21.115.000 k r och årskostnaden ( i n -k l u s i v e försä-kringspremie h 56.700 -k r ) 1.732.000 -k r . I t a b e l l e n "Fördelning av byggkostnader" görs en fördelning av r e s p e k t i v e byggnad på v a r j e k o s t -nadsställe v i l k e t f i n n s sammanfattat i b i l a g a 10.

3.6.3 Latter

För typsågverket har lager för timmer och v i r k e bestämts e n l i g t följande:

Medelvolym ä-pris (m3) • ( k r ) Lager o s o r t e r a t timmer 1.500 480 Lager s o r t e r a t timmer 7.000 510 Spånlager 150 50 Barklager 500 20 F l i s l a g e r 500 107

Lager före och i t o r k 1.000 880

Lager före j u s t e r v e r k 3.500 960

Färdigvarulager 6.000 1.036

I ovanstående volymer ingår d e t v i r k e som är under a r b e t e i processen. Den t o t a l a årskostnaden för lager i n k l u s i v e markkostnader och försäkring b l i r d r y g t 2,2 m i l j k r v i l k e t framgår mer s p e c i f i c e r a t av b i l a g a 8.

3.6.4 Maskiner och f o r d o n

För typsågverket är den t o t a l a m a s k i n i n v e s t e r i n g e n för sågverksrörelsen 74.155.000 k r uppdelat på kostnadsställen e n l i g t b i l a g a 9.

Maskin- och inventarieuppsättning v a r i e r a r från företag t i l l företag. Några kommentarer t i l l typsågverkets u t r u s t n i n g :

Bevattningsanläggning för t i m m e r l a g e r . Automatiserad timmersortering/inmätning.

Gemensam timmerinmatning t i l l normal och k l e n l i n j e i n k l u s i v e r o t r e d u -c e r i n g , b a r k n i n g o-ch enkel sto-ckmätning.

N o r m a l l i n j e n är en cirkelsåglinje med r e d u c e r a r e , e t t automatkantverk, k o n v e n t i o n e l l råjustering ( i n g e n trimmer) samt råsortering och strö-läggning d i r e k t e f t e r varandra.

K l e n l i n j e n innehåller p l a n r e d u c e r a r e följt av cirkelsåg och har separat ströläggning av c e n t r u m v i r k e t . Torkar Kombination av v a n d r i n g s - och s a t s t o r k a r . J u s t e r v e r k A u t o m a t i s e r a t i n k l u s i v e längdsortering. Färdigvarulager Fndast t r u c k h a n t e r i n g , inga t r a v e r s e r . Söndardal-ning 485c

Justorverk

övrigt

Tinmr-Figur 7. M a s k i n i n v e s t e r i n g a r n a s p r o c e n t u e l l a fördelning inom sågverks-rörelsen .

De t y n g s t a delarnna av i n v e s t e r i n g e n utgörs av sönderdelningen (48 % ) , j u s t e r v e r k e t (18 % ) och t o r k (13 % ) .

Fordonsinvesteringarna uppgår t i l l 4,7 m i l j k r . Här ingår två

timmer-t r u c k a r , timmer-t r e timmer-trävarutimmer-truckar, timmer-t r e p e r s o n b i l a r samtimmer-t en v e r k s timmer-t a d s b i l . Här bör påpekas a t t en av timmertruckarna också b e l a s t a s med t r a n s p o r t av b i p r o -d u k t e r .

Timmer-truck. 54%

övriga

fordon 3^

Person-b i l a r 9i

Travaru-truck.

Figur 8. Fordonsinvesteringarnas p r o c e n t u e l l a uppdelning, övriga fordon består av en v e r k s t a d s b i l .

3.6.5 §2!I![!}2G£5ttning_investerin

Sammanfattat b l i r den t o t a l a i n v e s t e r i n g e n för typsågverket och årskostna-den ( k a p i t a l k o s t n a d e r och försäkringskostnader) följande:

I n v e s t e r i n g K a p i t a l k o s t n a d Försäkringskostnad Byggnad och mark 26.642 k k r 1.675 k k r 57 k k r

Lager och mark 20.180 " 2.202 " 28 " Maskiner 74.115 " 6.596 " 215 " Fordon 4.660 " 770 " 24 " 125.597 k k r 11.243 k k r 324 k k r

Årskostnaden för den t o t a l a i n v e s t e r i n g e n b l i r alltså 11.567.000 då både k a p i t a l k o s t n a d e f t e r k o n t i n u e r l i g i n v e s t e r i n g och försäkringspremier ingår

3.7 D r i f t s k o s t n a d e r 3.7.1 Personal

Personalbehovet för typsågverket framgår av b i l a g a 1 1 . A n t a l e t tjänster för r e s p e k t i v e kostnadsställe innebär det a n t a l manår (beräknat på 1.800 t i m / manår) som åtgår t i l l v a r j e kostnadsställe.

Inom sågverksrörelsen åtgår för typsågverket 37 manår varav 21 s t på d i -r e k t a kostnadsställen och 16 på i n d i -r e k t a kostnadsställen. I no-rmalsåglin- normalsåglin-j e n åtgår 7,3 manår och i k l e n l i n normalsåglin-j e n 3,0 manår, tillsammans d r y g t 10 manår e l l e r 27,6 % av hela personalbehovet.

På de i n d i r e k t a kostnadsställena utgör p e r s o n a l på verkstäderna och t r u c k a r n a den största d e l e n .

Den t o t a l a lönekostnaden ( i n k l u s i v e s o c i a l a a v g i f t e r ) för sågverksrörelsen uppgår t i l l knappt 6,5 m i l j k r , v i l k e t ger en medellönekostnad för s a m t l i g a anställda på 175.000 kr/år.

Lönekostnad

Transport-er 13c

Hjaipavd.

^ " ^ Försälja

Rdm. 17^

Justerverk

19^.

övrigt

Sönder-deln.

3.7.2 Reparation och underhåll

Kostnaden för r e p a r a t i o n och underhåll för typsågverket uppgår t i l l knappt 1,4 m i l j kr/år. I denna summa ingår r e s e r v d e l a r , m a t e r i a l k o s t n a d e r och köpta tjänster men i n t e kostnader för egen p e r s o n a l , v i l k a b e l a s t a r k o s t -nadsställena mekanisk v e r k s t a d och e l v e r k s t a d .

Reparations- och underhållskostnaderna drabbar n a t u r l i g t v i s främst de maskinintensiva delarna i sågverket där såglinjernas andel av t o t a l k o s t n a -derna uppgår t i l l 40 %. Andra e n s k i l d a kostnadsställen som också drabbas av förhållandevis höga r e p a r a t i o n s - och underhållskostnader är t ex t o r k n i n g , j u s t e r v e r k , panncentralen och t r u c k a r .

SönderdBl-ning 40^

Justering

Pamcsnt •

ral. 95c

övrigt

Transport

135c

Tiifwer-hant. 75c

F i g u r 10. P r o c e n t u e l l fördelning av r e p a r a t i o n s - och underhållskostnader inom sågverksrörelsen.

En d e t a l j e r a d fördelning av r e p a r a t i o n s - och underhållskostnader framgår av b i l a g a 1 1 . Fördelningen är g j o r d så a t t huvuddelen av kostnaden fördelats d i r e k t på kostnadsställen e n l i g t e r f a r e n h e t s t a l samt resterande kostnad de-l a t s upp i förhåde-lde-lande t i de-l de-l de m a s k i n i n v e s t e r i n g a r som är g j o r d a på respek-t i v e kosrespek-tnadssrespek-tälle.

3.7.3 Elkostnad

Den t o t a l a elkostnaden har d e l a t s upp på r e s p e k t i v e kostnadsställe genom att studera e f f e k t e n på maskinerna och d r i f t s t i d e n under året. ( B i l a g a 11.)

Elkostnaden uppgår t i l l 848.000 k r varav 56,4 % har åtgått t i l l de bägge såglinjerna och 16 % t i l l t o r k a r n a . Också panncentralen förbrukar en förhållandevis s t o r mängd e l , c i r k a 7 % av den t o t a l a elkostnaden.

Sönder-deln. SSC

Timmer-hant. 9i

Pamcont

ral

TA

övrigt

I3c

Torkning

16^

F i g u r 1 1 . P r o c e n t u e l l fördelning av e l k o s t n a d inom sågverksrörelsen 3.7.4 Bränsle

Med bränsle menas här drivmedel för f o r d o n tillhörande den förut b e s k r i v n a fordonsparken (3.6.4) samt o l j a t i l l p a n n c e n t r a l uppdelat e n l i g t f i g u r 12.

Panncent

ral SO

Perscn-b i l a r 3%

övriga

fordon €Pi

Tiwner-tojck 23%

Trävaru-truck 16%

F i g u r 12. P r o c e n t u e l l fördelning av bränslekostnader inom sågverksrörel-sen.

3.7.5 I n t e r n t förbrukade medel

De i n t e r n t förbrukade medlen består av b i p r o d u k t e r för e l d n i n g och trävaror för torkströn, bindströn, b o l s t e r m m.

De i n t e r n t använda b i p r o d u k t e r n a för e l d n i n g i panncentralen är bark och spån t i l l en t o t a l kostnad av 727.000 k r . Summan har erhållits utifrån för-brukade volymer som värderats med de p r i s e r som s k u l l e ha erhållits v i d ex-t e r n försäljning. P r i s e ex-t för spån är s a ex-t ex-t ex-t i l l 50 kr/m^s och för bark ex-t i l l 20 kr/m^s.

Mängden i n t e r n t använda trävaror är 400 m^ (1,0 % av den producerade trävarumängden) v i l k a värderats t i l l e t t g e n o m s n i t t l i g t p r i s av 900 kr/m^ i n -k l u s i v e -kostnad för e x t r a b e a r b e t n i n g på 250 -kr/m^. Trävarorna har använts främst v i d ströläggning, j u s t e r i n g och u t l a s t n i n g e n l i g t d e t a l j e r a d uppdel-n i uppdel-n g i b i l a g a 1 1 .

3.7.6 öviga kostnader och i n t e r n t u t d e b i t e r a d e kostnader

De övriga kostnaderna från bokföringen som e j fördelats h i t t i l l s har d e l a t s upp i två grupper: d i r e k t fördelade kostnader och i n d i r e k t fördelade

kostnader. ( B i l a g a 11.)

Den först nämnda gruppen består av p o s t e r som d i r e k t kan hänföras t i l l e t t v i s s t kostnadsställe. Exempel på d e t t a är:

Timmerinmätning b e l a s t a s av mätningskostnad (VMF) 313.000 k r J u s t e r i n g / e m b a l l e r i n g b e l a s t a s av b l a stålband och 325.000 " emballage

O r d e r a n s k a f f n i n g b e l a s t a s av agentkommissioner 850.000 " Den t o t a l a summan övriga d i r e k t fördelade kostnader är 2.121.000 k r .

Övriga kostnader som i n t e d i r e k t kan hänföras t i l l e t t v i s s t kostnadsställe har samlats under r u b r i k e n övriga i n d i r e k t fördelade kostnader. Det kan gälla kostnader som t ex d a t o r k o s t n a d e r , föreningsavgifter, b e l y s n i n g på industriområdet, bevakning, snöröjning e t c . De har fördelats e n l i g t spe-c i e l l a n y spe-c k e l t a l , v i l k e t sammanfattats i f i g u r 13 nedan.

Hjälpav-deln. Bi

Rdninist-ration I9i

Sönder- / \ / \ Lager A

deln. 37% /

\

l A utläst, ly.

övriga

215c

Tork 35:

Färsälj-ning SPi

F i g u r 13. P r o c e n t u e l l fördelning av övriga i n d i r e k t a fördelade kostnader inom sågverksrörelsen.

I n t e r n t u t d e b i t e r a d e kostnader utgör 100.000 k r . Detta motsvarar t i l l v e r k -ning av strön och b o l s t e r som p e r s o n a l på vidareförädlingen utfört.

3.7.7 T o t a l t fördelade kostnader på d i r e k t a och i n d i r e k t a kostnadsställen E f t e r summering av k a p i t a l k o s t n a d e r och d r i f t s k o s t n a d e r erhålles den t o t a l a kostnaden fördelad på r e s p e k t i v e d i r e k t och i n d i r e k t kostnadsställe.

Denna t o t a l a kostnad uppgår för typsågverket t i l l knappt 24,6 m i l j kr/år. Av denna summa kommer sedan d r y g t 0,6 m i l j k r a t t fördelas från i n d i r e k t a kostnadsställen t i l l övriga tjänster, t ex råvaruanskaffning, vidareför-ädling och transporttjänst.

Den t o t a l a k a p i t a l - och d r i f t s k o s t n a d e n för sågverksrörelsen b l i r därför knappt 24 m i l j kr/år.

Detta framgår av b i l a g a 11 liksom de r e l a t i v a andelarna av t o t a l k o s t n a d e n på r e s p e k t i v e kostnadsställe. Här kan man se a t t timmerhanteringen b e l a s t a s av 7,0 % av t o t a l k o s t n a d e n för sågverksrörelsen, sönderdelningen av 28,8 j u s t e r v e r k e t av 13,5 l a g e r / u t l a s t n i n g av 9,3 t o r k e n av 6,5 % och försäljning/fakturering av 5,2 %. De i n d i r e k t a kostnadsställena b e l a s t a s av resterande 30 % varav panncentralen utgör den största delen på 7,2

3.8 Fördelning av de i n d i r e k t a kostnaderna på d i r e k t a kostnadsställen De i n d i r e k t a kostnaderna fördelas i två steg över t i l l de d i r e k t a kostnadsställena. Först görs en omfördelning av kostnader inom de i n d i r e k t a k o s t -nadsställena, t ex a t t kostnader från verkstäderna drabbar panncentralen och s l i p e r i e t ( b i l a g a 12). Sedan görs en s l u t l i g fördelning av a l l a i n -d i r e k t a kostna-der på -d i r e k t a kostna-dsställen och övriga tjänster (jämför 3.7.7, andra s t y c k e t ) .

De fördelningsnycklar som använts v i d fördelningen av de i n d i r e k t a kostna-derna är följande: (Se b i l a g a 13.)

Mekanisk v e r k s t a d : (Kostnad 0,72 m i l j kr/år) E l v e r k s t a d : (Kostnad 0,27 m i l j kr/år) S l i p v e r k s t a d : (Kostnad 0,35 m i l j kr/år) Panncentralen: (Kostnad 1,78 m i l j kr/år) Timmertruckar: (Kostnad 0,90 m i l j kr/år) Trävarutruckar: (Kostnad 0,91 m i l j kr/år) P e r s o n b i l a r : (Kostnad 0,10 m i l j kr/år) Övriga f o r d o n : (Kostnad 0,12 m i l j kr/år)

I förhållande t i l l r e p a r a t i o n s - och under-hållskostnad.

Fördelning mellan såglinjerna (89 % ) , j u s t e r v e r k e t (7 % ) och h y v l e r i (4 % ) , Fördelning e n l i g t b i l a g a 13.

Företagsledning: (Kostnad 0,29 m i l j kr/år) P e r s o n a l a d m i n i s t r a t i o n : (Kostnad 0,26 m i l j kr/år) Ekonomiavdelning: (Kostnad 0,71 m i l j kr/år) P r o d u k t i o n s l e d n i n g : (Kostnad 0,30 m i l j kr/år) Gemensamma kostnader: (Kostnad 0,60 m i l j kr/år) Fördelning i förhållande t i l l a n t a l e t tjänstemän per kostnadsställe.

Fördelning i förhållande t i l l a n t a l e t tjänster per kostnadsställe.

Fördelning i förhållande t i l l de d i r e k t a kostnaderna.

Fördelning i förhållande t i l l a n t a l e t k o l l e k t i v a tjänster per kostnadsställe. Fördelning i förhållande t i l l de d i r e k t a kostnaderna.

E f t e r denna fördelning är a l l a kostnader fördelade endast på d i r e k t a k o s t -nadsställen.

Fördelningen i s t o r t av de 24 m i l j k r framgår av f i g u r 14 nedan. Den d e t a l -j e r a d e fördelningen f i n n s i b i l a g a 14.

Timmerhant ering

Sönderdelning

Torkning

Justerverk

Lager av biprodukter

MellanL

Färdiglager + Utläst

Försäljn. -¥ Fakt.

^ I n d i r e k t a

kostnader

C = i D i r e k t a

kostnader

90

Figur 14. T o t a l kostnad ( k a p i t a l och d r i f t s k o s t n a d ) fördelad per d i r e k t kostnadsställe ( p r o c e n t av t o t a l k o s t n a d ) .

3.9 Totalkostnad per m^

I b i l a g a 15 "Kostnad per m^" redovisas s l u t l i g e n den t o t a l a kostnaden ( k a p i t a l - och d r i f t s k o s t n a d ) per d i r e k t kostnadsställe i förhållande t i l l producerad r e s p e k t i v e hanterad volym.

3.9.1 Totalkostnad per producerad volym

Den t o t a l a kostnaden ( k a p i t a l - och d r i f t s k o s t n a d e n ) u t s l a g e n per producerad volym (40.000 m^) är t o t a l t 600 kr/m^ och en s p e c i f i k a t i o n på v a r j e k o s t -nadsställe framgår av b i l a g a 15.

Timmerhanteringen har en kostnad av 56 kr/m-^.

Sönderdelningen t o t a l t k o s t a r 223 kr/m^ varav n o r m a l l i n j e n 171 kr/m^ och k l e n l i n j e n 51 kr/m^.

Torkningskostnaden är 93 kr/m^ och j u s t e r i n g s k o s t n a d e n i n k l u s i v e bandning och emballage är 101 kr/m^. Här s k a l l påpekas a t t torkningskostnaden är en mix av t o r k n i n g t i l l s k e p p n i n g s t o r r t och s n i c k e r i t o r r t i vandrings- och kammartorkar.

Kostnaden för b i p r o d u k t s l a g r e n är knappt 12 kr/m^ där f l i s l a g r e t är den största kostnaden.

Kostnaden för m e l l a n l a g e r före och i t o r k och före j u s t e r v e r k hamnar på n i -vån 29 kr/m^ för färdiglager och u t l a s t n i n g på ni-vån 48 kr/m^.

Orderanskaffning i n k l u s i v e agentkommissioner k o s t a r 34 kr/m^ och f a k t u r e -r i n g d -r y g t 3 k-r/m^.

Av den sammanlagda kostnaden på 600 kr/m^ utgör 288 k r k a p i t a l k o s t n a d e r och 312 k r d r i f t s k o s t n a d e r , där d r i f t s k o s t n a d s a n d e l e n redovisas mer s p e c i f i c e -r a t nedan i k a p i t e l 3.10.

3.9.2 Totalkostnad per hanterad volym

Utifrån l a g e r - och produktionsuppföljningen har de hanterade r e s p e k t i v e be-arbetade volymerna timmer, trävaror och b i p r o d u k t e r bestämts för r e s p e k t i v e kostnadsställe.

Genom a t t slå u t den t o t a l a årskostnaden per hanterad r e s p e k t i v e bearbetad volym, för v a r j e kostnadsställe, erhålles kostnaden i kr/m^ a k t u e l l volym

( b i l a g a 1 5 ) . På samma sätt redovisas kostnaderna för v a r j e kostnadsställe i kr/m^ för motsvarande n o m i n e l l volym. Dessa kostnader kan e j summeras

eftersom det är o l i k a volymer som h a n t e r a t s e l l e r bearbetats på de o l i k a kostnadsställena.

Här kan man k o n s t a t e r a a t t t i m m e r s o r t e r i n g och timmerinmätning tillsammans k o s t a r 14 kr/m3to.

Kostnaden för k a n t - och delningssågning i n o r m a l l i n j e n är ungefär hälften så hög som i k l e n l i n j e n , beroende på a t t endast 8.400 n i 3 rå volym hanteras i k l e n i i n j e n medan 39.400 hanteras i n o r m a l l i n j e n .

Kostnaden per bearbetad volym i k a n t v e r k e n b l i r nästan 92 kr/m^, e f t e r s o m kostnaden i d e t t a f a l l slås u t endast på brädvolymen (9.500 m^).

Som s i s t a exempel kan nämnas a t t kostnaden per bearbetad volym i j u s t e r -verket i n k l u s i v e omkörning är 86 kr/m^.

S y f t e t med a t t slå u t kostnaden per hanterad volym är b l a a t t det är e t t v i k t i g t u n d e r l a g när man s k a l l gå v i d a r e och beräkna kostnaden för o l i k a e n s k i l d a p r o d u k t e r . O l i k a dimensioner ( t ex centrum- och s i d o u t b y t e n ) han-t e r a s och bearbehan-tas på d e l v i s o l i k a koshan-tnadsshan-tällen i sågverkehan-t och drabbas därmed av v a r i e r a n d e k o s t n a d e r . (Se v i d a r e k a p i t e l 3.12.)

V a n l i g a s t är dock a t t man i o l i k a kostnadsuppföljningar slår u t t o t a l k o s t -naden för r e s p e k t i v e kostnadsställe på den under året producerade volymen

trävaror som b e s k r i v i t s i k a p i t e l 3.9.1.

3.10 D r i f t s k o s t n a d per m^

För a t t få s t o r l e k s o r d n i n g e n av den rena d r i f t s k o s t n a d e n utan k a p i t a l k o s t -nader kan man separera dessa och få en beräkning och u t s k r i f t av endast d r i f t s k o s t n a d e r n a per kostnadsställe.

3.10.1 D r i f t s k o s t n a d per producerad volym

I b i l a g a 16 r e d o v i s a s e n l i g t samma p r i n c i p som i k a p i t e l 3.9.1 d r i f t s k o s t -naden per kostnadsställe u t s l a g e n på den producerade volymen på 40.000 m^. Som t i d i g a r e nämnts utgör den sammanlagda d r i f t s k o s t n a d e n 312 k r per produ-cerad m-' sågad vara.

Sönderdelningen står här för den största d e l e n av kostnaden, 114 kr/m^ för-d e l a t på 86 k r på n o r m a l l i n j e n och 28 k r på k l e n l i n j e n .

Torkning och j u s t e r i n g l i g g e r på nivåerna 47 r e s p e k t i v e 63 kr/m^.

3.10.2 D r i f t s k o s t n a d ger hanterad vol^m

Liksom r e d o v i s a t s i k a p i t e l 3.9.2 har årskostnaden s l a g i t s u t per hanterad r e s p e k t i v e bearbetad volym men i d e t t a f a l l e x k l u s i v e k a p i t a l k o s t n a d e r . ( B i l a g a 16.)

Vad d e t gäller timmerinmätning och t i m m e r s o r t e r i n g är d r i f t s k o s t n a d e n t i l l -sammans 8 k r per m^to mot 14 k r i n k l u s i v e k a p i t a l k o s t n a d e r .

En annan jämförelse kan göras av t ex k a n t v e r k e n där d r i f t s k o s t n a d e n utgör 44 kr/m^ av den t o t a l a kostnaden på 92 kr/m^.

3.11 Produktionskostnader i sammandrag

I t a b e l l 3 nedan redovisas e t t sammandrag av produktionskostnaderna i n k l u -s i v e och e x k l u -s i v e k a p i t a l k o -s t n a d e r v i l k e t r e d o v i -s a t -s mer i d e t a l j i ka-p i t e l 3.9 och 3.10.

TABELL 3. Produktionskostnader i n k l u s i v e och e x k l u s i v e k a p i t a l k o s t n a d e r . Produktionskostnader kr/producerad m3 I n k l u s i v e k a p i t a l k o s t n a d E x k l u s i v e k a p i t a l k o s t n a d Timmerhantering 56 9,3 /O 23 7,3 % Sönderdelning 223 37,2 I I _{114 36,5} I I (varav n o r m a l l i n j e ) _{(171) (28,6 ••)} (86) (27,6 ") (varav k l e n l i n j e ) (51) (8,6 •') (28) (9,0 ") Torkning 93 15,5 I I _{47 15,1} I I J u s t e r i n g 101 16,8 I I _{63 20,2} I I Lager b i p r o d u k t e r 12 2,0 I I ₆ 1,9 I I M e l l a n l a g e r 29 4,8 I I _{8 2,6} I I Färdigvarulager 37 6,2 I I ₄ 1,3 I I U t l a s t n i r i g 12 2,0 I I _{11 3,5} I I O r d e r a n s k a f f n i n g 34 5,7 I I _{33 10,6} I I O r d e r / f a k t u r e r i n g 3 0,5 I I _{3 1,0} I I Summa 600 312

3.12 Exempel på s p e c i f i k a t i o n av kostnadsslag per kostnadsställe Utifrån u n d e r l a g e t för typsågverket kan man också gå i n och s p e c i f i c e r a v i l k a o l i k a kostnader som drabbar e t t v i s s t kostnadsställe. För a t t

e x e m p l i f i e r a d e t t a redovisas här en s p e c i f i k a t i o n av torkningskostnaden och j u s t e r i n g s k o s t n a d e n . U p p g i f t e r n a innehåller både k a p i t a l - och

d r i f t s k o s t n a d e r .

S p e c i f i c e r a d e årskostnader för kostnadsställe "Torkning" u t s l a g e t på 40^000_m3

Byggnader 6:10 kr/m3 Maskiner 22:35 "

Löner 3:60 Reparation och underhåll 3:25

El 3:40 övriga kostnader 1; 50

Andel av i n d i r e k t a kostnader Mekanisk v e r k s t a d E l v e r k s t a d Panncentral Trävarutruckar Personalavdelning Ekonomiavdelning P r o d u k t i o n s l e d n i n g

Andel gemensamma kostnader

2:15 kr/m3 0:65 43:10 3:90 0:15 1:20 0:30 0:90 52:35 kr/m5 T o t a l t 92:55 kr/m^

Av ovanstående framgår a t t värmen från panncentralen *ér en tung kostnads-post för t o r k n i n g e n l i k s o m också kostnaden för byggnad och maskiner.

S p e c i f i c e r a d e årskostnader för kostnadsställe " J u s t e r v e r k " u t s l a g e t på 40.000 m3

Byggnader 4:90 kr/m^

Maskiner 30:10 "

Löner 27:90 "

Reparation och underhåll 4:15 "

El 2:00 " Trävaror (strön, b o l s t e r mm) 2:25 " övriga kostnader 12:10 " 83:40 kr/m3 Andel av i n d i r e k t a kostnader: Mekanisk v e r k s t a d 2:75 kr/m3 fJlverkstad 0:85 " S l i p e r i 0:70 Panncentral 1:30 " Trävarutruckar 4:10 " Personalavdelning 1:40 Ekonomiavdelning 2:50 " P r o d u k t i o n s l e d n i n g 2:30 "

Andel gemensamma kostnader J:90

17:80 kr/m3 r o t a l t 101:20 kr/m^

För j u s t e r v e r k e t utgör i motsats t i l l t o r k n i n g e n lönekostnaden en s t o r p o s t , d r y g t 27

Liksom för t o r k n i n g e n är också byggnads- och maskinkostnaderna s t o r a kost-nadsposter för j u s t e r i n g e n .

4. NYCKELTAL

4.1 I n v e s t e r i n g a r och k a p i t a l k o s t n a d e r

Den t o t a l a investeringsnivån för mark, byggnad, l a g e r , maskiner och f o r d o n l i g g e r på d r y g t 125 m i l j k r o n o r . Detta är alltså kostnaden 1987 för a t t bygga e t t n y t t sågverk e n l i g t de förutsättningar som är b e s k r i v n a för t y p -sågverket.

K a p i t a l k o s t n a d e r v i d en s a m t i d i g i n v e s t e r i n g b l i r 461 k r per producerad m^ och år. V i d en k o n t i n u e r l i g återanskaffning (se a v s n i t t 2 ) b l i r k a p i t a l -kostnaden 281 k r per producerad och år och 288 k r i n k l u s i v e försäkrings-kostnad.

En sammanställning över i n v e s t e r i n g a r och deras årskostnader e n l i g t k o n t i -n u e r l i g återa-nskaff-ni-ng framgår av b i l a g a 17.

Mark

T o t a l markyta

varav under och k r i n g byggnader varav l a g e r y t o r M a r k i n v e s t e r i n g Årskostnad mark Byggnader Byggnadsinvestering ( p e r byggnadsyta) " (per byggnadsvolym) I I 2,7 m^/producerad m^ 1,2 " " 1,5 " " 103 kr/m2 272 kr/producerad m^ 4 kr/m2 10 kr/producerad m^ 1.900 kr/m2 280 kr/m^ 528 kr/producerad m^ Lager L a g e r i n v e s t e r i n g varav timmer " trävaror " b i p r o d u k t e r 370 kr/producerad m-^ 107 261 2 II I I I I I I I I I I Maskiner M a s k i n i n v e s t e r i n g varav sönderdelning " t o r k " j u s t e r v e r k " p a n n c e n t r a l Fordon F o r d o n s i n v e s t e r i n g a r varav t i m m e r t r u c k a r " trävarutruckar " p e r s o n b i l a r " övriga f o r d o n 1.854 kr/producerad m^ 896 " 245 " 327 " 138 117 kr/producerad m3 63 41 9 4

4.2 P r o d u k t i o n och t r a n s p o r t e r Produktion

Utbyte sågad vara m^sv/m^fub " spån f l i s " övrigt Medelstock U t n y t t j a d e s k i f t v i d 40.000 A n t a l sågade s t o c k a r K a p a c i t e t s t o c k / s k i f t Fastmasseprocent f l i s T o t a l t N o r m a l l i n j e K l e n l i n j e 47,6 % 7,9 " 39,9 " 4,7 " 50,7 9,7 34,8 4,8 0,123 m^to 1,0 s k i f t 550.000 stock/år 2.500 s t o c k / s k i f t 0,37 36,9 % 1,5 " 57,6 " 4,0 " Transporter Transporterad

timmervolym med egna fordon (1,14 manår) 140.500 m^to/manår tr*avaruvolym - " - (3,0 " ) 90.000 m^/manår

Dessa n y c k e l t a l är hämtade från b i l a g a 5, transportöversikt, och är beräk-nade utifrån de volymer som är hanterade och u t s l a g n a på de a n t a l manår som åtgått för timmer- r e s p e k t i v e trävarutruckar. 4.3 D r i f t s k o s t n a d e r Personal A n t a l tjänster varav d i r e k t a kostnadsställen " i n d i r e k t a kostnadsställen Medellönekostnad

Produktion per manår

A n t a l manår per producerad 1.000 m^ Reparation och underhåll

Kostnad r e p a r a t i o n och underhåll

Kostnad r e p a r a t i o n och underhåll i för-hållande t i l l m a s k i n i n v e s t e r i n g a r Elförbrukning

Kostnad e l

Kostnad e l i förhållande t i l l maskin-i n v e s t e r maskin-i n g a r 37 manår 21 16 " 162 kr/producerad m^ 1.072 m^ 0,93 34 kr/producerad m^ 1,9 % 21 kr/producerad m^ 1,2

5. T Y P S Ä G V E R K P A _40.000 J Ä M F Ö R T M E D T Y P S A G V E R K _100.000 M 3 A R 1987 5.1 Allmänt

Som omnämnts också i förordet har en jämförelse mellan de två sågverks-typerna b l i v i t möjlig genom a t t de större sågverken g i v i t oss s i t t tillstånd a t t omgående få använda typsågverksresultatet från d e t

d e l k o l l e k t i v a p r o j e k t e t i denna r a p p o r t . Jämförelsen mellan sågverk av de två s t o r l e k a r n a av sågverk gäller år 1987.

För d e t typsågverk som producerar 40.000 m^ gäller a t t denna volym är producerad på e t t s k i f t medan d e t typsågverk som producerar 100.000 m^ har producerat denna volym på knappt två s k i f t . Denna s k i l l n a d i

u t n y t t j a n d e t av anläggningarna påverkar n a t u r l i g t v i s k o s t n a d s b i l d e n

utslagen per producerad m^ p o s i t i v t för tvåskiftsverket vad gäller de f a s t a kostnaderna för främst t i m m e r s o r t e r i n g , såglinjer, j u s t e r v e r k och f o r d o n . Typsågverket på 40.000 m^ är noggrant r e d o v i s a t i denna r a p p o r t

( k a p i t e l 1-4 och b i l a g o r ) . För typsågverket på 100.000 m^ f i n n s motsvarande d e t a l j e r a d e u n d e r l a g , v i l k e t dock i n t e r e d o v i s a s i denna r a p p o r t .

Jämförelsen mellan de båda s t o r l e k a r n a görs istället i d e t t a k a p i t e l genom a t t v i s s a n y c k e l t a l jämförs i t a b e l l f o r m med efterföljande kommentarer. 5.2 I n v e s t e r i n g a r och k a p i t a l k o s t n a d e r I n v e s t e r a t k a p i t a l , m i l j k r 100.000 m^ 40.000 m^ Mark 16,2 10,8 Byggnader 43,5 21,1 Lager 35,6 14,8 Maskiner 115,2 74,1 Fordon 6,7 4,6 217,2 125,4

Av t a b e l l e n ovan framgår a t t d e t större sågverket år 1987 s k u l l e kosta d r y g t 217 m i l j k r a t t bygga upp. Motsvarande belopp för d e t mindre är d r y g t 125 m i l j k r .

I n v e s t e r a t k a p i t a l u t s l a g e t per producerad m^ sågad vara b l i r för det större sågverket 2 172 kr/m^sv och för d e t mindre 3 135 kr/m^sv.

För mark och byggnader gäller a t t d e t mindre v e r k e t fått i n v e s t e r a för-hållandevis mer jämfört med r e l a t i o n e n mellan de producerade volymerna. Detta b e r o r n a t u r l i g t v i s på de o l i k a skiftgångarna och a t t t ex byggnaderna för såg och j u s t e r v e r k i n t e behöver vara nämnvärt större på de s t o r a

verken.

Förhållandet m e l l a n de t o t a l a lagervärdena stämmer relationsmässigt nästan exakt. Dock är s k i l l n a d e n s t o r mellan timmer och sågade v a r o r . Det s t o r a verket har större timmerlager än d e t mindre och v i c e versa gäller för l a g -ren av sågade varor och b i p r o d u k t e r .

Vad beträffar maskin- och f o r d o n s i n v e s t e r i n g a r kan följande s p e c i f i k a t i o n göras av några betydande d e l a r :

M a s k i n i n v e s t e r i n g ( t k r ) 100.000 m3 40.000 m^ Timmerhantering 5.460 G r o v l i n j e 38.200 K l e n l i n j e 10.985 Ousterverk 21.800 Panncentral 16.000 4.230 28.300 7.550 13.065 5.500

Ovanstående t a b e l l v i s a r a t t d e t större sågverket har d y r a r e anläggningar för de d e l a r som går i s k i f t . Det beror främst pfi a t t maskinenheterna är större och dimensionerade för skiftgång. För j u s t e r v e r k e t gäller a t t d e t mindre sågverket g e n e r e l l t har väsentligt mindre anläggningar än det

större.

Även investeringsvärdet för panncentralen v i s a r samma förhållande, v i l k e t dock är något märkligt, eftersom energibehovet borde vara r e n t p r o p o r t i o -n e l l t mot p r o d u k t i o -n e -n . E-n förklari-ng ka-n dock vara a t t d e t större v e r k e t även här har modernare anläggning med avancerad och därmed dyrare t e k n i k . Som a v s l u t n i n g på d e t t a a v s n i t t redovisas nedan en t a b e l l där i n v e s t e r i n g s nivåerna för mark, byggnader, l a g e r , maskiner och t r u c k a r r e d o v i s a s u t s l a g -na per producerad m^.

Mark

T o t a l markyta varav under och k r i n g byggnad varav l a g e r y t a M a r k i n v e s t e r i n g M Byggnader I n v e s t e r i n g I I Lager I n v e s t e r i n g varav timmer " trävaror 100.000 m^ 40.000 m^ m^/m^ producerad volym I I II kr/m^ kr/m^ producerad volym 1,5 0,7 0,8 107 163 kr/m2 byggyta 2.137 kr/m^ byggnadsvolym 288 kr/m^ producerad volym 435 kr/m^ producerad volyr b i p r o d u k t e r 356 149 206 1 2,7 1,2 1,5 103 272 1.900 280 528 370 107 261 2 Maskiner I n v e s t e r i n g varav sönderdelning " j u s t e r v e r k " p a n n c e n t r a l Tork Maskin -t- byggnad kT*/m^ producerad volym 1.152 I I I I I I I I I I 11 218 I I I I I I 260 kr/m^ producerad volym 239 1.854 896 327 138 320

Truckar I n v e s t e r i n g varav t i m m e r t r u c k a r " trävarutruckar kr/m^ producerad volyf 57 29 28 104 63 41 5.3 P r o d u k t i o n och t r a n s p o r t e r 100.000 m3 40.000 m3 m3 m^to I I I I I I P r o d u k t i o n n o r m a l l i n j e k l e n l i n j e A n t a l s k i f t K a p a c i t e t per s k i f t Medelstock hela fångsten normaltimmer klentimmer Toppf o r m t a l hela fångsten normaltimmer klentimmer Sågat s t y c k e t a l t o t a l t n o r m a l l i n j e k l e n l i n j e Sågutbyte m^to t o t a l t % n o r m a l l i n j e " k l e n l i n j e " Sågutbyte t o t a l t m^fub sågad vara % spån " f l i s övrigt " Sågutbyte n o r m a l l i n j e m^fub sågad vara % spån " f l i s övrigt " Sågutbyte k l e n l i n j e m^fub sågad vara % spån " f l i s övrigt " P r o d u k t i o n Transporterad volym t i m m e r t r u c k a r trävarutruckar 3/manår m^to/manår m^sv/manår 80.000 20.000 1,82 55.000 0,140 0,18 0,08 1,23 1,22 1,26 1.210.000 715.000 495.000 59,4 62,2 50,5 48,3 8,7 38,2 4,8 51,0 10,2 33,7 5,1 40,0 4,0 52,0 4,0 1.043 112.657 102.114 33.000 7.000 1,0 40.000 0,123 0,161 0,065 1,24 1,22 1,30 550.000 330.000 220.000 59,0 62,0 48,0 47,6 7,9 39,9 4,7 50,7 9,7 34,8 4,8 36,9 1,5 57,6 4,0 1.072 140.000 90.000

Kommentarer

K a p a c i t e t e n per s k i f t är högre på d e t större v e r k e t , v i l k e t d e l v i s b e r o r på den grövre medelstocken.

U t b y t e t är något lägre t o t a l t s e t t hos d e t mindre typsågverket, v i l k e t nästan h e l t b e r o r på e t t lägre u t b y t e i k l e n t i m m e r l i n j e n . Orsaken här är a t t det större t y p v e r k e t har e t t v i s s t u t t a g av brädor i k l e n l i n j e n , v i l k e t i n t e gäller för d e t mindre.

P r o d u k t i v i t e t e n , d v s p r o d u k t i o n per manår, l i g g e r på ungefär samma nivå med antydan om e t t v i s s t överläge för den mindre s t o r l e k e n av sågverk. Vad beträffar t r a n s p o r t e r a d volym l y f t e r d e t större v e r k e t en större mängd sågade varor per manår medan d e t m o t s a t t a förhållandet gäller för timmer. Det sistnämnda beror s a n n o l i k t på a t t d e t s t o r a v e r k e t har större timmer-l a g e r och a t t d e t därmed b timmer-l i r timmer-längre körsträckor för t r u c k a r n a som därför i n t e h i n n e r med l i k a många l y f t per dag.

5.4 P r o d u k t i o n s k o s t n a d e r

A. Kostnadsjämförelse för o l i k a k o s t n a d s s l a g

100.000 m3 40.000 m^ Personal

Genomsnittskostnad i n k l u s i v e s o c i a l a kostnader 204.167 175.524 Lönekostnad (kr/m^ producerad volym) 196 162 A n t a l tjänster (manår) 96 37

varav på d i r e k t a kostnadsställen 54 21 " i n d i r e k t a " 42 16 A n t a l manår per 1.000 m-' producerad volym 0,96 0,93

Reparation och underhåll

Kostnad (kr/m3 producerad volym) 29 34 Kostnad i förhållande t i l l m a s k i n i n v e s t e r i n g (%) 2,5 1,9

E l

Kostnad (kr/m^ producerad volym) 22 21 Kostnad i förhållande t i l l m a s k i n i n v e s t e r i n g {%) 1,9 1,2

Orderanskaffning (kr/m^ prod, volym) 39 37

Kommentarer

Personalkostnaden hos d e t större typsågverket är högre e f t e r s o m man här har skiftgång (högre timersättning) och e t t större a n t a l tjänstemän.

A n t a l manår per 1.000 m^ producerad volym är ungefär l i k a s t o r . Detta gäller också fördelningen mellan tjänster på i n d i r e k t a och d i r e k t a kostnadsställen.

Kostnaden för r e p a r a t i o n och underhåll är något större på d e t mindre v e r -k e t , v i l -k e t -kan vara e t t tec-ken på a t t man här har en äldre u t r u s t n i n g .