KULTUR–SPRÅK–MEDIER
Självständigt arbete i fördjupningsämnet
Svenska och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
Modersmålets betydelse för elevers språk- och
kunskapsutveckling
The importance of the mother tongue for pupils' language and
knowledge development
Matilda Ahlgren & Sanna Andersson
Grundlärarutbildning: Förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3.
Självständigt arbete i fördjupningsämnet, 15 hp
Examinator: Robert Walldén Handledare: Manuela Lupsa 2020-01-16
Förord
Arbetet har författats tillsammans av Sanna Andersson och Matilda Ahlgren. Sökprocessen utfördes tillsammans. Var och en har genomfört en djupläsning av fem studier för att sedan placera dem i kategorier utifrån författarnas resultat. Matilda ansvarade för studierna som var skrivna av Gudrun Svensson (2016), Burcu Yaman Ntelioglou, Jennifer Fannin, Mike Montanera och Jim Cummins, Natalia Ganuza och Christina Hedman (2014), Yu-Cheng Sieh (2008) och Charmian Kenner, Eve Gregory, Mahera Ruby och Salman Al-Azami (2008). Sanna ansvarade för studierna skrivna av Helen Avery (2015), Avery (2017), Mara Salamona Madriñan (2014), Ganuza och Hedman (2019) och Skolinspektionen (2010). I kapitel 3. Resultat hade båda ett huvudansvar för att analysera studiers syfte, metod och resultat men det bör poängteras att kategoriseringen av studierna har genomförts gemensamt.
Sammandrag
Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur lärare arbetar med de yngre flerspråkiga eleverna och vilken roll modersmålet har i deras språk- och
kunskapsutveckling. Metoden har bestått av insamling och granskning av information som resulterat i nio referensgranskade studier, samt en rapport från
Skolinspektionen. Resultatet i några av de studier som bearbetats visar att
modersmålsundervisning har en gynnsam effekt på andraspråksinlärningen om elevernas samtliga språk används parallellt i klassrummet. Ytterligare resultat visar en problematik kring genomförandet på den organisatoriska nivån av en parallell språkundervisning i svenska skolor och att modersmålsundervisning är ett marginaliserat ämne. I slutsatsen hanteras studierna utifrån ett pedagogiskt synsätt kopplat till svenskämnet. Problematiken kring hur lärarutbildningen utformas gällande tvåspråkiga klassrum diskuteras. Det lyfts även varför modersmålsundervisning är viktig för elevers kulturella arv, fortsatta språk- och kunskapsutveckling samt hur lärarna i studierna ser på arbetet med förstaspråket och flerspråkighet.
Nyckelord: Andraspråk, modersmål/förstaspråk, modersmålsundervisning, flerspråkighet translanguaging.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Syfte och frågeställningar ... 1
2. Metod ... 2
2.1 Sökprocess och urval ... 2
2.2 Metoddiskussion ... 3
3. Resultat ... 5
3.1 Språkligt heterogena klassrum ... 5
3.2 Språkligt homogena klassrum ... 7
3.3 Organisatoriska aspekter ... 10
4. Slutsatser och diskussion ... 14
4.1 Vidare forskning ... 16
1. Inledning
Denna kunskapsöversikt kommer att behandla våra frågeställningar om hur lärare arbetar i grundskolans yngre år med flerspråkiga elever och vilken roll modersmålet har i elevernas språk- och kunskapsutveckling.
Vi valde att arbeta med detta fokusområde eftersom vår utbildning inte tillhandahåller kurser med inriktning mot elever med ett annat förstaspråk än svenska. Jim Cummins (2001), en ledande forskare inom flerspråkighet, betonar att vi lever i en alltmer
globaliserad värld och att inte ta hänsyn till elevers modersmål kränker elevers rättighet till en likvärdig utbildning. Skolverket (2019, s. 2) framhåller precis som Cummins (2001) om elevers rätt till likvärdig utbildning. Följande citat från Skolverket (2019) påvisar vikten av att inkludera alla elever i undervisningen: Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och
kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med detta arbete är att undersöka vad forskningen säger om hur lärare arbetar med flerspråkiga elever samt vilka möjligheter och begräsningar som finns i organiseringen av modersmålsundervisning. Samt vilken roll elevers modersmål har i deras vidare språk- och kunskapsutveckling.
Frågeställningarna är följande:
• Hur arbetar lärare i grundskolans yngre år med flerspråkiga elever?
• Hur ser möjligheter och begränsningar ut i modersmålsundervisningens organisering?
• Vilken roll spelar flerspråkiga elevers modersmål i deras språk- och kunskapsutveckling?
2. Metod
Följande avsnitt kommer att presentera hur vår sökprocess genomförts.
2.1 Sökprocess och urval
Inledningsvis påbörjades en sökning av vetenskapliga studier på databaserna Ebsco, Swepub och Libsearch på grund av rekommendationer från Malmö Universitets bibliotek vid kursintroduktion. Till en början låg nationella studier som grund eftersom
modersmålsundervisning främst är ett begrepp kopplat till den svenska skolan. För att expandera sökningen och för att få tillgång till internationella studier gjordes sedan engelska översättningar av ytterligare sökord. Svenska och engelska var de två språk som användes under sökprocessen.
Ett sökkriterium som vi utgått från är refereegranskade artiklar för att få tillgång till vetenskapligt material och därigenom säkerhetsställa att studierna är granskade.
Målgruppen som vi valde att utgå från var elever mellan 4–12 år, därav blev studier som fokuserar på elever i andra åldrar inte relevanta för sökningsprocessen. Efter läsning sorterades fyra artiklar bort på grund av andra åldersgrupper. Ett ytterligare sökkriterium var att endast söka på studier med tidsspannet från 2000–2019 för att få aktuell bild av vad forskningen säger om vårt valda fokusområde.
I tabell 1 ges en mer detaljerad översikt för hur sökprocessen har gått till och vilket material som använts för denna kunskapsöversikt. Till en början sökte vi på ordet
”modersmålsundervisning” för att få tillgång till nationella studier men för att få det internationella perspektivet sökte vi på begrepp som “mother tongue” “first language” och “second language ”. För att specificera ytterligare valde vi att lägga till “teaching” för att försäkra oss om att få träffar som var relevanta för skolan och inlärning. Även sökordet ”Sweden” användes för att lätt hitta studier som utgick från det svenska skolsystemet. Genom olika kombinationer av dessa sökord fann vi flera relevanta artiklar.
Tabell 1. Genomförda sökningar med detaljerad information om sökprocessen
Datum Databas Söksträng Antal
resultat Valda studier efter läsning av sammandrag
2019-11-15 Swepub Modersmålsundervisning 12 1
2019-11-15 ERC ”first language” AND ”young learners” 21 1
2019-11-26 ERC ”mother tongue” AND “young
bilinguals” 11 1
2019-11-21 ERIC ”mother tongue” AND ”benefits” AND
“lessons” Salmona
9 1
2019-11-25 ERC ”mother tongue” AND “bilingual
learning” 6 1
2019-11-25 ERC "mother tongue" AND "Sweden" AND
"teaching" 20 1
2019-12-10 ERC “Sweden" AND "mother tongue" AND
"teacher" 14 1
Sammanlagt gav sökningen i databaserna ERC, ERIC och Swepub 93 studier. Sju studier valdes ut efter genomläsning av samtliga sammandrag. Ytterligare två studier diskuterades vid ett handledningstillfälle och valdes för genomläsning. Efter genomläsning av samtliga sammandrag på sökträffarna i tabell 1, valdes 1 studie ut efter varje sökning på grund av relevans för våra frågeställningar. Genom att undersöka källförteckningen i ett
examensarbete fann vi också en granskning av Skolinspektionen som var relevant för denna kunskapsöversikt.
2.2 Metoddiskussion
Vi har valt studier som använder olika insamlingsmetoder för att få en mångsidig inblick. Dessa metoder har bestått av observationer, enkäter och intervjuer. Dessutom har vi också valt ut tre studier som kombinerar två metoder, exempelvis lärarintervjuer med
klassrumsundersökningar. Utifrån de studier som valdes gjordes också ett urval där metoderna i studierna antingen är kvalitativa eller kvantitativa.
Både internationella och nationella studier valdes för att få perspektiv på hur
modersmålsundervisningen ser ut både globalt och nationellt. De globala studierna är skrivna på engelska och de nationella på svenska. Vi har endast kunnat välja studier som är skrivna på dessa två språk eftersom det är de språk vi behärskar, vilket är en begränsning för oss.
Samtliga studier är framtagna utifrån samma sökord oberoende av databas vilket kan ha medfört en avgränsning som kan varit missgynnsam och resulterat i att en del studier kan ha missats på grund av att sökorden varit för specifika. Vi har utgått från ett fåtal sökord i olika sorters kombinationer då vi har fått flertal relevanta resultat vilket lett vidare till att ytterligare sökord eller söksträngar kunnat väljas bort.
3. Resultat
I detta avsnitt presenteras tio studier som analyseras tematiskt. I 3.1 presenteras studier som undersöker språkligt heterogena klassrum och i 3.2 studier av språkligt homogena klassrum. Kapitlet avslutas med presentation av studier av modersmålsundervisningen.
3.1 Språkligt heterogena klassrum
Kommande avsnitt kommer att behandla tre studier som undersöker språkligt heterogena klassrum: Svensson (2016), Ntelioglou, Fannin, Montanera och Cummins (2014) och Kenner, Gregory, Ruby och Al-Azami (2008).
Svensson (2016) studerar lärare som tillämpar innovativa arbetssätt som ingår i en
pedagogisk inriktning benämnd translanguaging. Enligt Nationellt centrum för svenska som andraspråk (2019) är translanguaging ett sätt att nyttja elevernas flerspråkighet som resurs i klassrummet och använda det i allt skolarbete. Eleverna ska arbeta med translanguaging vilket innebär att de ska använda sina språk för att utveckla sitt lärande. Enligt studien är Tulpanskolan den första skolan i Sverige som har provat och dokumenterat den nya pedagogiska inriktningen, translanguaging. Deltagarna i studien består av 32 flerspråkiga elever i två språkligt heterogena klasser i årskurs 4. Metoden består inledningsvis av två enkäter som eleverna besvarar i form av självskattning där de får ange vilket deras
favoritspråk är och vilket språk de anser att de har mest kunskap i. Senare utförde eleverna klassrumsaktiviteter där de arbetade med inhämtning av ämneskunskaper med hjälp av svenska och med översättning från svenska till sitt modersmål och sedan tvärtom.
Observationer av arbetet i klassrummet genomfördes samt insamling av elevernas arbeten och avslutningsvis utfördes intervjuer med både elever och lärare för att utvärdera
arbetssättet.
Resultaten av enkäterna visar att i de flesta fall väljer eleverna de språk som de föredrar och har mest kunskaper inom vilket var att sitt modersmål och svenska. Eleverna uppgav ofta samma språk när de besvarade frågan om vilket de föredrog och vilket de hade mest kunskap i. Svensson (2016) anger att efter eleverna arbetat med uppgifter i translanguaging visades en korrelation mellan elevernas enkätsvar och deras prestationer. Under studien iakttog även Svensson (2016) att elevernas motivation och engagemang ökade när de fick
arbeta flerspråkigt. När lärare och forskare ställer frågan om eleverna blivit bättre på förstaspråket efter att de arbetat tvåspråkigt, svarade alla utom en att de blivit bättre. Frågan om elevernas modersmål varit till hjälp för en ökad förståelse i skolan ställdes och tre av fyra elever angav att detta stämde.
Ytterligare en studie som utgår från ett heterogent klassrum är skriven av Ntelioglou, Fannin, Montanera och Cummins (2014). Två lärare som undervisar i årskurs 3 på en kanadensisk skola tog initiativ till studien där syftet är att se hur lärarna kan fortsätta utveckla sina elevers kunskaper och hur de som lärare kan bidra till elevernas engagemang i läskunnighet. Skolan är placerad i ett socioekonomiskt utsatt område där klasserna består av elever med olika nationaliteter. Lärarna ville ha hjälp med att öka elevernas intresse i läsning och deras inställning till litteracitet. Materialet består av intervjuer med lärare, elever samt föräldrar, fältanteckningar, inspelade lektioner och elevernas egna arbeten i form av dramaföreställningar, digitala samt handskrivna texter.
Studiens resultat visar att även om elever inte har speciellt mycket kunskaper inom förstaspråket, svarar de ändå positivt på att kunna få möjligheten till att använda sitt modersmål i undervisningen. Resultatet visar att lärare som arbetar med flerspråkighet och med multimodala arbetssätt bidrar till att elevernas förstaspråk blir en självklar resurs för kunskapsinhämtning. Författarna uppger att genom ett praktiskt arbete med flerspråkighet och multimodala arbetssätt blir klassrummet förändrat eftersom eleverna får möjlighet att uttrycka en expertis vilket i sin tur ökar deras läskunnighet och engagemang.
En tredje studie som också tar plats i ett språkligt heterogent klassrum är författad av Kenner, Gregory, Ruby och Al-Azami (2008). Med studien syftar författarna att studera reaktionen hos andra- och tredjegenerationens bengalitalande elever som bor i
Storbritannien när de får använda både deras förstaspråk, bengali i samband med engelska för att utveckla sitt lärande. Syftet är också att lärare ska kunna få kunskap för att arbeta både med enspråkiga och tvåspråkiga arbetssätt i klassrummet. Eleverna som deltar i studien är i åldrarna sju till elva år och har bengali som modersmål men är mer flytande i det engelska språket än deras modersmål. Eleverna får bengalisk undervisning efter skolan
metoden består av en observation av hur elever reagerar på tvåspråkig undervisning. Det andra materialet som samlas in består av lektioner och grupparbeten som spelas in. Efter varje uppgift som eleverna utför får de se delar av inspelningen och kommentera varför och vilket språk de använt. I slutet av terminen får de lärarna som varit deltagande i studien delta i ett seminarium där de får titta på videoinspelningarna och diskutera hur
tvåspråkighet kan utvecklas ytterligare i undervisningen.
Resultatet av Kenner m.fl. (2008) visar att eleverna vill använda både sitt modersmål bengali och engelska för att lära sig i klassrummet och genom uppgifter som är tvåspråkiga, lär eleverna sig mer. Eleverna fick frågan om de helst vill lära sig på engelska, bengali eller båda språken och samtliga elever svarade båda. Modersmålet bengali ses som en väsentlig del för att främja elevernas inlärning då språken kompletterar varandra genom att eleverna exempelvis översätter begrepp och på så sätt skapar synonymer och metaforer. Projektet visar att det är möjligt att integrera tvåspråkiga strategier som är relevanta för elever i allmän klassundervisning. Eleverna i studien visar under klassrumsundervisningen ett samarbete med klasskamraterna. De anpassade sig till varandras olika tvåspråkiga styrkor, och klasskamrater som inte talade bengali kände sig inkluderade i aktiviteterna. Eleverna fick också utveckla både engelska och bengali genom att se likheter och skillnader i språkstrukturer.
Sammanfattningsvis visar Svenssons (2016), Ntelioglous m.fl. (2014) och Kenners m.fl. (2008) studier att om elever får använda alla sina språkliga resurser i skolarbetet ökar deras lärande och engagemang. Både Svenssons (2016) och Ntelioglous m.fl. (2014) studier visar att oavsett om att eleverna har lite kunskap eller mycket kunskap i deras förstaspråk skapas ett intresse för att lära sig mer. Trots att studierna utgår från tre olika länder, Sverige, Kanada och Storbritannien har resultaten ändå likheter. Dessa tre studier visar att när lärare har intresse för elevernas förstaspråk och tidigare erfarenheter motiveras eleverna och de får en vilja att utöka sitt lärande när de får arbeta tvåspråkigt.
3.2 Språkligt homogena klassrum
De kommande tre studierna som presenteras i detta avsnitt, Yu-Cheng Sieh (2008), Ganuza och Hedman (2019), Salmona Madriñan (2014), utförs i språkligt homogena klassrum.
Den första studien utförs av Yu-Cheng Sieh (2008) i Taiwan med syfte att undersöka vikten av förstaspråket kinesiska och vad det har för roll i elevers utveckling av andraspråket, engelska, genom att få förståelse för hur eleverna lagrar och bearbetar engelska ord. Studiens material består av 64 elever i årskurs 4. 31 elever är kontrollgrupp och 32 elever är i experimentgruppen. Studiens metod är kvantitativ och eleverna får inledningsvis besvara en enkät som ställer frågor om deras tidigare erfarenheter i engelska. Ett ordförrådstest görs också som en kartläggning av elevernas engelska ordförråd. Testet utgår från två läroböcker som eleverna arbetat med tidigare läsår. Vidare är studiens metod uppbyggd på två engelska berättelser som de båda grupperna får ta del av under samma dag och efter berättelserna utförs två former av ordförrådstester. De skriftliga testerna består av ett förtest och ett eftertest för att se hur elevernas ordförråd utvecklats. Eleverna fick senare utföra en serie av skriftliga- och onlineuppgifter där kontrollgruppen får använda sig av kinesisk översättning till instruktioner av de engelska orden medan experimentgruppen endast får instruktioner på engelska och får inte tillgång till någon översättning från kinesiska. Eleverna utförde onlinetester som mätte deras rätta svar men också deras
reaktionstid. Direkt efter onlineupggifterna blev eleverna intervjuade där frågan ställdes om eleverna gjort några kinesiska översättningar för att förstå de engelska orden.
Resultaten i studien visar att eleverna i experimentgruppen har fått ett bättre resultat på de skriftliga uppgifterna medan eleverna i kontrollgruppen presterade bättre på
onlineuppgifterna. I den utförda intervjun berättar hälften av eleverna i experimentgruppen att kinesisk översättning användes medan två tredjedelar i kontrollgruppen anger att de också har gjort en översättning. Resultaten tyder på att en översättning av förstaspråket kinesiska hjälper eleverna att befästa det engelska ordförrådet. När reaktionstiderna mättes visade det sig att experimentgruppen tog längre tid på sig än kontrollgruppen. Yu-Cheng Sieh (2008) antyder att detta kan bero på att eleverna i experimentgruppen behövde mer tid för att hitta de kinesiska glosorna för de engelska orden då de inte fått arbeta med dem kombinerat som kontrollgruppen fick. Efter en beräkning visade det sig att eleverna i kontrollgruppen som hade en kinesisk översättning, bibehöll fler ord och lärde sig mer språkligt. Resultatet kunde alltså enligt Yu-Cheng Sieh (2008) tyda på att förstaspråket har en viktig roll för elevernas lärande av andraspråket.
ordförrådskunskaper och deras läsförståelse. Studien bygger på data från 120
grundskoleelever som talar somaliska och svenska i åldrarna 6–12 år. 96 elever har deltagit i modersmålsundervisning i mer än ett år varav resterande 24 elever har erhållit
modersmålsundervisning i mindre än ett år. Studiens material består av flera kvalitativa undersökningar. Dessa tester utförs individuellt och vid två separata tillfällen med tre veckors mellanrum. Varje test tar 40–60 minuter. Inledningsvis görs en muntlig
bakgrundsundersökning följt av tester som undersöker vilka samband som finns i språken, ordförståelse, ordkedjor och sist testas elevernas läsförståelse. Dock valde man att inte låta elever som gick i årskurs 1 att delta i läsförståelsetestet eftersom de precis börjat utveckla sin läsning. Enbart elever mellan årskurs 2–5 genomförde detta testet.
Resultatet tyder på att elever som deltagit i modersmålsundervisning visar bättre resultat i lästestet på modersmålet, detta trots undervisningens begränsade tid på 40–60 minuter i veckan. Studien visar också på att tvåspråkighet påverkar elevers läsning positivt. I studiens resultat sågs ett samband med att modersmålsundervisningen ger en bättre läsförståelse på somaliska och på svenska och att elevernas ordförråd och läsning blev bättre.
Den tredje studien som är genomförd i ett språkligt homogent klassrum är Salmona Madriñan (2014) kvalitativa studie. Studien utfördes på en tvåspråkig skola i Bogotá där eleverna hade betydligt mer undervisningstid på engelska än på sitt modersmål spanska. Studiens syfte är att ta reda på om förstaspråket kan ge stöd för elever i ett tvåspråkigt klassrum och om de får en ökad förståelse när de får använda båda språken. Studien genomförs på förskoleelever mellan fyra och fem år. I studien skapas två olika lektionsplaneringar, en som bygger på spanska och engelska och en där
undervisningsspråket enbart är på engelska. Båda lektionerna observeras utan att forskaren själv deltar aktivt under lektionerna och deltagarna intervjuas. Information från intervjuer sammanfattades samt den skriftliga produktion som eleverna åstadkommit.
Resultaten i studien visar att eleverna är mer engagerade i lektionen där elevernas båda språk används. Dessutom har denna lektion lägre antal avbrott i form av att elever störde lärare och klasskamrater, än den lektionen där det endast är engelska som används. Studien visar dock inga huvudsakliga skillnader i förståelsen av uppgifterna då båda lektionerna i stort sett uppvisade samma resultat. Det används samma undervisningsteknik vid båda lektionerna, lärarna använde kroppsspråk och visuellt stöd som stöttning, vilket studiens
författare antar vara en anledning till att eleverna uppvisade samma resultat vid båda lektionstillfällena.
Sammanfattningsvis utförde Yu-Cheng Sieh (2008) och Ganuza och Hedman (2019) varsin studie med kvantitativ datainsamling, medan Salmona Madriñan (2014) utför en kvalitativ undersökning. Trots olika undersökningsmetoder och att undersökningarna tar plats i olika länder finns det ett likheter i resultaten. Yu Cheng-Sieh (2008) och Ganuza och Hedmans (2019) studier visar att om elever får arbeta flerspråkigt så främjas
deras språk- och kunskapsinhämtning medan Salmona Madriñan (2014) menar att genom arbeta tvåspråkigt stärks elevernas engagemang.
3.3 Organisatoriska aspekter
I detta avsnitt presenteras fyra studier som undersöker modersmålsundervisningen, Avery (2015), Skolinspektionen (2010), Avery (2017) och Ganuza och Hedman (2014).
Averys (2015) studie undersöker de konsekvenser av schemaläggningen när
modersmålsundervisningen placeras efter ordinarie skoltid samt hur samarbetet mellan modersmålslärare och klasslärare ser ut. Studiens metod bygger på intervjuer med sex modersmålslärare och sex klasslärare som undervisar på en grundskola. Det genomförs intervjuer med resurslärare vid Enhet för flerspråkighet och med lärare som ansvarar för administration av modersmålsundervisning i grundskolan. Intervjuer genomförs även med föräldrar, och elever, samt regelbundna besök på skolan under en period på ett år. På den skola där studien genomförts visar resultatet att det finns organisatoriska brister exempelvis att modersmålslärare inte har några egna klassrum. Studien visar att
modersmålsundervisningen är ett marginaliserat ämne och att schemaläggningen efter ordinarie skoltid kan påverka eleverna negativt eftersom de är minst fokuserade på slutet av skoldagen. Dessutom finns det få möjligheter till individuell undervisning eftersom
eleverna sätts i grupper utifrån modersmålet utan hänsyn till deras kunskapsnivå i allmänhet eller andra behov som eleverna möjligtvis har. Avslutningsvis visar resultatet även att det
En granskning som också undersöker de organisatoriska bristerna är Skolinspektionen. Skolinspektionen (2010) utförde en kvalitetsgranskning som gjordes på uppdrag av regeringen som Marie-Hélène Ahnborg och Björn Persson. De granskade huvudmän, skolan- och förskolans insatser samt språk- och kunskapsutveckling för elever med annat förstaspråk än svenska. Granskningen utgår från 12 kommuner och från 21 förskolor samt 21 grundskolor. Syftet med granskningen är dels att undersöka varför det finns olika meritvärden mellan elever som har svensk bakgrund och elever som har utländsk bakgrund och på så vis bidra till en bättre verksamhet som genererar högre resultat. Nästan var fjärde elev med utländsk bakgrund avslutar grundskolan i årskurs nio utan grundläggande
behörighet till skillnad från de elever med svensk bakgrund där var tionde elev saknar grundläggande behörighet. Materialet i granskningen består av intervjuer med ledning och personal på skolorna samt föräldraenkäter.
Resultatet för granskningen visar att det finns stora brister i kvalitén på verksamheten och undervisningen när lärarna ska skapa likvärdiga förutsättningar för språk- och
kunskapsutveckling till elever med annat modersmål. Flerspråkiga elever har sämre förutsättningar att nå kunskapskraven och det är ytterst viktigt att arbeta med språk- och kunskapsutveckling för dessa elever. De främsta bristerna som granskningen visar är att modersmålsundervisningen sker utan samverkan med resterande undervisningen och hanteras som ren färdighetsträning. Personalen på skolorna saknar ofta kunskap för att kunna arbeta med flerspråkiga elever och det finns ett behov och ett intresse för
kompetensutveckling. Attityderna som ledning och personal har gentemot att arbeta med flerspråkighet i klassrummet är positiv men ansvarstagandet blir för stort, vilket resulterar i att lärarna inte gör det som krävs för att arbeta utifrån elevernas erfarenhet och behov. I granskningen tas det upp att grundutbildningen inte ger tillräckligt med kompetens för att arbeta med flerspråkiga elever och att kompetensutvecklingen som görs av skolorna ofta är några få föreläsningar vilket inte ger en fullvärdig kompetens. I resultatet redogör
författarna att det finns många elever som inte förstår lärarens instruktioner eller vad som står i deras studieböcker. I Sverige finns studiehandledning på modersmålet vilket är ett stöd för de elever som inte behärskar det svenska språket tillräckligt. På en del av de granskade skolorna verkar studiehandledning på modersmålet vara ett främmande begrepp och för andra skolor kan personalen känna att de är osäkra på vilka elever som har behov av denna stödåtgärd.
Avery har även gjort en studie som bygger på intervjuer, men med modersmålslärare som har en erfarenhet av studiehandledning på modersmålet. Denna studie handlar mer om studiehandledning på elevers modersmål, som Avery (2017) förklarar är en specifik åtgärd som ska vara till ett stöd för att hjälpa nyanlända elevers övergång till den svenska skolan. Avery (2017) har med sin studie syfte att undersöka hur studiehandledning på förstaspråket kan vara behjälplig för att elever med annat modersmål ska få möjlighet att uppnå skolans mål och dess kunskapskrav. Denna form av studiehandledning är till för att hjälpa elever att nyttja sina tidigare kunskaper och för att utveckla sitt modersmål. Handledaren står för förklarandet av lärarens valda ämnesinnehåll. Författaren undersöker dels bristerna i samverkan och samarbetet mellan klasslärare och handledaren och även hur de politiska bestämmelserna inte fungerar praktiskt när huvudansvaret ligger på enskilda kommuner samt enskilda skolor. Averys (2017) valda metod är intervjuer med sex modersmålslärare som har erfarenhet av att handleda elever med annat modersmål i årskurs 4-6. Avery (2017) intervjuar även klasslärare och resurslärare i grundskolan samt modersmålslärarna. Studien består av frågor som rörde lärarnas upplevelser, vad de anser att det finns för svårigheter med organisationen samt hur de ska göra för att det ska bli bättre. Studiens material kompletteras med observationer och möten under ett och ett halvt års tid.
Resultatet av studien visar på många grundläggande brister i utförandet av den handledande funktionen i modersmålet. Modersmålslärarna saknar tillgång till läromedel och klassrum. Studien visar även att schemaläggning efter ordinarie skoltid är ett problem. Det finns även brister i kommunikationen mellan handledare och klasslärare vilket gör att
modersmålslärare inte får den information de behöver för att planera och genomföra en fungerande undervisning. Det finns inte heller någon tid för klasslärare och handledare att samplanera. Det framkom även att det är svårt att rekrytera lämpliga modersmålslärare eftersom de har dåliga arbetsförhållanden i form av visstidsanställning. Handledarna tenderar dessutom att snarare fungera som en assistent till klassläraren än som en lärare som kan fatta egna beslut om undervisningen och dess innehåll. Handledningen ses mer som en åtgärd som ska nyttjas vid extrema fall istället för ett självklart stöd för eleverna, detta eftersom pengarna tas ur skolans egna budget. Detta leder till att den handledande funktionen inte nyttjas till rätt ändamål.
modersmålsundervisning belyser övertygelser i användandet av modersmål, läsförmåga och ideologiska antaganden. Deltagarna är 15 modersmålslärare, varav 9 undervisar i somaliska och 6 stycken i bosniska/kroatiska/serbiska. Metoden består av intervjuer med lärarna, klassrumsobservationer som pågick under ett år där även fältanteckningar skrevs.
Resultatet visar att de intervjuade lärarna upplever en ständig utmaning om legitimitet och lärarna anser att de ofta behöver försvara sina kvalifikationer. Flera lärare anger att de har en avslutad utbildning i sitt hemland eller i Sverige men att de är utbildade i andra ämnen än just modersmålet och ofta för äldre årskurser. En del av de äldre intervjuade lärarna visar stolthet över sin utbildning i deras ursprungsland vilket medför en säkerhet i deras profession. Resultatet i studien visar att de deltagande lärarna upplever svårigheter vid genomförandet av modersmålsundervisningen i praktiken. Lärarna lyfter bristen på tid för att kunna tillgodose alla elever eftersom eleverna har spridda kunskaper i modersmålet samt svårigheter för lärarna att hitta lämpliga läromedel till undervisningen. Trots
svårigheterna har lärarna en positiv inställning gällande tvåspråkighet med betoning på alla de fördelar som medföljer. Dessa fördelar är elevernas förmåga att använda språkliga strukturer på sitt förstaspråk som underlättar inlärningen av det nya språket och denna grammatiska utveckling kan användas som stöd i andra ämnen. De deltagande lärarna poängterar också att undervisningen stärker elevernas identitet och spelar stor roll i deras kunskapsutveckling.
Sammanfattningsvis visar Avery (2017) att de modersmålslärare och klasslärare i studien uppger att det inte finns tid för samplanering. Modersmålslärare i studien har mer än en arbetsplats och ett flertal elever i olika åldrar, vilket gör att arbetsbelastningen är hög. Lärarna anser att det krävs mer tid för att kunna planera med klasslärarna för att göra ämnet mer relevant och meningsfullt för eleverna. Avery (2015) och Skolinspektionen (2010) lyfter det problematiska med att modersmålsundervisningen sker isolerat och utan samverkan med övrig undervisning. Avery (2015) och Skolinspektionen (2010) framhåller även att den handledande funktionen är nödvändig för nyanlända elever men att skolorna inte tar tillvara på denna form av stödåtgärd. Ganuza och Hedman (2014) påpekar
däremot att trots flertalet brister på olika nivåer ser lärarna att modersmålsundervisningen är viktigt för elevers kunskapsutveckling och deras identitetbyggande.
4. Slutsatser och diskussion
Avseende den första frågan hur lärare arbetar med flerspråkiga elever pekar de analyserade studierna på att lärare i yngre skolår i många fall arbetar isolerat med att utveckla elevernas modersmål. Lärarna arbetar med flerspråkiga elever som om det vore en homogen grupp snarare än en heterogen grupp. Enligt skolinspektionen (2010) påpekar lärarna att de saknar kompetens för att arbeta med flerspråkiga elever. Lärarna upplever att det är en för stor utmaning att arbeta tvåspråkigt vilket gör att elevers erfarenheter och tidigare
kunskaper inte tas tillvara på. Istället får flerspråkiga elever modersmålsundervisning som ett komplement men utan koppling till övrig undervisning.
Det är värt att poängtera att detta inte gäller alla lärare. De lärare som har kompetensen i flerspråkighet arbetar utifrån ett språkutvecklande arbetssätt. De studier som har undersökt translanguaging, exempelvis Svensson (2016) och Ntelioglou m.fl. (2014) visar på positiva resultat från deltagarna och att eleverna anses få mer kunskaper i sin språkliga repertoar. Här arbetar lärare med att nyttja elevernas samtliga språk för att nå en språk- och kunskapsutveckling.
Avseende med den andra frågan vad det finns för möjligheter och begränsningar med modersmålsundervisning har vi med den begränsade erfarenhet under vår
verksamhetsförlagda utbildning sett att modersmålsundervisningen sker isolerat. Avery (2015) och skolinspektionen (2010) lyfter problematiken med att undervisningen
schemaläggs efter ordinarie skoltid, vilket är något vi också upplevt. Ganuza och Hedman (2014) lyfter i sin studie att lärare har en vilja och en positiv syn på flerspråkighet vilket även skolinspektionen (2010) tar upp. Däremot anser lärarna i skolinspektionens (2010) granskning att det krävs en mer gedigen kompetensutveckling än den som sker idag. Trots problematiken med detta är det svårt att komma fram till en bättre lösning.
Svaret på den tredje frågeställningen är att modersmålet kan ha en stöttande roll i elevers språk- och kunskapsutveckling. Studierna visar bland annat att användningen av
som har presenterats, exempelvis studien som är skriven av Yu Cheng-Sieh (2008) visar att undervisningen ska ske med både modersmålet och andraspråket samtidigt.
Vi upplever att elevernas språk är viktigt för deras utveckling. Av egna erfarenheter har vi upplevt att när elever får nyttja och visa sina kunskaper inom sitt modersmål ökar då deras engagemang och intresse för lärarens valda arbetsområde. Vi har upplevt under vår
verksamhetsförlagda utbildning att när frågor ställs som visar ett intresse för elevernas modersmål får eleverna ett ökat engagemang för undervisningen och precis som Ganuza och Hedman (2014) framhåller, anser vi att när eleverna får vara experter på sitt modersmål så bekräftar vi deras identitet och bakgrund.
Vår kunskapsöversikt ger således svar på frågor, men den har också begränsningar. Vår frågeställning kan anses som vinklad och söker svar på fördelarna av
modersmålsundervisning vilket gör att vi inte valt studier som kan motbevisa detta. Sökord med positiv anknytning till ämnet har använts vilket fått en följd av studier som visar resultat på fördelar med den formen av undervisning. Trots detta har studier framtagits som visar på organisatoriska brister.
En del studier som valts i denna kunskapsöversikt har utgått från samma författare. Två studier har skrivits av Ganuza och Hedman, samt två av Avery. Detta bör uppmärksammas eftersom författarna har sin syn och fokus på ämnet. Däremot är dessa studier relevanta för kunskapsöversikten då de kan besvara frågeställningarna på olika sätt. Vi har valt att
använda en studie av Salmona Madriñans (2014) som utfördes under sex månader vilket är en kort period och gör därför det till en mindre studie vilket kan vara problematiskt då det kan krävas en längre tidsperiod för att samla in ett större resultat.
Som avslutning på denna kunskapsöversikt vill vi belysa att vi önskar att få en större kunskapsbank i vår utbildning och därigenom utöka vår individuella pedagogiska
verktygslåda så att vi som framtida lärare vet och kan stimulera varje elevs utveckling och kunskapsinhämtning. Frågan vi ställer oss med detta arbete är om vi får detta genom vår utbildning. I vissa delmoment i en del kurser framhålls det hur man som lärare kan arbeta med elevers tvåspråkighet, men detta sker enligt oss alltför sällan. Är inte forskningen gällande tvåspråkigheten implementerad i lärarutbildningen blir vårt framtida uppdrag ytterst svårt då skolan ska vara en plats där varje individ får chansen och möjligheten att
utvecklas och integreras inom det svenska skolväsendet. Med detta arbete har iallafall vi fått en något större kunskap kring frågan.
4.1 Vidare forskning
Efter att vi har utvärderat vår kunskapsöversikt har vi kommit fram till att vårt främsta fokus låg på hur modersmålsundervisning fungerar praktiskt samt hur de organisatoriska möjligheterna och bristerna ser ut på en nationell nivå. För vidare forskning hade det därför varit intressant att göra en undersökning hur arbetet och statusen på
modersmålsundervisning ser ut idag. Vi hade önskat att även undersöka elevers syn på modersmålsundervisning. Det hade kunnat göras via intervjuer, enkäter och
klassrumsobservationer där rektorer, klasslärare, modersmålslärare och elever har för syn och perspektiv på undervisningen rent praktiskt.
En ytterligare infallsvinkel skulle vara att undersöka om vi lärarstudenter har fått tillräckligt med beredskap gällande tvåspråkigt lärande och modersmålsundervisning. Detta genom att intervjua legitimerade lärare genom att undersöka hur deras kunskap ser ut och om den är tillräcklig för att undervisa elever med ett annat modersmål.
Referenslista
Al-Azami, Salman. Gregory, Eve. Kenner, Charmian. & Ruby, Mahera. (2008). Bilingual Learning for Second and Third Generation Children. Language, Culture and Curriculum, (21), 120-137. Hämtad från:
https://research.gold.ac.uk/4528/2/bilingual_learning_for_second_and_third_generation _article….pdf
Avery, Helen. (2017). At the Bridging Point: Tutoring Newly Arrived Students in Sweden. International Journal of Inclusive Education, (21), 404–415. Hämtad från:
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13603116.2016.1197325
Avery, Helen. (2015) Teaching in the ‘edgelands' of the school day: The organisation of Mother Tongue Studies in a highly diverse Swedish primary school. Power and Education, (7), 239-254. doi: 10.1177/1757743815586523
Cummins, Jim. (2001). Bilingual Children's Mother Tongue: Why Is It Important for Education? SPROGFORUM, (19), 15-20. Hämtad från:
https://inside.isb.ac.th/nativelanguage/files/2015/11/Bilingual-Childrens-Mother-Tongue.pdf
Cummins, Jim. Fanni, Jennifer. Montanera, Mike & Ntelioglou, Yaman. Burcu. (2014). A multilingual and multimodal approach to literacy teaching and learning in urban education: a collaborative inquiry project in an inner city elementary school. frontiers in Psychology, (5), 1-10. doi: 1-10.3389/fpsyg.2014.00533
Ganuza, Natalia, Hedman, Christina. (2019). The Impact of Mother Tongue Instruction on the Development of Biliteracy: Evidence from Somali–Swedish Bilinguals. Applied Linguistics, (40), 108-151. Hämtad från: https://academic.oup.com/applij/article/40/1/108/3860485
Ganuza, Natalia, Hedman, Christina (2014). Struggles for legitimacy in mother tongue instruction in Sweden. Language and Education, (29), 125-193. doi: 10.1080/09500782.2014.978871
Nationellt centrum för svenska som andraspråk (2019). Vad innebär translanguaging?. Hämtad 2019-12-12 från https://www.andrasprak.su.se/om-oss/vanliga-frågor/grundskola/vad-innebär-translanguaging-1.265067
Salmona Madriñan, Mara. (2014). The Use of First Language in the Second-Language Classroom: A Support for Second Language Acquisition. GIST Education and Learning Research Journal, (9), 50–66. Hämtad från:
https://latinjournal.org/index.php/gist/article/view/437/383?fbclid=IwAR0ByQ0CyBXa Grg3OHEizXK4l7BDyopYlczS8fXrspNywU0O-H3PCJcmCGc
Skolinspektionen. (2010). Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska (2009:1849). Hämtad från Skolinspektionens webbplats:
https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och- rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/Sprak--och-
kunskapsutveckling-for-barn-och-elever-med-annat-modersmal-an-
svenska/?fbclid=IwAR3BWEp2KzWfwJW915yzymiCTneYSGTMc0RCVrIZW62DiLF-UX0yiY92sIY
Skolverket (2019). Rätt till modersmålsundervisning. Hämtad 2019-12-12 från
https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/ratt-till-modersmalsundervisning Svensson, Gudrun. (2016). Translanguaging för utveckling av elevers ämneskunskap, språk och identitet. I: Kindenberg, Björn (red.), Flerspråkighet som resurs, Stockholm: Liber. s. 31– 43.
Sverige. Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. (Sjätte upplagan). [Stockholm]: Skolverket.
Yu-Cheng Sieh. (2008). A Possible Role for the First Language in Young Learners’ Processing and Storage of Foreign Language Vocabulary. Annual Review of Education, Communication & Language Sciences, (5), 136–160. Hämtad från:
