AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV
Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi
Patrullerande polisers stressfaktorer och copingstrategier i
arbetslivet
Marcus Aiehof
2020
Examensarbete, Avancerad nivå (magisterexamen), 15 hp Arbetshälsovetenskap
Masterprogram i arbetshälsovetenskap Handledare: Marina Heiden Examinator: Eugene Lyskov
Abstrakt
Syftet med studien var att ta reda på vad patrullerande poliser upplever som stressande
och hur de hanterar stress i sitt arbete. För att kunna besvara syftet användes en metod i form av semistrukturerade intervjuer där fem aktivt patrullerande poliser deltog.
Analysen av de insamlade intervjuerna genomfördes en kvalitativ innehållsanalys där det insamlade materialet kategoriserades och olika teman identifierades, de viktigaste meningarna valdes sedan ut som var direkt kopplade till syftet med studien. Resultatet visade att de främsta stressfaktorerna som de patrullerande poliserna upplevde var: Tidspress och personalbrist, vapenhantering samt hemarbete. Vidare var de viktigaste copingstrategierna för att hantera dessa: Socialt stöd från familj och kollegor,
vägledning från chefer samt andningsövningar från yogaträning. Cheferna skulle kunna försöka vara mer närvarande i de patrullerande polisernas ärenden för att lättare ge dem det stöd de behöver. Slutsatsen var att det finns olika sätt att hantera stress och det är viktigt att ta lärdom av kollegor, hur de på bästa sätt hanterar stressiga situationer. Det är också viktigt att fortsätta vidare med forskningen, för att ta reda på vilka
copingstrategier som är effektivast för att hjälpa patrullerande poliser med att hantera sin stress.
Nyckelord
1
Innehållsförteckning
Bakgrund ... 2
Stress och arbetshälsa ... 2
Arbete som patrullerande polis ... 3
Debriefingsamtal ... 3 Tidigare studier ... 4 Problemformulering ... 6 Syfte ... 6 Metod ... 6 Etiska överväganden ... 6 Urval ... 7
Datainsamling & Analys ... 8
Tillförlitlighet ... 8
Resultat ... 10
Stressfaktorer & Copingstrategier ... 12
Tidspress och personalbrist ... 12
Vapenhantering ... 14
Hemarbete ... 14
Det sociala stödet ... 15
Vägledning ... 15 Yoga ... 16 Resultatdiskussion ... 17 Metoddiskussion ... 19 Vidare forskning ... 20 Slutsats ... 21 Referenser ... 22 Bilaga 1 ... 24 Intervjuguide ... 24 Bilaga 2 ... 27 Informationsbrev ... 27 Bilaga 3 ... 28 Samtyckesblankett ... 28
2
Bakgrund
Diskussionen om stress och stressrelaterade tillstånd är vanligt i dagens samhälle bland politiker, medier och runt om på arbetsplatser. Boyd, Lewin & Sager (2009) har visat att den arbetsrelaterade stressen påverkas av den snabba utveckling som sker i samhället, där kraven ökar i takt med detta. Stress kan komma både inifrån men även influeras av utvändiga omständigheter som begränsad tid, villkor, krav och flera saker som ska göras på samma gång (Theorell, 2012). Stress kan i många fall övergå till negativ stress vilket kan ske i situationer där man inte känner kontroll och att man inte kan påverka
händelseutfallet. En negativ stress sker vanligtvis i situationer där en person får utsättas för hög påfrestning under en lång tid. Andra omständigheter som kan leda till negativ stress är att en individ inte får tillräckligt med bekräftelse över den tid man lägger ner på sitt arbete från kollegor eller chefer (Skärsäter, 2014).
Alla individer har copingstrategier som används för att hantera upplevd stress. Coping hjälper till att hantera de svårigheter som kan uppstå på exempelvis en arbetsplats. (Lazarus & Folkman, 1984). Några vanliga copingstrategier är socialt stöd från kollegor eller famil och förändra sina negativa tankar till positiva genom att tänka att situationen är hanterbar och går att genomföra. Man kan även börja motionera för att fysiskt
aktivera sig vilket leder till minskade negativa effekter från stressen (Lazarus & Folkman, 1984).
Stress och arbetshälsa
Begreppet arbetshälsa kan beskrivas som fysiska och psykiska aspekter som får människor att orka arbeta och får oss att känna meningsfullhet och trygghet i en hälsosam arbetsmiljö. Det går ofta hand i hand med en god arbetsmiljö där man ska känna sig trygg, hälsosam och motiverad (Medin & Alexandersson, 2000). Några saker som kan påverka arbetshälsan på ett positivt sätt är chefer och ledare som är bra på att motivera samt kollegor som är hjälpsam mot varandra. En god arbetshälsa bidrar till att effektivisera arbetet samtidigt som sjukfrånvaro reduceras (Virtanen, 2010).
3 Arbetsgivaren och arbetstagaren ska samverka för att främja arbetshälsan på
arbetsplatsen. Arbetsgivaren har ansvar för att arbetsmiljön är trygg och säker, vilket kan uppnås genom att vara en god ledare och finnas till hands vid behov. Arbetstagarens ansvar är att bibehålla en god arbetsförmåga och kompetens om sina arbetsuppgifter samt kunna samarbeta med sina kollegor vid behov (Arbetsmiljöverket, 2019).
Arbete som patrullerande polis
Arbetsuppgifter för en patrullerande polis är att med bil, cykel eller till fots patrullera olika områden och gripa in vid misstänkt händelse. Patrullerande poliser kan ibland också få rycka ut på akuta ärenden på andra områden än den de patrullerar
(Polismyndigheten, 2020). Arbetsuppgifterna för en patrullerande polis är både krävande och varierande där arbetet upplevs som både actionfyllt och stressigt, vilket poliserna måste kunna hantera (ibid.).
Försäkringskassan (2016) beskriver hur det mellan år 2015–2016 fanns 17 245 aktivt arbetande poliser i Sverige varav 2693 av dessa löpte hög risk att vara sjukskrivna i mer än 14 dagar. Statistiken från Försäkringskassan (2016) visar att yrket som patrullerande polis ligger högt upp i listan av arbetsrelaterad ohälsa, vilket tidigare forskning menar kan ha en koppling till de höga krav som finns inom yrket. De höga siffrorna beror förmodligen inte bara på stress men det kan vara en stor bidragande faktor. En stor del av deras arbete går ut på att ta emot anmälningar, rycka ut på larm, gripa misstänkta personer och vara delaktig i utredningar. I tillägg ska de ha god kunskap om vilka lagar som gäller. Alla brott de utreder kräver en noggrann dokumentation om händelsen, poliser som arbetar i yttre tjänst spenderar därför också en stor del av sin tid inne på kontoret för dokumentation (Polismyndigheten, 2020).
Debriefingsamtal
Syftet med ett debriefingsamtal är att minska stressen för utryckningspersonal efter traumatiska situationer. I polisernas fall används ofta debriefing om någon kollega blir allvarligt skadad, när man har upplevt hot, antingen mot sig själv eller någon kollega samt om någon i värsta fall dör.
4 I Sverige kom Rikspolisstyrelsen (1999) överens efter polismorden i Malexander år 1999 att man skulle ta bättre hand om sina anställda poliser, genom att ge dem tillräckligt med stöd och samtal efter traumatiska händelser. Arbetsgivaren har en skyldighet att hålla i ett debriefingsamtal (AFS 2015:4). Vid en debriefing får man bearbeta de händelser, effekter, känslor och tankar för den som blivit drabbad av en traumatisk händelse. Man ska försöka reducera eventuella efterdyningar i form av stressreaktioner samtidigt som man snabbar på tillfrisknandeförloppet. För att kunna genomföra ett debriefingsamtal ska man vänta ett par dagar efter händelsen då personen fortfarande kan befinns sig i chocktillstånd. Samtalet kan genomföras antingen i en grupp med ca 10 personer eller så gör man den individuellt. Samtalet skall ledas av en debriefingledare som är utbildad inom området. Om man utför samtalet i en grupp ska samtliga deltagare varit närvarande vid händelsen, inga utomstående får vara delaktig. Viktigt är också att deltagarna får information om att det som nämns under samtalet stannar inom gruppen.
Tidigare studier
Nedan i tabell 1 finns en översikt av de databaser som använts samt vilka sökord som användes för att hitta valda artiklar.
Tabell 1. Litteratursökning
Databas Sökord Filter Antal träffar
Discovery Stress AND Police Språk: Svenska Alla databaser
38
Police AND Health Språk: Svenska Alla databaser
109
DiVa portal Stress AND Polis Fulltext 26 Stress AND Police Fulltext 66
I en studie av Lundbäck (2019) har man undersökt polisers upplevelser av
stressrelaterade faktorer som påverkar deras arbetsinsats och hur de hanterar dessa. Den genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer där man intervjuade nio poliser från två olika kommuner i Sverige.
5 Resultaten av studien visade att polisernas upplevda stress är direkt kopplade till deras arbetskrav, hög arbetsbelastning som uppstår p.g.a. skiftarbete där de får jobba
oregelbundna tider, personalbrist samt att de kan vara tvungna att använda vapen i vissa situationer.
En annan studie av Eriksson (2010) har man likt den föregående studien använt sig av semistrukturerade intervjuer hos sex poliser. Tre av dessa arbetade inom utredning (inre tjänst) och tre vad patrullerande poliser (yttre tjänst). Syftet var att ta reda på hur
poliserna upplever och hanterar stressande situationer. Som analysmetod användes en induktiv tematisk analys och i viss mån en form av deduktiv analys. Resultaten visade att poliserna upplevde i stort sett samma stressfaktorer, oavsett om de jobbade i inre eller yttre tjänst. De kände stor tidspress och de hade svårt att släppa jobbet när de var ledig. För att hantera stressen delade poliserna sina upplevelser med varandra, de diskuterade därför både tidspress och de upplevda svårigheterna med att släppa arbetet när de var lediga.
I Kristianstad har man också undersökt stress bland poliser och deras upplevelser av det. Till skillnad från ovannämnda studier använde man sig av enkäter som skickades ut till både poliser och civilanställda. Totalt deltog 107 personer i undersökningen och resultaten visade att det finns viss skillnad i hur de upplevde stress. De som arbetade i yttre tjänst hade högre stressnivå än de som arbetade i inre tjänst på grund av arbetets skillnader i karaktär (Hultner, 2009).
Holmberg, Christiansson & Karlsson (2004) har i en undersökning fått fram att ca 90 % av poliserna i deras studie varit med om stressiga händelser. Ofta handlade det om dödliga situationer vid interaktioner med mentalt sjuka, beväpnade eller kriminella individer. Dessa situationer ledde ofta till muntligt och fysiskt våld eller hot som bidrog till en ökad stress bland poliserna. För att kunna hantera den upplevda stressen
samtalade de med kollegor om händelsen eller förberedde sig mentalt inför en tuff uppgift genom att försöka utesluta känslomässigt tänkande och istället tänka logiskt.
6 Sammanfattningsvis finns det en del forskning om hur poliser i yttre och inre tjänst upplever stress. Men det finns lite aktuell forskning om vilka stressfaktorer som påverkar de patrullerande poliserna och framförallt vilka copingstrategier de använder sig av för att hantera stress.
Problemformulering
Ett växande problem i dagens samhälle är våld på gator, butiker som blir rånade och människor som blir misshandlade eller mördade (Brottsförebyggande rådet, 2020). Patrullerande poliser finns då till hjälp för att bidra till ett tryggare samhälle oavsett vilken dag, vecka eller tid på dygnet det är.
Det finns idag väldigt lite aktuell forskning i Sverige om vad patrullerande poliser upplever som stressande och hur de hanterar detta. Därför behövs det ny forskning som verifierar hur det ser ut i dagsläget.
Syfte
Syftet med studien är att undersöka vad patrullerande poliser upplever som stressande och hur de hanterar stress i sitt arbete
Metod
Den här studien är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Själva designen är lik en beskrivande design vilket innebär att författaren samspelar med deltagarna. Denna typ av design är vanligt förekommande i intervjustudier. När man använder sig av semistrukturerade intervjuer får deltagarna en möjlighet att utveckla sina svar och själva besluta vad de vill dela med sig av eller ej (Hassmén & Hassmén, 2008).
Etiska överväganden
Det finns fyra punkter som följdes gentemot deltagarna i studien. Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialkravet och nyttjandekravet (Hassmén & Hassmén, 2008).
7 Informationskravet betyder att författaren ska informera deltagarna i studien om deras uppgift och funktion i arbetet. Vilket i denna studie innebär att de blev informerade om att deras upplevda stress och hantering av detta kommer undersökas. Detta fick de med det tillhörande informationsbrevet som skickades ut. De fick dessutom information om att de deltar självmant och de kan avsluta sitt deltagande när som helst
(Vetenskapsrådet, 2002).
Samtyckeskravet innebär att författaren kan behöva samla in samtycke från olika parter beroende av studie och dess deltagare. Själva samtycket från deltagarna i denna studie samlades in genom att de signerade det utskickade brevet (Vetenskapsrådet, 2002).
Med Konfidentialitetskravet menar man att de individer som är involverade i studien har tystnadsplikt gällande användandet av etiskt känsliga uppgifter om igenkänningsbara personer. Utomstående som läser studien ska inte kunna identifiera deltagarna på något sätt (Vetenskapsrådet, 2002).
Till sist finns Nyttjandekravet vilket betyder att de personuppgifter som samlas in bara kommer användas till studiens syfte. Deltagarna fick information om detta i
informationsbrevet för att vara tydlig från början (Vetenskapsrådet, 2002).
Urval
Totalt kontaktades tio poliser från olika polisstationer i landet, vilket resulterade i fem intervjuer. De fem som inte kunde medverka hade antingen inte tid eller arbetade inte längre som patrullerande polis. Deltagarna valdes med hjälp av ett bekvämlighets- och snöbollsurval (Bryman, 2011) där den första deltagaren var en vän som arbetar som polis, som i sin tur nämnde kollegor till hen man kunde intervjua. Urvalet i denna studie är lämpligt för studiens ändamål då alla deltagare som kontaktades är aktivt
patrullerande poliser.
Inklusionskriterier för denna studie är att samtliga individer är aktivt patrullerande poliser och det har ingen relevans om de arbetar i grupp eller individuellt i denna studie. Dessutom ska de tidigare studierna vara gjorda i Sverige för att vara så relevant mot syftet som möjligt.
8 Exklusionskriterier i denna studie är de som inte är aktivt patrullerande poliser i
dagsläget, alltså de som arbetat med det tidigare. De kan ha glömt hur det kändes och deras syn på situationen kan ha förändrats med tiden.
De studier som är gjorda i andra länder är exkluderade då samhället är uppbyggt på olika sätt i olika länder och de patrullerande polisernas vardag kan se annorlunda ut än i Sverige.
Datainsamling & Analys
Informationen i denna studie samlades in i form av intervjuer från fem patrullerande poliser i Sverige. Samtliga deltagare kontaktades per telefon och mejl. En intervjumall skickades ut till de potentiella deltagarna innan intervjun ägde rum (Hassmén & Hassmén, 2008). Denna mall har fem olika huvudkategorier som är stress, copingstrategier, krav, kollegor/chefer samt familj.
Innan intervjuerna ägde rum utfördes en pilotintervju på en vän som arbetar som patrullerande polis med syfte att se om de frågor som ställs leder till svar kopplat till syftet eller om de behöver ändras. Under pilotintervjun var det flertalet frågor som behövde vidareutvecklas för att få djupare svar och några togs även bort då de inte gav någon nyttig information. Samtliga intervjuer genomfördes i form av en telefonintervju där samtalet spelades in med hjälp av en iPhone och intervjuerna tog i genomsnitt ca 45 min att genomföra. Fyra av deltagarna genomförde intervjun från sitt hem och en deltagare valde att göra den under sin lunchtid på jobbet. Vidare inleddes analysen med transkribering av samtliga intervjuer från ljudformat till textformat. Transkriberingen lästes flera gånger om för att bilda en helhetsuppfattning av informationen och de meningar som kändes relaterade till syftet valdes ut (Bryman, 2011).
Till sist genomfördes en kvalitativ innehållsanalys där det insamlade materialet
kategoriserades och olika teman identifierades, de viktigaste meningarna valdes ut som är direkt kopplade till syftet med studien (Graneheim & Lundman, 2004).
Tillförlitlighet
Inom kvalitativa studie finns det tre typer av kriterier som skall följas; trovärdighet, överförbarhet och pålitlighet (Bryman, 2011). Gällande trovärdigheten finns det två riktlinjer som skall följas. Den första riktlinjen är att forskaren använder sig av de regler och riktlinjer som finns tillgängliga. I denna studie har Högskolan i Gävles riktlinjer följts gällande uppsatsskrivande.
9 Den andra riktlinjen handlar om att informera deltagarna i studien om resultatet som tagits fram. Deltagarna får då chansen att godkänna resultatet samt ge förslag på eventuella ändringar de skulle vilja se. Bryman (2011) beskriver också överförbarhet vilket betyder att andra forskare ska kunna använda sig av det insamlade materialet från denna studie.
Resultatet behöver därför vara tydligt beskrivet så andra lätt kan förstå och använda sig av informationen till framtida forskning. Resultaten kan dock bli annat om de ställer frågor till andra personer vid andra tillfällen, helt enkelt på grund av att individerna besvarar frågorna utifrån sina egna erfarenheter (Hassmén & Hassmén, 2008). Det sista kriteriet som Bryman (2011) beskriver är pålitlighet, där forskaren ska vara så noggrann som möjligt gällande redovisningen av alla detaljer.
Allt från problemformulering till datainsamling och val av analys. I denna studie har pålitligheten förstärkts i form av tidigare nämnda pilotintervjun. Med syfte att
möjligtvis redigera intervjuguiden utifrån de svar som personen gav och om de förstod alla frågor som de fick besvara.
10
Resultat
Deltagarna var i varierade åldrar från 23 till 61 år gamla och deras tid som aktivt patrullerande polis varierade från 6 månader till över 30 år i tjänst. I tabell 2 nedan står det en kort sammanfattning över de olika deltagarna och deras främsta upplevda stressfaktor och copingstrategi finns med. Deltagarna har blivit tilldelad fiktiva namn för att behålla deras anonymitet.
Tabell 2. Översikt av deltagare
Namn Stressfaktor Copingstrategi Antal år i yrket
Ålder
Henning Vapenhantering Socialt stöd från kollegor
6 mån 23
Kerstin Hemarbete Vägledning från chefer
2 29
Ibrahim Hemarbete Socialt stöd från familj
6 31
Conny Vapenhantering Socialt stöd från kollegor
19 47
Gustaf Tidspress Yoga 32 61
Syftet med studien var att ta reda på vad patrullerande poliser upplever som stressande och hur de hanterar stress i sitt arbete. Resultatdelen i studien har utgångspunkt från de genomförda intervjuerna. Nedan finns en kategoriseringstabell för att göra det tydligare hur valet av teman gick till.
11 Tabell 3. Kategoriseringstabell
Meningsenheter Kondenserad text Teman
Jag minns specifikt en situation där jag och min kollega patrullerade runt innerstan. Vi fick då ett larmsamtal där vi sedermera fick veta att vi måste åka hela 6 mil bort och ärendet var akut också. Jag upplevde en stor stress att veta att vi måste ta oss dit så snabbt som möjligt då det gällde liv och död.
Begränsat med tid vid ärenden
Tidspress & personalbrist
Ja, alltså...situationen som jag hamnade i kommer jag bära med mig resten av livet. […] Med tanke på det dödliga utfallet kommer jag aldrig kunna släppa det riktigt. Varje gång jag är i tjänst har jag det i bakhuvudet.
Vetskapen att möjligtvis behöva använda sitt tjänstvapen igen
Vapenhantering
Jag känner att jag ofta har så mycket att göra så jag känner mig tvungen att fixa klart det när jag kommer hem. […] Det är nog krävande för min familj att jag inte kan slappna av alla gånger jag kommer hem utan måste försöka bli färdig med det jag håller på med först.
Kan inte slappna av från arbetet under fritiden
Hemarbete
Utan hjälpen från mina kollegor och deras stöd hade jag nog inte klarat av att fortsätta jobba med detta tror jag. Hade jag hållit mina känslor och tankar inne hade det blivit dåligt i längden, det är vad jag tror i alla fall.
Behovet av stöd från kollegor och familj
12 Oftast finns min chef bara ett
samtal bort. När jag var ny som patrullerande polis ringde jag honom nästan varje dag kändes det som, det var säkert drygt för han
Chefernas stöd och
vägledning genom att vara närvarande
Vägledning
Genom åren har jag vänt mig till kollegor eller försökt tänka på något annat när jag är i stressiga situationer. […] Men det som faktiskt hjälpt mig mest, speciellt nu på ålderns höst är andningsövningar jag lärt mig från yogan
Andningsövningar från yogaträning
Yoga
Resultaten kommer framställas i form av citat från deltagarna samt i löpande text. De största upplevda stressfaktorerna i sitt arbete bland deltagarna var tidspress och
personalbrist där de ofta arbetade med deadlines med lite personal, vetskapen att de
kan behöva använda sitt vapen i olika situationer samt att de tog med sig arbetet hem. De allra viktigaste copingstrategierna för att hantera stress bland deltagarna var det
sociala stödet från kollegor, familj och vänner, vägledning från chefer samt
andningsövningar från yogaträning.
Stressfaktorer & Copingstrategier
Deltagarna hade generellt samma stressfaktorer, där några upplevde vissa typer av faktorer mer än andra. Nedan är de främsta stressfaktorerna och copingstrategierna beskrivna av deltagarna i studien.
Tidspress och personalbrist
En viktig faktor som påverkade flera deltagares stress i deras arbete var begränsad tid. De flesta situationer som kunde uppkomma behövde lösas så fort som möjligt innan det eventuellt eskalerade.
13 Flera deltagare beskrev att det är svårt att hinna med alla saker de ska göra på en
begränsad tid och att det inte alltid finns tillräckligt med personal för att reducera
stressfaktorn. I många fall upplevs en stor stress gällande det långa avståndet från där de befinner sig när de får ett larmsamtal till själva brottsplatsen. De har i många fall en lång bit att åka och det är inte alltid de hinner få förstärkning, Gustaf beskriver stressfaktorn såhär:
Jag minns specifikt en situation där jag och min kollega patrullerade runt innerstan. Vi fick då ett larmsamtal där vi sedermera fick veta att vi måste åka hela 6 mil bort och ärendet var akut också. Jag upplevde en stor stress att veta att vi måste ta oss dit så snabbt som möjligt då det gällde liv och död.
- Gustaf
Med tanke på den begränsade tiden polisen har på sig beskriver flera deltagare att de inte hinner göra allt de ska göra. De känner också att de inte kan prestera på sitt bästa i de olika situationerna som kan uppstå. Flera av deltagarna vill kunna göra mer än vad de hinner med.
Det är väldigt ofta man snabbt ska från ett ärende till en annat och man måste då slutföra det man håller på med även om det känns halvfärdigt liksom.
- Henning
Höga krav och liten personalstyrka är något som Henning anser vara två dåliga kombinationer. Att inte kunna hinna med allt som skall göras på ett ställe, innan man ska vidare till nästa ärende hade kunnat lösas med fler tillgänglig personal. Det är något han gärna hade ändrat på och vore positivt för inte bara han själv men även hans
kollegor.
Flera poliser behövs då det i princip finns oändligt med saker att göra. […] Det är det flera av mina kollegor som håller med om.
14 Vapenhantering
Alla deltagare beskriver att känslan att gå runt med ett vapen och vetskapen om att de kan behöva använda den är en stor stressfaktor. Framförallt Conny berättar om en händelse som skedde för många år sedan där han var tvungen att använda sitt vapen i en dödlig situation. Händelsen gjorde att han blev väldigt skakad och även om det gått över 10 år sedan det skedde, upplever han fortfarande en stor stressfaktor om att kanske behöva använda sitt vapen igen.
[---] Ja, alltså...situationen som jag hamnade i kommer jag bära med mig resten av livet. […] Med tanke på det dödliga utfallet kommer jag aldrig kunna släppa det riktigt. Varje gång jag är i tjänst har jag det i bakhuvudet.
- Conny
Deltagaren berättar vidare om hur han inte hade klarat av att fortsätta som polis utan stödet från sina kollegor. Att kunna ventilera med andra personer som har stor erfarenhet inom yrket är en väldigt god copingstrategi enligt Conny för att kunna hantera denna typ av allvarlig stress. Flera av kollegorna har också varit tvungna att använda sitt vapen i tjänst och att kunna dela denna erfarenhet och tankar hjälpte honom med sin stresshantering.
Utan hjälpen från mina kollegor och deras stöd hade jag nog inte klarat av att fortsätta jobba med detta tror jag. Hade jag hållit mina känslor och tankar inne hade det blivit dåligt i längden, det är vad jag tror i alla fall.
- Conny
Hemarbete
Ett par av deltagarna känner att de ofta har så mycket att göra på jobbet så de inte hinner med allt. Många gånger blir de därför tvungna att jobba lite hemifrån även fast de är ledig. Ofta är det någon form av pappersarbete eller helt enkelt att de inte kan släppa en tuff händelse de varit med om under sitt arbetspass. De behöver därför ventilera detta med sin familj eller vänner för att kunna släppa det så snabbt som möjligt.
15 Jag känner att jag ofta har så mycket att göra så jag känner mig tvungen att fixa klart det när jag kommer hem. […] Det är nog krävande för min familj att jag inte kan slappna av alla gånger jag kommer hem utan måste försöka bli färdig med det jag håller på med först.
- Ibrahim
Det sociala stödet
En viktig del i denna form av arbetsmiljö är det sociala stödet från kollegor och chefer. Utan detta stöd hade hanteringen av olika stressfaktorer blivit betydligt svårare. Det är dock inte samtliga deltagare som ansåg att deras chefer bidrar med välbehövligt stöd. Ibrahim svarar på frågan om hur de upplever chefernas stöd såhär:
I mitt tycke så är mina nuvarande chefer endast tillgängliga ibland för att visa stöd och vara där för en. […] De försöker väl så gott de kan, de har ju ofta fullt upp med annat. - Ibrahim
Samtliga deltagare svarade att de hellre vänder sig till kollegor än chefer på frågan om var de oftast söker stöd. Det känns som ett lättare alternativ då man inte vill belasta cheferna med ytterligare arbete och tid. Majoriteten önskar dock att det fanns större möjligheter att kunna sätta sig ned med respektive chef och diskutera om en krävande händelse.
Under alla mina år som polis har jag kanske satt mig ned och pratat med min chef ett par gånger bara om jag varit med om något tufft. Jag vänder mig ofta till mina kollegor istället då de finns närmare till hands.
- Conny
Vägledning
Det uppkommer ofta situationer där poliserna inte riktigt vet hur de ska agera. Det kan vara allt ifrån när de befinner sig i en ny situation ute i fält eller när de ska hantera pappersarbete på ett korrekt sätt.
16 Det här gäller ofta när man är ny i yrket berättar deltagarna. De behöver då en god vägledning från sina chefer och det är viktigt att de finns tillgängliga vid behov.
Oftast finns min chef bara ett samtal bort. När jag var ny som patrullerande polis ringde jag honom nästan varje dag kändes det som, det var säkert drygt för han *skratt*
- Kerstin
Yoga
Gustaf nämner att hans största stressfaktor är den begränsade tiden de har under arbetspasset. Med tanke på hans höga ålder har han försökt få fram olika metoder genom åren för att kunna hantera tidspressen.
Det har varit blandade resultat där vissa metoder har fungerat bra medan andra har fungerat mindre bra. Gustaf beskriver det som följande:
Genom åren har jag vänt mig till kollegor eller försökt tänka på något annat när jag är i stressiga situationer. […] Men det som faktiskt hjälpt mig mest, speciellt nu på ålderns höst är andningsövningar jag lärt mig från yogan
- Gustaf
Gustaf har bland annat provat på att vända sig till kollegor under stressiga situationer men det var mer när han var ny och osäker i yrket. Han försökte senare att vända sig till sig själv och försöka utvecklas på ett personligt plan utan hjälp från övriga.
Regelbundna samtal med psykologer, olika typer av medicin för att lugna nerverna är bara några av de metoder han försökt sig på. Men till slut är det alltså andningsövningar från yoga som hjälpt honom allra bäst.
När jag var ny visste jag liksom aldrig hur jag riktigt skulle agera, alltså jag hade ju en grundträning men det var helt annat i verkligheten. Kollegorna vände jag mig alltid till men när det inte hjälpte så mycket provade jag på andra sätt.
Ja, jag har samtalat mycket med psykologer genom åren utan vidare hjälp. […] Faktiskt gått på en del medicinering för att lättare kunna lugna ner mig också.
17
Resultatdiskussion
Syftet med studien var att ta reda på vilka stressfaktorer som påverkar patrullerande poliser i Sverige och vilka copingstrategier de använder sig av för att hantera dessa. Resultatet av studien visar tre upplevda stressfaktorer och tre copingstrategier hos patrullerande poliser. De främsta stressfaktorerna var den korta tiden de hade på sig i olika situationer, känslan att vara tvungen att använda vapen samt att de tog med sig arbetet hem. Med tanke på den stora tidspress flera av deltagarna upplever skulle man kunna tänka sig att de inte fick tillräckligt med träning i deras polisutbildning. Där skulle man kunna öva mycket mer på stressiga situationer så de blir vana med känslan och veta hur de ska agera. Det är nog viktigare att träna upp sin mentala styrka istället för de fysiska aspekterna när det kommer till polisyrket. En stark mentalitet hade nog underlättat för agerandet i stressiga situationer för att kunna hantera det på ett så bra sätt som möjligt. Det är dock endast spekulationer men det vore ett intressant ämne att undersöka vidare. Samma sak gäller vapenhanteringen, eftersom flera upplevde en stress att möjligtvis behöva använda sitt vapen kanske det också är något de inte fått tillräckligt med utbildning i. Deras grundträning med hur de ska använda vapnet är säkert tillräckligt bra men just med att använda det i verkligheten är något helt annat. Vid en närmare titt på svaren angående tidspress skulle man eventuellt kunnat fråga mer om hur personalstyrkan ser ut.
Henning nämnde att det finns så många ärenden att ta tag i men det är så få som lyckas bli lösta. Med en större personalstyrka hade arbetet underlättats för både honom och hans kollegor. Anledningen till att flera av deltagarna upplevde stress under sina arbetspass har förmodligen att göra med antalet arbetsuppgifter i förhållande till tillgänglig personal. Likt Lundbäck (2019) där man fick fram att höga arbetskrav i samband med personalbrist var en stor stressfaktor bland deltagarna.
Vägledning och stöd från cheferna varierade bland deltagarna, vissa kände att de kunde kontakta sina chefer i princip när som helst medan andra kände att deras chefer inte hade tid. Om samtliga hade haft tillgång till stöd från sina chefer kanske den upplevda stressen hade minskat. Som ett förslag skulle cheferna kunnat försöka vara mer
tillgänglig och närvarande i de patrullerande polisernas uppdrag, för att kunna ge tillräckligt med stöd.
18 Genom att kunna hantera stressiga situationer, underlättas det tuffa arbete som poliser ställs inför. Om poliserna kan kontrollera sina arbetsuppgifter är dock tveksamt med tanke på att de inte kan kontrollera vilka arbetsuppgifter de får under dagen eller när de sker. Allt detta styrs av hur samhället ser ut och därmed blir det svårt för de
patrullerande poliserna att förbereda sig för vad som komma skall. Återigen kommer stödet från sina kollegor och chefer in, där de kan påverka hur individen känner stress genom att vägleda och hjälpa i den mån de kan. Stödet som Kerstin känner från sina chefer, att hon kan ringa dem när som helst för vägledning, skulle även Gustaf behöva. Eftersom han sällan känner att hans chefer är tillgänglig skulle det förmodligen vara en stor bidragande faktor för honom att kunna minska sin upplevda stress. Just vägledning och stöd från kollegor är något som Eriksson (2010) också fick fram i sin studie där flera av deltagarna upplevde att de inte kunde slappna av från jobbet när de var klara för dagen. Som Ibrahim i denna studie beskriver har han svårt att släppa allt när han
kommer hem vilket i sin tur är väldigt påfrestande för hans familj. Han kan inte umgås med familjen till fullo utan att ha jobbet i åtanke. För att bättre kunna hantera detta krävs ett stort stöd och vägledning från alltifrån familj, kollegor och chefer.
Med tanke på att arbetsgivaren har en skyldighet att debriefingsamtal skall utföras (AFS 2015:4) är det felaktigt om detta inte genomförs. Om debriefingsamtal genomförs regelbundet skulle poliserna känna ett större stöd i form av vägledning från sina chefer. Av resultatet upplevs det som att det är poliserna som söker sig till sina chefer, snarare än att cheferna tar initiativ till att undersöka hur deras arbetstagare mår.
Som ett förslag skulle man kunna anordna regelbundna möten där poliserna får
diskutera med sina chefer om de har några synpunkter på eventuella ändringar eller om de känner sig nöjda med arbetssituationen. Vid ett sådant möte kan man kanske
förbättra kommunikationen och de patrullerande poliserna kan få känna ett större stöd och närvarande från sina chefer.
Gustaf beskrev hur andningsövningar från hans yogalektioner lugnade ner honom vid stressiga situationer, det känns som en klok sak att använda sig av. Han skulle kunna vidarebefordra denna copingstrategi till andra kollegor, det är inte säkert att de hade varit tillmötesgående med det sättet men det skulle ändå vara värt att prova. Med tanke på hur bra det verkar fungera för honom att hitta ett lugn i sig själv vid stressiga situationer bör det vara väldigt användbart.
19
Metoddiskussion
Med en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer skapas djupare svar på de frågor som ställs, vilket var relevant för studiens syfte. För att få fler deltagare hade studien kunnat utföras med enkäter men då hade det varit svårare att mäta exakta upplevelser. Valet med en semistrukturerad intervjumall kändes också som ett bra val, om man istället hade valt en helt strukturerad intervjumall hade det blivit svårare att ställa eventuella följdfrågor när deltagarna diskuterade ett ämne som man kände att de kunde vidareutveckla. Något som författaren tyckte var svårt var att helt hålla sig till intervjumallen under intervjuerna. Alla deltagare svarade olika på frågorna, vilket i sig kan betyda att författaren hade för få deltagare med i studien. Med fler deltagare kunde man möjligtvis fått en tydligare bild av vad de flesta tycker och eventuella mönster bland svaren hade kunnat utläsas. I vissa fall svarade deltagarna på en fråga som författaren visste kommer senare så man var tvungen att hålla koll på vilka frågor de besvarat eller inte. Detta var speciellt svårt under de två första intervjuerna men författaren tycker det gick lättare ju fler intervjuer som genomfördes då man kunde ändra i vilken ordning frågorna ställdes. Samtidigt fick författaren en bättre känsla för vilka frågor som besvarats och strök över dessa samtidigt som deltagarna besvarade frågorna. En nackdel med att samtliga intervjuer utfördes genom telefon är att man inte hade möjligheten att läsa av deltagarna om någon fråga blev ett känsligt ämne eller om deras kroppsspråk sa något annat än vad de berättade.
Det är viktigt att skydda deltagarnas identiteter, därför har de blivit tilldelade fiktiva namn för att det inte skulle kunna gå att identifiera vilka poliser som deltog (Hassmén & Hassmén, 2008). Beslutet att utgå från ett bekvämlighets-och snöbollsurval blev en god start i valet av deltagare. Den första deltagaren kände författaren redan så den första intervjun genomfördes snabbt och man behövde inte spendera så mycket tid på att leta en passande deltagare. Efter den första intervjun användes ett snöbollsurval där den första deltagaren fick nämna några fler patrullerande poliser hen kände till som
eventuellt skulle kunna tänka sig att bli intervjuad. Poliserna som kontaktades arbetar på olika polisstationer runt om i landet och totalt kontaktades tio poliser men bara fem valde att delta. Trots att det bara genomfördes fem intervjuer är det ändå stärkande att samtliga är aktivt patrullerande poliser i dagsläget.
20 Man skulle också kunnat forska vidare om eventuell psykisk ohälsa inom yrket. Man skulle kunna tänka sig att om man har flera olika stressfaktorer som påverkar en negativt dagligen och inte får det stöd man behöver från kollegor samt chefer, kan det leda till ohälsa i längden. Fler frågor gällande det ämnet och hur man skulle kunna lösa det vore en intressant infallsvinkel.
Trovärdigheten i denna studie är stark i förhållande till de riktlinjer som tas upp under tillförlitlighet som är beskrivet i metoddelen. Den andra punkten gällande trovärdighet blir något sänkt med tanke på att deltagarna inte får ta del av studien innan den
publiceras, de får därmed heller inte dela med sig av sina tankar och åsikter gällande de slutsatser som visas i studien. Till en viss grad är studien överförbar till andra forskare som skulle kunna tänka sig att fortsätta studera om detta ämne. Med tanke på att författaren fått fram olika tankar och åsikter med tillhörande varierande svar utifrån intervjumallen, varierande ålder på deltagarna samt stor skillnad på antal år i yrket. Graden av pålitlighet i studien är svår att avgöra med tanke på att det knappt finns några nya studier i vetenskapligt granskade tidskrifter i dagsläget gällande stressfaktorer och copingstrategier bland patrullerande poliser i Sverige. Det skulle behövas mer ny forskning för att kunna jämföra om de resultat man fått fram är de samma som andra studier. Författaren har fått mer kunskap om vad som krävs för att vara patrullerande polis i dagens samhälle. Det är höga krav med begränsad tid under stressiga situationer. Man förstod innan studien påbörjades att det förmodligen var ett stressigt yrke men inte att det fanns så många olika stressfaktorer och framförallt vilka copingstrategier de använder sig av för att hantera detta.
Vidare forskning
En intressant vinkel är att man skulle kunna jämföra kvinnliga och manliga poliser, kanske de olika könen hade svarat olika på frågorna i studien vilket i sin tur möjligtvis hade genererat nya infallsvinklar. Möjligtvis hade man också kunnat undersöka deras polisutbildning och se om de har något därifrån som har hjälpt dem i deras arbetsliv, eller om det finns förbättringspunkter inom utbildningen för att hantera olika
stressfaktorer i deras arbete. Man skulle också kunna minska åldersspannet på deltagarna och endast intervjua exempelvis 20–30 åringar, för att se om de har några gemensamma stressfaktorer och därmed kunna hjälpa dem på bästa sätt utifrån de resultat man får fram.
21 En sista punkt man kan undersöka är om stressfaktorer och copingstrategier skiljer sig rent geografiskt. Att undersöka hur poliser i större respektive mindre städer upplever stress och hur de hanterar detta.
Slutsats
Det framkommer i resultatet att de patrullerande poliserna upplever höga nivåer av stress och de identifierade flera olika copingstrategier för att hantera stress i sitt arbete. De främsta stressfaktorerna var tidspress och personalbrist, vapenhantering samt hemarbete. Vidare var de främsta copingstrategierna för att hantera dessa; socialt stöd från familj och kollegor, vägledning från chefer samt andningsövningar från yoga. En tänkvärd aspekt är copingstrategien gällande andningsövningar från yogaträning, med tanke på deltagarens stora erfarenhet och kunskap inom yrket kanske det vore något andra patrullerande poliser bör prova på. Det är viktigt att fortsätta forskningen för att ta reda på vilka copingstrategier som är mest effektiv för att hjälpa patrullerande poliser med sin stress. Med mer kunskap om hur man kan hjälpa patrullerande poliser med sin stress, kan det även hjälpa samhället med en lugn och trygg polisstyrka på våra gator.
22
Referenser
Arbetsmiljöverket. (2015). Organisatorisk och social arbetsmiljö.
Arbetsmiljöverket. (2019). Arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön.
Arbetsmiljöverket. (2019). Arbetstagarens deltagande i arbetsmiljöarbetet.
Boyd, Nancy G., Lewin, Jeffrey E. & Sager, Jeffrey K. (2009) A model of stress and coping and their influence on individual and organizational outcomes. Journal of Vocational Behavior.
Brottsförebyggande rådet. (2020). Statistik utifrån brottstyper.
Bryman, A., & Nilsson, B. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (Upplaga 3). Liber.
Eriksson, G. (2010). Stressorer och hantering av dessa hos en grupp yrkesverksamma poliser. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-37541
Försäkringskassan. (2016). Sjukfrånvaron på svensk arbetsmarknad.
Graneheim, U. H., Lindgren, B.-M., & Lundman, B. (2017). Methodological challenges in qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse Education Today.
Hassmén, N., & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder (1. uppl.). SISU idrottsböcker.
Holmberg, U., Christiansson, S. Å., & Karlsson, I. (2004). Stressful event exposure is related to police officers attitudes to interviewing crime victims and suspects. Edsbruk: Akademitryck AB
Hultner, A. (2009). Stress och dess upplevda orsaker inom den svenska polisen. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-7545
Lazarus, R. S., & Folkman, S. (1984). Stress, appraisal and coping. New York: Springer Publishing Company Inc.
23 Lundbäck, K. (2019). Polisens arbetssituation : Upplever poliser stress? Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74750
Medin, J., & Alexanderson, K. (2000). Begreppen hälsa och hälsofrämjande : en litteraturstudie. Studentlitteratur.
Polismyndigheten. (2020). Polisyrket.
Rikspolisstyrelsen. (1999). Promemoria, Psykosocialt omhändertagande inom Polisen, Dnr POB-100-2955/99
Skärsäter, I. (2014). Omvårdnad vid psykisk ohälsa : på grundläggande nivå (2., [revid. och utök.] uppl.). Studentlitteratur.
Theorell, T. (2012). Psykosocial miljö och stress (2., [rev.] uppl.). Studentlitteratur.
Virtanen, M. (2010). Stress at work - a risk factor for depression? Scandinavian Journal of Work, Environment & Health.
24
Bilaga 1
Intervjuguide
Innan intervjustart• Påminna om syftet med intervjun och studien
• Informera att endast jag och min handledare har tillgång till materialet och ingen information kan kopplas till deltagaren
• Informera att individen kan avbryta när som helst under intervjun • Be personen skriva på medgivandet
• Fråga om tillåtelse att spela in intervjun
Bakgrund
Beskriv kort om vem du är (ålder, hur du kom in på polisyrket osv)?
Inledning
a) Hur länge har du arbetat som patrullerande polis? b) Arbetar du heltid/deltid?
c) Jobbar du i skift? Dag/kväll/natt?
d) Beskriv en vanlig arbetsdag från start till slut
Stress
a) Hur upplever du att din nuvarande arbetsbelastning är? b) Hur upplever du att din stresstålighet är?
c) Upplever du stress i ditt arbete, på vilket sätt i så fall? d) Har din hälsa påverkats av stressen?
25 e) Exempel på situationer där du upplevt en hög stress?
f) Hur hanterade du detta?
g) Vem/Vilka i din omgivning fick du stöd av efter stressiga situationer?
Copingstrategier
a) Hur hanterar du vanligtvis stressiga situationer?
b) Vem/vilka vänder du dig oftast till när du behöver prata om din stress?
Kollegor & chefer
a) Vad har du för relation till dina kollegor? b) Vad har du för relation till dina chefer?
c) Upplever du att du kan prata med dem om svårigheter du upplever under arbetet?
d) Brukar kollegor vända sig till dig när de behöver prata om jobbiga händelser? e) Hade de kunnat göra något annorlunda för att minska din stress?
Familj
a) Vad har du för relation till din familj?
b) Upplever du att du kan prata med dem om svårigheter du upplever under arbetet?
c) Hade de kunnat göra något annorlunda för att minska din upplevda stress?
Krav
a) Upplever du att du har för höga krav på dig? b) I så fall under vilka situationer?
c) Kan du koppla av när du kommer hem från jobbet?
d) Får du tid över till din familj eller står jobbets krav i vägen? e) Kan du påverka dina arbetstider och arbetsuppgifter?
26
Övrigt
Finns det något annat gällande dina stressfaktorer eller copingstrategier jag inte tagit upp som du vill tillägga?
27
Bilaga 2
Informationsbrev
Hej,
Jag är en student vid namn Marcus Aiehof som går magisterprogrammet inom
Arbetshälsa på Högskolan i Gävle. Just nu skriver jag mitt examensarbete med syftet att undersöka vilka stressfaktorer patrullerande poliser upplever och hur de hanterar
stressen i sitt arbete. Ett stort problem i dagens samhälle är våld på gator, butiker som blir rånade och människor som blir misshandlade eller värre. Patrullerande poliser är då en viktig resurs för att bidra till ett tryggare samhälle oavsett vilken tid på dygnet det är. Enligt Försäkringskassan är poliser bland de som har högst sjukfrånvaro bland alla yrken runt om i landet. Det kan förmodligen vara kopplat till de höga krav de har på sig, vilket i sin tur leder till stress. Därför vill jag undersöka vilka dessa stressfaktorer är bland patrullerande poliser och hur det hanteras. Jag vill därför ställa dig frågor om vilka stressfaktorer du upplever i ditt arbete och hur du hanterar dessa. Om du vill delta i denna studie kommer en intervju genomföras, det kan antingen göras fysiskt eller över telefon. Beräknad tid för intervjun är ca 30–45 minuter. Innan intervjun äger rum kommer du få en intervjuguide i förväg så du vet vilka frågor som kommer ställas. Dina personuppgifter kommer endast finnas tillgänglig för mig och min handledare. Det kommer ej gå att koppla informationen från intervjun till dig då du kommer tilldelas ett fiktivt namn för att behålla din anonymitet. När som helst under intervjun kan du välja att avbryta utan att behöva uppge en anledning. Om du vill delta i denna studie är du välkommen att kontakta mig på telefon eller mejl enligt uppgifterna här nedan. När studien är färdig kommer den publiceras i databasen Diva som finns på Högskolan i Gävle.
Marcus Aiehof Handledare: Marina Heiden E-post: aiehof@hotmail.com E-post: Marina.heiden@hig.se Telefon: 0765555129
28
Bilaga 3
Samtyckesblankett
Skriftligt medgivande för deltagande i intervjustudie med titeln; Patrullerande polisers stressfaktorer och copingstrategier i arbetslivet.
Jag har blivit informerad om studiens syfte och hur den insamlade informationen kommer hanteras. Jag har dessutom fått information om att deltagandet är frivillig och att jag när som helst kan avsluta mitt deltagande i studien. Jag godkänner härmed att delta i denna intervjustudie som handlar om patrullerande polisers stressfaktorer och hur de hanterar dessa.
Ort/Datum/År
Namnunderskrift
