Undervisning i förskolan : En kvalitativ studie om pedagogers resonemang om undervisningsbegreppet

1 LÄRANDE SAMHÄLLE

BARN-UNGA-SAMÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet Barndom

och lärande

Undervisning i förskolan

En kvalitativ studie om pedagogers resonemang om undervisningsbegreppet

Beatrice Ruth

Daniel Sörensen Svensson

Datum: 14/04–21

Abstract

Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur yrkesrollerna i förskolan resonerar om begreppet undervisning och hur man arbetar med detta begrepp i verksamheten. Med hjälp av våra frågeställningar vill vi ta reda på hur yrkesrollerna tolkar undervisningsbegreppet och hur de tolkar begreppet utifrån sitt uppdrag i läroplanen. Vi har valt att utföra en kvalitativ

forskning med en hermeneutisk ansats då den gör det möjligt för oss att tolka yrkesrollernas svar från de semistrukturerade intervjuerna vi valt att använda oss av. Denna insamlade data har analyserats genom hermeneutiken och den hermeneutiska cirkeln där fokus ligger på hur pedagoger i förskolan samtalar kring undervisningsbegreppet och hur de tolkar

undervisningsbegreppet i relation till läroplanen. Vi valde att spela in intervjuerna och sedan skriva ner dem, för att urskilja en variation i resultatet. Resultatet av vår studie visar på en osäkerhet och en tvetydighet från läroplanen och läroplansmålen. Yrkesrollernas

gemensamma svar som vi tolkade var att undervisning sker hela tiden på förskolan av den anledningen att undervisning ofta associeras med lärandet. Vi kunde också tolka att stor vikt låg på omsorgen och barnens bästa och spänningsfältet mellan omsorgsbegreppet och undervisningsbegreppet.

3

Innehållsförteckning

1. Inledning……….…...……....………...…………...5

1.1 Syfte och frågeställningar...5

2. Vetenskapsteoretisk utgångspunkt...6

2.1 Hermeneutik...6

2.2 Hermeneutiska cirkeln………...……….………..7

3. Tidigare forskning...7

3.1 Undervisning i relation till läroplanen...8

3.2 Undervisning i relation till förskolan...9

3.3 Spänningsfältet mellan begreppen undervisning och omsorg...10

3.4 Sammanfattning och uppsatsens bidrag...11

4. Metod...11

4.1 Urval...11

4.2 Motivering och bearbetning av metod och material...12

4.3 Forskningsetiska principer...……....………...…….…….13

5. Resultat och Analys...14

5.1 Respondenternas uppfattning av undervisningsbegreppet...14

5.2 Respondenternas syn på målet med förskolans undervisning...16

5.3 Respondenternas planering och genomförande av undervisning i förskolan...17

5.4 Respondenternas metod för att inkludera vårdnadshavarna i undervisningen...19

6. Diskussion...22

6.1 Resultat diskussionen...22

6.2 Undervisningsbegreppet utifrån Läroplanen...24

6.4 Metoddiskussion...26

6.5 Framtida forskning...26

7. Referenser...28

5

1. Inledning

I slutet av 1990-talet flyttades ansvaret i förskolan i Sverige till utbildningsdepartementet och Skolverket från att tidigare ha tillhört socialdepartementet och Socialstyrelsen (Eidevald & Engdahl 2018). År 2010 förstärktes förskolans uppdrag ytterligare med hjälp av en ny skollag, förskolan blev då en skolform som inte längre beskrevs i termer av lek och omsorg utan hade nu fokus på begreppen utbildning och undervisning. Läroplanen skrevs om 2018 och först då inkluderades undervisningsbegreppet vilket i sin tur innebar att yrkesrollerna fick förändra verksamheten, så att den uppfyller den nya läroplanen och läroplansmålen. Konsekvenser av detta är, enligt Eidevald och Engdahl (2018), att undervisningsbegreppet som härstammar från skolans verksamhet infördes utan någon eftertanke i form av prövning. Problematiken som kan uppstå med ett nytt begrepp i läroplanen, som införs utan någon prövning i hur undervisnings-begreppet kan användas i förskolan, ledde oss fram till vårt syfte med denna studie - att studera hur de olika yrkesrollerna resonerar kring undervisningsbegreppet och hur pedagoger arbetar med begreppet i verksamheten. Genom att yrkesrollerna får diskutera undervisningsbegreppet med varandra i vardagen på förskolan möjliggörs en tydligare förståelse för begreppet. I Lpfö18 står det att samtliga i arbetslaget ska delta för att främja barns utveckling och lärande och av den orsaken krävs en djupare förståelse för begreppet i förskolan. Då förskollärarna enligt lä-roplanen ska delge sin kunskap så att samtliga i arbetslaget ska kunna vara delaktiga och ha inflytande i undervisningen som sker, för att på så sätt möjliggöra undervisningsbegreppet.

1.1 Syfte och frågeställningar

Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur de olika yrkesrollerna i förskolan resonerar om begreppet undervisning och hur man arbetar med detta begrepp i verksamheten. Vi har för avsikt att uppnå syftet genom följande frågeställningar.

• Hur resonerar yrkesrollerna om begreppet undervisning? • Hur ser yrkesrollerna på målet med förskolans undervisning?

• Hur planerar och genomför yrkesrollerna undervisningen i förskolan? • Hur inkluderar yrkesrollerna vårdnadshavarna i undervisningen?

2. Vetenskapsteoretisk utgångspunkt

I kommande kapitel framför vi studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt med en hermeneu-tisk ansats. Hermeneutiken är ett brett perspektiv, därför har vi valt att använda oss av den hermeneutiska cirkeln som ansats i vår studie, för att tolka vår empiri. Med hjälp av den her-meneutiska cirkeln har vi tolkat respondenternas samtal kring undervisningsbegreppet. Vi kom-mer inledningsvis i detta kapitel ge en tydligare förklaring på hur vi använt oss av den herme-neutiska cirkeln i vår empiri för att tolka våra semistrukturerade intervjuer.

2.1 Hermeneutik

Med hjälp av hermeneutiken kommer empirin tolkas och analyseras, tolkningen som enligt Öd-man (2007) är det främsta verktyg för att få fram kunskaper om det specifika ämnet. Utifrån en hermeneutisk ansats ska vi utifrån tolkandet förstå undervisningsbegreppet, detta görs genom den empirin som baserats på intervjuerna från de tre olika yrkeskategorierna. Hermeneutiken kommer vägleda oss i den riktning där det primära fokuset är mot undervisningsbegreppet i relation till respondenterna i studien. Vilket också speglar den ansats där vi fokuserar på den hermeneutiska cirkelns frågeställningar. Det tolkande som görs i studien genomförs med ett specifikt fokus, i vårt fall undervisningsbegreppet, detta fokus ger oss en förståelse för under-visningsbegreppet och respondenternas relation till det. På så vis undviker vi att försöka för-klara undervisningsbegreppet, vad begreppet har för betydelse, och vad som faktiskt forskats fram om begreppet, fokuset ger oss seendet att fokusera mot förståelsen kring hur begreppet är förstått av yrkesrollerna i förskolans verksamhet (Skoglund, 2012).

Målet med hermeneutiken är att få förståelse för ett fenomen hellre än att förklara det eller bekräfta en hypotes (Skoglund 2012). Med Hermeneutiken ska studien komma åt de tankar om fenomenet, i studiens fall begreppet undervisning, och hur yrkesrollerna med egna tankar ser på begreppet, utan hänsyn till hur vi anser det vara sant eller falskt, dessa föreställningar kan vi endast utgå ifrån med hjälp av spår från tankar. Tankar kan vi bara tolka, respondenterna skulle anteckna med egna ord, och det svårt att få ner tolkningen i vår text (Skoglund 2012). Vi har i vår studie valt hermeneutiken som teoretisk utgångspunkt och det har varit en röd tråd genom hela vår process, då vi från planering till genomförande av våra semistrukturerade intervjuer har använt oss av denna teori.

7

En utgångspunkt i hermeneutiken är den hermeneutiska cirkeln som vi kommer att använda som ett analytiskt verktyg för att tolka empirin, detta med hjälp av analytiska frågor som vi med inspiration från Skoglund (2012) sammanställt.

2.2 Den Hermeneutiska cirkeln

Den Hermeneutiska cirkeln förklaras som helhet - ökad förståelse - delen - ökad förståelse (Skoglund 2012). För att få en bra analys av materialet tar forskaren fler än ett varv i den her-meneutiska cirkeln. När det gäller att analysera materialet är det angeläget att ha goda argument för att stödja tolkningen för att just det som plockats ut är befogat och inte uppfattas som rena gissningar och löst tyckande. Genom goda argument visar vi hur tolkningen passar in i helheten (Skoglund 2012).

Här är de analytiska frågor vi sammanställt med inspiration från Skoglund (2012):

• Vad kan vi se för likheter?

• Är det något som har fått en annan betydelse?

• Har det skett någon förändring?

Dessa frågor har vi använt oss av när vi analyserat vår insamlade data. Skoglund (2012) menar att när forskare använder sig av hermeneutiken för att analysera ett material brukar de ofta komma fram till en tes, många gånger en mening som kan sammanfatta vad vi har kommit fram till i vår undersökning.

3. Tidigare forskning

Vi har kategoriserat den tidigare forskningen för att tydliggöra undervisningsbegreppet, då det har blivit ett centralt begrepp i förskolan, vilka konsekvenser det har fått och konflikten som kan uppstå mellan undervisningsbegreppet och omsorgsbegreppet. I vårt sökande har vi fått ta del av olika studier om begreppet undervisning som har gjort att vi sett ett behov av ytterligare forskning inom ämnet. Många har upplevt att undervisningsbegreppet är tvetydigt eftersom be-greppet inte tilldelades inom förskoleverksamhetens normer.

3.1 Undervisning i relation till läroplanen

Eidevald och Engdahl (2018) berättar i artikeln Barn - forskning om barn och ungdomar i

Nor-den att hösten 2016 samlades forskare inom förskolan i Sverige för att diskutera

Skolinspekt-ionens granskningar om de utmaningar inom undervisning och utbildning som framkommit. Med intresse kring utbildning och undervisning skulle de även diskutera den forskning som redan då pågick kring undervisning i förskolan. Mötesplats förskoleforskare är ett nystartat nät-verk som har funnits i två år och som startade när revideringen av förskolans läroplan påbörja-des, där utbildning och undervisning blev nya begrepp i förskolans uppdrag (Eidevald & Eng-dahl 2018). Den första läroplanen antogs 1998 och i april 2017 gav den svenska regeringen myndigheten Skolverket i uppdrag att ta fram material för att förbättra läroplanen för förskolan. Motiveringen var att Sverige har förändrats väsentligt, inte minst som ett mångkulturellt sam-hälle, sedan den första läroplanen skrevs (Eidevald & Engdahl 2018). Tillsammans har fors-karna arbetat med temat undervisning i förskolan där de har fokuserat på olika områden inom begreppet.

Problematiken med begreppet undervisning utifrån läroplanen är att läroplansmålet kan tolkas på olika sätt. Det gör att det kan uppstå en eventuell konflikt eftersom kritiken från Skolinspekt-ionen riktas mot just måluppfyllelsen (Björklund, Pramling Samuelsson & Reis 2018). När undervisning anordnas som en målstyrd process är fokuset på vad barnen har erfarenhet av och kunnande om här och nu, på så vis ges varje barn möjlighet att lära. Detta innebär att undervis-ningen innefattar att förskolläraren bör vara medveten om det som fortfarande är “osynligt” för barnet, det barnet ännu inte har någon erfarenhet av. Här får förskolläraren en framträdande roll i diskussionen om undervisning i förhållande till mål eftersom förskolläraren ska urskilja vad varje barn behöver erfara (Björklund, Pramling Samuelsson & Reis 2018).

Samtidigt står det i Läroplanen för förskolan (2018) att pedagogiska dokumentationer ska rea-liseras för att på ett organiserat sätt fånga barns lärprocesser och dessa ska sedan användas för en pedagogisk planering och kvalitetsarbete (inklusive måluppfyllelse). Lpfö18 (2018) nämner också att verksamheten ska planeras utifrån barnens intressen, därför blir barnens livsvärld och erfarenheter av betydelse för vad som synliggörs i förskolan för barnen (Björklund, Pramling Samuelsson & Reis 2018).

9

3.2 Undervisning i relation till förskolan

Långt ifrån alla yrkesrollerna känner sig bekväma med begreppets definition och omsättning i förskolans praktik, även om det är några år sedan undervisningsbegreppet kom att omfatta skolans verksamhet, visar en granskning som Skolinspektionen har gjort av den svenska för-skolan (Thulin & Johansson 2018). Med de mål som formuleras i förför-skolans läroplan och det uppdrag förskolan har kan undervisning relateras till barns lärande (Skolverket 2016). Denna precisering kan i sig inte anses som något anmärkningsvärt och på så sätt kan det resas frågor om varför begreppet tycks ha svårighet att få fast grund i förskolans praktik (Thulin & Johans-son 2018).

Det som förr främst relaterades till undervisning i förskolan var tema- och projektarbeten, där fokus var på lärande av specifika innehållsområden. För att barn ska må bra, lära och utveckla kunskaper i riktning mot syftet i förskolans läroplan, krävs det specifika undervisnings kompe-tenser av förskollärarna. (Williams & Sheridan 2018). Det som skiljer sig från undervisning i skolan till undervisning i förskolan är att skolan har lektionstid, även om barnen lär sig under hela dagen, vilket gör att formuleringarna behöver diskuteras och förtydligas i relation till vad undervisning innebär i förskolans kontext (Sheridan & Williams 2018). Det är inte självklart hur undervisning i förskolan kan förstås, det är därför ett område som blivit ett större centrum i forskningen. Sheridan och Williams (2018) menar att forskningen om undervisning i förskolan och forskning om didaktik och lärande är nära sammanlänkade med varandra och att lärandet kan anses vara ett resultat av undervisningen. Tidigare forskning har visat att undervisning är beroende av olika faktorer, till exempel hur många förskollärare det finns per barn, då samtalen mellan barn och förskollärare kan bli mer givande och lärorika om varje barn får chansen att göra sin röst hörd (Sheridan & Williams 2018).

Lek är en central del av förskolans verksamhet, också den centrala del där undervisningen kan få bäst fäste. Elizabeth Wood talar om undervisning i leken utifrån tre olika fokusområden: child-initiated play/barninitierad lek, adult-led/vuxenstyrd och technicist/policy-driven/mål-styrd. (Wood s.147 & egen översättning). Eidevall och Engdahl sammankopplar barninitierad lek med den fria leken och menar på att denna sorts lek sällan innehåller undervisning men att det kan ske spontana situationer under lekens gång som kan bli undervisande. Vidare beskriver Eidevall och Engdahl att undervisningsbegrepp och lärande generellt beskrivs som likartade

betydelser av pedagoger. De beskriver också att skillnaden är central och essentiell för förstå-elsen av begreppen, lärandet är fokus på barnets faktiska kunskaper och undervisningen det faktiska arbetet (Eidevall & Engdahl 2018).

Per-Einar Säbbe och Pramling Samuelsson (2017) har genomfört en studie där förskollärare får uttrycka sig om begreppet undervisning. Det visar sig att förskollärarna berör begreppet med rädsla vilket Säbbe och Samuelsson (2017) kopplar till begreppets historiska betydelse för sko-lans verksamhet. De menar vidare att begreppet kanske ska omformuleras så att det anpassas och tolkas genom förskolans verksamhet istället för att använda ett begrepp som redan tolkats och på så vis finns en norm kring. De menar också att genom att omformulera begreppet lyfta fram undervisningens olika uppfattningar och på ett nyanserat sätt uppmärksamma att under-visningens innehåll inte nödvändigtvis tas emot av alla barn på samma sätt och på så sätt blir lärandet olika för barnen samtidigt som alla barn inte garanterat lärt sig något under undervis-ningen (Pramling Samuelsson 2017).

3.3 Spänningsfältet mellan begreppen undervisning och omsorg

För att en så kallad undervisning ska ske krävs det att det finns en “lärarperson” med, i detta fall en förskollärare, medan omsorg inte förutsätter att en “lärande person” behöver vara närva-rande (Roth & Holmberg 2019). De menar att ett barn kan befinna sig i en omsorgsrelation även utanför förskola och utbildningsinstitution (Roth & Holmberg 2019). Med koppling till skolla-gen är undervisninskolla-gen målstyrd och syftar på barns utveckling och lärande. Exempel på åtskill-naden mellan begreppen är av betydelse även om omsorgs dimensionen kan vara inflätad i undervisningen. Det spänningsfält som det riskerar bli mellan omsorg och undervisning är att omsorg också kan syfta på utveckling och lärande eller trygghet och samvaro, men det behöver inte göra det (Roth & Holmberg 2019). Att ge barnen möjlighet att se världen på andra sidan av det som de inte kan föreställa sig eller har erfarenhet av är poängen med undervisning (Roth & Holmberg 2019). Enligt läroplanen för förskolan (2018) står det bland annat att vi ska ta tillvara på och bibehålla barnens intresse, men Roth och Holmberg (2019) menar, att de barnen inte har någon kännedom om eller vet existerar, gör det svårt för dem att visa ett intresse för. I en undervisning kan läraren öppna världen och tillföra något nytt till barnen och därmed bidra till att barnen inte bara lever i sin egen värld (Roth & Holmberg 2019).

11

3.4 Sammanfattning och uppsatsens bidrag

Med utgångspunkt från vårt syfte, där vi med denna studie ville undersöka hur yrkesrollerna i förskolan resonerar om begreppet undervisning och hur man arbetar med detta begrepp i verk-samheten, bidrar vår studie till den tidigare forskningen bland annat med att omsorgsbegreppet fortfarande är ett stort begrepp inom förskolan. Vårt syfte med studien är att undersöka hur de olika yrkesrollerna i förskolan uppfattar begreppet undervisning, baserat på Thulin och Johans-sons (2018) tidigare forskning är det inte alla som inom yrket känner sig bekväma med under-visningsbegreppet. Detta trots att undervisningsbegreppet under en längre tid varit en del av förskolans verksamhet (Thulin & Johansson 2018). Baserat på denna tidigare forskning fann vi en nyfikenhet och ett intresse till att göra denna studie med fokus på yrkesrollernas egna tankar och uppfattningar.

4. Metod

För att besvara syftet i studien valde vi att använda oss av semistrukturerade individintervjuer (se bilaga 1) för att ta reda på hur yrkesrollerna resonerar kring begreppet undervisning i för-skolan. Vi har valt att använda oss av kvalitativ forskning vilket innebär att det insamlade materialet tolkas och analyseras i delar som sedan resulterar i en helhetsuppfattning. Den kva-litativa forskningen följer hermeneutikens tankar om tolkning, förförståelse och förståelse och som vi valt att fokusera på i vår teoretiska utgångspunkt och i vårt metodkapitel (Patel och Davidson 2019). Valet av den kvalitativa metoden gjordes då den är relevant för vår studie, eftersom den huvudsakligen baseras på det empiriska materialet och kan ge oss en djupare för-ståelse av problemformuleringen vi valt i vår studie. Patel och Davidson (2019) beskriver Her-meneutiken som tolkningslära, där språket och mänskliga faktorer tolkas. HerHer-meneutiken ger på så vis vårt insamlade material ett analytiskt och tolkningsbart värde.

4.1 Urval

Tillsammans bestämde vi oss för att vidare undersöka begreppet för att bredda vår kunskap men också verksamhetsutövarens tolkning av begreppet. Vårt urval av respondenter baserades på

deras utbildning samt deras erfarenheter inom verksamheten. Respondenterna bestod av tre per-soner med tre olika titlar och erfarenheter. Den första respondenten är utbildad förskollärare och har arbetat cirka trettio år inom yrket. Vi kommer benämna denna respondent med förteck-ningen “förskolläraren”. Den andra respondenten är utbildad pedagog och har arbetat inom verksamheten cirka två år. Den andra respondenten kommer vi benämna som “pedagogen”. Den tredje respondenten är utbildad barnskötare och har cirka tjugo års erfarenhet inom yrket. Den tredje respondenten benämner vi som “barnskötaren”. Dessa tre respondenter kommer att bidra med individuella tolkningar av syftet som ska diskuteras i vår studie.

För att få ett så brett perspektiv på området som möjligt, valde vi att intervjua olika yrkeskate-gorier inom förskolan. I de individuella intervjuerna deltog en förskollärare som arbetat inom förskolans värld i trettio år, en pedagog har gått lärarutbildningen men avbröt utbildningen efter två år och en barnskötare som läser till förskollärare på termin två (distans). Det innebär att vi har utsett respondenter som vi tror med stor sannolikhet kan bidra med sina individuella ningar på problemfrågeställningarna. Genom denna metod tror vi att chanserna till olika tolk-ningar ökar. Kvalitativa metoder syftar till att få en djupare förståelse för fenomenet, därför handlar det inte om att de urval vi gör ska representera en större grupp, utan det handlar om att vi vill ha så många infallsvinklar och möjligheter till våra problemfrågeställningar (Johansson 2013).

4.2 Motivering och bearbetning av metod och material

Vi använde oss av semistrukturerad intervju då denna sorts intervjustruktur möjliggjorde en intervju dialog baserad på gemensam analys och diskussion. På så vis gav vi som forskare del-tagarna möjlighet att reflektera och diskutera fram sina tankar. Detta motverkade också känslan av ett rätt- eller fel svar då deltagaren själv diskuterade fram ett svar som, i deltagarens mening, besvarade intervjuns frågor (Kvale och Brinkmann 2014, Patel och Davidson 2019). De utvalda deltagarna är uttagna utifrån yrkeskategori, detta för att bredda diskussionen kring undervis-ningsbegreppet. Deltagarna arbetar också på samma arbetsplats vilket medför vissa risker kring studien. Framförallt riskerade deltagarna att på grund av förskolans eventuella likvärdiga verk-samhet ge oss likvärdiga svar på frågorna. Denna riskbedömning gjorde att vi valde olika av-delningar inom verksamheten för att i största mån undvika att diskussionen under intervjun gav alltför likvärdigt resultat. Vår plan var att intervjua olika förskolor i olika kommuner, men på grund av den pandemi som pågick under hösten 2020 var det väldigt få som valde eller fick lov

13

intervjun inte riktigt blev som vi hade tänkt oss. Det är alltid lättare att få ett flytande samtal när vi sitter öga mot öga med varandra. Då de inte fanns möjlighet till något annat så fann vi bästa lösningen på situationen.

Vi valde att göra ljudinspelningar på intervjuerna för det är svårt att hinna med att anteckna allting och samtalet flyter på bättre om vi inte behöver titta ner för att anteckna emellanåt. Det inspelade materialet lyssnade vi därefter på och gjorde skriftliga anteckningar för att tydliggöra om det var några likheter i svaren. Detta kommer sedan sammanställas och diskuteras i resul-tatdelen och vi kommer utifrån syftet sedan diskutera och analyser detta. Johansson (2013) nämner att etnografiska metoder (som observationer och intervjuer) ofta används inom barn-domsforskning, när vi som forskare vill förstå något i barns liv och villkor.

4.3 Forskningsetiska principer

För oss som forskare finns det en del principer och skyldigheter som vi ska förhålla oss till när vi gör vår studie. Dessa skyldigheter kommer ifrån Vetenskapsrådets forskningsetiska princi-per. Informationskravet handlar om att informera deltagarna i forskningen om studiens syfte. Vi som forskare ska också upplysa om att deltagandet är frivilligt och att uppgifterna bara ska användas till forskning (Johansson & Karlsson 2013). Vi valde därför att besöka förskolan veckan innan för att presentera oss, studiens syfte och ge en allmän information. Under besöket lämnade vi också ut samtyckesblanketter till deltagarna, då Johansson och Karlsson (2013) me-nar att samtyckeskravet innebär att deltagaren tydligt ska informeras och uttryckligen ha sam-tyckt till att delta i forskningen. Detta valde vi att göra i skriftlig form, med hjälp av samtyck-esblanketter, där det även fanns information om var vi kom ifrån och hur uppgifterna skulle behandlas innan och efter forskningsarbetet. Deltagarna blev också informerade om att deras personliga uppgifter såsom namn, inte sprids till obehöriga. Vi informerade om att vi kommer använda oss av begreppen förskollärare, pedagog och barnskötare i vår empiri. Information grundar sig mot konfidentialitetskravet, som syftar på att deltagande ska informeras om att deras personuppgifter inte hamnar hos obehöriga och att de ska känna sig trygga i det (Johansson & Karlsson 2013). Med hänsyn till de forskningsetiska principerna formulerade vi intervjufrå-gorna så att det inte ställdes några förväntade personliga kunskapskrav. Forskning är betydel-sefullt för samhället och samhällets medlemmar (Vetenskapsrådet 2002) och vi upplevde att våra deltagare gärna deltog i forskningen för att få fram djupare kunskap kring begreppet under-visning i förskolan. För att människor ska fortsätta vilja delta i forskning har vi forskare en del

krav på oss, inte bara de vi nämnt ovan utan även individskyddskravet, som innebär att individen inte får utsättas för kränkning, förödmjukelse, psykisk eller fysisk skada (Vetenskapsrådet 2002).

5. Resultat och Analys

Vi kommer i detta kapitel presentera resultatet av vår empiri, våra semistrukturerade individin-tervjuer, utifrån våra problemfrågeställningar. Vi kommer använda våra frågeställningar som rubriker och under varje rubrik presentera vad pedagogen, förskolläraren och barnskötaren sva-rade i intervjuerna. Avslutningsvis under varje rubrik kommer en analys där vi med hjälp av våra analytiska frågor analysera utvalda intervjusvar. Valet av olika yrkeskategorier är för att få en spridning i erfarenheter, vi har inte för avsikt att göra en jämförande analys mellan yrkes-kategorierna.

5.1 Respondenternas uppfattning av undervisningsbegreppet

Barnskötaren: Allt vi gör med barnen utifrån de olika läroplansmålen, gör att vi drar in dem i olika typer av undervisning. Det sker en undervisning hela tiden, maten, samlingen, det beror på vad man gör med situationen. Sen är där planerad undervisning också, en styrd undervisning utgår man från barnens intressen [---] jag vet inte om jag svarar rätt nu.

Barnskötaren menar att fånga barnens intresse är av stor vikt för att få med sig dem till att delta i undervisningen. Hen menar att de alltid har arbetat utifrån barnens intressen, så även när det gäller undervisningen. Vi tolkade Barnskötaren som väldigt osäker när hen svarade på våra frågor angående undervisningsbegreppet.

Pedagogen: Undervisning är något som sker hela tiden, nästan allting vi gör är en form av undervis-ning. Om det är påklädnad i hallen eller samtal vid maten. Utbildning är en styrd undervisningsform medan undervisning är mer något som sker hela tiden. Undervisning sker också genom samtal till-sammans med barnen, där de lär av varandra och vi lär oss mycket från barnen, därav sker en under-visning [---] på förskolan har barnen ingen skolplikt, men är barnen hemma en längre period missar dem den styrda undervisningen och på så sätt kan vi pedagoger inte synliggöra barns lärande. Pedagogen menar att undervisning är något som sker hela tiden, hen tar upp utbildning och menar att det är en styrd “undervisningsform”. Pedagogen anser att undervisning är en friare

15

form och som likväl kan komma från barnen som från de olika yrkesrollerna. Pedagogen ansåg att undervisningsbegreppet i förskolan var tvetydigt, hen jämförde mycket med skolan där det sker “klassrumsundervisning” och där barnen har skolplikt och läraren har ett bedömningsun-derlag.

Förskolläraren: Känns som ett nytt begrepp för något vi alltid har gjort inom förskolan, jag tycker alltid vi har undervisat jag tycker bara att vi ska ha ner det på papper nu [...] Alla blir helt rädda men vi gör det hela tiden, det är det vi sitter och gör i samlingarna. Vi lär barnen vad som är rätt och fel. Jag tycker det har tagit för mycket med läroplanen.

Förskolläraren menar att det bara är ett nytt begrepp för något som alltid har gjorts på förskolor och anser inte att det krävs så mycket ny kunskap om det. Förskolläraren upplever att proble-matiken med det nya begreppet är att allt numera ska dokumenteras och synliggöras mycket mer. Hen upplever också att rädslan för begreppet har uppkommit trots att det är något försko-lans verksamhet har arbetat med alltid och som de olika yrkesrollerna har kunskap om. Hen upplever att undervisningsbegreppet tar för stor plats och att hen är där för att vara tillsammans med barnen och deras bästa. Förskolläraren upplever också att det läggs för mycket tid på alla mål som ska “uppfyllas” istället för att vara delaktiga tillsammans med barnen.

När vi ställde våra analytiska frågor till oss själva var de likheter vi kunde se att tillsammans upplever dem att undervisning sker i allt dem gör på förskolan. Vi såg ytterligare två likheter, en av likheterna var att begreppet undervisning är nytt, men att det sker/har skett undervisning i förskolan hela tiden och att det alltid har gjort det även om de inte alltid nämnde det. Den andra likheten vi såg är att undervisningsbegreppet är tvetydigt och att där finns en viss osäker-het, då vi under intervjuerna upplevde respondenterna som osäkra på vad de skulle svara på frågan hur de definierar begreppet undervisning. När vi ställde oss frågan om det skett någon förändring såg vi att undervisning i förskolan numera är ett begrepp som står med i läroplanen för förskola (2018), där samtliga i arbetslaget har riktlinjer de ska följa och att det idag ska synliggöras tydligare i förskolan. Det vi också kan se när vi ställde oss själva frågan om det har fått en annan betydelse är att betydelsen i förskolan inte längre enbart ligger i termerna av om-sorg och lek, stort fokus har också hamnat på utbildning och undervisning.

5.2 Respondenternas syn på läroplansmålet för förskolans

undervisning

“Undervisningen innebär att stimulera och utmana barnen med läroplanens mål som utgångspunkt och riktning, syftar till utveckling och lärande hos barnen” (Lpfö 18, s.7).

Barnskötaren: Innan har jag tänkt att man gör undervisning och sen kopplar man målen. Men efter praktik så bör man inte göra så utan undervisning sker med hjälp av läroplanen genom det planerade. Eller från barnens intresse och sen kopplar till läroplanen. Lärarna på universitet säger också att det är bättre att utgå från ett läroplansmål när du genomför en undervisning. [---] med hjälp av digitala verktyg, i mitt fall Tyra-appen, är det lättare att söka och lägga till läroplansmål. Nackdelen är att vi ofta lägger in för många så vi tappar fokus på ett specifikt läroplansmål.

Barnskötaren menar att det är lättare att plocka ut ett läroplansmål och koppla det till under-visningen än tvärtom. Hen nämner digitala verktyg som en nackdel, då det riskerar att bli fokus på för många läroplansmål och på så sätt tappar syftet med undervisningen. Barnskötaren upp-lever att det inte finns ett tydligt läroplansmål som kan kopplas till just undervisningsbegreppet, utan att alla läroplansmål ingår i undervisningen som sker på förskolan.

Pedagogen: Otydligt mål för undervisningen, det hänvisar till alla andra mål. Står inte vad ningsmålet innebär, [...] inga bra riktlinjer. Hur mycket vikt ska vi lägga vid en planerad undervis-ning? Hur mycket tid ska vi lägga ner på att förbereda eller ska vi fånga momenten? Vi har ofta ett huvudsyfte, men hur mycket ska du planera inför syftet eller ska du bara fånga dem i det som fångar dem just nu? [...] Det ska ske en utveckling men inte vad de ska lära sig? Blir svårt som pedagog att lägga en ribba när du inte vet vad den ska innehålla. Den hänvisar till andra läroplansmål men vilka? Finns hur många som helst.

Pedagogen menar att läroplansmålen för undervisning är otydliga och att de hänvisar till alla andra mål i läroplanen och inte till ett specifikt. Hen upplever heller inte att där finns några riktlinjer för yrkesrollerna i verksamheten på hur mycket vikt som ska läggas på undervisningen i förskolan. Pedagogen lyfter allmänna frågor till sig själv som berör undervisnings begreppets oklarhet. Hen lyfter också oklarhet gällande vilka/vilket läroplansmål läroplanen hänvisar till när det gäller undervisning.

Förskolläraren: Jag tycker barnen är en utgångspunkt och så får man in läroplanen utifrån deras intressen. Man kan också planera att nu ska vi arbeta med till exempel matte och så arbetar man med

17

det utifrån barnens intresse och därifrån plocka ut läroplansmålen. Det kan ju ske även i den fria leken, där tänker man ju inte på att göra läroplansmålet synligt.

Förskolläraren menar att hen utgår från barnens intressen och därefter för in läroplansmålen. Förskolläraren beskriver att undervisning sker rent allmänt men främst när barns intresse speg-lar innehållet. I den fria leken är förskolläraren inte lika förberedd och tänker inte på läroplans-målen på samma sätt.

När vi ställde våra analytiska frågor om vilka likheter vi kunde se ser vi att alla respondenter benämner läroplansmålet som otydligt och att det inte finns ett specifikt läroplansmål kopplat till undervisningen i förskolan. En annan likhet vi också kan se är att alla respondenter kopplar läroplansmålen till undervisningen i efterarbetet. Den förändring vi kunde se som skett utifrån vår analys är att respondenterna kopplar undervisningen till läroplanen i större utsträckning. När vi ställer oss frågan om det har fått en annan betydelse såg vi att förskolan inte längre ligger enbart i termerna av barnens intressen, fokus har också hamnat på läroplansmålen utifrån under-visningsbegreppet.

5.3 Respondenternas planering och genomförande av

undervis-ning i förskolan

Barnskötaren: Dels har vi vårt årshjul så det påverkar ju lite ämnet, just nu har vi temaarbete språk. Men man kopplar in lite andra grejer. Vi gör många saker i en aktivitet [...]. Vi har en grundplan, men ibland får man släppa på den och se till barnens intresse. Dokumentera undervisning, det gör vi via Tyra-appen men också via QR-kod som barnen får ta med hem och samtala tillsammans med föräldrarna hemma.

Barnskötaren menar att hen utgår ifrån ämnet när hen planerar och genomför en undervisning, eftersom de arbetar med teman i verksamheten. Hen förklarar också att de gör många saker i en aktivitet, de har en grundplan som baseras på temat språkutveckling, men ofta under undervis-ningstillfällen får de släppa på den för att fånga barnens intresse, därför är det svårt att göra en djupare planering.

Pedagogen: Oftast har vi ett tema vi ska hålla oss inom. Jag brukar mest göra en grovplanering, vi har vissa saker som vi vet att vi ska ta med. Upprepade aktiviteter, när barnen sedan kommer på saker

och visar intresse då spinner vi vidare på det. Då blir barn och pedagoger delaktiga i undervis-ningen. Men den största dokumentationen sker under tidens gång, då vi filmar, tar bilder och skriver kommentar om vad barnen kan och gör små anteckningar för att se vad de lärt sig.

Pedagogen menar att hen utgår från en grovplanering där de skriver ner saker de ska ha med i undervisningen. Hen värdesätter upprepade aktiviteter för att barnen ska få upprepat lärande och om barnen sedan visar stort intresse och kommer med egna idéer tar hen tillvara på dem. Pedagogen menar att genom detta arbetssätt blir både pedagoger och barn delaktiga i undervis-ningen. Hen menar att den stora dokumentationen görs under undervisningens process, i form av bild, film och anteckningar av vad barnen säger och gör.

Förskolläraren: vi hade haft mindre belastning om vi hade haft mindre att dokumentera, det hade varit lättare. Man tänker hela tiden på läroplansmålen när man planerar något. Vi använder oss av Tyra-appen och dokumenterar på väggarna. Jag använder mig mycket av begreppet lärande när jag dokumenterar. Blir det för mycket så stänger jag av.

Förskolläraren menar att läroplansmålen har en aktiv roll i planeringen av undervisningen. Förskolläraren tänker mycket på läroplanen och när hen planerar en undervisning utgår hen ifrån de läroplansmål som tillhör den undervisningsform som hen genomför. Förskollärare ut-trycker också en viss frustration kring arbetsbelastningen och att dokumentationen är en stor del av den belastningen. Förskolläraren uttrycker starkt att när det blir för mycket med all dokumentation att tänka på, stänger förskolläraren av. Lärande är ett begrepp som hen använder sig utav vid dokumentationen, och som på så vis tar stor del av fokuset i dokumentationen.

När vi ställde våra analytiska frågor baserat på empirins innehåll såg vi en likhet hos både barnskötaren och pedagogen. Båda yrkesrollerna använde sig utav en sorts grundplanering när de ska genomföra sin undervisning, medan förskolläraren använder sig av läroplansmålen för att planera sin undervisning. Det som framgick är att allt kopplas till läroplanen, men också att barns intressen ligger till grund för hur undervisningens genomförande blir. Läroplanen för för-skolan är en stor del då det är ett styrdokument som alla förskolor ska följa och ha som riktlinje i det de gör. När vi ställer oss frågan om det är något som har fått en annan betydelse kan vi se att läroplanen har fått ta större plats i förskolans verksamhet, respondenterna tar fortfarande hänsyn till barnens intresse, däremot har dokumentation tagit en större plats i planeringen som genomförs inför den styrda undervisningsformen. Synen på dokumentation har förändrats då läroplanen har fler riktlinjer att följa, vilket anses vara en belastning och tidskrävande del i

19

därmed känner dem att deras kompetens inte synliggörs fullt ut. Den förändring vi tolkar har skett är att förskolan inte längre enbart ligger i termerna om omsorg och lek, utbildning och undervisning har fått större utrymme inom förskolans verksamhet och ställer därför högre krav på yrkesrollerna. En annan förändring vi kunde se är att de olika yrkesrollerna besitter kompe-tens, däremot beskriver förskolläraren att hen lägger mycket fokus på att vara med barnen och anser att läroplanen tar för mycket tid från barnen i verksamheten. Pedagogen och barnskötaren anser läroplanen som ett grundläggande verktyg för att styra undervisningen.

5.4 Respondenternas metod för att inkludera vårdnadshavarna i

undervisningen

När vi genomförde våra intervjuer och gick in på denna frågeställning hade vi med två läro-plansmål som vi redovisar under samma frågeställning. Vi inleder med detta läroläro-plansmål:

Arbetslaget ska ansvara för att vara tydliga ifråga om mål och innehåll i utbildningen för att skapa förutsättningar för barns och vårdnadshavares möjligheter till inflytande (Lpfö 18)

för att tydliggöra att vårdnadshavarnas inkludering är något som står med i läroplanen för för-skolan (2018).

Barnskötaren: Våra barn får ta hem en QR-kod och diskutera den hemma tillsammans med föräld-rarna. På så sätt ges föräldrarna delaktighet i vad som sker på förskolan. Inkludera föräldrarna och är en röd tråd genom förskolan och hemmet. Tyra-appen är också ett verktyg till att inkludera föräld-rarna. Bitar från görandet kommer upp där och bilder på processen, på så sätt synliggörs allt. Jag sätter därefter in läroplansmålen kopplat till bilderna.

Barnskötaren menar att en röd tråd genom förskola och hemmet är att inkludera vårdnadsha-varna. Detta gör hen med hjälp av olika metoder. Barnskötaren anser att samtalen hemma mel-lan barn och vårdnadshavare är betydelsefulla för barnens lärande och har erfarenhet av att barnen har svårt att återberätta vad de gjort på förskolan under dagen. För att stötta barnen i återberättandet kom QR-koden till. Tyra-appen är ett digitalt verktyg som alla på förskolan arbetar med, hen menar att här lägger de upp delar av görandet och processen i undervisningen kommer fram och där de även kopplar undervisningen till läroplanen.

Pedagogen: Jag tycker de kan ha inflytande till viss del. Jag tycker det är jättebra att inkludera dem och informera om vad som sker på förskolan så att de kan samtala om det hemma. Så

att barnens intresse och nyfikenhet kan fortsätta hemma. Tyra-appen, vernissage, utveckl-ingssamtal och föräldramöten. Vi bjuder in föräldrarna i verksamheten där de får komma in och titta på vad vi har gjort.

Pedagogen menar att det är bra att inkludera och informera vårdnadshavarna om vad som sker på förskolan, så att de kan samtala om det hemma, på så sätt kan barnens intresse och nyfikenhet fortsätta hemma. Vernissage tog hen upp som en metod att inkludera vårdnadshavarna där de har möjlighet att komma och ta del av vad barnen gör på förskolan. Pedagogen anser att ut-vecklingssamtal och föräldramöte är av betydelse då vårdnadshavarna får uttrycka sina tankar och idéer. Under dessa möten upplever hen att vårdnadshavarnas syn på verksamheten och dess innehåll är väldigt olika vilket kan försvåra arbetet med att inkludera vårdnadshavarna. Peda-gogen beskriver det som positivt att inkludera vårdnadshavare en del men att det finns risker eftersom vårdnadshavarnas feedback kan variera, vilket kan göra syftet med att inkludera vård-nadshavare som obehövlig.

Förskolläraren: Vi får vara mer tydliga för föräldrarna, jag tycker att de får för lite information. Jag tycker det är svårt, men jag använder mig av samtal med föräldrarna och Tyra-appen. Jag brukar sätta ett mål på utvecklingssamtalen så får föräldrarna skriva under att de är med på det. Man kanske ska berätta mer och visa vår tanke och vår bakgrund.

Förskolläraren menar att arbetslaget får vara mer tydliga till vårdnadshavarna vad undervis-ning är och när den sker, hens erfarenheter är att vårdnadshavarna tycker det är märkligt att vi har undervisning i förskolan. Förskolläraren använder sig av Tyra-appen precis som de andra respondenterna, där brukar hen även sätta upp mål till utvecklingssamtalen som hen tillsam-mans med vårdnadshavarna ska diskutera för att ge vårdnadshavarna tid och möjlighet att göra sin röst hörd.

När vi ställde våra analytiska frågor baserat på empirins innehåll kunde vi se likheter av me-todval, respondenterna hade gemensamt Tyra-appen då de arbetar på samma förskola. Värdet av appen upplevs stort av respondenterna, då de flesta dialoger sker via den. När vi ställde oss frågan om där fanns någon förändring kunde vi se att de digitala metoderna har blivit ett kom-plement till det mer traditionella som föräldramöte och utvecklingssamtal. Frågan vi ställde om något har fått en annan betydelse går det hand i hand med förändringen då vi upplever att stor betydelse ligger på de digitala verktygen.

21

Efter dialogen med respondenterna med fokus på de läroplansmål som beskrevs tidigare riktade vi vårt fokus på följande läroplansmål och intervjun fortsatte med fokus på utvärderingen.

Vi tog upp frågan med respondenterna angående vårdnadshavarnas delaktighet i utvärderingen, där vi presenterade detta läroplansmål:

Förskollärare ska ansvara för att vårdnadshavare ges möjlighet att vara delaktiga i utvärderingen av utbildningen (Lpfö 18).

Barnskötaren: Genom att ge föräldrarna ”läxa” som de ska göra hemma tillsammans med barnen, blir de inkluderade i undervisning och har sedan lättare för att vara med och utvärdera hur det tyckte att det fungerade och vad de ansåg att deras barn hade lärt sig. Jag upplever att vi måste bli tydligare med att inkludera vårdnadshavarna till att utvärdera, men det finns inget underlag till det. Jag upple-ver att intresset i vad deras barn gör på förskolan är olika stort. Kanske en idé är klassråd där föräld-rarna får samtala med varandra och där chefen kan ge information, de kan alltså byta information med varandra.

Barnskötaren menar att vårdnadshavarna behöver tydligare underlag för att kunna vara med och utvärdera sina barns undervisning och lärande i förskolan. Hen lyfter problematiken med vårdnadshavarnas olika intresse för att vara en del av utvärderingen i undervisningen av för-skolan. Detta försvårar arbetet om intresset för arbetet är lågt. Barnskötaren nämner ett förslag på en metod, där vårdnadshavare tillsammans med rektorn kan samtala om verksamhetens in-nehåll.

Pedagogen: LÖJLIGT att vårdnadshavaren ska ge utvärdering. De borde utvärdera vad de själva gör med barnen hemma och hur de kan fortsätta uppmuntra barnen. Hur mycket tid lägger de tillsam-mans? Deras feedback är bra men tycker inte de ska lägga sig i då vårdnadshavare tycker olika och alla kan inte vara nöjda, vissa anser att vi gör för mycket styrt och andra att vi kan göra mer. Däremot är en utvärdering på förskolan tillsammans vettigt. Där vi under olika aktiviteter på förskolan till-sammans med oss samtalar och diskuterar hur vårdnadshavare ser på förskolan.

Pedagogen: menar att det är direkt löjligt, hen menar att vårdnadshavarna kan börja med att utvärdera hur mycket tid de spenderar tillsammans med barnen hemma och vad de gör för att fortsätta uppmuntra barnen. Pedagogen anser däremot att en utvärdering på förskolan tillsam-mans med arbetslaget är vettigt. Hen menar att bjuda in vårdnadshavarna till förskolan för dis-kussioner om verksamheten är en god tanke, där vårdnadshavarna har möjlighet att vara med att utvärdera och ställa frågor till arbetslaget.

Förskolläraren: Tydlig dokumentation som du kan visa för föräldrarna inför utvecklingssamtalen och där de får möjlighet att samtala kring hur de upplever barnens termin på förskolan.

Förskolläraren menar att en tydlig dokumentation behövs för att göra en utvärdering möjlig. Hen menar att med stöd av en innehållsrik dokumentation blir utvärderingen med vårdnadsha-varna också mer innehållsrik. Det är dokumentationen som styr utvärderingen och det är också dokumentationen som leder utvärderingen åt en viss riktning.

När vi ställde våra analytiska frågor baserat på empirins innehåll kunde vi se att likheterna mellan respondenterna är att det behövs ett tydligt underlag för att kunna erbjuda vårdnadshavarna att ta del av utvärderingen i verksamheten. När vi ställde frågan om det fanns någon förändring kunde vi se att den förändring som skett är att vårdnadshavarna tidigare varit inkluderade i undervisningen, samtidigt som de idag ska ges större möjlighet att också vara med att utvärdera utbildningen som sker i verksamheten. Förändringen här går också hand i hand med frågan vi ställde om det fått en annan betydelse, då vi kunde se att inkluderingen av vårdnadshavarna har blivit bredare eftersom vårdnadshavarna nu enligt Lpfö 18 också ska vara med och utvärdera utbildningen som sker på förskolan.

6. Diskussion

I detta kapitel kommer vi diskutera vårt resultat i relation till kapitlet om den tidigare forsk-ningen och läroplanen. Därefter kommer vi att diskutera och problematisera metodvalet. Som avslutning i det här kapitlet kommer vi att diskutera studiens betydelse för yrkesrollen och be-hovet av vidare forskning.

6.1 Resultatdiskussion

Utifrån våra semistrukturerade intervjuer tillsammans med respondenterna kunde vi se att deras tankar kring begreppet undervisning inte var helt olika varandra. De hade samma tankar inom vissa områden gällande begreppet undervisning, de ansåg att det sker en undervisning på för-skolan hela tiden och att barnens intresse är i centrum för förför-skolans verksamhet. Omsorgsbe-greppet tar fortfarande stor plats i förskolans verksamhet, enligt respondenterna så sker under-visning i allt de gör på förskolan och att omsorgsbegreppet är ett stort begrepp i deras verksam-het. Finns omsorgen i verksamheten kommer allt det andra naturligt, som lärandet,

lärproces-23

serna och undervisningen. Vår tolkning är att respondenterna anser att begreppet omsorg fort-farande har en stor betydelse jämfört med själva begreppet undervisning, som de beskriver sker hela tiden, men de har svårt att synliggöra det och benämna det. Detta resultat överensstämmer med Thulin och Johanssons (2018) granskning som Skolinspektionen gjort av den svenska för-skolan som visar att många förskollärare inte känner sig bekväma med begreppets definition och omsättning i praktiken i förskolan.

Likaså analyserade vi det samtal som skedde om lärandet. Vår analys av detta är att precis som omsorgsbegreppet är lärandebegreppet ett mer förankrat begrepp. Utifrån vår empiri upplever vi att lärandebegreppet är något som respondenterna använt sig av och känner sig bekväma med. Undervisningsbegreppet är å andra sidan fortfarande ett mer främmande begrepp. Vi ser att det fortsättningsvis finns en viss svårighet att skilja på begreppen undervisning och lärande. Vi upplever att respondenterna ser på lärande- och undervisningsbegreppet som en gemensam nämnare. Respondenterna lyfter att arbeta med barnens intressen är av stor vikt, de tillgodoser detta i sin planering och genomförande av den styrda undervisningen. Vi uppfattar denna kom-bination som att barns intressen speglar undervisningen och på så vis styr de också sitt lärande. Är det då barnen som genomför både undervisningen och lärandet? Är det möjligt att basera undervisning på barns intressen utan att fokusera på styrdokument där undervisningens mål riktas? Genom att i intervjun beskriva att det alltid sker lärande och att alla planerade aktiviteter är lärande tydliggör respondenterna att de besitter kunskaper om begreppen, det vi kan se utifrån empirin är att begreppen riskerar att vävas samman och bilda en gemensam betydelse. Under-visningsbegreppets innebörd, som fokuserar på vad respondenterna gör, har inte uppmärksam-mats som en skillnad mot lärandet där betydelsen mer är vad barnet faktiskt lär sig. Responden-terna tolkar undervisningsbegreppet och förstår det utifrån deras tidigare erfarenheter. Dessa erfarenheter hämtas kanske från den egna skolgången, katederundervisningen eller från ordboks beskrivelsen av begreppet. Därför är inte undervisningsbegreppet nyanserat och omfånget i för-skolans verksamhet utan snarare direkt hämtat från skolan med dess betydelser och dess nor-mativa innehåll.

Det vi också kom fram till var att respondenterna tyckte det skedde en tydlig undervisning när de arbetade utifrån teman i verksamheten med specifika kunskapsämnen. Då förstår vi att undervisnings begreppets relation till skolans verksamhet också påverkar förskolans verksam-het. Resultatet stärker Williams och Sheridan (2018) forskning om tema- och projektarbeten där fokus är på lärandet av specifika innehållsområden. Vi tolkade att omsorgsbegreppet är betydelsefullt för respondenterna och att ta hänsyn till barnens intresse för deras lärande var en

central del i deras verksamhet. Respondenterna tyckte det fanns ett dilemma i att kunna fånga alla barnens intresse och få en undervisning där alla barn är lika delaktiga. Vårt resultat besvarar Pramling och Samuelssons (2017) forskning om att undervisningens innehåll inte nödvändigt-vis tas emot av alla barnen på samma sätt, lärandet blir olika för olika barn och alla kan inte garanteras lära sig något under undervisningen. Vår tolkning är också att resultatet visar re-spondenternas förståelse av undervisning och lärande, att sträva efter att alla barn får ett och samma lärande, samtidigt som de inser att det inte är möjligt eftersom respondenterna inte kan se om varje barn lärt sig exakt samma sak vid undervisningstillfället.

6.2 Undervisningsbegreppet utifrån Läroplanen

Vårt resultat utifrån läroplanens mål var att respondenterna använder sig av läroplanen i nästan allt de gör, men tolkar målen på olika sätt och att i den insamlade data vi analyserade också fanns en otydlighet i läroplanen när det gäller begreppet undervisning. Detta stärker den tidigare forskning som Björklund, Pramling Samuelsson och Reis (2018) har gjort när det gäller pro-blematiken som kan uppstå med begreppet undervisning utifrån läroplanen, att läroplansmålet kan tolkas på olika sätt och den kritiska konflikt som då kan uppstå eftersom Skolinspektionen riktas mot måluppfyllelsen. Resultatet visade också att respondenterna känner att det ställs allt högre krav på deras yrkesroll när begreppet undervisning tog plats i Lpfö 18. Björklund, Pram-ling Samuelsson och Reis (2018) tidigare forskning visar att det ställs högre krav på förskollä-rarna eftersom de ska urskilja vad varje barn behöver lära sig.

Det står i Lpfö 18 att undervisning ingår i utbildningen och vad den innebär. Den hänvisar till läroplanens mål som utgångspunkt och riktning, som syftar på barnens utveckling och lärande. Resultatet av vår studie tyder på att respondenterna uttrycker att där finns en viss otydlighet i läroplanen och läroplansmålen. Det står också i Lpfö 18 att undervisning ska vara planerad eller ske spontant eftersom barn lär hela tiden men här tolkade vi att respondenterna tycker det är enklare att genomföra en planerad undervisning där man kan dokumentera och tydliggöra bar-nens lärande, medan en spontan undervisning är svår att styrka när själva undervisningen sker och vad barnen lär sig.

Resultatet av vår studie visar också att respondenterna sätter barnens intresse först i de flesta fall, vi tolkade att de upplever att det är för mycket fokus på Lpfö 18 och att tiden med barnen blir missgynnad. Respondenterna menar att barnens lärande och lärprocesser har varit i fokus i

25

undervisning tillkom i Lpfö 18 tolkar vi respondenterna som att de upplever att Lpfö 18 och allt de gör på förskolan har blivit mer vederhäftigt. De uppfattar det som att förskolan inte längre har barnens trygghet och trivsel i första hand och det ställs mer krav på förskollärarna även av vårdnadshavarna. Detta stärker Roth och Holmberg (2019) forskning om spänningsfälten som det riskerar att bli mellan omsorg och undervisning och att omsorg också kan syfta på utveckl-ing och lärande, men att det inte alltid behöver göra det, utan kan också syfta på exempelvis trygghet och samvaro.

6.3 Covid-19

Studiens strukturella form baserades, som nämnts tidigare, på tre semistrukturerade intervjuer. Detta var tänkt som en fysisk kontakt med deltagarna. På grund av Corona pandemin var det färre deltagare som ville ställa upp än vad som tidigare var tänkt för denna studie. Detta kan påverka det resultat och den analys vi gjort eftersom deltagarna var färre. Vi fick hålla oss till en arbetsplats på grund av rådande omständigheter. Det hade gett studien ytterligare bredd om vi hade kunnat intervjua ytterligare deltagare från andra verksamheter, som det var tänkt från början. Med detta sagt innebär det inte att vår studie inte ger ett relevant resultat. Snarare kan man se det som så att Covid-19 innebar att studiens omfång av personer blev färre men att resultatdelen bör tas i beaktning när undervisningsbegreppet forskas vidare på. Pandemin ledde också till att vi som forskare valde deltagare baserat på de restriktioner som fanns i samhället 2020, framförallt att enbart träffa dem som vi träffar dagligen, och därför intervjuade vi våra egna kollegor. Detta gjorde att vi riskerade att sätta oskrivna krav på kollegorna av vad de kanske kände de kunde diskutera öppet. Det skapades också outtalade kunskapskrav eftersom vi som forskare kunde uppfattas som mer insatta i ämnet. Fördelen var samtidigt att relationen mellan intervjuare och deltagare redan var etablerad och samtalet kring frågorna blev ett mer avslappnat samtal där vi som intervjuare kunde föra ett mer personligt samtal. Intervjuerna blev på så vis värdefulla eftersom ärligheten speglade relationen och gav då resultat som inte base-rades på svar som deltagarna kanske tror var mer rätt än andra.

6.4 Metoddiskussion

Som vi nämnt i rubriken ovan så har vi också övervägt nackdelarna med att använda oss av kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjufrågor. När vi valde metod diskuterade vi fram och tillbaka om vi skulle få svar på våra frågeställningar genom att använda oss av intervjuer. Vi ville ha ett fritt samtal tillsammans med respondenterna och kom fram till att en enkät eller ett frågeformulär inte var aktuellt, då det fanns en risk att respondenterna begränsade sina svar, då alla kanske inte känner sig bekväma med att uttrycka sig i skrift. Fördelen med enkät och frågeformulär är att respondenten är anonym och kanske vågar svara mer ärligt. Vårt syfte med att välja semistrukturerade individ intervjuer var att starta ett samtal tillsammans, att det skulle bli så flytande som möjligt och att både vi forskare och respondenterna skulle kunna ställa följdfrågor direkt under samtalens gång och att vi kunde förmedla vårt intresse inom om-rådet som vi forskade kring. Utmaningen med semistrukturerade frågor var att formulera dem så att svaret skulle bli så brett som möjligt.

Med hjälp av Hermeneutiken som vår teoretiska utgångspunkt, tolkade vi respondenternas svar gällande undervisningsbegreppet utifrån våra semistrukturerade frågor. Som Skoglund (2012) nämner är målet med hermeneutiken att få en förståelse för ett fenomen hellre än att förklara eller bekräfta en hypotes. Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur yrkesrollerna i för-skolan resonerar kring begreppet undervisning och hur de arbetar med detta begrepp i verksam-heten. Med hermeneutiken vill vi forskare komma åt de tankar om fenomenet, i vårt fall under-visningsbegreppet, och hur respondenterna med egna tankar ser på begreppet utan hänsyn till hur vi anser det vara sant eller falskt. Med hjälp av den hermeneutiska cirkeln analyserade vi våra semistrukturerade intervjuer, de frågor som Skoglund (2012) nämner i sin forskning valde vi att ha som underlag när vi tolkade våra semistrukturerade intervjuer som gjorde att vi kom fram till det resultat som vi beskrivit längre upp i detta kapitel.

6.5 Framtida forskning

Vi befinner oss i en tid där den nya läroplanen betonar undervisningsbegreppet och med det följer möjligheten för ytterligare forskning om begreppet och vad undervisning i förskolan har för betydelse för yrkesrollen och vad det innebär för förskollärarna. När den nya läroplanen varit tillgänglig för förskolans verksamhet i några år kan det vara relevant att göra en ny studie som visar hur utvecklingen inom begreppet undervisning i förskolan har sett ut sedan den nya

27

läroplanen trädde i kraft. Denna studie ger också möjlighet att se om förståelsen för undervis-ningsbegreppet har förändrats. Vårt resultat visar på att läroplanen är en vägvisare inom för-skolan, förskollärare känner sig osäkra med att använda begreppet och att det är tvetydigt. Med ytterligare forskning finns möjligheten att ta reda på om det är läroplanen som bidragit till detta eller om det beror på andra faktorer. Denna tanke kom ifrån intervjuerna där respondenterna gemensamt svarade att de är osäkra och att begreppet är tvetydigt i läroplanen, samtidigt som svaren från respondenterna menade att undervisning sker hela tiden i verksamheten. Detta tyd-liggör behovet av ytterligare forskning inom undervisningsområdet, forskning i en form där syftet istället fokuserar mot undervisnings begreppets betydelse ur förskolans verksamhet. Ef-tersom respondenterna i studien menade att undervisning sker hela tiden behövs också vidare studier och forskning mot hur den fria leken då också involverar undervisning. Undervisnings-begreppet behöver alltså studeras närmare för att med förskolans hjälp utveckla en version av undervisning som förknippas med förskolans verksamhet snarare än skolans.

Referenser

Christian Eidevald and Ingrid Engdahl (2019) ‘Introduktion till temanummer om undervis-ning i förskolan’, Barn, 36(3–4). doi: 10.5324/barn.v36i3-4.2905. I Eidevald, Christian & Engdahl, Ingrid. (red.) (2018). Barn: forskning om barn og barndom i Norden. Trondheim: Norsk senter for barneforskning, Norges teknisk-vitenskapelige universitet. Tillgänlig på in-ternet: https://docplayer.se/115579603-Forskning-om-barn-og-barndom-i-norden-tema-under-visning-i-forskolan.html

Hillén, Sandra, Johansson, Barbro & Karlsson, MariAnne (2013). Att involvera barn i

forsk-ning och utveckling. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Läroplan för förskolan Lpfö 18. Stockholm: Skolverket

Olsson, Maria, Lindgren Eneflo, Elisabeth & Lindqvist, Gunilla (2020). Undervisning i för-skolan [Elektronisk resurs] en företeelse i rörelse. Pedagogisk forskning i Sverige. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-35170

Patel, Runa & Davidson, Bo (2019). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra

och rapportera en undersökning. Femte upplagan Lund: Studentlitteratur

Per-Einar Sæbbe and Ingrid Pramling Samuelsson (2017) ‘Hvordan underviser barneha-gelærere? Eller gjør man ikke det i barnehagen?’, Nordisk Barnehageforskning, 14. doi: 10.7577/nbf.1731.

Pramling, Samuelsson, Ingrid (2017). ”Utvecklingspedagogik – ett sätt att arbeta både mål-medvetet och med barns perspektiv”. I Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) (2017).

Ut-bildningsvetenskap för förskolan. Andra utgåvan Stockholm: Natur & kultur Undervisning i förskolan – en kunskapsöversikt (2018). Stockholm: Skolverket.

https://www.skolverket.se/publikationsserier/kunskapsoversikter/2018/undervisning-i-forsko-lan---en-kunskapsoversikt?id=3932

Utbildningsdepartementet (2017). Uppdrag om en översyn av läroplanen för förskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

https://www.skolverket.se/down-load/18.6b138470170af6ce91441f/1583929695537/Uppdrag%20U20171929S.pdf

29

FORSKNING I SVERIGE VOL. 24 NR 2 2019 ISSN 1401–6788. Tillgänglig på internet:

https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1478/1743

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. https://medarbe-tare.ki.se/media/26885/download

Williams, Pia & Sheridan Sonja (2018). “Undervisningens bidrag till förskolans kvalitet”. I Eidevald, Christian & Engdahl, Ingrid. (red.) (2018). Barn: forskning om barn og barndom i

Norden. Trondheim: Norsk senter for barneforskning, Norges teknisk-vitenskapelige

universi-tet. Tillgänglig på internet: https://docplayer.se/115579603-Forskning-om-barn-og-barndom-i-norden-tema-undervisning-i-forskolan.html

Wood, Elisabeth (2014). The play-pedagogy interface in contemporary debates. IL. Brook, L., M, Blaise & S. Edwards (Red.), The SAGE handbook of play and learning in early childhood (ss. 145-156). Lodon: Sage.

Bilaga 1

1. Hur resonerar du när du hör begreppet undervisning? a. Hur synliggörs undervisningen i ...

b. Vad kännetecknar undervisningen för dig?

2. Vad tänker du på begreppet utifrån “läroplansmålet”? a. Hur tolkar du målet utifrån din yrkesroll?

b. Hur resonerar du kring läroplansmålet utifrån den egna verksamheten?

3. Hur resonerar du när du planerar och genomför en undervisning i förskolan?

a. Hur motiverar du att det sker en undervisning?

b. Hur dokumenterar du planeringen och undervisningen?

c. Hur resonerar du till synliggörandet av begreppet utifrån att inkludera vårdnadshavarna? 4. Hur resonerar du kring vårdnadshavarnas inflytande i undervisningen som sker på förskolan?

a. Vilka metoder har ni för att inkludera vårdnadshavare

5. Vad tänker du kring läroplansmålet där vårdnadshavare ges möjlighet till utvärdering av undervisningen?

Förskollärare ska ansvara för att vårdnadshavare ges möjlighet att vara delaktiga i

utvärderingen av utbildningen. Arbetslaget ska ansvara för att Vara tydliga i fråga om mål och innehåll i

utbildningen för att skapa förutsättningar