Icke-organisk tillväxt – hur företag i en högteknologisk bransch tar
hjälp av andra för att växa
I en högteknologisk bransch med hög utvecklingstakt och konkurrens letar företag alltid efter nya
konkurrensfördelar och vägar till tillväxt. När utvecklingskostnader är höga och ledtiderna långa kan det vara fördelaktigt att ta hjälp av andra företag. Däremot är det inte alltid helt riskfritt.
Företag har ofta krav från olika håll att växa, det vill säga att skapa större vinster, nå högre försäljning och ha en personalstyrka som växer varje år. Traditionellt använder sig företag av organisk tillväxt; den egna
verksamheten växer genom att företaget anställer mer folk, tar in större order och ökar produktionen. Motsatsen till att växa organiskt kallas för icke-organisk tillväxt och innefattar en rad olika sorters samarbeten mellan företag som sträcker sig från enkla kontrakt företagen emellan till fullständiga sammanslagningar och förvärv. Varför väljer företag att växa icke-organiskt? Det är en fråga som är viktig att ställa sig innan man ger sig in i företagsförvärv och -samarbeten, trots att frågan inte alltid är enkel att svara på. Olika företags situationer är närmast lika unika och många som det finns företag.
Bland motiv som time-to-market (tiden det tar för en produkt att gå från idé till färdig produkt på marknaden), att stärka forskning och utveckling, större marknadsandelar och stordriftsfördelar visade det sig i vår studie att företag ofta prioriterade kontroll högst av allt. Med kontroll menas att företagen i största möjliga mån vill äga värdeskapande processer, och verksamhet som anses ligga nära den egna kärnverksamheten. Företagen såg det också som väldigt viktigt att äga kontakten med kunden; antingen genom att köpa upp distributörer för att skapa en direktkontakt, eller genom en nära relation med distributören för att få kundernas synpunkter och en möjlighet att påverka köpvanor, erbjuda bättre service etc.
Det är inte helt riskfritt för företag att köpa andra företag. Säg till exempel att ett företag gått in och köpt Kodak i mitten av 90-talet för att stärka sitt utbud av kameratillbehör. Ett par år senare skedde ett omvälvande teknikskifte i kamerabranschen, från analogt till digitalt, vilket förminskade marknaden för Kodaks kamerafilm avsevärt. Det företag som köpt Kodak hade då inte bara gjort ett strategiskt snedsteg, investeringen blev närmast värdelös. Idag är det inte många som har de svarta cylindrarna i kylskåpet! Ett sådant teknikskifte är förstås inte alltid lätt att förutse, men om företaget istället ingått ett samarbete med Kodak för att ta del av deras produkter hade det varken krävts en stor investering eller något större engagemang. Det finns alltså en balansgång mellan kontroll och risk.
Vår studie utformades kring en intervjustudie som genomfördes på åtta svenska högteknologiska företag, alla av varierande storlek men med en gemensam nämnare i produkter som har längre time-to-market samt, med inslag av mjukvara. Det visade sig att företagen i stor utsträckning bortsåg från, eller underskattade stora delar av, den risk som ett förvärv kan innebära. Istället var det just kontroll som eftersträvades.
Sammanfattningsvis är förvärv trots allt ett effektivt verktyg för ett företag att skaffa resurser om det används på rätt sätt. Utöver en bra strategisk plan krävs en plan för hur integrationsarbetet ska se ut, samt att man vet hur de två företagen skiljer sig åt kulturellt. Av de många företagsförvärv som sker varje år misslyckas många på grund av en dåligt skött integration och kulturkrockar. Om integrationsarbetet förbereds från dag ett av förvärvsplaneringen kan sådana missöden undvikas.
I en bransch där utvecklingen går snabbt kan det verka bedrägligt enkelt att köpa sig till konkurrensfördelar. Med rätt planering, strategiska motiv, och genomförande kan det dock göra dig till en vinnare!
