SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivåHögskolestudenters syn på vägledning
University Students Views on Career Counseling
Åsa Beckman
Hodan Omar
Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Datum för uppsatsseminarium: 2018-05-30
Examinator: Jonas Olofsson
3
Sammanfattning
Denna studie är en undersökning av vad studenterna på universitetet får ut av vägledningen samt vilka önskemål de har om vägledning. Studien önskar bidra till ökad kunskap om studenters nytta av och syn på vägledning på universitetet då den tidigare forskningen identifierat att få kvalitativa studier utförts på området samt att studenternas utvärdering av vägledningen sällan efterfrågas av forskarna. Kvalitativ metod med en strukturerad intervjuguide har använts i studien. Intervjuer med sex informanter ligger till grund för det empiriska materialet. Materialet har analyserats med hjälp av begrep och modeller ur Social cognitive career theory (SCCT). Studien visar att informanterna verkar uppleva ett professionellt och vänligt bemötande från vägledarna. Informanternas självförmåga, engagemang och uthållighet att uppnå mål och övervinna svårigheter verkar ha stärkts under vägledningsprocessen vilket ligger i linje med den tidigare forskningen. Vägledningen kan därmed sägas vara ett viktigt stöd för att informanterna genomför hela utbildningen och att den kan vara ett avgörande stöd då informanten står inför en val och beslutssituation.
4
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till de vägledare samt enhetschefen för stöd och service på Studentcentrum, som bidragit med studentkontakter till vår studie på Malmö universitet. Vi riktar ett särskilt stort tack till de informanter som tackat ja till att ingå i studien. Utan er hjälp hade studien inte kunnat genomföras. Vi tackar vår handledare Jan Anders Andersson för värdefulla diskussioner genom hela processen med examensarbetet. Vi tackar Monica Lindell, Cecilia Karlsson och Stine Thorstedt som provläst vårt examensarbete. Slutligen tackar vi varandra för ett gott samarbete.
Arbetsfördelning
Att skriva examensarbetet har varit en process med många steg, diskussioner och omarbetningar av texten. Åsa har haft huvudkontakten med Studentcentrum då hon gjorde sin sista praktik där och därför hade kontakter redan. Vi har tillsammans utformat intervjuguiden och inbjudan att delta i undersökningen. Vi har mött informanterna tillsammans för inspelning av intervjuerna. Därefter har vi delat antalet intervjuer lika mellan oss för transkriberingen. Bearbetningen av materialet i studien har vi båda arbetat enskilt med och diskuterat gemensamt. Texterna till alla uppsatsens kapitel har vi skrivit och redigerat tillsammans.
5
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7
1.1. Syfte och frågeställningar ... 9
1.2. Disposition ... 9
2. Tidigare forskning ...10
2.1. Vägledningens påverkan på studentens studieframgång ...10
2.2. Vad studenterna får ut av vägledningen...12
2.3. Sammanfattning ...13 3. Teori ...14 3.1. Upplevd självförmåga ...14 3.2. Förväntat utfall ...14 3.3. Personliga mål ...14 3.4. Modellerna ...15 3.5. Sammanfattning av teorin ...16 4. Metod ...17 4.1. Metodval ...17 4.2. Urval ...17 4.3. Datainsamling ...18 4.4. Validitet ...19 4.5. Reliabilitet ...19 4.6. Analysform ...20 4.7. Etiska ställningstaganden ...20
5. Resultat och analys...21
5.1. Informanternas erfarenheter av valet till universitetet ...21
5.2. Analys ...23
5.2.1 Omgivningens påverkan ...23
5.3. Informanternas erfarenheter under studietiden...23
5.4. Analys ...27
5.4.1. Intressemodellen ...27
5.4.2. Valmodellen ...27
5.4.3. Prestationsmodellen ...29
5.5 Önskade vägledingsinsatser ...30
5.5.1. En professionell samtalspartner och utbildningsinformatör ...30
6
5.5.3 Bemötande ...31
5.6. Analys ...31
5.7. Sammanfattning av resultat och analys ...32
6. Diskussion ...34
6.1. Resultaten från studien och tidigare forskning ...34
6.2. Metoddiskussion ...36
6.3. Teoridiskussion ...37
6.4. Förslag på framtida forskning ...37
Referenslista ...38
Bilagor ...42
Intervjuguiden ...42
7
1. Inledning
Universitetskanslersämbetet (2018) beskriver universiteten som statliga myndigheter med tre uppdrag: att bedriva utbildning och forskning samt samverka med det omgivande samhället. Idag studerar många människor i olika åldrar på universitet och högskolor runt om i Sverige. Att ha en universitetsexamen kopplas ofta till förväntningar på anställningsbarhet då arbetsmarknaden efterfrågar högutbildade att anställa inom flertalet branscher. Statistiska Centralbyråns (2018) statistik visar att andelen högutbildade personer mellan 25 och 64 år har ökat under de senaste 25 åren. Statistiken visade att för 2017 hade totalt 43% vidareutbildat sig efter gymnasiet. Statistiska Centralbyråns forskare definierade
högutbildade personer som individer med en treårig eller mer än treårig eftergymnasial
utbildning. Statistiken anger 11 % högutbildade för 1990 och 27 % högutbildade för år 2017. Det är en stor ökning som även syns i Universitets- och högskolerådets ansökningsstatistik. Universitets- och högskolerådet har i uppdrag av Utbildningsdepartementet att varje år redovisa ansökningsstatistik för högre utbildningar. I den senaste rapporten (UHR, 2018) anges att 360 200 personer har sökt till minst en utbildning. På Malmö universitet (Malmö universitet, 2018) studerar för närvarande 24 000 studenter som har tillgång till valfri studie- och yrkesvägledning.
I Universitets- och högskolerådets rapport (2007:24 R) identifieras att högskolans expansion innebär att studenterna har nya behov av stöd jämfört med tidigare. I rapporten nämns behovet av ökad vägledning för internationella studenter, funktionshindrade studenter och doktorander. I Universitets- och högskolerådets rapport (2007:43 R) anges att högskolorna och universiteten sedan år 2002 har haft i uppdrag att arbeta aktivt med breddad
rekrytering till högre utbildningar. Breddad rekrytering omfattar arbete med att öka
mångfalden bland presumtiva studenter. Det innebär att högskolorna och universiteten aktivt arbetar för att nå grupper av presumtiva studenter som traditionellt sett sällan valt att ansöka till och genomföra studier på eftergymnasial nivå. Exempel på arbete med breddad rekrytering kan innefatta grupper som: individer med föräldrar utan akademisk utbildning, individer med annan etnisk bakgrund samt en strävan att motverka etnisk och könsmässig snedrekrytering inom vissa utbildningar. Därför kan det anses viktigt för universitetens
8
ledning att ta reda på om studie-och yrkesvägledningen är ett effektivt stöd under utbildningstiden då det finns olika behov hos samtliga studentgrupper och antalet studenter ökat kraftigt. Studie- och yrkesvägledningen är en lagstadgad tjänst som skall erbjudas vid högre studier. I Högskoleförordningen (1993:100) anges i kapitel 6 paragraf 3 att: ”Studenter ska ges tillgång till studievägledning och yrkesorientering. Högskolan ska se till att den som avser att påbörja en utbildning har tillgång till den information om utbildningen som behövs”. Universitets- och högskolerådet (2013) har även publicerat allmänna råd om hur studie- och yrkesvägledning kan bedrivas. I de allmänna råden står bland annat att vägledaren har en viktig informatörsroll och att tjänsten behövs vid ansökningarna till utbildningarna då tillträdesreglerna är komplexa.
Den stora ökningen av studenter som ansöker till högre utbildningar samt den breddade rekryteringen ställer nya krav på studie- och yrkesvägledarna. I Sverige genomför Universitetskanslerämbetet och Universitets- och högskolerådet undersökningar om universitetens och högskolornas arbete med studentstödet. De olika universiteten gör egna undersökningar i mån av tid och tillgängliga resurser. Det finns även internationella studier som mäter grad av studieframgång, antal vägledningssamtal och minskade studieavhopp. Poynton et al. (2017) och Wierik et al. (2015) har i två separata studier kommit fram till att vägledning på universitetet bidrar till att studenterna klarar sina studier bättre och att andelen avhopp minskade.
De flesta studier och rapporter vi fann när vi sökte information använde kvantitativ metod och studenterna själva kom sällan till tals i dem. Vi tänkte att det kunde vara värdefullt att höra användarnas dvs. studenternas tankar om och upplevelser av vägledningen på universitetet. Lisbeth Lundahl (2010) professor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet har identifierat ett nationellt forskningsglapp: att det är mindre vanligt att kvalitativa studier utförs som belyser studentens synvinkel, behov av, och förväntningar på vägledningen på universitetet. I en samnordisk studie (2011, 9) identifierar forskarna samma glapp. Resultatet visar att det sällan görs studier där studenternas syn på vägledningen undersöks.
Det forskningsglapp som identifierats av både Lundahl och i den samnordiska studien visar på att det även är relevant att undersöka studenternas syn på och upplevelse av vägledningen på universitetet. För att uppnå en hög kvalitet på vägledningen tänker vi att det behövs både kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga studier som belyser och utvärderar
9
vägledningen ur olika perspektiv Med vår studie vill vi bidra till ökad kunskap om just studenternas upplevelse av vägledningen på universitetet.
1.1. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka hur studenterna upplever vägledningen under studietiden.
1. Vad har studenterna fått ut av vägledningen? 2. Vilka vägledningsinsatser önskar studenterna?
1.2. Disposition
Inledningen beskriver problemområdet dvs. att utvärdering av vägledning även behöver omfatta studenternas syn på vägledning då det ökade antalet studenter och den breddade rekryteringen ger upphov till att nya behov finns hos studenterna. Inledningen följs av ett kapitel om internationell och svensk forskning av relevans för studien. Forskningen beskriver att vägledning har en påverkan på andelen minskade avhopp, andelen fullföljda utbildningar och att studenterna själva sällan kommer till tals. Forskningen redovisar även identifierade vägledningsbehov. Därpå följer en redogörelse för karriärteorin Social Cognitive Career Theory (SCCT) som varit utgångspunkten för analysen av det empiriska materialet. SCCT fokuserar på dynamiken mellan upplevd självförmåga, förväntat utfall och personliga mål. Metodkapitlet redogör för studiens kvalitativa metod, urval och etiska ställningstaganden. Resultat och analyskapitlet är sammanslaget i tre huvudavsnitt som följer intervjuguidens teman. Först redovisas ett resultatavsnitt motsvarande ett tema och på detta följer ett analysavsnitt på samma tema. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av resultaten och slutsatserna. I det sista kapitlet diskuteras studien ur olika synvinklar och förslag på vidare forskning ges.
10
2. Tidigare forskning
2.1. Vägledningens påverkan på studentens studieframgång
Timothy A Poynton och Richard T Lapan (2017) samt Mark L.J te Wierik, Jos Beishuizen och Willem van Os (2015) har genomfört två kvantitativa studier där tusentals studenters data ingick. Poynton et als. studie utfördes i Massachussets Boston USA och Werik et als. studie utfördes i Nederländerna. I båda skolsystemen fanns career education som ett ämne som studenterna fick betyg i. Syftet med de kvantitativa studierna var att ta reda på om vägledningen gjorde skillnad för hur väl eleverna klarade sig igenom studietiden, om vägledningen minskade avhoppen under första året samt om fler studenter påbörjade högre studier. Poynton et als. resultat visade att professionell vägledning av hög kvalitet spelade en avgörande roll för hur många som sökte och genomförde en högre utbildning. Wierik et al. (2015) kunde i sin studie se att studenterna tog fler högskolepoäng efter att career education infördes 2006. Resultaten från dessa studier är relevanta för vår problemställning då de handlar om vägledningsinsatser för universitetsstudenter och vad det leder till för dem.Anders Stenberg är docent i nationalekonomi på Stockholms universitet. Stenberg (2016) redogör i en forskningsrapport för hur valet av utbildning påverkar både individen och samhället. Stenberg (2016) menar att kompetensförsörjningen är avhängig en fungerande arbetsmarknad och att offentliga medel avsätts till studie- och yrkesvägledning för att öka matchningen mellan individers kompetens och arbetsmarknadens behov. Han skriver att forskningen visar på att studie- och yrkesvägledningen bidrar till att stödja val- och beslutsprocessen hos elever med föräldrar födda utomlands eller föräldrar utan akademisk utbildning. Vägledningen minskade avhopp och omval med ca 10 %. För samma grupper gällde att information om arbete och inkomster för olika yrkesgrupper påverkade valet av studieinriktning med cirka 15%. Stenberg drar slutsatsen att detta tyder på att lättillgänglig information om utbildningar, yrken och inkomster potentiellt kan minska social snedrekrytering. Han skriver att när individer blir begränsade i sina utbildningsval på grund av till exempel kön, socioekonomisk eller etnisk bakgrund samt icke-akademisk bakgrund, så kan det leda till en ineffektiv kompetensförsörjning på arbetsmarknaden. Stenbergs rapport
11
är av relevans för vår undersökning då den pekar på den samhällsekonomiska dimensionen av avhopp och omval samt att kunskap spelar roll i val- och beslutsprocesser som i förlängningen leder till ekonomiska konsekvenser för både samhället och individen.
Lärarnas Riksförbunds rapport (2012) beskriver vilka effekter studie- och yrkesvägledningen i den svenska grundskolan har haft åren 2004–2009. Rapporten visade på att elevernas val att göra studieavbrott eller ett programbyte i gymnasieskolan kunde relateras till vilken grad av studie- och yrkesvägledning de hade haft i grundskolan. Denna studies resultat är relevant för vår studie då de liknar de resultat som Poynton et al. (2017) samt Wierik et al. (2015) fått, även om de utförts på en annan nivå i skolsystemet. Forskningen verkar visa på ett generellt mönster. När vägledningen brister, ger en dålig upplevelse eller uteblir, så ökar risken för felval, avhopp, omstarter och förlängda studietider. Dålig eller bristande vägledning får verkliga konsekvenser för studenternas liv. Konsekvenser som till exempel ekonomiska skulder, en förändrad självbild och grad av motivation, samt fördröjd introduktion på arbetsmarknaden.
De danska forskarna Gerd Christensen och Michael Søgaard Larsen (2011) genomförde en studie om vägledningens effekter. Syftet med studien var att ta reda på vilka metoder och verktyg som kunde bidra mest till vägledningen i till exempel övergången från gymnasiet till universitetet. Effekten av vägledning definierades i studien som att: uppleva sig tydligt informerad, att uppvisa val och handlingsberedskap, egen drivkraft under studietiden, samt genomförd utbildning. Studien baserades på resultaten från 39 internationella vetenskapliga studier. Christensen och Larsen (2011) kom fram till att individuell vägledning var som mest effektiv när den anpassades till individen och vägledaren inte dominerade samtalet. Webbtester och hemsidor behövde kombineras med andra aktiviteter för att få effekt. Arbetslivserfarenhet, praktik och skuggning var viktiga för utvecklandet av val- och handlingsberedskap men resultatet var beroende av planeringen, uppföljningen och utvärderingen. Rapportens resultat är intressant för vår studie då den sätter in vägledningen i en större internationell forskningskontext där både insatser och effekter studerades och trender eller generella mönster kunde identifieras.
12
2.2. Vad studenterna får ut av vägledningen
Forskarna i det samnordiska nätverket Nordic Network for Adult Learning publicerade 2011 en utvärderingsrapport om vägledning för studenter i eftergymnasial utbildning där de lät studenterna uttrycka sig om vägledningen. Forskarna använde en fokusgrupp och en webbenkät. I fokusgruppen fick både olika vägledare och studenter yttra sig. Resultaten för Sverige visade att studenterna haft mellan ett till tre vägledningssamtal. Det första vägledningssamtalet startade en reflektionsprocess hos studenten vilket ledde till ett utökat behov av information. Forskarna identifierade tre möjliga fördelar och resultat av vägledningen: utbildningsmässigt, personligt, och i samband med val av arbete. Resultaten visade på att studenten fått stöd och uppmuntran till att genomföra sina studier och hade fått en studieplan, att studenten hade fått bättre självförtroende och hade lärt sig någonting om sig själv och sina intressen, samt att studenten fått vägledning kring arbetssökande. Forskarna lät studenterna rangordna de tre fördelarna. De utbildningsmässiga fördelarna rankades högst, därefter kom de personliga fördelarna och sist rankades de fördelar som hade med arbetssökande samt att vara förberedd inför steget ut på arbetsmarknaden. Studenterna var till största delen nöjda med den vägledning de fått och såg sig själva som aktivt deltagande i processen att samla in information om utbildnings- och arbetsmöjligheter. Studenterna ansåg att det var viktigt att få bidra med användarperspektivet i utvecklingen av den vägledning som universiteten erbjöd men upplevde att detta sällan efterfrågades och att den bästa chansen att få ge feedback var direkt till den vägledare de mötte. Resultaten i rapporten är relevanta för vår studie då den utforskar samma problemområde och forskningsglapp som vår studie, men i större skala. De i resultatet identifierade fördelarna med vägledning gör det intressant för oss att se om vår studie ger liknande resultat och om generaliserbara mönster kan hittas.
I Högskoleverkets rapport (2007:24) skriver Karin Holmvall och Maria Lönn (2007) att utbildningskvalitet även handlar om att stödja studenten under utbildningstiden. Utvärderingens resultat visade att studentkårerna hade mindre inflytande över studievägledningen och att möjligheten till inflytande utnyttjades dåligt. En orsak till detta var att det saknades tydliga arenor för inflytande när det gällde studievägledningen. Rapporten är relevant för vår studie då den sätter in vägledningen i en
13
studentinflytandekontext och att den tidigare nämnda nordiska rapporten visar på att problematiken finns kvar.
Josefin Aggestam och Joakim Tranquist (2008) genomförde en utvärdering av vägledningen på Malmö universitet. De använde en enkätundersökning med fasta svarsalternativ samt en kvalitativ fokusgrupp i undersökningen. I sin rapport tar de upp vikten av att kvalitetssäkra verksamheten utifrån ett studentperspektiv. Forskarna identifierade fyra grupper av behov som gjorde att respondenterna sökte vägledning. Grupp ett ville få hjälp med att hitta rätt utbildning, hitta nya infallsvinklar och ta rätt beslut. Grupp två hade praktiska ansökningsfrågor som de ville få svar på. Grupp tre efterfrågade studieplaner, information om fortsatta studier och bekräftelse på att de valt rätt. Den fjärde gruppen ville ha hjälp med arbetsmarknadsrelaterade frågor. Respondenterna föreslog att vägledarna borde informera om sina tjänster kontinuerligt under hela utbildningstiden. Respondenterna upplevde vägledarna som vänliga och stödjande. En del av respondenterna upplevde att samtalen gav utrymme för givande självreflektion. Rapporten är relevant för vår studie då den undersöker studenternas perspektiv på vägledning och är utförd på samma universitet som vi utför vår studie tio år senare.
2.3. Sammanfattning
De ovan presenterade forskningsresultaten har betydelse för vår studie då de ger en överblick över den kontext som den vägledda studenten befinner sig i samt pekar på olika generaliserbara trender och mönster som även vårt resultat eventuellt kan visa på. Sammanfattningsvis pekar den tidigare forskningen på att: professionell vägledning av hög kvalitet spelade en avgörande roll för studentens genomförande av en högre utbildning. Att vägledningen är som mest effektiv då den inkluderas som en del i en kurs eller läroplan och anpassas till individens behov. När vägledningen har stora brister eller uteblir så får det konsekvenser för studenterna i form av avhopp, omval och förlängda studietider. Studenterna sällan blir tillfrågade om att utvärdera vägledningsinsatserna. Studenterna uttrycker en rad olika behov såsom att få hjälp med studieplaner, studieval, personliga val samt svar på arbetsmarknadsrelaterade frågor. Att välja utbildning har även en samhällsekonomisk dimension. Det är ett val som påverkar både individen och samhället i stort.
14
3. Teori
Social Cognitive Career Theory (SCCT) utvecklades av Steven D Brown, Robert W Lent och Gail Hackett och bygger på Albert Banduras socialkognitiva teori. I SCCT används tre grundläggande begrepp som byggstenar för karriärutveckling: upplevd självförmåga
(Self-efficacy beliefs), förväntat utfall (outcome expectations) och personliga mål (goals) (Brown
et al. 2002, 258 - 259).
3.1. Upplevd självförmåga
Enligt Brown et al. (2002) handlar den upplevda självförmågan om individens tro på den egna förmågan kopplad till en viss situation och ett aktivitetsområde. Framgång antas stärka den upplevda självförmågan. Misslyckanden antas bidra till motsatsen. Brown et al. (2002, 262) menar att den upplevda självförmågan avgör var individen söker sin sysselsättning och är direkt kopplad till karriärutvecklingen.
3.2. Förväntat utfall
Brown et al. (2002, 262 - 263) definierar förväntat utfall som de förväntningar en individ har på resultatet av en handling och att det påverkar de beslut och val som individen gör. Förväntat utfall samverkar enligt författarna med självförmågan på så sätt att individens engagemang och uthållighet varierar på vägen mot målet. Författarna har en hypotes om att individen föredrar att engagera sig i aktiviteter som ger positiva resultat såsom bekräftelse, konkreta belöningar och fördelar på arbetsmarknaden.
3.3. Personliga mål
Brown et al. (2002, 263) skriver att personliga mål delas in i två olika typer: önskade- samt prestationsmål (choise goals och performance goals). Personliga mål hjälper en individ att styra sitt liv i en viss riktning. Författarna menar att den upplevda självförmågan och det
15
förväntade utfallet har stor inverkan på vilka personliga mål individen sätter upp för sig själv. Individen föredrar att sätta upp mål som kan klaras av och som ger ett önskat resultat.
3.4. Modellerna
I SCCT- teorin finns tre modeller: intressemodellen, prestationsmodellen och valmodellen.
Intressemodellen fokuserar på att individen växer upp i en kulturell och social kontext som
bekräftar vissa av individens intressen, egenskaper och förmågor samt värderingar. Författarna menar att individen troligen bygger upp ett långsiktigt intresse inom områden och aktiviteter där individen ser sig själv som kompetent och vet att hen lyckas uppnå sina mål. Omgivningen har stärkt individens uppbyggnad av självförmågan, framgångsrika resultat och uppnådda personliga mål. Omvänt gäller då att individen undviker områden där hen har upplevt misslyckanden, saknat bekräftelse från omgivningen (Brown et al. 2002, 265).
Valmodellen bygger vidare på intressemodellen. Individens utbildnings- och kärriärval påverkas starkt av tidigare framgångar under skolgången, av omgivningen, samt närståendes karriärval. Ju mer konkreta mål individen sätter upp desto troligare är det att hen lyckas menar författarna. Det verkliga resultatet påverkar sedan självförmågan, förväntat utfall och nya personliga mål. En stödjande omgivning som uppmuntrar individen till att förverkliga sina mål, underlättar för hen att genomföra sitt karriärval. Om omgivningen inte bejakar individens val kan hen bli osäker på sin förmåga och sina mål. Andra hinder såsom: ekonomiska, kulturella, emotionella och sociala kan även göra att individen har begränsade valmöjligheter och måste kompromissa med eller avstå från sina önskade val (Brown et al. 2002, 272 - 275).
Prestationsmodellen handlar om att förutse och förklara två huvudaspekter av
prestationsförmågan: den framgångsnivå som individen uppnår inom utbildnings- eller yrkesverksamheten, och i vilken utsträckning individen klarar motgångar. Fallenhet för en aktivitet samt tidigare framgång inom den ger utökad uthållighet och högre bibehållen motivation. Har individen en stor självförmåga så presterar individen mer och sätter upp högre mål för sig själv. Positiva erfarenheter gynnar utvecklandet av nya förmågor som leder till det önskade resultatet samt nya tillgångar. För motsatsen gäller att individen underskattar sin förmåga och därmed presterar sämre och sätter lägre mål för sig själv. Likaså kan en hög
16
överskattning av den egna självförmågan verka självsaboterande för individen (Brown et al. 2002, 277 - 278).
3.5. Sammanfattning av teorin
I SCCT-teorin redogör Brown et al. (2002) för hur tre aspekter av karriärutveckling står i inbördes förhållande till varandra. Aspekt ett handlar om hur grundläggande akademiska och karriärintressen utvecklas. Aspekt två handlar om hur utbildnings-och karriärval görs. Den tredje aspekten handlar om hur akademisk- och karriärframgång uppnås. Dynamiken i individens karriärutveckling kan undersökas genom de tre grundbegreppen upplevd självförmåga, förväntat utfall och personliga mål. Samverkan kan spåras och diskuteras genom de tre modellerna: intressemodellen, valmodellen och prestationsmodellen (Brown et al. 2002, 258 - 278).
17
4. Metod
4.1. Metodval
I studien har kvalitativ metod och intervjuer använts. Den kvalitativa metoden valdes för att det tidigare omnämnda forskningsglappet visade på att få kvalitativa studier gjorts. Ytterligare ett skäl till att kvalitativ metod har använts är att den var ändamålsenlig för att besvara frågeställningarna och vårt syfte med studien. Monica Dalen (2007, 11) beskriver den kvalitativa forskningstraditionens huvudmål: ”Ett överordnat mål för kvalitativ forskning är att nå insikt om fenomen som rör personer och situationer i dessa personers sociala verklighet”. Forskaren eftersträvar att få en djupare insikt om hur informanten anpassar sig till och upplever sin livssituation. Dalen (2007, 11) skriver att tre faktorer kan spela in såsom: fenomenet som studeras, forskarens bakgrund samt informanternas tillgänglighet. Att ha en personlig anknytning till det som skall studeras kan ge en fördjupad förståelse men det kan även innebära att forskaren blir för personligt involverad. Två potentialer alternativt risker blir då aktuella för forskaren att vara uppmärksam på. Den första är förförståelse. Dalen (2007, 13) menar att det gäller för forskaren att använda sin medvetenhet om sin förförståelse på ett sådant sätt att det: ”bidrar till största möjliga förståelse av informantens upplevelser och utsagor”. Denna medvetenhet kan även bidra till att forskaren ser fler möjligheter till teoriutveckling ur det insamlade materialet skriver hon. Den andra potentialen alternativt risken är solidaritetsproblemet. Dalen (2007, 11 - 18) skriver att forskarens solidaritet med informanterna kan utgöra ett metodproblem om forskaren själv är berörd av det tema hen valt att studera. Närhet och inlevelse kan även påverka tolkningen av materialet och resultaten som framkommer ur materialet efter tolkning och teoretisk analys kan vara känslig och provocerande för informanten eller en institution (Dalen 2007, 11 - 18).
4.2. Urval
Under planeringen av studien diskuterades avgränsningen av urvalsgruppen. Beslutet blev att informanterna skulle vara antagna studenter på universitetet. Syftet var att få en avgränsning som ändå möjliggjorde bredd och variation i resultatet. Det blev svårt att få
18
deltagare till studien då många var upptagna med examensarbeten och ansökningar till kurser och program. Sex informanter tackade ja till att delta i studien.
Två urvalsmetoder har använts i studien för att komma i kontakt med informanterna: snöbollsmetoden och urval genom självselektion. Enligt Ann-Kristin Larsen (2009, 78) innebär snöbollsmetoden att forskarna tar kontakt med personer som är insatta i ämnet och dessa kan sedan förmedla kontaktuppgifter av intresse för forskarna. Snöbollsmetoden har använts på följande sätt i vår studie: vi tog kontakt med enhetschefen för stöd och service på Studentcentrum på Malmö universitet. Enhetschefen vidarebefordrade vårt brev till vägledarna som valde att tillfråga studenter som varit på minst ett vägledningssamtal och vidarebefordrade sedan studenternas mejladresser till oss. Larsen (2009, 77) skriver att urval enligt självselektion kan ske genom att forskarna direkt ställer frågor till personer om de vill delta i studien. Urval genom självselektion har använts på två sätt i vår studie: den första gruppen studenter fick en förfrågan via mejlom de ville delta i undersökningen. Utöver den gruppen tillfrågades studenter av oss under Studentcentrums utökade vägledningstillfällen inför ansökningsperiodens slutdatum den 16 april.
4.3. Datainsamling
Fem av sex intervjuer genomfördes i Studentcentrums drop-in rum. Den sjätte intervjun genomfördes via ett telefonsamtal mellan intervjuaren och informanten. Alla samtalen spelades in med ipad och digitalt fickminne och var mellan 20 till 30 minuter långa. Larsen (2009, 83 - 84) skriver att en kvalitativ intervju kan vara mer eller mindre strukturerad. Dalen (2017, 31) skriver att frågorna skall leda till det som är centralt för temat och problemställningen (Dalen 2017, 31). Under datainsamlingen har en strukturerad intervjuguide använts för att täcka in frågeställningarna. Illustrationen nedan visar intervjuguidens uppdelning i teman som täckte progressionen genom studietiden med fokus på vägledningssamtalen.
19
Illustration 1. Intervjuguidens progression genom intervjuns teman. Källa: Beckman och Omar 2018.
4.4. Validitet
Larsen (2009, 80,81) skriver att validitet handlar om att inhämta data som är relevant för frågeställningen samt att den kvalitativa metodens flexibilitet bidrar till att högre validitet uppnås än i kvantitativ metod. Vår studie har en god validitet då vi lyckats inhämta data som besvarade våra frågeställningar samt hanterat det empiriska materialet noggrant. Transkriberingarna skapades som enskilda dokument för att inte förväxla informanternas utsagor i resultatdelen. Endast vi har haft tillgång till det empiriska materialet för att skydda informanternas integritet och anonymitet.
4.5. Reliabilitet
Larsen (2009, 80,81) beskriver reliabilitet som noggrannhet i undersökningen rakt igenom studiens process samt att undersökningen går att upprepa. Larsen menar att hög reliabilitet är svårare att uppnå i kvalitativa metoder då forskarens närvaro kan påverka intervjusituationen och metoden handlar mycket om tolkningar. Vi är medvetna om att vår kvalitativa undersökning innebär tolkning och att vi kan ha påverkat intervjusituationen omedvetet. Studien är begränsad till sex informanters utsagor av det insamlade materialet och utförd på enbart ett universitet i regionen. Studien bör rimligtvis vara lätt att upprepa för en annan forskare vid samma tidpunkt på året men det innebär inte nödvändigtvis att en annan studie skulle få samma resultat. I förhållande till den tidigare forskning som vi redovisat upplever vi vår studie som att den har bra reliabilitet då vi fått fram liknande resultat.
20
4.6. Analysform
Genom att använda en strukturerad intervjuguide med olika teman har vi prioriterat att försöka förstå, tolka och beskriva de fenomen som undersökningspersonerna berättat om under intervjun så som Kvale och Brinkmann (2009, 42 - 43) beskriver att forskaren kan göra. Det empiriska materialet har vi bearbetat med hjälp av meningskoncentrerings-metoden då där ett bra sätt att få fram teman i materialet. Den går ut på att kategorisera och tematisera utskrivna intervjuer genom att sammanfatta informantens yttranden till huvudinnebörder av det som sagts omformulerat i några korta ord (Kvale, Brinkman 2014, 246 - 247). Detta gav att vi fick syn på några gemensamma upplevelser hos informanterna i det empiriska materialet i relation till vår frågeställning. Sedan har vi utfört en analys utifrån den teori vi valt ut, SCCT för att bredda och fördjupa vår tolkning av informanternas berättelser.
4.7. Etiska ställningstaganden
Vi har använt oss av Vetenskapsrådets (2002:08) etiska principer med de fyra kraven.
Informationskravet har uppfyllts genom både en skriftlig och muntlig information om syftet
med och deltagandet i vår studie (Vetenskapsrådet, 2002, 7). I den skriftliga och muntliga inbjudan informerades informanterna om sin rätt att avsluta medverkandet när de önskade. Därmed tog vi hänsyn till samtyckeskravet (Vetenskapsrådet, 2002, 9 - 10). Vidare har vi uppfyllt konfidentialitetskravet då vi har upplyst studenterna om allt material kommer att vara konfidentiellt samt att allt material raderas efter att examensarbetet är godkänt. Vidare har vi valt att använda fingerade namn på våra informanter samt att inte skriva ut vilka utbildningar de går på eller i vilken årskurs för att skydda deras integritet och skapa anonymitet. Slutligen så har nyttjandekravet följts genom att de uppgifter vi samlat in endast används till vår studie och att inspelat material förstörs efteråt (Vetenskapsrådet 2002, 12 - 14).
21
5. Resultat och analys
Frågeställningarna som skulle besvaras var: Vad har studenterna fått ut av vägledningen under studietiden och vilka vägledningsinsatser önskar studenterna under studietiden? I detta kapitel presenterar vi det empiriska materialet som framkommit genom intervjuerna med informanterna samt vår analys av materialet. Vi redogör för resultatet i varje avsnitt och följer direkt upp med ett analysavsnitt. Slutligen sammanfattar vi resultatet och analysen. Vi avsåg att täcka in hela progressionen under studietiden och det empiriska materialet är därför uppdelat i avsnitt utifrån de teman vår intervjuguide innehöll. För att få syn på helheten i informanternas progression tog vi även med bakgrundsfrågor om valet till universitetet då informanterna kunde antas ha sökt vägledning på universitetet inför valet. Vi har valt att se det valet som en del av progressionen och redovisar därför resultatet i detta kapitel. Se illustrationen nedan.
Illustration 1. Intervjuguidens progression genom intervjuns teman. Källa: Beckman och Omar 2018.
5.1. Informanternas erfarenheter av valet till universitetet
Anneli studerar samt arbetar deltid på ett museum. Hon sökte vägledning på gymnasiet och universitetet innan hon sökte utbildningen. Anneli säger att det hon främst ville ha ut av samtalet med vägledaren på universitetet var en bekräftelse på om hon tänkt rätt: “Så hon (vägledaren) gav mig ändå den säkerheten att söka hit, så jag gjorde det”. Under vägledningssamtalet fick hon ett tips hon fick av vägledaren om hur hon kunde tänka på sig22
själv. Annelie berättar om tipset: ”Försök skriva upp de saker du är bra på. Det är nog någonting jag tar med mig hädanefter hela tiden”.
Tarik valde sitt program då han blev inspirerad av en klasskamrat och ville ha en bred kandidatexamen med internationell inriktning. Han sökte inte vägledning inför valet. Tarik fullföljde inte utbildningen då han började arbeta vid sidan om studierna och arbetet gradvis tog över all hans tid.Tarik berättar att hans erfarenhet av vägledning på grundskolan var en negativ erfarenhet: “Den studie- och yrkesvägledaren hade en agenda och tyckte att alla killarna skulle bli hantverkare trots att man sade till honom att man inte var intresserad av det”.
Innan Jessica började utbildningen så var hon föräldraledig. Jessica träffade ingen vägledare inför valet till utbildningen men coachades av en gymnasielärare som hon hade ett stort förtroende för. Jessica uttrycker att hon vantrivts med att studera tidigare men att hon nu har motivationen: ”Jag är väldigt taggad på att plugga. Men nu känns det nästan tryggt. Det är väl någonting som jag inte trodde skulle hända”.
Innan Anna sökte till programmet på Malmö universitet studerade hon till sjuksköterska men hoppade av för att det inte kändes som rätt val. I samband med funderingarna på avhoppet träffade hon en vägledare, men säger att hon inte fick ut något av de mötena. Anna berättar att hon alltid har haft svårt för att välja en sak och hålla fast vid den: ”Jag är en sån som alltid velat testa ganska mycket innan jag bestämmer mig”. Anna berättar att hon blev inspirerad av sin kusin att söka till det program hon läser nu. Hon ser likheter dem emellan och vet att kusinen ville läsa en utbildning i grafisk design. ”Då blev jag lite så här, då vill jag också”.
Tidigare arbetade Sandra som florist men kände successivt ett behov av att ta en universitetsexamen. Sandra sökte inte vägledning inför valet till utbildningen. Sandra berättar att hon läste en fristående kurs på Malmö universitet och att det senare bidrog till att hon sökte programmet hon studerar på nu. “Kursen var intressant och jag tyckte att lärarna var bra. Jag fick ett gott intryck av hela skolan”.
Axelberättar att han alltid haft höga betyg i skolan. Efter gymnasiet sökte han direkt till ett program. Inför det valet träffade Axel en studie- och yrkesvägledare men fick inte den hjälp han önskade. Klasskamraterna på gymnasie-utbildningen hade en viss påverkan på Axels val då de var intresserade av samma ämne och skulle söka till programmet. Axel och
23
hans föräldrar sökte information om utbildningen på nätet och sedan sökte Axel till utbildningen.
5.2. Analys
5.2.1 Omgivningens påverkan
Axels berättelse kan tolkas såsom att den stämde väl in på intressemodellen då han byggt upp ett långsiktigt intresse inom aktiviteter där han såg sig själv som kompetent och lyckades uppnå sina personliga mål, dvs. inom skolan. Enligt Brown et al. (2002) upprepar människor gärna beteenden som upplevs ge positiva förstärkningar. Anneli har haft stöd från omgivningen både under gymnasieskolan och på universitetet, och upplever det som positivt. Anneli framstår som en person vars upplevda självförmåga är hög. Inför valet till universitetet har hon ett behov av att få sina val bekräftade av experter, såsom vägledare vilket visar på att hennes upplevda sälvförmåga växlade inför uppgiften. Enligt Valmodellen påverkas en individs utbildnings- och karriärval starkt av både tidigare framgångar under skolgången och av omgivningen, samt närståendes karriärval. Tariks upplevelse av grundskolans vägledning var negativ vilket ledde till att han inte sökte vägledning inför valet till högskolan. Istället påverkades han av vad klasskamraten hade valt. Sandra läste en kurs på Malmö universitet och det stärkte hennes självförmåga och inspirerade henne att välja sitt program. Alex påverkades starkt av omgivningen. Både studiekamrater från gymnasieskolan och hans föräldrar påverkade hans val. Jessica fick stöd av sin gymnasielärare är hon ansökte till utbildningen. Anna blev inspirerad av sin kusins kreativitet och vilket ur SCCT-perspektiv kan ses som ett exempel på hur signifikanta andras karriärval påverkat Annas karriärval.
5.3. Informanternas erfarenheter under studietiden
Anneli tog kontakt med vägledaren inför praktikperioden på sin utbildning. Anneli ville veta var hon kunde söka praktikplatser, vilka praktikplatser som var relevanta samt fördelar och nackdelar med de olika praktikplatserna. Anneli ville få bekräftelse på att hon tänkte och valde rätt. Samtalet ledde till att Anneli fick en lista på några praktikplatser och kontaktade
24
dem via mejl men fick inget svar. Hon hittade en praktikplats på egen hand och arbetade där vid sidan om studierna efter praktiken. Anneli kontaktade vägledaren igen under sista terminen för att ta reda på vilka masterutbildningar som var intressanta för henne. Anneli fick information och praktiska råd om utbildningen och ansökan, till exempel, hur hon skulle skriva ett motiveringsbrev och om urvalsintervjun. Anneli säger: ”Då förklarar hon dom aspekterna och det tycker jag är väldigt viktigt att hon gör. Så att alla pusselbitar faller på plats liksom”. Anneli uttrycker att hon är nöjd med att vägledaren inte tar besluten åt henne. Att det är hon, Anneli som själv väljer och beslutar: ”Hon ska ju ändå lämna mig mitt val. Men hon gör så att jag förstår, så att jag har koll på läget. Jag ska ha koll på läget. Så jag inte ansöker till något som inte alls är relevant för mig”. Vägledaren hade tipsat Anneli om att kontakta vägledaren i Lund. Anneli kontaktade honom och sökte två fristående kurser då ansökningstiden till programmet hade stängt. Utan tipsen från vägledningen hade hon fått vänta två år tills nästa öppna ansökningsperiod. Anneli är nöjd med hjälpen: ”Alltså jag älskar det här att handledare, de är personer som ställer upp och verkligen löser mitt problem...Jag fick liksom, plan B här”. Hon funderar kring framtiden:
”Universitetet leder ändå till ett jobb, till ett yrke, det är ju poängen med det, annars pluggar man ju inte. Vägledningen har givit att det jag ska göra är värt att göra för att jag gillar det. Att liksom ja, göra det man brinner för.”
Anneli har även pratat med vägledaren om vilka förutsättningar som kan ge jobb inom branschen: ”Det tipset hon gav mig om yrkeslivet var att försöka prata med folk som jobbar inom den här sektorn. Att alltid försöka knyta kontakter, fråga dom om råd”.
När Tarikbörjade på sin utbildning valde han att arbeta extra i Köpenhamn. Då kändes det intressantare att arbeta och tjäna pengar berättar han. Sista året fokuserade Tarik på studierna men kunde inte ta ut en examen då det fattades några poäng från tidigare kurser. Han berättar att han kontaktade vägledaren 2015 för att ta reda på hur han skulle gå tillväga för att kunna ta sin examen. De lade upp en studieplan tillsammans och Tarik fick reda på mycket ny information. Han säger ”Jag fick ett helhetsgrepp när jag träffade vägledaren”. År 2018 lämnade han sin anställning för att kunna studera och mötte vägledaren igen. Tarik menar att ett examensbevis ger ett professionellt intryck vid en anställningsintervju. Han säger: ” Jag känner mig nästan tvungen att ha ett examensbevis. Nu måste jag avsluta detta en gång för alla”. Vägledaren tog fram en ny studieplan och Tarik säger att: ”Det är skönt att ha en person som har koll på alla dessa saker”. Tarik kände sig orolig för att han skulle behöva
25
läsa om alla kurser och att det skulle kräva mer av honom än han trodde sig orka med. Han kände sig lättad efter samtalet med vägledaren: ”Efter att jag träffade henne så kände jag mig mycket hoppfull. Jag fick en bild av vad jag har att göra, vad som väntar på mig”. Tarik tror att han skulle ha tagit sin examen i tid om han känt till och använt sig av vägledningsstödet tidigare. Han säger: ”Det hade underlättat rätt mycket att träffa någon i tidigare skedde”. Han funderar på sin tidigare strategi och menar att han överskattade sin förmåga att klara både arbete och studier samtidigt.
Jessica använde inte vägledningsstödet under sitt första utbildningsår då hon kände sig säker på vad hon ville göra. Under sitt andra år sökte hon vägledning. Det första vägledningssamtalet fokuserade på hur ansökningarna till kurserna och praktiken gick till då mycket av det var oklart för Jessica. Efter det första samtalet hade hon en tydligare bild men kände sig osäker. Jessica säger att: ”Det är mycket det, att man vill vara säker på det man väljer. Att få den bekräftelsen att det man har tänkt ut kanske funkar”. Jessica resonerar kring konsekvenserna av att välja: ”Det är jobbigt. Att göra val. Konsekvenserna av om man väljer fel. Jag vill inte behöva plugga om, hela tiden, och jag har ju bara ett visst antal CSN (veckor) på mig”. Hon säger att hon fått information som kan hjälpa henne komma på rätt väg och att hon känner sig stärkt av det. Under det andra samtalet pratade vägledaren och Jessica om kurser som kunde passa hennes intressen och vad de kunde leda till. Jessica fick reda på att hon hade möjligheten att ta ut en dubbel examen, dvs. två olika kandidatexamina, ett inom sitt program och ett i projektledning om hon kompletterade med vissa kurser. Hon uttrycker att det känns tryggt att plugga och att hon känner en viss oro kring framtiden. Jessica upplever det som svårt att hinna nätverka samtidigt som hon är ensamstående med ett litet barn. Hon säger: “Det är det som har varit orosmolnet för mig under utbildningen. Att jag inte ska klara av allting med henne (barnet) också. Än så länge går det”.
Anna berättar att det var utmanande att gå från heltidsarbete tillbaka till studier igen men nu har hon vant sig vid universitetet. Hon sökte vägledning på grund av en omtenta. Vägledaren kontaktade då en kursansvarig och såg till att Anna fick den hjälp hon behövde: ”Även om vägledaren inte hade svaren så hörde hon av sig till en annan”. Anna skulle även söka praktik och valbara kurser men kontaktade inte vägledaren. Hon fick indirekt hjälp genom att en klasskamrat sökt vägledning: ”Det var mycket som vi inte visste innan som hon hade fått reda på av vägledaren”. Genom klasskamratens samtal med vägledaren fick hon
26
reda på att om hon valde kurser som var för lika dem i programmet skulle hon inte få tillgodoräkna sig poängen och inte kunna ta ut examen: ”Det hade vi inte någon aning om, det hade vi inte fått sagt till oss. Annars hade jag tänkt att söka någonting i den stilen”. Anna valde att söka kurser. Nästa steg för Anna är att gå färdigt utbildningen.
Sandra sökte vägledning inför en valbar termin och berättar att hon hade letat upp förslag på kurser som hon ville diskutera med vägledaren. Hon var osäker och ville ha feedback på om hon var på rätt spår: “Hur man ska tänka när det är ett brett utbud”. Sandra ville veta vilken kurs som var relevant för yrket. Hon fick praktisk information om vilka kurser hon kunde välja och kombinera. Hon säger att vägledaren tipsade henne om hur hon kunde tänka på sina val: “Och då tyckte jag att hon gav bra tips på att utgå ifrån mig själv. Alltså vad jag själv kände fattades i min kunskap och vad jag själv kunde tänka mig var nyttigt för mig ha efter examen”. Sandra uttrycker att hon är nöjd med samtalet och känner att hon har kommit vidare. Hon sökte till kurserna och har fått mer självinsikt: ”Jag fick mer insikt kring att se mer utifrån mina egna behov, för ibland blir man lite osäker på sig själv när man ser vad andra gör och så ska man tänka efter vad man själv vill och så”. Det var första gången Sandra vände sig till en vägledare för hon hade känt sig säker på sina val tidigare. Nu uttrycker hon att det är bra att veta att tjänsten finns tillgänglig och att hon kan få stöd av någon som känner till hennes utbildning. Sandra framtidsplan är att läsa klart utbildningen och att sedan hitta ett bra jobb.
Axel valde efter en tids studier att ta ett studieuppehåll och arbeta på ett företag. Därefter ville han studera vidare på sitt program och ta examen berättar han, då han under året som anställd upptäckte att kollegorna med examen fick högre lön. Han sökte vägledning och vägledaren gjorde en studieplan som skulle leda till en examen. Axel säger att han följde den nya studieplanen men tappade motivationen: ”Jag tyckte vissa grejer var tråkiga så blev det omtentor samtidigt som de nya kurserna fortsatte och jag fick fler tentor parallellt med omtentorna, så blev det för mycket”. Eftersom planen inte fungerade för honom sökte han vägledning igen. Axel berättar att han ville veta om han kunde byta program:
”Jag har själv tittat på utbildningar som var snarlika. Det var (annat program) som jag tittade på, så det var mer, är detta det rätta programmet att söka? Om jag söker det, kommer jag att behöva göra om allting? Så jag behövde lite mer push i rätt inriktning, lite bekräftelse på det jag har tänkt på”.
27
Vägledaren hjälpte Axel att ta reda på vilka kurser han kunde tillgodoräkna sig och vilka kurser han behövde läsa för att kunna ta ut en examen. Han fick även hjälp med att söka till det andra programmet. Axel säger: ”Om jag inte kommer in så tänker jag kämpa igenom det jag har kvar, även om jag inte absolut vill…så vill jag ha examen”. Han ser framåt:” Jag känner mig skitbra. Det var som om någonting som tryckte på bröstet har lättat. Vägledaren hjälpte mig med att se på framtiden med ljusare blick”.
5.4. Analys
Då denna analys är en längre text än den första har vi valt att sammanfatta den under de olika SCCT- modellerna för att ge struktur åt läsaren.
5.4.1.
Intressemodellen
Anneli berättelse kan tolkas som att den stämmer väl in på intressemodellen i SCCT. Anneli befinner sig i en social och kulturell kontext som bekräftar och främjar hennes intressen. Hon har byggt upp ett långsiktigt intresse, ser sig som kompetent på sitt område och har god tillit till att hon kan uppnå sina mål. Brown et al. (2002) menar att just självförmågan spelar en stor roll för i vilket sammanhang individen söker sin sysselsättning och att detta är direkt kopplat till hur karriärutvecklingen påverkas. Annelis betoning på att arbeta med något hon brinner för pekar mot att Lent, Hacket och Browns resonemang stämmer på hennes situation.
Under samtalet med vägledaren fick Sandra mer självinsikt och osäkerheten inför valet minskade. Det var även Sandras första möte med en vägledare. Detta tolkas ur SCCT-perspektiv som att Sandra fått en ny positiv erfarenhet som potentiellt kunde stärka en ny sida av henne. Hon fick tillgång till en stödjande omgivning som uppmuntrade och bejakade henne att förverkliga sina personliga mål och den positiva erfarenheten kan anses gynna utvecklandet av en ny förmåga som kan leda till nya tillgångar.
5.4.2.
Valmodellen
Brown et al. (2002) menar i valmodellen att om individen sätter upp konkreta personliga mål så är chansen större för att individen uppnår målen. Det verkliga utfallet påverkar sedan upplevd självförmåga, förväntat utfall och nya personliga mål. Anneli kom till vägledaren
28
med en känsla av osäkerhet kring valet av praktik och var osäker på sitt personliga mål. Hennes upplevda självförmåga och engagemang stärktes av den bekräftande kontakten med vägledaren och hon uppnådde sitt mål att hitta en praktikplats. Praktiken resulterade i en anställning vilket kan tolkas som ett positivt utfall, vilket i sin tur motiverade Anneli till att sätta upp ett nytt högre mål för sig själv, en masterutbildning.
Tarik sade upp sig från sin anställning och tog kontakt med vägledaren. Inför mötet oroade han sig för att han måste läsa om flera kurser men efter mötet kände han sig stärkt och hade en tydlig plan. Detta kan tolkas som ett exempel på att han gick till mötet med en låg upplevd självförmåga och negativt förväntat utfall men lämnade mötet med en stärkt upplevd självförmåga, stärkt motivation och förväntningar på ett positivt utfall som kan leda till det önskade målet, ett examensbevis. Brown et al. (2002) skriver att den upplevda självförmågan är dynamisk och skiftar med olika situationer i individens liv. Detta blir tydligt i några av informanternas valsituationer samt när de möter olika former av hinder. Jessica söker stöd och bekräftelse från omgivningen, det vill säga vägledaren, i sin valsituation. Det kan ur SCCT- perspektiv tolkas som att hon försöker stärka sin upplevda självförmåga och få kontroll över utfallet, samt eftersträvar en god chans att målet.
Axels studieplan fungerade inte för honom. Detta kan tolkas ur SCCT-perspektivet som att det verkliga utfallet påverkade det förväntade utfallet. Axels engagemang och upplevda självförmåga och hans uthållighet minskade. Vägledaren hjälpte Axel att ta fram en ny plan samt söka till det andra programmet. Efter mötet har Axel återfått motivationen och är beredd att kämpa för att ta en examen. Detta kan tolkas som att Axel fått stöd av omgivningen så att hans upplevda självförmåga och motivation ökade och att han återfått tron på ett framgångsrikt utfall. Brown et al. (2002) menar att karriärutvecklingen påverkas av både omgivningen och situationen. Anna hade som strategi att testa sig fram mellan förväntat och verkligt utfall tills hon hittade sina önskade personliga mål och bekräftades av omgivningen. Omgivningen spelade även roll i Annas valsitaton då hon fick avgörande information via en klasskamrat. Samtliga av informanterna ger intrycket av att använda vägledningen som ett sätt att övervinna möjliga hinder för att få en förbättrad chans att uppnå sina personliga mål och stärka den upplevda självförmågan. Informanternas engagemang i sina aktiviteter kan antas öka i samband med omgivningens stöd, i detta fall vägledarens eller andra studiekamraters bejakande av valet. Jessica uttrycker att hon upplever att göra val och ta
29
beslut som utmanande på grund av konsekvenserna av ett felval samt nämner att hennes studieekonomiska chanser är begränsade och att hon därför vill göra rätt val för sin framtid. Detta kan ses som ett exempel på de ekonomiska och tidsmässiga begränsningar som nämns i valmodellen och som kan påverka Jessicas karriärutveckling.
5.4.3.
Prestationsmodellen
Annelies framgång med att hitta en praktik, anställning och nya mål stämmer även överens med prestationsmodellen då fallenhet samt framgång i utbildnings- och yrkesverksamheten enligt modellen ger utökad uthållighet, motivation och ökad upplevd självförmåga. Även Tarik uppnådde en hög framgångsnivå inom sin yrkesverksamhet. Brown et al. (2002) menar att individen föredrar att engagera sig i aktiviteter som ger positiva förväntade utfall såsom bekräftelse, konkreta belöningar och fördelar på arbetsmarknaden. Detta resonemang stämmer väl in på Tariks val att främst fokusera på arbetet tills han blev medveten om att ett examensbevis skulle ge honom ytterligare en fördel och motiverade honom att slutföra sin examen. Samma resonemang stämmer även för Axels val då även han upptäckte att en examen gav en ekonomisk fördel vid anställning.
Brown et al. (2002) skriver att en överskattning av den egna självförmågan kan verka självsaboterande för individen. Tariks berättelse ger ett exempel på detta då han överskattade sin förmåga att arbeta och studera samtidigt. När han blev medveten om att bristen på ett examensbevis kunde minska hans framgång ökade hans motivation att avsluta sina studier och examen. Jessica uttrycker viss oro kring att kunna leva upp till det hon tolkar krävs för att bli framgångsrik, det vill säga, hårt arbete och socialt nätverkande samtidigt som hon har ett litet barn att ta hand om. Detta kan tolkas enligt valmodellen som att Jessica upplever att omgivningen inte underlättar för henne att genomföra sitt önskade karriärval. Enligt SCCT-perspektivet kan detta leda till en minskad upplevd självförmåga så att det uppstår en risk för att individen underskattar sin förmåga och sätter lägre mål för sig själv.
30
5.5 Önskade vägledingsinsatser
5.5.1. En professionell samtalspartner och utbildningsinformatör
Informanterna uttryckte vikten av att prata med någon som är kunnig, som har utbildning inom området, någon form av professionalitet. Anneli säger: ”Främst ville jag få nån expertis, någon som berättar för- och nackdelar med de funderingar jag har, om jag var på rätt spår”. Anna berättar att de talat mycket i familjen om vad hon skall välja och att det kan vara bra att tala med en utomstående professionell: ”Jag pratar väldigt mycket med min familj och nära vänner och så ibland kan det vara skönt att prata med någon som inte riktigt känner mig”. Tarik säger att det är bra att vägledarna har koll på alla dessa kurser och utbildningar, men att de borde synas mer. Ett konkret förslag som Tarik gav var att vägledarna borde besöka utbildningarna i början, mitten och slutet av studietiden för att påminna om att de finns och vad de kan hjälpa med. Om han hade vetat att den hjälpen fanns så hade hans situation inte sett ut som den gör idag menar han: ”Jag hade haft min examen, om jag visste om de och hade haft kontakt med vägledarna så hade jag fått rätt stöd tidigt under utbildningen”. Även Jessica, Anna och Anneli nämner vikten av att vägledarna syns, har god kontakt med studenterna och utstrålar att de bryr sig om studenterna. Jessica uttrycker att hon gärna vill få lite råd om vad hon kan jobba med men är inte säker på om vägledaren är rätt person att vända sig till: “Vägledaren kan väl inte ge direkta råd om vad man ska jobba med? Eller vart man skall ta vägen? Hon är ju studievägledare så hon kan allt om studier. Kanske en jobbcoach?”. Anneli sade att när hon har frågat om tips och råd så svarade vägledaren:
” […] du har börjat nu…det tipset hon gav mig till yrkeslivet var försök prata med folk som jobbar inom den här sektorn…försök alltid knyta kontakter…. fråga dom om råd…sa hon lite så där och pushade lite iväg mig och sa…jag kan inte ge dig råd kring just det här”.
När vi ställde frågan till Sandra och Anna om de ville ha mer vägledning under studietiden eller i övergången till arbetslivet, säger de att de har rätt så bra koll på situationen. De berättade att de har en arbetsmarknadsförberedande kurs som ingår i programmet där vägledaren och två vägledare från Malmö universitets karriärservice gick igenom cv och personligt brev.
31
5.5.2. Tillgängligheten
De flesta av informanterna uttrycker att det är lätt att få kontakt med vägledarna. Jessica säger att hon är nöjd och att vägledaren alltid svarar snabbt på mejl och telefon. Informanterna menar att det är bra att vägledarna är hjälpsamma. Även om studenten kontaktade fel vägledare så blev hen hänvisad till rätt fakultet. Studenterna säger att de uppskattar drop-in tiderna samt att de kan boka tid och få träffa vägledaren relativt snabbt.
5.5.3 Bemötande
När det gäller bemötande så är alla våra informanter mycket nöjda med vägledningen som de har fått på Malmö universitet. Axel beskriver att samtalet som de hade med vägledaren var stöttande:
”Hon var trevlig och tillmötesgående då jag tyckte att det var pinsamt att gå dit och visa hur många poäng jag hade och hur mycket omtentor. Men det var ett väldigt trevligt bemötande jag fick så jag kände mig helt avslappnad när jag kom in”.
Även Anneli uttryckte att vägledaren var en trevlig person att prata med: ”Det känns som att man pratar med en vän, inte som nån kvinna som sitter bakom disken”.
5.6. Analys
Informanterna som intervjuades har nästan likadana åsikter om vilka förväntningar de hade på vägledaren. De önskar att vägledaren ska bekräfta och stötta dem i deras val. Vägledaren ska även ge professionell utbildningsinformation och leda samtalet utan att göra valet åt studenten. Att någon tar sin tid och stöttar dem med dessa livsval upplevs som viktigt. Studenterna upplever att det är stressande att ta dessa stora steg och i bakgrunden finns familj och vänner som påverkar studentens val i viss utsträckning. Enligt resultatet i den tidigare nämnda samnordiska studien (2011) startar en reflektionsprocess redan under första mötet. Det framkommer även i vår studies resultat. De personliga fördelar som vägledningen bidrog till rankades högt av deltagande studenter i den nordiska studien. Sökandet efter självbekräftelse kanske kan ses som universell och vägledarens roll är bredare än att bara kunna visa på tillgängliga utbildningsmöjligheter. Det verkar finnas ett behov av att rollen omfattar allt från vägen in till universitetet, olika faser under studietiden samt vägen ut på arbetsmarknaden. Roller som kan identifieras kan vara: bollplank, stödjande neutral
32
professionell vuxen, coach, informatör, vägledare och jobbcoach. I vår studie verkade studenterna uppskatta stödet de har fått när de väl sökt hjälp från universitetes vägledare. Bemötandet var professionellt och studenterna upplevde att de blev väl mottagna av vägledarna. Just tillgängligheten fick också bra betyg med undantag av Tarik som inte var medveten om det tillgängliga stödet tills 2015. Som det tidigare har nämnts så efterfrågade studenterna en neutral och professionell vägledare som var kunnig om fakultetens ämnesområden samt den relaterade arbetsmarknaden, vilket de verkar få tillgång till på Malmö Universitet.
Enligt Brown et als. (2002) prestationsmodell kan en låg självskattning hos individen och negativa tidigare erfarenheter leda till att individen underskattar sin förmåga och därmed presterar mindre eller sämre. Detta är tydligt hos Axel som verkade besvärad över sina omtentor och få poäng. Kanske det avslappnade mötet han hade med vägledaren på universitetet ökade hans självskattning och hans framgångsfaktor.
5.7. Sammanfattning av resultat och analys
Frågeställningarna som skulle besvaras var: Vad har studenterna fått ut av vägledningen under studietiden och vilka vägledningsinsatser önskar studenterna under studietiden? Vi anser att det har gått att besvara frågeställningarna. Av vårt resultat framgår att informanterna fått stöd och hjälp med att upprätta studieplaner och reflektera kring sig själva vilket har lett till ökad självinsikt. Minst en informant har fått praktisk hjälp med att söka ett program. Samtliga informanter som sökt vägledningsstöd under högskolestudierna har fått hjälp med att resonera kring sina val och möjligheter och vad dessa kan leda till. Några av informanterna har fått hjälp med förberedelse inför steget ut på arbetsmarknaden. Deras upplevda självförmåga, engagemang och uthållighet att uppnå mål och övervinna svårigheter verkar ha stärkts under vägledningsprocessen. Samtliga av informanterna verkar uppleva ett professionellt och vänligt bemötande från vägledarna och informanterna menar att vägledningen hjälpt dem att se klarare på sig själva, sin situation och att de fått den hjälp som behövs för att komma vidare i studierna. En del av informanterna uttrycker ett konkret önskemål om att vägledarna skall synas ute i undervisningen regelbundet under hela utbildningstiden samt att det är viktigt att få ett personligt möte och att det är lättare att ta kontakt med någon man har ett ansikte på. Ur SCCT-perspektiv framgår av analysen att
33
informanternas vägledningsprocess under studietiden har stärkt informanternas upplevda självförmåga, stärkt deras uthållighet och motivation att slutföra sina studier så att de kan uppnå sina förväntade mål. Vägledningen kan därmed sägas vara ett viktigt stöd för att informanterna genomför hela utbildningen och att den kan vara ett avgörande stöd då informanten står inför en val och beslutssituation.
34
6. Diskussion
6.1. Resultaten från studien och tidigare forskning
Frågeställningarna som skulle besvaras var: Vad har studenterna fått ut av vägledningen under studietiden och vilka vägledningsinsatser önskar studenterna under studietiden? I vårt resultat framträder några olika mönster som kan relateras till de resultat och mönster som den tidigare forskningen visat. Sammanfattningsvis framträder mönster som ligger i linje med den tidigare forskningens resultat och slutsatser.
Den tidigare forskningen visade att när vägledningen har stora brister eller uteblir så får det konsekvenser för studenterna i form av avhopp, omval och förlängda studietider. Vi kunde se att vår studies resultat stämde överens med både Lärarnas Riksförbunds (2012) studie och Poynton et als. (2017) samt Wieriks et als. (2015) studier trots att vår studie är en liten kvalitativ studie utförd vid endast ett universitet. Vi kunde se samma tendens i vårt resultat i informanternas utsagor om upplevelser av tidigare vägledning inför valet till universitetsstudier. Studenterna sökte vägledning hos andra viktiga personer utan professionell vägledarutbildning om den erbjudna professionella vägledningen var bristfällig. Några av informanterna hade negativa erfarenheter från de tidigare vägledningssamtalen och sökte därför främst vägledning hos lärare, klasskamrater och familjen.
Poynton et al. (2017) samt Wierik et al. (2015) studier visade att professionell vägledning av hög kvalitet spelade en avgörande roll för studentens genomförande av en högre utbildning. Detta stämde överens även med vår studies resultat. Det framgick av våra informanters utsagor och processer att vägledningen på universitetet gav dem stöd att slutföra sina utbildningar genom både att höja studenternas självkänsla, guida dem till tydliga studieplaner och klara mål. Axel gjorde ett studieuppehåll och valde sedan till ett annat program och vägledningen ökade hans motivation att ta sin examen. Tariks examen blev fördröjd delvis på grund av hans tidigare negativa upplevelse av vägledning och bidrog till att han först i efterhand sökte vägledning på universitetet.
Stenberg (2016) rapport visade på att lättillgänglig information om utbildningar, yrken och inkomster potentiellt kan minska social snedrekrytering. Han skriver att när individer
35
blir begränsade i sina utbildningsval på grund av till exempel kön, socioekonomisk eller etnisk bakgrund samt icke-akademisk bakgrund, så kan det leda till en ineffektiv kompetensförsörjning på arbetsmarknaden. Vår undersökning var möjligen för liten för att vi skall kunna dra slutsatser kring likheter och skillnader mellan vår och Stenbergs resultat. Frågor som kan kopplas till kontexten i Stenbergs rapport har dock dykt upp i vår undersökning. En fråga gäller huruvida de olika fakulteterna skulle behöva utveckla vägledning eller kurser specifikt för varje program för att förbereda framförallt studenter med generell examen inför steget ut på arbetsmarknaden. En sådan kurs skulle kunna innehålla information om arbetstitlar, roller och funktioner samt möten med alumni som arbetar i de relevanta branscherna. Skulle mentorskap kunna utvecklas? För presumtiva studenter, särskilt de grupper Stenberg nämner, kan man fundera på om vägledningen skulle innehålla tips kring var studenterna kan hitta information, statistik och lönestatistik om de arbetstitlar och roller som de generella utbildningarna möjliggör inom respektive branscher.
Den tidigare forskningen visade även att vägledningen var som mest effektiv då den inkluderas som en del i en kurs eller läroplan och anpassades till individens behov. Detta tror vi stämmer. Samtliga av våra respondenter påpekade att de önskade få mer kontinuerlig vägledning genom alla studieåren och att det personliga bemötandet samt att få individuellt anpassad hjälp spelade stor roll. Några av dem hade tillgång till en kurs i sitt program som gav dem personligt anpassad karriärservice. Det kan vara intressant att fundera över om samtliga fakulteter skulle vinna på att planera in karriäranpassade vägledningsrelaterade kurser i sina program. Några av våra informanter uttryckte osäkerhet kring sina framtida yrkesroller och arbetsmarknad. Man kan fundera på om det finns ett behov av utökad vägledning kring yrkesroller och arbetsmarknad för studenter på program som ger generella kandidatexamina.
Enligt Christensen och Larsen (2011) ska god vägledning ta sin utgångspunkt i individens behov för att vara effektiv. Att Tarik upplevde att vägledaren hade en egen agenda visar på att individperspektivet saknades i vägledningssamtalet på grundskolan. I hans fall var vägledningen kontraproduktiv och visar på att ingen vägledning är bättre än negativ vägledning. Det intressanta är att samtliga informanter trots eventuella negativa tidigare erfarenheter sökt stöd under tiden på universitetet.
