Enskilt eller i grupp : En jämförande studie om gitarrelevers upplevelse av enskild under-visning respektive gruppundervisning

Örebro universitet Musikhögskolan

Ämneslärarprogrammet, inriktning mot arbete i gymnasieskolan Inriktning Musik

___________________________________________________________________________

Enskilt eller i grupp

-

En jämförande studie om gitarrelevers upplevelse av enskild undervisning respektive gruppundervisning

___________________________________________________________________________

Kurs: Musiklärare fördjupning IV, Självständigt arbete, 15 Högskolepoäng Vårterminen 2021

SAMMANFATTNING

Författare: Henrik Westberg

Handledare: Anders Ekman

Titel: Enskilt eller i grupp – En jämförande studie om gitarrelevers upplevelse av enskild under-visning respektive gruppunderunder-visning

Title in English: Individually or in group – A comparative study on guitar students’ experiences of individual versus group teaching

Undervisning för gitarrelever kan vara både i grupp och enskilt. Forskning visar att enskild undervisning används i större utsträckning än gruppundervisning, dock anses det inte vara det som bäst främjar utveckling hos eleverna. Studiens syfte är därför att ta reda på vilka för- och nackdelar som elever upplever med de olika undervisningsformerna, samt vilken utav dessa som de anser främjar deras utveckling. Studien är kvalitativ och fyra semistrukturerade inter-vjuer med gitarrelever användes som metod. Undersökningen visar att det finns både fördelar och nackdelar med respektive undervisningsform och att båda främjar elevernas utveckling, men på olika sätt. Slutsatsen är att gruppundervisning anses gynna elevernas utveckling och bör användas mer i dagens gitarrundervisning.

FÖRORD

Utan er respondenter så hade inte studien varit genomförbar, så ett stort tack till er som ville medverka. Jag vill även tacka min familj, vänner och min handledare Anders Ekman som väg-lett mig igenom arbetet. Slutligen vill jag tacka Linnéa som uppmuntrat och stöttat mig genom hela processen.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING ... 1 PROBLEMFORMULERING ... 1 SYFTE ... 1 FRÅGESTÄLLNINGAR ... 1 BAKGRUND ... 2 ENSKILD UNDERVISNING ... 2 Mästare-lärling ... 2 Imitation ... 2 GRUPPUNDERVISNING ... 2 JAG-KAN-KÄNSLAN ... 3 TRYGGHET ... 4 METOD ... 5

METODVAL & UTFORMNING ... 5

URVAL ... 6

GENOMFÖRANDE ... 6

Lektion 1 - gruppundervisning ... 6

Lektion 2 – enskild undervisning ... 6

Intervju ... 7

ETISKA ASPEKTER ... 7

RESULTATPRESENTATION ... 8

INTERVJU MED ELEV 1 ... 8

INTERVJU MED ELEV 2 ... 9

INTERVJU MED ELEV 3 ... 9

INTERVJU MED ELEV 4 ... 10

RESULTATANALYS ... 12 GEMENSKAP ... 12 LÄRANDE ... 12 MUSICERA ... 13 SAMMANFATTNING ... 14 DISKUSSION ... 15 KÄLLFÖRTECKNING ... 17 BILAGA 1 ... 18 BILAGA 2 ... 19 BILAGA 3 ... 21

Inledning

Gruppundervisning är något som jag reflekterat över under min tid på musiklärarutbild-ningen, framför allt hur upplägget på gitarrlektioner i grupp skiljer sig gentemot enskild undervisning. Jag började spela gitarr på Kulturskolan när jag var nio år och hade då enskild undervisning med min lärare under hela perioden, men vid konserter kunde det hända att grupper sattes ihop. Gruppundervisning var därför något som jag stötte på först under min gymnasietid och dessa lektioner gick ut på att läsa noter och spela stämmor tillsammans i olika låtar. På musikhögskolan är upplägget på samma sätt, vilket har fått mig att fundera på om det är så här elever vill att gruppundervisning i gitarr ska vara utformat.

Jag har deltagit i gruppundervisning i sång och det har då varit som en masterclass, där en sångare i taget går upp och sjunger en låt för att sedan få feedback för övriga i gruppen. Även de pianolektioner jag deltagit i har varit utformade på detta sätt. Frågan är, varför skiljer sig gitarrundervisningen från de andra lektionerna, beror det på att notläsning har en större roll inom gitarr gentemot de andra instrumenten, eller beror det på lärarna? Kempe och West (2010) menar att en anledning till att lärare främst arbetar med noter är för att de har svårt att bedöma nivån på eleverna utan noterna och att de i vissa fall saknar förmåga och kunskap för att bedöma vad elever behöver öva på. Min bild av gruppunder-visning i gitarr är inte särskilt positiv men jag tänker att om lektionerna utformas på lik-nande sätt som vid enskild undervisning, som jag upplever har fungerat bra, så borde det gå att få en liknande upplevelse med gruppundervisning. Jag hoppas därför på att elever ska kunna ge mig kunskap om de upplever dessa två undervisningsformer lika viktiga om upplägget är utformat likadant.

Idag arbetar jag som gitarrlärare på ett studieförbund och med den här studien vill jag skapa mig en djupare förståelse för undervisningsformerna och dess påverkan på elever-nas utveckling.

Problemformulering

I brist på elevperspektiv inom ämnet enskild undervisning och gruppundervisning i gitarr, behövs det mer kunskap som kan hjälpa instrumentallärare att utforma sina lektioner.

Syfte

Syftet med studien är att undersöka vilka för- och nackdelar elever upplever med grupp-undervisning och enskild grupp-undervisning inom gitarr, samt om det är någon av dessa två undervisningsformer som de anser främjar deras utveckling.

Frågeställningar

- Vilka fördelar/nackdelar ser eleverna med gruppundervisning och enskild under-visning?

- Är det någon av dessa undervisningsformer som de anser främjar sin utveckling mest?

Bakgrund

I detta avsnitt kommer tidigare forskning och bakgrund inom enskild undervisning och gruppundervisning presenteras, samt centrala begrepp som kommer användas som stöd i studien.

Enskild undervisning

Mästare-lärling

Inom enskild undervisning menar Fostås (2002) att det finns en tradition av mästare-lär-lings didaktik. Det innebär att läraren ses som en mästare som sitter på kunskapen, som sedan förmedlas till lärlingen som är eleven. Det finns de som är kritiska mot mästare-lärlings traditionen och kallar den för ”den svarta pedagogiken”, som innebär en föreställ-ning om att vi människor inte vill göra som vi blir tillsagda. Ett sätt är då att skuld- och skambelägga eleverna på olika sätt så att deras egna tankar och åsikter inte får ta plats, vilket gör att eleverna istället kan formas från grunden av läraren (Kempe & West, 2010). I Sverige förkommer dock inte fysisk bestraffning i form av våld då det varit olagligt sedan 1958 inom skolan, men bestraffning kan fortfarande innebära nedlåtande kommen-tarer och skam- och skuldbeläggning. Kempe och West (2010) menar att den svarta pe-dagogiken är ingen formell metod som är accepterad i vårat samhälle samtidigt som undersökningar visar att vissa elever anser sig bli bemötta på ett kränkande sätt av lärare. Författarna beskriver bland annat att inom traditionen mästare-lärling så har läraren en väldigt stor makt. Med det syftar författarna till att eleverna sällan ifrågasätter lärares beslut och att de sällan får reda på vad läraren har grundat sina beslut på, de förväntas bara göra som läraren säger. Innehållet bestäms oftast av läraren och tenderar till att handla om speltekniska färdigheter. Tidigare undersökningar inom enskild undervisning och mästare-lärling-traditionen visar att lärare i större utsträckning använder verbala in-struktioner än att spela och förebilda, vilket leder till att eleverna får försöka gissa sig till vad läraren menar och testa sig fram i sitt spelande för att sedan få lärarens utlåtande (Kempe & West, 2010). Bjøntegaard (2014) menar på att enskild undervisning kan leda till att eleven förlitar sig på läraren och därför inte tar samma ansvar över sitt lärande då de blir vana med att läraren tar det ansvaret.

Imitation

Fostås (2002) beskriver att imitationsundervisning känns som ett självklart val när det kommer till mästare-lärlings-undervisning, då det öppnar upp för bättre kommunikation mellan mästare och lärling. Vidare beskriver författaren att kroppsspråket är ytterligare ett kommunikationssätt som möjliggör för lärlingen att lära sig av mästaren. Liknande resonemang för Schenck (2006), som beskriver att imitation är viktigare än det som sägs under lektioner, det är hur läraren gör och spelar som kommer influera elever till hur de ska spela. Detta beror på att vi som barn lär oss genom att härma personer runtomkring oss, vilket gör att vi är vana redan från början med att härma personer för att lära oss nya saker. Därför kommer alltid kroppsspråket och det som läraren spelar väga tyngre än det som hen säger (Schenck, 2006).

Gruppundervisning

Kempe och West (2010) beskriver att gruppundervisning har varit ett ideal att använda inom musikskolor men att det inte används i så stor utsträckning då det har stött på

motstånd. Det största motståndet har varit från föräldrar och lärare som ansåg att lektion-erna skulle bli sämre för att elevlektion-erna har olika förutsättningar när det kommer till inlär-ning, därför har enskild undervisning blivit den vanligaste undervisningsformen. Några fördelar som Kempe och West (2010) såg med gruppundervisning är att samspelet med andra blir bättre då eleverna övar på att spela tillsammans, vilket inte utförs i samma utsträckning inom enskild undervisning. Författarna menar också att när vi övar i grupp så tränas vi på att spela inför andra, vilket gör att det kan upplevas enklare att uppträda på exempelvis konserter, vilket även Fostås (2002) beskriver. Kempe och West (2010) nämner också att en anledning till att elever slutar spela instrument beror på att de inte spelar tillsammans med andra. Författarna förklarar också att det kan bero på att elevernas musikupplevelse inte blir som de tänkt ifall de får spela förenklade versioner av kända låtar, vilket kan motverkas genom att spela mer tillsammans då det inte behövs lika avan-cerat spelande för att få ett större musikaliskt intryck.

Bjøntegaard (2014) beskriver att gruppundervisning används i större utsträckning med elever i lägre ålder eller som är nybörjare på sina instrument, än med elever som kommit en bit i sitt spelande. Forskningen visar att elever som blir undervisade i grupp jämfört med de som blir undervisade enskilt utvecklas snabbare. De som blir undervisade i grupp har också lärt sig att ta ansvar över sitt eget lärande och är därför inte lika beroende av läraren för att utvecklas. Författaren beskriver vidare att genom diskussioner på lektioner så har elever i gruppundervisning lärt sig att reflektera över sitt eget spel och också hur de övriga eleverna spelar. Eleverna lär sig därför av varandra och får på så sätt ett bredare perspektiv på hur de kan spela sitt instrument, jämfört med enskild undervisning där ele-verna enbart har läraren att diskutera med. I en grupp kan eleven få utbyte mellan lärare-elev, elev-elev och elev-lärare, alltså minst tre kommunikationssätt som bidrar till en dju-pare förståelse och ett bredare perspektiv. Eleverna agerar också som lärare i diskussion-erna i form av att de lär de andra elevdiskussion-erna från sitt perspektiv, elevdiskussion-erna var överlag mer engagerade och pratade mer på lektionerna i grupp jämfört med de enskilda undervis-ningarna. Bjøntegaard (2014) beskriver vidare det inte behöver ses som negativt om alla i en grupp inte är på samma kunskapsnivå, det avgör inte hur bra gruppen fungerar till-sammans och de får ändå ett utbyte av varandra och kan ge nya perspektiv och idéer.

Jag-kan-känslan

Schenck (2006) menar dock att en av de vanligaste anledningarna till att elever slutar kan bero på att de saknar känslan av att de kan spela. Författaren menar på att det är viktigt att eleverna får en jag-kan-känsla efter lektionerna, för att stärka den känslan kan lärare exempelvis spela sådant som eleverna gjort tidigare. Författaren syftar också till att det som lärare säger har en betydelse i det hela också och påvisar med ett exempel mellan att säga ”det här kan du inte ännu, det får du i bakläxa” och ”detta stycke spelade du så fint, så det tycker jag vi kan spela en gång till nästa gång” (s. 55). Genom att stärka eleverna menar Schenck (2006) att de kan få en positiv känsla med sig hem vilket kan innebära att de övar mer som leder till att de utvecklas. Schenck beskriver att det är viktigt att vara uppmärksam som lärare, vilket syftar till att jag-kan-känslan kan förstöras i resten av livet om kritik framförs på fel sätt. Författaren menar på att om ett barn får höra att det inte kan sjunga så kan det följa med hela livet och göra så att personen aldrig kommer sjunga och förklara att hen inte kan och är tondöv. Självförtroendet kan även skadas av att spela i grupp om exempelvis en annan elev skrattar eller påpekar att hen spelar fel, eller helt enkelt har en rädsla för att det ska ske, vilket kan hämma eleverna.

Trygghet

Fostås (2002) beskriver att när elever har gruppundervisning så skapar det en trygghet för dem, då de kan uppleva det jobbigt att vara själv med läraren som kan mer än eleverna. Författaren syftar till att när det är fler i elever i rummet som är på ungefär samma nivå så kan de känna ett lugn över att de inte är ensamma om att inte kunna något som läraren visat, de kan även hjälpas åt för att lära sig istället för att bara fråga läraren. Fostås (2002) menar att det gör att lärarens mästarroll och makt inte känns lika påtaglig och det öppnar upp för mer diskussioner under lektionerna, vilket hjälper eleverna utvecklas då de kan få idéer från de andra i gruppen.

Metod

I följande avsnitt presenteras studiens design och urval, genomförande av lektioner och intervjuer. Forskningsetiska aspekter som tagits hänsyn till presenteras också.

Metodval & utformning

För att skapa mig en förståelse och få en djupare kunskap angående vilka för- och nack-delar elever ser med enskild undervisning och gruppundervisning använde jag mig av kvalitativa intervjuer. Det innebär enligt Bryman (2018) att resultatet inte går att genera-lisera då kvalitativa intervjuer handlar om personers upplevelser och förståelse för dem, till skillnad mot en kvantitativ undersökning som snarare handlar om den mätbara kun-skapen som går att generalisera. Jag ville ta reda på hur eleverna upplever enskild under-visning och gruppunderunder-visning som kan hjälpa mig förstå om någon av dessa undervis-ningsformer främjar elevernas utveckling i sitt gitarrspel, något som kan bredda min för-ståelse i mitt arbete som gitarrlärare.

Det var inte alla respondenter som hade tidigare erfarenhet av båda undervisningsfor-merna och för att samtliga respondenter skulle kunna göra en jämförelse mellan de två, så genomförde jag två lektioner med dem innan intervjuerna. Ena lektionen var därför med enskild undervisning och den andra i grupp, detta för att de skulle ha ett färskt minne om de två undervisningsformerna och därmed kunna göra en jämförelse. De respondenter som hade tidigare erfarenhet av båda fick också möjlighet att berätta om dessa under intervjun och var inte tvungna att enbart utgå från sin upplevelse av mina lektioner. Lekt-ionerna utformades på så sätt att jag försökte ta vara på de positiva aspekterna från den tidigare forskningen och sedan göra dem lika varandra, för att på så sätt se om eleverna upplever några skillnader ändå. Jag använde bland annat imitationsundervisning och drog nytta av gruppen på så sätt att de kunde lyssna när den andra får feedback för att på så sätt lära sig mer samt att vi spelade tillsammans för att skapa gemenskap. Jag försökte göra uppläggen likadant på både lektionerna men anpassat till enskild- och gruppunder-visning (se bilaga 1), för att minska risken att upplägget är det som gör att resultatet skiljer sig åt.

Efter lektionstillfällena genomfördes en semistrukturerad intervju enskilt med varje re-spondent som också spelades in. Detta är något som Bryman (2018) beskriver är fördel-aktigt då det gör det möjligt att gå tillbaka och lyssna på vem som sagt vad och hur det sades, dock menar författaren på att inspelningsutrustning kan göra respondenterna ner-vösa och svaren kan bli hämmande då det som sägs spelas in och sparas. Jag valde att ha inspelningsutrustning för att öka studiens validitet, något som Bryman (2018) menar ökar, då den som intervjuar kan minnas fel, vilket utesluts då det finns inspelat. Alvehus (2013) beskriver att en semistrukturerad intervju är vanligast inom kvalitativa intervjuer. Förfat-taren beskriver vidare att intervjuguiden som utformas fungerar som en mall för intervju-aren och den innehåller större och färre frågor/teman som intervjun kretsar kring. Det lämnar intervjun mer öppen och kan därför ta olika riktningar beroende på vad respon-denten lämnar för svar, intervjuaren behöver därför vara mer aktiv för att kunna följa upp med exempelvis följdfrågor. Det här upplägget använde jag mig av i mina intervjuer (se bilaga 2 för intervjuguide). Intervjuerna transkriberades sedan för att kunna kodas och

hitta gemensamma teman från respondenterna. Enligt Bryman (2018) är kodning inom kvalitativa analyser av data något som de flesta gör, vilket innebär att forskaren skriver ner olika nyckelord och teman som hittas i transkriberingen, som sedan är till hjälp för att tolka svaren.

Urval

Min första tanke när jag skulle välja respondenter var att höra av mig till närliggande gymnasieskolor men med rådande situation vi har i samhället gällande covid-19 valde jag att vända mig till en musikskola som fortfarande bedrev sina lektioner likt de var innan pandemin. Dessa elever har blivit undervisade både i grupp och enskilt tidigare och har därför kunskap som kan besvara mitt syfte med studien. Urvalet är något som Bryman (2018) kallar för målinriktat urval, alltså att respondenter väljs som är relevanta för stu-diens ämne och forskningsfrågor. Det kan också kallas för strategiskt urval då responden-terna valts ut efter ett antagande om att de kan besvara frågorna som rör studiens syfte (Alvehus, 2013). Fyra stycken respondenter valdes ut för att få större spridning på svaren.

Genomförande

Studien genomfördes med fyra stycken respondenter och bestod av tre moment. Det första momentet var att de fick ha en grupplektion på 40 minuter, under rådande omständigheter med covid-19 så delades de in i två grupper så de blev alltså två och två på lektionen. Det andra momentet var den enskilda lektionen som var 20 minuter, detta för att lektionerna skulle bli mer lika varandra då de fick lika mycket tid av mig som lärare. Det sista mo-mentet var den kvalitativa semistrukturerade intervjun som var mellan 10 och 20 minuter lång.

Lektion 1 - gruppundervisning

Under den första lektionen hade eleverna valt låt ihop, detta för att skapa en gemenskap och delaktighet i de beslut som tas under lektionerna. Lektionen varvades med att spela den valda låten ihop och med en improvisationsdel. Under improvisationsdelen förebil-dade jag för eleverna genom att de fick kompa mig medan jag visade exempel på hur de kunde improvisera över ackordföljden, alltså likt det Schenck (2006) och Fostås (2002) kallar imitationsundervisning. Efter att jag förebildat för eleverna så fick de spela ett im-proviserat solo över ackordföljden, en i taget medan vi andra kompade. Vi gav varandra feedback och de fick sedan testa igen. Vi började sedan spela utan att stanna mellan varje elev utan vi improviserade några ackordsvändor var för att sedan lämna över till nästa person. Efter detta moment pratade vi igenom dagens lektion, eleverna fick då möjlighet att reflektera tillsammans innan lektionen avslutades. De två gruppernas lektioner såg ut på samma sätt förutom att de hade valt olika låtar, den ena gruppen spelade River Flows in You av Yiruma och den andra Mrs. Robinson av Simon and Garfunkel.

Lektion 2 – enskild undervisning

Den enskilda lektionen såg ut på liknande sätt som gruppundervisningen. Jag använde samma låt som eleverna valde till grupplektionen, vi spelade igenom låten tillsammans och redde ut eventuella frågetecken som fanns. Efter det spelade vi improvisationsdelen som såg ut på samma sätt som grupplektionen. Jag och eleven turades om att spela över ackordföljden varvat med lite feedback och exempel på hur de kan spela. Efter detta

moment reflekterade vi över lektionen, exempelvis vad eleven lärt sig och om hen hade några funderingar innan den avslutades.

Intervju

Efter dessa två lektioner så genomfördes en intervju där respondenterna fick svara på frågor som skulle hjälpa mig förstå om någon av dessa undervisningsformer är något som de anser främjar deras utveckling samt vilka för- och nackdelar de ser. Intervjuerna tog mellan tio och tjugo minuter och genomfördes en och en, till min hjälp använde jag mig av en intervjuguide (se bilaga 2). Intervjun genomfördes på plats och spelades in för att sedan transkriberas.

Etiska aspekter

I min studie så har jag förhållit mig till de fyra forskningsetiska principer som Veten-skapsrådet (2017) presenterar, vilket är informationskravet, samtyckeskravet, konfiden-tialitetskravet och nyttjandekravet. Inför min undersökning så skickades ett informations-brev (se bilaga 3) ut till respondenterna och deras vårdnadshavare där de fick ta del av syftet med studien, att det var frivilligt att delta och att de när som helst kunde avbryta sin medverkan. Vidare fick de information om att personuppgifter enbart kommer hante-ras av mig, i studiens syfte och att inspelningarna kommer radehante-ras efter att studien är genomförd, samt att de kommer vara anonyma men att ålder kommer publiceras. Samt-liga vårdnadshavare gav sitt samtycke och skrev under informationsbrevet att deras barn fick delta i studien. Även respondenterna själva gav sitt samtycke till att delta.

Resultatpresentation

I följande avsnitt kommer resultatet att presenteras utifrån de intervjuer som genomförts. Först presenteras en översikt av respondenterna, som kommer benämnas som elever. Ta-bellen visar antal år som eleverna har haft gitarrundervisning samt om de har erfarenhet av grupp och/eller enskild undervisning.

Elev Ålder Antal år Erfarenhet

E1 12 år 4 Grupp och enskild

E2 16 år 5 Grupp

E3 18 år 11 Grupp och enskild

E4 17 år 10 Grupp

Intervju med elev 1

I intervjun med E1 framkommer det att hen har ungefär lika mycket erfarenhet av både enskild undervisning som gruppundervisning då hen spelar flera instrument och undervi-sas på båda sätt. I intervjun framkommer det att hen tycker det är bra att underviundervi-sas i både grupp och enskilt, då hen anser att i enskild undervisning kan läraren fokusera på enbart en elev och det som den eleven behöver öva på, utan att ta hänsyn till någon annan elev. Däremot tycker hen att det är roligare med gruppundervisning då det finns fler att spela ihop med. E1 menar på att hen lär sig spela ihop med andra och samtidigt kan lära sig genom att lyssna på de andra elevernas feedback som de får av läraren under lektionen. E1 berättar:

Eftersom man är på ganska samma nivå i liksom samma grupp, så tycker jag att det nästan blir som att läraren pratar till båda liksom, att jag ändå kan ta till mig feed-backen även om det är till den andra egentligen, så att jag också kan liksom utveckla mig.

E1 anser sig vara van med att vara själv med en lärare och blir därför inte nervös av att allt fokus från läraren hamnar på hen själv, men återkommer till att det är roligare om en till elev är med. E1 blir inte påverkad av om en till elev är med på lektionen, utan vågar ställa frågor i fall det är något som denne inte förstår. Om E1 själv fick välja så är under-visning i grupp det som föredras. E1 säger:

Men det är klart att är man två så lär man sig att spela tillsammans, så att det blir också en övning, men samtidigt om man är själv så blir det liksom saker som jag behöver träna på kanske, så att det blir mer liksom att man kan utvecklas ifrån sig själv.

Om gruppen däremot skulle bli för stor, föredrar E1 att ha enskild undervisning. E1 ser därför både för och nackdelar med enskild och gruppundervisning. E1 tycker att i enskild undervisning blir det lite mer prat och fokus gällande vad en själv behöver för att utveck-las, medan gruppundervisning skapar mer glädje i spelandet och öppnar bland annat upp för att spela låtar med olika stämmor.

Intervju med elev 2

E2 har bara erfarenhet av att ha gruppundervisning i gitarr men nämner både för- och nackdelar med enskild- och gruppundervisning. Hen nämner bland annat att det kan vara skönt att vara själv med läraren för att det blir lite lugnare då. En anledning till att E2 tycker att det är skönare beror på att hen tycker att det är lättare att ställa frågor till läraren om det är något som hen inte förstår. E2 säger:

Om det är en del av låten som jag inte riktigt kan, så är det lite lättare att ställa frågor och så, för att det känns liksom lite som att man inte bara frågar om saker som alla andra redan kan, det kanske känns lite lättare att ställa frågor om sånt.

E2 anser ha lärt sig mer under den enskilda undervisningen men trots det anser E2 att det är roligare med gruppundervisning. Hen motiverar det med att det är roligare att spela tillsammans med andra än att spela själv. E2 anser också att det finns ett större utbud gällande låtar att spela när det är flera i gruppen, hen förklarar att då kan eleverna spela olika saker i låten, exempelvis att en kan spela melodi och den andra spelar ett komp. E2 säger:

Jag tycker att det känns som att det finns lite fler låtar man kan spela, eftersom vissa låtar kräver ju att man spelar två olika stämmor eller vad ska man kalla det, man kan ju spela både ackord och melodi eller både bas och melodi samtidigt om man är fler än bara en.

E2 beskriver att i gruppundervisning så kan eleverna lära av varandra och inte bara av läraren, hen menar alltså att lärandet i gruppundervisning kan ske mellan elev och elev och mellan elev och lärare. E2 förklarar:

När det är gruppundervisning så tycker jag fortfarande att det kan vara skönt för att man kan lära sig av varandra, alltså elever kan lära sig av varandra när man spelar fler än bara en elev och en lärare också. Jag tycker också att det är ett bra sätt att lära elever.

Enligt E2 så kan det vara bra att vara flera på gitarrlektionerna, detta motiveras med att det kan vara nervöst att vara själv med en lärare. Då kan det kännas tryggare att ha med sig en till elev på lektionen som skapar en slags trygghet som bidrar till att man inte känner sig lika utsatt.

Intervju med elev 3

E3 beskriver att hen har större erfarenhet av gruppundervisning än av enskild undervis-ning men har blivit undervisad i båda. E3 förklarar att i enskild undervisundervis-ning så blir det fokus bara i en riktning, med det syftar hen till att läraren inte behöver anpassa sig efter flera elever utan bara efter en elev. Detta är någon som hen beskriver gör det mer produk-tivt med enskild undervisning, samtidigt som hen betonar att det inte blir lika roligt. E3 beskriver även att i enskild undervisning så skapas det inte samma press i lektionssam-manhanget som det kan göra i gruppundervisning. Hen syftar på att i gruppundervisning så kan det skapas en slags press ifall det är något som hen inte förstår, vilket då inte händer i enskild undervisning. E3 förklarar det så här angående enskild undervisning:

Man får ju mer fokus på sig själv, det finns ju inget annat att fokusera på hos läraren liksom, och det blir mer produktiv skulle jag nästan säga, men det blir ju kanske inte

lika roligt, kan man säga, och man behöver inte vänta in någon annan eller känna press av nån annan heller, eftersom det bara finns min nivå att anpassa sig till.

I gruppundervisning förklarar E3 att den sociala aspekten har en stor betydelse, det blir helt enkelt roligare att spela ihop med andra, ”det blir lite mer socialt, lite roligare tycker jag”. För att gruppundervisning ska fungera bra för E3 resonemang om att de i gruppen bör ligga på en ungefärlig kunskapsnivå och ha samma ambition så att lärare kan fördela sin uppmärksamhet i gruppen. E3 förklarar:

Om man har en grupp med fler elever eller bara två, där eleverna befinner sig på olika nivåer eller olika liksom ambitionsnivåer, så kan det ju uppstå problem för att vissa helt enkelt inte får uppmärksamhet på grund av att andra tar upp den liksom, och sen också att man kanske inte kan spela tillsammans lika bra om den ena inte hänger med, men samma sak ifall man är den som inte hänger med så blir det ju jobbigt att vara den som sinkar.

E3 tycker att just gruppens dynamik är viktig för att hen ska vilja ha gruppundervisning. På frågan om vad E3 skulle välja av grupp- och enskild undervisning så är svaret att det beror på hur läraren är och vilka som är i gruppen, men generellt så föredrar E3 gruppun-dervisning på grund av det sociala. E3’s tankar om gruppungruppun-dervisning leder in på att hen anser att det kan vara nyttigt att få höra feedback som är riktat till andra elever, då det kan komma till användning i andra sammanhang, E3 säger att hen därför inte har något att förlora på att höra det. E3’s tankar kring vilken undervisningsmetod som skulle främja hens utveckling är att det känns rimligt att det skulle vara enskild undervisning, men kan inte komma på en konkret anledning till varför.

Intervju med elev 4

E4 har tagit gitarrlektioner i tio år och har mestadels erfarenhet av gruppundervisning, förutom när andra elever har varit sjuka eller haft frånvaro på lektionerna. E4 berättar att det som är positivt med enskild undervisning är att läraren ser eleven hela tiden, E4 syftar till att ibland kan det vara så att läraren missar vissa saker när det är gruppundervisning. Hen resonerar kring att det kan bero på att vissa fel eller liknande inte hörs lika tydligt i gruppsammanhang. E4 förklarar vidare att enskild undervisning kan vara bättre när elever är på olika nivåer för att undervisningen då blir mer effektiv och läraren kan anpassa undervisningen efter en person. E4 menar att elever med olika kunskapsnivå kan vara bra på olika saker eller ha övat olika mycket, några kanske också har nischat sig inom något specifikt, därför kan det vara mer fördelaktigt med enskild undervisning i vissa situat-ioner.

E4 beskriver att gruppundervisning är roligare för att spela tillsammans är en viktig del, ”självklart är det roligt att spela med nån liksom, så att det blir roligare att man spelar tillsammans, det låter ju oftast bättre”. E4 förklarar att det blir roligare när låtarna låter mer fylligt och föredrar då gruppundervisning framför enskild undervisning. E4 säger:

Jag skulle välja grupp för att man har mer utrymme till att göra saker liksom, man kan få det fylligare, man kan fylla ut och låta mer med fler melodier på olika sätt liksom. Till exempel så det låter ännu bättre, man har mer utrymme, att man har frihet i vad man ska spela typ.

E4 säger också att en bidragande faktor till att gruppundervisning är roligare beror på att det blir lättare att spela i vissa sammanhang, exempelvis vid solospel i en låt. E4 förklarar:

Det är bättre om man hör andra gitarrens melodi så man vet vad man ska spela, man blir bättre på att lyssna på den andra också när man spelar tillsammans, när man spelar själv till ett solo vill jag oftast lyssna på den andra spelaren så att jag vet ungefär vart den är och så att det låter bra.

E4 menar på att vid övande på gitarr hemma så spelar hen själv, vilket också motiverar till att ha undervisning i grupp. E4 förklarar också att ibland så behöver inte läraren komma med tips utan ibland så behöver eleverna bara få spela exempelvis en låt flera gånger för att det ska sätta sig, vilket gör att de blir tajta ihop.

E4 för resonemang om att i gruppundervisning så lär sig elever mer, en anledning till det kan bero på att eleverna behöver vara mer aktiva och lyssna, ”man lär sig lyssna samtidigt som man spelar vilket är en större utmaning men man lär sig mer liksom”. E4 förklarar också att vid gruppundervisning kan det vara nervöst att exempelvis spela ett solo men menar på att det hjälper hen inför konserter och nervositeten brukar släppa så fort hen kommer in i ett flyt och känner rytmen tillsammans med gruppen.

Resultatanalys

I resultatet från intervjuerna har olika teman identifierats, dessa presenteras och analyse-ras nedan. Elevernas tankar om vilka fördelar och nackdelar som finns med enskild re-spektive gruppundervisning kommer att analyseras och förstås utifrån tidigare forskning.

Gemenskap

Något som samtliga respondenter uppgav var att de tycker att det är roligare med grupp-undervisning då det skapar en gemenskap och ett socialt sammanhang. E1 uttryckte sig såhär om gruppundervisning: ”jag tycker… alltså det blir roligare. Man har någon att spela med, man kan liksom dela det”. Detta är även något som Kempe och West (2010) styrker, de menar på att det är viktigt för elever att få spela ihop med andra för att inte tappa intresset och helt enkelt sluta spela sitt instrument. Fostås (2002) beskriver även att när eleverna inte är ensamma med läraren utan har en eller flera elever med sig så skapar det en trygghet för dem, vilket även kan tänkas göra att respondenterna upplever det ro-ligare att ha gruppundervisning då det kan vara lite lugnare och inte lika nervöst för dem. E2 förklarade: ”det kan också kännas skönare för ibland kan man känna sig lite nervös att var helt ensam med lärare och då kan det vara lite skönare att ha en till elev med sig”. Det här var även något som E3 beskrev skulle kunna hända om hen var själv med en lärare, ”alltså jag kan väl tänka mig att om man har en väldigt dålig lärare kan det vara ganska obekvämt ”. Att inte vara själv med läraren och istället ha andra elever med sig är därför en avgörande del för elevernas upplevelse av situationen och sin lärandeprocess i stort.

Schenck (2006) menar dock på att gruppundervisning kan vara hämmande för eleverna på grund av rädslan att göra fel inför andra, de kan vara rädda för att någon elev ska påpeka att hen spelar fel eller skratta om det skulle hända, vilket gör att tryggheten som Fostås (2002) beskriver inte gäller för alla elever. E2 uttryckte bland annat: ”jag tyckte att det var ganska skönt, att vara själv med bara läraren där. Jag tycker att det är lite lättare att ställa frågor om det är något som man inte förstår”. E3 var inne på samma spår, hen berättade att det kan vara jobbigt att inte hänga med och att det då kan uppstå en press ifall lektionen sinkas. Det skulle kunna bero på en rädsla av att ställa fel frågor som de övriga redan kan eller att göra fel inför dem andra, vilket kan leda till att eleverna går hem utan att veta vad dem ska öva på eller att de uppfattat information fel. Det kan i sin tur resultera i att de går miste om jag-kan-känslan som Schenck (2006) beskriver, då ele-verna kan tänkas gå hem med en negativ känsla efter lektionen. Det går därför att se att det finns både för- och nackdelar med gruppundervisning, då en grupp både kan skapa en trygghet för eleverna men också en nervositet bland dem. Elevernas känsla av trygghet i sin undervisning, oavsett om undervisningen är i grupp eller enskilt, kan därför tänkas vara avgörande för om eleverna försätter att ta lektioner eller inte.

Lärande

I intervjun med E2 framkom det att hen anser att det finns flera sätt att lära sig på, hen syftade till att lärandet kan ske mellan både lärare och elev men också mellan elever. E2 sade: ”när det är gruppundervisning så tycker jag fortfarande att det kan vara skönt för att man kan lära sig av varandra”. Det här var även något som E4 pratade om i sin intervju,

E4 förklarade: ”man kan plocka upp saker från andra elever liksom, saker som den gör och sen tar det till sig själv”. Bjøntegaard (2014) styrker E4’s påstående i sin forskning då författaren beskriver att elever kan fungera som lärare i gruppundervisning, då de via diskussioner kan lära de övriga i gruppen att se på saker ur ett annat perspektiv. Författa-ren syftar till att utbytet på lektionerna kan ske både mellan elev och lärare men också mellan elev och elev. Flera av respondenterna sa bland annat att när en annan elev får feedback på lektionen så anser de att det är lärorikt då de kan ta till sig informationen för att utvecklas, även om den var riktad till någon annan. E3 uttryckte: ”det kan alltid vara livserfarenhet liksom, för det mesta så har inte jag någonting att förlora på att höra vad nån får för feedback”. Bjøntegaard (2014) skriver att elever som blir undervisade i grupp har snabbare utvecklingskurva än elever med enbart enskild undervisning, vilket skulle kunna bero på att de kan ta till sig feedback och kunskap via diskussioner under lektion-erna. Bjøntegaard (2014) skriver att elever som blir undervisade i grupp lär sig ta ansvar över sitt eget lärande i större utsträckning och blir därför inte lika beroende av lärarens åsikter, som på sikt skulle kunna leda till att de lär sig mer.

Kempe och West (2010) beskriver att föräldrar och lärare har varit skeptiska mot grupp-undervisning då de anser att lektionerna blir sämre. E1 berättade att vid enskild undervis-ning så behöver läraren inte tänka på hela gruppen utan behöver bara fokusera på en elev, vilket gör det möjligt att ”utvecklas från sig själv”. E1uttryckte: ”jag tycker att om man liksom har enskilt så blir det ju mer att man kan fokusera på saker som jag tycker är svårt och inte liksom den andra”. Kempe och West (2010) beskriver att vid enskild undervis-ning så handlar det i större utsträckundervis-ning om speltekniska färdigheter, vilket skulle kunna göra det enklare för elever att se sin egen utveckling då det kan vara enklare att mäta sin kunskap i tekniska aspekter.

E1 förklarade att hen upplever att det blev lite mer prat på den enskilda lektionen, hen syftar till att det blir fokus på mer detaljer och på saker som kan förbättras. E1 uttryckte: ”det blir som sagt lite mer samtal liksom på den enskilda, lite mer fokus på en själv”. Kempe och West (2010) beskriver att det här är vanligare vid enskild undervisning, för-fattarna syftar till att lärare i större utsträckning använder verbala instruktioner än att fö-rebilda. De menar på att det då kan leda till att eleverna får svårt att förstå hur de ska spela och får istället försöka gissa sig till vad läraren menar. Det här var dock inget som E1 upplevde då hen ansåg att det var positivt att det blev mer diskussion under den enskilda lektionen. Det kan därför tänkas vara så att elever upplever att enskild undervisning är bättre då det enbart blir fokus på det som den eleven behöver för att utvecklas, men i ett större sammanhang så lär de sig mer i gruppundervisning då de kan få input från fler än bara läraren.

Musicera

Samtliga respondenter svarade att de tycker det är roligare när de får spela ihop med andra. E2 berättade: ”det kan vara roligare att spela låtar tillsammans med andra spelare än att spela dem själv”. Samspel ihop med andra var en fördel som Kempe och West (2010) såg med gruppundervisning men också övandet med att spela inför andra. Det här var något som E1 reflekterade över och förklarade: ”det är klart att är man två så lär man sig att spela tillsammans”. E4 förklarade att det kan vara nervöst att öva inför andra vid exempelvis ett solo, men att öva inför andra hjälper inför exempelvis konserter. Det här styrks av både Kempe och West (2010) och Fostås (2002), som menar på att vid

gruppundervisning så tränas eleverna även med att spela upp inför andra, vilket kan vara till hjälp vid exempelvis konserter eller liknande.

E4 förklarade att det är roligare med gruppundervisning då det låter fylligare, hen syftar till att elever kan spela olika stämmor eller olika saker i en låt och på så sätt få det att låta större. Det är något som Kempe och West (2010) beskriver är en viktig del i elevernas musikaliska upplevelse, författarna menar på att om en låt som spelas under lektioner inte stämmer överens med den inre bild som eleverna har av låten kan det bidra till att eleverna tröttnar på att spela sitt instrument. E2 ansåg att utbudet på låtar är större om det är flera som spelar och förklarade att då kan eleverna spela olika stämmor som krävs i låten. E2 säger: ”det är väl det här med ett större utbud på låtar och att det kan vara roligare att spela låtar tillsammans med andra spelare än att spela dem själv ibland”, vilket kan tänkas höra ihop med det Kempe och West (2010) beskriver om elevers musikaliska upplevelse. Det kan därför tänkas vara viktigt för elever att spela ihop med andra för att de ska kunna spela låtar som kräver flera stämmor och på så vis få det att låta mer likt originalversioner av låtarna. Detta kan då ge eleverna en bättre musikalisk upplevelse. Det kan också tänkas stärka deras jag-kan-känsla när det låter mer likt originalversionerna och därför stärka och bekräfta deras inre bild av hur låtarna ska spelas och låta.

Sammanfattning

Den första frågeställningen handlar om vilka fördelar och nackdelar som eleverna upple-ver med gruppundervisning och enskild undervisning. Fördelar som identifierades var att vid gruppundervisning får de spela tillsammans och lära av varandra, vilket leder till att eleverna får en bredare förståelse. Det framkom även att utbudet på låtar ansågs större och att eleverna kunde få det att låta fylligare, något som kan öka deras jag-kan-känsla. Det framkom också att det upplevdes enklare att ställa frågor vid enskild undervisning, som då kan leda till att eleverna går hem med en jag-kan-känsla. Det framkom att grupp-undervisning både kan vara en trygghet för eleverna men en nackdel var att det också kan skapa en nervositet bland dem. Den andra frågeställningen handlar om vilken undervis-ningsform som eleverna anser främja sin utveckling mest. Studien visar att eleverna kan uppleva det enklare att se sin utveckling i enskild undervisning men att gruppundervis-ning skapar en bredare kunskap.

Diskussion

Syftet med studien var att undersöka vilka för- och nackdelar elever upplever med grupp-undervisning och enskild grupp-undervisning inom gitarr, samt om det var någon av dessa två undervisningsformer som de ansåg främja deras utveckling. Undersökningen visar att det finns både fördelar och nackdelar med respektive undervisningsform och att båda främjar elevernas utveckling, men på olika sätt. Den enskilda undervisningen visar på att eleverna kan få det lättare att mäta sin kunskap då det oftare handlar om speltekniska aspekter, vilket även stöds i tidigare forskning (Kempe & West, 2010). En annan aspekt är att ele-verna kan tänkas gå hem med en bättre jag-kan-känsla då dem upplevde det enklare att ställa frågor som de behöver för att förstå, vilket kan resultera i att de övar mer och på så sätt lär sig ännu mer. Gruppundervisning visar på att eleverna kan tänkas lära sig mer under lektioner då de kan lära sig av varandra men också av feedback som inte är riktat till dem själva. Detta kan bredda deras kunskap och det här är också något som stärks inom tidigare forskning av Bjøntegaard (2014). Det framkom också att deras jag-kan-känsla kan stärkas när de spelar i grupp då eleverna upplevde att det lät större och fylli-gare, vilket kan tänkas göra att det låter mer likt deras inre bild de har av låtarna och därmed stärker deras känsla av att de kan spela låtarna som det är tänkt. Gruppundervis-ning visade också på att den både kan skapa en trygghet för eleverna men också en ner-vositet bland dem då det fanns en rädsla för att göra fel eller fråga om något som dem andra redan kan. Det kan därför både stärka deras jag-kan-känsla men också hämma den då eleverna kan tänkas gå hem och fundera över något som de velat fråga för att förstå, men inte vågat.

Med resultatet från den här undersökningen och tidigare forskning kan det vara viktigt att variera undervisningsformen under gitarrlektioner, överlag upplever jag att de positiva aspekterna från gruppundervisning är något som är viktigt att ha i åtanke när undervis-ningsform ska väljas. Även om den enskilda undervisningen är dominerande i Sverige och har positiv inverkan på elever, så tänker jag att ett av de viktigaste argumenten är att samtliga respondenter svarade att det var roligare med gruppundervisning, som i sin tur kan leda till ett fortsatt intresse och öka deras motivation till att spela. Då den här studien visar på många fördelar inom gruppundervisning utifrån elevers perspektiv och som också stärks utav den tidigare forskningen som utgår ifrån lärares perspektiv, tänker jag därför använda mig mer av gruppundervisning i min framtida yrkesroll. Jag tänker också att andra instrumentallärare bör överväga att börja använda sig mer av gruppundervisning för att även ta hänsyn till elevernas perspektiv och åsikter kring att de tycker det är roligt att spela tillsammans i grupp. Jag anser att studien gett mig kunskap som visar på att det går att få de två olika undervisningsformerna lika viktiga, i intervjuerna med responden-terna så var det ingen av dem som delade min upplevelse av gruppundervisning. Att re-spondenterna inte delade min upplevelse av gruppundervisning skulle kunna bero på att upplägget var utformat på samma sätt på båda lektionerna, som därför uppskattades av respondenterna.

För att besvara studiens syfte och få kunskap om elevernas upplevelse av undervisnings-formerna ansågs kvalitativa semistrukturerade intervjuer som en lämplig metod för data-insamling. Den insamlade datan har genererat tillräcklig grund för att kunna svara på studiens syfte och frågeställningar. Däremot så hade det varit bra om jag haft fler

respondenter för att få ett bredare perspektiv på hur elever upplever undervisningsfor-merna. På grund av den rådande pandemin blev urvalet begränsat och jag kunde därför inte sätta ihop en större grupp, vilket hade varit intressant för att se hur det hade påverkat respondenternas upplevelser. Om grupperna hade varit större hade det därför kunnat ge en djupare förståelse inom det valda området, kanske hade det framkommit var gränsen går för hur stor en grupp kan vara innan undervisningsformen inte upplevs som främjande för elevernas utveckling. Det hade också varit intressant att om undersökningen sträckt sig över en längre tid än två lektionstillfällen hade det kunnat påvisa större skillnader mellan de två undervisningsformerna. Då flertalet studier inom forskning redan fokuserar på lärarens perspektiv inom det valda ämnet valde jag att inte ha med mina observationer av lektionerna, dock hade dessa kunnat bidra till en djupare förståelse för det valda ämnet. Kanske hade observationer bidragit med kunskap om grupp- eller enskild undervisning gynnar elevernas utveckling på olika sätt, beroende på om de är extroverta eller introverta som personer.

Den tidigare forskning och litteratur som använts i studien har varit till hjälp för att förstå och få en bredare kunskap utifrån respondenternas svar och därmed gett ny kunskap inom ämnet. Inför framtida forskning hade det varit intressant att se om olika lektions-material/upplägg lämpar sig bättre till antingen grupp- eller enskild undervisning, samt om resultatet skiljer sig åt beroende på vilken könsidentitet som elever identifierar sig som. Då denna studie har utförts i en mindre grupp och haft respondenternas subjektiva upplevelser i fokus, kan inte resultatet generaliseras till en population. Framtida studier skulle därför kunna komplettera denna genom att utgå från en kvantitativ undersökning, för att på så sätt få ett resultat som går att generalisera och samtidigt få en bredare kunskap inom ämnet.

Källförteckning

Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. (1. uppl.) Stock-holm: Liber.

Bjøntegaard, B. (2015). A combination of one-to-one teaching and small group teaching in higher music education in Norway – a good model for teaching? British Journal of Music Education, 32(1), 23–36. doi:10.1017/S026505171400014X

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (tredje upplagan). Stockholm: Li-ber.

Fostås, O. (2002). Instrumentalundervisning. Oslo: Universitetsförlaget

Kempe, A-L. & West, T. (2010). Design för lärande i musik. Stockholm: Norstedt

Schenck, R. (2006). Spelrum: en metodikbok för sång- och instrumentalpedagoger. (2., omarb. uppl.) Göteborg: Ejeby.

Bilaga 1

Lektionsplanering gruppundervisning

Moment 1: spela låten (River Flows in You, Mrs. Robinson) som eleverna har valt ihop, gå igenom formen och spela en del i taget.

Moment 2: Imitationsdel, improvisera över ackordföljden i den valda låten, förebilda och utnyttja gruppen tankar och låt dem ge feedback på varandra

Moment 3: Reflektion, lektion avslutas

Lektionsplanering enskild undervisning

Moment 1: spela låten (River Flows in You, Mrs. Robinson) som eleverna har valt ihop, gå igenom formen och spela en del i taget.

Moment 2: Imitationsdel, improvisera över ackordföljden i den valda låten, förebilda och utnyttja elevens egna tankar, ge feedback till varandra

Bilaga 2

Intervjuguide

1. Ålder? 2. Hur länge har du spelat gitarr? 3. Hur länge har du tagit gitarrlektioner? 4. Vad har du för tidigare erfarenhet av grupp och enskild undervisning? Enskild undervisning 1. Hur upplevde du lektionen? 2. Kan du nämna några positiva saker med enskild undervisning? 3. Är det något som du tycker kan förbättras? 4. Hur upplevde du att vara själv med läraren? Gruppundervisning 1. Hur upplevde du lektionen? 2. Kan du nämna några positiva saker med gruppundervisning? 3. Är det något som kan förbättras? 4. Hur upplevde du att ha en till elev med dig på lektionen? Grupp eller enskild

1. Om du fick välja mellan grupp och enskild, vad skulle du välja då och varför? 2. Var det några likheter mellan lektionerna? 3. Några skillnader mellan lektionerna? 4. Anser du dig att du har lärt dig mer på den ena lektionen? 5. Upplevde du att läraren gav dig mer fokus på någon av lektionerna? 6. Fick du spela mer på någon av lektionerna?

7. Var det någon av undervisningsformerna som du kände dig mer bekväm i att ställa frågor till läraren?

Bilaga 3

Inbjudan till undersökning Henrik Westberg Örebro universitet 073–3514278 henrik_westberg@hotmail.com Hej! Mitt namn är Henrik Westberg och jag läser termin 8 av 10 på musiklärarprogram-met, Örebro Musikhögskola. Under vårterminen – 21 kommer jag göra en studie som handlar om att undersöka enskild och gruppundervisning för gitarrelever. Syf-tet med studien är att undersöka vilka för- och nackdelar elever upplever med gruppundervisning och enskild undervisning samt om det är någon av undervis-ningsformerna som de anser främjar deras utveckling. Jag är därför intresserad av att få elevers perspektiv i studien och undrar om ditt barn får delta? Studien genomförs på så sätt att eleven deltar enskilt i en intervju med mig, inter-vjun tar max en timme. Intervjun kommer att spelas in. Innan intervjun genomförs erbjuds eleverna två undervisningstillfällen, ett i grupp och ett enskilt, som eleven kan använda sig av i intervjun.

Det är frivilligt att delta och när som helst avbryta deltagandet. Personuppgifter kommer hanteras enbart av mig och för studiens syfte, elevens ålder kommer att uppges i studien men namn kommer vara anonyma. Inspelningarna kommer att ra-deras när studien är klar. Vid frågor, hör av er! ________________________ ________________________ Respondent Vårdnadshavare ________________________ Henrik Westberg