• No results found

Desireé Ljungcrantz. Skrubbsår. Berättelser om hur hiv föreställs och erfars i samtida Sverige

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Desireé Ljungcrantz. Skrubbsår. Berättelser om hur hiv föreställs och erfars i samtida Sverige"

Copied!
3
0
0

Full text

(1)

120 Tidskrift för genusvetenskap nr 39 (1) 2018 recension

Desireé Ljungcrantz Skrubbsår. Berättelser om hur hiv föreställs och erfars i samtida Sverige

akad. avh. Linköpings uni-versitet 2017

Jag var fem–sex år när jag hörde orden hiv och aids för första gången. Det var i början av 1980-talet och jag minns den påtagliga rädsla som de skapade hos mig, för att jag, mina föräldrar eller min bror, skulle, som det hette i medierapporteringen, smittas och dö. Denna rädsla var givetvis helt obefo-gad, men det kunde jag omöjligen veta då. De dagliga rapporterna om aidsepidemins verkningar var på allas läppar, så tycktes det i alla fall för mig så liten som jag var.  Dessa minnen kommer upp till ytan under min läsning av Desireé Ljungcrantz genusvetenskapliga avhandling Skrubbsår. Berättelser om hur hiv föreställs och erfars i samtida Sverige (2017). Syftet i avhand-lingen är, som undertiteln signalerar, att undersöka olika slags berättelser om hiv. Geografiskt är studien avgränsad till Sverige och tidsmässigt till perioden 2005– 2014. De berättelser som står i fokus utgörs av populärkulturella berättelser, närmare bestämt två självbiografier och två doku-mentärfilmer. Därutöver analyseras berät-telser baserade på djupintervjuer med tolv informanter och avhandlingsförfattarens egna autofiktiva berättelse av att leva med en hiv-diagnos.

Avhandlingen borde tveklöst intressera alla som vill få en djupare inblick i föreställ-ningar om och erfarenheter av sjukdom i

Sverige under 2000-talets inledande decen-nier generellt och specifikt vad gäller hiv, som är en sjukdom som många fortfarande fruktar fast få har någon egentlig kunskap om. Framförallt siktar Ljungcrantz in sig på att undersöka vad hon inspirerad av tänkare som Simone de Beauvoir, Judith Butler och Sara Ahmed kallar ”det rela-tionella hivblivandet” (Ljungcrantz 2017: 53), hur hiv görs både av de som har denna sjukdom och av samhället och kulturen genom exempelvis lagar och föreskrifter. Teoretiskt aktualiserar avhandlingen olika fenomenologiska ingångar för att tolka och förstå vad detta hivblivande innebär: en queer fenomenologi som fokuserar kroppars orienteringar och möten med världen och olika slags normsystem, en sårbarhetens fenomenologi som betonar hur sårbarhet och utsatthet är ett mänskligt existensvill-kor som gäller alla och inte enbart de som definieras som sjuka, och en sjukdomens fenomenologi, som tar fasta på det faktum att sjukdom innebär att subjektet kastas ut i ett slags hemlöshet som gör det främ-mande för sig självt, vilket ofta resulterar i ett existentiellt kristillstånd.

Dessa överlappande teoretiska per-spektiv konkretiseras och omsätts på ett metodo logiskt plan i vad Ljungcrantz kall-lar ”tre olika läsningar” (Ljungcrantz 2017: 61), egentligen tre läsarter eller perspektiv, som hon konsekvent anlägger på de berät-telser hon analyserar: en fenomenologisk läsning som berör hur hiv erfars och hur kroppar görs sårbara, en intersektionell läsning som fokuserar hivblivandets nor-mativa dimensioner utifrån ett maktkri-tiskt perspektiv, samt en levbarhetsläsning

(2)

Tidskrift för genusvetenskap nr 39 (1) 2018 121 recension

som får balansera upp det intersektionella perspektivet genom att visa hur personer med hiv försöker (re)orientera sig på olika sätt för att göra sig begripliga för sig själva och för andra.

Ljungcrantz ägnar dessa teorier och metodiska ingångar stort utrymme inled-ningsvis, för att därefter omsätta dem i de följande analyskapitlen för att synliggöra en rad aspekter av såväl föreställningar om hiv som vad det innebär att vara och inte minst bli en hiv-patient. Likväl finns det en tendens i avhandlingen att ibland fastna i den teoretiska diskussionen, eller att teorin överordnas empirin på ett sätt som gör att den senares betydelsepotential riskerar att reduceras.

Även när det gäller tidigare forskning tenderar den teoretiska diskussionen att bitvis skymma sikten. Den forskning som inriktat sig på att undersöka så kall-lade patografier och autopatografier, det vill säga själv/biografiska berättelser om sjukdom, berörs endast undantagsvis. Det hade till exempel varit intressant om Ljungcrantz i sin analys av Andreas Lundstedts Mitt positiva liv (2012) och Ophelia Haanyama Ørums Ophelias resa (2007) mer utförligt berört aspekter som hur dessa berättelser förhåller sig till genrefrågan och till andra liknande sjuk-domsberättelser som skrivits med avsikt att publiceras i en vidare offentlighet.

Ur ett vetenskapligt perspektiv fram-står i synnerhet den poetiska metod som Ljungcrantz genomgående arbetar med i avhandlingen som både originell och problematisk. Den kommer till uttryck i de autofiktiva partier som inleder så gott

som varje avsnitt i avhandlingen, där Ljungcrantz filtrerar sina egna erfarenheter av att ha en hiv-diagnos genom alter egot Desideria, men även i handhavandet med de tolv intervjuerna som hon fiktionali-serar genom att skapa åtta ”karaktärer” (Ljungcrantz 2017: 37ff.) och lika många berättelser. Vid första anblicken förefaller dessa gestaltande grepp som vitaliserande, om än något förvirrande. Vetskapen om att Ljungcrantz själv har levda erfaren-heter rörande det hon forskar om bidrar ofrånkomligen till att framställningen får en helt annan nerv än i avhandlingar generellt; såtillvida lyckas Skrubbsår med konststycket att väcka läsarens känslor. I förstone förefaller också fiktionaliseringen av intervjumaterialet som en framkomlig väg för att undkomma den etiska aspekten rörande den typ av känslig information som informanterna delger Ljungcrantz.

Vid närmare eftertanke blir emellertid försöket att åstadkomma ett slags ”lit-terär vetenskap” (Ljungcrantz 2017: 20) problematiskt i vetenskapligt hänseende. Problemet är emellertid inte bruket av forskarens personliga erfarenheter i sig, utan fiktionaliseringen av dessa och även av intervjupersonernas erfarenheter. Det faktum att den poetiska metoden kan förefalla vetenskapligt dubiös tycks Ljungcrantz också medveten om då hon i inledningen uppmanar läsaren att läsa ”boken som en doktorsavhandling, som forskning” och att hen ska komma ihåg att den är en ”avhandling som använder sig av litterära grepp” (Ljungcrantz 2017: 20). Som läsare blir det inte desto mindre svårt att avgöra vad formuleringen ”att

(3)

122 Tidskrift för genusvetenskap nr 39 (1) 2018 recension

använda sig av litterära grepp” egentligen innebär. Osäkrandet av gränsen mellan fakta och fiktion som det autofiktiva skrivandet bidrar med väcker ofrånkom-ligen frågor om vilket slags kunskap som avhandlingen genererar, vilka dess kun-skapsmässiga anspråk egentligen är. I ett skönlitterärt sammanhang har autofik-tionens glidning mellan fakta och fiktion visat sig ytterst produktiv, vilket avspeglat sig i de senaste decenniernas bokutgivning, men i en vetenskaplig kontext framstår den till syvende och sist som mindre fruktbar.

Christian Lenemark

Lektor i litteraturvetenskap med inrikt-ning mot medier och redaktionell prak-tik vid Göteborgs universitet

Robin E. Jensen

Infertility: Tracing the Histo-ry of a Transformative Term The Pennsylvania State Uni-versity Press 2016

Vad är egentligen mänsklig infertilitet? I boken Infertility: Tracing the History of a Transformative Term undersöker retorikhistorikern och kommunikationsvetaren Robin E. Jensen hur infertilitet har konstruerats retoriskt, i olika historiska sammanhang och med särskilt fokus på de vetenskapliga nar-rativ som upprättats kring begreppet. Infertilitet är alltså ingen historisk kon-stant, evig och oföränderlig över tid, utan författaren argumenterar för att det som vid olika tidpunkter har benämnts som ofruktsamhet, sterilitet, infertilitet och ofrivillig barnlöshet har genomgått en för-ändring mot ökad medikalisering. Det rör sig med andra ord om en process varige-nom infertilitet alltmer har kommit att förstås som tillhörande medicinens och det medicinska vetandets domäner, där de (in)fertilitetsbehandlingar som utförs på (in)fertilitetskliniker i stor utsträckning styr dagens förståelse av (in)fertilitet och reproduktiv hälsa.

I fem delstudier, som spänner från 1600- till 1980-tal, ger sig Jensen i kast med en rad olika sammanhang där infertilitet har konstruerats. Den teoretiska begreppsap-paraten är huvudsakligen hämtad från retorikforskningen; även om den delvis är rätt svårgenomtränglig rör det sig i

References

Related documents

The CSU Public Health Team is requiring all instructors to create sea ng charts which can be used to support the contact tracing process should a posi ve case emerge in a

För att beräkna energikonsumtionen mellan åren 1913 till 1950 utgår avhandlingen från uppgifter i en rad olika källor i form av offentliga utredningar och tidigare forskning..

Detta visar på att barn till fattiga föräldrar har möjlighet att bryta de mönster som bibehåller ojämlikheter och att deras ställning i samhället på så vis

Strukturen i Calvinos resa genom världen och förebilderna i dess olika parafraser hade varit värda en något utförligare behandling, även om detta ämne inte

Vill man pröva denna tanke vetenskapligt jämför man lämpligen de värderingar som speglas i de litterära verken med de tänkesätt som kommer till uttryck i en

Därför är det angeläget att prioritera och tidigarelägga ombyggnationen av riksväg 26/47 från Mullsjö till Slättäng.. Såväl Mullsjö kommun som Region Jönköpings

Även om det sedan tidigare finns forskning, främst internationellt, men även nationellt, som på olika sätt belyser barns förmåga till abstrakt förståelse när det gäller

Det är något han bland annat grundar i hur han tycker Smittskyddslagen fungerar för som han själv säger “möts av ett samhälle som inte vill göra förändringar i bemötandet

Koncept 1 uppkom främst för att kunna passa in i små hallar där det inte får plats någon sittplats för varken lärare, vuxna eller barn.. Tanken bakom konceptet var att alla

Det kan delvis bero på att skolan har riktlinjer som bidrar till en god start för kontakten med föräldrarna och som även gör att den kontakten bibehålls, vilket även bidrar till

Även i kolumnen som visar i hur stor utsträckning företagen använder kalkyler till att beräkna kundkostnader visar företagen som implementerat ABC en högre benägenhet till

Definitionen på att ett objektpar är inkongruent är när höjden är större för det ena objektet och detta ändå inte leder till rätt svar eller att avståndet är större hos

andra avser samtliga krav som är tillämpliga på tjänsteutövare som inte är etablerade i Sverige, utan i ett annat land inom EU/EES, och som tillfälligt tillhandahåller tjänster

Relationsbyggandet som vi talar om ligger till största del inte på ett personligt plan utan det handlar om hur en lärare ska hjälpa sina elever eller hur en socionom

En slutsats vi kom fram till är att det finns en bra lagstiftning och utvecklade strategier för det preventiva arbetet mot hiv i Sverige, där det finns riktade insatser mot

Reports issued hy the Swedish Institute for Wood Technology Research comprise complete accoimts for research residts, or summaries, surveys and stu- dies.. Published reports hear

Det skulle även vara intressant att genomföra en liknande studie där även män finns representerade för att se hur deras beskrivning av sig själva och sin sjukdom konstruerar

Man kunde kanske ha väntat sig skillnader, eftersom fåren under äldre mellanneoliticum hölls för köttet och skinnen, kanske också mjölken, medan de under

Av 76 vårdare var det 25 % som rapporterade att de inte hade rutiner angående utförandet av munvård i livets slutskede, 52 % av vårdarna rapporterade att de ansåg att munvården

Likaså kan en vilja till död vara en vilja till att vara kadavret, om individen önskar död för att hon i förtvivlan inte vill vara sig själv och inom ramen för en

Patienterna upplever okunskap i mötet med vården. Okunskapen visar sig genom rädsla för att vårda människor med HIV/AIDS. En patient berättar om när han sökte sig till

3  Not In My Backyard - argument, det vill säga argument som rör enskilda intressen, istället för att se nyttan för samhället.  .. 9 planeringsprocessen och för att kunna