Flickors och pojkars läsintressen Reading interests of girls and boys

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Barn unga samhälle

Examination

15 högskolepoäng på grundnivå

Flickors och pojkars läsintressen

En undersökning bland elever i årskurs fyra

Reading interests of girls and boys

A study among pupils in Grade Four

Viktor Bergman

Lärarexamen 210hp Examinator: Mariann Enö Barn och ungdoms vetenskap

Abstract

Denna studie handlar om att lyfta fram elevers intresse och uppfattning inom skönlitteratur. Studien syftar på att ta fram vad det är som gör läsningen intressant. Hur pojkar och flickor uppfattar litteraturen och vilka böcker de föredrar samt hur klassföreståndaren och bibliotekarien motiverar eleverna till att läsa. Samtliga av flickorna och pojkarna har fyllt i en enkät om läsintresse och hur mycket tid som läggs på fritidsläsningen. Flickorna och pojkarna har intervjuats liksom klassföreståndaren och bibliotekarien. Intervjuerna syftar på varför litteratur för eleverna är så viktigt och vad det är som gör läsning intressant Även hur klassföreståndaren och bibliotekarien jobbar för att motivera och få eleverna intresserade av läsning. Enligt Piaget måste barnet kunna greppa om bokstäverna för att förstå textens innehåll. Vygotskij menar på att de flickor och pojkar som läser mycket hemma har en kultur av att läsa. Att människan är sin kultur. Det visade sig att eleverna läser mycket för nöjes skull och för att det är spännande. Klassföreståndaren låter eleverna själva välja ut litteratur som de finner intressant. Bibliotekarien går runt i klasserna och pressenterar skönlitteratur för eleverna för att eleverna ska veta vad som finns i biblioteket. Att eleverna läser mycket är för att klassföreståndaren litar på dem när det gäller val av böcker. Slutsatsen av studien är att eleverna finner läsningen intressant och rolig när de själva får välja skönlitteratur.

Innehåll

1. Inledning………...…..7

2. Syfte………...….8

3. Tidigare forskning………...9

3.1 Pojkar en svagare grupp?...10

3.2 Konsten att läsa böcker………...11

3.3 Språket och läsförståelse………..13

3.4 Datorns inverkan på läsning………..………...14

4. Metod och genomförande……….………15

4.1 Undersökningsgrupp………...17

4.2 Etiska överväganden……….17

5. Resultat och analys………...19

5.1 Elevenkäten ………...19

5.2 Elevintervjuer……….…..22

5.3 Intervju med klassföreståndaren……….………..24

5.4 Intervju med bibliotekarien………...26

6. Slutsats och diskussion………..………...29

7. Referenser………...……….…….32 Bilaga 1

1.

Inledning

”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga” (Lgr 11).

Studien handlar om flickor och pojkars läsintressen i årskurs fyra. Enligt Sveriges Radio (2001) har elevernas intresse för skönlitteratur minskat, eftersom datorn tar mer tid från studierna. Även Skolvärlden (Jalakas 2011) har skrivit om hur dålig den svenska skolan är och att eleverna blir sämre på att läsa. Detta gör att det är aktuellt att undersöka vilken litteratur som eleverna tycker om att läsa, om det är något speciell typ av litteratur som pojkar och flickor föredrar, samt om det är samma typ av litteratur. Fokus kommer att ligga på den litteratur som eleverna läser för nöjes skull som de finner intressant.

I en studie från Göteborgs Universitet, betonas att det är datorn som är orsak till detta. Barn som går i skolan i andra länder spenderar inte lika mycket tid vid datorn och blir bättre på att läsa. Detta fenomen pekar på att de barn som växer upp under 2000-talet ska ha ett minskat intresse för läsning eftersom tiden läggs ner på datorn. ”Vad som sker utanför skoltiden påverkar prestationerna eftersom läsförståelsen påverkas av fritidsaktiviteterna. ”Det finns starka positiva samband mellan fritidsläsning och läsprestationen,” säger Monica Rosén, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet (Jalakas, 2011, s. 28). Barn idag läser fortfarande mycket idag men till skillnad från förr så sker det inte lika ofta. Barn som tycker om att läsa har blivit färre, eftersom pojkar använder datorn mer än flickorna är det de som står för en stor del att läsningen minskar (Arevik 2011).

Ett problem hos eleven kan vara att tillgodo göra sig texten, förstå texten och tolka alla intryck som finns där. Piaget (Evenshaug och Hallen 2001) menar att ett barn som har intresse för läsning har lättare att tillgodo göra sig språket än ett barn som inte har det. Vilket leder till hur pedagogerna ska motivera eleverna till läsning som de känner att de får ut något av och förstår.

2.

Syfte och frågeställningar

Det övergripande syftet med studien är att lyfta fram vad det är som motiverar flickor och pojkar till läsning av skönlitteratur, samt hur elevernas intresse för läsning stimuleras. Vilken betydande roll har klassföreståndaren och bibliotekarien för att flickor och pojkar ska motiveras för att bli intresserade och engagerande i litteraturens värld.

Frågeställningar:

• Finns det skillnader mellan flickor och pojkars läsintressen?

• Vilka böcker tycker/tycker inte eleverna om att läsa och varför?

• Hur motiverar pedagogerna (klassföreståndaren och bibliotekarien) eleverna till att läsa?

3. Tidigare forskning och teoretisk bakgrund

Att kunna läsa när man går i den svenska skolan känns som en självklarhet. Men enligt (Amborn & Hansson 1998) har det visat sig att flickor och pojkar sedan 70-talet har blivit sämre på att läsa. Det har sedan 70-talet gjorts flera undersökningar vad flickorna och pojkarna läste för skönlitteratur. Undersökningarna visade att eleverna i den svenska skolan läste lite och inte tyckte det gav något. Detta gjorde att flera lärare började fundera över skolans litteraturundervisning (Amborn & Hansson 1998). Det som var en bidragande faktor att flickorna och pojkarnas läslust minskade berodde på att lärarna ville att eleverna skulle läsa, eftersom lärarna själva ansåg att det var roligt att läsa. De flesta lärarna var själva uppväxta med en tradition av läsning. Men lärarna lät bara flickorna och pojkarna läsa när de ansåg att det andra skolarbetet var klart. Följden av detta blev att bänkboken var något övrigt som man gjorde när den viktiga delen av skolarbetet var klart och som kom i skym undan. De elever som tog upp sin bänkbok kanske bara han läsa tio minuter innan det var dags att lägga ner den. Detta bidrog till att eleverna inte han sätta sig in läsningen vilket gjorde att de kände sig omotiverade till att läsa (Amborn & Hansson 1998).

Monica Rosen beskriver att svenska elever sedan 70-talet har minskat sin läsförståelse. En förklaring anses vara att elevernas fritidsaktiviteter har förändrats. Monica Rosén är professor i pedagogik vid Göteborgs Universitet menar att läsningen påverkas av vad barnen gör utanför skolan eftersom fritidsaktiviteter påverkar elevernas läsförståelse. En faktor som spelar roll är att barn som är runt tio år spenderar tid vid datorn. Rosén menar dock att Sverige inte är unikt i att barn i de lägre åldrarna börjar använda datorerna mer men att det finns en stark trend. I en jämförelse mellan olika länder syns en negativ effekt av att datoranvändning bidrar till att eleverna inte läser lika mycket som förr. Rosén vill påpeka att det inte är någon jättekris eftersom barnen i Sverige är läskunniga och vid jämförelser med andra länder så ligger Sverige bra till men vid varje jämförelse så pekar trenden neråt vilket visar att de går ner med läsningen (Jalakas 2011).

Dock säger Myndigheten för Skolutvecklingen (2007) att datorn är grundläggande för eleven eftersom datorn fångar elevernas intresse och det finns spel och inlärningsprogram som är bra hjälpmedel för de elever som behöver träna mera på läsning. Eleverna upplever för

det mesta datorn som ett positivt sätt att lära sig med eftersom de på datorn kan se vad de åstadkommit, om de skriver eller läser räknar så säger datorn till om det är rätt eller fel (Myndigheten för skolutveckling 2007).

Trots detta så har datoranvändningen försämrat elevernas läsförmåga och läskunnighet, enligt ny forskning från Göteborgs Universitet och Riksbankens jubileumsfond (Jalakas 2011). Forskningen visar att pojkarna är de som drabbas av minskad läsförmåga, det vill säga tappat intresset för läsning. Flickor och pojkar läser texter på datorn, men de är en annan typ av läsning än den som förekommer i skolan och blir inte utvecklande för eleverna som vanliga texter (Jalakas 2011). Det blir aldrig samma sak att läsa böcker på datorskärmen eftersom ögonen anstränger sig ett annat sätt. Samt att det språket som används när eleverna chattar eller läser på Internet inte alltid är fullständigt med alla förkortningar och utryck. En text som är i en elektronisk from är mer en process än en produkt (Elmfeldt 2011). Rosén menar att det finns en negativ trend som ökar risken för att eleverna i framtiden kommer att vara mera datoranvändande och läsa mindre.

3.1 Pojkar en svagare grupp

En bidragande faktor kan vara att det inte anses manligt att läsa och att det finns för få manliga förebilder i skolan (Taube 2007). Flickor har ett effektivare arbetssätt stod det i en rapport 2010 från Delegationen för jämställdhet (DEJA) som lägger fokus kring pojkar och flickors skillnader i skolan. Det framgår att flickor lägger ner mer tid på sitt arbete i skolan på ett strukturerat sätt än vad pojkarna gör och att flickor har ett annat förhållningssätt till skolan. Flickorna tar skolan mer på allvar än pojkar. Koncentrationen och uppmärksamheten utvecklas senare hos pojkar än det gör hos flickor. Resultatet blir att om pojkarna tidigt i skolan stöter på självständigt arbete blir det svårare för dem att hänga med än för flickorna.

I Lgr 11 står det klart och tydligt att skolan ska främja elevernas utveckling och lägga grunden till ett intresse för lärande och att stimulera individen till att lära och inhämta nya kunskaper. Varför ser det då ut som det gör i den Svenska skolan? Utbildningsminister Jan Björklund menar på att svenska elevers försämrade resultat beror på att katederundervisningen tagits bort. Björklund menar att förlorarna här är pojkar och elever som kommer från hem utan utbildningstradition. De sviktande resultaten beror även på att elever har mer eget arbete arbetar självständigt vilket leder till mekaniskt lärande men inte djupgående. Med det menas att eleverna läser till proven men inte efteråt (Björklund 2011).

Trots oroande larmrapporter om skiljanden mellan flickor och pojkars läsning så sker den som den ska. (Malmgren 1988).

Flickor läser oftare och mer än pojkar (Taube 2007) och tycker att det är roligt att läsa. Att pojkar läser mindre är för att de sitter vid datorn mer än flickorna (Arevik 2011). Yngre flickor tycker bäst om att läsa böcker när pojkarna föredrar serier eller datorn. Dock har det rapporterats att svenska femtonåringarna läser bra om man jämför med våra grannländer, till exempel Finland. Ur en rapport från Svensk Biblioteksförening, (2010) framgår det att svenska barns läsande idag blir allt sämre. Rapporten syftar på att andelen goda läsare har minskat. Det handlar inte om att flera barn har svårt för läsning utan att gruppen av flickor och pojkar som tyckte läsning är intressant har minskat.

3.2 Konsten att läsa böcker

Enligt Lagercrantz (1985), finns det två sätt att läsa skönlitteratur; bokslukning och njutningsläsning.

En bokslukare läser för att få reda på vad som kommer att hända i boken och böckernas atmosfär påverkar läsaren. Läsaren kommer ihåg några enstaka scener ur boken och kan ge en kort resumé av vad boken handlat om. Det andra sättet är njutningsläsning då är läsningen långsam, eftertänksam, läsaren lägger märke till detaljer och vad som sker i boken (Skardhamar 1994).

Samtal kring texten utgör ett betydelsefullt stöd för eleven och denne lär sig även koppla läsande till tal och skriftspråk (Myndigheten för Skolutveckling 2007). För att eleven ska kunna njuta av läsningen och ta tillvara på det de läser, är en av förutsättningarna att förstå vad orden betyder och vad begreppen i texten innebär för att få ett sammanhang. Detta är särskilt svårt i de texter som är skriva i förgången tid då skrivaren hade ett annat ordförråd. (Skardhamar 1994) I en norsk skola läste eleverna en bok som var skriven under 1950-talet och eleverna som gick i en modern skolan hade inget begrepp om vad ett livstycke var för något eftersom ingen använde det. Här framkommer att en bok med ord som inte används i vardagslivet eller är för svåra kan få eleverna att tappa intresset för läsningen. För att flickorna och pojkarna ska få intresse för litteratur är det viktigt att arbeta med den, då det skapar större förståelse för eleven. Om läraren väljer att berätta om ordens betydelse så underlättar det för eleverna i deras läsning. I annat fall skulle en bokslukare läsa ut boken utan att förstå vad som står i den, medan de elever som har intresse och njuter av läsningen skulle

fråga läraren om de svåra orden. Läraren bör därför börja lektionen med en genomgång av eventuella svåra ord för att underlätta elevernas läsning (Skardhamar 1994).

Hedström (2010) refererar till Damber som forskat kring vad det är som motiverar eleverna till att läsa och får deras läsintresse att växa. Resultatet var att barnen under sin tid i lågstadiet läst extremt mycket skönlitteratur som inte var skolans pedagogiska läsböcker. Eleverna fick skriva mycket och diskutera vad de läst. Samt att lärarna ställde höga krav och trodde på dem. Kan detta ha en bidragande faktor till att elevernas intresse för läsning ger resultat? Att diskussion och reflektion stimulerar eleverna till ett fortsatt intresse då de känner att det som de gör är meningsfullt. Förmågan till språk och det sociala samspelet är medfött medan färdigheten att kommunicera är inlärt (Nilsson och Waldemarson 2005). Detta syftar på att om eleverna får diskutera och reflektera över vad de gör, stärker det intresset och självkänsla när de känner att de gör något meningsfullt. Den litterära texten sätter igång en tankeprocess hos eleven som gör att denne blir kreativ och kan börja skriva egna texter (Amborn & Hansson 1998). De syftar på att barnets intresse för läsning hänger samman med språkutvecklingen.

För att eleverna ska bli intresserade av boken och inte bara läsa den bör läraren ha frågor om boken som stimulerar och intresserar eleverna (Skardhamar 1994). Vad är det som du lärt dig av boken kan vara en bra fråga att ställa till eleven. Det har under de senaste åren blivit vanligare att läraren tar in böcker som handlar om moral och etik i sin undervisning. I alla år har lärare läst och valt böcker som uppmuntrar flickorna och pojkarna att tänka om livet och reflektera om omvärlden, (Skardhamar 1994). Ju mera eleverna får läsa och diskutera kring boken desto större är chansen att deras läsintresse och språk ökar.

Piaget menar på att språket är något som utvecklas i ett socialt sammanhang, språket är

beroende av den kognitiva utvecklingen som anpassas efter individens mognad (Arnqvist, 1993). När flickorna och pojkarna läser får de en egen tolkning av texten de läser. Beroende på deras tidigare läserfarenhet och hur lätt de har att ta in texten så får eleverna en möjlighet att göra texten till sin egen. Ju mera flickorna och pojkarna läser ju mera erfarenhet får de, vilket gör att det blir lättare att greppa språket. Deras sätt att tänka blir annorlunda och det blir lättare att greppa om textens logiska struktur (Taube 2007). Detta har med kunskap, erfarenhet och tankesätt att göra. Piagets teori innebär att barnet kommer till ett stadium då det kan förstå logiska begrepp (Wood 1992). Logiken innebär att man tänker på ett vist sätt för att kunna gå vidare. Logiken är liksom vetenskap och matematik något som tagit flera generationer att komma fram till för att fylla sin funktion i ett speciellt problem. Det gäller för barnet att kunna greppa om bokstäverna och ordet. Barnet måste själv kunna förstå meningens innebörd eftersom en text inte kan förmedla hur författaren menade och tänkte då texten skrevs (Taube

2007). Texter och böcker har ett språk som barnet måste kunna förstå, hur meningar är byggda och vad som menas med olika ord. När barn läser för sitt nöjes skull så tar de till sig runt 15 % av de nya orden (Taube 2007). Barn som lär sig det talade språket uppvisar en god förmåga att lära sig att läsa (Smith 2007).

3.3 Språket och läsförståelse

Vygotskij ansåg att barnets utveckling sker i samspel med omgivningen. Att barnen präglas av miljön och att utvecklingen sker individuellt. Språket betonar han är viktigt i den kognitiva utvecklingen (Evenshaug & Hallen 2001). Enligt Vygotskij är kulturen skapad och byggd av människorna som är i den. Människan är sin kultur. Att eleverna inte har intresse för läsning kan kopplas till att de kommer från miljöer där läsningen inte har någon stor betydelse i vardagen. Läsningen som hör till skolan läser de, men om det inte finns någon i deras egen närhet, till exempel i familjen som läser så motiveras eleverna inte till läsning. Vygotskij menar att samspel är en utgångspunkt till att utvecklas och motivera kreativitet. Ska eleverna utveckla och få intresse av läsning så behövs det något som motiverar dem till det (Strandberg 2006). Vygotskij menar på att rummet har betydelse. Eleverna ska kunna känna att de är trygga samt att det finns förväntningar på dem. Flickorna och pojkarna ska även känna att här kan de ha en dialog med sin lärare och varandra. Läraren ska också kunna använda rummet till elevernas bästa för att främja deras läsintresse och läsförståelse.

Hur tillgodogör sig eleverna en god läsförståelse? National Assesment of Educational Progress i USA (Taube 2007) tog fram ett underlag för detta. Där togs bland annat fram att en god läsare har bra läsvanor och tycker om att läsa. Att en god läsare även kan fokusera på det som står i boken och tar hjälp av sina egna kunskaper för att förstå texten de läser. De elever som har god läsförståelse läser texten rakt igenom, och kan reflektera över vad de läst. Den goda läsaren använder sig av texten för att få ett sammanhang (Taube 2007).

För att utveckla sin läsförståelse bör alltså flickorna och pojkarna greppa om språket och även tala språket, lyssna på det och använda det. Det är viktigt för de barn som börjar skolan att får en bra start, och att klassföreståndaren uppmuntrar dem att läsa för sitt nöjesskull och inte bara för skolan. En svårighet kan vara om eleverna i början av läsningen stöter på motgångar, det kan var i texten att det är svårt att greppa om orden. Det kan vara att deras lärare inte uppmuntrar dem på rätt sätt eller att de känner att dess kamrater ligger före i läsningen. Eleverna får då en dålig självbild och tror inte att den kan åstadkomma något

eftersom det inte går. Självförtroendet spelar en stor roll för hur det kommer att gå för eleverna (Taube 2007).

Enligt en undersökning från PISA (Programme for International Student Assessment) en internationell undersökning (Taube 2007) kom det fram att svaga elever blivit ännu svagare i sin läsning når inte upp till nivån som krävs i den svenska skolan. En teori enligt svenska forskare är att vi har förändrat vårat levnadssätt, vi lever på ett annat sätt nu än vad vi gjorde innan. Det finns en dator i nästan varje hem, samt nedskärningar i skolan. Något annat som kan spela roll är att läraryrket inte är ett status jobb. Lärarstudenterna som utbildas får inte tillräckligt med baskunskap i språk vilket i sin tur gör det svårt för dem när de kom ut i arbetslivet att undervisa. Datoriseringen har haft en negativ inverkan på elevernas läskunnighet, eftersom det är pojkar som sitter mer vid datorn än flickor är det de som drabbas (Arevik 2011).

3.4 Datorns inverkan på läsning

Rosén (Taube 2007) påpekar att det har inte bara har att göra med det ökande intresset av datorn, samhället har också förändrats sedan 70-talet. Barn som gick i skolan då hade ingen dator att sätta sig vid när de kom hem. När datorn kom in i hemmet så hände något som förändrade barnens läsvanor och nöjesläsning. Det är klart att datorerna påverkar barnen som sitter vid datorn och spelar spel och inte läser på sin fritid tappar tid för läsningen men den stora biten är att datorerna tar ifrån barnen lästiden. Läsning förekommer i datorspel och olika program som barnen sysslar med men datorläsning kan aldrig ersätta nöjesläsning och fritidsläsning eftersom den inte gynnar eleverna på samma sätt. Rosén (Taube 2007) säger att det är brist på duktiga läsare, de har blivit färre. Läsarna som är lågpresterande har inte ökat. Det är inte skolan det är fel på utan det är att datorn påverkar eleverna på ett negativt sätt då de glömmer bort att läsa. Det är viktigt att eleverna hittar sitt intresse och nöje med böcker Trots att det finns forskning om elevernas läsintresse och hur datorn påverkar dem är det ingen som används i den svenska skolan för att främja eleverna läsintresse.

4. Metod och genomförande

Studien genomfördes på en skola i västra Skåne. Samtliga av flickorna och pojkarna går i samma årskurs, fyra. Innan eleverna fyllde i enkäten informerades de om varför denna studie gjordes och att det var frivilligt att delta i studien. Efter det fick flickorna och pojkarna fylla i enkäten om sina läsvanor och läsintresse (bilaga 1). Enkät fylldes i anonymt vilket enlig Stukát (2010) är den bästa metoden så att eleverna inte känner sig uthängda. När frågorna till enkäten och intervjuerna formulerades var det med öppna frågor, detta för att flickorna och pojkarna inte skulle känna att det var något speciellt svar förväntades av dem. Utan att de fick svara hur de ville. Nästa steg var att flickorna och pojkarna blev intervjuade om sitt intresse för skönlitteratur och vad de tyckte var viktigt med skönlitteratur. Med det menas vad flickorna och pojkarna tyckte var viktigt för att läsningen skulle bli intressant och spännande. Intervjufrågorna var strukturerade så att både ordningsföljden för frågorna och deras formulering var förutbestämd, alla eleverna har samma frågor (Stukát, 2005). Intervjuerna med eleverna varade mellan tio och tjugo minuter per elev. Intervjuerna gick till på följande vis att jag frågade dem vad de tyckte om med böcker. Det viktiga var att börja med en öppen fråga. Eleven började då berätta vad hon/han tyckte och genom ett samtal om litteratur fick jag in frågorna som jag ville ha besvarat. Hade jag ställt frågorna rakt på skulle det bli korta och raka svar som hade kunnats tolkas på olika sätt. Öppna frågor ger eleverna chans att utveckla svaret. Några av flickorna och pojkarna visste vad de ville berätta och andra behövde tid att tänka efter. Klassföreståndaren och bibliotekarien intervjuades om hur de motiverar eleverna till att läsa skönlitteratur och om de upplever någon skillnad i klassen på pojkar och flickors läsning. Detta skedde vid ett senare tillfälle i separata klassrum. Syftet med att

använda sig av intervju är för att det underlättar att samla information som bygger på frågor (Davidsson och Patel, 1991). Studiens tillförlitlighet bygger på enkäterna och intervjuerna med flickorna och pojkarna samt källorna. Samtliga intervjuer bandades för att ingen

information skulle försvinna. Intervjuerna av eleverna skede i ett separat rum på skolan där eleverna fick komma in en åt gången. Elevernas vårdnadshavare fick information innan studien tog sin början. Detta skedde med hjälp av ett papper som klassföreståndaren skickade

med eleverna hem. Detta så att föräldrarna skulle få möjlighet att tacka nej till att deras barns skulle medverka.

Tillförlitlighet

Syftet med studien har varit att ta reda på vad flickor och pojkar har för läsintresse och vad som gör läsning intressant för dem. I förhållande till detta generella syfte så är inte studien tillförlitig. För att kunna dras slutsatser om pojkar och flickor i allmänhet hade det fodrats större undersökningsgrupp, jämnare könsfördelning och slumpmässigt urval. Men om undersöknings syfte tolkas mindre generellt: att jag har velat öka min kunskap och förståelse för just dessa elevers läsintresse och träna mig i att se barns perspektiv så styrs tillförlitligheten framför allt av hur jag ställt frågorna och hur barnet känt sig i frågesituationen. Vad det då en nackdel eller fördel att barnen kände mig? Som fördel kan det ses att det var lättare för barnen at öppna sig och får fram deras uppfattning. Dock är risken att påverka dem större om man känner dem. Jag tänkte på att ställa öppna frågor och att det var okej för flickorna och pojkarna att inte tycka om läsning. Mitt intryck var att eleverna kände sig bekväma under intervjun och svarade efter sitt eget tyckande och inte vad de trodde att jag ville höra. Eftersom enkäten var anonym så sätter det inte barnet i en obekväm sitts. Eftersom eleverna viste vem jag var, var det ingen konstighet för dem att svara på frågorna som berör deras läsning. Hade jag varit främmande för dem så är det inte säkert att svaren hade blivit det samma. Det kanske bara svarat med de svar de trott att jag ville höra. Men så blev det inte nu då jag påpekade att eleverna skulle säga vad de själva tyckte. Då flickorna och pojkarna viste att de fick tycka att läsningen var ointressant så drar jag den slutsats att de inte sa att läsningen var intressant om de tyckte annorlunda. Eftersom studien bara gjordes i en klass så kan den inte sättas i samband med att alla flickor och pojkar har samma åsikter om läsning. Kan då denna studie användas i andra klasser? Nej, eftersom undersökningsgruppen är för liten. Däremot kan jag som blivande lärare använda mig av resultaten studien när jag vill motivera eleverna till att läsa böcker, kan jag referera till min studie hur flickorna och pojkarna upplevde litteratur och varför de tyckte så. Studien är inte relevant att använda i ett helhets syfte som drar alla elever över en kant. Studien kan bara användas till att få ett bättre barnperspektiv på flickorna och pojkarnas intresse för litteratur.

4.1 Undersökningsgrupp

I fjärde klass har eleverna lämnat lågstadiet och går nu i mellanstadiet. ”Skolan ska lägga grund för elevernas utvecklig och lärande” (Lgr 11). Eleverna redan gått tre år i skolan och bör ha upptäckt skönlitteraturen. Således är barnens ålder gynnsam för att få fram intressanta synpunkter om litteratur. Eftersom syftet med studien inte är att dra slutsatser om barn i allmänhet utan mer att fördjupa min kunskap om hur barn ser på läsande så ansåg jag att det var bra att undersöka en klass som jag hade god kontakt med. Det var även den klass som hade tid att medverka. Fördelarna med att ha en etablerad kontakt bedömdes som viktigare än nackdelarna: klassen är inte representativt sammansatt. I klassen finns det tjugo elever, fem pojkar och femton flickor i klassen, nästa gång jag gör en studie så ska jag ha ett jämt fördelat urval. Samtliga av eleverna är födda i Sverige. Studien kan inte säga något generellt om varken pojkars eller flickors läsning. Det hade varit givande med ett mer jämtfördelat antal pojkar och flickor men det är också av stort intresse att veta mer om hur pojkars läsvanor kan inspireras av flickor. Flickornas och pojkarnas svar kommer från dem själva. Det är alltså inte vad skolan tycker utan vad de själva tycker om litteratur. Undersökningen kommer inte att kunna bevisa om andra flickor och pojkar i årskurs fyra har samma intresse för litteratur, utan det är bara relevant för denna klass.

4.2 Etiska överväganden

Eftersom medverkarna i studien är minderåriga informeras vårdnadshavare, detta på grund av informationskravet som betyder att forskare har en skyldighet att meddela samtliga involverade vad som ska hända. Detta med hjälp av ett brev som relaterar till vad eleverna ska genomgå. Vårdnadshavarna fick även ge sitt tillstånd och samtycke till om de vill att deras barn skulle medverka samt att eleverna själva fick ge sitt samtycke. Detta för att det behövs ett samtycke, krav från vårdnadshavarna eftersom eleverna är minderåriga. Inga namn eller fakta som kan överensstämma med eleven kommer att publiceras eftersom medverkande som deltar i ett forskningsprojekt är berättigade individskyddskravet (Vetenskapsråddet 2011).

Konfifentialitetskravet betonar att all information som finns om de medverkande inte ska vara tillgänglig för vem som helst, vilket innebar att eleverna för blir anonyma. Uppgifter och information om de medverkade, i detta fall intervjuerna kommer bara att användas i studien

enligt nyttjande kravet, vilket innebär att uppgifter om enskilda personer inte får användas till något annat.

5. Resultat och analys

I det här kapitlet presenteras resultatet av enkäterna och intervjuerna från eleverna samt intervjuerna från pedagogerna. Det kommer att framgå vad eleverna anser stimulerar dem till läsning och varför det är intressant, samt hur pedagogerna motiverar eleverna till kreativ läsning.

5.1 Elevenkäter

Elevenkäterna består av sex frågor (se bilaga 1). Det visade sig att samtliga elever i klassen tyckte det var intressant med läsning och om det var spännande. Spännande i elevernas menig innebar att det skulle hända något i boken. När det gällde elevernas intresse för olika böcker så var kärlek överrepresenterat hos flickorna och deckare hos pojkarna. Fantasyböcker var populärt hos båda parterna och var rikt representerade i skolbiblioteket. En pojke som älskar fantasyböcker menar ”Jag tycker om liksom, fantasy böcker för att det inte är något slut på dem, de liksom bara fortsätter”. Det som intresserar eleverna inom fantasy var framförallt vampyrer och spöken. Eleverna är uppväxta i en tid då fantasy sköljer över dem. Som exempel är Twilight böckerna populära och även Harry Potter böckerna. En flicka som tycker om fantasy säger, ”Jag tycker om fantasy för det är mer spännande, det händer mer”. Det som tycks fascinera några av eleverna är vilka egenskaper som finns i fantasy världen. Att vara vampyr och kunna flyga eller att vara trollkar eller häxa och kunna trolla, det ger eleverna något att längta till och drömma om.

Det framgår att eleverna har ett brett läsintresse. Eleverna kan i stort sett välja vilken skönlitterär bok som de klarar av. Det finns inget i enkäterna som pekade på att skolan bestämde att de måste läsa specifika böcker. I Lgr 11 står det att skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Detta innebär att eleverna ska få tilltäckligt med kunskap så att de kan tillgodo göra sig den och kunna utveckla sitt läsande av eget intresse.

Cirkeldiagrammet visar vad eleverna tyckte var viktigast i bokens innehåll. Diagrammet visar antal elever och vilka typer av böcker de gillar. ”Jag kan ofta se de där bilderna då jag läser, jag kan ofta se de inne i huvudet, spännande ska det vara”, menar en flicka.

Elevernas lästlust i denna klass var hög eftersom samtliga av dem hade ett stort läsintresse. Det som är problematiskt är att det bara är fem pojkar mot femton flickor, detta gör att studien inte går att jämföra med i andra klasser. Dock är studien ändå tillförlitig eftersom flickorna och pojkarna som medverkade, besvarade frågorna med egna svar. Det menas att de berättade vad de tyckte och inte vad skolan tyckte. Studien är endast tillämpat till respektive klass men det går ändå att få fram vad som motiverar flickorna och pojkarnas till att läsa. Eleverna har tillgång till ett eget skolbibliotek med bibliotekarie som eleverna kan besöka när de vill. Hedström (2010) refererar till Damber som menar att det som får eleverna motiverade är när de får läsa mycket skönlitteratur som inte är skolans pedagogiska böcker och sedan får diskutera detta, samt att deras klasslärare litar på dem och tror på dem. Förutom att eleverna har som läxa att varje dag att läsa femton minuter så läser flera utav dem mer utöver det vilket ungefär mer än hälften gjorde. Enlig Göteborgs Universitet och Riksbankens jubileumsfond (Jakalas 2011) så läser pojkarna minde än flickorna.. Taube (2007) menar att flickor läser mer och oftare än pojkar eftersom de tycker det är roligt att läsa. Pojkarna i klassen läste femton minuter varje dag och ibland mer, dock läste de flesta flickorna mer än femton minuter.

Intressanta böcker

Enligt resultaten så var det mest spännande om huvudpersonen i boken var av samma kön som läsaren eftersom läsaren då kände igen sig i huvudpersonens karaktär. ”Jag känner igen mig ibland efter som det handlar om kärlek”, säger en flicka som läser mycket kärleksböcker.

De fickorna som läste kärleksböcker menar att det är spännande om man själv kände igen sig så att man kunde se att det fanns andra som tänkte och tyckte så som man själv gjorde eftersom det står i en bok. Det var något att identifiera sig med. Skardhamar (1994) talar om att läsa för sitt eget intresse att njuta och förstå läsningen vilket eleverna i denna klass gjorde eftersom kunde beskriva och återberätta vad de hade läst.

När flickorna intresserar sig för kärleksböcker, intresserar sig pojkarna för intressanta och spännande böcker. Flera av pojkarna var i färd med att läsa deckare. Enkäterna gav även eleverna tillfälle att berätta något som de inte tyckte om med läsning. Dock visade det sig att flera av eleverna påstod att det inte fanns några böcker som var tråkiga. Några elever påstod att bokens spänning är det som måste till, för att det ska bli läsvärt. ”När det är spännande med mysterium vill man inte sluta läsa” menar en pojke. Mysterium kunde ses som deckare men även äventyrs böcker, det skulle gärna vara barn som var huvudpersonerna vilket gjorde innehållet i berättelsen mer intressant än om det varit vuxna. Den litteratur som eleverna läser är skönlitteratur och är för det mesta bara påhittade berättelser, men det framkom att några av flickorna hade läst böcker som är verklighetsbaserad och att det kunde var skrämmande för att det var så hemskt med krig och flykt.

Flera av eleverna menar på att de lär sig mycket av en spännande och intressant bok. Förutom att lära sig meningsuppbyggnad och hur olika ord stavas så lär man sig även hur man kan bete sig mot andra och vad man kan tänka på i olika situationer. Piagets teori är att språket utvecklas i samanhanget, vilket innebär att ju mer eleverna läser och intresserar sig för litteratur ju mera utvecklas språket. Att eleverna kopplar läsningen till ord och meningsuppbyggnad visar det finns ett intresse för språket (Skardhamar 1994). ”Det som gör en bok till något bra är att det går framåt och att det händer något hela tiden”, menar en flicka.

Sammanfattning

Tidigare forskning (Amborn & Hansson 1998) har visat att Svenska elevers läsintresse och läsförmåga har försämrat sedan 70-talet. Syftet med studien är att lyfta fram vad som gör eleverna motiverade till att läsa. Eleverna har tillgång till ett eget skolbibliotek med en bibliotekarie som finns där och hjälper dem att välja ut skönlitteratur om det behövs, vilket kan ha en bidragande faktor till att deras läsintresse finns där. Detta innebär att eleverna inte bara behöver läsa den pedagogiska skönlitteraturen utan även kan välja efter vad de själva tycker om vilket ger dem mer frihet och mer intresse. En stor del av de böcker som eleverna läser är deckare men även fantasy som Harry Potter och vampyrböcker. Eftersom fantasy är en typ av böcker som även sänds på TV så är eleverna omringande av en fantasy tid. Hos

flickorna är kärleksböcker något som för dem tycks intressant och spännande då de ibland kan känna igen sig.

5.2 Elevintervjuer

I samtliga intervjuer med eleverna förkommer ordet ”spännande” när eleverna pratar om skönlitteratur (se bilaga 2). Det visade sig att böcker som saknar handling och spännig är helt ointressanta. Samliga flickorna och pojkarna fann läsning spännande och intressant förutsatt att boken var drivande. Tidig forskning som gjordes under 1970-talet visar på en minskad läslust hos eleverna. Resultatet av minskad läslust var för att lärarna själva tyckte att läsa var något som var roligt och det skulle eleverna också göra. Eleverna motiverades inte till läsning (Amborn & Hansson 19998). ”Jag har läst en bok där det var tjugonio dagar kvar till det skulle hända något, viket fick mig at fortsätta läsa mera” säger en flicka som menar att det motiverar att läsa vidare för att det är spännande att få reda på vad som ska hända. Flickorna och pojkarna menar på att läsning är något som de har i läxa men att det ofta blir mer än de obligatoriska femton minuterna som de läser. För flickorna är kärleksböcker det som för tillfället läses mest eftersom de känner igen sig och tycker det är spännande med relationer till varandra och sina kompisar. Rosén menar på att eleverna idag läser mindre för att deras fritidsaktiveter har förändrats sedan 1970-talet. Eleverna sitter mer vid TV: n och datorn idag. Samtliga elever i klassen berättar att de sitter vid datorn men det varierar mycket beroende på vad de gör där. Flera av flickorna skriver egna berättelser på datorn och spenderar på så sätt tid där. Samtliga pojkar spelar spel och lyssnar på musik vid datorn. Youtube är en populär Internet sida. ”När jag sitter vid datorn är det musik på Youtube jag lyssna på” säger en pojke.

Datorer eller böcker

När flickorna och pojkarna sitter vid datorn hemma går tid åt, som annars kunde läggas på läsningen. Myndigheten för Skolutvecklingen (2007) betonar att det är nödvändigt för eleverna att sitta vid datorn och lära sig skriva och använda den eftersom världen idag bygger på IT. Det finns program att använda för att förbättra och främja stavning. När eleverna blir tillfrågade vad de tycker bäst om, att läsa text i datorn eller i en bok så väljer de flesta ändå boken. Nästan lika många tycker det är okej att läsa texten på datorn. Flera av eleverna ser

boken som något man ägnar sig åt när det gäller njutningsläsning och datorn mer som en sysselsättning. Några av eleverna ser datorn som tidsfördriv, spela spel, lyssna på musik från Internet, chatta eller skriva egna texter. ”Jag sitter inte så mycket vid datorn bara då jag har tråkigt” säger en flicka som menar på att det mest är tidsfördriv.

Pojkarna spelade mer spel och var gärna vid datorn varje dag, medan flickorna inte hade tid att sitta vid datorn så mycket. Flickorna chattade, skrev på skrivprogramet och surfade på Internet. När eleverna sitter vid datorn och chattar använder de sig av förkortningar och symboler för att får fram sina medelanden. En teori är att text som finns på datorn inte alltid är fullständig och grammatisk korrekt (Elmfeldt 2011). Det bidrar till att orden förkortas och blir svårare att känna igen i sin helhet. Att svenska elever presterar på låg nivå är enligt forskarnas teori på grund av den tid vi lever i. De elever som går i skolan idag förbrukar mer tid vid datorn istället för att läsa böcker jämfört med föregående generationer. Samt att idrott och musik är stora fritidsintressen. Diagrammet visar vad flickor respektive pojkar föredrar, datorn eller boken.

En bidragande faktor att boken fortfarande är mest tilltalande är på grund av ljuset som kommer från datorskärmen. Att det efter ett tag gör ont i ögonen. Trots att det finns flera multimedia program för datorn och att svenska elever spenderar mycket tid där så läser de inte texter på datorn. Läsningen som sker på datorn är en annan typ av än den som finns i skolan (Jakalas 2011).

Kvinnligt och Manligt

Enligt Taube (2007) är pojkarna den grupp som har större lässvårigheter än flickorna. Eftersom de flesta lärarna som jobbar i låg och mellanstadiet är kvinnor är en teori att pojkarna inte tycker att det är manligt att läsa böcker (Taube 2007). ”Mamma läser inte pappa”, säger en pojke. Vuxnas beteende gentemot sina barn, i detta fall elevernas föräldrar, ger eleverna en signal om hur vanligt det är med läsning och om det är manligt eller kvinnligt (Taube 2007). När några av eleverna berättar om familjens läsvanor så visar det sig att flera mammor läser mycket böcker och papporna bara läser tidningen. ”Pappa brukar bara läsa tidningen, mamma läser böcker innan hon ska sova” berättar en flicka som menar på att hon inte sett pappan med en bok på länge.

Sammanfattning

Intervjuerna visar på att samtliga elever spenderar tid vid datorn där de spelar spel och surfar på Internet samt att några av flickorna skriver egna texter och berättelser. Det som eleverna tycker ger läsning en mening är böcker som innehåller spänning och när det händer något som får dem att vilja läsa vidare. Tidigare forskning (Amborn & Hansson 19998) har visat att läsning hos svenska elever pekar neråt, eleverna i denna studie är en motsats. Eleverna i klassen har ett stort intresse för böcker och text, vare sig det är i datorn eller i boken. Dock att flertalet av eleverna fortfarande föredrar text i bokformat. Flera av eleverna såg boken som njutningsläsning då det känns mer äkta med en bok som är skriven av en författare undertiden som datorn känns som något privat och eget. Tidigare forskning (Taube 2007) visar även på att pojkar är den grupp som har minst intresse för läsningen, detta kan ha att göra med förebilder och vad som är manligt och kvinnligt. Flera av elevernas pappor visar inget intresse för läsning annat än när det gäller tidningen men mammorna däremot gärna läste böcker och annat.

5.3. Intervju med klassföreståndaren

För att få eleverna intresserade av skönlitterära böcker måste de även få välja sina egna typer av litteratur som de känner att de kan behärska. ”Eleverna läser mycket nu när de börjat i fyran, mer eller mindre men mer än hälften läser alltid” menar klassföreståndaren. Om någon

av eleverna har lånat en bok som är svår så kan klassföreståndaren sitta tillsammans med eleven och hjälpa till att komma in i boken. Det händer även att elever inte vet hur de ska börja läsa. Vygotskij menar på att det är frågan om olika kulturer, att människans värld är byggd på människornas syn och sätt. Vygotskijs teori är att människans inte är skild från kulturen utan vill upprätthålla den och skapa ny kultur (Strandberg 2006). Detta menas att det i Sverige har varit en kultur att läsa och den ska upprätthållas. Trots att läsningen gick ner under 70-talet så menar Malmgren (1988) att det inte är någon fara för svenska elever med läsning.

Klassföreståndaren säger ”Vi har i klassen pratat mycket om vad det innebär att läsa och kunna förstå texten vilket har resulterat i att eleverna finner det intressant med läsning”. Det finns en skolbibliotekarie som vid behov kan hjälpa eleverna att väja rätt bok på rät nivå. Alla elever gör H4- testet för att se vad de ligger i läsning, testet går ut på att eleverna ska läsa så mycket de kan inom en vis tid, ett så kallat läshastighetens test. ”Vi sätter upp rimliga mål att kanske nå till nästa utvecklingssamtal”.

Rummets betydelse

I elevernas läsprocess spelar även rummet en stor roll eftersom rummet (i detta fall skolsalen) bär på erfarenheter och förväntningar samt förmedlar kunskap till eleverna (Strandberg 2006). De elever som har svårt att läsa eller tycker det är jobbigt märks när de ska läsa högt i klassrummet eftersom det kan bli många pauser samt att de kan verka nervösa för att inte uttala orden rätt. Klassrummet ligger till grunden för ett bra lärande och intresse. Vygotskij menar att klassrummet är en plats där eleverna ska kunna koncentrera sig, föra diskussioner, kommunicera och känna sig trygga (Strandberg 2006). För att detta ska fungera så kan det ha betydelse för hur eleverna sitter, för det mesta sitter de på rader och ser bara ryggen på sina kompisar. Det blir svårt att kommunicera med en rygg. Sitter eleverna så att de kan ser varandras ansikten så kan de med hjälp av det talade språket och ansiktsutryck kommunicera med varandra. Läraren har en dialog med sina elever samt är den som vet hur eleverna ska jobba på bästa sätt och förmedla kunskap. Enligt Vygotskij är det är en tvåstegsmodell då interaktionen, samspelt är grunden för lärandet när eleverna kommunicerar med varandra eller läraren. Det andra är när eleverna bearbetar samtalen med sig själv inne i huvudet (Strandberg 2006).

Sammanfattning

Klassföreståndaren låter eleverna till största delen välja ut sina egna böcker. Eleverna i denna klass läser mycket och tycker det är roligt och intressant. Klassföreståndaren har tillsammans med eleverna diskuterat mycket om boken betydelse och vad det innebär att läsa så eleverna är införstådda i litteraturens värld. Skardhamar (1994) menar på att eleverna har lika stort behov av en bra lärare som kan träna dem i litteraturarbete. Precis som en idrottare har behov av en bra tränare. För att underlätta för elevens läsförståelse så har samtliga elever fått göra läshastighetstest för att klassföreståndaren ska se hur snabbt eleven kan läsa. Detta för att lättare kunna hjälpa eleven med läsningen och för att kunna involvera föräldrarna för att de ska kunna ge eleven motivation till att läsa.

Det är viktigt att eleverna känner sig bekväma i klassrummet eftersom det är där undervisning sker och klassrummet ska förmedla en god grund för elevernas intresse och lärande. I Lgr 11 står det, ”Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga”. Klassföreståndaren menar att pojkarna för tillfället läser mest fantasy böcker och flickorna kärleksböcker. Hon menar på att fantasyböcker är populärt just nu eftersom det finns så mycket fantasy i TV och att det kan vara avkopplande för eleverna att läsa om sådant som inte är verkligt eller finns, vilket får eleverna att tänka och stärka deras kreativitet för läsning. Fast klassen är en läsintresserad grupp, sitter eleverna vid datorn när de är hemma. Dock är datorn inget som förekommer i skolan när det gäller läsinlärning eller uppgifter. Eleverna har datorkunskap men det har inte med läsning att göra utan mera att lära sig hur den fungerar.

5.4 Intervju med bibliotekarien

På skolan har eleverna som har tillgång till ett eget skolbibliotek använder det flitigt. Skolbibliotekarien menar på att eleverna på denna skola har stort intresse för läsning, de vill läsa böcker, låna dem och reservera böcker samt kommer med förslag till inköp av ny skönlitteratur. Enligt Svensk Biblioteksförening (2007) så läser runt 10 % färre barn en bok varje dag jämfört med 10 % för tjugo år sedan. Om eleverna får tillgång till ett skolbibliotek så utvecklar de läsintresse och läsfärdighet (Svensk Biblioteksförening 2007). Skolbibliotekarien berättar att eleverna ofta vet vilka böcker som är aktuella nu, vad som finns inne och vilka böcker som har kommit ut, så de har koll. Vygotskij (Strandberg 2006) menar

på att det är viktigt att eleverna får vara delaktiga, på det sättet stärker det deras självförtroende.

Skolbibliotekarien jobbar på två olika skolor men menar på att det är denna skola hon ser att behovet av böcker är större på denna skola. ”Jag tror det kan ha med det att göra att i detta bostadsområde finns det en tradition av att man ska läsa böcker”. Bibliotekarien menar på att i denna del av staden finns en tradition att läsa mycket, att de som bott här i generationer innan läst mycket och nu tar de nuvarande barnen över. Hon menar på att det finns en skillnad på vad eleverna läser för böcker, de vill säga att flickorna läser en typ av bok och pojkarna en annan typ, men det gäller inte alla. ”Vissa serier är det mest pojkar som läser och vissa serier är det mest flickor som läser. Älvböckena till exempel, jag tror aldrig har lånat ut någon älvbok till en pojke fast jag gärna skulle vilja. Fantasy böcker med drakar är nästan bara pojkar som läser”. Dock märks skillnaden mer hos de yngre barnen i lågstadiet. När barnen blir äldre så börjar de läsa mer av samma av böcker. På det sättet kan de komma närmre varandra och får en annan av dialog och får på det sättet en annan social kompetens. Vygotskij menar på att social kompetens är olika typer av samspel mellan människa (Strandberg 2006). Vygotskijs teori menar på att samspel är lärande och utveckling. Pojkarna böjar intressera sig för kärleksböcker när de blir äldre för att de tycker det är spännande och att de liksom flickorna kan känna igen sig i boken.

För att få eleverna intresserade av skönlitteratur så gäller det att berätta om böckerna på rätt sätt. Skolbibliotekarien går ut i klasserna och pratar om böckerna och pressenterar dem. Detta förstärker elevernas kännedom om skönlitteratur eftersom skolbibliotekarien anser att det är lättare för eleverna att välja bok om de vet vad den handlar om. Då det kan vara förvirrande att komma in i ett bibliotek där det finns massor med böcker och inte veta vad man ska börja leta efter. Eftersom pojkar är den grupp som är svagare i läsning vilket kan bero på att deras koncentration utvecklas senare än hos flickorna kan de få hjälp att väja ut litteratur (Taube 2007). De böcker som är relevanta för klassen beror på vilken klass det är och om klassföreståndaren har bestämt eller har några önskemål. ”Jag har små spontana bokprat med eleverna i biblioteket om jag träffar dem där eller om jag är ute i klassen”, säger bibliotekarien. Skolbibliotekarien menar att det som verkar väsentligt för eleverna i litteraturen är spännig och att kunna känna igen sig. Kanske att flickorna eller pojkarna går och funderar på något och så kan de i litteraturen läsa att det är fler som tänker så. Majoriteten av eleverna är läs intresserade och tycker det är roligt att läsa. Det är klart att datorn tar tid från eleverna som de istället kunde använda till att läsa dock är det inget något som märks i klassen eftersom eleverna är läsintresserade.

Sammanfattning

Tidigare forskning (Amborn & Hansson 1998) har visat på att svenska elevers läsförmåga och läsintresse minskat, idag domineras världen av IT som upptar elevernas tid. Elever som har tillgång till eget bibliotek använder det flitigt eftersom de själva kan välja litteratur efter behag. Att eleverna får tillgång till biblioteket så utvecklas deras läsintresse. Eleverna vet för det mesta själva vad som finns inne och vilken litteratur som är aktuell. Om det är svårt att välja litteratur så finns bibliotekarien där och hjälper dem. Hon är bibliotekarie på två skolor och menar att eleverna på denna skola läser mera och känner mera motivation och intresse för läsning. Hon tror att det beror på att det i denna del av staden har varit en tradition sedan långt tidigare att läsa mycket. Att det finns en skillnad på var eleverna läser för litteratur om de är pojkar eller flickor menar hon finns, men hon tycker inte att den är så stor. Skillnaderna försvinner ju äldre eleverna blir. Eleverna som går i lågstadiet läser litteratur som är för flickor eller pojkar. När eleverna går i mellanstadiet börjar det släppa och även pojkar läser kärleksböcker och flickor läser fotbollsböcker. Bibliotekarien menar på att det beror på utvecklingen. Fickor och pojkar blir intresserade av nya saker och får andra perspektiv på saker och ting och för att bekräfta tankar och funderingar så utökar de sin litteratur läsande med andra typer av böcker. Kunskap är något som måste överföras vida de impulser som eleverna får så att de känner att det är på rätt nivå (Skardhamar 1994).

När bibliotekarien är inne i en klass och bokpratar varierar det beroende på hur lätt klassen har att läsa eller om det är något tema som är i fokus så anpassar hon efter det. Bibliotekarien presenterar boken, berättar vad den handlar om och vad som kan hända samt om det är en serie eller finns flera av författaren. För att får eleverna intresserade har hon olika böcker med sig och försöker att få både pojkar och flickor intresserade av dem, vilket hon tycker är viktigt.

6. Slutsats och diskussion

Studien visade att detta är klass som läser mycket skönlitteratur och tycker att det är intressant och roligt. Syftet är att undersöka skillnaden hos flickorna och pojkarna, vad gäller läsning. Klassen har ett stort läsintresse för skönlitteratur. En bok skulle vara spännande om det skulle vara någon mening med att läsa den enligt eleverna. Detta är visserligen bra men eleverna måste lära sig att läsa böcker som inte har lika rikt innehåll på spännande saker. Jag fick genom intervjuerna och enkäterna reda på vad för litteratur som flickorna och pojkarna föredrar. Flickorna och pojkarna tyckte att det var roligt att bli intervjuade eftersom det var något spännande. Eftersom jag kände eleverna så finns det en möjlighet att jag påverkade dem att ge mig de svaren de trodde att jag ville ha men jag sa åt dem att svara så som de själva tycker och inte vad jag tycker. Intervjuerna gick bra och eleverna svarade på de frågor som ställdes. Det finns flera sätt att intervjua på men jag föredrog att göra det med hjälp av ljudupptagning i ett enskilt rum. För att spara tid kunde jag ha gjort gruppintervjuer med flera elever i varje grupp, då hade de fått utbyte av varandra och fått igång en diskussion, dock kunde någon av dem ha hamnat i skym undan. Enskilda intervjuer lyfter fram eleven. Eftersom det bara är en klass kan inte elever på andra skolor jämföras med dem eftersom urvalet är för litet, vilket jag bör tänka på till nästa gång. I klassen är det betydlig fler flickor än pojkar vilket har påverkat resultatet. Om det varit mer fördelat mellan flickorna och pojkarna hade resultatet förmodligen blivit annorlunda. Skulle jag göra en annan studie skulle jag medvetet ha valt en klass med mer fördelat pojkar och flickor eftersom antagligen skulle ge ett annat resultat. Hade klassen varit större och med fördelat hade resultatet antagligen blivit mer blandat. Hade jag varit helt okänd för dem är det möjligt att det inte hade gått lika bra. Vad jag skulle ha tänkt på var att ha följdfrågor som jag kunde koppla till deras svar eftersom det ibland var svårt att ge en följdfråga som inte fanns nedskriven om eleven kom in på något annat men som ändå var väsentligt. Att välja en klass som har ojämnt fördelat antal elever har inneburit svårighet att tolka resultatet. Eftersom resultatet var att fickorna och pojkarna tyckte om att läsa och inte var negativt inställda fick jag ingen bild om vad tråkig läsning skulle innebära annat än att det skulle vara ointressant.

Läsningen i klassen

När det gäller flickorna och pojkarnas läsintresse visade resultatet att flickorna läste mera än pojkarna. Enligt enkäten läste pojkarna men för det mesta bara femton minuter varje dag. Flera av flickorna kunde läsa mer än en time per dag. Däremot framgick det inte varför de flesta pojkarna läste mindre än flickorna, vilket jag borde ha tagit reda på bättre. Att eleverna gav ärliga svar i enkäten och intervjuerna beror på flickorna och pojkarnas tillförlitlighet. När jag informerade klassen vad studien gick ut på så bad jag även att de skulle svara ärlig och att deras klassföreståndare inte skulle få veta vad de svarat, vilket en av eleverna frågade. Enkäterna visade också att flickorna gärna läste kärleksböcker och hästböcker bland flickorna. Enligt enkäten läste pojkarna deckare och äventyrsböcker. Fantasyböcker var populärt både hos flickorna och pojkarna. En förklaring kan vara att de lever i en tid där det är mycket med fantasy, där mycket som finns i böcker även finns i TV enligt klassföreståndaren. I vilken mån som fantasy filmer påverkar eleverna tar studien inte upp, inte heller varför just fantasy är så speciellt. Fantasyböcker är även de böcker som enligt några av eleverna som kan hålla på i evighet, att det inte finns något slut på berättelsen. Eleverna syftar på att eftersom det är fantasy kan de själva tänker ut vad som hände sedan och hur de fortsatte. Klassföreståndaren menar på att flickorna och pojkarna läser mycket i klassen för att de har diskuterat innebörden av läsning och hur viktig och roligt det kan vara. Klassföreståndaren och bibliotekarien jobbar mycket med elevernas läsning och låter dem läsa vad de själva vill. Vad jag kunde ha tänkt på vad att mer ingående ta reda på hur de arbetar med sitt upplägg av litteratur. Vad jag inte hade vetskap om är att skolan ligger i en del av staden där det tydligen varit tradition att läsa mycket, vilket kan ha bidragit till att resultaten såg ut som de gjorde. Ingen av eleverna tycke det var tråkigt att läsa. De har jobbat mycket med litteratur och text. Eleverna har fritt val när det gäller läsning av litteratur. De går själva gå till skolbiblioteket och låna böcker. Jag har inget underlag på hur flickorna och pojkarna gör när de väljer ut litteratur. Om de tar något som bibliotekarien berättat om eller om de vet själva vad de är ute efter. Där kan de även få hjälp och råd av bibliotekarien. Bibliotekarien tycker att skillnaden på flickor och pojkars litteratur försvinner när de blir äldre eftersom de då intresserar sig mer för varandra. Skillnaden märks mest när eleverna går i lågstadiet. Studien visar även att flickorna och pojkarna lägger ner en del av lästiden på datorn. Samtliga elever sitter någon gång i veckan vid datorn, ofta för att lyssna på musik eller spela spel.

Att det är fler pojkar än flickor som inte tycker om att läsa kunde enligt Taube (2007) bero på att det inte ansågs manligt att läsa. Om det hade varit fler pojkar och en manlig

klassföreståndare hade han motiverat eleverna på samma sätt som deras kvinnliga klassföreståndare? Eleverna ska i den svenska skolan idag jobba mera självständig men är det verkligen ett problem? Är inte problemet inte att eleverna inte vet hur de ska gå till väga med sitt arbete. Är det inte en fråga om inlärning och hur man som lärare kan göra lärandet lustfyllt och roligt. Studien nämner inte elevernas lärande eller hur de upplever sitt lärande, vilket inte visar hur de går till väga när de läser litteratur. Flickor läser oftare mer än pojkar men det innebär inte att pojkar inte läser. Samtliga av pojkarna spenderade tid vid datorn och läste instruktioner till spel och på Internet, dock kunde studien ha varit mer ingående om hur pojkarna uppfattar att läsa instruktioner på datorn.

Framtida yrkesroll

Som framtida lärare anser jag att det är viktigt att berätta för eleverna om litteratur, läsa mycket i klassen och uppmuntra eleverna till att läsa. Om eleverna får kännedom om böcker som de tycker verkar bra så är chansen större att de börjar läsa mera. Att som klassföreståndare ha ett samarbete med bibliotekarien som kan hjälpa till med at välja och pressentera litteratur för eleverna. Bibliotekarien bör även berätta hur biblioteket fungerar och att eleverna kan komma ditt om de vill ha hjälp med att välja ut böcker eller har förslag på inköp. Då klassföreståndaren väljer att ha ett speciellt tema så är ett nära samarbete med bibliotekarien bra då bibliotekarien kan ha förberett litteratur och annat som eleverna kan använda sig av. Om det finns elever som har svårt med läsningen så bör en framtida yrkesroll som lärare vara att uppmuntra eleverna till att läsa, fotbollsböcker fantasyböcker och deckare. Det gäller att tillsammans prata och komma fram till en bok som eleven tycker om, men även att ta hjälp ifrån elevens hem. Om eleverna tycker om att sitta vid dator kan klassföreståndaren inrätta ett tema eller skrivuppgift där eleverna tränar läsning och skrivning, att samtliga elever skriver på datorn en egen berättelse som får handla om valfritt ämne om (inte tema anges) och skriva det på datorn. Då det är viktigt att flickorna och pojkarna lär sig hantera datorn. (Myndigheterna för skolutvecklingen 2007). När alla är färdiga så får varje elev ett häfte med varandras texter och kan då läsa dem. Då får de en inblick i vad kompisarna har skrivit och kan diskutera det, då eleverna lär sig vad man kan få ut av en text med diskussion. Detta gör att de får ett större ordförråd och deras kunskap växer (Malmgren 1988).

Fortsatt forskning

Om det hade funnits mera tid att undersöka elevernas läsintresse så hade en studie över flera klasser eller skolor varit en möjlighet. Då skulle syftet vara att undersöka samtliga elever om hur de upplever litteratur, text och instruktioner på datorn. Detta för att ta reda på vad de tycker bäst om. Det hade även vart intressant att undersöka om eleverna kommer från familjer där man läser mycket skönlitteratur. Speciellt om papporna läser, eftersom flera av eleverna i denna studie påpekade att deras pappor bara läser tidningen och inga böcker, skulle det vara intressant att jämföra om eleverna föräldrar läser lika mycket. Att undersöka olika skolor hade bidragit till att jämföra om det skiljer sig mellan eleverna när de gäller att arbeta med skönlitteratur, hur mycket arbete som eleverna ska lägga ner på läsningen och hur skolan arbetar med den.

För framtida studier om elevernas läsintresse skulle det vara intressant att ta reda på vad flickorna och pojkarna anser om skolans läseböcker. Pedagogiskt inriktade läroböcker med små berättelser som är skriva på ett pedagogiskt och elevanpassat sätt. Detta skulle sedan flickorna och pojkarna jämföra med vanliga skönlitterära böcker för att se skillnaden och vad de tycker är intressantast. Min personliga åsikt är att det handlar om utveckling. Skolan sa jobba enligt Lgr 11 och kursplanerna. Där står inget om exempelvis fantasyböcker. Lgr 11 säger att skolan ska främja elevernas läsintresse, men på vems villkor, elevernas eller lärarnas? Flickor och pojkar som tycker om fantasy och hellre vill jobba med fantasyböcker än skolans lärobok. Jag anser att skolan ska lyssna mer på eleverna och följa med i tiden och arbeta utifrån elevernas intressen, eftersom det gör inlärningen roligare. En ny studie kunde göras för att visa hur pojkar och flickor och arbetar med litteratur. Att intervjua olika skolbibliotekarier om hur de jobbar med eleverna och litteraturen. Detta skulle användas som underlag till skolorna för att vissa hur de kan jobba vidare med skönlitteratur på ett intressant och stimulerande sätt. Det som hela studien visar är att finns elever som fortfarande tycker om att läa skönlitteratur. Det som är viktigt för dem är att de får vara med och påverka valet av litteratur då det ska vara spännande för att deras intresse ska bli större. Skolan måste även kunna ge det stöd till de elever som behöver hjälp med läsning. Eleven måste känna att det går framåt men samtidig inte jämföra sig med sina klasskamrater, utan känna att det finns en mening med läsningen.

7. Referenser

Forskningslitteratur

Amborn, Helen och Hansson, Jan (1998). Läs glädje i skolan: En bok om

litteraturundervisning tillsammans med slukarålders barn. Falun: Falu Bokproduktion.

Arnqvist, Anders (1993). Barnens språkutveckling. Lund: Studentlitteratur.q2

Fry, Donald (1985). Children talk about books. Seeing themselves as readers. University of Cambridge.

Gustafsson Bengt, Hermerén Göran och Petterson Bo. (2011) Vetenskaps rådet God

forskning.

CM-Gruppen AB, Bromma.

Jalakas, Anders (2011). Skolvärlden, nr 5. Lärarnas riksförbund

Lagercrantz, Olof (1985) Om konsten att läsa och skriv, Stockholm: Bonnier Pocket Malmgren, Lars Göran (1988). Svensk undervisning i grundskolan, Lund: Studentlitteratur. Myndigheten för skolutveckling (2007). Att läsa och skriva – forskning och beprövad

erfarenhet. Stockholm: 08 Tryckeri AB.

Nilsson, Björn och Waldemarson, Anna-Karin (2005). Kommunikation för ledare: Lund: Studentlitteratur.

Oddbjörn Evenshaug, Dag Hallen (2001). Barn och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.

Runa Patel, Bo Davidson (1991). Forskningsmetodikens grunder : att planera, genomföra

och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Skardhamar, Anne-Kari (1994). Litteraturundervisning i grundskolan, Lund: Studentlitteratur.

Skolverket, Läroplan för grundskolan, 11.

Lärarnas Riksförbund, Skolvärlden 5 (2011). Colorprint: Borlänge Smith, Frank (1997). Läsning. Liber: Nacka.

Strandberg, Leif (2008). Vygotskij i praktiken: Bland plugghästar och fusklabbar. Finland: Norstedts Akademiska förlag.

Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap, Lund: Studentlitteratur.

Taube, Karin ( 2007). Barns tidiga läsning. Finland: Norstedts Akademiska förlag. Wood, David (1992). Hur barn tänker och lär. Lund: Studentlitteratur.

Elektroniska källor

Biblioteksföreningen Tillgänglig den 23 oktober 2011

http://www.biblioteksforeningen.org/organisation/dokument/pdf/Barnrapport.pdf

Rosén, Monica Tillgänglig den 23 oktober 2011

http://www.forskning.se/pressmeddelanden/pressmeddelanden/barnsnyadatorvanorgersamrela sformaga.5.4ba252ed12fc1940b8c8000524.html

Elmfeldt, Johan Tillgänglig den 23 oktober 2011

http://www.forskning.se/temaninteraktivt/teman/lasochskrivinlarning/tiofragorsvar/tiofragoro chsvara/vadarskillnadenmellanattlasapaskarmochibocker.5.14ed700e12c61167c518000279 2.html

Arevik, Niklas. (2011). Lärarnas nyheter Tillgänglig den 23 oktober 2011

http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2011/04/01/datoranvandning-forsamrar-lasformagan

Hedström, Hasse. (2011). Lärarnas nyheter Tillgänglig den 23 oktober 2011

http://www.lararnasnyheter.se/specialpedagogik/2010/05/12/hoga-krav-manga-bocker

Björklund, Jan (2011). Regeringen Tillgänglig den 23 oktober 2011

http://www.regeringen.se/sb/d/9540/a/163392?setEnableCookies=true

Sveriges Radio Tillgänglig den 23 oktober 2011

Bilaga 1

Enkät om skönlitteratur för årskurs 4

Jag är pojke flicka

1) Jag tycker om att läsa böcker ja nej

Varför, vad är det som gör att du tycker det är roligt eller tråkigt?

_____________________________________________________________________-___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ 2) Hur mycket läser du hemma per dag? Ca:._______

3) Jag tycker bäst om att läsa böcker som handlar om: ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________

4) Det är roligast om huvudpersonen i boken är en: Pojke Flicka Annat

Varför tycker du så_____________________________________

5) Beskriv en bok som du tycker om och varför du tycker om just den?

___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________

Bilaga 2

Intervjufrågor till dig som går i årskurs fyra om vad du

tycker om läsning.

Tycker du om att läsa? Om JA

Vad är det som du tycker om med läsning?

Är det någon speciell sorts böcker, berätta och varför är de så bra. Vad är det som gör den spännande?

Läser du mycket hemma? När brukar du läsa?

Brukar du reflektera och tänka över vad du har läst? Vad brukar du tänka då? Brukar du föredra böcker framför datorn? Varför?

Om NEJ

Varför tycker du inte om det? Varför? Vad är det som är tråkigt/svårt? Beskriv? Vilken sorts bok skulle du tycka om? Varför?

Brukar du förstå vad det är du har läst? Berätta hur vet du att du förstått texten. Läser du hemma eller är det någon som läser med dig? Funkar det/går det lättare? Skulle det vara roligare att sitta vid datorn? Varför, vad gör du vid datorn?