Miljöanpassning av blöjan

Miljöanpassning av blöjan

(Adapting the Diaper to the Environment)

Oscar Vikström

15 hp

Produktdesign HT 2010-VT 2013

Teknik och Samhälle, Malmö Högskola

Examinator: Jonas Larsen

Handledare: Helena Ondrus

Sammanfattning

Uppsatsen är ett examensarbete på 15 hp inom produktdesignprogrammet på Malmö högskola.

Projektet hanterar blöjors utformning med ett resulterande förslag på hur denna produkt kan förbättras, med en fördjupning inom hållbar utveckling. Resultatet blev en blöja med inlägg, för den mer

omedvetna konsumenten, som minskar antalet byten och därmed mängden miljöpåfrestande material som behöver tillverkas och slängas

I fördjupningen intervjuades Olof Kolte, framträdande industridesigner som verkar inom hållbar utveckling, och en litteratursökning på området utfördes. Förundersökningen angående blöjor baserades främst på kvalitativa intervjuer, och konceptualiseringen baserades främst på ett antal brainstorms och en metod som kallas bakåtmetoden, utvecklad av Edward de Bono, författare och konsult inom lateralt tänkande.

Abstract

The essay is a thesis of 15 credits in the product design program at Malmö University. The project manages diapers design with a resulting suggestion on how this product can be improved, with a specialization in sustainable development. The result was a diaper with inserts, for the more unconscious buyer, which reduces the number of changes and consequently the amount of eco-wracking materials needed to be manufactured and disposed

In the focus area Olof Kolte, prominent industrial designer working with sustainable development, was interviewed and a literature search was conducted in the area. The preliminary investigation regarding diapers were based primarily on qualitative interviews, and the conceptualization was based primarily on a number of brainstorms and a method called the backward method, developed by Edward de Bono, author and consultant in lateral thinking.

innehållsförteckning

Sammanfattning ... Abstract ... 1. Inledning ... 1 1.1 Introduktion ... 1 1.2 Syfte/mål ... 1 1.3 Målgrupp ... 2

1.4 Fördjupning till ämnesområdet ... 2

1.5 Avgränsningar ... 2

1.6 Frågeställning ... 3

2. Metoder förstudie ... 4

2.1 Litteratur- och informationssökning ... 4

2.2 Målgruppsintervjuer ... 5 2.3 BVC ... 5 2.4 Observation ... 5 2.5 Expertintervjuer ... 6 2.6 Val av ingång ... 6 2.7 Kravspecifikation ... 6 3. Metoder konceptualisering ... 6 3.1 Brainstorming - mervärde ... 7 3.2 Brainstorming - problem ... 7 3.3 Brainstorming - miljöprinciper ... 7 3.4 Bakåtmetoden... 7

3.7 Utveckling och samanställning ... 8

4. Resultat litteratursökning – fördjupning ... 8

4.1 Hållbarhetsguiden ... 8

4.2 Stuart Walker - Sustainable by Design ... 9

4.3 Helen Lewis - Design + Environment ... 10

4.5 Alastair Fuad-Luke - Eco-design handbook ... 11

5. Resultat litteraturstudie – blöjrelaterat ... 11

5.1 Tygblöjan ... 11

5.1.1 Tillbehör: ... 12

5.1.2 Material: ... 12

5.2 Engångsblöjan ... 12

5.2.1 Ekologisk blöja - Svanenmärkning ... 13

5.3 Jämförelse av engångsblöja kontra tygblöja ur miljöperspektiv ... 13

5.4 Ny teknologi ... 14

5.4.1 Materialbiblioteket – intervju Oliver Schmidt... 14

5.5 Målgruppsintervjuer ... 14

5.6 Forum ... 17

5.7 BVC ... 17

5.8 Observation ... 17

5.9 Expertintervju Olof Kolte ... 18

5.10 Tidigare undersökning ... 18

6. Analys och slutsats ... 19

6.1 Design för miljön ... 19

6.2 Blöjor ... 19

6.3 Val av ingång ... 20

6.4 Kravspecifikation med betydelsemått för slutresultat ... 21

7. Resultat av konceptualisering ... 22

7.1 Brainstorming – mervärde ... 22

7.2 Brainstorming – problem ... 23

7.3 Brainstorming – miljö ... 24

7.4 Bakåtmetoden... 25

7.7 Utveckling och samanställning ... 25

7.7.1 Pocket-konceptet ... 26

7.7.3 Engångspotta ... 26

7.7.4 Bajspåse-konceptet ... 27

7.7.5 Torklappar ... 27

7.7.6 Mjuka rör som förvarar kisset ... 27

7.8 Urval ... 27 7.9 Sparade koncept ... 27 8. Utveckling av koncept ... 28 8. 1 Formanalys ... 28 8.2 Trendspaning ... 28 8.3 Utformande ... 29 8.3.1 Blöjan ... 29 8.3.2 Inlägget ... 30 8.3.3 Mönster ... 30 8.3.4 Förpackning ... 31 8.3.5 Produktion ... 33 8.3.6 användning ... 34 8.4 Analys ... 34

9. Diskussion och slutsats ... 35

Bilaga 1: mail med abena/änglamark ... 1

bilaga 2 – intervju målgrupp ... 2

bilaga 3 – frågor till olof kolte ... 2

Bilaga 4 – lista över designmetoder (Eco-design handbook) ... 3

bilaga 5 - konceptutveckling ... 4

1

Miljöanpassning av blöjindustrin

1. INLEDNING

1.1 Introduktion

Det finns många faktorer som spelar in på varför personer inte agerar miljöanpassat. Som exempel kan nämnas ekonomiska begränsningar, tidspress, invanda beteendemönster eller helt enkelt bristande kunskap. Målet med följande projekt är att effektivt minimera alla dessa faktorer för den utvalda målgruppen, i utformandet av en produkt. Projektet fokuserar på hållbar utveckling, och vad man som designer kan göra för att påverka en målgrupp att agera mer miljövänligt. För att konkretisera projektet ska en produkt utformas parallellt. Projektet kommer inrikta sig mot småbarnsföräldrars

blöjanvändning och hur en designer kan minska denna problematik genom hållbar design. Enligt en undersökning, gjord av naturskyddsföreningen 2004, används årligen ca 414 miljoner barnblöjor i Sverige, med en sammanlagd vikt på mellan 15000–20000 ton. Ett barn använder mellan 4000-7300 engångsblöjor under sin blöjperiod vilket innebär en genomsnittlig kostnad på 10000–12000 kronor per barn för föräldern. Engångsblöjor står för ca 2 % av hela Sveriges hushållsavfall.1 Med denna vetskap ansågs det viktigt och intressant, för miljön, föräldrar och designintresserade, att undersöka denna problematik, och projektet har initierats på eget bevåg av den enskilda studenten.

Fokus kommer alltså läggas på användarvänlig miljöanpassning och hur en designer kan påverka målgrupper som har svårt eller är ointresserade av att handla miljövänligt, att faktiskt göra det.

1.2 Syfte/mål

Projektet utförs för att vi står inför ett omfattande problem angående miljön, och för att kunna lösa det måste alla människor på planeten slussas in i ett hållbart sätt att leva. Genom undersökningar angående miljömedvetenhet och hållbar utveckling ska projektet angripa detta problem ur en designers

utgångspunkt och vad denne kan göra för att förenkla denna övergång för allmänheten. Målet med projektet är att skapa en lösande produkt som är attraktiv på marknaden och samtidigt effektivt underlättar för målgruppen att leva mer miljövänligt tillsammans med sina barn. Den resulterande produkten ska minska negativ miljöpåverkan från blöjor, utan att kompromissa för mycket på användbarheten.

1

Rapport: Jan Wijkmark, blöjor och miljö - en miljögranskning av sju olika sorters barnblöjor (Finns att tillgå på internet: http://www.imsevimse.se/pdf/rapport_hadlamiljovanligt_blojorochmiljo.pdf [2013-03-08])

2

1.3 Målgrupp

Målgruppen är småbarnsföräldrar med minst ett barn i blöjåldern (0-3 år) och bosatta i Sverige. Ett barn förändrar mycket i en persons liv, både mentalt och fysiskt. Ett barn kostar, enligt en beräkning av konsumentombudsmannen, ungefär 30000 kronor första året.2 Tillsammans med lägre inkomst på grund av föräldraledighet kan detta ställa stora krav på hushållets budget, vilket tyvärr kan medföra en minskad prioritet av miljön. Dock visar undersökningar, gjorda på blöjföretaget Liberos hemsida 2008, att mer än varannan av deras kunder är oroade över klimatfrågan och att många tänker mer på miljön sedan de blev med barn.3 Efter förundersökningen har en mer specificerad målgrupp valts till föräldrar som köper engångsblöjor, med miljöhänsyn som låg prioritet vid blöjval. Ofta ser de

engångsblöjor som det naturliga valet på grund av att alla i deras omkrets använder det, och eventuellt på grund av blöjföretagens starka marknadsföring. Prioriteter är enkel hantering, bra passform och att blöjorna inte irriterar barnets hud.

1.4 Fördjupning till ämnesområdet

Fördjupningen ligger i en studie rörande hållbar utveckling inom design, som avslutas med en analys för att säkerställa att produkten blir miljömässigt hållbar. Studien baseras på litteratur inom ämnet samt en kvalitativ intervju med en designinriktad expert inom hållbar utveckling; Olof Kolte. (Se kapitel 2.1 Litteratur- och informationssökning och kapitel 2.5 Expertintervjuer) Analysen är kvalitativ och baseras på en öppen diskussion med experten som kontaktats i projektet. Tillsammans med studenten ska produkten utvärderas med en mer övergripande och kvalitativ utgångspunkt, i projektets slutfas. En kvantitativ analys har inte kunnat utföras på grund av bristande bakgrundsdata tillhandahållen från rådande företag inom blöjbranschen. Tidigare kvantitativa analyser har däremot gjorts angående blöjor, och dessa har använts som hjälpmedel i diskussionen vid den kvalitativa analysen. (Denna analys finns under kapitel 8.4 Analys)

1.5 Avgränsningar

Eftersom projektet inriktar sig på själva utvecklingen av miljöanpassade produkter kommer senare delar inom produktutvecklingen utföras mindre utförligt än inom ett vanligt projekt. Det betyder att de senare delarna av realiseringsfasen kan utföras endast översiktligt eller inte alls. Dessa delar inkluderar tillverkning av färdig produkt, paketering och marknadsföring. Projektet arbetar inte mot något

specifikt företag, vilket utesluter detaljerad produktionsförändring utan förändringar i produkten. Detaljerade form- och funktionsundersökningar utförs inte heller av samma anledning. Resultatet tillåts nå viss innovationshöjd, men ska teoretiskt kunna utföras inom fem år.

2

http://www.konsumentverket.se/privatekonomi/Livssituationer/Att-fa-barn/Vad-kostar-spadbarnet-/Vardagens-kostnader--/ [2012-10-29]

3

1.6 Frågeställning

4

2. METODER FÖRSTUDIE

2.1 Litteratur- och informationssökning

För att skapa en uppfattning om ämnet ska en övergripande marknadsundersökning göras över hur olika blöjor är uppbyggda och fungerar. Detta kommer göras på Internet genom sökningar på bland annat Google och kontakt med företag som tillverkar blöjor. Till exempel ska Abena AB kontaktas, tillverkare av bland annat Änglamarks ekologiska blöjor.4 På Internet finns också många bra forum som kan skapa en god grund att stå på gällande målgruppen och vad den har för värderingar angående hållbar utveckling och föräldraskap. Därför kommer inledningsvis mycket av undersökningarna göras på Internet. Denna del söker alltså behandla målgruppens krav på produkten. Två exempel på

plattformar är familjeliv.se5 och babycenter.com6, där det finns forum, information, experter och tusentals medlemmar samlade på en plats. Familjeliv.se ägs av Familjeliv Media AB, del av Stampen-gruppen7, och Babycenter.com ägs av Babycenter L.L.C.8

Litteratur har lästs om hur man som designer kan arbeta för att kombinera hållbar utveckling med designprocessen. Böcker söktes i diverse bibliotek i Malmö stad, samt från Malmö högskolas biblioteksdatabas Summons, som även inkluderar resultat från andra källor än stadens bibliotek. Sökningarna inkluderar till exempel sökorden hållbar utveckling, hållbar design, environment,

eco-design och sustainable eco-design. Inom dessa sökningar har sedan litteratur som är metodrelaterade inom

design, valts ut. Fyra böcker valdes utifrån relevans till projektet och huruvida de kompletterar varandra för att skapa ett brett informationsintag. Böckerna som valdes ut var:

 Sustainable by Design av Stuart Walker, professor i Environmental Design och prodekanus vid den forskarstuderande fakulteten environmental design i Calgary, Kanada. Han är också gästprofessor i hållbar design vid Kingston University, Storbritannien.9 En filosoferande bok över hållbar utveckling inom design och hur man kan förhålla sig till ämnet.

 Design + Environment av Helen Lewis, miljökonsult som specialiserat sig på produktförvaltning och hållbara förpackningar. Hon fungerar som konsult inom

kommunikation, forskning och inom politisk utveckling. Helen är även adjunkt vid RMIT University, Australien.10 Hon beskriver i boken en bred metodik som kallas design for environment, DfE, vilken fått erkännande världen över.

4 _{Bilaga 1: mail med abena/änglamark} 5 _{www.familjeliv.se/ [2013-02-28]} 6 _{www.babycenter.com/ [2013-02-28]} 7 _{www.familjeliv.se/Information/om.php [2013-04-08]} 8 http://www.babycenter.com/help-about-company [2013-04-08] 9

Google books (books.google.se, sökord Sustainable by Design)

5

 Design med omtanke. Metodiken är utarbetad åt designer och arkitekter som arbetar med offentliga miljöer för att få ett mer hållbart perspektiv på utformningen av samhället. Det är ett initiativ av västra götalandsregionen i samarbete med SVID, Svensk form och högskolan för design och konsthantverk, HDK.

 Eco-design handbook av Alastair Fuad-Luke. Boken är fylld med olika typer av produkter som alla använt sig av vissa principer. En samanställd lista över ekodesignmetoder finns att hitta i slutet av boken.

Informationen har även kompletteras med expertintervjuer.

2.2 Målgruppsintervjuer

För att utforska vari problemet ligger när det gäller användning av blöjor har ett antal

småbarnsfamiljer intervjuats. Beroende på geografiska begränsningar intervjuades de antingen över telefon eller i ett fysiskt möte. I båda fallen kommer intervjuerna vara semistrukturerade; intervjuaren har ett antal bestämda frågor (se bilaga 2), men ges möjlighet att ställa följdfrågor. Intervjun gavs också utrymme att gå in på sidospår för att göra respondenten mer avslappnad till förmån för ett brett informationsutbyte. Eftersom målgruppen är bred har fem familjer intervjuats inledningsvis, för att säkerställa reabiliteten för projektet. Siffran är en målsättning satt med studentens erfarenheter av tidigare projekt, och bör ej anses vetenskapligt grundad. Reabilitet anses nådd när övervägande andel av svaren återkommer flera gånger. 11 Intervjuer kompletteras med ett litet antal observationer. Senare i projektet ställdes mer specificerade frågor till de tidigare intervjuade personerna, som bekräftelse på information upptagen från andra källor. Dessa var då strukturerade kvantitativa frågor som ställs över telefon eller via e-post.

2.3 BVC

Barnavårdscentraler tillfrågades om fokusgrupper som kunde användas under projektet för intervjuer och utvärdering. Både privata och offentligt ägda centraler kontaktades, som låg i Malmö stad.

2.4 Observation

Observationer användes i samband med de första intervjuerna. Dessa observationer var öppna, det vill säga kompletterades med frågor av observanten under tiden de observerade fullgjorde ett normalt blöjbyte.12 Observationerna användes under blöjbyte för att ge större förståelse för hur ett sådant fungerar, och vad som måste tänkas på vid produktutveckling senare i projektet. Fokus låg på rörelsemönster och moment i bytet. Om andra observationers betydelse uppdagades under projektets gång skulle dessa utföras i mån av tid beroende på hur viktiga de ansågs vara för projektet.

11 _{Bonnier Utbildning, Stockholm.} 12

6

2.5 Expertintervjuer

En intervju kommer även göras med Olof Kolte, civilingenjör och designer som deltid föreläser på Lunds universitet inom hållbar design sedan 2001. Han söktes med utgångspunkt att han är verksam inom en miljöskyddande verksamhet när han utför sitt arbete. Intervjun kommer göras fysiskt och så öppen som möjligt för ett mer naturligt samtal och ett så brett informationsutbyte som möjligt.13 Intervjuerna kommer endast bestå av ett få antal öppna frågor som sedan fritt kan diskuteras mellan expert och student. (Frågorna finns i bilaga 3)

Ett besök kommer göras på materialbiblioteket i Stockholm där en kompletterande intervju ska göras, för att få en inblick i vilka material som kan komma att bli aktuella i slutresultatet av projektet.

2.6 Val av ingång

Under förarbetet till projektet uppdagades två huvudsakliga områden till lösningar, som har

analyserats fortlöpande under förstudiens gång, för att sedan kunna särskiljas tidigt i designprojektet. Antingen ska ett hjälpmedel utformas till existerande blöjor, eller ska en helt ny lösning uppfinnas. Exempel på hjälpmedel kan vara en bärbar förvaring av flergångsblöjor för att underlätta användning på resande fot. Exempel på ny uppfinning kan vara en helt ny engångsblöja. Anledningen till att dessa två områden särskiljdes tidigt var för att de initierar två helt olika projekt; metodmässigt inom

projektet, men även vad det gäller material, tillverkning, semiotik och så vidare. Detta val gjordes i slutet av förstudien genom en enkel analys av de båda alternativen.

2.7 Kravspecifikation

Förundersökningen resulterade i en kravspecifikation som främst baseras på målgruppsintervjuerna, och på projektets utgångspunkter. Dessa krav sammanställdes och gavs olika stor vikt baserat på hur viktiga de uppfattats vara från förstudien. De gavs en procentuell viktning för att sedan kunna användas i utvärderingen av koncept.

3. METODER KONCEPTUALISERING

Initierande brainstorms utfördes för att snabbt få ett stort antal uppslag på lösningar till problemet. Därefter användes även andra idégenereringsmetoder för att höja innovationshöjden; bakåtmetoden, slumpordsassociation och egenskapspussel. De två sistnämnda gav inget givande resultat för projektet och kommer därför inte redovisas i denna uppsats.

7

3.1 Brainstorming - mervärde

För att komma åt målgruppen som inte prioriterar miljön måste blöjan erhålla något slags mervärde än det som skapas genom en miljöanpassad blöja. Miljöfaktorn blir då en följd av de primära egenskaper blöjan har, som användaren fokuserar på vid köp av produkten. En brainstorm utfördes därför med detta som utgångspunkt, med sex studenter i tredje året inom produktdesignutbildningen på Malmö högskola. Premissen var att hitta ett mervärde åt blöjan. De medverkande gavs femton minuter att skriva idéer på post-itlappar som senare gicks igenom i gruppen för vidareutveckling.

3.2 Brainstorming - problem

Ytterligare en brainstormsession användes, med utgångspunkt utifrån de huvudproblem målgruppen angivit som viktigast att åtgärda. Detta för att ytterligare trycka på mervärdet den utvecklade blöjan måste skapa. De tre huvudproblemen som blöjan, enligt målgruppen, står inför är: jobbig hantering, hudirritation och dålig passform. Idéer genererades fritt utifrån var och en av dessa rubriker, tio minuter vardera.

3.3 Brainstorming - miljöprinciper

En brainstorm ska också utföras utifrån de pri ciper som istas u der rubrike ”Alastair Fuad-Luke -

Eco-design handbook” under avsnittet för resultat av litteratursökningen. Resultatet av denna metod

kan fungera som en grund för de miljöanpassade principer slutprodukten ska innehålla, det vill säga generera idéer som medför någon typ av positiv effekt för miljön. De principer som kunde integreras med denna brainstorm valdes vara förnyelsebara material, bio-tillverkning, minska produktionsavfall,

anpassningsbar, biologiskt nedbrytbar, lokala material och resurser, produktservicesystem,

avfallmaterial från produktioner, agrikulturer eller konsumtion, återanvändning, återvunna material och materialreduktion. Dessa principer ansågs vara relevanta och hanterbara i en brainstorm och

kunde tänkas vara relevanta till produktkategorien blöjan agerar inom. Principerna ställdes upp i rubriker som sedan genererades idéer omkring i fem minuter för varje rubrik.

3.4 Bakåtmetoden

Bakåtmetoden innebär att man sätter ett mål för att sedan steg för steg gå bakåt därifrån för att till slut komma fram till en fungerande lösning. Om problemet till exempel är hur jag ska ta mig från punkt A till punkt B, handlar metoden om att hitta vägar i mindre steg, från punkt B. Detta ger mig en lösning till problemet. Detta är en slags skiftning av problemet, och fungerar på alla sorters problem som har ett tydligt mål.14 Målet som angavs var själva grundbehovet av en blöja, nämligen att göra barns avfall oproblematiskt för föräldrarna. Utifrån denna målbild skapades tre delmål, som också de fick tre delmål vardera. Detta resulterar i nio punkter som det idégenererades lösningar fritt om i trettio

8

minuter med kravet att få minst tre lösningar från varje delmål, för att få ett tillfredställande antal lösningar.

3.5 Utveckling och samanställning

Efter en övergripande sammanställning av de idéer som genererats kommer en utslagning ske av de alternativ som tydligt avviker från kravspecifikationen, alltså märkbart inte kommer kunna utvecklas mer än de resterande. Resterande idéer filtreras sedan genom jämförelse med kravspecifikationen, i en Kesselring; varje krav får olika hög prioritet genom att få olika hög procentsats av hur viktig del av lösningen det består av. Varje idé viktas sedan efter hur väl de underbygger kraven, genom en viktning 1-5. Siffran multipliceras med procentsatsen och man får en siffra som kan jämföras med andra idéers summa. De idéerna med lägst summor blir eliminerade.15 Denna viktning sker för att kunna

konkretisera och smalna av de idéerna som resulterats av idégenereringsmetoderna. Efter ytterligare bearbetning av dessa koncept kommer sedan en slutgiltig uteslutning ske efter en kvalitativ analys.

4. RESULTAT LITTERATURSÖKNING – FÖRDJUPNING

Det finns ingen brist på metoder inom hållbar design. Inom varje fas i designprocessen finns ett otal o ika varia ter på hur ma ka arbeta och tä ka för att utveck a e ”grö ” produkt Neda fö jer de metoder jag tagit del av i litteraturundersökningen och som har använts under projektet.

4.1 Hållbarhetsguiden

Stiftelsen Svensk Industridesign, SVID, har tillsammans med Green Leap, KTH, försökt analysera designerns roll i den så kallade hållbarhetsguiden. Där finns texter inom filosofiska principer såväl som handgripliga metoder utövaren kan använda sig av. 16

Hållbarhetsguiden ser på designerns uppgift som kritisk och tänkande motstånd mot gamla system, men också mot nya system som stämplas hållbara. Enligt organisationen är inte det viktigaste vad en designer skapar, utan hur den tänker för att få till en förändring, och menar att om designern tänker cykliskt och medmänskligt så gör den rätt.

Enligt SVID ser en vanlig designprocess ut som följer; användarstudier - koncept och visualisering - utvärdering och konceptval - justering och genomförande - produktion - uppföljning och utvärdering. Inom alla dessa steg kan man använda sig av olika principer och metoder för att skapa en mer hållbar design. Hållbarhetsguiden ger exempel på principer som de anser vara framgångsrika.17

15

Michanek, J. & Breiler, A. 2007, ment, Bookhouse Publishing, Stockholm.

16

http://www.svid.se/hallbarhetsguiden/ [2013-03-01]

9

Biomimicry

är en relativt ny vetenskapsinriktning som innebär att hitta lösningar genom att finna

inspiration från naturen och sedan använda samma principer på det aktuella problemområdet. Detta, anser vetenskapen själv, vara det ultimata designverktyget för hållbar utveckling, då naturen så gott som alltid skapar lösningar som inte bara löser de problem de står inför, men i farten också skapar förutsättningar för annat liv. Naturens lösningar är alltså så nära en ultimat lösning om man vill ta naturen i beaktning.

Cradle to cradle

bygger på att göra alla produkter i samhället till cykliska system istället för linjära, vilket mycket baseras på idag. Detta innebär att man måste ta tillvara på allt avfall som skapas av produkten och hitta system som kan använda sig av detta avfall. Processen skapar då en avfallsfri produktion. Metoden tar dock inte hänsyn till energiutvinningen som krävs i processen.

Design kan bidra till att ändra folks

beteenden

. Minskad konsumtion är en stor del av vägen till ett hållbart samhälle. Detta kan designers bidra med genom en rad olika produktkategorier som till exempel att göra produkter som brukaren relaterar mer till, ökar dess livslängd, och därmed inte behöver köpa nytt i lika stor utsträckning.

Tjänstekonsumtion har i allmänhet lägre miljöpåverkan än produktbaserad konsumtion. Det är därför viktigt att så mycket

produkter

som möjligt

byts ut mot tjänster

som uppfyller produkternas roller i samhället. Detta inkluderar även minskning av ägande till förmån av gemensamt ägande och hyrtjänster. Till exempel kan man idag använda tjänsten Spotify istället för att äga miljontals fysiska skivor.

4.2 Stuart Walker - Sustainable by Design

Stuart Walker är professor i Environmental Design och prodekanus vid den forskarstuderande fakulteten environmental design i Calgary, Kanada. Han är också gästprofessor i hållbar design vid Kingston University, Storbritannien.18

Walker skriver i boken Sustainable by Design om de brister som ligger i att definiera hållbar

produktutveckling. Han menar att det inte finns någon samlad enhetlighet i de metoder som finns, och det bör inte heller finnas. Hållbar produktdesign innehåller ett stort antal metoder och filosofier som alla kommer variera med tid, plats, miljö, kultur och kunskap. De är alla ofullständiga i och med att ett hållbart samhälle inte finns ännu. Han skriver att vi är en del av vårt samhälle och att alla,

produktdesigners likaså, utvecklas i takt med att samhället utvecklas. Det är inte metoderna som avgör, utan själva försöket att tolka abstrakta idéer till fysiska objekt som är viktigt när det gäller de a t p av u dersöka de desig Det är utforska det av ”hå bara” metoder som ti s ut kommer leda till hållbar design, inte själva metoden i sig. Det finns alltså inte ännu en metodik som är komplett.19

18

Google books – Sustainable by Design, sökord Stuart Walker [2013-10-22]

10

4.3 Helen Lewis - Design + Environment

Dr Helen Lewis är en miljökonsult som specialiserat sig på produktförvaltning och hållbara förpackningar. Helen arbetar för en mängd olika kunder, i både privat- och offentlig sektor, för att främja hållbar design och ökad återvinning av produkter och förpackningar. Hon fungerar som konsult inom kommunikation, forskning och inom politisk utveckling. Helen är även adjunkt vid RMIT University, Australien.20 Hon beskriver i boken Design + Environmen en bred metodik som kallas design for environment, DfE.

DfE föreslår en kompletterad speciell metodik till den SVID uppger; fas 1: bedöm miljöpåverkan. Fas 2: undersök marknaden. Fas 3: idégenerera. Fas 4: välj designstrategier. Steg 5: Utveckla produkten. Denna metodik är generellt sett lik den normala processen, bortsett från bedömningen av

miljöpåverkan i uppstarten av ett projekt. Utöver detta inryms alltså typiska metoder inom ett hållbart utvecklande, bara något alternerade och med ett större ansvar på designern i att vara allmänbildad inom områden för sunda miljöriktiga beslut. 21

4.4 Design med omtanke

Metodiken är utarbetad åt designer och arkitekter som arbetar med offentliga miljöer för att få ett mer hållbart perspektiv på utformningen av samhället. Det är ett initiativ av västra götalandsregionen i samarbete med SVID, Svensk form och högskolan för design och konsthantverk, HDK.

Metodiken är uppdelad i fyra steg med fokus på diverse analyser och en välgenomtänkt helhetsbild. Första steget handlar om att ta med alla möjliga intressenter i det framtida projektet med en gång, så att alla har en gemensam utgångspunkt och mål som alla parter förstår och arbetar utifrån. Det andra steget handlar om att göra en grundlig behovsanalys, med fokus på framtiden. Projektdeltagarna ska alltså utgå ifrån att lösningarna ska hålla en lång tid framöver, och behöver då arbeta utifrån framtiden och vad som kan komma att hända med produkten. Här kommer även en övergripande

hållbarhetsanalys in som ska visa vad som görs bra, och vad som kan förbättras utifrån utgångsläget. Utifrån dessa två analyser görs en nulägesbeskrivning som sammanfattar de viktigaste delarna som projektet ska hantera. Det tredje steget i metodiken handlar om att ta fram en vision för framtiden. Här ska alla intressenter vara med och spåna idéer om i vilken riktning projektet ska dras. Just hur man ska komma fram till detta står öppet för deltagarna att välja själv, men det är viktigt att alla deltar och att alla är väl insatta i det tidigare analysarbetet som tidigare utförts. Detta är en kreativ del av processen och diverse kreativa metoder kan användas. En kravspecifikation görs efter denna del för att

sammanfatta och prioritera vad som är viktigast att utföra inom projektet. Efter visionsarbetet följer sedan skissarbete och sedan bearbetning av förslagen. Denna del är också fri för utövarna att strukturera på egen hand, bara arbetet knyter an till kravspecifikationen som tagits fram. När detta

20

http://www.helenlewisresearch.com.au/ [2013-03-12]

11

arbete utförts ska idéerna förverkligas. Det bästa är om konstruktörer, marknadsföringsgrupper och andra grupper som kommer vara del av denna sista del har varit med under arbetets gång. Annars bör designern vara med och följa upp arbetet och informera dessa grupper vad projektet handlar om från grunden.22

4.5 Alastair Fuad-Luke - Eco-design handbook

Boken är fylld med olika typer av produkter som alla använt sig av vissa principer. En samanställd lista över ekodesignmetoder finns att hitta i slutet av boken. Eftersom denna lista uppgår i över 130 punkter vilka många är mycket lika varandra har många delar, i denna uppsats, sammanslagits till en mer övergriplig lista som relaterar till detta projekt.(Listan finns att tillgå i bilaga 4.) Listan berör punkter för vad som kan göras vid produktion, vid distribution, vid materialval, vid produktens slut, och så vidare. 23

5. RESULTAT LITTERATURSTUDIE – BLÖJRELATERAT

5.1 Tygblöjan

Det har de senaste åren utvecklats mycket nya produkter inom området. Här följer en kort beskrivning på diverse olika typer av blöja, viss terminologi samt vanliga material, som samanställts av erfarna tygblöjsanvändare/-försäljare.24,25, 26

 Vikblöjan är ett kvadratiskt tygstycke som man viker på olika sätt för att passa sitt barn. Vanliga mått är 70x70, 75x75, 80x80 och 85x85 cm. För att kunna använda vikblöjor måste man också ha blöjbyxa. (figur 1, nästa sida)

 En variant på vikblöjan är en formsydd tygblöja som oftast har någon slags förseglingsmöjlighet. Måste också användas med blöjbyxa.(figur 2, nästa sida)

 Blöjbyxan är en fuktspärr i form av byxor av ull, ylle, fleece eller polyuretanplast som antingen kan knäppas på barnet eller dras upp som vanliga byxor.(figur 3, nästa sida)

 Allt-i-ett-blöjor fungerar som engångsblöjor, det vill säga att fuktspärren och det absorberande materialet sitter ihop.(figur 4, nästa sida)

 Pocketblöjor består av en blöjbyxa i två lager med en ficka där man placerar ett inlägg som absorbent.(figur 5, nästa sida)

22 _{ve sk b ggtjä st tockho m} 23 _{Fuad-Luke, A. 2004, The eco-design handbook: a complete sourcebook for the home and office, Thames &}

Hudson, London. 24 www.tygisar.se [2013-02-15] 25 www.ekotextil.se [2013-02-15] 26 _{www.familjeliv.se, blöjtråden 24 [2013-02-15]}

12

5.1.1 Tillbehör:

 Inlägg: Fyllningen i en pocketblöja, eller extra fyllning att lägga i en tygblöja.

 Booster: Extra inlägg som suger upp mer, till exempel att ha på natten eller när man är ute.

 Rispapper: Ett tunt papper som man lägger mellan barnet och blöjan för att enkelt kunna lyfta bort bajset. Är effektivast när barnet börja äta annat än bröstmjölk eftersom amningsbajset är tunnare.

 Silkesinlägg: Läggs mellan barnet och blöjan för att skydda huden.

5.1.2 Material:

 Bambu: uppges väldigt absorberande och används både till boosters och till blöjor.

 Flanell: Används ofta till vikblöjor och formsydda blöjor.

 Fleece: Används ofta som fuktspärr, eftersom det snabbt släpper igenom fukt till ett sugande lager, men inte blir blött. Uppskattas inte som sugande lager eftersom det inte håller vätska.

 Fuskmocka: Används ofta i insidan av pocketblöjor som fuktspärr.

 Hampa: väldigt absorberande och används både till boosters och till blöjor.

 Microfiber: Används till inlägg och boosters, håller mycket vätska. Tygets yta gör det olämpligt att använda direkt mot huden.

 Microfleece: extra tunn fleece, ibland innebär det specialbehandlad vattentät fleece.

 Rutvävd bomull: Används till vikblöjor. Är vävt i två sammanfogade lager för att suga upp mer.

5.2 Engångsblöjan

–Den vanliga engångsblöjan består idag av ett antal olika skikt. Närmast kroppen finns ofta ett mjukt lager som leder bort fukt från användarens hud till ett absorberande skikt. Här finns också ibland plastflikar som håller tätt längst benen på användaren. Mellan det innersta skiktet och det absorberande materialet brukar det också finnas ett lager som fördelar vätskan över ett större område. Det

absorberande materialet brukar bestå av cellulosa tillsammans med en superabsorbent. Dessa superabsorbenter kan suga upp vatten 25-100 gånger sin egen vikt och kan kännas torra trots att de upptagit stora mängder vätska. De består oftast av plastpolymerer som binder vätska till sig. Till sist är

Figur 1 - vikblöja Figur 2 – formsydd

blöja Figur 3 - blöjbyxa

13

blöjans baksida ofta gjort av ett vattentätt men luftgenomsläppligt skikt. Blöjorna fästs på barnet genom speciell tejp.27 Blöjans principiella uppbyggnad visas i figur 6.

5.2.1 Ekologisk blöja - Svanenmärkning

Den viktigaste miljöpåverkan från engångsblöjor kommer från produktionen av pappersmassa och plaster. Svanen ställer därför miljökrav både vid produktionen av ingående material och på produkten. Andra viktiga krav är att inga miljöskadliga eller allergiframkallande ämnen får tillsättas och att energiförbrukningen vid tillverkningen av pappersmassan är låg. De Svanenmärkta blöjorna måste också hålla hög kvalitet och funktion. 28

5.3 Jämförelse av engångsblöja kontra tygblöja ur miljöperspektiv

Många av de livscykelanalyser29 som gjorts om ämnet har kommit fram till att tygblöjan är bättre än engångsblöjan ur miljöhänsyn. Detta kräver att man tvättar och torkar blöjorna på ett miljöeffektivt sätt (hängtorkar, fulla maskiner, bra tvättmedel med mera). Analyserna räknar dock med användning

27 _{Jan Wijkmark, 2004, blöjor och miljö - en miljögranskning av sju olika sorters barnblöjor (Finns att tillgå på}

internet: http://www.imsevimse.se/pdf/rapport_hadlamiljovanligt_blojorochmiljo.pdf [2013-03-08])

28 _{www.svanen.se [2013-02-19]}

29

Detta projekt har huvudsakligen fokuserat på Jan Wijkmarks livscykelanalys samt de två livscykelanalyser han undersökt: Life Cycle Assessment of Disposable and Reusable Nappies in the UK

(www.ahpma.co.uk/docs/LCA.pdf) och baggrundsdokument for miljøvejledning for bleer (www.miljoevejledninger.dk/files/vejledninger/personlig-hygiejne/bleer_miljoebaggrund.pdf)

14

på ett barn. Vid användning av tygblöjor kan man använda samma blöjor på flera barn, och dessutom köpa begagnat, vilket ytterligare trycker ner miljöpåverkan. Samma analyser har också kommit fram till att den miljörelaterade skadan sker vid tillverkning och avfall för engångsblöjor, och vid

användning för tygblöjor.30

5.4 Ny teknologi

Just nu håller en ny blöja på att utvecklas av SCA (Libero), som utvecklar produkter med utlovade värderingar om en hållbar utveckling. De, tillsammans med Chalmers högskola forskar på hur man ska minska – och till slut helt ta bort – andelen oljebaserade superabsorbenter i blöjan. Detta ska ersättas med träfiber. En produkt uppges komma ut på marknaden efter 2015.31

Forskning har även nyligen gjorts på en superabsorbent baserat på organiskt material. Polymeren är förnyelsebar, antibakteriell och biologiskt nedbrytbar, skapad av cellväggen på en svampdivision vid namn Zygomycetes. Uppsugningsförmågan har mätts ligga i spannet av kommersiellt accepterbara värden.32

5.4.1 Materialbiblioteket – intervju Oliver Schmidt

Materialbiblioteket är en mötesplats och inspirationskälla för designers, arkitekter,

inredningsarkitekter och produktdesigners och har sedan 2005 anlitats för olika slags materialresearch åt professionella uppdragsgivare inom dessa verksamheter. De har därför stor erfarenhet och inblick inom ny forskning och en stor databas inom nya material. På temat nya superabsorbenter som inte baseras på energikrävande råvaror och produktioner hänvisar Oliver Schmidt (en av grundarna till materialbiblioteket) till SCA:s forskning (se ovan) som innebär högabsorberande material helt baserat på träfiber, som den bästa ingången just nu angående material.

5.5 Målgruppsintervjuer

Olof Kolte använde tygblöjor tills hans barn började äta på riktigt, då avföringen blev för jobbig att

hantera. Blöjorna luktar mycket och när man bor i lägenhet har man inte alltid tillgång till tvättrum. Mycket tid gick åt att stå i tvättrummet och hantera blöjorna. Det behövs många blöjor, Olof hade 50 stycken. Olofs fru tyckte att det blev problem när barnet började gå, då det är svårt att ha med sig och byta blöjor utomhus. Olof tänker att tygblöjor är det mest miljöanpassade alternativet, men säger samtidigt att det går åt mycket energi vid tvätt. Hans fru kommer från östasien, där tygblöja, eller ingen blöja alls, är vanlig. Därför blev det naturligt att börja med det alternativet. Det främsta kravet är

30 _{Jan Wijkmark, 2004} 31

http://www.sca.com/sv/press/nyheter/arkiv/2008/framtidens-bloja-gors-av-tra/ [2013-02-14]

32

Doktorsavhandling: Akram Zamani, Superabsorbent Polymers from the Cell Wall of Zygomycetes Fungi (går att finna på internet: http://publications.lib.chalmers.se/publication/125756 [2013-03-08])

15

att blöjan håller tätt, vilket också ofta innebär att blöjan sitter bra på barnet. En smidig hantering, inser han senare, vara väldigt viktig då han bytte till engångsblöjor av den anledningen.

Nina Zatezalo har ett barn som är två år och ett barn som snart är ett år gammalt. Hon har använt

engångsblöjor till båda barnen och inte funderat speciellt på miljön. Hon tror att väldigt få personer använder tygblöjor idag. Ingen av hennes vänner använder tygblöjor och ämnet har aldrig kommit upp när de pratat om blöjor. Det föll sig helt naturligt att välja engångsblöjor. Hon tycker att blöjorna är lite dyra, men det är ändå en nödvändighet som hon måste köpa. Normalt sett går det åt 8 blöjor på ett dygn för det lilla barnet, och något färre för tvååringen. Om tygblöjor är bättre för miljön skulle de behöva marknadsföras bättre. Kraven är att de håller tätt bra, och att de inte är krångliga. Familjen reser väldigt mycket tillsammans, så tillgängligheten är viktig. Blöjor som tar liten plats skulle vara bra för henne, säger hon.

Linda har ett barn i ettårsåldern och använder huvudsakligen tygblöjor, men även engångsblöjor på

natten, då tygblöjorna inte fungerar. De använder också engångsblöjor när de reser, men har märkt att barnets hud irriteras mycket av att ha engångsblöja flera dagar. Andra problem de ser med

engångsblöjor är den ekonomiska delen och problemet att bära på stora partier blöjor varje gång de handlar. De minus hon ser med tygblöjor är att de kan läcka lite med vissa typer av blöjor, att man måste byta oftare och att tvätten blir jobbig. Däremot ser hon många positiva fördelar med sitt val i och med att hennes barn nästan klarar sig utan blöja redan, medan vissa treåringar fortfarande inte gör det. Det beror på att engångsblöjorna suger upp vätska ”för bra” och gör att bar e i te kä er obehag av att kissa i blöja, tror hon. Hon har också förstått att engångsblöjor innehåller spillolja till hög grad, och hon vill inte att hennes barn ska lida av det. Hon är medveten om att tygblöjor påverkar miljön i och med tvätt, men har köpt ny tvättmaskin i hopp om att detta ska hjälpa. Hon kommer också använda sina tygblöjor till fler barn i framtiden som hon ser som ett ytterligare plus jämfört med engångsblöjor. Linda är den enda inom sin bekantskapskrets som använder tygblöjor, så hennes vänner har inte påverkat hennes val något.

Linnis Carlsson planerar barn och har funderat mycket på blöjvalet på grund av de många blöjorna

som behövs när man får barn. Hon säger att blöjorna antagligen tillverkas av plaster som är dåliga för miljön. Dessutom vägs soporna i hennes kommun, vilket skulle göra det dyrt att både köpa in, och hantera soporna som engångsblöjor medför. Hon har en arbetskollega som använt tygblöjor på samtliga barn, vilket gör Linnis mer positivt inställd till det systemet. Annars tänkte hon att det skulle bli krångligt vid hanteringen. Hon tror att många anser det vara arbetsamt med tygblöjor. Dels den hygieniska biten, att man faktiskt måste hantera avfallet och inte bara slänga det. Dels går det också rykten om att det är svårare att sätta på tygblöjor än engångsblöjor. Hon tycker det är viktigt att tänka på miljön men tror att de flesta föräldrar sätter miljöaspekten som låg prioritet. Hon ser att fördelarna med tygblöjor är att de andas bättre, de går att återanvända till flera barn, de är billigare och bättre för miljön. Nackdelen ser hon vara att man måste byta oftare och att det är svårhanterat på resande fot.

16

Fördelarna med engångsblöja ser hon vara att de är lätta att hantera, men att de är sämre för miljön och också sämre för barnets hud.

Maria har två barn som båda slutat använda blöja. I blöjåldern använde hon inledningsvis

engångsblöjor eftersom det var bekvämt. Hon provade ett par olika sorter men fastnade snabbt för Libero på grund av att de hade bra passform och att det funkade mot huden eftersom de inte innehöll några lotioner och var allergi-märkt. Vid 1½ års ålder reagerade plötsligt ena barnets hud mot engångsblöjor och eftersom hon hört att tygblöjor ska vara mer hudvänligt (via en vän) bytte hon till det. Det hade inget med miljö att göra, hon valde en bekväm blöja som skulle vara enkel för henne, hennes make, barnvakten och dagispersonalen att använda. Den skulle sättas på lika enkelt som en engångsblöja för att det skulle fungera för dagis och barnvakt. Eftersom passformen var bra och det fungerade för huden fortsatte dessa användas. Information om olika blöjor fann hon främst via familjelivs forum. Hon blev inte mycket påverkad av vänner, men mycket av tyckandet i forum, tror hon. Hon fick inte höra någonting positivt om tygblöjor från vänner innan hon övergick till det. Nästa barn hade betydligt känsligare hud och lyckades få blöjor uppsydda, och använde dessa så länge huden inte tålde något annat. När huden blev tåligare återgick hon till engångsblöjor för att de ändå körde tvättmaskin 3 ggr/dag och det var svårt att hinna med mer tvätt när hon återgick till arbetet. Hade barnen inte kräkts så mycket hade de troligtvis fortsatt med tygblöjor, uppger hon. Maria önskar att miljön var en viktigare faktor, men barnets hälsa kommer alltid först. Bekvämlighet kommer också högt när barnen är små och tar mycket tid. Det är inte bra med läckande blöjor så kläderna får slängas, vilket inte eller blir miljövänligt. Hon är inte heller övertygad om att tygblöjor är bättre för miljön. Det beror på hur de tillverkas, fraktas och tvättas, och hur länge de används, uppger hon. I valet mellan två likvärdiga blöjor väljer jag det miljömärkta även om det kostar mer, men inte om funktionen är sämre.

Cecilia Essemalm använder Liberos blöjor, men har använt ett antal olika engångsblöjor. Hon

uppskattar att de passar bra, är lotionfria och inte läcker någonting. Andra krav som hon ställer på blöjor är att de ska vara sköna för barnen, lagom torra så att barnet ändå känner att det gjort i blöjan, och att de ska vara rimligt billiga. Dagens blöjor tycker hon läcker för mycket, särskilt med nyfödda barn. Hon tycker också att många blöjor luktar äckligt även som oanvända. Cecilia fick Libero- och Pampersblöjor på BB och valde därifrån Libero. Det finns ett märke som heter Huggies som var något bättre men eftersom man kan samla poäng från Libero vilket ger rabatter blir det alternativet billigare. Hon uppger att hon tänker lite på miljö men inte fullt ut. Hon tycker det är till Liberos fördel att deras blöjor är svanenmärkta, men det är inte avgörande. Hon funderade lite på tygblöjor men sonen blev för tidigt född och det användes därför engångsblöjor i början och sedan har det fortsatt på det spåret. Hon tycker det är bra med engångsblöjan att man bara kan slänga den och inte behöva ta hand om

avföringen, men hon hade kunnat tänka sig ett mellanting mellan flergångs- och engångsblöjor. Hon vet inte vilket alternativ som egentligen är bäst för miljön, med tanke på att tygblöjor måste tvättas så mycket, men samtidigt bygger engångsblöjorna på sopberget.Om blöjorna var nedbrytningsbara skulle hon kunna slänga blöjorna i något speciellt kärl för miljöns skull.

17

5.6 Forum

”Skogsvitter” har två barn, 2 och 5 år, och anmärker på hur djungeln av nya blöjor har gjort det mycket svårare att välja blöjor, men också mycket enklare att hitta ett fungerande alternativ. Hon har använt tygblöjor uteslutande till båda barnen. Vikisar har inte fungerat för hennes familj, på grund av att de är svåra att hantera, men hon ser detta som det smidigaste systemet om man lär sig att vika bra. Speciellt är det att föredra när man reser mycket då det bara handlar om vanliga tygbitar. Pocketblöjan anser hon dock vara det bästa systemet annars, då det är oerhört smidigt och lätthanterat. Hon skriver att fördelen med tygblöjor är att barnen blir blöjfria mycket snabbare än med engångsblöja.33

Ramborg skriver: ”J y y O p

hur mycket energi det också går åt till att tillverka bomull skulle jag gärna vilja se en livscykelanalys på tygblöjorna jämfört med engångs som eldas upp och ger energi. Det låter så självklart att

flergångs är bättre än engångs, men jag har läst nånstans att vissa typer av engångsmuggar tex är minst lika miljövänliga som porslin sett till hela livscykeln. Och slutsatsen för mig personligen är nog ”34 Dixie skriver: ”…men just tygblöjor kommer jag aldrig att använda till mina barn, opraktiskt, ger mer

tvätt, funk p ”35

Höstmåne skriver: ”…när det gäller miljöpåverkan så var tygblöjor bara marginellt bättre, om man

räknade med att barnet använde blöjor lika länge. Tygblöjeanvändande barn brukar ofta bli torra lite tidigare tydligen. Men de finns ju flera andra fördelar med tygblöjor. Använder de själv. De enda gångerna vi inte använder de är när vi är i väg på längre resor, och över natten då de inte håller tätt i 12 timmar (många engångs gör inte de heller för oss). […] sen när vi använder engångs (testat libero, coop, änglamark, ica, willys, huggies) under längre perioder så blir hen ofta röd vilket hen aldrig blir y S p y ”36

5.7 BVC

På barnavårdscentraler organiseras föräldragrupper där föräldrar kan prata med varandra och erfarna personer om saker angående barnhantering. Sköterskor på samtliga offentligt ägda barnavårdscentraler i Malmö förmedlar dock att de aldrig diskuterar blöjanvändning vid dessa tillfällen. Vissa föräldrar kontaktar barnavårdscentralerna i vissa tillfällen då specifika problem uppstått som till exempel utslag.

5.8 Observation

Nedan (figur 7) visas en principskiss på de huvudsakliga momenten vid de blöjbyten som observerats. 33 _{http://www.familjeliv.se/Forum-3-96/m68225612.html [2013-01-06]} 34 http://www.familjeliv.se/Forum-3-332/m68595708.html [2013-01-30] 35 http://www.familjeliv.se/Forum-3-332/m68595708.html [2013-01-30] 36 _{http://www.familjeliv.se/Forum-3-332/m68595708.html [2013-01-30]}

18

1. Hitta en varm, mjuk plats där barnet kan slappna av. Lägg barnet på en ny blöja så att den kan fånga upp eventuellt spill och andra otrevligheter som kan ske vid bytet. Lossa fästena och fäst dem i ”sig sjä va” så att de i te fast ar i bar et

2. Dra blöjan neråt och torka upp det värsta spillet med den gamla blöjan. Lyft upp barnet något i benen och rulla ihop den använda blöjan.

3. Torka rent barnet med tvättlapp eller våtservett.

4. Passa blöjan på barnet och fäst den med hjälp av tejpbitarna.

5.9 Expertintervju Olof Kolte

Olof är civilingenjör och designer som deltid föreläser på Lunds universitet inom hållbar design sedan 2001. Han anser inte att någon speciell metodik erfordras för att arbeta på miljöfronten ur

designsynpunkt. Det man måste arbeta med är snarare ett brett synsätt med en slags allmänbildning vad det gäller miljön och hur olika material och produktioner fungerar inom ramarna för hållbar utveckling. Han förklarar hur svårt det kan vara att som designer vara med och påverka stora företag till förändrat synsätt i ämnet. Alla roller inom stora företag är så slimmade att ingen har tid att tänka innovativt på riktigt. Detta gör att man som designer måste vara riktigt bra på att argumentera för en lösning om den kräver ett förändrat arbetssätt för företag. Annars är det främst på systemnivå Olof kan se förbättringar som löser riktigt problem. Det är ett för stort ansvarsområde än att bara

produktdesigners kan hantera hela problemet. Arbetet kan ses som rätt deprimerande, men det är samtidigt viktigt att inte ge upp, utan marknaden måste få fler förebilder att gå efter. En

produktdesigner har som ansvar att göra så gott han/hon kan, och hoppas på att andra följer det goda exemplet, steg för steg.

5.10 Tidigare undersökning

Ann Sofie Gullberg och Hanna Nilsson, då studenter på handelshögskolan i Göteborg, utförde 2009 en undersökning om engångsblöjans fluffmaterial och dess väg från utvinning till användning med bakgrund i miljö mangement. Den undersökningen visade att majoriteten av konsumenterna föredrog att välja ett välkänt märke vid inhandling av blöja och de viktigaste egenskaperna var att hålla tätt och sitta bekvämt på barnet. Vid frågan om priset var avgörande uppgav många att så inte var fallet, men att de flesta ansåg att priset var högt och att tillgången till rabattkuponger var avgörande vid köp, visar på det motsatta. Miljöfrågan visade sig inte vara en prioritet bland de flesta användarna. 37

37

Fluffets väg – Miljömanagement I en produktkedja. (Finns att tillgå på internet på https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/23963/1/gupea_2077_23963_1.pdf [2013-02-25]) Figur 7 - blöjbyte

19

6. ANALYS OCH SLUTSATS

6.1 Design för miljön

Det är inte svårt att hitta specifika metoder en designer kan använda sig av för att arbeta konkret med miljöfrågan. De senaste decennierna har en uppsjö strategier arbetats fram för att hjälpa designern när det gäller hållbar utveckling. Det grundläggande och mest framträdande synsättet på hur en designer kan arbeta för miljön är helt enkelt att vara påläst och ha en bred förståelse för hur olika material, processer och transporter påverkar miljön, och vad som kan förbättras. Det finns dock

rekommendationer och en del alternationer av metoder som designverksamma kan använda sig av. En riktig analys av vilken metod som passar bäst i vilket samanhang finns dock inte att tillgå. Även här måste alltså designern lita på sin inneboende kunskap och själv botanisera mellan olika metoder. Gemensamt för mycket av metodiken är däremot att tillföra någon slags miljöanalys i uppstarten av projektet för att analysera vari de största miljöproblemen ligger, och vad som ska prioriteras vid det fortsatta arbetet. En annan viktig del av en designers arbete för miljön är att påverka de industrier de arbetar inom, genom att till exempel ställa krav på arbetsgivare och produktionsansvariga. Båda dessa konkreta arbetssätt är svårt att implementera i detta projekt, då det inte finns ett samarbete med någon tillverkare. Det har också visat sig vara svårt att få tillgång till olika Livscykelanalyser som har gjorts i området, på grund av företagens integritet. Projektet kommer därför tvingas använda mer allmänna miljöanalyser som tidigare utförts av andra utomstående parter, och endast teoretiskt hantera potentiell direkt påverkan på tillverkare och arbetsgivare. Många av de tipsliknande metoder som framförs i the eco-design handbook går att implementera i projektet, till exempel som inspirationsord i diverse idégenereringar, samt utveckling och utvärdering av koncept.

6.2 Blöjor

Undersökningen visar att det finns positiva och negativa delar med alla sorters blöjor. Den mest tydliga tendensen är att personer inte tycker att den besvärliga hanteringen av tygblöjor är värd den minskade miljöpåverkan de medför. Många ifrågasätter också tygblöjans egentliga miljövärde i och med tvättmaskiners belastning, något som inte är helt osant om användaren hanterar blöjorna på ett miljöbelastande sätt, till exempel använder torktumlare vid tvätt eller tvättmedel som inte är skonsamt för miljön. Dessutom har en målgrupp visat sig vara personer som helt enkelt inte funderar över vilken blöja de vill ha, och/eller ser det naturligt att använda engångsblöjor, på grund av att personer i deras närhet använder det, eller på grund av marknadsföring från engångsblöjföretagen. Detta är en intressant målgrupp som är svår att påverka, men som potentiellt kan göra stor skillnad för miljön, eftersom de har större utrymme till förbättring än en målgrupp som redan gör mycket för att miljöanpassa sig. Det är därför denna målgrupp detta projekt främst kommer inrikta sig mot, då ett lyckat resultat med stor sannorlikhet även påverkar mer medvetna köpare.

20

De största problemen engångsblöjor står för är just miljöaspekter. De är uppbyggda av många olika material, varav många är oljebaserade plaster. De inblandade materialen är också väldigt

resurskrävande att utvinna, men får samtidigt väldigt lågt energivärde vid sluthantering på grund av den stora andelen vätska i den fyllda blöjan. Detta gör att engångsblöjor idag främst blir landfill. Det finns dock vissa övriga aspekter, liksom större påfrestning för barnets hud, den ofta längre

blöjperioden och vissa blöjors dåliga lukt i sig. Tygblöjors problemområden är tvärtom främst hanteringsaspekter. Flera av de tillfrågade har nämnt de omfattande tvätterna som krävs som ett stort problem, både för miljön och för blöjornas användbarhet. De största problemen verkar dock vara användandet på resande fot och hur de inte håller tätt på natten. Även tygblöjanvändarna använder i dessa situationer i många fall engångsalternativen. En viss tendens bland de som inte använder tygblöja är också att de känns ohygieniska. En tendens inom alla blöjor är också den stora variationen mellan hur nöjda kunderna är med en viss blöjtyp eller märke. En blöja som blir hurrad av en familj blir sågad av en annan. Detta måste bero på att blöjorna inte är tillräckligt flexibla, de passar olika barn olika bra. Samma märke kan också gå från bäst till sämst på samma barn, utan särskilt tydlig

förändring på barnet. Det, tillsammans med det faktum att det nu finns en uppsjö av olika storlekar av alla blöjor, visar att producenterna antingen inte vill, eller inte kan tillverka en blöja som passar alla sorters barn. En lösning på det problemet skulle skydda miljön i form av färre producenter med färre maskiner.

De flesta, i den undersökning som gjorts, som väljer engångsblöja har gamla föreställningar om tygblöjan som inte längre gäller, fullt ut. Detta är troligtvis något som beror på tygblöjornas låga marknadsföring under de senaste åren, då tygblöjorna snabbt utvecklats till blöjor som idag fungerar på liknande sätt som dagens engångsblöjor. Blöjindustrin är en mångmiljardindustri och det finns därför hård konkurrens mellan företagen. Libero och Pampers har tillsammans uppskattningsvis mer än 80% av marknadsandelen i Sverige.38 Bakom dessa företag finns jättekoncernerna SCA respektive Procter & Gamble som tillsammans har en nettoomsättning på mer än 700 miljarder kronor.39,40 Koncernerna fördelar såklart omsättningen globalt och på många olika områden, men det finns stora krafter bakom engångsblöjornas framgång. En sådan marknad är svår att penetrera för enskilda företag, vilket också visas i tygblöjornas låga marknadsandel.

6.3 Val av ingång

Eftersom målgruppens miljöpåverkan främst sker vid utvinning av materialen har valet gjorts att inte skapa e tter igare ”hjä pprodukt” Detta sku e kräva tter igare av ature s resurser och i te kr mpa blöjornas största miljöpåverkan. Det skulle också innebära ytterligare en produkt för föräldern att hålla 38 Jan Wijkmark, 2004 39 http://www.sca.com/Documents/sv/AGM/2012/SCA-arsstamma-2012-vd-presentation.pdf [2013-06-04] 40 _{http://sv.wikipedia.org/wiki/Procter_%26_Gamble [2013-06-04]}

21

reda på, vilket försvårar blöjhanteringen. Ett hjälpmedel till flergångsblöjor skulle kunna vara relevant, men då denna blöjtyps marknadsandel är så liten idag har valet gjorts att prioritera just

engångsblöjornas marknad. (Enligt en undersökning i Storbritannien utförd 2005 var tygblöjans marknadsandel då 5% i landet.41 Denna siffra antas inte vara radikalt mycket högre idag, i Sverige). Målgruppen som prioriterats i projektet har ofta en instinktiv negativ inställning till tygblöjor och området behöver också av den anledningen inte gås djupare in på.

6.4 Kravspecifikation med betydelsemått för slutresultat

Dessa krav har tagits fram och värderats utifrån målgruppens utsagor och till viss del projektets utgångspunkter.  Inte läcka 18%  Ge mervärde 14%  Enkel hantering 14%  Miljöhänsyn 14%  Ej irritera huden 11%

 Sitta bra på barnet 10%

 Billig (relativt till ersättningsalternativet) 8%

 Realiserbar 4%

 Innovationshöjd 4%

 Fungera för många barn 3%

41

Aumônier, Simon & Collins, Michael (2005) Life cycle assessment of disposable and reusable nappies in the UK, Environment Agency

22

7. RESULTAT AV KONCEPTUALISERING

Nedan följer de idégenereringar som utförts. En sammanfattning av resultatet av dessa finns under rubriken 7.7 utveckling och sammanställning

7.1 Brainstorming – mervärde

Brainstormen kom fram till ett antal ingångar som senare kunde placeras i en av följande kategorier (för enklare hantering); tillbehör, utseende, förpackning, funktionsförbättring, extrafunktion och tjänst vilket visas i figur 8. De koncept som kom fram är inte inringade eller understrukna.

23

7.2 Brainstorming – problem

Resultatet visas i figur 9. De koncept som kom fram är icke-inringade

24

7.3 Brainstorming – miljö

Resultat visas i figur 10. De koncept som kom fram är icke-inringade.

25

7.4 Bakåtmetoden

Detta visas i figur 11. De koncept som kom fram finns längst till höger i figuren.

Figur 11 bakåtmetoden

7.7 Utveckling och samanställning

Efter idégenereringen samlades alla koncept och jämfördes med varandra för en fri samanställning. Dubbletter av koncept, koncept som liknade varandra väldigt mycket, och koncept som tillhörde en tydlig grupp sammanslogs (till exempel sammanslogs djur bryter ner, växter bryter ner och svampar

bryter ner till organism bryter ner). Den fria samanställningen resulterade i 51 olika koncept vilka

sorterades i fyra olika kategorier; skissrelaterad utveckling, konceptrelaterad utveckling,

informationssökning samt sparade koncept till realiseringsfasen. Många koncept placerades i flera av grupperna vilket visas i figur 12 på nästa sida.

26

Varje koncept utvecklades sedan baserade på dessa kategorier (en samanfattning av arbetet finns i bilaga 5), vilket krympte antalet koncept inför kesselringen till tretton stycken, vilket anses vara ett tillfredsställande antal. Kessleringen visas i bilaga 6. De koncept som kommer arbetas vidare med är

pocket, passformssnörning, engångspotta, bajspåse och torklappa och kanaler som suger upp kisset.

7.7.1 Pocket-konceptet

En sammanslagning av tygblöjans pocketvariant och en engångsblöja. Det innebär att blöjan består av ett inlägg som byts ut, och en mer långlivad blöjbyxa. Detta är en populär variant bland tygblöjor på grund av sin enkelhet, och i form av en mer engångslösning blir detta koncept både enklare att hantera och bättre för miljön.

7.7.2 Passformssnörning

Konceptet, som visas i figur 10, innebär att blöjan i princip bara består av det uppsugande materialet och en fästanordning. För att hindra den från att läcka finns istället två snören som spänns runt barnet. Detta ger en materialreduktion och medför också att barnet för större rörelsefrihet.

7.7.3 Engångspotta

Riktar sig mot de lite högre åldrarna på barn, när de blivit redo för potträning. I blöjan finns en utfällbar engångspotta som snabbt kan

27

vecklas ut och ge föräldern och barnet möjlighet att agera snabbt och vart som helst. Detta medför att barnet blir blöjfritt tidigare vilket minskar antalet blöjor ett barn måste använda under sin blöjperiod.

7.7.4 Bajspåse-konceptet

Inspiration från hundbajspåsar och är en variant på pocketblöjan. I bakdelen av b öja fi s ett fack som eder ti i sida av e mjuk ”påse” som har ova sida mot barnets rumpa. När barnet gjort i blöjan kan påsen lätt fånga upp bajset och torka av rumpan utifrån, vilket medför att man bara behöver byta blöja hälften så ofta utan risk för sjukdom.

7.7.5 Torklappar

Innebär helt enkelt att en torklapp fästs vid blöjan som enkelt kan torka barnet i samma rörelse som den använda blöjan tas av. Detta förenklar hantering och det krävs färre torklappar vilket innebär färre transporter, förpackningar och så vidare.

7.7.6 Mjuka rör som förvarar kisset

Om kisset istället för att sugas upp i ett material, sugs upp i slangar skulle denna del av blöjan kunna återanvändas utan svårare hantering. Hur vätskan skulle sugas upp, samt hur avföringen skulle hanteras, är något som måste utvecklas vidare.

7.8 Urval

Efter en kvalitativ analys utförd genom ett samtal mellan studenten och Olof Kolte, baserad på en redovisning av projektets resultat följande av en öppen diskussion, har en blandning mellan bajspåse- och pocketblöjkonceptet valts att arbetas vidare med. Detta främst för att de både möter premisserna

mindre miljöpåfrestning och enklare användning på mest påtagligt sätt, vilket särskiljer dem från

andra koncept. Konceptet tar tillvara på principen att föräldrar numer främst byter blöja när barnet avgett avföring och inte alltid vid kiss. I blöjan finns alltså ett inlägg som fångar upp avföring, medan det släpper igenom vätska till det uppsugande materialet i själva blöjan. Detta koncept skulle i teorin också kunna fungera tillsammans med alla andra koncept, vilket gör det till en bra grund som kan vidareutvecklas mer än resterande koncept skulle ha möjlighet till.

7.9 Sparade koncept

Efter konceptualiseringen sparades vissa koncept till det mer detaljerade slutarbetet, eftersom de inte var beroende av vilket koncept som gicks vidare med. Dessa var annan färg, samlarvärde, bilder i,

28

Indikator42 på hur våt blöjan är finns redan, även hos miljömärkta blöjor, vilket visar att detta inte medför några större komplikationer angående miljö- eller hälsosynpunkt. Detta är, enligt företagen som säljer dessa blöjor, också något som efterfrågas av många föräldrar.43 Eftersom konceptet till viss del kommer fylla blöjan ytterligare, på grund av färre byten, är detta en god idé att använda sig av i slutprodukten. Att välja design själv skulle kräva ytterligare maskiner som tillverkar dessa ytterligare alternativ. Detta ses inte som en miljömässigt hållbar lösning och har därför inte utvecklats i projektet. Bilder och text i blöjan skulle fungera med bestämda sådana, något som redan finns på många blöjor. En mer anpassad variant där användaren själv väljer text eller bild följer dock samma resonemang som den egendesignade blöjan. Andra färger på blöjan, och andra samlarvärden, är något som skulle skapa större mervärde och särskiljning på marknaden, vilket är önskvärt för produkten. Därför ska dessa koncept också vidareutvecklas.

8. UTVECKLING AV KONCEPT

8. 1 Formanalys

Formen på en blöja är huvudsakligen baserad på sin funktion. Småjusteringar ändrar sedan hur väl de funktionerna fungerar. Blöjan är i princip timglasformad med en lite större del som stöd för rumpan. Den är formad på det sättet för att man ska kunna fästa det på barnet enkelt utan att behöva trä på från fötterna, och för att blöjan ska sitta fäst mot barnet för att förhindra läckage. Engångsblöjor är enligt marknadsundersökningen uteslutande vita, ofta med större eller mindre figurer på, som till exempel nallar, månar eller hundar. Vit är en färg som utstrålar renhet, något som exemplifieras av vitvaror. Den vita färgen gör det också enkelt att urskilja om blöjan är smutsig, vilket är viktigt för att göra det enkelt för föräldern att hålla barnet rent. Detta medför dock blekning av till exempel fluffmassan, vilket har en negativ inverkan på miljön (blekning är dock nödvändig vid dagens framställning av fluffmassa eftersom det annars skulle stöta bort vätska). En blöja med indikator behöver därför inte nödvändigtvis vara helt vit, men är det med minsta möjliga bearbetning.

8.2 Trendspaning

För att skapa mönster och färgställning har en liten trendspaning utförts. Sökningar på google bilder har utförts med sökorden: baby fashion, bebismode, gender neutral clothing och könsneutral klädsel. Detta har gett en snabb överblick över vad som kan ligga inom modet för yngre barn idag. Utifrån detta har en imageboard gjorts över de huvudsakliga trenderna som observerades, och en ytterligare en

42

Till exempel en remsa på blöjan som ändrar färg när blöjan är för våt.

43

https://www.coop.se/Globala-sidor/OmKF/Konsumentforeningar/Coop-Norrbotten/Nyhetsarkiv/Coop-Anglamark-lanserar-miljomarkta-blojor-som-visar-nar-det-ar-dags-att-byta/ [2013-05-04]

29

imageboard med inspiration till projektets resultat angående grafik, sammanställt utifrån trendspaningen. Dessa visas i figur 13 och 14.

Dagens trender inom bebismodet går mot ett mer grovt och moget uttryck, med dovare färgställningar, grövre material och mer gammaldags klädstil. Många bilder visar flickor iklädda yllekoftor och mössor som påminner om 20-talsmode och i färger som påminner om shabby chic. Pojkar har en mer uppklädd stil med skjortor, pikétröjor och kepsar. Båda dessa stilar påminner om trenderna för vuxna människor: barn ska mer och mer likna sina föräldrar, eller till och med sina mor- och farföräldrar, till stilen. En modern blöja bör därför ge ett moget uttryck, snarare än dagens domi era de ”bar s iga” mönster. Detta får dock inte dras för långt, då blöjans motiv också fungerar som ett lärande för barnen, något som pekats ut av flera föräldrar inom målgruppen. Mönstren bör därför vara föreställande, men med ett uttryck som tilltalar de vuxna. För att inte behöva tillverka olika blöjor för olika kön är det passande att använda shabby chic-stilens nyanser av dova pastellfärger, vilka fungerar relativt könsneutralt och som passar in på nuvarande trender inom bebismodet i övrigt. En restriktion som behöver tas i omtanke är att inte likna stilen för mycket, då den lantliga ålderdomliga stilen inte får associeras med smuts, vilket är ett mycket negativt uttryck för en blöja.

8.3 Utformande

8.3.1 Blöjan

Blöjan som utformats bygger mycket på blöjor som finns på dagens marknad, då en detaljerad utforskning om blöjors utformning inte

möjliggjorts av de tillfrågade blöjföretagen. Storlekar, form och ingående material har inte ändrats från ursprungsblöjan till följd av detta. Det som skiljer produkten från andra existerande blöjor är främst konceptet (som

Figur 1 - inspirationsbilder

Figur 13 trendspaning Figur 14 inspirationsbilder