Pedagogiskt ledarskap inom innebandy
Jonas Strid
Pedagogik, kandidat 2019
Luleå tekniska universitet
Institutionen för konst, kommunikation och lärande
Institutionen för Konst, kommunikation och lärande
Pedagogiskt ledarskap inom innebandy
Jonas Strid
C-uppsats i Pedagogik
vt 2019
Handledare: Kjell Johansson
Abstract
Bakgrund: Svenska innebandyförbundet har formulerat olika kärnvärden som kräver ledarskap både för implementering och efterlevnad av efterfrågad kultur. Det finns kunskapsluckor i forskningen kring ledarskap kopplat till innebandy vad gäller kärnvärden, helhetssyn på ledaren och ledarskapet. Majoriteten av forskningen kring ledarskap är genomförd på annan lagidrott. Befintlig kunskap visar att delar som traditionellt brukar ingå i pedagogiskt ledarskap och i pedagogiska teorier efterfrågas av både ledare och aktiva men att begreppsapparaten ofta saknas för att kunna diskutera och tillgodose dessa behov. En outforskad fråga är hur innebandyledare ser på begreppet pedagogiskt ledarskap. Syfte: Syftet med studien var att beskriva innebandyledares uppfattningar av begreppet pedagogiskt ledarskap och utifrån det ge ett sammanfattande förslag på hur begreppet kan definieras inom innebandyn. Metod: Intervjuer inom fenomenografin är halvstrukturerade och tematiska och utifrån detta genomfördes intervjuerna i undersökningen. Intervjuerna analyserades enligt Dahlgren och Fallsbergs (1991) beskrivning av fenomenografisk analys. Resultat: Det pedagogiska ledarskapet inom innebandy utifrån undersökningens resultat definieras med tre delar: Lärande och Utveckling, Delaktighet och Motivation. Resultatet visar att målet med lärande och utveckling är att öka potentialen hos individ och grupp. Genom det ägandeskap som delaktighet ger och den nyfikenhet som motivation ger kan individens och gruppens befintliga prestationsförmåga och potential maximeras över tid. Delarna leder sammantaget till följande definition av pedagogiskt ledarskap inom innebandy: Det pedagogiska ledarskapet inom innebandy definieras utifrån undersökningen som förmågan och kompetensen att tillsammans med individer och grupper utveckla prestationsförmåga och potential över tid, oavsett nivå. Slutsats: Det finns ett stort utbildningsbehov av innebandyledare i pedagogiskt ledarskap. En grundläggande pedagogisk utbildning av ledarna skulle öka förståelsen för ungdomars prestationsförmåga och ledarnas pedagogiska ledarskap skulle förbättras. Ett kollegialt lärande och ledarskap föreslås för att skapa möjligheter till erfarenhets- och kunskapsutbyte hos innebandyledare.
Nyckelord: pedagogiskt ledarskap, lärande och utveckling, delaktighet, motivation, potential, prestationsförmåga, kollegialt lärande, innebandy
Innehållsförteckning
Inledning 1
Bakgrund 2
Tidigare forskning 2
Ledarskap 2
Ledarkompetenser 4
Utbildning 5
Pedagogiskt ledarskap 6
Pedagogiskt ledarskap inom myndigheter, skolan och inom den
pedagogiska forskningen 6
Sammanfattning av forskningsöversikt 8
Syfte 9
Metod 9
Kvalitativa intervjuer 10
Undersökningspersoner 10
Undersökningens upplägg 11
Informationsinhämtande metoder 12
Bearbetning, analys och tolkning 12
Resultat 13
Diskussion 19
Resultatdiskussion 20
Metoddiskussion 22
Sammanfattande slutsatser 24
Referenser 26
Bilaga 29
Inledning
Pedagogiskt ledarskap är ett komplext begrepp och det pedagogiska ledarskapet behövs ofta där organiserat lärande sker i någon form. I mitt engagemang som innebandytränare för ungdomar funderar jag ofta på hur det pedagogiska ledarskapet kan bidra positivt till ökat lärande men också hur det påverkar ett lags förmåga att nå ett gemensamt mål.
Ett första steg för att kunna förstå detta är att undersöka hur begreppet uppfattas i innebandyns kontext. Innebandy är en av Sveriges största sporter sett till antal utövare och idag är det cirka 500 000 personer som utövar sporten regelbundet i olika sammanhang. Exempel på innebandyutövare finns i skolan, inom idrottsföreningar, i kompisgäng och på arbetsplatser.
Antalet licensierade spelare är 120 000 och de är fördelade på 900 innebandyföreningar som alla verkar under Svenska innebandyförbundets regler och riktlinjer. Svenska innebandyförbundet är ett av Sveriges specialidrottsförbund och medlem i Riksidrottsförbundet (Svenska Innebandyförbundet, 2019).
Svenska Innebandyförbundet (2019) har formulerat tre kärnvärden som ska integreras i föreningarnas verksamhet: inkludering, samverkan och nyskapande. För att tydliggöra dessa använder förbundet en förklaringsmodell där en fiktiv personlighet får fyra huvuddrag som ska representera kärnvärdena. Dessa huvuddrag är: varm och välkomnande, modig, öppen och passionerad. Med hjälp av dessa värdeord och den fiktiva personligheten med de fyra huvuddragen tecknas en bild och en målsättning för ledarskapet som ska genomsyra svensk innebandy och dess kultur i framtiden. Ledarskapet i föreningarna anses vara central och nödvändig för en lyckad implementering av värdeorden.
Min erfarenhet är att begreppet pedagogiskt ledarskap ofta är frånvarande inom idrotten och att tränare inte ser sig som pedagogiska ledare utan mer som vanliga föräldrar som ställer upp tränar ungdomar i innebandy på sin fritid. Föräldrar som frivilliga ledare utan ersättning är själva grunden för att den svenska ungdomsidrotten ska fungera och nästa steg skulle kunna vara att börja diskutera begreppet pedagogiskt ledarskap.
Detta väcker nyfikenhet på hur kunskapsläget ser ut kring ledarskap kopplat till innebandy och därför kommer den här undersökningen fokusera på hur ledare i innebandy uppfattar begreppet kopplat specifikt till innebandy och hur det kan definieras.
Bakgrund
Här kommer en översikt av tidigare forskning och senare en sammanfattning av hur pedagogiskt ledarskap ofta definieras i skolans, myndigheternas och i forskarnas olika kontexter.
Tidigare forskning
I denna genomgång är en central uppgift att undersöka begreppet ledarskap kopplat till innebandy med fokus på att ge en översikt av kunskapsläget från flera olika perspektiv och med olika teoretiska utgångspunkter inom det valda området i den här forskningsöversikten.
Backman (2008) poängterar att forskningsöversikter bör vara en översikt av kunskapsläget och inte i första hand litteraturläget och jag kommer därför fokusera på nuvarande kunskapsläge inom området.
Vid en sökning på Google Scholar med sökorden leadership + floorball fås 461 träffar och om sökordet education läggs till blir det 410 träffar. Vid en sökning i DIVA-portalen på ledarskap och innebandy fås 6 träffar på forskning som är gjord i Sverige under 2000-talet. Nedan följer en översikt på forskning inom området och i de fall kopplingen ledarskap och innebandy saknas i studierna kopplas istället ledarskap till annan lagidrott.
Jag delar in översikten i olika rubriker som är relaterade till innehållet.
Ledarskap
Ledarskap är ett centralt begrepp i denna översikt och kunskapsläget för begreppet ledarskap kopplat generellt till idrott är relativt väl undersökt.
Chelladurai (1999) sammanfattar begreppet i punktform och han menar att modellen innefattar alla kända definitioner av ledarskap:
• Ledarskap är en social process som rör två eller fler personer
• Ledarskap är en beteendeprocess
• Ledarskap syftar till att influera och motivera medlemmar genom grupp- och organisationsmål
Modellen har skapats för idrottens villkor och förenar flera olika teorier. Fokus i den multidimensionella modellen är tre olika ledarskapsbeteenden: önskat beteende, faktiskt beteende och nödvändigt beteende. Dessa ledarbeteenden påverkas enligt modellen av idrottarnas-, ledarnas- och situationens utmärkande drag. I modellen kan ett mått på ledarskapet identifieras genom att mäta hur nöjda individer och grupp är kopplat till prestation. Begreppet prestation är centralt i idrottssammanhang och anses kunna vara ett viktigt delmått på ledarskapet.
Yukl (2010) menar att framgångsrikt ledarskap handlar om effektivitet. Effektivitet mäts genom att identifiera hur följarna påverkas av ledarens beteende och hur måluppfyllnaden ser ut. Detta kan mätas genom att identifiera: ledarens karaktärsdrag, följarnas karaktärsdrag och situationens karaktär kopplat måluppfyllnad. Måluppfyllnad kan kopplas till resultat och med detta synsätt mäts ledarskapet utifrån hur effektivt resultat och måluppfyllnad uppnås.
Forskningsområdet ledarskap kopplat till innebandy är ett relativt nytt forskningsområde och detsamma gäller generell forskning kopplat till innebandy.
Chelladurai (1999) menar att den tidigare redovisade ledarskapsmodellen kan anses gälla för all idrott och utifrån det kan vi därför anta att modellen gäller för all idrott, inklusive innebandy.
Tarju (2012) sammanställer befintlig forskning om innebandy och finner 25 publicerade artiklar varav en om sportsmanagement och en inom området idrottspsykologi. Resterande artiklar handlade om idrottsskador. Detta innebär att forskning kring ledarskap kopplat till innebandy saknas i den sammanställningen och majoriteten av studierna istället handlar om rehabilitering och innebandyrelaterade skador. En möjlig förklaring till det förhållandevis låga antalet studier
relaterade till innebandy är att sporten är ung jämfört med andra jämförbara idrotter som fotboll, ishockey och handboll.
Ledarkompetenser
Jönsson (2017) visar i sin kvantitativa studie att 33% av ledarna inom innebandy, fotboll eller ishockey har en universitetsutbildning och att hälften dem har genomfört mer än tre fortbildningar inom respektive förbund. Ledarna själva definierar behov av ytterligare utbildning inom idrottspsykologi, ledarskap, kost och tränings- och skadelära. Studien visar också att ledarna skattar sin kompetens inom det interpersonella området som lägre än andra områden. Intressant blir då att undersöka hur det interpersonella området definieras i studien.
Följande parametrar ingår i studien:
Skapa en god lärmiljö för de aktiva Skapa relationer med de aktiva Inge förtroende från de aktiva Utvärdera mitt eget sätt att leda Utvärdera de aktivas agerande
Utvärdera mina val av träningsmetoder Kunna tänka kritiskt på det jag gör Söka ny kunskap
Detta är alltså kompetenser där ledarna skattar sin kompetens som lägst. Vi vet inte hur enskilda individer tolkar begreppen eller hur de definierar dem i studien eftersom kvantitativ metod med enkätundersökning använts men resultaten ger en bild av gruppens generella uppfattning utifrån frågeställningen. Det är noterbart att ledarna skattar sin kunskap och kompetens inom interpersonella områden som lägst i studien.
Karlsson (2012) menar i sin studie att de mest eftertraktade tränaregenskaperna är innebandykunskap och engagemang när spelare på olika nivåer svarar. De minst eftertraktade egenskaperna handlar om empati och förmåga att hantera konflikter och begreppet pedagogisk återfinns i mitten. Ledarnas egna uppfattningar om viktiga egenskaper följer spelarnas uppfattningar. I studien värderas och rangordnas en rad egenskaper och alla faller inom ramen för kompetenser inom begreppet ledarskap som diskuterats tidigare i denna kunskapsöversikt.
Egenskapen pedagogisk ingår som en kompetens men inte egenskapen pedagogisk ledare. En högt rankad egenskap av spelarna är engagemang och det verkar vara centralt för att skapa motivation i en grupp utifrån studien. Studien är genomförd med både kvantitativ-och kvalitativ metod vilket ger studien en styrka eftersom intervjudelen ger en möjlighet för individer att fördjupa och motivera sina svar utifrån egna uppfattningar och upplevelser. Det ger också forskaren en möjlighet att tematisera och analysera resultaten utifrån sin egen reflektion.
Tillsammans stärker det resultaten i studien.
Svensson (2001) menar att om tränaren för innebandyspelare visar kompetens inom social support, träning, instruktion, positiv feedback och visar en demokratisk ledarstil så ökar sammanhållningen i laget. Sammanhållning i en grupp anses i studien vara viktigt för prestation och de identifierade kompetenserna hos ledaren stärker sammanhållningen.
Sammanfattningsvis så verkar resultaten i studierna understryka vikten av ett ledarskap som bidrar till prestation och sammanhållning genom ett demokratiskt ledarskap som bygger på interpersonella kompetenser.
Rylander (2014) har undersökt vilken eller vilka maktbaser (enligt French- och Raves teori om maktbalanser (1959) ) som spelare i lagidrott anser vara anledning till att följa tränarens vilja.
Denna kvalitativa studie visar att spelarna i signifikant högre utsträckning angav tränares expert- och legitima makt som huvudanledning jämfört med tränarens belönings-, bestraffnings-och referensmakt. Författaren slår fast att dessa resultat bekräftar tidigare forskning inom området. Expertrollen verkar vara central för att spelarna ska följa ledaren inom lagidrott och det formella ledarskapet verkar också bidra till detta utifrån denna studie.
Utbildning
Meckbach (2016) redovisar att utbildningar för tränare eller coacher inom sportcoaching traditionellt sett inte behandlar pedagogiska teorier och att tränaren därmed inte betraktas som pedagoger men att de med fördel kan anamma pedagogiska teorier och tankar.
Denna studie bygger på ett sociokulturellt perspektiv på lärande och teorin om situerat lärande med utgångspunkter i begreppen legitimt, perifert deltagande och praxisgemenskaper (Lave &
Wenger, 2005).
Denna teoretiska utgångspunkt från praxisgemenskaper och mästarlära kan ge en bra bild kring lärandekultur inom en praxisgemenskap. Den ger också en historisk inblick kring rådande kultur i en specifik praxisgemenskap.
Pedagogiskt ledarskap
Jones (2006) menar utifrån sin sammanställning att det saknas studier som fokuserar på idrottsledaren ur ett helhetsperspektiv, idag finns framförallt ett fysiologiskt fokus kring idrottsutövaren i studierna. Ett mer holistiskt synsätt efterfrågas och likheter med läraryrket diskuteras framförallt när det gäller planering, genomförande och utvärdering av match och träning. Författarens slutsats utifrån detta är att pedagogiska teorier kan vara användbara för idrottsledaren.
Eriksson (2006) stärker bilden av att nuvarande forskningen framförallt handlar om själva idrotten. Studier med fokus på tränare och idrottens ledarskap verkar vara sällsynta.
Sammanfattningsvis så finns det flera olika studier genomförda utifrån flera olika teoretiska perspektiv och ansatser som visar på vikten av pedagogiska teorier och interpersonella kompetenser hos ledare inom idrotten. Det finns också en samstämmighet kring detta när spelare och ledare själva får identifiera önskvärda egenskaper, kompetenser och utbildningsbehov. Eftersom majoriteten av studierna handlar om själva idrotten, skador och rehabilitering finns ett behov av studier med ett mer holistiskt synsätt kring ledarskap och dessutom verkar det finnas ett stort utbildningsbehov kring dessa kompetenser.
Nedan följer en sammanfattning av hur begreppet pedagogiskt ledarskap uppfattas inom utbildningsväsendet.
Pedagogiskt ledarskap inom myndigheter, skolan och inom den pedagogiska forskningen
Uttrycket pedagogiskt ledarskap används i många sammanhang men kan härledas främst till skolans kontext.
Skolverket (2019) menar att begreppets relevans fortsätter att öka och diskuteras i statliga myndighetsdokument och i forskning om skolans ledarskap.
Pedagogiskt ledarskap är inget nytt begrepp men det var först under 1900-talet som uttrycket konkretiserades och definierades i formella texter. Pedagogiskt ledarskap diskuterades i skolutredningarna på 1940-talet, i grundskolereformen 1962, i SIA-utredningen på 1970-talet och även i diskussionen kring decentraliseringen på 1990-talet.
I takt med att intresset för skolans resultatutveckling ökar i dagens samhälle så kommer också skolans ledning och rektors roll än mer i fokus (Svedberg, 2016).
Idag används pedagogiskt ledarskap som nyckelbegrepp för rektorer och förskolechefer av både Skolinspektionen och Skolverket (Skolverket 2019).
Svedberg (2016) menar att det är viktigt att skilja på myndigheternas definition av begreppet, och definitioner som används och återfinns inom forskningsvärlden.
Hur ser då ett exempel på myndigheternas definition ut?
”Pedagogiskt ledarskap är allt som handlar om att tolka målen samt beskriva aktiviteter för en god måluppfyllelse i relation till de nationella målen i skolan och för att förbättra skolans resultat så att varje elev når så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling. Det betyder att rektor måste ha kunskap om och kompetens för att tolka uppdraget, omsätta det i undervisning, leda och styra lärprocesser, samt skapa förståelse hos medarbetare för samband mellan insats och resultat” (Skolinspektionen, 2012:1, s 6)
Inom forskningen å andra sidan skiljer man ofta på direkt och indirekt-pedagogiskt ledarskap.
Med ett direkt pedagogiskt ledarskap menas ledarskapet nära klassrummen och själva undervisningen medan det indirekta ledarskapet mer syftar till skolledare och rektorer som skapar förutsättningar för den övergripande pedagogiska verksamheten. Inom dessa två kategorier hittas majoriteten av forskningen och beroende på vilken utgångspunkt forskningen har så definieras begreppet ofta olika (Thörnsén, 2009).
Andra forskare menar att kollegialt lärande för lärare är centralt för det pedagogiska ledarskapet (Granberg & Ohlsson, 2016).
Ryberg (2011) understryker detta och beskriver komplexiteten i det pedagogiska ledarskapet och menar att det är oförsvarligt att inte skapa en läromiljö för lärare som gör det möjligt skapa lösningar när ordinarie handlingsutrymmen i den pedagogiska vardagen bryts och ändras.
Läromiljön kan till exempel skapas genom teamsamarbete där fokus blir att stimulera till nytankande och utveckling i lärargruppen genom kollegial reflektion.
Definitionen av pedagogiskt ledarskap varierar mycket beroende på vem som använder begreppet och vad syftet är. Ofta beror skillnaden på om det är myndigheter eller forskare som använder begreppet (Skolverket, 2019).
Sammanfattning av forskningsöversikt
En slutsats utifrån denna översikt är ett identifierat generellt behov av studier kring ett helhetsperspektiv på ledarskap som inkluderar pedagogiska teorier inom lagidrott i allmänhet och framförallt inom innebandyn i synnerhet där det ofta saknas helt.
Svenska innebandyförbundet har formulerat kärnvärden som kräver ledarskap för implementering och för att skapa efterfrågad kultur. Forskningsöversikten visar att det finns kunskapsluckor kring ledarskap kopplat till innebandy, dess kärnvärden och en helhetssyn på ledaren. Majoriteten av forskningen kring ledarskap är genomförd på annan lagidrott.
Den visar också att många delar som traditionellt brukar ingå i pedagogiskt ledarskap och i pedagogiska teorier efterfrågas av både ledare och aktiva men att utbildning och begreppsapparaten verkar saknas för att tillgodose dessa behov.
Utifrån detta finns behov av att korsbefrukta den omfattande forskningen som finns kring pedagogiska teorier och pedagogiskt ledarskap inom utbildningsväsendet med tillämpad forskning inom idrott. Denna forskning skulle kunna bidra till ledarskapsutveckling inom idrottsrörelsen i allmänhet och till innebandyns utveckling i Sverige i synnerhet.
En fråga som verkar vara outforskad utifrån den redovisade kunskapsöversikten och som skulle kunna vara en inledning på detta forskningsfält är frågan hur ledare inom innebandy ser på
Majoriteten av den svenska forskning inom ledarskap kopplat till innebandy är kvantitativ vilket öppnar upp för kvalitativa ansatser för att kunna gå på djupet kring synen på begrepp kring ledarskap - och pedagogiskt ledarskap. Det saknas en koppling till den omfattande forskning som finns om pedagogiskt ledarskap från den pedagogiska forskningen inom skolområdet. Här finns möjligheter att kombinera denna kunskap med ny forskning kring hur begreppet pedagogiskt ledarskap uppfattas i en innebandykontext.
Syfte
Syftet med studien var att beskriva innebandyledares uppfattningar av begreppet pedagogiskt ledarskap och utifrån det ge ett sammanfattande förslag på hur begreppet kan definieras inom innebandyn.
Frågeställningar:
• Vad innebär begreppet “pedagogiskt ledarskap” kopplat till innebandy?
• Hur definieras begreppet?
• Vad skiljer pedagogiskt ledarskap från annat ledarskap?
Metod
Undersökningen genomfördes med fenomenografi som metodansats.
Dahlgren & Johansson (2012) menar att fenomenografi är en metodansats som är väl lämpad till att beskriva och analysera människors tankar om olika fenomen i omvärlden.
Utgångspunkten är att människor uppfattar fenomen på olika sätt och att det finns ett visst antal sätt att uppfatta samma fenomen på. En uppfattning är ett sätt att förstå någonting på. Olika uppfattningar är kvalitativt skilda sätt att uppfatta ett fenomen på. Dessa olika uppfattningar kring ett fenomen kallas inom fenomenografin för utfallsrummet. Antalet identifierade uppfattningar i en undersökning ökar sannolikt till en viss gräns med antalet individer som blir intervjuade.
Marton (1981) menar att ontologiskt kan fenomenografi beskrivas som icke-dualistisk, det vill säga att människor inte kan kommunicera om någon annan värld än den som upplevts. De epistemologiska antagandena är att människor ofta skiljer sig åt i fråga om hur de uppfattar världen men att dessa skillnader kan kommuniceras, beskrivas och förstås av andra. Dessa beskrivningar av skillnader och likheter bildar de mest grundläggande kunskaperna som fås inom fenomenografisk forskning.
Borg & Westerlund (2012) menar att en undersöknings validitet beror på i vilken utsträckning man kan lita på slutsatserna och en undersöknings reliabilitet beror på om undersökningens resultat anses bli detsamma om undersökningen skulle genomföras på nytt.
Kvalitativa intervjuer
Kvale & Brinkmann (1997) menar att det finns en osäkerhet i intervjun som datainsamlingsmetoden eftersom valet av frågor, frågetekniker och intervjuarens hantverkskunskap och kompetens omedvetet och medvetet kan påverka svaren och därmed slutsatserna på olika sätt. Intervjuarens förmåga att kunna ställa öppna frågor som bjuder in till svar och utifrån det ställa följdfrågor är avgörande och för detta krävs kompetens i lyssnande, reflektion och förmåga att sammanfatta intervjun kontinuerligt. Intervjuer spelas med fördel in framför att föra anteckningar på papper. Vid anteckningar finns en risk att delar av svar missas och dessutom underlättas det efterföljande analysarbetet av att kunna gå tillbaka till en inspelning för att lyssna på ursprungsintervjun.
En potentiell brist i rekryteringen av intervjuobjekten är risken att objekten inte är representativa. Om urvalet är bristfälligt kan alla objekt ha en likartad uppfattning beroende på sitt lokala sammanhang och omständigheter som är unika vilket leder till att objekten inte är representativa för andra ledare som verkar i andra sammanhang.
Undersökningspersoner
Studiens målgrupp var alla verksamma inom innebandy som ledare. Ett strategiskt urval gjordes för att få en variation av erfarenheter, framförallt med fokus på erfarenhet som ledare på olika serienivåer, inom olika ålderskategorier och med erfarenhet som ledare för båda könen.
redovisade erfarenheter från barn-, ungdoms- och seniorinnebandy jämt fördelade på båda könen.
Kortfattad bakgrund till intervjuobjekten:
• Individ A, erfarenhet som utbildare av ungdomsledare på regional förbundsnivå och har erfarenhet av både ungdoms - och seniorinnebandy. Objektet har eftergymnasial utbildning utan studier i pedagogik
• Individ B, aktiv i division 1 med erfarenhet från Allsvenskan och division 2. Objektet har gymnasieutbildning
• Individ C, aktiv på ungdomsnivå och har erfarenhet från seniornivå. Objektet har eftergymnasial utbildning utan studier i pedagogik
• Individ D, aktiv på landslagsnivå med erfarenhet från både ungdom -och seniorinnebandy. Objektet har eftergymnasial utbildning utan studier i pedagogik.
• Individ E, aktiv på ungdomsnivå utan erfarenhet av seniorinnebandy som ledare.
Objektet har gymnasieutbildning
• Individ F, aktiv på seniornivå med omfattande erfarenhet från ungdomsnivå. Objektet har eftergymnasial utbildning utan studier i pedagogik
Undersökningens upplägg
Intervjuer inom fenomenografin är halvstrukturerade och tematiska och utifrån detta genomfördes intervjuerna i undersökningen. Det innebär att intervjuguiden innehåller ett antal huvudfrågor och att tekniken probing används med en stor mängd följdfrågor för att få uttömmande svar (Dahlgren & Johansson, 2012).
Insamlingen av data genomfördes med empirisk-och kvalitativ metod eftersom forskning kring pedagogiskt ledarskap med kvalitativ metod förhoppningsvis bidrar med kompletterande kunskap utifrån slutsatsen i forskningsöversikten.
Vetenskapsrådet (2002) framhåller fyra huvudkrav som ska uppfyllas i samband med humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Intervjuerna i undersökningen genomfördes i enlighet med vetenskapsrådets riktlinjer för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.
Informationsinhämtande metoder
Vid datainsamlingen användes en intervjuguide och bandspelare. Intervjuerna planerades till cirka 60 minuter per objekt och genomfördes genom fysiska möten på caféer och i sporthallar runt om i Sverige. Registrering av intervjuerna genomfördes genom inspelning av ljud.
Bearbetning, analys och tolkning
Dataanalysen av intervjuerna i undersökningen följde en beprövad och utvecklad metod med sju steg (Dahlgren & Fallsberg, 1991):
1. Att bekanta sig med materialet – det transkriberade materialet analyserades flera gånger med fokus på att skapa en helhetsbild. I detta steg korrigerades också stavfel och andra skrivfel.
2. Kondensation/Identifikation – uttalanden som svarade på studiens syfte identifierades.
Dessa uttalanden färgkodades för lättare kunna hittas i ursprungstexten senare.
Uttalandena kopierades till ett separat dokument och sedan kondenserades uttalandena från allmänna åsikter och tyckanden ned till det mest centrala i uttalandet. De kondenserade uttalandena förseddes sedan med koder för att underlätta grupperingen senare i analysen.
3. Jämförelse – de kondenserade uttalandena jämfördes sedan för att identifiera likheter och skillnader i ledarnas uppfattningar men även för att identifiera variationer i olika uppfattningar. Med hjälp av koderna från föregående steg jämfördes alla uttalanden med samma kod med varandra och dessutom med övriga uttalanden för att säkerställa innebörd.
4. Gruppering – jämförelsen av ledarnas uttalanden ledde till en gruppering av uppfattningar som hade en liknande innebörd. Från början identifierades 10 olika grupperingar av uppfattningar. Utifrån detta analyserades om uppfattningarna hade likheter med varandra och om de i sådana fall skulle hamna i samma beskrivningskategori och efter detta arbete gjordes en preliminär gruppering.
5. Artikulera kategorier – i detta steg var fokus på att tydliggöra kärnan i varje beskrivningskategori. Genom sammanfattningar av beskrivningskategorierna och genom att jämföra dessa med uttalandena flyttades ibland uttalanden och en tydlig avgränsning mellan kategorierna framkom.
6. Namnge kategorierna – här namngavs beskrivningskategorierna för att beskriva deras väsen. Namngivningen var preliminär till en början.
7. Kontrastiv fas – här jämfördes beskrivningskategorierna med syftet att identifiera det unika i varje kategori och att säkerställa att kategorierna var ömsesidigt uteslutande.
Sedan analyserades kategorierna igen och det medförde att flera kategorier slogs ihop och slutresultatet hamnade på tre beskrivningskategorier.
Enligt Bryman (2011) uppstår ofta problem för studenter att utelämna stora mängder data i kvalitativa undersökningar. Data i denna undersökning konkretiserades enligt modellen för dataanalys för att motverka detta och för att processa fram resultat från intervjuerna.
Resultat
Nedan redovisas resultaten utifrån tre identifierade kategorier. Varje kategori bildar en del som tillsammans definierar det pedagogiska ledarskapet inom innebandy utifrån undersökningen.
§ Lärande och Utveckling
§ Delaktighet
§ Motivation
Resultatet visar att målet med lärande och utveckling är att öka potentialen hos individ och grupp. Genom det ägandeskap som delaktighet ger och den nyfikenhet som motivation ger kan individens och gruppens befintliga prestationsförmåga och potential maximeras över tid.
Det leder till följande definition utifrån undersökningens resultat:
Det pedagogiska ledarskapet inom innebandy definieras utifrån undersökningen som förmågan och kompetensen att tillsammans med individer och grupper utveckla prestationsförmåga och potential över tid, oavsett nivå.
Lärande och utveckling
I det pedagogiska ledarskapet implementeras en kultur med fokus på lärande och utveckling hos individ och grupp genom:
1. En förståelse för individens sociala situation och kunskapsläge
2. En återkopplingskultur som stärker positiva beteenden istället för korrigering av misstag där fokus kortsiktiga vinster
3. Ledarens egen utveckling av ledar- och interpersonellkunskap
4. Kontinuerlig utveckling av innebandykunskap med fokus på övningar och taktiskt kunnande som kan omsättas både under träning och matchsituation och som därmed bidrar till prestation och på sikt resultat
En förståelse för individens situation är nödvändig för att kunna hitta kontaktytor och utgångspunkter för lärande och för att kunna ge individanpassad återkoppling. Det innebär kunskap om spelarnas nuvarande kunskapsläge, sociala situation och att ledarskapet har förmågan att sätta innebandyn i ett sammanhang som är relevant för spelaren.
Citat:
”Det gäller att se hela samhället för att förstå individen, alla krav, flöden i sociala medier, krav från skolan mm som spelarna utsätts för i dagens samhälle. Förstår man inte det så kan man aldrig lyckas att lyfta och se en individ och då blir det inget med innebandyutvecklingen heller…..” (Individ E)
En av de mest centrala delarna för lärande och utveckling i det pedagogiska ledarskapet utifrån undersökningen är vilken återkopplingskultur som implementeras och om återkopplingen sker på relevanta situationer som bidrar till utveckling. Det finns en variation i återkopplingskulturen beroende på om återkopplingen ges i syfte att få en kortsiktig vinst eller om den ges för att öka lärande och utveckling över tid hos individen eller gruppen.
Citat:
”Många ger beröm när någon rensar och slår bort en boll istället för att göra något konstruktivt som kanske misslyckas. För mycket resultatfokus kan hämma utvecklingen och inlärningen. Personen kommer alltid rensa och slå bort bollen om han eller hon får beröm för det…” (Individ A)
Återkopplingen i citatet stärker ett beteende och lärande som kan innebära att laget inte släpper in ett mål i just den matchen men på sikt kommer personen inte gynnas av detta eftersom personen inte utvecklar sin potential i att hitta andra mer konstruktiva lösningar i den specifika situationen. Ledarna menar att det pedagogiska ledarskapet prioriterar istället bort den kortsiktiga vinsten och ger återkoppling på beteenden som innebär långsiktig utveckling av individens och lagets potential istället.
Citat:
”Jag försöker se bortom det kortsiktiga utfallet när jag ger återkoppling eftersom det ofta inte utvecklar spelarens förmåga och potential långsiktigt. Se prestation istället för utfallet i match” (Individ E)
Återkopplingen kring utvalda situationer diskuteras sedan med individen och gruppen i periodvilan under match eller under träning och används som underlag till det fortsatta lärandet och utveckling av potentialen. Det finns en tydlig samsyn att kontinuerlig återkoppling av positivt beteende och regelbundna diskussioner kring detta leder till utveckling av potential.
Citat:
”Ge feedback på prestation och skapa en dialog kring det. Du kan vinna en träningsmatch och inte lära dig ett skit och du kan förlora en match och lära dig massor och utveckla laget över tid” (Individ D)
Det pedagogiska ledarskapet jobbar medvetet med att skapa en kultur där det är kul att lära nya saker och där fokus är utveckling. I den kulturen bortprioriteras kortsiktiga vinster om det medför ett hinder för fortsatt utveckling och lärande. Den prioriteringen definierar det pedagogiska ledarskapet i den här delen och kan sammanfattas med att tydligt fokus på att ge positiv återkoppling på beteenden som långsiktigt leder till lärande och utveckling.
Den tredje och fjärde parametern handlar om ledarens egen utveckling som krävs för det pedagogiska ledarskapet. Framförallt kommer kunskap i ledarskap och innebandykunskap fram som nödvändiga delar för att kunna driva lärande och utveckling. En identifierad del i ledarskapet är kunskap kring hur återkoppling kan ges på bästa sätt för att mottageran ska kunna ta till sig återkopplingen. Det är något vanligare att ledare diskuterar innebandykunskap med övningsupplägg och matchtaktik med varandra jämfört med ledarskapsrelaterade frågor vilket innebär att det finns ett stort utbildningsbehov kring ledarskapsfrågor. Sammantaget betonar ledarna att det är helt nödvändigt med kontinuerlig utbildning i framförallt ledarskapsfrågor men också i frågor relaterade till innebandykunskap för att ett pedagogiskt ledarskap ska kunna upprätthållas.
Delaktighet
En grundbult i det pedagogiska ledarskapet är delaktighet i beslut och aktiviteter som rör individ och lag eftersom det ger en känsla av ägandeskap. Den känslan anses vara grundläggande för viljan att maximera sin prestation och potential.
Det pedagogiska ledarskapet arbetar aktivt med delaktighet genom att:
1. skapa möjlighet för delaktighet i beslut eftersom det anses leda till ökat ägandeskap 2. aktivt vara den samlande kraften som har förmågan att ena olika viljor och som får alla
att sträva mot samma håll
Delaktighet ger ett delansvar för verksamheten och motiverar individer att göra sitt bästa.
Citat:
”Jag jobbar mycket med att man ska få tycka till och det är inte viktigt för mig att det är jag som fattar besluten även om jag har mandatet att göra det. Vi resonerar oss fram till ett beslut med delaktighet och demokrati eftersom jag tycker vi blir bättre då”
(Individ B)
Det pedagogiska ledarskapet arbetar med delaktighet oavsett nivå, alltifrån barn - och ungdomsnivå till seniorer på yttersta elitnivå. Skillnaden är komplexiteten på besluten men syftet är alltid att maximera prestationen. Ledaren har lättare att få med sig gruppen och att lyckas både med individens -och gruppens prestation om ledaren har en demokratisk ledarstil, som står i motsatsförhållande till en auktoritär ledarstil, utifrån undersökningen. Fördelen anses vara att alla känner en delaktighet i både vinster, förluster och i den vardagliga träningen. Det ägandeskapet bidrar till utvecklingen och viljan att göra sitt bästa för gruppens- och sin egen prestation. Några ledare lyfter också upp att det finns en fara med för mycket delaktighet även om de menar att den är central i det pedagogiska ledarskapet. Faran kan vara om delaktigheten leder till en otydlighet där det inte finns en tydlig ledare eller ett ledarskap som har förmågan att sammanfatta och genomföra gruppens beslut. En ledare menar att delaktighet är en helt central komponent i ledarskapet men samtidigt ska alla veta vem som samlar gruppen vid oenighet och driver igenom beslut som alla förväntas stå bakom även om en eller flera spelare inte får sin vilja igenom. Fördelelen med delaktighet anses vara ett ökat ägandeskap för verksamheten och det leder till ökad prestation. Nackdelen kan vara otydlighet och att spelarna inte vet vilka beslut som tas och varför. Ledarna menar att delaktighet kräver ett ledarskap som är den samlande kraften och som lyckas få spelarna att enas om en gemensam väg framåt.
Kompetensen att både arbeta både med delaktighet och att kunna ena olika viljor anses vara centralt och båda dessa delar ingår därför i begreppet delaktighet. En grundläggande förmåga
för det pedagogiska ledarskapet är att kunna hantera båda dessa delar växelvis och vid behov inom begreppet delaktighet.
Motivation
Ett pedagogiskt ledarskap uppmuntrar och premierar motivation hos individer och grupper eftersom det leder till en nyfikenhet att lära mer och det bidrar både till utveckling av potential och prestation över tid. Alla ledare betonar motivation som en grundläggande och avgörande faktor men det finns viss variation i svaren. De ledare som för tillfället arbetar med ungdomsinnebandy fokuserar mer på att motivation kan skapas hos ungdomar med hjälp av det pedagogiska ledarskapet genom innehåll och aktiviteter under träningar. De menar att roligare träningar skapar mer motivation medan diskussionen hos ledarna på seniornivå handlar mer om att motivation och driv måste finnas hos individerna från början och att det krävs för att kunna prestera och få resultat i längden. En av ledarna på seniornivå menar att de spelare som nått och är kvar på seniornivå har en egen motivation eftersom utan den så skulle de slutat med sporten för längesedan. Ungdomsledarna betonar istället vikten av att aktivt arbeta med motivation på alla träningar för att får spelarna att stanna i sporten.
I det pedagogiska ledarskapet ska kompetens att arbeta med motivation på olika nivåer och med olika metoder finnas genom:
1. att kunna anpassa upplägg och metoder utifrån olika åldrar
2. att kunna anpassa utifrån spelarnas nuläge och om det finns en egen motivation hos spelarna eller om det krävs mer av yttre stimuli
3. att kunna engagera genom gemensamma målsättningar
Det vill säga att motivation är ett nyckelbegrepp inom innebandyn eftersom det påverkar hur länge spelarna håller på med sin idrott men det anses också vara helt avgörande för individens och lagets långsiktiga prestation.
Citat:
”Fråga vad du behöver förbättra – sådana spelare gillar jag eftersom det leder till långsiktigt lärande och visar på ett driv…” (Individ F)
Det pedagogiska ledarskapet arbetar medvetet med gemensamma målsättningar i gruppen kopplade till prestation eftersom det hos ledarna anses leda till ökad motivation att sträva efter måluppfyllelse. Individer uppmuntras att ta ansvar för sin utveckling och gemensamt formulerade mål bidrar till det egenansvaret. Långsiktigt leder det till att individens potential ökar vilket leder till en bättre prestation.
En annan tydlig aspekt är att det ska vara roligt och att det är en del av drivkraften för individer att komma till träningar.
Citat:
”Jag ser alltid till att någonting upplevs som kul, någonting de kommer ihåg och pratar om efteråt. Det bidrar till att de kommer nästa gång också…” (Individ C)
Vad som är roligt anpassas efter åldern. Det pedagogiska ledarskapet arbetar aktivt med dessa moment och innehållet kan vara roliga innebandyövningar till helt andra aktiviteter utanför innebandyn men som skapar en motivation till innebandyträning och därmed bidrar till den totala prestationsförmågan. För ledaren är engagemang en nyckelkompetens och anses tillsammans med det gemensamma målsättningsarbetet vara en nyckel till motivation hos andra eftersom engagemang och en gemensam målbild smittar av sig och därmed bidrar till spelarnas och gruppens motivation. Alla ledare betonar att dessa delar ingår i det pedagogiska ledarskapet men med viss variation och tyngdpunkt beroende på spelarnas ålder.
Diskussion
Här följer en diskussion kring resultatet, metoden och en avslutande sammanfattning kring slutsatser från undersökningen.
Resultatdiskussionen fokuserar på att sätta in kategorierna Lärande och Utveckling, Delaktighet och Motivation i ett sammanhang kring det pedagogiska ledarskapet och dessutom en reflektion kring ledarskap jämfört med pedagogiskt ledarskap.
I metoddiskussion diskuteras hur väl metoden fungerade för studiens syfte och vilka förbättringsområden som eventuellt identifierats.
I de sammanfattande slutsatserna diskuteras eventuella implikationer och lärdomar från studien i ett större sammanhang.
Resultatdiskussion
Det pedagogiska ledarskapet inom innebandy definieras som förmågan att tillsammans med individer och grupper utveckla prestationsförmåga och potential över tid, oavsett nivå.
En gemensam nämnare i det pedagogiska ledarskapet inom innebandy är ett tydligt fokus på individens och gruppens förmåga till prestation och utvecklande av potential. Det finns en övertygelse om att fokus på prestation i förlängningen också leder till önskvärda resultat. Det pedagogiska ledarskapet definierar prestation som förmågan att nyttja och frigöra individens och/eller gruppens potential vid specifika och upprepade tillfällen över tid.
De strategier som används för att optimera prestationsförmågan och potentialen hos individ och grupp i det pedagogiska ledarskapet inom innebandy redovisas i figur 1.
Lärande och Utveckling Motivation
Delaktighet
Fig 1. Strategier för utveckling av prestation och potential Prestation och potential
Tre centrala delar har identifierats för att vara framgångsrik i det pedagogiska ledarskapet:
• Lärande och Utveckling
• Delaktighet
• Motivation
Att öka förmågan till prestation är målet med lärande och utveckling. Genom det ägandeskap som delaktighet ger och den nyfikenhet som motivation ger kan individens befintliga prestationsförmåga maximeras över tid. Det leder till att varje individ vill bidra till att gruppen ligger närmare max på prestationsskalan. Det pedagogiska ledarskapet jobbar med motivation och att ha kul och det skapar både en individuell nyfikenhet och vilja att bli bättre men också en förmåga att ligga så nära sitt individuella max i sin prestation som möjligt. Ledarskapet arbetar aktivt med långsiktig utveckling av potential framför kortsiktiga vinster. Uppfattningen är att positiv förstärkning är grundläggande i en sund återkopplingskultur eftersom det leder till ökat lärande och bra beteenden. Genom att delegera uppgifter och ge ansvar skapas ett ägandeskap av den gemensamma prestationen. Det ägandeskap som individen och gruppen upplever ger en känsla av att de är med och styr sin utveckling och det ger en känsla av samhörighet, trygghet och motivation i gruppen vilket leder till bättre prestation enligt resultaten. Identifierade faktorer som ökar prestationen prioriteras och i det ligger också en insikt om att direkt ta itu med beteenden som innebär minskad utveckling av potential och prestation. Allt detta ger långsiktiga resultat.
Pedagogiskt ledarskap inom innebandy skiljer sig från ledarskapet i skolan. Uppdraget i skolan är bredare och mer komplext utifrån myndigheternas definitioner, målsättningar och samhällets förväntningar men det finns också likheter. Det som kommer närmast är det direkta pedagogiska ledarskapet (se Bakgrund) som finns i klassrummen men kärnan och målsättningen för det pedagogiska ledarskapet inom innebandy är mer koncentrerat, nämligen att utbilda så duktiga innebandyspelare som möjligt på ett sätt som gör att individerna stannar så länge som möjligt inom idrotten. Vad gäller specifik kunskap om ledarskap och innebandy finns paralleller till skolans värld.
Detta kan liknas med ämnes - och ledarkunskap för lärare och dessutom förväntas förmågan till
“transfer” finnas där i form av att kunna tillämpa övningar i praktiska sammanhang på olika nivåer (Illeris, 2012).
Undersökningen visar vidare att det unika med det pedagogiska ledarskapet inom innebandy jämfört med annat ledarskap, till exempel auktoritärt ledarskap , handlar om ett långsiktigt fokus på individen och gruppens utveckling av potential och de strategier som används för att uppnå det. Tidsaspekten är central eftersom annat ledarskap kan ge kortsiktiga resultat men som över tid inte anses vara lika framgångsrik. Pedagogiskt ledarskap inom innebandy handlar om hur ledarskapet praktiseras och utövas. Det finns en tydlig uppfattning om att pedagogiskt ledarskap står i motsattsförhållande till ett auktoritärt ledarskap. Det auktoritära ledarskapet inom innebandy drivs ofta av kortsiktiga resultat och kännetecknas av att ledarskapet jobbar aktivt med individers rädsla för att göra fel. Detta ledarskap upplevs ha en låg långsiktig förmåga till måluppfyllnad eftersom ledarskapet leder till sämre relationer och dysfunktionella grupper.
Som en följd leder detta ofta till att grupper presterar sämre och det är i direkt motsattsförhållande till definitionen av pedagogiskt ledarskap som redovisas i denna undersökning.
Chelladurai (1999) sammanfattar alla kända definitioner av ledarskap enligt nedan:
• Ledarskap är en social process som rör två eller fler personer
• Ledarskap är en beteendeprocess
• Ledarskap syftar till att influera och motivera medlemmar genom grupp- och organisationsmål
Vid en analys av definitionen av pedagogiskt ledarskap inom innebandy i den här undersökningen så beskriver den en social process, en beteendeprocess och en ambition att skapa långsiktiga resultat. Allt detta ingår också i Chelladurai´s definition av ledarskap.
Metoddiskussion
Styrkan i undersökningen ligger i valet av den kvalitativa metoden fenomenografi. Den fungerade väl som metodansats eftersom syftet var att beskriva min samlade uppfattning av utfallsrummet kring begreppet pedagogiskt ledarskap inom innebandyn. Synen på begreppet
och denna variation var viktig för undersökningen eftersom jag ville hitta en helhetsbild av begreppet utifrån min bild av deras verklighet.
En svaghet med undersökningen är få intervjuobjekt och även att intervjuer som datainsamlingsmetod kan ha brister beroende intervjukompetens hos intervjuaren.
Inom fenomenografin vill man hitta så många olika uppfattningar om ett begrepp som möjligt.
I denna undersökning genomfördes sex stycken intervjuer vilket innebär att det råder stor osäkerhet kring om utfallsrummet och resultaten är reliabla för alla ledare eller bara för de som ingick i undersökningen. Ett sätt att öka trovärdigheten är att öka antalet intervjuer. Det finns också osäkerhet i den valda datainsamlingsmetoden eftersom mitt val av frågor, frågetekniker, intervjukunskap och urval av intervjuobjekt kan påverka svaren på olika sätt. Detta kan påverka validiteten i slutsatserna. Kvalitén på datainsamlingen är direkt avgörande för kvalitén på resultaten i undersökningen och det kan vara en osäkerhetsfaktor.
Intervjuerna gick bra och fokus på öppna frågor hjälpte till att få mycket information som sedan kunde bearbetas. Metoden med probing medför att följdfrågor ställs och även att kontrollfrågor ställs för att säkerställa en samsyn kring svaren. Om metoden enkätundersökning använts istället så hade dimensionen att ledarna själva får formulera sina svar och möjligheter till följdfrågor gått förlorad. Intervjuerna gav en variation och mångfald i svaren vilket var helt avgörande med tanke på studiens syftesformulering.
Observation som metod i kombination med intervjuer hade förmodligen kunnat tillföra studien andra dimensioner. I det läget hade observation föredragits innan intervjuerna eftersom då praktiken skulle kunnat diskuterats och jämförts med objektets upplevelser.
Nackdelen med att genomföra intervjuerna i olika offentliga lokaler var en osäkerhet kring störningsmoment i form av andra gäster och vid ett tillfälle när ett café stängde så fortsatte vi intervjun på en bänk i gallerian bredvid. Ljudet på inspelningen blev lite sämre vid det tillfället men allt material var ändå användbart. Ett sätt att förbättra detta är att genomföra alla intervjuer en lugn lokal som till exempel ett konferensrum eller liknande.
Objekten hade inga invändningar mot att intervjuerna spelades in och ingen bad mig att anteckna istället trots att de alltid fick frågan. Min slutsats är att ljudinspelning är bättre än att anteckna eftersom fokus kan vara på lyssnandet och på vilka följdfrågor som gynnar studiens
syfte bäst istället för att anteckna. Dessutom tror jag att objektet uppskattade ögonkontakt och reflektioner i form av nickanden och så vidare under intervjun istället för att jag skulle behöva titta ned i ett anteckningsblock med jämna mellanrum.
Sammanfattande slutsatser
Sammanfattningsvis så visar resultaten ett stort utfallsrum inom det undersökta begreppet och det kan förmodligen förklaras av olika roller och olika erfarenhet från pedagogiska system och metoder hos ledarna. Definitionen av pedagogiskt ledarskap i denna undersökning är ett försök att fånga detta utfallsrum i ett samlande begrepp. I samband med denna undersökning om synen på pedagogiskt ledarskap inom innebandy framkommer också en insikt om svårigheten att leva upp till ett sådant ledarskap i praktiken för många ledare. Det finns en diskrepans i hur man tycker att det borde vara jämfört med hur det ofta är i verkligheten. Här är definitionen av det pedagogiska ledarskapet inom innebandy en målbild och ett exempel på det goda ledarskapet som vill uppnås men ibland är verkligheten annorlunda. Ett exempel är brist på kompetens kring kommunikation vad gäller återkoppling och hur detta skulle kunna genomföras i praktiken.
Denna slutsats ligger i linje med tidigare forskning (Meckbach, 2016).
En grundläggande pedagogisk utbildning av ledarna skulle förmodligen öka förståelsen för ungdomars lärande och ledarnas pedagogiska ledarskap skulle bli ännu bättre. En parallell till lärares situation kan göras och deras behov av fortbildningen. Den stora skillnaden är att lärare har en pedagogisk grundutbildning vilket ledare inom innebandy ofta saknar.
Ryberg (2011) betonade vikten av att skapa läromiljöer för lärare så att de kan hantera olika handlingsutrymmen.
Denna kompetensutveckling skulle också kunna genomföras för ledare inom innebandy genom regelbundna ledarträffar där frågor kring pedagogiskt ledarskap och olika handlingsutrymmen diskuteras.
Illeris (2012) presenterar i sin formel för kompetensutveckling vikten av engagemang och motivation för att skapa framgångsrik kompetensutveckling. Ett sätt att skapa detta är utgå från
central del i formeln är reflektion efter en genomförd praktik och under ledarträffarna kan reflektion genomföras både individuellt och i grupp utifrån diskuterade exempel.
En pedagogisk grundutbildning av ledarna leder förmodligen till att fler skulle kunna leva upp till delarna i definitionen av begreppet pedagogiskt ledarskap inom innebandy och det skulle i sin tur leda till ännu bättre och mer uppskattade ledare. Ett sätt att skapa detta är genom ett kollegialt lärande liknande det som diskuteras inom skolans värld. Förslagsvis är detta regelbundna diskussionsforum på föreningsnivå där ledarna träffas och diskuterar gemensamma frågeställningar om ledarskapet. Några ledare utses av varje förening och får sedan genomgå en handledarutbildning i kollegialt lärande och handleder sedan dessa diskussionsforum.
Ryberg (2011) diskuterar komplexiteten i det pedagogiska ledarskapet inom utbildningsväsendet och jag menar att kärnan i den komplexiteten också återfinns inom idrottsvärlden och att dessa ledare skulle kunna dra stor nytta av ett sådant upplägg.
Med tanke på att ledare inom idrottsvärlden ofta är föräldrar med varierande utbildningsbakgrund så skulle ett sådant diskussionsforum bli en gemensam nämnare och ett sätt att höja den pedagogiska ledarkompetensen. Ytterligare effekter av detta skulle förmodligen vara att spelare stannar inom idrotten längre upp i åren och att våra elitlag på sikt skulle lyckas bättre.
Om detta systematiserades i hela innnebandysverige och i förlängningen i hela idrottsrörelsen så skulle vi se vinster sportsligt men framförallt vinster för folkhälsan eftersom fler individer förmodligen skulle idrotta längre. Vinster för samhället med fler aktiva och engagerade ungdomar i föreningar skulle förmodligen vara stora eftersom flera individer skulle uppleva en ökad meningsfullhet i tillvaron och i sitt sociala liv.
Vinsterna för ett ökat pedagogiskt ledarskap generellt i föreningslivet verkar uppenbara och skulle kunna vara föremål för vidare studier och kanske kan det försök till definition av pedagogiskt ledarskap i denna undersökning bidra till detta.
Referenser
Backman, J (2008) Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Borg, E & Westerlund, J (2012) Statistik för beteendevetare. Stockholm: Liber.
Bryman, A. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Andra upplagan. Stockholm: Liber.
Chelladurai, P. (1999) Human resource Management in Sport and Recreation, Human Kinetics, Champaign IL, ISBN: 0-87322-973-8.
Dahlgren, L.O. & Fallsberg, M. (1991). Phenomenography as a qualitative approach in social pharmacy research. Journal of Social and Administrative Pharmacy, 8, 150-156
Dahlgren, L.O. & Johansson, K. (2012). Fenomenografi. Fejes, A. (Red.), & Thornberg, R.
(Red), (2012). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Eriksson, S (2006). Vägen till elittränarskap? I FoU-rapport 2006:7. Stockholm:
Riksidrottsförbundet.
Granberg, O & Ohlsson, J (2016). Kollektivt lärande – i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur.
Illeris, K. (2012) Kompetens, vad, varför, hur? Lund: Studentlitteratur.
Jones, R. (Red.). (2006). The sports coach as educator: re-conceptualising sports coaching.
London: Routledge.
Jönsson, J (2016) Tränares utbildnings- och kompetensnivå̊ inom ungdomsidrotten. Karlstad universitet.
Karlsson, O (2012) Innebandytränarens egenskaper och beteende: En studie av
innebandytränares och spelares syn på ledarskapet inom dam - och herrlag på avancerad breddnivå. Linnèuniversitet.
Kvale, S & Brinkmann, S (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Lave, J., & Wenger, E. (2005). Situated learning: legitimate peripheral participation.
Cambridge: Cambridge University Press.
Marton, F. (1981). Phenomenography – describing conceptions of the world around us.
Instructional Science, 10, 177-200
Meckbach, S (2016) Mästarcoacherna - Att bli, vara och utvecklas som tränare inom elitfotboll. Göteborgs Universitet.
Ryberg, B. & Bro, K. (2011) Pedagogiskt ledarskap, teamsamarbete och kollegial reflektion.
Rylander, P (2014) Tränares makt över spelare i lagidrotter: Sett ur French och Ravens maktbasteori. Göteborgs Universitet.
Skolinspektionen. (2012). Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten.
(Sammanfattning Rapport 2012:1) Hämtad från https://www.skolinspektionen.se/globalassets/0-si/01-
inspektion/kvalitetsgranskning/rektor2/samf-rektors-ledarskap-2012.pdf
Skolverket. (2019). Pedagogiskt ledarskap – ett begrepp som består. Hämtad 2019-10-08 från https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/pedagogiskt- ledarskap---ett-begrepp-som-bestar-och-forandras
Svedberg, L.(2016). Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk ledning. Lund: Studentlitteratur.
Kap 3, Att definiera pedagogiskt ledarskap, s. 45-55 (10 s.)
Svenska innebandyförbundet. (2019) Svensk Innebandy vill. Hämtad 2019-09-01 från http://innebandyvill.oakflower.se
Svensson, L. (2001) Sambandet mellan uppfattad lagsammanhållning och uppfattat ledarskapsbeteende: Enkätstudie bland innebandyspelare. Högskolan i Halmstad.
Tarju, T. (2012) Sammanställning av befintlig forskning om innebandy. Innebandyns kompetenscentrum. Umeå Universitet.
Törnsén, M. (2009). Successful principal leadership: prerequisites, processes and outcomes.
Diss.) Umeå : Umeå universitet, 2009
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Yukl, G. (2010) Leadership in organizations, Pearson education, New Jersey, ISBN: 978-01- 38-15714-2.
Bilaga
FRÅGEMANUAL- halvstrukturerad och tematisk (ca 60 min) Övergripande forskningsfrågor:
Övergripande flöde för respektive fråga:
FRÅGEMANUAL
Övergripande frågeteman Innehåll/syfte
• Inledning ”Contracting” (målsättning, former för
intervjun och vad händer med data, ljudupptagning mm)
• Vad innebär begreppet “pedagogiskt ledarskap” kopplat till innebandy för dig?
• Hur skulle du vilja definiera begreppet?
• Vad skiljer pedagogiskt ledarskap från ledarskap tycker du?
Nuvarande syn och uppfattning om fenomenet
• Probing Syftet är att utveckla respektive svar kring nuläge:
Berätta mer…hur tänker du då… osv. efter varje fråga beroende på svar. Ge gärna exempel från din vardag…
• Hur skulle du vilja att begreppet
“pedagogiskt ledarskap” inom innebandy uppfattades i framtiden?
• Osv.
Vision inför framtiden och behov
Nuläge Framtid Hinder Möjligheter
• Vad innebär begreppet “pedagogiskt ledarskap” kopplat till innebandy för dig?
• Hur skulle du vilja definiera begreppet?
• Vad skiljer pedagogiskt ledarskap från ledarskap inom innebandy tycker du?
• Hur kan det pedagogiska ledarskapet variera beroende på situation (match, träning mm)?
• Vilka fördelar/nackdelar finns med ett pedagogiskt ledarskap inom innebandy?
• Hur påverkas långsiktigt lärande, motivation och spelarnas innebandykunskaper av ett pedagogiskt ledarskap tror du? Varför?
• Vad är roligast/sämst, bäst/sämst, viktigast/lättast/svårast med att vara ledare?
•
• Probing Syftet är att utveckla respektive svar med fokus på framtiden/önskat läge:
Berätta mer…hur tänker du då… osv. efter varje fråga beroende på svar. Ge gärna exempel från din vardag…
• Vilka hinder skulle det kunna finnas för denna detta synsätt/utveckling av begreppet?
Eventuella hinder, externa, interna osv
• Probing Syftet är att utveckla respektive svar med
fokus på ev. hinder/motstånd:
Berätta mer…hur tänker du då… osv. efter varje fråga beroende på svar. Ge gärna exempel från din vardag…
• Vad skulle behövas för
resurser/möjligheter/kunskap för att få till denna syn på
begreppet/innehållet?
Möjligheter, resurser
• Probing Syftet är att utveckla respektive svar med
fokus på framtida möjligheter:
Berätta mer…hur tänker du då… osv. efter varje fråga beroende på svar. Ge gärna exempel från din vardag…
