• No results found

Skattereform för ökad jämlikhet Motion 2018/19:1980 av Lawen Redar m.fl. (S) - Riksdagen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Skattereform för ökad jämlikhet Motion 2018/19:1980 av Lawen Redar m.fl. (S) - Riksdagen"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Enskild motion S2114

Motion till riksdagen

2018/19:1980

av Lawen Redar m.fl. (S)

Skattereform för ökad jämlikhet

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att reformera inkomstskattelagen i syfte att öka jämlikheten och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Under de senaste decennierna har klyftorna växt i Sverige. Det stora flertalet har fått ta del av den ekonomiska tillväxten genom reallöneökningar och ökat välstånd, men långt ifrån alla. Sedan början av 1980-talet har toppinkomsterna växt mycket snabbare än genomsnittet. Detta är en utveckling Sverige delar med den större delen av västvärlden. Under det senaste decenniet kan vi se att detta sammanfaller med att en tredjedel av hushållen som har de lägsta inkomsterna halkat efter. Den totala inkomstökningen har varit stor men ojämnt fördelad. Nationalekonomisk forskning visar dessutom att kapital och arv idag har en lika avgörande roll som för hundra år sedan.

Få länder i världen lägger så stor andel av sin bruttonationalprodukt på

gemensamma välfärdstjänster som Sverige. Grunden är givetvis politisk. Bibehållen och kvalitetsinriktad välfärd innebär aktivt deltagande på arbetsmarknaden för män och kvinnor samt ett jämlikare samhälle i stort. Långsiktigt behövs mer resurser för att säkra personalförsörjningen och arbetsvillkor inom välfärden. Men för att kunna behålla, utveckla och expandera välfärden över tid behövs ett hållbart skattesystem. Den stora reformeringen av skattesystemet genomfördes för mer än 25 år sedan och under åren har omfattande avsteg kommit att göras av de bärande principerna om neutralitet,

förutsägbarhet och likformighet. Sänkningar har gjorts av de skattebaser som skulle garantera ett mer jämlikt samhälle och investeringar för framtiden, dessutom har alltför många avdragsmöjligheter skapat begränsad förutsägbarhet i systemet. Idag upplever få skattebetalare att de kan överblicka inkomst- och kapitalbeskattningen.

Därför måste skattesystemet reformeras. En sådan skattereform bör innefatta några bärande prioriteringar:

(2)

2

─ Avdrag och subventioner ska så långt som möjligt avskaffas så till vida att de inte har en tydlig koppling till hållbarhetsambitioner eller konjunkturfrämjande insatser ─ Skatten ska höjas på klimat- och miljöförstörande verksamhet

─ Fokus ska avse kapital- och näringsbeskattning framför inkomstbeskattning ─ Tröga skattebaser ska införas så som fastighetskatt, gåvo- och arvsskatt för

långsiktiga investeringar

─ Översyn av kapital- och näringsbeskattning ska ske återkommande.

Lawen Redar (S)

Anders Österberg (S) Dag Larsson (S)

References

Related documents

Basic parameters of any liquid or viscous medium (e.g., river mud) by which a change in its aggregative state (a temperature increase, a presence of other

Vi vill med detta special- nummer av Pedagogisk Forskning i Sverige visa på hur den pedagogiska forsk- ningen inom arbetslivet i Sverige har utvecklats samt ge några exempel på

Vi har utifrån en analys av fältet valt att indela detta i sju områden: (i) urval och rekrytering, (ii) arbete, arbetskrav och utbildningsbehov, (iii) studier av

Sam- tidigt överensstämmer detta bara delvis med helhetsbilden av Moa, som emel- lanåt även ger uttryck för en, i förhållande till nämnda ideal, motstridig önskan om att vara

Bildandet av en Utbildningsvetenskaplig kommitté inom Vetenskapsrådet med allmänna policykrav för den pedagogiska forskningen att bli mer tvär- och mångvetenskaplig med regionala

in Educational Sciences, 182) Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis Fakultetsopponent: Kjell Härenstam, Karlstad universitet.. Marléne Johansson – Slöjdpraktik i skolan:

Sammanfattningsvis kan man konstatera att denna genomgång av olika moraliskt normpåverkande insatser visar två saker; dels att det existerar ett antal olika antaganden om

För att på ett strukturerat sätt kunna genomföra gemensamt planerad undervisning behöver lärarna först enas om ett lärandeobjekt, det vill säga det avgränsade område