Är skollunchen god, hälsosam och
lustfylld?
-En enkätundersökning i årskurs sex och åtta
Louise Henriques och Charlotte Linde
GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN
Självständigt arbete på grundnivå 111:2013
Lärarutbildningen 2010-2014
Seminariehandledare: Mia Heurlin-Norinder
Sammanfattning
Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att genom ett hälso- och miljöpsykologiskt perspektiv ta reda på vad elever i årskurs sex och åtta har för lunchvanor under skoltid och vad som kan påverka dessa. För att uppnå vårt syfte har vi valt följande frågeställningar:
1. På vilket sätt skiljer sig elevernas lunchvanor åt i olika åldrar i studien?
2. Hur skiljer sig elevernas lunchvanor åt på olika skolor i studien beroende på vilken tillgång de har till närliggande matalternativ?
3. Hur upplever eleverna i studien att de olika skolornas policy angående lunchvanor ser ut?
Metod
Studien är av både kvantitativ och kvalitativ karaktär och bygger på en enkät som
undersökningsmetod. Enkätundersökningen genomfördes i åtta klasser av totalt 177 elever i årskurs sex och åtta på två skolor i centrala Stockholm. Skolornas namn är fingerade till Ekorrens respektive Grävlingens skola.
Resultat
Ur ett övergripande perspektiv var det inte så stor skillnad mellan de olika skolorna, däremot kunde en tydlig skillnad ses mellan de olika årskurserna. De yngre eleverna tenderade att ha sämre matvanor än vad de äldre eleverna hade. Generellt har eleverna en oklar bild av de båda skolornas policy när det kommer till lunchvanor. De är inte många elever som är insatta i frågorna kring matråd, hur många maträtter som skolorna erbjuder samt tidsaspekten kring skollunchen.
Slutsats
Ur ett hälso- och miljöpsykologiskt perspektiv kan en skillnad ses i vad eleverna har för lunchvanor när det kommer till skollunchen. De största faktorerna som påverkar elevernas lunchvanor är enligt vår studie skolmatsalens miljö, tillgången till närliggande matalternativ och det sociala trycket ifrån omgivningen.
Innehållsförteckning 1. Introduktion ... 1 1.1 Inledning ... 1 1.2 Bakgrund ... 2 1.3 Forskningsläge ... 4 1.3.1 Internationellt perspektiv ... 4 1.3.2 Nationellt perspektiv ... 5 1.3.3 Skolans perspektiv ... 7
1.4 Syfte och frågeställningar ... 8
1.5 Teoretisk utgångspunkt ... 8 2. Metod ... 10 2.1 Urval ... 11 2.2 Definitioner ... 12 2.3 Procedur ... 12 2.4 Datainsamlingsbearbetning ... 13
2.5 Validitet och Reliabilitet ... 13
2.6 Etiska överväganden ... 14
3. Resultat ... 15
3.1 På vilket sätt skiljer sig elevernas lunchvanor åt i olika åldrar i studien? ... 15
3.2 Hur skiljer sig elevernas lunchvanor åt på olika skolor i studien beroende på vilken tillgång de har till närliggande matalternativ? ... 22
3.3 Hur upplever eleverna i studien att de olika skolornas policy angående lunchvanor ser ut? ... 24
4. Sammanfattande diskussion och analys ... 28
4.1 Resultatdiskussion ... 28
4.2 Metoddiskussion ... 33
5. Slutsats ... 34
6. Käll- och litteraturförteckning ... 36
Bilaga 1 Litteratursökning
Bilaga 2 Missivbrev till föräldrar Bilaga 3 Enkät
Tabell- och figurförteckning
Figur 1- FAMM (Five Aspects of the Meal Model)………..9
Figur 2- Fråga 4. När du inte äter skolans lunch, vad äter du oftast då under skoltid?...16
Figur 3- Fråga 6. Hur ofta äter du lunch i skolan?...18
Figur 4- Fråga 20. Vid vilken tid äter du lunch?...20
Figur 5- Fråga 24. Hur ofta köper du någonting ifrån cafeterian?...22
Figur 6- Fråga 26. Hur ofta köper du någonting ifrån en kiosk/affär under skoltid?...23
Figur 7a-7d Fråga 8. Har ni ett matråd på skolan?...24
Figur 8- Fråga 11. Anser du att varmrätterna är varma när du kommer och ska äta?...26
Tabell 1- Fråga 5. Vad är anledningen till att du inte äter skolans lunch?...17
Tabell 2- Fråga 7. Varför äter du skolans lunch?...18
Tabell 3- Fråga 22. Hur länge sitter du ner och äter lunch?...21
Tabell 4- Fråga 12. Är det kökspersonalen som lägger upp maten på tallrikarna?...26
1. Introduktion
Debattören Pär Bergkvist skriver i Göteborgsposten att skolkockars passion och engagemang gällande skolmaten, samt den rådande måltidsmiljön är faktorer som har relativt stor
betydelse för att eleverna ska äta sig mätta och orka med hela skoldagen. Han menar att det är viktigt att skolan kan erbjuda en lugn, trevlig och ren måltidsmiljö. För vem vill äta när det är stökigt, högljutt och stressigt i skolmatsalen? Likaså är det av betydelse att pedagoger och kanske även att skolledningen äter tillsammans med eleverna istället för att de sitter med sin medhavda matlåda i lärarrummet och äter. Det är kanske dags att vuxna börjar intressera sig lika mycket för maten som barnen äter i skolan som vuxna gör för sina egna luncher och dieter. (2013-11-28)
1.1 Inledning
En central del i våra liv är mat och måltider vilket har en stor betydelse för hälsan både hos barn och vuxna (Livsmedelsverket, 2013, s.3). Ohälsosamma levnadsvanor i ungdomsåren har visats sig ha stor betydelse för kroniska sjukdomar i det kommande vuxenlivet. Således finns det intresse till att studera olika omständigheter i skolmiljön som är relaterade till
levnadsvanor såsom matvanor och fysisk aktivitet. (Kark, Hjern, Rasmussen, 2011, s.1) Den här studien syftar till att ta reda på vad elever i skolan har för lunchvanor under skoltid och om det skiljer sig någonting mellan olika årskurser och skolor. Vi tror nämligen att elever i äldre årskurser inte äter skolans lunch i lika stor utsträckning som yngre elever gör. Vår förhoppning är nu att försöka ta reda på vid vilken ålder som detta kan inträffa och vad som kan vara de bakomliggande orsakerna till detta beteende.
I vår kommande yrkesroll som lärare i idrott och hälsa kan vi ha stor nytta av denna studie med tanke på att det är vårt ansvar tillsammans med övriga lärare och personal på skolor att informera eleverna om betydelsen av hälsosamma matvanor. Elever som äter skolans lunch har bättre förutsättningar för inlärning och dessutom är goda matvanor hos eleverna en
relevant satsning för framtiden i det viktiga och långsiktiga folkhälsoarbetet. Då många elever äter de flesta av dagens måltider utanför hemmet påverkas deras matvanor av omgivningen. Således har skolan ett viktigt ansvar när det kommer till att främja en hälsosam livsstil med ett positivt förhållningssätt till goda matvanor hos elever i alla åldrar. (Livsmedelsverket, 2013, s. 3-9)
1.2 Bakgrund
I FN:s barnkonvention (2009, s. 24f) framkommer det att mat är en avgörande faktor för barns hälsa, välbefinnande och utveckling. Alla barn har rätt till att få näringsriktiga livsmedel i tillräcklig omfattning och rent dricksvatten samt undervisning i näringslära.
I både Sverige och Finland finns en lagstiftning som ger barn rätt till kostnadsfri mat, måndag till fredag både inom den obligatoriska skolan och även på gymnasiet. Norge och Danmark har en annan tradition när det kommer till skollunchen. I dessa länder är det inte ovanligt att eleverna får ta med sig mat hemifrån i form av smörgåsar och ”madpakken”. (Friedl, Bonnevier & Callmer, 2005, s. 8)
Sveriges kommuner har sedan 1940-talet serverat någon form av skollunch till eleverna, däremot var det först 1997 som det skrevs in som ett krav i skollagen att fria skolluncher inom grundskolan skulle serveras (ibid, 2005, s.8). Dock säger den svenska lagen ingenting om hur den näringsmässiga kvalitén på maten, måltidens längd, måltidsmiljön och tidpunkten bör vara (Hörnell, Lind, Silfverdal, 2009, s. 287).
Det finns krav att huvudmannen på varje skola, enligt skollagen, ska bedriva ett
systematiskt kvalitetsarbete när det gäller skolmåltiderna, där verksamheten planeras, följs upp och utvecklas kontinuerligt eftersom det ingår i elevernas utbildning (Livsmedelsverket, 2013, s.6).
I den nya skollagen som trädde i kraft 1 juli 2011 står det att eleverna ska erbjudas
näringsriktiga skolmåltider (Skollagen, kapitel Grundskolan, 10§, s. 39). Enligt regeringens proposition 2009/10:165 ska eleverna få tillgång till en varierad och näringsriktig kost, dock anser inte regeringen att det är möjligt att bestämma vad skolmåltiderna ska innehålla. De svenska näringsrekommendationerna (SNR) ska användas som utgångspunkt för vad som anses vara en näringsriktig måltid. (Utbildningsdepartementet, 2010, s. 374) I de svenska näringsrekommendationerna anges ett rekommenderat dagligt intag av näringsämnen för energi i olika åldersgrupper och kön. Syftet med rekommendationerna är att ge barn och vuxna bra förutsättningar till en god hälsa samt att reducera riskerna för kostrelaterade sjukdomar. (Livsmedelsverket, 2013, s. 14)
En anledning till att skollunchen infördes i Sverige var som en del av en social förändring och även idag är skollunchen viktig för att utjämna sociala skillnader och bidra till att minska ojämlikhet i hälsa (Friedl et al. 2005, s. 8).
På uppdrag av regeringen utkom år 2007 Livsmedelsverkets rapport Bra mat i skolan som är tänkt att fungera som stöd för kommuner och skolpersonal, genom att den omvandlar de svenska näringsrekommendationerna till mat- och livsmedelsbaserade råd (Hörnell et al.
2009,s. 287). Rapporten behandlar även andra råd om hur skolmåltiden ska utformas och den är idag det enda nationella riktlinjer som finns angående detta (Patterson, Lilja & Schäfer Elinder, 2012, s. 2).
Enligt Hörnell, Lind och Silfverdal (2009, s. 287) är skolan en viktig arena för att påbörja och vidmakthålla en hälsosam livsstil med näringsriktig mat och fysisk aktivitet som kan komma att påverka barn och ungdomars hälsa både positivt och negativt på kort och lång sikt. Upprättas goda livsstilsmönster i barn- och ungdomsåren blir de oftast bestående även i vuxenlivet. Genom en dålig miljö med korta matraster, otillräcklig skolmat, stor tillgång till skräpmat, negativt socialt tryck och otillräcklig fysisk aktivitet kan skolan, i sämsta fall, bidra till att etablera en ohälsosam livsstil.
Livsmedelsverket gick år 1981 för första gången ut med rekommendationer för innehållet av energi och näringsämnen i skollunchen (Friedl et al. 2005, s. 8). Först år 2001 lanserade Centrum för Tillämpad Näringslära och Livsmedelsverket nationella riktlinjer för skolluncher inom Stockholms län. Riktlinjerna syftar till att definiera en bra skollunch för både de som äter och de som producerar maten, detta för att alla elever ska äta en komplett måltid. Vid planering av matsedlar, upphandling av livsmedel, tillagning av måltider och uppföljning av måltidsverksamheten är dessa riktlinjer avsedda att vara ett hjälpmedel. Dessa riktlinjer är baserade på de Svenska Näringsrekommendationerna (SNR) för barn och ungdomar i skolåldern. (ibid, 2005, s. 5)
I Friedl et al. (2005, s. 25) tredje bilaga står det att riktlinjerna bland annat ska innehålla; att skolan ska servera minst två lagade rätter varje dag, att eleverna ska äta en komplett måltid enligt tallriksmodellen, att maträtterna ska varieras och att ett välkomponerat salladsbord ska erbjudas. Skolan ska dessutom servera olika sorters bröd med lättmargarin och den dryck som erbjuds är antingen mjölk eller vatten. En av de sista riktlinjerna är att skolan ska försöka använda livsmedel som har korta transportsträckor och som gärna är ekologiskt producerade. Det är många olika faktorer som kan påverka elevernas lunchvanor i skolan bland annat kan fysiska och sociala brister försämra elevernas möjlighet till goda matvanor. Att en elev inte vill äta skollunchen i matsalen kan bero på stress och den bullriga miljön i lokalen men det kan även bero på utanförskap, bråk och mobbning. (Livsmedelsverket, 2013, s. 13) Enligt Bra mat i skolan är bra skolmat den som elever anser är god men som samtidigt utmanar deras smaklökar. Många barn äter det som de känner igen och som de tycker om. De flesta barn ifrågasätter nya maträtter, livsmedel och smaker vilket beror på att barnens
smakpreferenser ständigt förändras under deras uppväxttid. Detta ger skolan goda möjligheter att bredda och utveckla elevernas smaker men det är viktigt att eleverna får testa de nya
sakerna utan tvång och på ett sätt som väcker nyfikenhet. Således kan det vara bra om
skolrestauranger erbjuder eleverna flera olika rätter varje dag vilket kan leda till att fler elever lockas till skolrestaurangen och att äta av skolans lunch dagligen. (Livsmedelsverket, 2013, s. 8)
Trivsam miljö, regelbundna tider och nog med tid till att äta samt tillräckligt med mat är en viktig förutsättning för att eleverna ska uppleva maten i skolan som bra. Andra viktiga principer för bra mat i skolan är att det alltid serveras två varmrätter och ett vegetariskt
alternativ, att tiden mellan tillagning och servering ska vara så kort som möjlig samt att godis, bakverk, läsk och snacks tas bort från skolans cafeteria och/eller automater. (Hörnell et al. 2009, s. 288)
1.3 Forskningsläge
1.3.1 Internationellt perspektiv
Ungefär 94 procent av alla skolor i USA, både privata och kommunala, deltog i en
undersökning av National School Lunch Program, (NSLP). Syftet för skolorna var att främja hälsosamma matvanor och attityder till mat hos eleverna och de skolor som deltog i
undersökningen skulle hålla sig till de näringsrekommendationer som finns gällande vad barn i skolan ska äta. Skolorna som deltog i studien skulle servera eleverna en lunch som stod för en tredjedel av det dagliga näringsintaget samt en variation av kött, grönsaker, frukt, och mat med låg fetthalt. (Bevans, Sanchez, Teneralli & Forrest, 2001, s. 424) Det visade sig att mat med högt fettinnehåll och lågt näringsinnehåll verkade bli mindre tillgängligt i en del skolor. Tyvärr visade det sig samtidigt att mat med lågt näringsinnehåll och högt fettinnehåll var lätt åtkomligt via skolans cafeteria och automater. Bevans et al. (2001, s. 424) genomförde en observationsstudie för att testa hypotesen om hur lättillgänglig näringsrik mat var under skollunchen för eleverna och hur detta kunde jämföras med elevernas hälsosammare
matvanor både i och utanför skolan. I studien deltog 2039 elever i årskurs fem till åtta och alla elever fick gratis mat på skolan under tiden studien genomfördes.
Bevans et al. kom fram till att eleverna åt skollunch 3,5 dagar i veckan i genomsnitt och att de åt 1,9 dagar i veckan i genomsnitt ifrån cafeterian eller automater på skolan. Studien undersökte om tillgängligheten till hälsosammare skolluncher kunde påverka elevernas matvanor generellt. Om det fanns tillgång till frukt, fullkorn och mat med låg fetthalt skulle det också skapa en mer hälsosam livsstil. Tyvärr visade det sig att dessa ovanstående, positiva faktorer, försvagades på grund av lättillgängligheten av snabbmat i skolans cafeteria och automater. De elever som regelbundet åt från cafeterian eller automaterna under skollunchen
hade sämre matvanor generellt, än de elever som inte tillbringade lika mycket tid där. (ibid, 2001, s. 425ff) Resultatet av studien visade att skolor kan påverka elevernas matvanor genom att öka tillgängligheten till hälsosam mat såsom frukt, grönsaker, fullkorn och mat med låg fetthalt. Men genom att det finns cafeterior eller andra platser som erbjuder mat med lågt näringsinnehåll minskar skolans chanser till att eleverna skapar mer hälsosamma matvanor. (ibid, 2001, s.428)
Tillgång till snabbmatsrestauranger i närheten av en skola kan göra så att en stor del av eleverna inte stannar kvar i skolan och äter lunch vilket kan minska sannolikheten till att de äter en hälsosam måltid (Beaulieu & Godin, 2011, s. 20). Beaulieu & Godin genomförde år 2004 en randomiserad studie i Kanada på 153 högstadieelever mellan 12-17 år, denna studie visade att 52,3 procent av eleverna stannade varje dag i skolan för att äta lunch under en uppföljningsstudie gjord på två veckor. Genom studien har det framkommit att det är en kombination av olika individuella beteenden och miljömässiga faktorer som påverkar sannolikheten till att elever i högstadiet stannar i skolan för att äta lunch. (ibid, 2011, s. 20) Studier med inriktning på konsumtion av mat hos barn och ungdomar visar att om mat med god kvalitet serveras hemma och i skolan kan inflytandet och stödet ifrån föräldrar samt lättillgängliga snabbmatsrestauranger påverka vilken mat som dagens ungdomar väljer att stoppa i sig (ibid, 2011,s. 21). I samma studie av Beaulieu och Godin har det framkommit att en tredjedel av de intervjuade ungdomarna (14-18 år) köpte snabbmat från en
snabbmatsrestaurang under en vanlig dag. På senare år har en del grundskolor och
gymnasieskolor antagit ett hälsosammare tillvägagångssätt för att erbjuda mer hälsosam mat i skolan. Dock är en hel del skolor belägna i miljöer där snabbmatsrestauranger kan nås genom gångavstånd. Slutsatsen av Beaulieu och Godins studie (2011, s. 21) visar att elever lämnar skolan vid lunch för att äta en måltid som är rik på socker, fett, salt och kalorier ifrån någon av snabbmatsrestaurangerna. Resultatet visar att under en 10 dagars period stannade eleverna och åt lunch i skolan 8,9 dagar vid första undersökningen och 8,5 dagar under
uppföljningsstudien. Vad gäller lunchvanor i skolan fanns det ingen skillnad i beteendet mellan flickor och pojkar. Intentionen hos eleverna för att stanna kvar och äta lunch i skolan var 4,2 på en 5-gradig skala, där 5 är bäst och man kunde se en tydlig skillnad mellan olika åldrar genom att yngre elever stannade på skolan och åt lunch i större utsträckning än äldre elever. (ibid, 2011, s. 25ff)
1.3.2 Nationellt perspektiv
Att barn och ungdomar äter mat med bra näringsinnehåll är viktigt eftersom de ständigt växer och utvecklas. Det dagliga energiintaget fördelas lämpligen på tre huvudmål; frukost, lunch
och middag varav lunchen bör stå för 25-35 procent av det dagliga energiintaget.
(Livsmedelsverket, 2013, s.14) Hörnell et al. (2009, s.288) skriver att även om mycket av det som barn äter är bra, visar en undersökning att godis, läsk, snacks och bakverk står för 25 procent av det totala energiintaget. I början av 2000-talet visade enstaka enkätstudier att mer än 80 procent av svenska högstadieelever åt lunch i skolan fyra till fem dagar i veckan. De barn som äter lunch oftare i skolmatsalen är barn till högutbildade mödrar, barn med svensk bakgrund och pojkar, i jämförelse med barn till lågutbildade mödrar, barn med utländsk bakgrund och flickor.
Karolinska institutet har i samarbete med Sveriges kommuner och landsting (SKL), Statens Livsmedelsverk (SLV) och Statens folkhälsoinstitut (FHI) tagit fram ett webbaserat verktyg i form av en enkät som stödjer skolor och kommuner i sitt arbete att dokumentera, utvärdera och utveckla kvaliteten på skolmåltiderna. Detta verktyg möjliggör en kontinuerlig
kartläggning på nationell, regional och kommunal nivå som har betydelse för skolmåltidens kvalitet och inte minst med koppling till hälsa och inlärning. Genom verktyget
SkolmatSverige kan skolor tydligt få reda på sina styrkor och svagheter med skolmåltiden och få hjälp med hur den kan förbättras. (Patterson, et al., 2012, s. 2f)
Innan den nya skollagen trädde i kraft, våren 2011, utfördes den hittills största nationella studien om kvaliteten på skolmaten där 695 grundskolor kontaktades varav 191 deltog i studien. I studien har det framkommit att mer än hälften, 53,9 procent, av de deltagande skolorna erbjuder en huvudrätt på skollunchen. Enbart 38,7 procent erbjuder eleverna två huvudrätter och 14,1 procent av skolorna erbjuder ett vegetariskt alternativ till alla elever varje dag. (ibid, 2012, s. 4-7)
I studien av SkolmatSverige har det även framkommit att mindre än hälften av de
deltagande skolorna har en policy som rör skolans måltider. På de deltagande skolorna var det 67,2 procent som hade matråd där eleverna kunde påverka skolmåltiderna. (ibid, 2012, s. 9-15)
Det är viktigt att eleverna får vara med och påverka samt känna sig delaktiga i skolans verksamhet. Ett bra sätt att låta eleverna engagera sig kring skolans måltidsfrågor är att de är delaktiga i matråd eller lyfter viktiga frågor på klass- och elevråd så att deras röster blir hörda. Genom att eleverna ges möjlighet till att delta i dessa forum får skolan en förutsättning att arbeta med elevernas kunskaper och värderingar kring mat och måltider. En ökad delaktighet leder oftast till ett ökat ansvarstagande och således kan skolmåltiderna utgöra en del av skolans viktiga demokratiarbete. Det är vanligt att skolor har matråd, elevråd och
som möjligt. Många åsikter finns angående måltidsmiljön, serveringstider, ljudnivå, antalet rätter och utbudet i skolans cafeteria men utan dessa samråd ifrån elever, lärare och föräldrar kan skolmåltiden inte förbättras på längre sikt. (Livsmedelsverket, 2013, s. 11) Av de
deltagande skolorna i SkolmatSveriges studie var det 70 procent som har tagit beslut om att servering av söta produkter som säljs på skolan ska begränsas. Det är betydligt vanligare att en skola har en cafeteria än en automat med mat/dryck och 30,9 procent av de deltagande skolorna har en cafeteria medan 0,5 procent har en automat med mat/dryck. (Patterson et al. 2012, s. 9-15) Det är olämpligt om skolans cafeteria har öppet under tiden som skollunchen serveras eftersom det kan leda till att eleverna hellre går och handlar ifrån cafeterian istället för att äta en portion av skollunchen. Därför är det lämpligt om cafeterian är stängd under lunchtid och öppen på för-och eftermiddagarna. (Livsmedelsverket, 2013, s. 34)
Enligt livsmedelsverkets rekommendationer ska skollunchen schemaläggas tidigast kl.11.00 samt att eleverna ska äta vid samma tid varje dag. Detta för att hindra att eleverna blir
hungriga på eftermiddagen och för att skapa en god aptit. Trots detta har det framkommit i SkolmatSveriges studie att det ändå är 63,9 procent av skolorna som fortfarande serverar lunch före kl. 11.00. Det är även 8,2 procent av skolorna i studien som serverar skollunch innan kl. 10.30. Majoriteten av skolorna (81,1 procent) serverar skollunch ungefär samma tid varje dag. (Patterson et al. 2012, s. 13) När det kommer till vilken tid som skollunchen
serveras kan det skilja sig rejält ifrån skola till skola. Däremot är det viktigt att skollunchen på respektive skola schemaläggs så att varje elev får regelbundna tider som infaller mellan klockan 11.00 och 13.00 varje skoldag. Varje elev ska få möjligheten att sitta ner och äta sin skollunch i cirka 20 minuter för att få tillräckligt med tid till att äta och umgås med
klasskamraterna. (Livsmedelsverket, 2013, s. 13) Det är viktigt att skolmatsalens miljö är bra, då den kan skapa trivsel och vilja till att äta hos eleverna. Faktorer som kan skapa dålig miljö är buller och höga ljudnivåer. Även den pedagogiska lunchen, det vill säga att de vuxna äter med eleverna i skolmatsalen, kan skapa en trygg och lugn måltidsmiljö vilket kan skapa en positiv inställning till skollunchen. (Patterson et al. 2012, s. 13)
1.3.3 Skolans perspektiv
Stockholms läns landsting utgav år 2005 en rapport som syftade till att utvärdera på vilket sätt skolmåltidsverksamheten, det politiska stödet och skollunchernas sammansättning hade förändrats i kommuner och stadsdelar inom Stockholms län, under de tre första åren efter att de nationella riktlinjerna lanserades (Friedl et al. 2005, s. 5). Riktlinjerna visar att det är bra om skollunchen erbjuder eleverna minst två olika lagade rätter varje dag. Om det finns fler alternativ att välja på är sannolikheten större att eleverna äter av skollunchen och möjligheten
till att fler elever provar på olika maträtter och livsmedel ifrån olika kulturer ökar. I baslinjestudien som genomfördes under år 2000 och 2001 framkom det att 10 kommuner serverade en lagad maträtt till skillnad från uppföljningsstudien (som utfördes under år 2003 och 2004) där sju kommuner serverade en lagad maträtt. Från att sex kommuner i
baslinjestudien serverade två rätter (varav en vegetarisk rätt) hade det ökat till att 12 kommuner i uppföljningsstudien gjorde det. (ibid, 2005, s. 34)
Friedl et al. (2005, s. 49) skriver att de av egna erfarenheter vet att många skolor upplever det som en stor svårighet att få alla elever att äta i skolmatsalen. De menar även att om eleverna inte äter i skolans matsal går de troligtvis någon annanstans vilket förmodligen innebär ett sämre näringsmässigt alternativ.
En del skolor har börjat med schemalagd lunch för att minska stress och risken att eleverna äter för lite av maten som serveras. Läraren går tillsammans med hela klassen ner i skolans matsal för att äta skollunch och därefter, när alla har ätit färdigt går de tillbaka till
klassrummet för att fortsätta lektionen. Följaktligen läggs raster före skolmåltiden eller vid en annan tidpunkt. (Livsmedelsverket, 2013, s. 11)
1.4 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att genom både ett hälso- och ett miljöpsykologiskt perspektiv ta reda på vad elever i årskurs sex och åtta har för lunchvanor och vad som kan påverka dessa. För att uppnå vårt syfte har vi valt följande frågeställningar:
1. På vilket sätt skiljer sig elevernas lunchvanor åt i olika åldrar i studien?
2. Hur skiljer sig elevernas lunchvanor åt på olika skolor i studien beroende på vilken tillgång de har till närliggande matalternativ?
3. Hur upplever eleverna i studien att de olika skolornas policy angående lunchvanor ser ut?
1.5 Teoretisk utgångspunkt
Denna studie kommer att utgå ifrån ett hälso- och miljöpsykologiskt perspektiv för att ta reda på vad elever i årskurs sex och åtta har för lunchvanor och vad som kan påverka dessa. Skolan har en viktig funktion som en positiv aktör i folkhälsoarbetet. Detta genom att dels praktiskt förse barn och ungdomar med näringsriktig kost och erbjuda möjligheter till fysisk aktivitet, dels genom att ge en ökad kunskap om sambandet mellan hälsa, kost och fysisk aktivitet. (Hörnell et al. 2009, s. 290)
I grundskolans läroplan framgår det att varje elev, när de har gått ut grundskolan, ska: "ha fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och
samhället" (Utbildningsdepartementet, 2011, s. 8). Detta kan ske genom luncher där
hälsosamma matvanor och gemenskap står i centrum. Enligt Livsmedelsverket (2013, s. 14) kan skolmåltiderna utgöra ett värdefullt pedagogiskt verktyg i skolans uppdrag kring livsstil, miljö och hälsa.
Skolmaten är en viktig del för arbetsmiljön på skolan, faktorer som stämning, lokal, ljud samt personalens och elevernas beteende avgör om skollunchen är värd att sitta ner och avnjuta en stund. Därför är det viktigt att det finns förhållningsregler för hur både elever och lärare ska bete sig mot varandra i skolmatsalen. Att lärare äter tillsammans med eleverna gör att måltidsmiljön blir lugnare och de elever som ibland kan uppfattas som lite ensamma och blyga känner sig oftast mer trygga. (Livsmedelsverket, 2013, s. 12f)
På senare tid har olika matsituationer och sammanhang fått en ökad uppmärksamhet genom att ett antal variabler identifierats med avseende på de fysiska aspekterna av matplatser, de sociala aspekterna av matintag och de ekonomiska aspekterna av att äta (Edwards,
Mieselman, Edwards och Lesher, 2003, s. 647).
Enligt Edwards et al. (ibid, 2003, s. 647) finns det tre olika variabler som bidrar till en persons uppskattning av mat. Dessa tre variabler är själva maten, individen och platsen där måltiden intas samt situationen som personen befinner sig i. Den viktigaste slutsatsen i Edwards et al. (2003, s. 651) studie är att platsen är den avgörande faktorn till att en individ väljer att äta och acceptera den mat som serveras.
När en individ väljer att äta är det inte bara maten som är viktig och av en avgörande faktor utan det finns en rad kompletterande faktorer som verkar antingen enskilt eller tillsammans och påverkar individens upplevelse av måltiden. Edwards och Gustafsson (2008) har utarbetat en modell, FAMM (Fem Aspekter på Måltids
Modell) vars syfte är att försöka förklara olika faktorer som kan ha en inverkan på hur måltider uppfattas av olika individer. De fem aspekterna berör rummet, mötet, produkten, styrsystemet och atmosfären. Modellens utgångspunkt är rummet vilket kan förklaras genom dess belysning, ljud, färger och design av textilier som kan ha en inverkan på en måltid. Den andra aspekten är mötet mellan människor till exempel personal, gäster och elever. För att förstå vikten
av mötesaspekterna och hur man hanterar dem, behöver vi kunskap om socialpsykologi,
teorin om känslor, former av sociala interaktioner och regler för etikett.Den tredje aspekten är produkten det vill säga den mat och dryck som förbereds och serveras. Den fjärde aspekten är styrsystemet vilket menas med ekonomi, lagar och förordningar samt måltidens logistik, exempelvis i en matsal där människor går fram till en serveringsdisk för att få sin mat. Ett stort antal måltider serveras under en kort tid och ibland flera gånger om dagen, därför måste logistiken planeras ordentligt inför dessa stunder. Dessa fyra ovanstående aspekter resulterar i en atmosfär kring måltiden vilken skapar den femte och sista aspekten i FAMM modellen. (ibid, 2008, s. 4-10)
FAMM modellens fem faktorer behöver inte nödvändigtvis betraktas enskilt var och en utan mer som gemensamma bidragande faktorer till måltidens helhet. En förståelse av alla fem aspekter behövs för att skapa en trivsam måltidsupplevelse och miljö. (ibid, 2008, s. 10)
2. Metod
Denna studie är av både kvantitativ och kvalitativ karaktär och bygger på en enkät som undersökningsmetod. Begreppet enkät har med tiden kommit att betyda frågor som besvaras med den svarandes hand. Det vill säga att den som besvarar frågorna skriver själv ner sina svar. (Trost, 2001, s. 9)
Enligt Hassmén och Hassmén (2008, s. 85) är syftet med den kvantitativa forskningen att undersöka någonting på bredden och att finna ytlig information om exempelvis en större grupp individer. Utgångspunkten är att det som studeras ska göras mätbart och för att ett begrepp eller en egenskap ska kunna mätas behövs begreppen operationaliseras. Det betyder att det måste finnas korrekta, tydliga och användbara definitioner av de olika begreppen som studeras för att de ska kunna användas vetenskapligt.
Enkätundersökningen i denna studie innehåller både öppna och slutna frågor (se bilaga 3). Med öppna svarsalternativ menas att frågorna fritt kan besvaras av respondenten och slutna svarsalternativ betyder att ett antal fasta svarsalternativ finns att välja mellan (Hassmén och Hassmén, 2008, s. 236). Anledningen till att både öppna och slutna frågor har använts i enkätundersökningen är för att försöka få ett djup i deltagarnas svar.
Att en enkätundersökning har valts som metod för att samla in data är för att det anses lämpligast för att kunna besvara uppsatsens frågeställningar. Eftersom frågeställningarna handlar om hur elevernas lunchvanor ser ut i olika åldrar och på olika skolor samt vilka faktorer som kan påverka lunchvanorna ansåg vi att en enkätundersökning passade bra. Med en enkätundersökning går det att nå många människor på en relativt kort tid och
2.1 Urval
Enkätundersökningen genomfördes i åtta klasser med totalt 177 elever i årskurs sex och åtta på två olika skolor i centrala Stockholm. Vi har valt att ge de olika skolorna fingerade namn vilka är; Grävlingen (G) och Ekorren (E) i den kommande sammanställningen av resultatet för att underlätta för läsaren. Vi valde att genomföra undersökningen i två klasser ur årskurs sex och två klasser ur årskurs åtta på Grävlingens skola samt i två klasser ur årskurs sex och två klasser ur årskurs åtta på Ekorrens skola. I skola Grävlingen var det totalt 38 elever i årkurs sex och 48 elever i årkurs åtta som deltog. I skola Ekorren var det totalt 43 elever i årkurs sex och 48 elever i årkurs åtta. De utvalda skolorna har båda tillagningskök vilket betyder att de lagar sin mat på plats i skolans eget kök. Vi kontrollerade innan
undersökningen genomfördes hur många olika maträtter respektive skola serverade under skollunchen. På skola G serverades det tre olika maträtter och på skola E serverades det fyra maträtter under lunchtid.
Grävlingens skola har en cafeteria där eleverna från och med årskurs sju får handla. Skolan ligger i närheten av en kiosk samt ett köpcentrum där ett antal matalternativ såsom Mc Donalds, sushirestaurang, caféer och mataffärer finns. Grävlingens matsal är stor och rymlig med mycket ljusinsläpp. Matsalen har en runt gående balkong där elever även kan sitta och äta. Maten serveras från en matdisk direkt vid ingången till matsalen.
Ekorrens skola ligger i närheten av en tunnelbanestation där det finns flera matalternativ såsom en mataffär och kiosker. Även på denna skola får eleverna först från och med årskurs sju handla i skolans egen cafeteria. Vad gäller Ekorrens matsal är den något mindre än Grävlingens och inte lika rymlig men med bra ljusinsläpp och dekorerad med gröna växter. I Ekorrens matsal serveras skollunchen ifrån en matdisk där serveringspersonalen befinner sig bakom. Vad gäller de båda skolornas egna cafeterior vet vi inte vilka öppettider dessa har. Av bekvämlighetsurval valdes två skolor som studenter ifrån Gymnastik- och
idrottshögskolan har haft kontakt med sedan tidigare. Ett bekvämlighetsurval är en metod för att välja ut sin undersökningsgrupp och det urvalet sker på ett bekvämt sätt och bygger på att människor väljs, utifrån hur lätta de är att få tag på, till undersökningen (Hassmén och Hassmén, 2008, s. 94-98).
Att elever i årskurs sex och åtta valdes ut beror på att de är en spännande urvalsgrupp enligt oss. Vi tror att elever i äldre årskurser inte äter skolans lunch i lika stor utsträckning som yngre elever gör. Vår förhoppning är nu att försöka ta reda på vid vilken ålder som detta kan inträffa och vad som kan vara de bakomliggande orsakerna till detta beteende.
2.2 Definitioner
För att underlätta för läsaren har vi valt att definiera några begrepp som återkommer i vår uppsats. Dessa begrepp kan tolkas på olika sätt och vi vill därför ge en förklaring till hur vi valt att begreppen ska tolkas. Ett av dessa begrepp är lunchvanor och med det menar vi allt som rör lunchen, det vill säga alltifrån synen på maten, tidpunkten och längden för måltiden, varierad kost samt att måltiden sker regelbundet, vilket kan göra att lunchen blir en daglig vana. Det andra begreppet vi har valt att definiera är snabbmat och det är mat som är tillagad snabbt vilket gör att den kan innehålla mycket fett, socker och salt. I enkäten exemplifierades snabbmat som pizza, hamburgare och korv. Ett liknande begrepp som återkommer i uppsatsen är ordet snacks och med det menar vi godis, kakor, bullar, chips och läsk. Det tredje begreppet som vi har valt att definiera är närliggande matalternativ. Med matalternativ menar vi kiosk, mataffär, café, pizzeria och restaurang. Närliggande matalternativ för oss är något som finns inom cirka fem till tio minuters gångavstånd ifrån utgångspunkten vilket i det här fallet är elevernas respektive skolor.
Det sista begreppet som vi har valt att definiera är policy och med det menar vi skolornas respektive regler kring allt som rör skolmåltiden. Exempelvis skolmatsalen, tider, hur mycket mat eleverna får ta, hur många olika maträtter som serveras, om kökspersonalen lägger upp maten eller inte samt om skolorna har matråd.
2.3 Procedur
Undersökningen påbörjades i början av september genom att ett ämne valdes och därefter formulerades uppsatsens syfte i och med att skrivandet av ett PM kom igång. Bakgrundsfakta och tidigare forskning kring ämnet införskaffades och PM:et lämnades in. Därefter
omarbetades allt material och uppsatsens frågeställningar utformades. Efter det författade vi ett missivbrev (se bilaga 2) och kontaktade en rad olika skolor både via epost och telefon. Eftersom eleverna i årskurs sex var under 15 år behövde vi få tillåtelse från respektive elevs vårdnadshavare om att deras barn fick besvara enkäten och på så sätt delta i undersökningen. På grund av detta skickade vi ett missivbrev till alla vårdnadshavare för elever i årskurs sex på de två skolor som kom att ingå i studien.
En enkät bestående av både kvantitativa och kvalitativa frågor utarbetades och både vår handledare och seminariegrupp läste igenom den. En pilotstudie genomfördes i en nionde klass på en skola i norra Stockholm och efter pilotstudien kom det fram många bra förslag på ändringar gällande enkätens utformning. Enkäten reviderades ytterligare och sammanställdes till totalt 26 frågor. (Se bilaga 3)
Enkätundersökningarna på de olika skolorna ägde rum under första delen av oktober efter överenskommelse med läraren för respektive klass. Att alla respondenter (elever i en klass) har samlats för att besvara enkäten vid ett tillfälle när testledarna finns på plats kallas för en gruppenkät. På detta sätt kan undersökningsledarna kontrollera att enkäten inte besvaras av någon annan än den som avsetts och att respondenterna inte pratar med varandra om frågorna eller svaren. (Hassmén och Hassmén, 2008, s. 250) Vi fanns båda på plats under studiens genomförande ifall det skulle uppstå några frågor samt för att se till att vi fick in alla enkäter. Innan eleverna besvarade enkäten presenterades bakgrunden och syftet till varför studien gjordes. Information om att undersökningen var frivillig och helt anonym samt att eleverna när som helst kunde avbryta den, gavs innan enkäten delades ut.
Under den första slutgiltiga enkätundersökningen föreslog klassläraren att vi skulle fråga eleverna: ”Går du och köper någonting i en närliggande kiosk/affär under skoltid?” detta eftersom att hon visste att eleverna sprang till en närliggande kiosk och köpte godis på rasterna istället för att gå till skolans cafeteria. Denna fråga ställdes då muntligt utav oss till eleverna vid det första undersökningstillfället. De fick blunda och räcka upp handen, beroende på vad de ville svara, när de hörde svarsalternativet ”ja” eller ”nej”. Denna fråga har används i resultatsammanställningen. Inför de andra slutgiltiga enkätundersökningarna reviderades enkäten ytterligare en gång vilket resulterade i en tydligare utformning på enkätfrågorna och tillägget av ovanstående fråga samt en fråga till som löd: ”Hur ofta köper du någonting ifrån en kiosk/affär under skoltid?” Detta medförde att enkäten slutligen innehöll 28 stycken frågor om elevernas lunchvanor. Under den senare delen av oktober och början av november har alla enkäter sammanställts, tabeller och diagram utformats för att sedan kunna bearbetas och analyseras i resultat- och diskussionsdelen nedan.
2.4 Datainsamlingsbearbetning
Databearbetning av alla enkäter har gjorts för hand. Vi har räknat ihop alla svar för respektive fråga och svarsalternativ. Därefter valde vi ut de frågor från enkäten som vi ansåg kan hjälpa oss att besvara våra frågeställningar. Vi har således sorterat in de enkätfrågorna under
respektive frågeställning. Utifrån det har vi skapat tabeller och diagram i program som Word och Excel som ska hjälpa oss att framställa vårt resultat på ett så lättöverskådligt sätt som möjligt.
2.5 Validitet och Reliabilitet
Vi har valt att använda oss av en kvalitativ och kvantitativ enkätundersökning för att försöka få fram de svar som vi söker till våra frågeställningar. Vi har genomfört en pilotstudie i
årskurs nio, detta för att vi vill vara säkra på att eleverna i årskurs sex och åtta förstår vad vi frågar och att deras svar förhoppningsvis blir så sanningsenliga som möjligt. Efter
pilotundersökningen utfördes revideringar vilket gjorde att vi fick bättre formulerade frågor, som därmed minskade risken för misstolkningar och missförstånd inför de kommande undersökningarna. På detta sätt får vi en hög grad av validitet genom vår noggrannhet i mätningen.
När vi besökte skolorna gav vi alla elever, oavsett klass och skola, samma beskrivning av undersökningen och bad de läsa frågorna noga och besvara dem individuellt. Vi nämnde även att deras svar var viktiga för oss och att studien var anonym. Eftersom undersökningen har genomförts när vi har varit på plats och funnits tillhands för eleverna, om frågor skulle uppstå, anser vi att vår studie är tillförlitlig vilket ger en hög grad av reliabilitet.
2.6 Etiska överväganden
I Hassméns och Hassméns (2008) bok Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder står det att en rad olika råd och riktlinjer har skapats för att skydda individer som ställer upp som
undersökningsdeltagare. Några av dessa riktlinjer är:
• Informationskravet; informera de berörda om forskningens syfte.
• Samtyckekravet; deltagaren i undersökningen har själv rätt att bestämma över sin medverkan.
• Konfidentialitetskravet; uppgifter om alla personer i en undersökning ska ges största möjliga konfidentialitet och obehöriga ska inte kunna ta del av personuppgifterna. • Nyttjandekravet; insamlade uppgifter om enskilda personer får endast användas för
forskningsändamål. (2008, s.389f)
Eleverna som deltog i studien fick en rättvis och begriplig beskrivning av
undersökningsmetoden och undersökningens syfte. Detta fick de genom det missivbrev som skickades ut till elevernas lärare och föräldrar där information om studien förmedlades. Eftersom cirka hälften av eleverna, som deltog i studien, var under 15 år behövde deras föräldrar informeras och tillfrågas om deras barn fick medverka i studien, om nu eleverna själva ville göra det. I missivbrevet som skickades ut till deltagarnas vårdnadshavare kunde föräldrarna skriva under med sin namnteckning och lämna tillbaka missivbrevet till
klassläraren om eleven ifråga fick tillåtelse att ställa upp i undersökningen. Om eleverna hade glömt missivbrevet med underskriften hemma, den dagen då enkätundersökningen skulle äga rum, beslöt vi att de kunde sms:a till sina föräldrar och fråga om de fick ställa upp. Eleverna visade upp sms:et för sin klasslärare och först efter det kunde de delta i undersökningen.
Däremot togs beslutet angående medverkan i studien av eleven själv ifall denne gick i årskurs åtta och var över 15 år.
Eleverna blev informerade om studien innan de genomförde själva enkätundersökningen. Ännu en gång påtalades det att studien var frivillig och att de kunde välja att avbryta sin medverkan när som helst utan negativa följder. Information gavs till deltagarna om att de när som helst kunde ställa frågor om undersökningen och att de, om de deltog i studien, skulle vara helt anonyma. Eleverna upplystes om att deras svar inte skulle komma att hanteras av någon annan än uppsatsskrivarna samt att deras svar endast skulle användas i forskningssyfte.
3. Resultat
Enkätundersökningens resultat kommer att presenteras nedan med hjälp av de tre frågeställningarna. De kvantitativa frågorna kommer att presenteras i form av diagram, tabeller och löpande text medan de kvalitativa frågorna kommer att presenteras i form av citat ifrån eleverna där stavningen är korrigerad. En del resultat presenteras i antalet elever och andra redogörs i procent. Intill varje diagram och tabell framgår det vilken fråga ifrån enkäten som presenteras. Undersökningen är genomförd i åtta klasser med totalt 177 elever på två skolor i centrala Stockholm. Två klasser i årskurs sex och två klasser i årskurs åtta på Grävlingens skola har valts ut samt två klasser i årskurs sex och två klasser i årskurs åtta på Ekorrens skola. I resultatsammanställningen har klasserna i samma årskurs och skola lagts ihop till en klass. Således finns det totalt fyra klasser i sammanställningen av resultatet; G6, G8, E6 och E8.
3.1 På vilket sätt skiljer sig elevernas lunchvanor åt i olika åldrar i
studien?
I enkätstudien på fråga tre har det framkommit att 14 av de 35 eleverna i årskurs sex på Grävlingen svarade ja på frågan om de äter skolans lunch, tre elever svarade att de inte åt lunch och 21 elever svarade att de åt skolans lunch ibland. I årskurs åtta på samma skola var det 34 av 48 elever som åt lunch, en elev åt inte någon lunch och 13 elever åt lunch ibland. I årskurs sex på Ekorren svarade 35 av 43 elever ja och åtta elever ibland. Ingen av eleverna svarade nej på frågan om de åt skolans lunch. I årskurs åtta på Ekorren svarade 36 av 48 elever att de åt lunch på skolan, varav 10 av dessa åt ibland och två elever i årskursen åt ingen skollunch.
Figur 2- Fråga 4. När du inte äter skolans lunch, vad äter du oftast då under skoltid? (Angett i antal svar, n=70) Fråga fyra och fem i enkäten besvarades endast av de elever som svarade ”nej” respektive ”ibland” på föregående fråga. På denna fråga kunde fler svarsalternativ väljas och resultatet visade att 16 elever i årskurs sex på Grävlingen inte äter lunch, en elev åt snabbmat, ingen av eleverna åt snacks (godis, kakor, bullar, chips och läsk) eller lagad mat på annan plats än i skolan under skoltid och 12 elever äter en mindre kall rätt som exempelvis bestod av smörgåsar eller filmjölk. I årskurs åtta på samma skola var det sex elever som inte åt lunch, sex elever åt lagad mat på annan plats, tre elever åt snabbmat, fyra elever åt en mindre kall rätt och en elev åt snacks istället för skolans lunch.
På Ekorren i årskurs sex var det fem elever som inte åt lunch, två elever åt en mindre kall rätt och en elev åt snacks. Ingen av eleverna svarade att de äter snabbmat eller lagad mat på annan plats. I årskurs åtta var det fyra elever som inte åt någon lunch, fyra elever åt snabbmat, en elev svarade att denne åt mat på annan plats, tre elever åt en mindre kall rätt och en elev åt snacks. På denna fråga var det totalt två bortfall, en ifrån vardera årskurs på skola E.
16 1 0 12 0 6 3 6 4 1 5 0 0 2 1 4 4 1 3 1 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18
Äter inte lunch Äter snabbmat Lagad mat på
annan plats Äter en kall rä= Äter snacks
G 6 G 8 E 6 E 8
Tabell 1- Fråga 5. Vad är anledningen till att du inte äter skolans lunch? (Angett i antal svar, n=83) G 6 G 8 E 6 E 8
Jag hinner inte 0 1 0 1
Tycker inte om maten 24 12 8 9 Finns för få alternativ 3 4 2 0 Tycker inte om miljön 4 2 3 1
Jag är inte hungrig 1 0 0 3
Mina kompisar äter inte lunch
2 2 0 0
På fråga fem i enkäten kunde eleverna besvara frågan genom att kryssa i fler svarsalternativ. Det var 24 elever som svarade att de inte tyckte om skolans mat i årskurs sex på skola Grävlingen. Tre elever ansåg att det fanns för få matalternativ att välja på, fyra elever tyckte inte om miljön och en elev svarade att denne inte var hungrig. Två elever svarade att
anledningen till att de inte åt skolans lunch var för att deras kompisar inte åt lunch. Ingen av eleverna i årskursen ansåg att anledningen till att de inte åt lunch var för att de inte hann göra det. I årskurs åtta var det en elev som ansågs sig inte hinna äta lunch och 12 elever tyckte inte om maten. Fyra elever ansåg att det fanns för få matalternativ, två av eleverna tyckte inte om miljön och två elever åt inte skolans lunch eftersom deras kompisar inte gjorde det.
Svarsalternativet ”jag är inte hungrig” valdes inte av eleverna.
I årskurs sex på Ekorren var det åtta elever som inte tyckte om skolans mat, två elever tyckte att det fanns för få alternativ att välja på och tre av eleverna tyckte inte om miljön. Det var ingen av eleverna i denna årskurs som hade kryssat i de resterande svarsalternativen. I årskurs åtta var det en elev som inte hann äta lunch, nio elever tyckte inte om skolans mat och en elev tyckte inte om miljön i matsalen. Tre av eleverna var inte hungriga och resterande svarsalternativ valdes inte av eleverna. Det var totalt tre bortfall på denna fråga varav två i årskurs åtta på Grävlingen och en i årskurs åtta på Ekorren.
Figur 3- Fråga 6. Hur ofta äter du lunch i skolan? (Angett i antal elever, n=173)
I årskurs sex på Grävlingen var det sju av 38 elever som åt lunch 1-2 gånger i veckan, 20 elever åt lunch 3-4 gånger i veckan och 10 elever åt lunch i skolan varje dag. I årskurs åtta var det fem av 48 elever som åt 1-2 gånger i veckan, 14 elever åt 3-4 gånger i veckan och 28 elever åt lunch varje dag.
Ingen av de 43 eleverna i årskurs sex på Ekorren åt lunch 1-2 gånger i veckan, 12 elever åt lunch 3-4 gånger i veckan och 30 elever åt skolans lunch varje dag. I årskurs åtta var det två av 48 elever som åt lunch 1-2 gånger i veckan, 16 elever åt lunch 3-4 gånger i veckan och 29 elever åt lunch varje dag på skolan. Totalt var det fyra bortfall, en i respektive klass och skola.
Tabell 2- Fråga 7. Varför äter du skolans lunch? (Angett i antal svar, n=273) G 6 G 8 E 6 E 8
För att bli mätt 16 38 31 28
För att det är gott 3 8 11 8
För att mina kompisar gör det 0 8 3 10 Jag äter inte lunch i skolan 3 3 1 2
För att må bra 17 16 8 23
Annat 12 10 4 10
Fråga sju kunde eleverna besvara med flera svarsalternativ. På frågan om varför eleverna äter skolans lunch svarade 16 elever i årskurs sex på Grävlingen att de åt för att bli mätta. Tre av
7 20 10 5 14 28 0 12 30 2 16 29 0 5 10 15 20 25 30 35 1-‐2 ggr/v 3-‐4 ggr/v Varje dag G 6 G 8 E 6 E 8
eleverna åt för att maten var god och 17 elever åt för att må bra. Tre elever åt inte lunch i skolan och ingen av eleverna åt för att deras kompisar gjorde det. Det var 12 elever som kryssade för svarsalternativet ”annat” och några av deras svar var: ”Det är viktigt för kroppen att få energi och protein. Plus det är viktigt för kroppen att äta frukost, lunch och middag”, ”För att orka skoldagen” och ”För att inte vara hungrig”. I denna årskurs var det ett bortfall. I årskurs åtta på samma skola åt 38 elever lunch för att bli mätta, 16 elever åt för att må bra och åtta elever åt för att det var gott. Tre elever åt inte lunch i skolan och åtta elever åt för att deras kompisar gjorde det. På svarsalternativet ”annat” var det 10 elever som svarade bland annat: ”För att jag är tvungen”, ”För att orka mer” och ”Det är en självklarhet för mig”. Totalt var det ett bortfall i denna årskurs.
På Ekorrens skola, årskurs sex, var det 31 elever som åt för att bli mätta, åtta elever åt för att må bra och 11 elever för att de tyckte maten var god. Tre elever åt för att deras kompisar gjorde det och en elev åt inte lunch i skolan. Fyra elever svarade på kategorin ”annat” och skrev bland annat: ”För att orka dagen och för att det är gott” samt ”För att jag behöver energi”. I denna årskurs var det inget bortfall.
I E8 åt 28 elever för att bli mätta, åtta elever för att det var gott och 23 elever åt för att må bra. Det var 10 elever som åt skolans lunch för att deras kompisar gjorde det och två elever åt inte lunch i skolan. Under kategorin ”annat” svarade eleverna: ”Gratis mat, vi har ont om tid”, ”För att jag är hungrig” och ”För att orka med dagarna”. I E8 var det ett bortfall på denna fråga.
Fråga 18 i enkäten handlade om vad eleverna ansåg var det bästa med skollunchen. Nedan följer några av elevernas svar i årskurs sex på Grävlingens skola: ”Att ibland är det okej god lunch och man kan prata med kompisarna under lunchen”, ”Att det finns mackor man kan ta ifall det är äcklig mat”, ”Att man kan äta så att man blir mätt”, ”Att det alltid finns mycket olika grönsaker”, ”Att det är väldigt lyxig mat jämfört med andra delar på jorden och det är bra för oss”. På samma skola i årskurs åtta svarade eleverna följande: ”Att den är fräsch”, ”Att det är gratis”, ”Det är ofta variation på rätterna och ofta gott”, ”Den är god och mättande”, ”Det finns flera alternativ”, ”Att man får energi, blir mätt och orkar fler lektioner” och ”Att den är lagad i skolan”.
I årskurs sex på den andra skolan svarade eleverna: ”Att det finns många valmöjligheter”, ”Att den är god”, ”Grönsakerna och maten”, ”Att det är gott och att man kan ta det lugnt”, ”Det är gott och man erbjuds allsidig kost och allergiker kan få njuta av den goda maten. Salladsbuffén har ett stort sortiment, även om inte alla utnyttjar den”, ”Det är en superbra kock som lagar supergod mat” och ”Att man får ta hur mycket man vill”. I årskurs åtta på
samma skola svarade eleverna: ”Att den är fräsch och att den smakar bra”, ”Gemenskapen och den stora salladsbuffén”, ”Det finns alltid mat ifrån alla delar av tallriksmodellen”, ”Att det lagas på plats”, ”Det finns många alternativ” och ”Att man ibland får ta så mycket så att man spyr J”.
Fråga 19 beskriver vad eleverna ansåg var det sämsta med skollunchen. Elever i årskurs sex på Grävlingens skola svarade: ”Att all mat är ’vuxenmat’ som t.ex. fisk”, ”Hårdkokt/okokt pasta och potatis. Kött är bara klumpar med köttfärs och lök i”, ”Att det tar lång tid att stå i kö och maten är äcklig”, ”Maten är inte god det ser inte gott ut, det är ofräscha tallrikar och räcken till trappan”, ”Ibland är det hårstrån och ibland är det kallt” och ”Stökigt, för lite platser”. Årskurs åtta svarade: ”Att den ibland smakar riktigt dåligt”, ”Alla platser är abonnerade av småbarn”, ”Att det är ofräscht”, ”Att det inte finns mer vegetarisk mat eller t.ex. pastasallad” och ”Att vi har för kort tid på oss”.
I E6 svarade eleverna att: ”Det sämsta är nog när något är konstigt t.ex. hård biff eller grönsaker i biffen”, ”Att det inte finns några rena platser ibland”, ”Lite ofräscht i matsalen ibland”, ”För fullt i matsalen”, ”Man får så kort tid att äta maten på så jag får ont i magen för att jag ätit för snabbt” och ”Det är oftast äckligt”. Årskurs åtta på samma skola svarade: ”Om man äter sent på dagen får man oftast rester”, ”Ibland får vi samma mat som dagen innan”, ”Ibland måste man äta väldigt snabbt för att hinna till nästa lektion”, ”Stökigt, äckligt vid grönsakerna, maten är inte så god, specialkosten är inte genomtänkt för elevernas behov”, ”Det är långa köer, ibland är maten kall eller slut” och ”Dåligt med sittplatser”.
Figur 4- Fråga 20. Vid vilken tid äter du lunch? (Angett i antal elever, n=159) 1 12 19 2 0 0 7 28 8 3 1 19 19 3 0 0 5 22 10 0 0 5 10 15 20 25 30 Kl.10.30-‐11.00 Kl.11.00-‐11.30 kl. 11.30-‐12.00 kl.12.00-‐12.30 kl.12.30-‐13.00 G 6 G 8 E 6 E 8
Frågan som handlade om ”vid vilken tid äter du lunch?” svarade en av 38 elever i G6 att denne åt mellan kl. 10.30-11.00. Det var 12 elever som åt lunch mellan kl.11.00-11.30, 19 elever åt mellan kl. 11.30-12.00 och två elever svarade att de åt lunch mellan kl.12.00-12.30. Ingen elev i G6 åt lunch mellan kl.12.30-13.00. I G6 var det fyra bortfall. I årskurs åtta på samma skola svarade ingen av de 48 eleverna att de åt mellan kl. 10.30-11.00, sju elever svarade att de åt mellan kl.11.00-11.30 och 28 elever svarade att det åt mellan kl.11.30-12.00. Det var åtta elever som svarade att de åt lunch mellan kl. 12.00-12.30 och tre elever mellan kl.12.30-13.00. I G8 var det två bortfall.
I årskurs sex på Ekorren svarade en av 43 elever att de åt lunch mellan kl.10.30-11.00, 19 elever svarade att de åt lunch mellan kl.11.00-11.30 och samma antal elever svarade att de åt mellan kl. 11.30-12.00. Av eleverna var det tre som svarade att de åt lunch mellan kl. 12.00-12.30, ingen av eleverna i årskursen svarade att de åt lunch mellan kl. 12.30-13.00 och det var ett bortfall på denna fråga. I årskurs åtta på samma skola var det fem av 48 elever som
svarade att de åt lunch mellan kl. 11.00-11.30, 22 elever åt lunch mellan kl. 11.30-12.00 och 10 elever svarade att de åt lunch mellan kl. 12.00-12.30. På denna fråga var det ingen av eleverna som svarade att de åt lunch mellan kl. 10.30-11.00 samt mellan kl.12.30-13.00 och bortfallet på denna fråga var 11 elever.
Tabell 3- Fråga 22. Hur länge sitter du ner och äter lunch? (Angett i antal elever, n=174)
G 6 G 8 E 6 E 8 0-5 min 3 0 0 2 6-10 min 14 7 5 6 11-15 min 13 15 24 18 16-20 min 7 12 12 19 Mer än 20 min 1 12 2 2
På fråga 22 i enkäten fick eleverna välja ett svarsalternativ. I årskurs sex på Grävlingen svarade tre av 38 elever att de satt och åt lunch 0-5 minuter, 14 elever uppgav 6-10 minuter, 13 elever kryssade för alternativet 11-15 minuter, sju elever skrev 16-20 minuter och en elev satt mer än 20 minuter och åt lunch i skolans matsal. I årskurs åtta var det ingen av de 48 eleverna som satt 0-5 minuter, sju elever satt 6-10 minuter, 15 elever uppgav 11-15 minuter, 12 elever valde alternativet 16-20 minuter och samma antal elever satt och åt mer än 20 minuter.
I årskurs sex på Ekorren var det ingen av de 43 eleverna som åt lunch på 0-5 minuter, fem elever åt 6-10 minuter, 24 elever satt 11-15 minuter, 12 elever uppgav 16-20 minuter och två elever satt ner och åt mat i mer än 20 minuter. I årskurs åtta satt två av 48 elever 0-5 minuter, sex elever 6-10 minuter, 18 elever 11-15 minuter, 19 elever uppgav 16-20 minuter och två elever satt längre än 20 minuter och åt lunch i skolans matsal. Totalt var det tre antal bortfall på denna fråga varav två i G8 och en i E8.
3.2 Hur skiljer sig elevernas lunchvanor åt på olika skolor i studien
beroende på vilken tillgång de har till närliggande matalternativ?
I enkäten, fråga 23, blev eleverna tillfrågade om det fanns en cafeteria på skolan. PåGrävlingens skola i årskurs sex svarade 35 av 38 stycken ja, det vill säga tre stycken nej och i årskurs åtta svarade 47 av 48 ja och en svarade inte på frågan. I årskurs sex på Ekorren svarade 16 av 43 ja, en svarade inte på frågan och 26 elever svarade nej. I E8 svarade 39 elever ja, åtta elever nej och en elev svarade inte på frågan om det fanns en cafeteria på skolan.
Figur 5- Fråga 24. Hur ofta köper du någonting ifrån cafeterian? (Angett i antal elever, n=172, dgr =Dagar)
I fråga 24 framkom det att ingen av de 38 eleverna i G6 handlade ifrån cafeterian på skolan. I G8 var det 14 av 48 elever som aldrig handlade ifrån cafeterian, 26 elever handlade 1-2 dagar i veckan, sex elever handlade 3-4 dagar i veckan och en elev köpte någonting ifrån cafeterian varje dag. I denna årskurs var det ett bortfall.
38 0 0 0 14 26 6 1 40 1 0 0 31 13 2 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45
Aldrig 1-‐2 dgr/v 3-‐4 dgr/v Alla dagar/v
G 6 G 8 E 6 E 8
I årskurs sex på Ekorrens skola var det 40 av 43 elever som aldrig handlade ifrån cafeterian och en elev handlade 1-2 dagar i veckan. Det var två bortfall i denna årskurs. I årskurs åtta var det 31av 48 elever som aldrig handlade ifrån cafeterian, 13 elever handlade 1-2 dagar i
veckan, två elever handlade 3-4 dagar i veckan och det var två bortfall.
Fråga 25 i undersökningen handlade om eleverna gick och köpte någonting i en närliggande kiosk/affär under skoltid. I G6 svarade alla 38 elever nej. I G8 svarade 25 elever ja, 20 elever nej och tre besvarade inte frågan. I E6 svarade åtta elever ja och 35 elever nej och i E8 svarade 39 elever ja och nio elever nej.
Figur 6- Fråga 26. Hur ofta köper du någonting ifrån en närliggande kiosk/affär under skoltid? (Angett i antal elever, n=149)
På fråga 26 i enkäten svarade alla 38 eleverna i G6 att de aldrig går till en kiosk/affär och köper någonting under skoltid. I G8 var det 19 av 48 elever som aldrig gick och handlade någonting under skoltid, 20 elever handlade 1-2 dagar i veckan, två elever handlade 3-4 dagar i veckan och tre elever handlade alla dagar i veckan. I G8 var det fyra bortfall.
På Ekorrens skola, årskurs sex, var det 17 av 43 elever som aldrig handlade någonting ifrån en närliggande kiosk/affär och två elever handlade 1-2 dagar i veckan. På denna fråga var bortfallet 24 elever. I årskurs åtta på samma skola var det nio av 48 elever som aldrig handlade, 27 elever handlade 1-2 dagar i veckan, 10 elever handlade 3-4 dagar i veckan och två elever handlade alla dagar i veckan.
38 0 0 0 19 20 2 3 17 2 0 0 9 27 10 2 0 5 10 15 20 25 30 35 40
Aldrig 1-‐2 dgr/v 3-‐4 dgr/v Alla dagar/v
G 6 G 8 E 6 E 8
3.3 Hur upplever eleverna i studien att de olika skolornas policy
angående lunchvanor ser ut?
Figur 7a – Fråga 8. Har ni ett matråd på skolan? Figur 7b - Fråga 8 (Angett i procent)
(Angett i procent)
Figur 7c – Fråga 8 (Angett i procent) Figur 7d – Fråga 8 (Angett i procent)
Figurerna ovan visar vad eleverna har svarat på fråga åtta i enkäten som handlade om skolan har ett matråd eller inte. Figur 7a redogör för, om elever på Grävlingens skola i årskurs sex kände till ifall det fanns ett matråd på skolan och 45 % ansåg att det fanns ett matråd på skolan och 55 % visste inte om det gjorde det. I årskurs åtta (figur 7b) menade 42 % av eleverna att det fanns ett matråd, 4 % skrev att det inte fanns något matråd på skolan och resterande 54 % visste inte hur det låg till. Således var det ingen stor skillnad mellan årskurs sex och åtta på Grävlingens skola.
På Ekorrens skola i årskurs sex (figur 7c) ansåg 49 % att det fanns ett matråd på skolan, 5 % skrev att det inte fanns något och 47 % visste inte ifall det fanns ett matråd. I årskurs åtta (figur 7d) svarade 15 % av eleverna att det fanns ett matråd, 10 % menade att det inte fanns och resterande 75 % svarade att det inte visste om det fanns ett matråd på skolan eller inte.
42% 4% 54%
G 8
Ja Nej Vet ej 45% 0% 55%G 6
Ja Nej Vet ej 49% 5% 47%E 6
Ja Nej Vet ej 15% 10% 75%E 8
Ja Nej Vet ejEleverna hade möjlighet att på fråga nio i enkäten skriva vad de fick vara med och
bestämma om på matrådet och några av kommentarerna från G6 var: ”Vi får ge tips men de brukar inte ändra på det”, ”Jag vet inte exakt vad vi har matrådet till för det händer typ inget, men jag vet att det finns” samt ”Det är aldrig matråd”. I årskurs åtta på samma skola skrev eleverna följande: ”Jag tror att vi får tycka till om hygien och fräschhet/smak”, ”Så fort man klagar på maten finns det hundra tusen olika ursäkter till varför” och ”Typ inget för de säger ingenting om matrådet”.
På Ekorrens skola i årskurs sex svarade eleverna att: ”Ibland får vi bestämma en veckas maträtter”, ”Vet faktiskt inte” och ”Vi har men jag har aldrig varit med där men jag antar att de som är med får bestämma lite”. I årskurs åtta på samma skola var elevernas kommentarer; ”Vi bestämmer inte så mycket, två från varje klass går ju dit fast råden är typ en gång per termin om ens det”, ”Jag är inte med i det rådet så jag vet inte” och ”Om vilka maträtter de tycker är godast”.
På fråga 10 i enkäten som handlade om eleverna anser att maten räcker till alla elever, svarade 14 av 38 elever i årskurs sex på Grävlingen att de ansåg att maten räcker till alla elever, 13 elever svarade nej och åtta elever svarade vet ej. I årskurs åtta på samma skola svarade 33 av 48 elever ja, 11 elever nej och fyra elever vet ej. På Ekorren svarade 32 av 43 elever ja i årskurs sex, 10 elever nej och en elev visste inte om maten räckte till alla elever. I årskurs åtta svarade 37 av 48 elever ja, sex elever nej och fyra elever vet inte. Bortfallet på denna fråga var totalt fyra elever varav två i årskurs sex på Grävlingen och en elev i årskurs åtta på respektive skola.
Figur 8- Fråga 11. Anser du att maträtterna är varma när du kommer och ska äta? (Angett i procent)
På fråga 11 svarade 66 % av eleverna i G6 ja om att maträtterna var varma när eleverna kom och skulle äta, 21 % svarade nej och 13 % svarade inte på frågan. I årskurs åtta på samma skola svarade 79 % ja, 16 % nej och 5 % svarade inte. I E6 svarade 84 % ja, 7 % nej och 9 % svarade inte på frågan. Eleverna i E8 svarade 88 % ja, 8 % nej och 4 % svarade inte på frågan om maträtterna var varma.
Tabell 4- Fråga 12. Är det kökspersonalen som lägger upp maten på tallrikarna? (Angett i antal elever, n=176) G 6 G 8 E 6 E 8
Ja 0 2 17 3
Nej 30 45 7 6
Ibland 8 1 18 39
På fråga 12 som handlade om kökspersonalen lägger upp maten åt eleverna svarade 30 av de 38 eleverna i årskurs sex på Grävlingens skola nej och åtta elever svarade ibland. I årskurs åtta på samma skola svarade två av 48 elever att kökspersonalen la upp maten på tallrikarna, 45 elever svarade nej och en elev svarade ibland.
66% 21% 13% 79% 16% 5% 84% 7% 9% 88% 8% 4% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Ja Nej BorOall
G 6 G 8 E 6 E 8
I årskurs sex på Ekorren var det 17 av 43 elever som svarade ja, sju elever svarade nej och 18 elever svarade ibland. Denna årskurs hade ett bortfall. I årskurs åtta på samma skola svarade tre av 48 elever ja, sex elever nej och resterande 39 elever ibland.
Fråga 13 i studien handlade om det fanns några regler gällande hur mycket mat som eleverna får ta, exempelvis maximalt åtta köttbullar eller två pannkakor. I G6 svarade 36 av 38 elever ja och två elever nej. I G8 svarade 42 av 48 elever ja och sex elever nej. Av 43 elever i E6 svarade 25 elever ja och resterande nej. I E8 svarade 20 av 48 elever ja, 27 elever nej och en elev besvarade inte frågan.
Tabell 5- Fråga. 14 Hur många olika maträtter erbjuds under skolans lunch? (Angett i antal elever, n=175) G 6 G 8 E 6 E 8
En maträtt 2 3 1 0
Två maträtter 20 26 21 23
Tre maträtter 14 19 13 19
Fyra eller fler maträtter 2 0 6 6
På fråga 14 var det två av 38 elever i årskurs sex på Grävlingens skola, som ansåg att skolan erbjöd en maträtt, 20 elever kryssade för alternativet två maträtter, 14 elever valde alternativet tre maträtter och två elever ansåg att det fanns fyra eller fler maträtter att välja på under skolans lunch. I årskurs åtta på samma skola tyckte tre av 48 elever att det fanns en maträtt att välja på, 26 elever ansåg att det fanns två maträtter och resterande 19 elever kryssade för svarsalternativet tre maträtter.
I den andra studerade skolan var det en av 43 elev i årskurs sex som ansåg att det fanns en maträtt att välja på. Det var 21 elever som tyckte att det fanns två maträtter, 13 elever kryssade för alternativet tre maträtter och sex elever ansåg att det fanns fyra eller fler maträtter att välja på. Två bortfall förekom i denna årskurs. I årskurs åtta på Ekorrens skola svarade 23 av 48 elever att det fanns två maträtter, 19 elever att det fanns tre maträtter och resterande sex elever ansåg att det fanns fyra eller fler maträtter.
Fråga 15 i enkäten handlade om skolan serverade vegetariska maträtter till alla elever. I årskurs sex svarade 31 av 38 stycken ja, fem stycken nej och två stycken svarade inte på Grävlingens skola. I G8 svarade 35 av 48 stycken ja, 10 nej och tre var bortfall. På Ekorrens
