Diabetes Mellitus typ IIPatienters erfarenheter av livsstilsförändringar

(1)

Diabetes Mellitus typ II

Patienters erfarenheter av livsstilsförändringar

Diabetes Mellitus type II

Patients experiences of lifestyle changes

Författare: Emma Olausson och Malin Widén

VT 2021

Examensarbete: Kandidat, 15 hp.

Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap. Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.

Handledare: Elisabeth Bergdahl, Universitetslektor, Örebro Universitet. Examinator: Annica Kihlgren, professor, Örebro Universitet.

(2)

Sammanfattning

Bakgrund: Den kroniska folksjukdomen diabetes ökar kraftigt runt om i världen, där 90 % av

alla diabetiker har diabetes typ II. Riskfaktorer för att utveckla sjukdomen beskrivs vara bland annat ärftlighet, övervikt och ohälsosam kost. Genom att anamma hälsosamma kostvanor och utöva regelbunden fysisk aktivitet minskar riskerna för komplikationer.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters erfarenheter av

livsstilsförändringar vid diabetes typ II.

Metod: En litteraturstudie har genomförts med systematisk sökstrategi. Databaser som

användes var CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Indexord kombinerades med fritextord och Booelska sökoperatorer. Nio stycken artiklar inkluderades i studien. Integrerad analys användes för att sammanställa resultatet.

Resultat: Patienter upplevde det svårt att utföra livsstilsförändringar. Att ändra sina inrotade

vanor medförde minskad livskvalitet. Känslomässiga reaktioner såsom skam, besvikelse och sorg relaterades till sjukdomen. Motivationsbrist var en barriär till varför fysisk aktivitet inte prioriterades i vardagen.

Slutsats: Större fokus bör ligga på användandet av familjebaserade metoder för att stödja

patienter i hantering av diabetes. Utbildning om diabetes var en central del av sjuksköterskans arbete. Det var betydelsefullt att identifiera enskilda patienters mål och hinder för en följsam behandling.

(3)

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Bakgrund ... 1

Diabetes Mellitus ... 1

Diabetes typ II ... 1

Riskfaktorer ... 1 Komplikationer ... 2 Behandling ... 2 Kost ... 2 Fysisk aktivitet ... 2 Personcentrerad vård ... 3 Problemformulering ... 3 Syfte ... 3 Metod ... 3 Design ... 3 Datainsamling ... 3 Urval ... 4

Inklusions- och exklusionskriterier ... 4

Granskning ... 4

Dataanalys ... 5

Forskningsetiska överväganden ... 5

Resultat ... 5

Skuld, skam och förnekelse av sjukdomen ... 6

Motivationsbrist och ansvar vid livsstilsförändringar ... 6

Upprätthålla balanserad kost och sociala utmaningar ... 7

Resultatsammanfattning ... 8 Diskussion ... 8 Metoddiskussion ... 8 Resultatdiskussion ... 9 Slutsats ... 11 Klinisk nytta ... 11 Referenslista ... 12

(4)

Inledning

Diabetes är en kronisk folksjukdom. Sjukdomen ökar i befolkningen, vilket medför lidande hos enskilda individer samt ökade kostnader för samhället (Lilja, 2020). År 2019 uppskattades 463 miljoner vuxna människor i världen vara diagnostiserade med diabetes typ II och år 2045 förväntas 700 miljoner ha utvecklat sjukdomen (International Diabetes Federation, [IDF], 2020b). Dödsfall direkt orsakat av diabetes typ II rapporterades vara 1,5 miljoner år 2019 (World Health Organization, [WHO], 2021). Världen över har levnadsförhållande förändrats på många olika sätt. Förändring av livsstil, befolkningstillväxt, längre livslängd, spridning av fetma och en mer stillasittande vardag ökar prevalensen av diabetes typ II (Rogon, Kasprzak & Szcześniak, 2017). Diabetesförbundet (2020) uppskattar att cirka fyra procent av Sveriges befolkning har diabetes, dock finns ett mörkertal då många lever med en odiagnostiserad diabetes.

Bakgrund

Diabetes Mellitus

Diabetes Mellitus är ett samlingsnamn på olika typer av rubbningar i kroppens

glukosomsättning. Denna systemsjukdom påvisas via en förhöjd plasmaglukos och innebär en kronisk hyperglykemi (Frid & Annersten Gershater, 2016). Glukos är en grundläggande del av kroppens metabolism och fungerar som bränsle till alla kroppens celler. En frisk individs fasteblodsocker ska vara <6,0 mmol, vid ett värde på ≥ 7,0 mmol föreligger diabetes (Mulder, 2017). Denna metaboliska störning orsakar höga blodsockernivåer hos patienten eftersom kroppen inte svarar på, eller producerar tillräckligt med insulin. Insulin är ett hormon i

kroppen som är med och stabiliserar blodsockernivån. Insulinet styr cellerna att ta upp glukos och samtidigt hämmas produktionen av glukos i levern (Khan RMM et al., 2019).

Det finns generellt sett tre typer av diabetes: typ I, II och graviditetsdiabetes (Khan RMM et al., 2019). Gemensamt för de olika typerna av diabetes är ökade nivåer av glukos i blodet relaterat till minskad insulinkänslighet respektive insulinproduktion (Frid & Annersten Gershater, 2016). De metabola rubbningar som uppstår vid diabetes mellitus drabbar både kolhydrat- och lipidmetabolismen. Dessa rubbningar ansvarar för både akuta- och kroniska symtom samt förändringar (Mulder, 2017).

Diabetes typ II

Diabetes typ II karakteriseras av nedsatt känslighet av insulin samtidigt som

insulinproduktionen är rubbad (Quittenbaum, 2014). Diabetes ökar kraftigt runt om i världen, där 90 % av alla diabetiker har diabetes typ II (Allory, 2020; IDF, 2020a; Mulder, 2017; Sagen, 2013a). I Europa ligger Sverige och Finland i toppen vad gäller förekomsten av diabetes typ II. Diabetes typ II betecknades förr som ”vuxendiabetes” eller ”åldersdiabetes” vilket är opassande relaterat till förekomst även hos barn och ungdomar (Mulder,

2017). Sjukdomen utvecklas genom interaktion mellan miljö och genetiska faktorer (Mulder, 2017; Sagen, 2013a).

Riskfaktorer

Det ökade intaget av skräpmat och minskad fysisk aktivitet anses ge negativa konsekvenser på människans hälsa (Quittenbaum, 2014). Riskfaktorer för att utveckla diabetes typ II beskrivs vara ärftlighet, övervikt, ohälsosam kost, inaktivitet, ökad ålder och högt blodtryck (IDF, 2020a). Övervikt och fetma definieras med ett Body Mass Index (BMI) på 25 kg/m"

(5)

varav 650 miljoner hade fetma (WHO, 2020). Cirka 70 % av personer med diabetes typ II är överviktiga (Sagen, 2013a).

Med ökad ålder minskar betacellernas funktion i bukspottskörteln samt minskad

insulinkänslighet. Ärftlighet uppges öka risken med 40 % genom förstagradssläktskap. Vid studier på friska släktingar till personer som har diabetes typ II påvisas rubbad

glukosmetabolism och en minskad känslighet för insulin. Debutåldern för sjukdomen är idag 50 år och äldre, men kryper nedåt i åldrarna (Mulder, 2017).

Komplikationer

Vid diabetes typ II kan varierande komplikationer uppstå, mikrovaskulära samt makrovaskulära. Vanliga mikrovaskulära komplikationer är neuropati, nefropati och

retinopati (Sagen, 2013a). Neuropati innebär att de perifera nerverna påverkas. Det leder till att smärta och känselbortfall kan upplevas perifert, såsom i fötter och händer (Frid &

Annersten Gershater, 2016). Nefropati karaktäriseras av albumin i urinen i kombination med förhöjt blodtryck och nedsatt glomerulär filtration i njurarna (Khan RMM et al., 2019). Retinopati innebär skador på ögats näthinna och orsakas av högt blodsocker (Sagen, 2013a). Makrovaskulära komplikationer uttrycker sig som förändringar i de stora artärerna till följd av ateroskleros. Vid diabetes ökar plasmaglukosen i blodet vilket leder till skador på kärlväggens innersta lager. Skadorna orsakar en ökad genomsläpplighet för bland annat LDL-kolesterolet som transporterar skadliga fetter in i kärlväggen. De kärlförändringar som uppstår kan orsaka bland annat hjärtinfarkt, stroke och nedsatt cirkulation i de nedre extremiteterna (Frid & Annersten Gershater, 2016).

Behandling

Målet med behandlingen är att patienten ska utveckla en god blodsockerkontroll. Livsstilsförändringar är avgörande i behandlingen, vilket innefattar hälsosam kost, regelbunden fysisk aktivitet, rökstopp och normal vikt (IDF, 2020a; Sagen, 2013a).

Regelbunden fysisk aktivitet och hälsosam kost kan minska dödligheten till samma nivå som personer som inte har diabetes typ II (Sagen, 2013b). Läkemedel som ordineras vid diabetes typ II är till exempel Metformin och Sulfonureider. Det förstnämnda reducerar

insulinresistensen och det senare stimulerar till ökad utsöndring av insulin från bukspottskörteln (IDF, 2020a).

Kost

Hälsosamma kostvanor stabiliserar blodsockret, minskar behovet av läkemedelsbehandling och minskar risken för diabeteskomplikationer. Enskilda livsmedel som till exempel grönsaker, frukt, fullkornsprodukter, fisk och nötter anses minska risken för hjärt- och

kärlsjukdomar samt dödligheten vid diabetes typ II. Koster som rekommenderas är traditionell diabeteskost, måttlig lågkolhydratskost, medelhavskost samt traditionell diabetskost med lågt glykemiskt index. Individuell kostbehandling förespråkas för en lyckad behandling, därför rekommenderas olika typer av koster (Socialstyrelsen, 2011).

Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet definieras som all kroppsrörelse där skelettmuskulaturen dras samman och leder till en ökad energiförbrukning (Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering [SBU], 2007). Med regelbunden fysisk aktivitet bibehålls känsligheten för insulin, vilket minskar belastningen på de insulinproducerande betacellerna i bukspottskörteln och

toleransen för glukosupptaget ökar. Rekommenderad aktivitet beskrivs vara aerob träning där de större muskelgrupperna aktiveras och glukos förbrukas. Vid konditionsträning såsom

(6)

promenader, löpning, skidåkning och simning under minst 45 minuter förbränns fett och känsligheten för insulin ökar. Effekten av den ökade insulinkänsligheten kvarstår i upp till 48 timmar, vilket är en anledning till varför regelbunden träning förespråkas (Mulder, 2017). Fysisk aktivitet kan bidra till sänkt blodtryck, minskade LDL-kolesterol och ökade HDL-kolesterol, vilket minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Träningsform, tid och antal pass bör anpassas individuellt med hänsyn till ålder, kön, risk för diabeteskomplikationer och kulturella förhållanden (Sagen, 2013b).

Personcentrerad vård

Personcentrerad vård är en framträdande och framväxande hälso- och sjukvårdsreform som syftar till att erbjuda respektfull och förmånlig vård som stämmer överens med patientens personliga värderingar. Det fokuserar också på relationer och interaktioner mellan

vårdpersonal och patienter (Jutterström, Hörnsten, Sandström, Stenlund, & Isaksson, 2016; Williams et al., 2016). För att ge en god omvårdnad och stödja patienter i sin sjukdom ska sjuksköterskor arbeta personcentrerat (Jutterström et al., 2016).I samband med diabetes typ II har personcentrerad vård associerats med förbättrad kunskap om sjukdom, egenvård,

livskvalitet, och ökad metabolisk kontroll (Jutterström et al., 2016; Paiva, Abreu, Azevedo & Silva, 2019).

Problemformulering

Diabetes typ II är en folksjukdom världen över. Sjukdomen uppskattas öka till 700 miljoner fall år 2045 och är den typ av diabetes som ökar mest. Regelbunden fysisk aktivitet och hälsosam kost är avgörande vid behandling av diabetes typ II, vilka två komponenter resulterar i stabiliserat blodsocker och ökad insulinkänslighet. Det var av intresse att öka kunskapen om vuxna patienters erfarenheter av livsstilsförändringar vid diabetes typ II. Detta för att som sjuksköterska kunna motivera patienter till en hälsosam livsstil.

Syfte

Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters erfarenheter av livsstilsförändringar vid diabetes typ II.

Metod

Design

En litteraturstudie genomfördes med en systematisk sökstrategi (Kristensson, 2014).

Datainsamling

Att hitta en sökstrategi innebär att fastslå vad, hur och var författarna letar efter information till studien (Kristensson, 2014). Första delen i datainsamlingen innebar att utse nyckelbegrepp i syftet, vilka var diabetes typ II, vuxna, erfarenheter och livsstilsförändringar. Begreppen översattes till engelska med hjälp av Svensk MeSH för att kunna användas i databaser. Databaserna som användes var MEDLINE, CINAHL och PsycINFO, vilka innehåller information om medicin, vårdvetenskap, psykologi och beteendevetenskap. Söktermer som användes var indexord och fritextsökning kombinerat med Booelska sökoperatorer. I

MEDLINE och CINAHL söktes indexord via Subject Heading List och i PsycINFO användes APA Thesaurus of Psychological Index Terms. Söktermerna kombinerades med de Booelska sökoperatorerna AND och OR. AND användes för att kombinera sökord med varandra och OR användes för att söka på närliggande begrepp (Kristensson, 2014). Begränsningar som

(7)

gjordes var all adults, engelskt språk, peer review och publikationer mellan årtalen 2011– 2021.

För att generera flera artiklar i sökningen användes fritextord (Kristensson, 2014). Asterisk (*) användes för att få varierande ändelser på söktermerna. Citattecken användes för att två specifika söktermer skulle stå bredvid varandra i sökresultatet.

I databasen CINAHL användes indexord: (MeSH Terms [MH] ”Diabetes Mellitus, Type 2”), (MH ”Life Style Changes”) och (MH ”Self-Management”). Fritextorden som användes var ”Lifestyle chang*” och Experienc*. Indexord och fritextord söktes först enskilt för att sedan kombineras med varandra.

I MEDLINE användes indexorden: (MH ”Diabetes Mellitus, Type 2”), (MH ”Life Change Events”) och (MH ”Self-Management”). Indexorden och fritextorden söktes först enskilt för att sedan kombineras med varandra. Fritextorden som användes var: Experienc*, ”Lifestyle chang*”, patient, attitude och perspective.

I PsycINFO användes indexord: (Descriptors [DE] ”Diabetes Mellitus, Type 2”), (DE ”Lifestyle Changes”) och (DE ”Self-Management”). Följande fritextord användes:

Experienc* och ”Lifestyle chang*”. Indexorden och fritextorden söktes först enskilt för att sedan kombineras med varandra. (Se bilaga 1).

Urval

För att välja ut artiklar till studien genomfördes en gallring (Kristensson, 2014). Det första steget innefattade granskning av alla titlar från sökningsresultatet i databaserna, vilket resulterade i 541 lästa titlar. I CINAHL påträffades 87 titlar, MEDLINE 340 titlar och i

PsycINFO 114 titlar. Baserat på titlar som ansågs intressanta för studien valdes i första urvalet 78 artiklar ut för att läsa abstracts. Utav dessa var 22 stycken från CINAHL, 37 stycken från MEDLINE samt 19 stycken från PsycINFO. I andra urvalet lästes de utvalda artiklarna i fulltext och relevansbedömdes utifrån studiens syfte. I CINAHL lästes 15 stycken fulltexter, i MEDLINE 14 fulltexter och i PsycINFO tre fulltexter. I tredje urvalet valdes 13 stycken artiklar ut för att bedömas i kvalitetsgranskning. I CINAHL valdes fyra stycken, i MEDLINE åtta stycken och i PsycINFO en artikel.

Inklusions- och exklusionskriterier

Inklusionskriterier för studien var: vuxna patienter, erfarenheter, livsstilsförändringar samt diabetes typ II. Exklusionskriterier var: vårdpersonal och anhörigas erfarenheter samt litteraturstudier.

Granskning

För att kvalitetsbedöma studiens artiklar användes SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier (SBU, 2012). Studier som bedömdes med acceptabel kvalitet inkluderades medan övriga exkluderades (Kristensson, 2014). Författarna utformade ett poängsystem utefter frågorna i granskningsmallen, där svaret JA = 1 poäng, NEJ = 0 poäng och OKLART = 0 poäng. Maxpoäng var 21 poäng. Artiklar som fick 0–7 poäng bedömdes som låg kvalitet, 8 - 14 poäng medel kvalitet och 15 - 21 poäng hög kvalitet. Fem artiklar bedömdes som hög kvalitet, fyra bedömdes som medel kvalitet och fyra bedömdes som låg kvalitet. En av artiklarna nedvärderades från hög till medel kvalitet på grund av att etiskt resonemang inte presenterades. De fyra artiklar som påvisade låg kvalitet exkluderades från studien. Slutligen ansågs nio artiklar ha en acceptabel kvalitet och inkluderades därmed i studien.

(8)

Dataanalys

För att sammanställa resultatet användes integrerad analys (Kristensson, 2014).

Efter kvalitetsgranskningen kvarstod nio stycken artiklar. Varje artikel lästes enskilt av författarna och delar som ansågs besvara syftet markerades. Efter varje granskad artikel diskuterades resultatet för att finna samband och olikheter av patienters erfarenheter.

Meningsenheter formulerades i ett gemensamt dokument. Tre stycken provisoriska kategorier identifierades utifrån meningsenheternas innehåll, som sedan färgkodades. Innehållet i varje kategori granskades och bearbetades gemensamt av författarna ytterligare en gång för att urskilja om meningsenheter hamnat i fel kategori. För att få en översikt av artiklarnas innehåll upprättades en resultatmatris som redovisas under rubriken Resultat.

Forskningsetiska överväganden

Forskning relaterat till människor ska innefatta ett etiskt förhållningssätt och utgå från ett etiskt perspektiv. Utförandet av en litteraturstudie kräver ett forskningsetiskt ställningstagande av författare vid granskning av studier (Kristensson, 2014). Engagemanget kring forskning av ny kunskap ska alltid skydda de enskilda deltagarna. Innan påbörjad undersökning ska ett etiskt tillstånd sökas, antingen via lokal eller regional etisk kommitté (Forsberg &

Wengström, 2016).

De utvalda artiklarna till studien har granskats och de etiska uttalandena har kontrollerats. Åtta av nio artiklar i studien har befogade etiska resonemang. Tidigare vårderfarenhet fanns hos författarna. Tolkning av artiklarnas resultat kan komma att påverkas av förförståelsen vilket författarna var medvetna om (Kristensson, 2014).

Resultat

Resultatredovisningen baserades på nio stycken kvalitativa artiklar. Följande resultatmatris åskådliggör sambandet mellan artiklarnas författare och resultatets rubriker.

Tabell 1. Resultatmatris.

Skuld, skam och

förnekelse av sjukdomen

Motivationsbrist och ansvar vid

livsstilsförändringar

Upprätthålla balanserad kost och sociala utmaningar Ahlin& Billhult (2012) X X X

Greenfield et al. (2011)

X X

Miller & Marolen (2012) X

Pikkemaat et al. (2019) X X

Rise et al. (2013) X X X

Sebire et al. (2018) X X Van Smoorenburg et al.

(2019)

X X X

Wermeling et al. (2014) X X X

(9)

Skuld, skam och förnekelse av sjukdomen

Diabetes Mellitus typ II kopplades till en känsla av skyldighet, skam samt sorg och

besvikelse. Samtidigt som en del patienter förnekade diagnosen tog andra det som en logisk konsekvens av tidigare levnadsvanor, normalt åldrande samt ärftlighet. Somliga upplevde inga symtom vilket ledde till förnekelse och misstänksamhet, på grund av detta tog det lång tid att acceptera situationen. Skam och besvikelse medförde att patienter höll diagnosen hemlig för vänner och familj (Pikkemaat, Pikkemaat, Boström & Strandberg, 2019). Att utföra livsstilsförändringar beskrevs som en inre kamp. Kvinnorna såg sig själva som offer för diagnosen. Istället för att acceptera, existerade en ständig konflikt med sjukdomen (Ahlin & Billhult, 2012). Huruvida diabetes inverkade på det dagliga livet, påverkades av acceptans till diagnos och förändring (Van Smoorenburg et al., 2019). Diabeteskontrollen var märkbart negativt påverkad under svåra perioder i livet, till exempel vid skilsmässa eller dödsfall (Greenfield, Gilles, Porter, Shaw & Willis, 2011).

Det framkom en ovilja att förändra sin livsstil. Patienter agerade passivt gentemot de

livsstilsförändringar som rekommenderades, detta trots given information om de hälsofördelar som förändringarna genererade (Sebire et al., 2018; Greenfield et al., 2011). Ny kunskap om diabetes ledde till bristande respekt för sjukdomen och livsstilsförändringarna betraktades därmed som onödiga (Rise, Pellerud, Rygg & Steinbekk, 2013). Potentiella komplikationer av diabetes underskattades, vilket gjorde det svårt att motiveras till konstant kontroll av vikt och blodsockernivå (Wermeling, Thiele-Manjali, Koschack, Lucius-Hoene & Himmel, 2014). Att ändra sitt beteende beskrevs som minskad livskvalitet, där strikta kostrestriktioner åsidosatte att njuta av livet (Ahlin & Billhult, 2012; Wermeling et al., 2014; Greenfield et al., 2011). Insikten i att den nuvarande livsstilen inte fungerade och att livsstilsförändringar krävdes var påfrestande. Nydiagnostiserade patienter kände ett aktivt behov av att hantera och reflektera över sina handlingar gällande kost och motion. Med tiden utvecklades den nya livsstilen till att bli en naturlig del i det dagliga livet (Van Smoorenburg et al., 2019). Insikten av eget ansvar för kost och motion resulterade i förståelse för sin egen hälsa (Rise et al., 2013).

Motivationsbrist och ansvar vid livsstilsförändringar

Behovet av disciplin och eget ansvar ansågs vara en betydande del för att gå ned i vikt (Wermeling et al., 2014; Miller & Marolen, 2012). Patienter uttryckte svårigheter med beteendeförändringar långsiktigt, där det egna ansvaret uppfattades som en central del i behandlingen (Pikkemaat et al., 2019). Att utföra egenvårdsstrategier upplevdes svårt, därför spelade primärvården en viktig roll för rådgivning om viktnedgång och kost (Wermeling et al., 2014). Regelbunden uppföljning hos primärvården motiverade patienter till att bibehålla en hälsosam livsstil (Sebire et al., 2018). Hälso- och sjukvårdspersonal gav medicinsk rådgivning, dock bristande stöd i hur diabetes skulle hanteras i vardagen (Van Smoorenburg et al., 2019). En patient menade att det är läkarens ansvar att ge rådgivning om

livsstilsförändringar, men den motiverande faktorn till förändring måste komma från patienten själv (Miller & Marolen, 2012; Rise et al., 2013; Greenfield et al., 2011). Motivationsbrist beskrevs som en barriär till varför fysisk aktivitet inte prioriterades. Det fanns en önskan om att ha en positiv person i sin närhet som kunde motivera till att börja motionera (Miller & Marolen, 2012; Ahlin & Billhult, 2012). Deltagare över 65 år upplevde att de blivit för gamla för att förändra sitt liv och hade därmed ingen motivation.

Uppfattningen var att livsstilsförändringarna skulle medföra nya krav och därmed leda till försämrad livskvalitet. De kände sig begränsade till vad de fick äta och hur de var tvungna att

(10)

träna. Detta resulterade i olyckliga känslor och upplevelsen av att livsstilsförändringarna var ett hot mot deras livskvalitet (Sebire et al., 2018).

Att försöka hålla sig till en rekommenderad diet och fysisk aktivitet medförde en mängd olika ursäkter till att fortsätta med sina ohälsosamma vanor. Ursäkter kunde innebära förkylning, dåligt väder eller ekonomiska skäl till att inte motionera (Ahlin & Billhult, 2012). Motivation till att utföra förändringar beskrevs som känslostyrd. Det kunde leda till perioder av en strikt diet och motion, likaså perioder med endast skräpmat och utebliven motion (Sebire et al., 2018).

Upprätthålla balanserad kost och sociala utmaningar

En vardaglig utmaning var måltidssituationer. Det upplevdes orättvist att ständigt behöva tänka på kost och motion, jämfört med personer som inte hade diabetes och därmed kunde äta vad de ville. Kvinnor beskrev att de använde sin partner som ursäkt för sig själva, för att fortsätta med ohälsosamma vanor. Det kunde innebära att partnern avstod från att beställa en smörgås till kaffet på caféet, för att inte fresta. Kvinnan valde ändå något onyttigt för att partnern skulle beställa något att äta. Det ohälsosamma kostintaget skapade ångest- och skamkänslor (Ahlin & Billhult, 2012).

Sociala situationer beskrevs som ett dilemma. Att gå på tillställningar som till exempel fester eller födelsedagsfirande innebar att det var svårt att äta hälsosamt, samtidigt som det

upplevdes oartigt att tacka nej. Onyttigt ätande medförde att de tappade självkontrollen samt att de blev besvikna på sig själva (Ahlin & Billhult, 2012; Wu, Tai & Sun, 2019). En patient upplevde stora ansträngningar för att minimera det dagliga intaget av kolhydrater. Patienten uttryckte ledsamhet i att se sin familj fika och själv inte kunde delta som vanligt (Van Smoorenburg et al., 2019).

Kostvanor har utvecklats under många år och en kostförändring var således en lång process. En patient arbetade som kock, där matlagningen inkluderade mycket smör och grädde, därför var det svårt att ändra sin kost helt (Wermeling et al., 2014). Det var svårt att äta regelbundet och prioritera sin egen hälsa framför familjens behov (Ahlin & Billhult, 2012). Som mamma med diabetes typ II tillagades den mat som barnen helst ville äta, vilket inte alltid innebar en hälsosam kost. Det fanns en medvetenhet om att en strikt diet förbättrade blodsockernivåerna och hälsan. Kosten ansågs vara betydande för identitet och autonomi, därav valdes strikta kostrekommendationer bort (Wermeling et al., 2014).

Det fanns en ovilja att ändra hela sin kost för att anpassa sig till diabetesvården, därav rapporterade patienter att de avvek från rekommenderad diet. Patienterna uppskattade läkarnas uppmärksamhet kring problemet vad gällde kost och motion, även om det allvarligaste problemet var att kostrekommendationerna inte ansågs förenliga med

patienternas vardagliga liv och kultur. Kultur i detta sammanhang innebar den sociala delen i matlagning, att njuta av en god måltid samt förhållandet mellan mat och identitet (Wermeling et al., 2014).

Människor som ville leva hälsosamt, oavsett diabetes eller inte, behövde ha kontroll över sitt kostintag. Personer med diabetes kunde fortfarande njuta av god mat, men behövde tänka på att äta en balanserad kost (Wu et al., 2019). Att utföra förändringarna upplevdes inte svårt, det krävdes bara tid att lära sig hantera det och hitta komplement (Van Smoorenburg et al., 2019). Fyra faktorer var centrala för att upprätthålla livsstilsförändringar: få stöd från andra, uppleva

(11)

effekten av förändringarna, frukta komplikationerna samt få förändringarna till en vana (Rise et al., 2013).

Patienter uppgav att det var enklare att äta hälsosamt efter att de hade erhållit ny kunskap om mat och olika ingredienser. Genom att lära sig hur etiketterna på olika matvaror skulle tolkas, blev det lättare att välja den mat som passade den nya livsstilen. Deltagare uppfattade det som möjligt att leva ett vanligt liv med hjälp av information om hur fysisk aktivitet och kost reglerar glukosnivåerna (Rise et al., 2013).

Resultatsammanfattning

Ångest, skam och besvikelse relaterades till diabetes typ II. Att utföra livsstilsförändringar upplevdes således som en svår uppgift. Stöd från hälso- och sjukvård upplevdes som en central faktor för att få kunskap och motivation till att anamma en ny livsstil. Krav om begränsningar i vardagen och avsaknad av socialt stöd resulterade i motivationsbrist. Det upplevdes påfrestande att ständigt behöva tänka på att äta hälsosamt. Patienter var tacksamma för läkarrådgivning, men upplevde att kostrekommendationerna inte alltid var anpassade till vardagslivet. Med tiden utvecklades nya vanor som blev en naturlig del av vardagen. Insikten av eget ansvar och disciplin resulterade i en förståelse för sin egen hälsa.

Diskussion

Metoddiskussion

En litteraturstudie har genomförts för att beskriva vuxna patienters erfarenheter av livsstilsförändringar vid diabetes typ II. Kristensson (2014) uppger att en fördel med litteraturstudier är att det sammanställda resultatet sedan kan omsättas i praktiken. För att finna relevant litteratur till studien genomfördes en systematisk sökstrategi, vilket

rekommenderas till uppsatser.

Inklusions- och exklusionskriterier samt ytterligare begräsningar utformades. Kriterierna underlättade och specificerade sökningen (Kristensson, 2014). Tidsperioden avgränsades till åren 2011–2021 för att finna aktuella artiklar. En kortare tidsperiod hade kunnat valts, det kunde dock resulterat i för lite data till resultatet. Enligt Mulder (2017) är debutåldern för diabetes typ II 50 år och äldre, därav begränsades sökningen till endast vuxna personer över 18 år. Författarna sökte efter en allmän förståelse av vuxna personers erfarenheter vilket resulterade i inkludering av både män och kvinnor till sökningen. Artiklarnas språk

begränsades till svenska och engelska relaterat till författarnas förmåga att förstå och göra en adekvat översättning. Samtliga artiklar var peer reviewed vilket författarna ställde som ett krav. Peer reviewed innebär att artiklarna har granskats innan de accepteras för publicering i databaser (Kristensson, 2014).

I samtliga databaser kombinerades indexord med fritextord. Kristensson (2014) menar att det är fördelaktigt att finna synonymer till nyckelbegreppen i syftet. Författarna identifierade synonymer och närliggande begrepp till nyckelbegreppet livsstilsförändringar. Synonymer till indexordet Lifestyle Changes som användes var Self-Management och Life Change Events. Kristensson (2014) tillägger att fritextord kan användas för att generera fler artiklar. Lifestyle changes söktes därför som fritextord samt med asterisk för att öka känsligheten i sökningen. Studiens syfte var att beskriva erfarenheter av livsstilsförändringar. Eftersom begreppet erfarenheter inte fanns som indexord, utfördes fritextsökningar på experience samt på närliggande begrepp. Kristensson (2014) påstår dock att det finns en risk att fler irrelevanta artiklar påträffas vid fritextsökningar och föreslår därför att så få fritextord som möjligt ska användas. Olika fritextord har använts i de olika databaserna, vilket författarna uppfattar som

(12)

en svaghet i studien. Andra söktermer och annorlunda kombinationer hade troligtvis resulterat i fler artiklar till studien. Med anledning av tidsbegränsning var det inte möjligt att utföra fler sökkombinationer. MEDLINE är den största sökmotorn i PubMed, därför söktes inga artiklar i den sistnämnda databasen.

Artiklarna som användes till resultatet var baserade på patienter från Sverige, Norge, England, Nederländerna, Tyskland, USA, Australien och Taiwan. Författarna var medvetna om

förekomsten av olika kultur, välfärd och ekonomi i länderna. En geografisk begränsning gjordes inte då fokus låg på individens erfarenheter av livsstilsförändringar. Samtliga artiklar till studiens resultat var kvalitativa. Kvalitativ forskning fokuserar på deltagarens eget

perspektiv av ämnet och målet är att få förståelse för människors tankar eller erfarenheter (Kristensson, 2014). Abstracts från kvantitativa studier lästes under sökprocessen, dock upplevdes de inte svara på studiens syfte. Författarna sökte efter erfarenheter från vuxna personer som genomgått livsstilsförändringar, därav upplevs kvalitativa studier svara på studiens syfte. Ett stegvis och noggrant utförande av urval genomfördes, vilket stärker trovärdigheten enligt Kristensson (2014).

Sammanställning av artiklarna utfördes med hjälp av integrerad analys. Denna analysmodell bidrog till att författarna kunde ställa artiklarna i relation till varandra och på så sätt presentera resultatet på ett överskådligt sätt (Kristensson, 2014). Varje enskild artikel lästes och

granskades av båda författarna, detta för att bådas synvinkel av relevans skulle bejakas. Risken att författarnas enskilda förförståelse påverkar resultatet minskar om flera personer tillsammans analyserar och tolkar insamlade data, vilket stärker resultatets tillförlitlighet (Kristensson, 2014).

Författarna var medvetna om sin förförståelse i och med tidigare vårderfarenheter. Vid granskning och analys av artiklar arbetade författarna med att vara objektiva. Detta skulle innebära ett resultat fritt från författarnas egna tolkningar samt deras förförståelse placerad inom parentes (Kristensson, 2014). Enligt Kristensson (2014) går det inte att göra texten helt tolkningsfri från författarnas förförståelse. Författarna tog ställning till om innehållet i artiklarna var etiskt försvarbart samt om de hade ett tydligt etiskt resonemang. En artikel inkluderades utan etiskt resonemang relaterat till hög kvalitet i övrig kvalitetsgranskning samt samtycke till deltagande. Artikelns kvalitetsbedömning valdes dock att sänkas från hög till medel i samband med detta.

Resultatdiskussion

Syftet med följande uppsats var att beskriva vuxna patienters erfarenheter av

livsstilsförändringar vid diabetes typ II. I följande resultatdiskussion förs ett resonemang kring nyckelfynden från studiens resultat samt samhällsaspekter och genus.

I resultatet beskrevs känslomässiga reaktioner såsom skam, ångest och besvikelse relaterat till sjukdomen. Vicente, Candila, Thomas, Gomez Aguilar och Oliva Aviles (2018) menar att det är viktigt för sjuksköterskor att regelbundet utvärdera patientens psykologiska reaktioner av livsstilsförändringar, eftersom förändringar kan utveckla depression och negativ påverkan på copingstrategier. I resultatet framkom att patienter valde att undanhålla diagnosen för vänner och familj på grund av skam och besvikelse. Enligt Matthew, Gucciardi, Melo och Barata (2012) förekom genusskillnader i patienters upplevelse av sjukdomen. Kvinnor var mer öppna för att berätta om sin sjukdom och upplevde familj och vänner som stödjande i

(13)

En inre kamp och konflikt gentemot diagnosen beskrevs i resultatet. Patienterna upplevde sig som ett offer för sjukdomen och hade en ovilja i att förändra sin livsstil.

Livsstilsförändringarna ansågs minska livskvaliteten och därav valde patienterna att agera passivt. Johansson, Österberg, Leksell och Berglund (2018) menar på att en bevarad livskvalitet och frihet kommer vid ansvarstagande av sjukdom. Likaså framkom det i

resultatet att nydiagnostiserade patienter upplevde livsstilsförändringarna som krävande trots acceptans. Med tiden utvecklades dock livsstilen naturligt till att bli en del av det vardagliga livet.

Resultatet visade att patienternas dagliga liv kan komma att påverkas. Somliga uttryckte en ovilja i att förändra sin livsstil. Patienter valde att inte anamma livsstilsförändringarna relaterat till underskattning av eventuella komplikationer. Detta resulterade i minskad

motivation till att konstant behöva kontrollera blodsockernivån. Frid och Annersten Gershater (2016) påstår att allvarliga komplikationer kan uppstå såsom hjärtinfarkt och stroke.

Attvall (2020) betonar vikten av blodsockerkontroll. Okontrollerad diabetes kan medföra en säkerhetsrisk i trafiken, vilket är en viktig samhällsaspekt att ta hänsyn till. Hypoglykemi kan leda till minskad koncentrations-och reaktionsförmåga samt medvetslöshet. Sjukvården ska ansvara för att informera om trafiksäkerhet i samband med diabetes. Dock åligger ansvaret för trafiksäkerheten på föraren.

Det framkom i resultatet att utförandet av livsstilsförändringar upplevdes svårt och

sjukvårdens rådgivning ansågs betydelsefull för att hantera förändringarna. Bartol (2012) och Vicente et al. (2018) menar att patienter drar nytta av vårdpersonalens rådgivning kring livsstilsförändringar för att utveckla hälsosammare levnadsvanor. Bartol (2012) bekräftar att tillämpning av nya kostvanor och ökad motion upplevdes utmanande för patienter. Dock framkom det i resultatet att livsstilsförändringar inte upplevdes svårt, det krävdes bara tid att vänja sig vid nya rutiner. Likaså påpekade patienter att en balanserad kost krävdes för att leva ett hälsosamt liv oavsett diabetes eller inte. Vicente et al. (2018) påstår att utbildning om diabetes är betydelsefullt för att patienter ska följa rekommendationer om självhantering av livsstilsförändringar. Sjuksköterskor bör rutinmässigt utvärdera patientens kunskap om sjukdomen för en ökad följsamhet i behandlingen.

Jansink, Braspenning, van der Weijden, Elwyn och Grol (2010) ansåg att en viktig del av sjuksköterskeyrket innebar att hjälpa patienter med livsstilsförändringar. Vid vissa tillfällen upplevdes det svårt och en känsla av maktlöshet uppstod när patienterna inte nådde de mål som ställts. I resultatet beskrevs att patienterna upplevde bristande stöd från sjukvården gällande hantering av diabetes i vardagen. Den motiverande faktorn till förändring måste komma från patienten medan vårdpersonalens ansvar var att ge rådgivning och stöttning. Johansson et al. (2018) bekräftar att motivation inte är något vårdpersonalen kan utlämna utan att det endast kan komma från patienten själv. Jansink et al. (2010) rapporterade att

sjuksköterskor upplevde att patienter inte har den disciplin som krävs för att upprätthålla en förbättrad livsstil. Samtidigt tenderade sjuksköterskan vid tillfällen att ha falska eller för höga förväntningar gällande livsstilsförändringar. Förväntningarna ledde till passivitet och ett motstånd från patienten. En frustration uttrycktes i samband med att patienter inte följer de evidensbaserade rekommendationer som ges. Minskad empati hos sjuksköterskorna uppstod i samband med detta, vilket ledde till motivationsbrist i att råda patienter. Bartol (2012) uppgav att vårdgivarens behandlingsmål inte alltid stämde överens med patientens egna mål, därför var det av vikt att sjuksköterskan identifierade varje enskild patients mål och hinder för att lyckas med en följsam behandling. Enligt Jutterström et al. (2016) ska sjuksköterskan arbeta personcentrerat genom att ge patienten förutsättningar för att aktivt involveras i vården och

(14)

erhålla en god omvårdnad. Personcentrerad vård relateras likaså med ökad metabolisk kontroll och förbättrad kunskap om sjukdomen (Jutterström et al., 2016; Paiva et al., 2019). I resultatet beskrevs att patienter med diabetes typ II upplevde sociala sammanhang och familjelivet som utmanande vad gällde kost. Bartol (2012) menar att sjuksköterskan behöver ta hänsyn till patientens arbete, familj och sociala liv, vilka faktorer påverkar patientens attityd till förändring. I resultatet framkom det att patienter som befann sig i en relation var det av stor vikt att få stöd av sin partner. I relationen var det av vikt att det fanns en förståelse för diagnosen hos båda parter, vilket utgjorde grunden för en god självhantering. Enligt Lister et al. (2016)bör större hänsyn tas till att använda familjebaserade metoder för

diabeteshantering hos individer som lever med diabetes typ II.

Slutsats

Att utföra livsstilsförändringar upplevdes svårt av patienter. Erfarenheter såsom motivationsbrist, nya kostvanor och kontroll medförde minskad livskvalitet och

känslomässiga reaktioner. Utbildning om diabetes samt rutinmässig utvärdering av patientens kunskaper är viktiga delar av sjuksköterskans arbete.

Klinisk nytta

Stöttning i hur diabetes ska hanteras i vardagen upplevdes otillräcklig enligt patienterna, därav bör större fokus ligga på användandet av familjebaserade metoder för hantering av diabetes. Sjuksköterskor bör regelbundet utvärdera patienters kunskap för en ökad följsamhet i behandlingen, samt följa upp patientens psykiska hälsa då samsjuklighet med depression kan förekomma. Att som sjuksköterska ha för höga eller falska förhoppningar kan leda till en passivitet och ett motstånd hos patienten. Därför är det av vikt att identifiera varje enskild patients mål och hinder för att lyckas med en följsam behandling.

Diabetes typ II kryper nedåt i åldrarna i takt med en mer stillasittande livsstil och

ohälsosamma kostvanor. Intressant vidareforskning kring ämnet är därför erfarenheter av livsstilsförändringar hos barn och ungdomar ur ett familjefokuserat perspektiv.

(15)

Referenslista

* = Artiklar som användes i resultatet. Refererat enligt APA-manual 2020.

*Ahlin, K. & Billhult, A. (2012). Lifestyle changes a continuous, inner struggle for women with type 2 diabetes: A qualitative study. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 30(1), 41–47. doi:10.3109/02813432.2011.654193

Allory, E., Lucas, H., Maury, A., Garlantezec, R., Kendir, C., Chapron, A., & Fiquet, L. (2020). Perspectives of deprived patients on diabetes self-management programmes delivered by the local primary care team: a qualitative study on facilitators and barriers for

participation, in France. BMC Health Services Research, 20(1), 855. doi:10.1186/s12913-020-05715-3

Attvall, S. (2020). Sociala frågor. I M. Landin-Olsson. (red.), Diabetes. (1 Uppl., s. 467 - 485). Lund: Studentlitteratur.

Bartol, T. (2012). Improving the treatment experience for patients with type 2 diabetes: role of the nurse practitioner. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners, 24 Suppl 1, 270–276. doi:10.1111/j.1745-7599.2012.00722.x

Diabetesförbundet (2020). Diabetes i siffror. Hämtad 20 maj 2021 från https://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/diabetes-i-siffror/

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4. rev. utg.) Stockholm: Natur & kultur. Frid. A. & Annersten Gershater M. (2016). Diabetes mellitus. I Ekwall, A. & Jansson, A. (red.), Omvårdnad och medicin (s.337–351). Lund: Studentlitteratur.

*Greenfield, C., Gilles, M., Porter, C., Shaw, P. & Willis, K. (2011). It’s not just about the HbA1c, Doc! Understandning the psykosocial is also important in managing diabetes? Australian Journal of Rural Health, 19(1), 15–19. doi:10.1111/j.1440-1584.2010.01171. International Diabetes Federation (2020a). Type 2 diabetes. Hämtad den 8 april 2021 från https://idf.org/aboutdiabetes/type-2-diabetes.html

International Diabetes Federation (2020b). Diabetes factas & figures. Hämtad den 12 april 2021 från https://idf.org/aboutdiabetes/what-is-diabetes/facts-figures.html

Jansink, R., Braspenning, J., van der Weijden, T., Elwyn, G., & Grol, R. (2010). Primary care nurses struggle with lifestyle counseling in diabetes care: a qualitative analysis. BMC Family Practice, 11, 41. doi:10.1186/1471-2296-11-41

Johansson, K., Österberg, S. A., Leksell, J., & Berglund, M. (2018). Supporting patients learning to live with diabetes: a phenomenological study. British Journal of Nursing (Mark Allen Publishing), 27(12), 697–704. doi:10.12968/bjon.2018.27.12.697

(16)

Jutterström, L., Hörnsten, Å., Sandström, H., Stenlund, H., & Isaksson, U. (2016). Nurse-led patient-centered self-management support improves HbA1c in patients with type 2 diabetes-A randomized study. Patient Education and Counseling, 99(11), 1821–1829.

doi:10.1016/j.pec.2016.06.016

Khan RMM, R., Khan, Z., Chua, J., Tan, Y., Yang, Z., Liao, Z & Zhao, Y. (2019). From Pre-Diabetes to Pre-Diabetes: Diagnosis, Treatments and Translational Research. Medicina, 55(9). doi:10.3390/medicina55090546

Kristensson, A. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: för studenter inom hälso-och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & kultur.

Lilja, M. (2020). Förebyggande åtgärder mot typ 2-diabetes. I M. Landin-Olsson. (red.), Diabetes. (1 Uppl., s. 257 – 268). Lund: Studentlitteratur.

Lister, Z., Wilson, C., Fox, C., Herring, R. P., Simpson, C., Smith, L., & Edwards, L. (2016). Partner expressed emotion and diabetes management among spouses living with Type 2 diabetes. Families, Systems & Health : The Journal of Collaborative Family Healthcare, 34(4), 424–428. doi:10.1037/fsh0000209

Matthew, R., Gucciardi, E., Melo, M & Barata, P. (2012). Self-management experiences among men and women with type 2 diabetes mellitus: a qualitative analysis. BMC Family Practice,13. doi:10.1186/1471-2296-13-122

*Miller, S. T., & Marolen, K. (2012). Physical Activity-Related Experiences, Counseling Expectations, Personal Responsibility, and Altruism among Urban African American Women with Type 2 Diabetes. The Diabetes Educator, 38(2), 229 – 235.

doi:10.1177/0145721712437558

Mulder, H. (2017). Diabetes Mellitus: Ett metabolt perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Paiva, D., Abreu, L., Azevedo, A., & Silva, S. (2019). Patient-centered communication in type 2 diabetes: The facilitating and constraining factors in clinical encounters. Health Services Research, 54(3), 623–635. doi:10.1111/1475-6773.13126

*Pikkemaat M, M., Pikkemaat, K., Boström, E., & Strandberg. (2019). "I have got diabetes!" - interviews of patients newly diagnosed with type 2 diabetes. BMC Endocrine Disorders, 19(1), 53. doi:10.1186/s12902-019-0380-5

Quittenbaum. S., (2014). Diabetes. I Grefberg, N. (red.), Medicinboken: Orsak, symtom, diagnostik, behandling (s.376–421). Stockholm: Liber.

*Rise, M B., Pellerud, A., Rygg, Ø L., Steinsbekk, A. (2013). Making and Maintaining Lifestyle Changes after Participating in Group Based Type 2 Diabetes Self- Management Educations: A Qualitative Study. Public Library of Science, 8 doi:

10.1371/journal.pone.0064009

Rogon, I., Kasprzak, Z., Szcześniak, L. (2017). Perceived quality of life and acceptance of illness in people with type 2 diabetes mellitus. Przegla̜d Menopauzalny, 16(3), 79-85.

(17)

Sagen V., J. (2013a). Sjukdomslära. I A. Skafjeld & M. Graue. (red.), Diabetes: Förebyggande arbete, behandling och uppföljning. (2. Uppl., s. 23 - 78). Lund: Studentlitteratur.

Sagen V., J. (2013b). Fysisk aktivitet. I A. Skafjeld & M. Graue. (red.), Diabetes: Förebyggande arbete, behandling och uppföljning. (2. Uppl., s. 179–185). Lund: Studentlitteratur.

*Sebire SJ, Toumpakri Z, Turner KM, Cooper AR, Page AS, Malpass A, Andrews RC. (2018). ”I’ve made this my lifestyle now”: a prospective qualitative study of motivation for lifestyle chang among peolpe with newly diagnosed type two diabetes mellitus. BMC public health., 18(1)204. doi:10.1186/s12889-018-5114-5.

Socialstyrelsen (2011). Kost vid diabetes: en vägledning till hälso- och sjukvården. Hämtad den 8 april 2021 från

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/vagledning/2011-11-7.pdf

Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering (2012). Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik: patientupplevelser.

Hämtad den 28 april 2021 från

https://moodle.med.lu.se/pluginfile.php/16690/course/section/3462/Mall_kvalitativ_forskning smetodik.pdf

Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering (2007). Metoder för att främja fysisk aktivitet. Hämtad den 8 april 2021 från

https://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/metoder-for-att-framja-fysisk-aktivitet/

*Van Smoorenburg AN, A., Van Smoorenburg, D., Hertroijs, T., Dekkers, A., Elissen, M., & Melles. (2019). Patients’ perspective on self-management: Type 2 diabetes in daily life. BMC Health Services Research, 19(1), 605. doi:10.1186/s12913-019-4384-7.

Vicente, A., Candila, J., Thomas, J. J., Gomez Aguilar, P., & Oliva Aviles, C. (2019). Living With Type 2 Diabetes in San Jose Tecoh, Yucatan, Mexico: A Phenomenological Study. Journal of Transcultural Nursing : Official Journal of the Transcultural Nursing Society, 30(3), 214–221. doi:10.1177/1043659618790090

*Wermeling, M., Thiele-Manjali, U., Koschack, J., Lucius-Hoene, G. & Himmel, W. (2014). Type 2 diabetes patients’ perspectives on lifestyle counselling and weight managment in general practice: a qualitative study. BMC Family Practice, 15(1), 1-13. doi:10.1186/1471-2296-15-97

Williams JS, J., Williams, R., Walker, B., Smalls, R., Hill, L., & Egede. (2016). Patient-Centered Care, Glycemic Control, Diabetes Self-Care, and Quality of Life in Adults with Type 2 Diabetes. Diabetes Technology & Therapeutics, 18(10), 644-649,

doi:10.1089/dia.2016.0079

World Health Organization (2021). Diabetes: Key facts. Hämtad den 8 april 2021 från https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/diabetes

(18)

World Health Organization (2020). Obesity. Hämtad den 30 april 2021 från https://www.who.int/news-room/facts-in-pictures/detail/6-facts-on-obesity

*Wu, F.-L., Tai, H.-C., & Sun, J.-C. (2019). Self-management Experience og Middle-aged and Older Adults With Type 2 diabetes: A qualitative study. Asian Nursing Research, 13(3), 209–215. doi:10.1016/j.anr.2019.06.002

(19)

Bilaga 1 1(3)

Databas Sökord Resultat av

sökningen Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Antal artiklar till studien CINAHL 2021-04-20 Kl. 13.25 Begränsningar • Engelska • 2011–2021 • All adults (+19) • peer review 1. (MH ”Diabetes Mellitus, Type 2”) 17,234 st 2. (MH ”Life Style Changes”) 2058 st 3. (MH ”Self-Management”) 462 st 4. Experienc* 112 000 st 5. ”Lifestyle chang*” 1075 st 6. S1 AND (S2 OR S3) AND S4 51 st 13 st 8 st 3 st 7. S1 AND (S3 OR S5) AND S4 36 st 9 st 7 st 1 st

(20)

2(3)

sökningen Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract

Urval 3 Antal artiklar till studien MEDLINE 2021-04-19 Kl. 14.10 Begränsningar • Engelska • 2011-2021 • All adults (+19) per review 1. (MH ”Diabetes Mellitus, Type 2”) 42,674 st 2.(MH ”Life Change Events”) 4,318 st 4. (MH ”Self-Management”) 1,895 st 5. ”Lifestyle chang*” 2,260 st 6. Experienc* 258,261st 7. Attitude 91,911 st 8. Perspective 41,031 st 9. Patient 1,548,640 st 10. S1 AND S5 AND S6 45 st 10 st 6 st 5 st 11. S1 AND (S2 OR S4 OR S5) AND S6 122 st 12 st 3 st 2 st 12. S1 AND (S4 OR S5) AND (S6 OR S7 OR S8) AND S9 173 st 15st 5 st 1 st

(21)

3(3)

sökningen Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Antal artiklar till studien PsycINFO 2021-04-21 Kl. 10.00 Begränsningar • Engelska • 2011 - 2021 • all adult • peer review 1.(DE ”Diabetes Mellitus, Type 2”) 1698 st 2. (DE ”Lifestyle Changes”) 385 st 3. (DE ”Self-Management”) 2254 st 4. ”Lifestyle chang*” 933 st 5. Experienc* 162 577 st 7. S1 AND (S2 OR S3) AND S5 54 st 10 st 2 st 1 st 8. S1 AND (S3 OR S4) AND S5 60 st 9 st 1 st 0 st

(22)

Bilaga 2 1(9) Författare, år, titel,

tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Ahlin, K. & Billhult, A. (2012).

Lifestyle changes – a continuous, inner struggle for women with type 2 diabetes: A qualitative study

Scandinavian Journal of Primary Health Care 41–47

Sverige

The aim of the study was to describe how women with diabetes type 2 handle necessary lifestyle changes. Inklusionskriterier:

Kvinnor med diabetes typ 2. Att de blivit rekommenderade

livsstilsförändringar om de var överviktiga.

Exklusionskriterier:

Framgår ej.

Urvalsförfarande:

Strategiskt urval, där kvinnor valdes ur en databas för diabetes.

Urval:

10 st kvinnor i åldern 37 – 87 år.

Förekomst av komplikationer hos kvinnorna varierade mellan inga till en historia av hjärtinfarkt, stroke, neuropati och hypoglykemiattacker.

Datainsamlingsmetod:

Djupgående enskilda intervjuer med medicinsk antropologi som referensram. Intervjuaren började med samma fråga till samtliga deltagare: “What is your

experience of making lifestyle changes?” och ställde sedan följdfrågor. Intervjuerna spelades in och varade i 40 – 60 min.

Analysmetod:

Giorgi’s fenomenologiska forskningsmetod.

Styrkor:

*En sekreterare transkriberade

intervjuerna, samtidigt som en av författarna läste och lyssnade för att säkerhetsställa noggrannheten. * Resultatet innehåller många citat från intervjuerna. Svagheter: *Exklusionskriterier och bortfall presenteras inte.

*Kvinnorna ser sig själva som offer för sjukdomen, vilket resulterade i en kamp med krav på livsstilsförändringar. *De använde sin partner som ursäkt för sig själva, för att fortsätta med ohälsosamt beteende. *Ohälsosamma val gav ångest- och skamkänslor. *Att gå på fester skapade en känsla av att inte kunna anpassa sig.

* Sjukdomen ställde krav på att vara fysisk aktiv och en hälsosam kost, vilket ledde till motivationsbrist att utföra

livsstilsförändringar. *Bedömdes som hög kvalitet.

(23)

2(9)

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Greenfield, C., Gilles, M., Porter, C., Shaw, P. & Willis, K. (2011). It’s not just about the HbA1c, Doc!

Understandning the psykosocial is also important in managing diabetes?

The Australian Journal of Rual Health

15–19 Australien

The aim of the study was to explore self-management experiences of middle-aged and older adults with diabetes.

Inklusionskriterier:

Diagnostiserad med diabetes typ 2 sedan 2 år tillbaka eller tidigare. Icke-aborigin australiensare 38–75 år.

Inga specifika organsjukdomar som t.ex. retinopati eller neuropati. Ingen psykisk sjukdom.

Framgår ej.

Urval:

61 deltagare uppfyllde kriterierna och bjöds in till studien, varav 48 stycken fyllde i ett frågeformulär.

Slutgiltig studiegrupp: 14 deltagare. Datainsamlingsmetod: Semistrukturerade intervjuer. En psykolog eller en socialvetenskapsman intervjuade deltagarna. Analysmetod: Kvalitativ innehållsanalys. Styrkor: * Tydliga inklusionskriterier. *Tydlig tabell där relevant information om deltagarna framgick. Svagheter: *Etiskt resonemang framgår ej. *Rekrytering av deltagare framgår ej.

*Deltagarna hade insikt i sin sjukdom och deras ansvar.

*Ofta valde de att inte göra diabetes till en prioritet i sina liv eller så hade inte möjligheten. *Deras sociala liv påverkades ofta negativt av den strikta

glukoskontrollen.

*Bedömdes som hög kvalitet, men

nedgraderades till medel på grund av att etiskt resonemang inte presenterades.

(24)

3(9) Författare, år, titel,

tidskrift, sidnr och land

Miller, S. & Marolen, K. (2012). Physical Activity-Related Experiences, Counseling Expectations, Personal Responsibility, and Altruism among Urban African American Women with Type 2 Diabetes Sience of Diabetes: Self-management and care 229–235 USA

The aim of the study was to explore experiences of physical activity, perceptions and counseling expectations among urban, underactive, African American women with diabetes type 2. Inklusionskriterier: Afroamerikan Kvinna 21–50 år

Diagnostiserad med diabetes typ II för minst 6 månader sedan.

Fysisk inaktiv.

Framgår ej.

Deltagare rekryterades via flygblad uppsatta av en klinisk forskningssjuksköterska i hissar inom ett utvalt område samt via samarbete med en endokrinolog. Samma sjuksköterska screenade samtliga kvinnor med hjälp av ett formulär. De som uppfyllde kriterierna erbjöds att delta i studien.

Urval:

11 st överviktiga afroamerikanska kvinnor. 41 – 50 år

Datainsamlingsmetod:

Två stycken fokusgruppintervjuer genomfördes. Intervjuaren använde en intervjuguide för att ställa öppna frågor. Samtalen spelades in med både ljud och bild.

Analysmetod:

Data analyserades via stegvis innehållsanalys.

Styrkor: *En forskningsassistent och huvudförfattaren observerade intervjuerna genom envägsfönster och gjorde samtidigt anteckningar. *Två oberoende bedömare analyserade insamlade data. Svagheter: *Deltagarna erbjöds en värdecheck på 20 dollar samt mat under intervjun, vilket kunde påverka viljan att delta.

*Exklusionskriterier presenteras ej.

*Kraven från arbete och familj upplevdes som en barriär för att prioritera regelbunden motion. *Det fanns en önskan om att utveckla en mer fysisk aktiv livsstil, dock låg motivationsbrist till grund för inaktivitet.

*Kvinnorna uttryckte en önskan om att ha en positiv person i sin närhet som kunde motivera de till att börja motionera.

(25)

4(9)

Pikkemaat M, M.,

Pikkemaat, K., Bengtsson Boström, K., Strandberg, E. L. (2019).

“I have got diabetes!” – interviews of patients newly diagnosed with type 2 diabetes. BMC Endocrine Disorders 53

Sverige

The aim was to explore the experiences and thoughts of newly diagnosed patients with diabetes mellitus type 2. Inklusionskriterier:

Blivit diagnostiserad med diabetes mellitus typ II inom de senaste 12 månaderna samt ha förmågan att kunna delta själv (tala och förstå det svenska språket samt inte ha några kognitiva nedsättningar).

Urvalsförfarande: Bekvämlighetsurval. Urval:

Listade patienter på en vårdcentral i södra Sverige kontaktades muntligt samt med brev. Efter skriftligt medgivande sattes datum för intervjun.

Slutlig studiegrupp:

10 vuxna personer, 3 kvinnor och 7 män. 50 – 79 år. Datainsamlingsmetod: Semistrukturerad intervju. Analysmetod: Kvalitativ analys. Styrkor: *Tydligt resultat med relevanta rubriker. Rubrikerna hade tillhörande tabeller till resultatet. *Forskaren hade medvetet valt bort sina egna patienter.

Svagheter:

*Framgår inga tydliga

exklusionskriterier.

* Somliga deltagare hade svårt att acceptera sin diagnos relaterat till misstänksamhet. Dock såg vissa det som en logisk konsekvens av tidigare levnadsvanor.

*Det framkom en känsla av skam och besvikelse hos vissa patienter som då ledde till att de höll den hemlig.

*Att bibehålla de nya

livsstilsvanorna gällande motion och kost var den största

utmaningen.

(26)

5(9)

Rise M B., Pellerud A., Rygg L Ø. & Steinsbekk A. (2013).

Making and Maintaining Lifestyle Changes after Participating in Group Based Type 2 Diabetes Self- Management Educations: A Qualitative Study PLoS ONE 8 Norge

The aim of this study was to investigate how

participants make and maintain lifstyle changes after participating in group-based typ 2 diabetes self-management educating courses.

Vuxna med en bekräftad diabetes typ II diagnos. Varit i kontakt med läkarmottagning angående diabetesdiagnosen under de senaste 3 åren.

Blivit diagnostiserad mellan 1 månad och 20 år innan de deltog i utbildningskursen.

Patienter som deltagit i ett utbildningsprogram för diabetes de senaste 12 månaderna. Urvalsförfarande: Bekvämlighetsurval. Urval:

Patienter var rekryterade från olika självhanteringsgrupper. Slutlig studiegrupp: Sammantaget 23 deltagare. 14 kvinnor och 9 män. Datainsamlingsmetod: Semistrukturerad intervju. Analysmetod: Kvalitativ analys. Styrkor:

*Det utfördes både enskilda

intervjuer samt i fokusgrupper. Detta resulterade i en bredd och ett djup.

*Det finns flertalet citat från deltagarna i resultatet.

Svagheter:

*Bortfall framgår ej.

* Kunskap var av stor vikt för att kunna genomföra

livsstilsförändringar.

* Tre faktorer påverkade huruvida livsstilsförändringar genomfördes: att få ny kunskap, ta ansvar och få bekräftelse på en eventuell redan hälsosam livsstil.

* Fyra faktorer motiverade deltagarna att upprätthålla förändringarna: stöd från andra, upplevd effekt, rädsla för komplikationer och bildandet av nya vanor.

(27)

6(9)

Författare, år, titel,

tidskrift, sidnr och land Syfte Metod Värdering Resultat

Sebire S J., Toumpakari Z., Turner K M., Cooper A R., Page A S., Malpass A. & Andrews R C. (2017). “I’ve made this my lifestyle now”: a prospective

qualitative study of motivation for lifestyle change among people with newly diagnosed type two diabetes mellitus.

BMC Public Health 18

England

The aim was to explore how people newly diagnosed with diabetes mellitus type 2 experience motivation for lifestyle change.

Diagnostiserad med diabetes typ II under de senaste 6 månaderna.

Författarens egna patienter.

Bekvämlighetsurval

Urval:

593 vuxna personer i åldern 30 – 80 år. Rekrytering via primärvården.

30 deltagare, 18 kvinnor och 12 män. Ålder mellan 40–72 år. Datainsamlingsmetod: Semistrukturerade intervjuer. Analysmetod: Sekundäranalys. Styrkor: *Författarna citerade deltagarna flertalet gånger i resultatet.

*Forskarna hade inte träffat deltagarna innan intervjun och kunde därmed inte skapa någon form av relation.

Svagheter:

*Det framgår inte om den

som intervjuade hade någon medhjälpare med sig.

*Patienter uttryckte en variation i hur motiverade de var.

*Flertalet deltagare

rapporterade svårigheter att genomföra

livsstilsförändringar.

*En frustration uttrycktes relaterat till lång tid innan resultat visades.

*Personlig motivation var något som upplevdes främja hälsan.

(28)

7(9)

Van Smoorenburg A N., Hertroijs D F L., Dekkers T., Elissen A M J. & Melles M. (2019). Patients’ perspective on self-management: type 2 diabetes in daily life BMC Health Services Research

19

Nederländerna

The aim of the project was to determind optimal treatment for patients with diabetes mellitus type 2 with similar care needs, preferences and abilities. Inklusionskriterier:

Diagnostiserade med diabetes typ II för mindre än 5 år sedan.

Använt sig utav diabetesrelaterad vård som tillhandahållits av holländsk primärvård. Hade en stabil, adekvat glykemisk kontroll

Systematiskturval

Urval:

Patienter från en tidigare forskning valdes ut relaterat till en relevans för denna forskning.

10 deltagare: 70 % kvinnor och 30% män. Medelålder: 53,4 år. Datainsamlingsmetod: Semistrukturerad intervju. Analysmetod: Kvalitativ analys. Styrkor: *Patienterna fick fylla i ett formulär som förberedde och ledde intervjun. Svagheter: *Artikeln erhåller inga exklusionskriterier. * Nydiagnostiserade patienter kände ett aktivt behov av självhantering.

*Med tiden utvecklades

självhanteringen till en vana och behövde inte reflekteras över.

(29)

Wermeling, M., Thiele-Manjali, U., Koschack, J., Lucius-Hoene, G. & Himmel, W. (2014). Type 2 diabetes patients’ perspectives on lifestyle counselling and weight managment in general practice: a qualitative study BMC family practice 1 – 13 Tyskland

The aim of this study was to explore type II diabetes patients’ perspective of diet counselling by general practitioners.

Inklusionskriterier: Framgår ej.

Exklusionskriterier: Personer med allvarlig

kognitiv nedsättning.

Majoriteten av deltagarna rekryterades med hjälp av assistans från öppenvården. Några deltagare rekryterades via självhjälpsgrupper och lokala kliniker. Författarna använde sig av interimanalys halvvägs in i studien där en rådgivandenämnd kunde se över vilken typ av data som saknades för att få en variation i resultatet. Urval: Antal: 35 st Ålder: 35 – 77 år Kön: 16 kvinnor 19 män Datainsamlingsmetod:

Enskilda intervjuer på universitet eller hemma hos deltagarna. En narrativ

intervjuteknik användes. Intervjuerna varade i genomsnitt 104 minuter. 32 intervjuer spelades in med video och 3 intervjuer spelades in som ljudfil.

Analysmetod:

Analysmetoden som användes var tematisk referensram. Styrkor: * Interimanalys användes halvvägs in i rekryteringen för att få variation i resultatet. *Två av författarna kodade större delen av data. *I resultatet presenteras flertalet citat från intervjuerna. Svagheter: *Otydliga inklusions- och exklusionskriterier. *Bortfall framgår inte.

*Det var svårt att följa kostrekommendationer från primärvården på grund av kockyrke, där patienten föredrog matlagning med smör och grädde. *En patient lagar den mat som barnen helst vill ha, vilket inte alltid var hälsosam kost.

*En deltagare menade att följa strikta kostrekommendationer innebar att åsidosätta meningsfulla saker med livet.

*Kostförändring innebar en lång process med tanke på deras inrotade kostvanor som utvecklats under flera år.

*Deltagare uppgav sig underskatta komplikationer av diabetes, vilket försvårade motivationen till att konstant hålla koll på vikt och blodsockernivå.

(30)

Wu, F.-L., Tai, H.-C., & Sun, J.-C. (2019).

Self-management Experience og Middle-aged and Older Adults With Type 2 diabetes: A qualitative study.

Asian Nusing Research 209–215

Taiwan

The aim of the study was to explore self-management experiences of middle-aged and older adults with diabetes.

45 år eller äldre.

Diagnostiserad med diabetes typ II för minst 1 år sedan.

Villig att dela med sig av sina erfarenheter med de andra deltagarna.

Godkänner att intervjun spelas in.

Framkommer ej.

Strategiskt urval. Deltagare rekryterades från medicinska centra och sjukhus i Taiwan.

Urval: 23 st 12 män och 11 kvinnor 50 – 73 år Datainsamlingsmetod: Två stycken fokusgruppsintervjuer.

Intervjuerna ljudinspelades och varade i 60 – 90 min.

Analysmetod:

Kvalitativ innehållsanalys

Styrkor:

*Flera deltagare hade hörselnedsättning därför satt intervjuaren ansikte mot ansikte för att säkerhetsställa att informationen mottogs korrekt. * Resultatet innehåller många citat från intervjuerna. Svagheter: *Exklusionskriterer och bortfall presenteras ej.

*Personer med diabetes typ II behövde äta balanserat, men kunde fortfarande njuta av goda måltider.

*Deltagare upplevde det oartigt att tacka nej till sociala tillställningar, samtidigt som de tappade självkontrollen och fick skuldkänslor vid onyttigt kostintag.

*Bedömdes som hög kvalitet.