Akademin för utbildning, kultur och kommunikation
Ledarskap och ledarstilar i
grundskolans tidigare år
Författare: Anneli Yacoub
Carola Nordqvist
Examenarbete inom kunskapsområdet Handledare: Gunilla Granath Pedagogik på grund nivå Examinator: Margaret Obondo
Vt 2013
Sammanfattning
Examenarbetet är en kvalitativ studie som består av observationer och intervjuer med legitimerade lärare i grundskolans tidigare år. Syftet med denna studie är att utifrån praktiken få en djupare insikt i vilka ledarstilar lärare använder ute på två skolor i grundskolan. I resultatet fick vi fram att fyra av sex stycken lärare har ett pedagogiskt samt demokratiskt ledarskap där de har kontroll i klassrummet genom att skapa en relation till eleverna. En av två andra lärarna hade ett auktoritärt beteende och den andra ett mer låt-gå förhållningssätt.
Nyckelord: Ledarskap, ledarstilar, modern pedagogik, kontroll, beteende och förhållningssätt.
Förord
Denna studie har genomförts under vårterminen 2013 på grundnivå inom kunskapsområdet pedagogik vid Mälardalens högskola. Vi vill tacka de två grundskolorna som har ställt upp och hjälpt oss att utföra våra observationer och intervjuer för att kunna genomföra vårt examensarbete. Vi vill även tacka vår handledare, Gunilla Granath som handlett oss och gett oss stöd under det aktiva arbetet.
Innehåll
Sammanfattning...2 Förord...3 1 Inledning...7 1.1 Syfte...7 1.2 Forskningsfrågor...7 Bakgrund...8 2 Litteraturgenomgång...8 2.1 Ledarstilar...8 2.2 Burnard...8 2.3 Canter...8 2.4 Kounin...9 2.5 Dreikurs...9 2.6 Glasser...9 2.7 Gordon...92.8 Lärarens interaktion med eleverna...10
2.9 Elevernas syn på en bra lärare som ledare...14
2.10 Icke verbalt ledarskap...14
3 Metod...14
3.1 Forskningsstrategi...14
3.2 Datainsamling...15
3.3 Databearbetning och analysmetod...15
3.4 Urval...16
3.5 Validitet och reliabilitet...16
3.6 Etiska ställningstaganden...16 3.7 Informationskravet...16 3.8 Samtyckeskravet...16 3.9 Konfidentialitetskravet...16 3.10 Nyttjandekravet...17 4 Resultat observationer...17 4.1Grön...17 Grön intervju...18 4.2Rosa...19
Rosa intervju...19 4.3 Gul...20 Gul intervju...20 4.4 Vit...21 Vit intervju...21 4.5 Lila...22 Lila intervju...23 4.6 Svart...24 Svart intervju...24 5 Analys...25 5.1 Ledarskap- kontroll...25
5.2 Att skapa motivation hos eleverna...26
5.3 Pedagogik och ledarskap...27
6 Metoddiskussion...27 7 Diskussion...28 Avslutning...29 Fortsatt forskning...29 Pedagogisk relevans...29 8 Referenser...31 9 Bilaga 1...32 9.1 Observation grön...32 10 Bilaga 2...34 10.1 Intervju grön...34 11 Bilaga 3...35 11.1 Observation rosa...35 12 Bilaga 4...36 12.1 Intervju rosa...36 13 Bilaga 5...37 13.1 Observation gul...37 14 Bilaga 6...38 14.1 Intervju gul...38 15 Bilaga 7...39 15.1 Observation vit...39 16 Bilaga 8...40
16.1 Intervju vit...40 17 Bilaga 9...41 17.1 Observation lila...41 18 Bilaga 10...42 18.1 Intervju lila...42 19 Bilaga 11...43 19.1 Observation svart...43 20 Bilaga 12...44 20.1 Intervju svart...44 21 Planering...45
1 Inledning
Denna studie kommer att utgå ifrån grundskolans tidigare år. Vi har valt att observera och intervjua lärare som arbetar i årskurs 1-3. Fokus kommer att vara på olika ledarskap och ledarstilar. Vilka av dessa ledarstilar kommer att visa sig i klassrummen? Utifrån vår studie vill vi få mer kunskap om lärarens förhållningssätt när det gäller ledarskapet i klassrummen. Vi vill även undersöka om lärarnas beteende är medvetet gentemot eleverna i avsikten att ta kontroll över sitt ledarskap.
När vi tittar på lärarens beteende som vi vill koppla till ledarskap och ledarstil har vi också använt begreppet lärarens ”förhållningsätt” på grund av att vi anser att förhållningsätt är vad läraren har och hur läraren beter sig. Begreppet förhållningsätt är väldigt stort därför vill vi tydliggöra vad vi menar för att det inte ska feltolkas. Vi benämner även begreppet ”strategier” som är ett stort begrepp som vi vill förtydliga, det vill säga hur läraren utövar sitt ledarskap och sin ledarstil för att skapa motivation hos. Enligt Lgr 11 ska läraren klargöra och diskutera med individerna om samhällets värdegrund även konsekvenser över det egna handlandet.
Enligt Lgr11 ska eleverna i skolan förberedas inför ett demokratiskt samhälle. En lärare ska handleda och stimulera de olika individerna samt även ta hänsyn till elevernas olika erfarenheter och tänkande. Vi kommer därför att lyfta upp hur lärarens utövar sitt ledarskap för att vi anser att det läraren förmedlar i ord och handling påverkar elevernas framtid. Forskning visar att det är det demokratiska ledarskapet som har gett bra resultat för elevernas kunskapsutveckling. Det vi vill se är om lärare i dagens läge arbetar demokratiskt eller om det endast är ett begrepp som förekommer i verksamheten. Wikberg (1998) skriver om den historiska synvinkeln på olika ledarskap: på 1800-talet i Sverige var ledarna väldigt stränga och skulle ha ett auktoritärt ledarskap och så småningom har det demokratiska ledarskapet utvecklats till nutiden. ”Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet.” (Lgr11, 2011, s 8). Detta ämne har väckt vårt intresse på grund av att vi har stött på olika ledarskap/ledarstilar i skolorna.
1.1 Syfte
Syftet med denna studie är att utifrån praktiken på två grundskolor ta reda på vilka ledarstilar som utövas av sex lärare i deras klassrum. Vi vill
även se om lärarna tar kontroll över sin undervisning i klassrummet utifrån medvetna ledarskapsstrategier.
1.2 Forskningsfrågor
• Vad finns det för ledarskap och ledarstilar i klassrummen?
• Hur beter sig lärarna för att ta kontroll över sin undervisning i klassrummen?
Bakgrund
I bakgrunden kommer vårt arbete att bearbetas utifrån dessa
huvudområden som är relevant för vårt arbete. Vi kommer att ta upp ledarstilar och ledarskap först och sedan lärarens interaktion med eleverna.
2 Litteraturgenomgång
Stensmo (2008) anser att det finns tre stycken olika ledarskap i klassrummet. Den ena är auktoritära ledarskapet som innebär att ledaren själv bestämmer uppgifter, arbetssätt samt arbetspartner. Den auktoritära ledaren klandrar oftast deltagarna individuellt. Det andra är det demokratiska ledarskapet där eleverna har inflytande och delaktighet. Här uppmuntras deltagarna att diskutera och ta ansvar för genomförande, planering och uppgifter med handledning utifrån ledaren. Den tredje är låt-gå ledarskapet här får eleverna bestämma själva där ledaren håller sig utanför undervisningen och ger eleverna ansvaret att klara sig själva. Enligt Stensmos (2008) studier visar det demokratiska ledarskapet att eleverna arbetade högproduktivt och entusiastiskt med sina uppgifter där ledaren både är frånvarande som närvarande. I den auktoritära ledarrollen utifrån studien blev individerna apatiska och hade ingen entusiasm för uppgifterna. När ledaren var närvarande arbetade individerna på men när ledaren var frånvarande uppstod det konflikter och lågproduktiva i klassrummet. I det låt-gå ledarskapet var individerna frustrerade och förvirrade samt lågproduktiva.
2.1 Ledarstilar
Fortsättningsvis tar Stensmo (2008) upp sex stycken ledarstilar i klassrummet. De ledarstilar vi kommer att ta upp och förklara har fått sina namn efter uttolkare eller upphovsmän.
2.2 Burnard
Burnard är en ledarstil med beteendemodifikation som handlar om att forma elevens beteende i klassrummet genom negativ och positiv förstärkning. Ge positiv förstärkning kan vara att ledaren har kommit överens med eleverna i klassrummet att de ska få ett visst antal poäng, men när ett önskvärt beteende uppstår plockas dessa poäng bort. Detta gör ledaren för att lyfta upp det önskvärda klassrumsbeteendet och det kan hen göra till exempel genom att upprätta en lista.
2.3 Canter
Canter utgår från en kognitivbeteendeterapeutisk strategi där det handlar om själv-osäkra, själv-säkra och aggressiva beteenden. Själv-osäkra innebär att människan är hämmad känslomässigt och underlåter att hävda sina rättigheter. Aggressivt beteende är där individen når målen på andras bekostnad. Själv-säkert beteende innebär att utgå från det som är relevant i de egna målen samt behov utan att nedvärdera samt underskatta andras. En lärare har rätt till att skapa ordning och därför bör en lärare arbeta med negativ och positiv förstärkning för att inta ett själv-säkert klassrumsbeteende.
2.4 Kounin
Kounin är ett dynamiskt perspektiv där motivationen är i centrum. En professionell lärare har koll på sitt klassrum och full fokus på de olika individerna. Även om ögonkontakt saknas har läraren full närvaro. Detta har Kounin kommit fram till genom sina studier genom filmning samt empiriskt studerat i klassrummen. Dessa framgångsrika lärare har överlappningar utan att påverka koncentrationen på eleverna när byte av lektion-lektion, lektion-rast eller uppgifter sker. De olika individerna i klassen engageras ständigt för att hållas aktiva till exempel genom frågor där läraren ger tydliga instruktioner till gruppen.
2.5 Dreikurs
Dreikurs ledarstil handlar om handlingar och socialt intresse där det är fokus på att tillfredsställa behov samt uppmuntra social gemenskap. Författaren anser att det finns fyra falska mål som inte har att göra med social gemenskap även om själva eleven anser det själv. Det handlar om att eleven söker makt och uppmärksamhet med ett beteende som inte godkänns av läraren. Här är det upp till läraren att analysera samt tränas för att uppfatta dessa elevhandlingar som tillhör falska mål.
2.6 Glasser
Glasser har utvecklat en psykoterapiform som anses vara en realitetsterapi som ska syfta till att hjälpa medmänniskor att förstå konsekvenser av sina handlingar. Författaren anser att en lärare inte kan
kontrollera elever med bestraffningar samt belöningar. Det är enbart eleven själv som kan ha kontroll av sitt eget handlande och detta har att göra med fem grundläggande behov som är att älska, att ha makt, att vara fri, att överleva och ha roligt. Glasser skriver att om lärarna tillfredsställer dessa behov med kvalitet tar eleverna enskild kontroll.
2.7 Gordon
Gordons teori utgår från tre stycken begrepp som är empati, accepterande och äkthet. Med äkthet anser Gordon att läraren visar sina känslor och uttrycker dem om elevens handlingar. Med empati menar författaren att läraren ska kunna förstå innebörden samt uttrycka sig i ord utifrån elevens sagda beteende. Ett aktivt lyssnande samt budskap är viktigt vid konflikthantering. Detta innebär att eleven vinner om läraren ger upp men att läraren vinner genom autokrati ”maktutövning”, när läraren ger upp (laissez faire).
Enligt Stensmo (2008) bör en lärare ha kompetenser åtminstone i ämneskompetens, ledarkompetens samt didaktiskt kompetens. Didaktisk kompetens handlar om att utvärdera och genomföra samt planera sin undervisning utifrån de olika frågeställningar Vad? Hur? Varför? Ämneskompetens innebär att ha kunskap, fakta och teorier angående sina undervisningsämnen samt att ta del av kunskapsutveckling, forskning, kunna kritisera och granska nykunskap inom de olika undervisningsämnena. Ledarkompetens innebär att kunna leda skolklassen och organisera även att kunna hantera olika frågor om elevomsorg, gruppera elever, disciplin, ordning och att kunna individualisera elevers lärande och arbete.
2.8 Lärarens interaktion med eleverna
Tullberg (1988) betonar att ledarskap innebär att vara den som har styrka och kraften i gruppen, den som tar initiativ samt påverkar, att kunna se en möjlighet, att kunna utveckla de människor som ingår i verksamheten. Att kunna se en grupp som helhet men även de enskilda individerna i gruppen, ett ledarskap kan växla mellan olika personer i en grupp beroende på situation. Att vara en ledare kan upplevas som ensamt därför är det viktigt att skapa relationer i arbetslaget. Ledarens förhållningssätt handlar också om makt, en ledare ska inte förneka sin makt. Det kan leda till en omedvetenhet och att det används på fel sätt. Att ha makt kan handla om att göra saker, påverka och styra förändringar. Sträng (2005) refererar till Carlstedt där hen anser att lärare och elever ställs inför nya krav och större utmaningar hela tiden utifrån begreppen lärande, kunskap och undervisning. Om innebörden förändras i dessa begrepp förändras innehållet samt metoder i undervisningen och relationen. Genom det förändras lärarens roll och krav på hur en ska
kunna organisera samt leda verksamheten tillsammans med individerna. En lärare ska tänka på den dagliga verksamheten men att leda är en ytterst komplex handling. Detta innebär att läraren ska leda undervisningen på den pågående aktiviteten samt genomföra genom att utgå från elevernas kunskaper för att även kunna utveckla det sociala samspelet och vara lyhörd. Det är många lärare som anser att tiden inte räcker till och inte hinner med det som ska göras. Det kan innebära att läraren behöver göra prioriteringar utifrån sin roll men det kan bidra till konsekvenser om hen ska se till lärarens uppdrag. Det kan även bidra till att elevens kunskapsutveckling upphör och dessa kunskaper kan bli brister inför elevens framtid på grund av att läraren inte hinner undervisa målen som ska uppnås.
Nyberg (2002) belyser att eleverna påverkas av lärarens förhållningssätt och därför måste läraren ta sin roll som ledare samt vara en bra förebild. För att bli en bra ledare måste en känna sig själv för att inte tappa modet. En bra ledare tillåter ett öppet klimat i klassrummet, men en bra ledare sätter även upp gränser och mål för gruppen och tar itu med konflikter som uppstår på plats. Elevernas inlärningssituation kan påverkas om gruppen inte känns trygg. En lärare ska inte vara elevernas kompis utan ha en auktoritet som ska påverka eleverna positivt för kunskapsinhämtandet. En ledare måste tänka igenom vilken människosyn och elevsyn hen har. Det pedagogiska förhållningssättet är i fokus eftersom läraren vill sträva efter att skapa ett positivt klimat i det egna klassrummet. En bra lärare har en yrkesutbildning och kunskap som läraren vill förmedla, men en lärare måste alltid tänka på att sätta rimliga gränser och ha förväntningar och visioner som ställer krav på eleverna. Den goda läraren ska även bekräfta samt berömma det förbättringar som görs, men framförallt reflektera och utvärdera över lärandet. Läraren måste även kunna ta kritik samt vilja ha återkoppling av individerna. En människa känner olika för sina medmänniskor men som lärare i din ledarroll ska alla bemötas på ett professionellt sätt. Människosynen som vi har påverkar lärarens förhållningssätt gentemot föräldrar, kollegor och elever, därför är det viktigt att en lärare reflekterar och funderar över sina egna grundvärderingar. Läraren måste även se att det är elevernas arbetsplats och se alla individer som individuella som har möjligheter och behov.
Enligt Nyberg (2002) ska läraren sätta gränser men ändå ge ansvar till alla i gruppen, det kan vara att ett gott ledarskap som innebär diktatorskap men med full empati. Det handlar om att läraren måste själv inse vad som är viktigt och bestämma vad eleverna bör få bestämma, men att tänka på att släppa kontrollen för att få ett öppet klimat i klassrummet. Allt hänger på vilka mål läraren själv har satt upp och hur
pass elevernas delaktighet ska vara, där lärarens förhållningssätt måste situations anpassas. En bra lärare har respekt för de enskilda individerna men det innebär också att eleverna ska ha respekt för läraren. För att skapa ett öppet klimat där eleverna vågar tala och dela med sig krävs en demokratisk ledare där eleverna kan lita på läraren samt samarbeta. Genom det upplever eleverna att de vill vara i klassrummet samt följa med sin ledare, därför ska läraren undvika den autoritära ledaren där eleverna oftast upplevs osäkra och rädda. Eller en låt-gå ledare som är lika med kompislärare här får eleverna köra med läraren hur de vill. Ett demokratiskt förhållningssätt innebär inte bara att eleverna ska vara med och bestämma till exempel röstlekar. Demokrati handlar mer om att lära sig lyssna på varandra samt visa hänsyn men även att fatta beslut tillsammans. Demokrati upplevs inte alltid lätt att genomföra men är det bästa sättet som vi känner till (Nyberg, 2002).
Steinberg (2004) anser att en lärare som ser sig själv som ämneslärare i till exempel matematik och endast vill lära ut de matematiska begreppen har missuppfattat sin uppgift. Eleverna ska ha mött en människa som har struktur, engagemang och kärlek när de lämnar klassrummet. Läraren ska framförallt vägleda sina elever till en fortsatt utveckling samt höja deras kunskapsnivå ytterligare ett steg. Som ledare innebär det att använda sig av moderna metoder eller traditionella metoder. Det läraren använder sig av spelar ingen roll eftersom en ledare ska tro på sig själv. I den moderna pedagogiken kan det vara lätt att låta eleverna fatta för många beslut genom att som lärare drar sig tillbaka för mycket. Självklart ska eleverna ha något att säga till om när det gäller innehåll samt olika arbetssätt, men som handledare innebär det att fortfarande befinna sig i ledarrollen.
Stensmo (2008) tar upp begreppen elevorienterat respektive uppgiftsorienterat ledarskap. Uppgiftorienterade ledarmodellen fokuserar på ett ämne och har hård kontroll över elevernas beteende i klassrummet. Den elevorienterade ledarmodellen sätter den enskilda eleven i fokus där läraren ses som en vägledare samt handledare. Här har eleven kontroll över sitt eget beteende och lektionerna är anpassade individuellt angående uppgifterna. Enligt Lgr 11 ska skolan erbjuda individerna en strukturerad undervisning under lärarens ledning både enskilt och i helklass. Utifrån skolans demokratiska principer ska eleverna ges delaktighet samt inflytande i utbildningen.
Möller (1996) skriver att med lärarens ledarskap kan konsekvenser uppstå samt urskiljas på grund av hur skolledningen är uppbyggd relationsmässigt. Det kan innebära rektorns syn på lärarens ledarskap hur den utförs. Detta kan påverka kvalitén men även att kommunala aktörer påverkar. Det kan bli en lång väg att nå från det kommunala till
det lokala klassrummet. Det handlar om extern vägledning som är en påverkande faktor hur samarbetet förs mellan skolan och universitetet. Det kan handla om att rektorn har ett för krävande arbete samt kan vara en ekonomisk fråga som handlar om behörigheten för lärare. Detta är viktigt för den pedagogiska utbildningen eftersom samhället kräver större krav och kompetens samt samarbete hos alla berörda parter både utanför skolan och i skolan. Det handlar om att rektorerna måste vara mer flexibla och ta till sig förändringar och hitta lösningar samt utmaningar för framtiden i skolan. (Möller, 1996).
Stensmo (2008) betonar fem olika ledaruppgifter i klassrummet som läraren ska utgå efter. Det första är planering, när läraren planerar utgår hen först och främst efter läroplaner, kursplaner och samhällsuppdrag. Det mesta sker innan läraren går in i klassrummet där läraren behöver göra en preaktiv planering. Först ett läsårs planering sedan en terminsplanering därefter en långtidsplanering. Under arbetets gång krävs även korttidsplaneringar och veckoplaneringar. En lärare måste framförallt vara flexibel för att snabbt kunna ändra en planering beroende på olika situationer som kan uppstå.
Det andra som Stensmo (2008) skriver om är kontroll där det handlar om att läraren alltid måste reflektera över sig själv och eleverna samt i planeringen tänka på att planera in överlappningar. Att skapa kontroll kan innebära att det handlar om en hög grad etiska frågor som till exempel, disciplin, regler och auktoritet. En lärare har en formell tilldelad auktoritet i klassrummet där det handlar om att läraren har ansvar för elevernas hälsa samt lärande. Utifrån lärarens agerande i klassrummet genom sin kompetens samt sina relationer till eleverna kan vara svag, stark eller delad kontroll. När en lärare genomför en planering bör hen reflektera hur en förhåller sig till begreppet disciplin som till exempel gott uppförande och ordning och reda. En bra disciplin innebär att elever tar ansvar, sköter sitt arbete, skapar goda relationer till läraren och varandra. Detta kan även ske genom att läraren bidrar till ytter medel eller inre medel som sanktioner och belöningar.
Det tredje är motivation där läraren ska se till elevernas behov, vara tydlig med vilka mål som ska sättas upp samt låta eleverna äga målen och göra eleverna delaktiga. Det finns både inre och yttre motivation. Den inre motivationen handlar om känslor och behov och den yttre motivationen handlar om bestraffningar och belöningar. Det fjärde är gruppering där läraren måste tänka på vilka grupperingar hen gör vad som passar bäst för denna undervisningsform. För helklass, halvklass, grupparbete, nivågruppering, kooperativt lärande och individualisering. Varje form krävs en pedagogisk planering som kännetecknar undervisningen samt lärandet. Det femte är individualisering som
handlar om att läraren måste se till att alla elever är olika och alla lär sig på olika sätt. (Stensmo, 2008)
Enligt Stensmo (2008) kan lärarens ledarstil grunda sig på lärarens pedagogiska grundsyn, delvis syn på kunskap, uppfattningar, lärande, etik, elever, undervisning och skolans uppgifter i samhället. Vad lärarens uppfattningar kan grunda sig på utgör lärarens praktiska yrkesteori. Det kan handla om egna erfarenheter samt en kombination av kollegornas erfarenheter och beroende på pedagogisk litteratur och utbildning. En bra pedagogisk grundsyn utvecklar sig genom reflektion av människan, samhället, erfarenhet, uppfattningar, handlande och undervisningen. Enligt Lgr11 ska en lärare vara handledare genom att ge stöd och
stimulera eleverna. Skolan ska även förmedla demokrati mellan män och kvinnor och ge eleverna inflytande i undervisningen. Genom att
utvecklas, kunna och att vilja ta ansvar för samhället ska en lärare väcka elevernas intresse genom varierade undervisningsformer.
The Wallace Foundation (2009) lyfter upp att det är fokus på ledarens förhållningssätt, vad läraren fokuserar på, beteenden och instruktioner. En lärare ska fokusera på dessa två begrepp för att driva en bättre undervisning. Den viktiga och största förändringen på decennier som har skett är att det har uppmärksammat hur mycket arbete och uppgifter en lärare har. Genom det kan en förändra samt förbättra lärarnas undervisning och ledarskap genom att titta i klassrummen hur ledarskapet utförs och används.
Wikberg (1998) anser att en av de viktigaste faktorerna är ledarskapets betydelse på grund av att det påverkar arbetsklimatet och inlärning samt grupprocesser i verksamheten. Det är viktigt att läraren organiserar arbetet och tänker på den enskilda eleven för vad som gäller den sociala situationen och inlärningssituationen. När läraren är hundra procent närvarande skapar läraren tillit och trygghet och läraren själv är trygg i sin roll. Enligt Tullberg (1988) handlar ledarrollen om trygghet genom att hitta sin identitet som ledare, den egna utvecklingsprocessen som till exempel barns utveckling att hitta sitt eget jag, den egna identiteten. Att bli en ledare kan vara något som hen växer in i. Ahltorp (2003) anser att det finns ett synsätt på ledarskapet till exempel inom behaviorismen, där det handlar om att ett ledarbeteende kan tränas upp, läras in och att ledarskapet inte behöver vara medfött. En annan syn är det socialpsykologiska som betonar dagens forskning på ledarskap som handlar om hur alla ska fungera tillsammans.
Guy (2001) anser att ledarskap är en process som handlar om att kunna påverka en grupp eller individer som ska kunna uppnå sina mål. En ledare tar oftast initiativet till att skapa relationer och skapa dialoger som
länkas vidare. Att vara en ledare är en process som hela tiden utvecklas. En ledare är alltid involverad i organisering, planering, personal, kontroll och själva utvecklingsarbetet. Ledaren och gruppen skapar en relation tillsammans och ingår i en pågående process. För att en ledare ska kunna utvecklas och reflektera över sitt handlande är det viktigt att gruppen konfronterar ledaren.
Wikberg (1998) skriver om att en lärare måste vara tydlig med ledarskapet men också skapa en närhet till individerna och visa att hen finns där för dem, men ändå vara tydlig med att hen inte är din mamma/pappa utan din lärare och ledare.
2.9 Elevernas syn på en bra lärare som ledare
Rudvall (1995) skriver att eleverna tycker att en bra lärare är en som förklarar bra, pratar intressant, är bra på att förmedla kunskaper, får eleverna aktiva, ger arbetsro och kan säga till, men ändå vara snälla. Lärare som har arbetat några år anses ha lättare att ta ledarrollen samt organisera. Rudvall anser att en välstrukturerad lektion inte behöver vara auktoritär utan den kan vara inriktad på individerna där ett självständigt lärande sker.
2.10 Icke verbalt ledarskap
Steinberg (2004) anser att icke verbalt ledarskap där kroppspråket har en betydelse och hur en ledare ska inta scenen, till exempel sänka eller höja rösten samt gestalta lugn för att fånga elevernas uppmärksamhet. Det är viktigt att lyssna till ljudvolymen i klassrummet, till exempel om den går upp eller ner eller är stigande. Ledaren ”läraren” styr gruppen genom att upprepa situationen eller gestaltningen för att visa vem som styr och att det inte är slumpen. Ett exempel på icke verbala signaler kan vara beteende eller miljöfaktorer. Beteende kan vara gester, tempo, position i rummet, mini spel, ögonkontakt och rösttempo m.m. Miljöfaktorer kan vara ljus, bakgrundsljud, klädsel, färgsättning och möblering m.m. Det är bra att börja observera gruppen/individerna och inte tolka andras beteenden.
3 Metod
Nedanför kommer vi att redogöra hur vi har gått till väga.
3.1 Forskningsstrategi
Den kvalitativa metoden har vi valt på grund av att vi ska göra observationer och komplettera med intervju frågor. Enligt Denscombe (2009) och Stukát (2005) är den kvalitativa metoden bra när en vill gestalta något samt när det ska användas öppna intervjuer och observationer. Vi har valt två grundskolor där vi har fått observera och
intervjua sex stycken lärare. Vi valde att begränsa oss på grund av att arbetet inte skulle bli för stort. Denscombe (2009) och Stukát (2005) skriver att arbeta kvalitativt innebär att det är ett bra sätt när en ska hantera olika sociala situationer. Denna metod har bättre förutsättningar att klara av tvetydigheter samt motsägelser än kvantitativ metod.
Björndal (2005) anser att det är en fördel med att göra intervjuer där personens tankar och idéer lyfts fram från personens perspektiv. En nackdel kan vara att intervjurens information kan påverka ens egna uppfattningar. Genom att komplettera observationerna med spontana intervjuer kunde vi på detta sätt få en bättre bild av vad läraren ville förmedla utifrån sitt arbetssätt. Vi valde därför att göra spontana intervjuer för att få en tydligare uppfattning om vilken ledarstil läraren hade i sin undervisning.
När en observation görs är det viktigt att ha en diskret placering, men samtidigt placera sig för att kunna ha en överblick över hela handlingsarenan som ska observeras. Desto längre observationen pågår desto mer naturlig blir situationen för dem som observeras. En fördel med att göra en observation är att en får veta vad människor gör istället för vad människor säger att de gör (Björndal, 2005). För att få en direkt datainsamling valde vi att göra en icke deltagande observation för att kunna se vad som händer och sägs i klassrummet.
3.2 Datainsamling
Vi har använt relevant forskningslitteratur för att kunna arbeta fram frågor utifrån frågeställningarna inför våra observationer och intervjuer utifrån ett kvalitativt arbetssätt.
I vår forskning arbetar vi kvalitativt och valt att arbeta med icke deltagande observation samt ostrukturerad intervju där frågorna utgår från observationen. Vi observerade och intervjuade sex stycken pedagoger i grundskolan årskurs 1-3. Vi tittade på lärarnas ledarskap, hur lektionen startades, igångsättningen för eleverna, flytet under lektionens gång och avslutning av lektionen utifrån hur lärarens förhållningssätt är i klassrummet. Dessa begrepp tar vi hjälp av i utförandet av observationerna. Intervju frågorna varierar beroende på hur situationerna uppstår i klassrummen. Frågorna handlar om att vi vill få mer klarhet utifrån lärarnas olika handlingar. Denna metod utförs på två olika skolor i grundskolans tidigare år.
När vi har observerat har vi suttit avsides i klassrummet med penna, papper och antecknat utifrån begreppen hur läraren tar kontroll och hur de utför sitt ledarskap. Direkt efter observationerna har vi intervjuat lärarna med spontana frågor som kom upp när vi observerade för att få
en tydligare bild vilket ledarskap och ledarstil som var i fokus. I intervjun hade vi bara tillgång till penna och papper vi pratade lugnt och antecknade lärarnas svar under tiden de berättade för att få med allt. Eftersom alla lärare har egna lektioner och klassrum har alla observationer sett olika ut. Genom det kunde vi inte använda oss av samma intervjufrågor till alla berörda lärare. Det kan ses tydligt i bilagorna. Vi bearbetade detta material för att kunna få fram ett resultat och det gjorde vi genom att tillsammans gå igenom materialet och försökte se kopplingar till vårt syfte samt forskningsfrågorna.
3.3 Databearbetning och analysmetod
Utifrån vårt resultat kommer vi att analysera dessa rubriker Ledarskap-kontroll, skapa motivation hos eleverna och pedagogik- ledarskap. Vi vill även tydliggöra ett antal begrepp som vi kommer att använda oss av. Vi använder begreppet förhållningssätt som kan översättas med begreppet attityd. Vi använder också oss av begreppet beteende som kan ses som en handling som utförs utifrån en viss attityd. Begreppet strategi som vi använder oss av är en medveten handlingslinje man följer för att nå vissa mål, exempelvis kontroll, engagemang, tystnad i klassen, lydnad eller inflytande m.m.
Vi har inte gjort observationerna tillsammans utan vi har observerat och intervjuat tre stycken lärare var på två olika skolor. Att välja dessa begrepp innan vi gjorde observationer och intervjuer underlättade för oss att kunna hålla oss till samma ämne.
3.4 Urval
Vi har valt dessa två skolor slumpvist och fick möjlighet att komma och observera samt intervjua lärare där. Vi valde dessa lärare för att de arbetade i årskurs 1-3. Vi ringde dessa skolor och förklarade via telefon vilken sorts undersökning vi skulle göra och frågade om det fanns möjlighet att få komma och observera och intervjua lärare på dessa två skolor. Vi förklarade också att vi ville intervjua och observera minst tre stycken lärare. Vi var varmt välkomna att utföra våra observationer och intervjuer.
3.5 Validitet och reliabilitet
Vårt arbete är trovärdigt utifrån observationerna som kompletterats till intervjuerna, men beroende på vilka glasögon vi människor sätter på oss inför en observation kan det vi ser påverkas utifrån ens egna synssätt. När vi ska sammanställa vårt insamlade material kan även påverka det
slutliga svaret. Enligt Denscombe (2011) kan reliabilitetet påverka resultatet och analysen utifrån skribenterna.
3.6 Etiska ställningstaganden
Enligt vetenskapsrådet (2011) har vi tagit del av de fyra ställningstagande under våra observationer och intervjuer.
3.7 Informationskravet
Innan vi skulle observera och intervjua lärarna kontaktade vi dem via telefon där vi sa att om någon kände obehag att vi skulle observera dem kunde de säga nej, även med intervjuen. Vi var tydliga med att vi inte skulle nämna några namn, klass eller skola. Enligt vetenskapsrådet (2002) ska alla respondenter informeras om hur observationerna och intervjuerna ska gå till samt handlar om.
3.8 Samtyckeskravet
Vetenskapsrådet (2002) skriver om samtyckeskravet att alla som deltar i observationen och intervjuen har rätt att veta vad arbetet ska användas till och att det ska vara tydligt att det är anonymt. Detta skedde genom muntligt samtal med de berörda lärarna.
3.9 Konfidentialitetskravet
I vårt samtal med lärarna var vi tydliga med att inga namn på skolor eller lärare kommer att användas i vårt arbete. Vetenskapsrådet (2002) anser att det är viktigt att ge denna information samt att informationen måste avrapporteras och lagras på ett säkert sätt i arbetet.
3.10 Nyttjandekravet
Enligt Vetenskapsrådet (2002) ska nyttjandekravet ska allt material som kommer in genom intervjuer och observationer endast få användas i forskningssammanhang, vilket vi har tagit hänsyn till. All material som vi har fått ihop kommer endast användas i vårt arbete.
4 Resultat observationer
För att underlätta och se vilken lärare som till hör till observation 1 och intervju 1 eller observation 2 och intervju 2 har vi att kallat dem för olika färger. Lärare Grön och Rosa arbetar tillsammans i klassrummet och båda har ansvar för eleverna.
Resultatet kommer först att börja utifrån observation av till exempel grön sedan kommer resultatet av intervjun grön. En färg (lärare) kommer att presenteras åt gången.
Observation 1 och intervju 1: Grön Observation 2 och intervju 2: Rosa Observation 3 och intervju 3: Gul Observation 4 och intervju 4: Vit Observation 5 och intervju 5: Lila Observation 6 och intervju 6: Svart
4.1Grön
Uppstart
Lärare Rosa möter eleverna med ögonkontakt och säger godmorgon till alla elever. Eleverna är högljudda i klassrummet när de intar sina platser och då försöker lärare Grön få elevernas uppmärksamhet genom att Grön tar upp sin jacka och kastar den i luften. Alla elever blir uppmärksammade och tittar på lärare grön.
Igångsättning
Läraren Grön går igenom regler för vad som ska gälla när eleverna kommer in i klassrummet.
Genomgång och repetition av geometri där lärare Grön och lärare Rosa börjar samarbeta och försöker göra introduktion av geometri lite intressant och bjuder in eleverna.
Dialog mellan lärarna:
- Lärare Rosa: Den där lite tjockare kvadraten med 4 hörn som har
samma form som en tärning, vad heter den?
- Lärare Grön: Ja, finns det någon här inne som kan hjälpa hen?
Eleverna räcker upp handen.
Lärare Rosa: Ja, kan Oscar hjälpa till? Oscar: Ja, en kub heter den.
Lärare Grön och Rosa fortsätter och går igenom de olika geometriska formerna och gör eleverna delaktiga. Eleverna får även gå fram och rita de olika formerna på tavlan.
Klassen delas sedan upp i subtraktion och addition. Observerationen fortsätter med lärare Rosas lektion. Eleverna börjar arbeta i sina matteböcker.
Lärare Grön sitter i en fåtölj och när eleverna behöver hjälp går de fram till läraren och frågar om hjälp.
Avslut
15 minuter innan lektionen är slut säger lärare Grön att de ska plocka ihop och samlas på mattan igen. Lärare Grön har återkoppling och försöker kolla att alla har förstått.
Grön intervju
Uppstart och igångsättning
Läraren kastar upp jackan för att få elevernas uppmärksamhet och det var något hen redan har bestämt sig för att göra.
Att höja rösten hjälper inte, eleverna blir bara mer högljudda och det tär på min röst, men när jag slängde upp jackan fick jag den reaktion jag ville ifrån eleverna. Jag anser att det är viktigt att få eleverna lugna och uppmärksamma för att kunna få ut något av min undervisning för att de ska kunna ta till sig den kunskap jag vill förmedla.
Läraren anser att det är en fördel att vara två ledare i ett klassrum eftersom de är en stor klass på 40 elever. Eleverna får även ta del av olika erfarenheter och kunskaper samt se allt från två olika sidor.
Vi försöker att ha ett bra samarbete och skapa dialoger med varandra men samtidigt inte hoppa in och ge svar utan att eleverna får hjälpa oss med svar och lösningar. Flyt och avslut
Läraren anser att innan en avslutar lektionen är det viktigt att ha en återsamling för att fånga upp elever som inte har hängt med eller förstår. Enligt läraren går det på rutin att prata lugnt och tyst med eleverna, hen anser att höja rösten inte gör någon nytta.
4.2Rosa
Uppstart
Lärare Rosa visslar in eleverna från rasten och förbereder ipaden tills eleverna har kommit till ro.
Igångsättning
Rosa tar fram boken på smartboarden och frågar eleverna vad bokens titel är. Eleverna svarar och läraren frågar de vad de tror boken handlar om när de ser bilden på framsidan av boken. Hen börjar sedan läsa och efter att ha läst några sidor stannar läraren upp och frågar eleverna vad de tror kommer hända härnäst. Eleverna får diskutera två och två och innan läraren fortsätter läsa frågor hen eleverna vad de kommit fram till. Rosa säger till eleverna att hen ska fortsätta läsa för att se vad som sedan händer i boken.
Flytet
Eleverna får diskutera två och två och innan läraren fortsätter läsa frågar hen eleverna vad de kommit fram till. Rosa säger till eleverna att hen ska fortsätta läsa för att se vad som sedan händer i boken. När läraren läst klart boken frågar hen eleverna vad författaren heter och eleverna får svara.
Avslut
När det är 5 minuter kvar av lektionen kliver lärare Grön in och tar fram gitarren och börjar spela och sjunga matsången. Eleverna börjar sjunga med och alla börjar tvätta händerna och göra sig klara för att börja äta.
Rosa intervju
Uppstarten och igångsättning
Rosa använder sig utav ipaden och smartboarden vid högläsning för att göra eleverna delaktiga inför och under lektionen.
För att jag tycker att det är bra att eleverna kan ta del av bilderna i boken i smartboarden. De kan även följa med i texten när jag läser. Jag upplever att eleverna hänger med på ett bättre sätt och lyssnar när de är delaktiga i boken.
I intervjuen lyfter även läraren att eleverna lättare tappar fokus när de inte är delaktiga på samma sätt.
Läraren anser att det är viktigt att väcka elevernas intresse och låta dem använda sin fantasi, därför ställer hen frågor om boken innan hen börjar läsa samt under läsandets gång. Läraren anser att när eleverna diskuterar med varandra får de dela med sig av sin fantasi sina tankar och idéer.
Flyt och avslut
Enligt läraren har de hittat ett sätt att avsluta lektionen inför lunch som de uppfattar att eleverna tycker är roligt och att de blir lugnare när de sjunger en sång som avslutning.
4.3 Gul
Uppstart
Läraren pratar bara på fast eleverna inte kommit till ro. De ska arbeta med naturvetenskap där de ska göra ett experiment med vatten.
Igångsättning
När läraren antecknat klart vänder hon sig mot eleverna och säger varsågoda att börja, ni vet vilka grupper ni är i. Eleverna börjar springa fram och hämta material och samlas i sina grupper.
Flytet
Läraren höjer rösten och ber eleverna tänka på arbetsron. Det är väldigt rörigt i klassrummet och läraren börjar gå runt till de olika grupperna och får åter förklara vad eleverna ska göra. De kommer inte riktigt igång och får ingen ro. Det är inget flyt i lektionen, det blir mycket repetition för läraren.
Läraren höjer rösten ett flertal gånger under lektionen och ber eleverna vara tysta och koncentrera sig på det de ska göra.
Avslut
När lektionen ska avslutas höjer läraren rösten igen och talar om att det är dags att plocka ihop och att det snart är dags för gymnastik.
Gul intervju
Uppstart och igångsättning
När lektionen börjar är det väldigt rörigt och pratigt i klassrummet. Enligt läraren är det alltid bättre att få eleverna lugna för att kunna lyssna innan genomgången börjar. Läraren fick frågan om hen hade kunnat göra på ett annat sätt innan lektionen startade. Gul svarar att situationen blev lite fel idag på grund av vissa andledningar och att hen borde ha inväntat alla elever innan genomgången, eftersom det ledde till dubbelt arbete under lektionens gång.
Flyt och avslut
Läraren fick den frågan hur Gul skulle få mer kontroll i sitt klassrum. Jag har bett att få hjälp av mitt arbetslag samt rektor för att skapa bättre rutiner och
mer kontroll. Redan nästa vecka ska vi vara två här i klassrummet för att styra klassen bättre. Det är lätt att bara arbeta på när man känner sig trött och prövat så många arbetssätt och metoder som inte har fungerat, därför behöver jag få in nya ögon i klassrummet och för att finna ny energi.
4.4 Vit
Uppstart
Eleverna är lugna och tysta där läraren står vid tavlan och kan börja sin lektion.
Igångsättning
Läraren pratar väldigt tyst och sakta, hen skriver ner tal på tavlan och frågar eleverna hur de kan ta reda på svaret?
Eleverna räcker upp handen och läraren ber en av dem att komma fram och visa på tavlan hur hen kan ta reda på svaret. En elev kommer fram och börjar rita på tavlan.
Läraren frågar de andra eleverna om det stämmer eller om de kan göra på flera sätt.
Flytet
Sedan ber lärarna klassvärdarna att komma fram för att de ska dela ut matematikhäften till alla elever. Eleverna börjar arbeta.
Det är svårt att höra vad läraren säger till eleverna när hen går runt i klassrummet, eftersom hen nästan viskade när hen pratade enskilt med dem.
När eleverna var högljudda går läraren fram till den eleven och sätter sin hand på axeln och sitter på huk samma höjd som eleven. Läraren har alltid ögonkontakt med eleverna när hen pratar med dem.
Det är arbetsro i klassrummet. Läraren ber eleverna att hjälpa varandra om de tycker att det tar för lång tid innan läraren kommer och kan hjälpa dem.
Avslut
När lektionen är slut ber läraren dem att plocka av bänken och sätta in häftet i pärmarna och ber eleverna tvätta händerna och ställa upp sig på led för mat. Eleverna blir lite stimmiga, läraren står längst fram i ledet och klappar tre gånger med händerna. Eleverna besvarar med en klapp och lugnar ner sig.
Vit intervju
Uppstart och igångsättning
Att be eleverna att bara säga svaret ger inget, utan att det är bättre att ge dem verktyg och sätta ord på hur man tänker. Kunna tänka och visa med bilder hur en kan
komma fram till svaret. Alla lär sig olika men alla behöver en grund, vi har nyss börjat med multiplikation.
Flyt och avslut
Under lektionens pratar läraren väldigt tyst nästan som att hen viskar. Enligt läraren bidrar det till att hålla lugnet i klassrummet och koncentrationen. ”Det kan även bli rörigt och högljutt när de får vänta för länge, då brukar jag be eleverna att ta hjälp av varandra så de håller igång och inte tappar motivationen”. Läraren fick även frågan om det var en genomtänkt handling att sätta sig på huk och röra vid elevens axel när eleven härjade.
Ja, det är en genomtänkt handling, jag försöker att skapa en kontakt för att få eleven att lugna ner sig och kunna fortsätta att arbeta. Arbetsro är viktigt, det är lätt att det smittar av sig på de andra eleverna när en sätter igång och stör. Vi använder också oss av stjärnor i alla klasser för att samla ihop många och efter ett visst antal blir det belöning som till exempel klassens timme. Men hur vi gör och hur vi börjar med en stjärna på tavlan när lektionen börjar eller avslutas är olika för olika lärare.
Läraren fick även frågan angående de tre klappar som hen gör. Läraren anser att det är en strategi som de kommit överens om i arbetslaget. När eleverna blir för högljudda vill lärarna spara på sina röster och det fungerar bra.
4.5 Lila
Uppstart
Läraren inväntar alla elever tills de har kommit in i klassrummet efter rasten. När alla är samlade börjar läraren att prata till eleverna.
Igångsättning
När alla är samlade står läraren framme vid tavlan och frågar eleverna om de har förslag på filmer tills på fredag när de ska kolla på film. Eleverna sträcker upp handen och ger förslag, läraren antecknar på tavlan och sedan får eleverna rösta. Eleverna fick titta på den film som fick flest röster.
Lila säger
- Nu kan vi lämna det här och gå vidare. Vi ska ha SO nu. Ni kan ta
fram era kartböcker och vi ska fortsätta arbeta med Europa. Flytet
Eleverna tar fram sina böcker och börjar jobba på enskilt. Läraren går och frågar en elev om hen vill sitta utanför klassrummet och det vill eleven. Läraren följer med ut och går igenom uppgiften noga samt ger
förslag. Läraren ber eleven att bara komma och hämta Lila om det är något som eleven behöver hjälp med. Sedan går läraren in i klassrummet där det är arbetsro. Eleverna pratar lugnt och ställer frågor till läraren och hen besvarar deras frågor. Under lektionen är det ett öppet klimat där läraren och eleverna är glada och skämtsamma.
Frågor som berör uppgiften svarar inte läraren på utan hen ber eleverna att försöka själva först. Läraren ställer frågor tillbaka till eleverna, som till exempel om de kan ta reda på svaret på något annat sätt?
Lila lämnar klassrummet en stund ca fem minuter och eleverna arbetar på bra. När lektionen ska avslutas pratar läraren lugnt och ber dem plocka ihop och röra på sig lite för att orka. Sedan delar läraren in eleverna i små grupper där de ska komma på yrken, företag som de tror är livsviktiga för att överleva. Vissa grupper lämnar klassrummet och sitter utanför och skriver och diskuterar. Läraren går runt till alla för att se vad de kommit fram till eller om de behöver hjälp att komma igång. När alla återsamlas i klassrummet får en i varje grupp berätta vad de skrivit ner. Läraren antecknar på tavlan och får statistik över de yrken och företag som eleverna anser vara livsviktiga i samhället. En elev pratar rätt ut och fort, läraren svarar men pratar väldigt långsamt nästan drar ut på orden.
Avslut
Sedan sammanställer läraren vad de har kommit fram till. Läraren ger även eleverna beröm för att de har jobbat aktivt och tänkt på arbetsron. Skoldagen avslutas.
Lila intervju
Uppstart och igångsättning
Läraren anser att det är bättre att låta eleverna komma med förslag och rösta utifrån elevernas intresse till exempel när en film ska väljas, än att läraren själv väljer en film som eleverna inte ens är intresserade av.
Men självklart måste man vara med och styra lite som till exempel scary movie kanske inte var så bra förslag.
Lila fick frågan om varför hen frågade just en elev om hen ville sitta ute och jobba enskilt.
På grund av att denna elev har koncentrationssvårigheter samt en diagnos. Vi har kommit överens sen tidigare att det är helt okej att sitta utanför för att få mer lugn och ro. Det blir även mindre intryck att ta in och eleven kan koncentrera sig på uppgiften, även om jag har en genomgång med hela klassen så behöver denna elev en egen genomgång enskilt.
Läraren anser att det är viktigt att ha humor i klassrummet under lektionens gång, att det kan bli en liten morot och att de tycker att det är roligt och arbetar på. Läraren tycker även att det är viktigt att få igång eleverna i tänkandet och leta fram svaret hellre än att ge direkta svar till eleverna.
Flyt och avslut
Läraren anser att det är bra att hålla igång elevernas tänkande. Läraren tror att detta bidrar mer till elevernas kunskapsutveckling. Läraren anser också att när eleverna ska delas in i grupper är det viktigt att se till att alla elever kommer till tals, därför är det viktigt att tänka på hur en delar in grupperna.
4.6 Svart
Uppstart
Läraren släpper in alla elever och de samlas i en ring på mattan. Läraren sätter sig på en stol i ringen.
Igångsättning
Läraren sätter sig på en liten stol i ringen där hen berättar vad de ska göra. De ska ha olika stationer med olika övningar som är kopplat till matematik.
- Nej inte nu igen säger en elev. Jag vill spela spökboll eller fotboll. - Läraren: Jag tycker inte om din attityd. Nu har jag bestämt vad ni
ska göra och det här behöver ni träna på. Som jag sagt tidigare är det vissa mål ni måste uppnå och därför måste vi träna på det här. Jag vet att ni även arbetar med tio hopp i matematiken därför ska vi ha tio stycken små stationer, varje övning ska göras tio gånger. I slutet av lektionen ska vi räkna ut hur många hopp ni har gjort i samtliga övningar som till exempel 10 hopp på tallinjen.
Flytet
Läraren delar upp eleverna i tio små grupper och alla får hjälpa att ta fram en station.
Lektionen flyter på bra, varje gång musiken slutar byter eleverna station. Alla elever utför övningarna.
Avslut
När lektionen ska avslutas samlas alla eleverna i en ring, läraren frågar vad de har tränat på idag. Det räknar även ut hur många hopp det blev tillsammans när alla övningar var klara.
Svart säger:
- Bra jobbat idag, nu vill jag inte ha något trams i
omklädningsrummen och alla ska duscha.
Svart intervju
Uppstarten och igångsättning
Läraren anser att det är viktigt med regler och att de följs samt att det ska vara lugnt och ordning och reda i lokalen. Läraren anser att det är viktigt att hen följer planeringen och därför bör man tysta ner elevers negativitet som kan påverka gruppen för att komma igång lektionen.
När en eller flera är negativa är det bra att avbryta på en gång och påpeka det så dem inte påverkar hela gruppen. Men det var ju inga problem sen eleverna kämpade på bra under lektionen.
Flyt och Avslut
Gymnastikläraren anser att lektionen hade ett bra flyt där eleverna kämpade på. Att avsluta med återkoppling av lektionen är bra för eleverna men denna tid måste finnas med i planeringen ansåg läraren.
5 Analys
I analysen är uppgiften att definiera olika ledarskapsstrategier och bland dem kan ni finna kontroll, att skapa motivation hos elever, eller möjligen modern pedagogik utifrån
informanternas handlingar och attityder.
5.1 Ledarskap- kontroll
I denna avdelning kommer vi att visa hur lärarna medvetet använder olika slags strategier för att skapa kontroll i sina klassrum. Majoriteten av de sex lärarna åstadkommer kontroll genom att skapa nära relationer till sina elever. Vi kommer även att lyfta upp begreppen, samarbete, kommunikation, envägskommunikation och humor.
Resultatet visar att det är fyra av lärarna Vit, Grön, Lila och Rosa som har aktiv kontroll i sina klassrum genom att se eleverna som delaktiga. Det vi kan se är att dessa lärare skapar närhet och relationer till sina elever,
men att de gör det på olika sätt. Lärare Vit kommunicerar med eleverna och visar tydligt att hen har individen i fokus. Det visar läraren genom att ha ögonkontakt när hen samtalar med eleverna i samma höjd och använder sig av kroppskontakt. Det framkommer i intervjuen med lärare Vit att det är en genomtänkt handling där läraren försöker skapa kontakt för att få eleven att lugna ner sig och kunna arbeta vidare. Lärarna Rosa och Grön har en medveten strategi där de skapar närhet och relation till eleverna genom att samarbeta med varandra i klassrummet vilket skapar ett kommunikativt klimat. Eleverna omsluts av detta och hänger med i samspelet. Lärare Lila använder sin humor när hen kommunicerar med eleverna och genom det skapas en närhetsrelation med eleverna. Eleverna tycker det är roligt och uppskattar sin lärare och ser upp till Lila. Vi bedömer det som att dessa lärare, Lila, Vit, Rosa och Grön är demokratiska ledare genom att ta de tar kontroll i sitt ledarskap genom att skapa nära relationer med sina elever. Enligt Stensmo (2008) har en bra ledare delad kontroll i klassrummet där det skapas goda relationer mellan lärare och elever.
I vårt resultat framkommer det att lärare Svart också har kontroll i sitt klassrum, men inte genom att skapa en närhetsrelation till sina elever utan genom att använda envägskommunikation. Läraren pratar kort och bestämt samt går helt och hållet efter sin egen planering. Vi uppfattar att lärare Svart har en auktoritär anda i sitt klassrum. Enligt Tullberg (1998) kan en ledares makt leda till en omedvetenhet och genom det användas på fel sätt, till exempel att läraren utövade sin makt för starkt där det påverkar elevernas attityder. Det visar sig när en av eleverna svarar emot.
Lärare Gul har ingen kontroll i sitt klassrum, utan här har eleverna kontrollen. Lärare Gul gör inget för att skapa en närhetsrelation till eleverna, har en frustrerad ton och upprepar sig flera gånger. Det kan vi se genom att eleverna inte är fokuserade utan springer runt och bestämer själva. Stensmo (2008) refererar till Gordons teori som innebär att eleverna vinner när läraren ger upp (laissez faire).
Vi vill även lyfta fram att Vits arbetslag använder sig av belöningssystem för att kontrollera att lugnet i klassrummet upprätthölls. Eleverna får stjärnor vid positivt beteende. Stensmo (2008) belyser Burnards ledarstil som syftar till att forma elevers beteende i klassrummet genom negativ och positiv förstärkning.
5.2 Att skapa motivation hos eleverna
Fem av lärarna visade medvetna strategier för att skapa motivation och fånga elevers uppmärksamhet. Den sjätte läraren Gul visade ingen strategi för att fånga elevernas uppmärksamhet och skapa motivation.
Vit, Lila, Rosa och Grön använder sig av öppna frågor för att göra eleverna delaktiga i det egna lärande. Rosa och grön samarbetar och bjuder in eleverna genom didaktiska frågor. Eleverna får tänka och
använda fantasin och dela med sig till sina klasskompisar. Lärare Vit och Lila använder sig av metakommunikation där de ställer frågor tillbaka till eleverna och låter eleverna själva komma fram till svaren. Stensmo
(2008) lyfter fram det demokratiska ledarskapet som innebär att eleverna blir delaktiga och uppmuntras att delta i genomgångar.
Lärare Rosa tar hjälp av den nya tekniken i sin undervisning, vilket leder till att eleverna blir aktiva. Läraren fångar elevernas intresse och de kan följa med texten i boken när läraren använder sig av ipaden som är
uppkopplad till smartboarden. Lärare Svart får eleverna att arbeta genom att eleverna följer och lyder order. Denna strategi uppfattar vi som sträng och eleverna ges sällan utrymme till delaktighet. Stensmo (2008) anser att det auktoritära ledarskapet innebär att ledaren själv bestämmer arbetssätt och uppgifter. Det visar sig att lärare Gul inte kan sägas ha någon medveten strategi i sitt klassrum där eleverna var stökiga,
högljudda och oroliga. Eleverna skapar själva uppmärksamhet genom att sätta sig själva i fokus och höras och ses. Eleverna får uppmärksamhet eftersom läraren får säga till eleverna ett flertal gånger.
Lärare Grön och Rosa samarbetar för att eleverna ska känna delaktighet där de bjuder in eleverna i undervisningen genom kommunikation. Detta gör lärarna på ett lekfullt sätt. Detta sker utan att eleverna blir påverkade negativt eller att kontrollen förloras över vad som sker. I intervjun med lärare Grön framkommer det att det är en fördel att de är två lärare i klassrummet, de delar med sig av sina erfarenheter till varandra och det leder till att eleverna får ta del av två olika erfarenheter och sidor.
”Vi försöker att ha ett bra samarbete och skapa dialoger med
varandra men samtidigt inte hoppa in och ge svar utan att eleverna får hjälpa oss med svar och lösningar”.
Stensmo (2008) lyfter att det är viktigt att läraren/lärarna har samsyn om kunskap, lärande och undervisning.
Lärare Lila är glad och öppen mot eleverna det leder till att eleverna känner sig trygga i klassrummet. Eleverna kan vara delaktiga i den raka kommunikation som råder i klassrummet utifrån lärarens beteende.
5.3 Pedagogik och ledarskap
Vi kan se att lärarnas didaktiska stilar i hög grad speglar deras förhållningssätt till eleverna i klassrummen. Enligt Lgr 11 är läraren handledaren och ska ge eleverna inflytande i undervisningen och väcka ett intresse hos eleverna för att de ska kunna utvecklas
Lärare Rosa, med en demokratisk ledarstil, använder sig av teknik och metakommunikation, lärare Vit, Grön och Lila använder sig även de av metakommunikation, vilket innebär att de ställer öppna frågor till
eleverna där eleverna själva får komma med svar. Stensmo (2008) belyser det demokratiska ledarskapet med fokus på elever som är högproduktiva och entusiastiska elever under lektionen.
Lärare Svart och Gul har annorlunda ledarstilar. Svart arbetar mer auktoritärt där hen bedriver sin lektion efter sina egna planeringar och värderingar. Wikberg (1998) skriver om det auktoritära ledarskapet på 1800- talet i Sverige där lärarna var stränga. Lärare Gul har en stil i klassrummet som kan beskrivas som oengagerad. Stensmo (2008) skriver om låt-gå ledarskap där läraren håller sig utanför undervisningen och eleverna har det egna ansvaret.
Lärare Rosa använder sig av smartboard och ipad i sin undervisning och ber eleverna att ställa hypoteser. I observationerna visar det sig att eleverna är intresserade och aktiva under lektionen. Vit, Grön och Lila hade ett flyt i sina lektioner där eleverna ständigt aktiveras genom att läraren kommunicerar och ställer öppna frågor till eleverna. Enligt Stensmo (2008) handlar didaktiskt lärarkompetens om de olika frågeställningarna Vad? Hur? Varför? Planeringen genomförs utifrån dessa frågeställningar i undervisningen. Det visar sig i resultatet kring de fyra lärarna, Grön, Rosa, Vit och Lila att de har vad en idag skulle kalla en modern didaktisk kompetens och att de har medvetna strategier som de använder för att få eleverna delaktiga och att utvecklas positivt.
6 Metoddiskussion
I detta arbete har vi tittat på ledarskap samt ledarstilar i grundskolans tidigare år på två olika skolor genom att observera och kompletterat med intervjuer utifrån vad vi har sett i praktiken. Vi valde att sätta färg namn på de olika lärarna för att det inte skulle bli upprepningar som lärare ett säger och lärare två säger. Vi anser att det var svårt att intervjua lärarna spontant och att spontana intervjufrågor gjorde att vi kanske har missat material som kunde ha varit relevant för vårt arbete. Det som fungerade bra var att vi från början hade kommit överens om vad vi skulle observera; uppstart, igångsättning, flyt och avslut samt sedan kategorisera vårt material utifrån de strategier vi kunde se att lärarna hade.
7 Diskussion
Det som framkom i resultatet är att fyra av sex stycken lärare arbetar med demokratiska ledarstilar. Vi kan se den demokratiska ledarstilen
genom att lärarna Rosa, Grön, Lila och Vit bjuder in eleverna i undervisningen. De lärarna som arbetar demokratiskt fokuserar på individerna genom att skapa närhetsrelationer. Därigenom får eleverna en positiv inställning till att arbeta. I dessa klassrum förekommer humor och öppenhet med mycket kommunikation. Vår uppfattning är att när lärarna ser att eleverna arbetar, utvecklas och är glada känner dessa lärare att deras förhållningssätt och strategier fungerar. Lärare framstår som kompetenta och följer med utvecklingen i samhället och det
förmedlar de till eleverna. Enligt Nyberg (2002) tillåter en bra ledare ett öppet klimat i klassrummet, men en bra ledare måste också sätta mål och gränser i gruppen. En ledare måste tänka igenom vilken elevsyn och människosyn hen har. Lärarnas förhållningssätt måste vara i fokus för att åstadkomma ett positivt klimat i klassrummet.
Om vi utgår från vad som skrivs i media utifrån våra egna erfarenheter, att eleverna i dagens samhälle inte skulle vara disciplinerade, är det inget vi ser i dessa två grundskolor. Genom egna erfarenheter och i
utbildningens kursmaterial är det tydligt att eleverna har lärt sig redan från grundskolan att de ska vara aktiva kommunikatörer, att lyfta fram sina tankar och idéer. Därför anser vi att många vuxna säkerligen kan uppleva eleverna som respektlösa för att de svarar emot och
argumenterar. Enligt Nyberg (2002) är det vanligt att människor upplever demokrati som svårt att hantera, men det är det bästa sättet vi känner till. Lärarna i grundskolan har ett demokratiskt förhållningssätt till
eleverna på grund av att de under sin egen utbildning har skolats in i att de ska lyfta fram de individuella individerna och främja ett kritiskt
tänkande.
Förr i tiden skulle lärarna vara auktoritära och eleverna hade inte något utrymme för att kommunicera utan det var lärarens ord som gällde. Utifrån vårt resultat kunde vi tydligt se att eleverna inte hade något utrymme för att kommunicera med lärare Svart. I hans fall gällde enbart envägskommunikation. Vi anser att det kan bero på att lärare Svart har en annan utbildning än vad de andra har. Att denna lärare är äldre och gick sin utbildning för länge sen. Vi upplever att läraren känner sig trygg och har kontroll i sitt klassrum utifrån dennes förhållningssätt och attityd. Det kan också bero på att Svart inte har någon nära arbetsrelation med sina kollegor, vilket i grunden behövs för att läraren ska kunna utvecklas. Svart arbetar ensam och är mestadels i gymnastiksalen, till skillnad från de andra grundskollärarna där klassrumsdörrarna är mittemot varandra och fritids vägg i vägg, där de kan ta del av varandras erfarenheter och kunskaper för att ständigt utveckla sitt demokratiska ledarskap.
Wikberg (1998) belyser den historiska utvecklingen gällande olika ledarstilar: På 1800-talet i Sverige var lärarna stränga ledare, men med
tiden har det demokratiska ledarskapet utvecklats. Vi anser att i vårt moderna samhälle behövs det demokratiska ledare för att samhället ska kunna utvecklas. Varje individ ska ha en möjlighet att uttrycka sina känslor och tankar. Vi anser att när vi människor kan uttrycka sig och dela med sig blir samhället demokratiskt och kan utvecklas efter majoritetens behov. Därför anser vi att det inte behövs stränga lärare längre för det hämmar oss människor i vår utveckling.
I vårt resultat fanns också en lärare som vi associerar till låt-gå
ledarskapet på grund av att Gul inte hade någon kontroll i sitt klassrum och det var eleverna som hade kontrollen. Till exempel lyssnade eleverna inte på lärare Gul när de blev tillsagda eller vid genomgång och under arbetets gång. Vi bedömer att det kan bero på att i dagens läge har lärarna väldigt mycket arbetsuppgifter och det kan leda till att läraren ger upp och känner maktlöshet. Hade vi gjort en större studie hade vi säkert kunna se fler lärare med ett låt-gå ledarskap på grund av att
arbetsuppgifter och krav ökas ständigt för lärare. Klassrummet fylls även med fler elever och arbetsbördan blir för stor att hantera. Sträng (2005) refererar till Carlstedt som anser att lärarna ställs inför allt större
utmaningar och nya krav hela tiden
Avslutning
Avslutningsvis har detta arbete vart väldigt givande där vi har fått ta del av framgångsrika lärare som har delat med sig av sina olika strategier för att skapa kontroll i sina klassrum. Vi anser att dessa lärare har nått fram positivt till sina elever. Detta kommer vi att ta med oss för att själva kunna utvecklas som bra ledare i våra klassrum.
Fortsatt forskning
Det finns en stor del forskning som handlar om den demokratiska läraren som skapar nära relationer till eleverna, vilket vi också fick fram i vårt arbete. Men det borde i större omfattning även göras intervjuer med eleverna för att få en djupare insikt i hur detta påverkar eleverna i deras utveckling.
Pedagogisk relevans
Vi anser att få kunskap om de olika ledarskapen och ledarstilar kommer att hjälpa oss som blivande lärare samt kollegor att veta hur vi ska bete oss, för att kunna arbeta tillsammans fram till ett gott demokratiskt
ledarskap. Genom att skapa motivation för våra elever samt goda nära relationer får vi ett öppet klimat i klassrummet. Vi tror att vi kommer att träffa på många olika ledarstilar i de olika verksamheterna när vi kommer ut i arbetslivet beroende på vilka erfarenheter och utbildningar lärarna har. Därför anser vi utifrån vår nya kunskap och som läroplaner styrker upp är det viktigt att vi hittar olika sätt för att kunna bli en modern ledare.
8 Referenser
Ahltorp, Birgitta (2003) Ledarskap ur ett ledningsstilsperspektiv, lunds universitet.
Björndal Cato R. P.( 2005) Det vidgande ögat, Liber AB Stockholm.
Carlstedt, M (2005) I M, Sträng. (red.) Samspel för lärande didaktiskt redskap för professionell lärarstudent studentlitteratur: Lund
Denscombe, M. (2009) Forsknings-handboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna, studentlitteratur lund. Guy, P. (2001) Leadership: Theory and practice.2nd.ed.London: SAGE
Northouse
Nyberg, M. (2002) Välkommen till verkligheten, en lärarintroduktion för år 1-6 förlagshuset Gothia ab.
Möller, J. (1996) Lära och leda i skolan. Förlagshuset Gothia: Stockholm.
Rudvall, G.(red) (1995) Bildning kunskap demokrati. studentlitteratur AB: Lund
Steinberg, J. (2004) Världens bästa fröken när modern pedagogik fungerar, Eklunds förlag AB: Lund.
Stensmo, C .(2008) Ledarskap i klassrummet, studentlitteratur: Lund Stukàt, S.(2005) Att skriva examensarbete inom utbildnings vetenskap: Lund
Sträng, M.(red) (2005) Samspel för lärande didaktiskt redskap för professionell lärarstudent studentlitteratur: Lund
Tullberg, M.(1988)Hej, är det du som är chef? En bok om arbetsledning inom barnomsorgen.
Utbildningsdepartementet. (2011): Läroplan för det obligatoriska skolväsendet – Lgr 11. Stockholm: Skolverket
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Pdf hämtad 6 juni 2013 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wikberg, E. (1998) Lärarens ledarskap. Förlag AB: Eklund
The Wallace Foundation (2009) Assessing the effectiveness of school
leaders: New directions and new processes
http://www.wallacefoundation.org/knowledge-center/school-leadership/principal-evaluation/Pages/Assessing-the-Effectiveness-of-School-Leaders.aspx 2013-04-25
9 Bilaga 1
9.1 Observation grön
Uppstart: Morgonlektion 40 elever, 2 pedagoger. Lärare 1: Siv Lärare 2: Lars. Eleverna indelade i 2 grupper som kallas för addition och subtraktion.
Lärare 1 står vid dörren och tar alla elever i handen och försöker se till att få ögonkontakt där hon säger god morgon till alla elever.
Eleverna sätter sig ner och pratar högt i klassrummet. Lärare 2 sitter ner vid ett bord på sidan av klassrummet och observerar eleverna. När eleverna sitter på sina platser och pratar högt reser hen på sig och avvaktar lite för att se om eleverna uppmärksammar honom. När eleverna inte reagerar tar han en sko och kastar upp den i luften, eleverna fortsätter att prata och då kastar han upp den andra skon i luften. Få tal elever börjar reagera och undrar vad han gör. Sedan tar han upp sin jacka och kastar den i luften och då reagerade alla elever.
Lärare 2 pratar till eleverna när han ser att alla elever tittar på honom. Läraren höjer inte rösten till eleverna han har samma tonläge och pratar lugnt och tyst.
- Nu har jag suttit här i 10 minuter och ingen har lagt märke till det,
jag kastade upp ett par skor och några fortsätter ändå att prata. Sen när jag kastar upp jackan och ni ser att något stort flyger ner då reagerar ni. Ni vet vad som gäller när ni kommer in i samlingen då ska det vara knäppt tyst.
- Han har fått elevernas uppmärksamhet och eleverna är
