Textil materiallära - grundkurs 7,5 högskolepoäng
Provmoment: TentamenLadokkod: 51G01 (3.0)
Tentamen ges för: Ex DTEIN17h, TGDPE17h
Kod:
Tentamensdatum: 2018-03-23
Tid: 9:00-13:00
Hjälpmedel: Miniräknare
Totalt antal poäng på tentamen: 111p
För att få respektive betyg krävs: G=55p, VG= 84p
Allmänna anvisningar: Skriv inte svaren i frågeformuläret utan på separata lösblad. Svaren på frågorna ska vara på svenska, undantag är uttryck som saknar svensk översättning. Svara fokuserat, klart och tydligt på frågorna.
Nästkommande tentamenstillfälle: 2018-04-20
Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Viktigt! Glöm inte att skriva namn på alla blad du lämnar in.
Lycka till!
Ansvarig lärare: Telefonnummer:
1. Nämn två egenskaper hos fibrer som har betydelse för bra komfortegenskaper i kläder. (2p)
2. Nämn 4 egenskaper som är gemensamma för proteinbaserade fibrer. (2p) 3. Vilka fyra bedömningskriterier används när man utvärderar kvalitén på
bomullsfibrer? (2p) Hur påverkar respektive kvalitetsmått den fortsatta processen av bomullsfibern till en produkt? (4p)
4. För fiberspinning av konstgjorda fibrer finns tre olika processer som vi beskrivit på grundkursen.
a. Vilka är det tre processerna? (1p för rätt på alla tre annars 0p)
b. Hur bildas spinnlösningen i respektive process? (1p för rätt svar på alla tre annars 0p)
c. Vad får fibern att koagulera och vad händer i koaguleringsfasen i respektive process? (3p)
d. I fiberspinningsprocessen kan man gör modifikationer. Nämn 5 olika möjligheter att göra modifikationer och var i processen dessa görs. Ge exempel på hur de olika modifikationer som du räknar upp påverkar slutprodukten? (5p)
5. Polyester och Polyamid är två olika plaster med olika kemisk uppbyggnad som spinns till textila fibrer. Nämn 2 egenskaper som gör att materialen skiljer sig åt på grund av den kemiska uppbyggnaden. Nämn ytterligare 2 egenskaper som de har gemensamt trots att de har olika kemiska uppbyggnad. (4p)
6. Uppbyggnaden av ett stapelfibergarn och ett multifilamentgarn skiljer sig åt. Om jag har ett stapelfibergarn och ett multifilamentgarn som båda är gjorda av Polyester och har samma tjocklek/garn nr. Hur kommer de båda garntyperna skilja sig med avseende på styrka och komfort? Vad beror det på? (4p)
7. Så kallad Reguljär/vanlig Viskos, Kupro och Lyocell är tre olika regenatfibertyper som våtspinns. Vad är det i fiberframtagningsprocessen som skiljer dem åt? (6p)
8. Vad skiljer ring-spinning från open-end spinning? Nämn 4 produkter där det är en fördel att använda ringspunnet garn och 4 produkter där det är en fördel att använda open-end garn, motivera svaren. (6p)
9. Varför textureras filamentgarn? Nämn tre olika textureringsmetoder. Beskriv vad som får garnet att bli texturerat i respektive metod. (11p)
10. Tre underställ i olika material: ett av underställen är i 100% ull, det andra 50% ull/ 50% polyamid och det tredje är 100% polyamid.
a. Hur ska du förklara för en kund hur de olika underställen komma att skilja sig åt med avseende på komfort, skötsel, och slitage? (6p)
b. Om du arbetar på ett företag som tillverkar underställen hur skulle du marknadsföra de olika underställen utifrån ett miljöperspektiv? (6p)
Följande frågor utgår från tabell 2.1 och 2.2
11. Vilken/Vilka av stjälkfibrerna kan uppnå störst styrka i torrt tillstånd (utgå från högsta värde)? (2p)
12. Vilken av stjälkfibrerna är styvast? Motivera ditt svar (3p)
13. Vilken av stjälkfibrerna är starkast i vått tillstånd (vid intervall utgå från högsta angivna värde)? (3p)
14. Lin och Rami har många liknande egenskaper. Rami ersätter ofta Lin i ex linneplagg eftersom det är billigare. Det finns egenskaper i tabellen som är till linets fördelar just i kläder. Nämn en och vad fördelen är i just klädesplagg? (2p)
15. Hos silkefiber finns angivet två olika densitet. Varför finns två olika densitet angivna? (2p)
Följande frågor utgår från artikeln ”Characterization of recycled polyethylene
terephtalates and polyethylene terephtalate-nylon6 blend knitted fabrics”. Frågorna ska besvaras på svenska.
16. Vad är syftet med artikeln? (2p)
17. Vilka är processerna för återvinning av PET? Vilka moment ingår respektive process? Vilka för- och nackdelar har respektive process? (6p)
18. Metoden börjar med att författarna tar fram olika provers som ska karakteriseras. Författarna börjar med att återvinna material. Hur går de sedan vidare innan de har de färdiga proverna klara för test? (4p)
19. Man har i experimentet jämfört fyra olika material genom att sticka upp prover som är så lika som möjligt för att se hur fiberinnehållet påverkar materialet. I det här experimentet är det en skillnad på proven med avseende på hur garnet är framställt. Vilken är skillnaden och hur kan det påverka jämförelsen? (4p)
20. Vilka metoder har artikelförfattarna använt för att karakterisera proverna? (4p)
21. När man återvinner material kan man förvänta sig att mekaniska egenskaper såsom styrka försämras. Är så fallet i det här experimentet och hur förklarar författarna de mekaniska egenskaperna hos de återvunna garnerna? (6p)
22. Hur har återvinningen påverkat draperingsförmågan hos de rena PET proverna och vad beror det på? (2p)
23. Vad är skillnaden mellan fuktupptagningsförmåga (Moisture Regain) och
fuktgenomsläpplighet (Moisture permeability)? Vilka metoder använder man för att studera respektive egenskap? (6p)
