Surfplattans roll i
geometriundervisningen
En litteraturstudie om surfplattans positiva effekter i
geometriklassrummet
KURS: Självständigt arbete för grundlärare F-3 respektive 4–6, 15 hp
PROGRAM: Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i årskurs 4–6
FÖRFATTARE: Fredrik Landin, Andreas Söderman
EXAMINATOR: Robert Gunnarsson
TERMIN: Vårterminen 2021
JÖNKÖPING UNIVERSITY Självständigt arbete för grundlärare F-3 respektive 4–6, 15 hp
School of Education and Communication Grundlärarprogrammet med inriktning
mot arbete i årskurs 4–6 Vårterminen 2021
SAMMANFATTNING
Fredrik Landin, Andreas Söderman
Surfplattans roll i geometriundervisningen- En litteraturstudie om surfplattans positiva effekter i geometriklassrummet.
Digital tablets in geometry teaching- A literature study on tablets´ positive effect in the mathematics classroom.
Antal sidor: 21
_______________________________________________________________________ Surfplattor är ett relativt nytt hjälpmedel i geometriundervisningen där det finns mycket att lära för både lärare och elever. Svenska elever har enligt studier sämre resultat i
geometriämnet jämfört med elever i andra länder. Med tanke på detta intresserar sig studien för hur surfplattans positiva effekter påverkar undervisningen. Syftet med studien är att utifrån forskning beskriva surfplattans roll i geometriundervisningen. Det här syftet ska uppnås med hjälp av följande frågor: vilka positiva effekter har surfplattor i
geometriundervisningen samt hur och varför använder lärare surfplattor i geometriundervisningen
Litteraturen som ligger till grund för studien har samlats in via databaserna PRIMO och ERIC. Alla studierna är internationella och skrivna på engelska. Vid analys av de artiklar som samlats in användes en översiktsmatris samt inkluderingskriterier för att avgöra texternas relevans för studien. Resultatet visade att det finns många fördelar med surfplattor i
geometriundervisningen då verktyget bland annat möjliggör dynamisk geometriundervisning, social interaktion mellan elever samt att den skapar motivation för ämnet. För att möjliggöra surfplattans många fördelar i undervisningen krävs det kompetens bland lärare i hur verktyget kan användas för att bidra till lärande i geometri.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
2. Syfte och Frågeställningar: ... 2
3. Bakgrund ... 3
3.1 Geometriundervisning i skolan ... 3
3.1.1 Dynamic Geometry Environment (Dynamisk Geometri) ... 3
3.2 Skolverket och styrdokument ... 4
3.3 Surfplattor ... 5
3.4 Möjligheter med surfplattor ... 5
4. Metod ... 7 4.1 Varför Litteraturstudie? ... 7 4.2 Informationssökning ... 7 4.3 Kriterier för inklusion ... 9 4.4 Materialanalys ... 11 5. Resultatavsnitt ... 12
5.1 Surfplattans funktion i geometriundervisningen ... 12
5.1.1 Taktil manipulationsyta skapar dynamisk geometriundervisning ... 12
5.1.2 Surfplattan skapar motivation och glädje ... 13
5.1.3 Surfplattan möjliggör lärande genom social interaktion ... 14
5.2 Lärarens roll i den digitala geometriundervisningen ... 16
5.2.1 Lärarens olika möjligheter med en surfplatta ... 16
6 Diskussion ... 18
6.1 Metoddiskussion ... 18
6.2 Resultatdiskussion ... 18
6.2.1 Fördelar med surfplattor i undervisningen ... 19
6.2.2 Hur och varför bör läraren använda surfplattor i geometriundervisningen .. 20
6.2.3 Vidare forskningsfrågor ... 21
1. Inledning
Denna studie kommer att fokusera på surfplattans positiva effekter i geometriundervisningen. Genom att använda surfplattor i geometriundervisningen öppnar sig flera möjligheter, men även en del utmaningar kan uppstå. Perry och Steck (2015) förklarar hur surfplattan bland annat distraherar eleverna och kräver digitala kunskaper som inte alla besitter. Vi är
medvetna om att surfplattan kan skapa utmaningar och svårigheter, men i denna studie lyfts enbart de positiva egenskaperna fram.
Skolverket (2020) har i en rapport sammanställt resultatet från TIMSS som kom ut år 2019. Där står det att svenska elever presterar under genomsnittet för de deltagande EU- och OECD länderna, både i årskurs fyra och åtta (Skolverket 2020, s. 18). Mer specifikt presterar
svenska elever sämre i bland annat ämnet geometri (Sollerman och Winnberg, 2019, s.30). Samtidigt visar forskning från bland annat Liu (2013, s.177) att surfplattor kan ge fördelar i geometriundervisningen jämfört med undervisning som utgår från en lärobok. I en artikel från Skolverket (2018, s. 66) presenteras dock att matematik är det ämne som digitala hjälpmedel utnyttjas minst i samt att det är relativt ovanligt att elever utför
matematikuppgifter på surfplattor.
Med tanke på den data som presenterats av Skolverket (2018) och Liu (2013), tror vi att surfplattor kan och borde ha en större roll i geometriundervisningen i framtiden. Vår gemensamma uppfattning från den verksamhetsförlagda utbildningen är att det digitala verktyget surfplattan inte alltid används på ett effektivt sätt i undervisningen. Lärare tenderar istället ofta att använda verktyget för att lätta på sin arbetsbelastning. Denna litteraturstudie ämnar därför att undersöka surfplattans roll i geometriundervisningen. Även försöka komma fram till ifall mer användning av surfplattor i geometriundervisningen skulle förbättra elevers akademiska resultat. Arbetet inkluderar forskning som främst handlar om grundskolan, men även delar från högre åldrar inkluderas.
2. Syfte och Frågeställningar:
Syftet med vår litteraturstudie är att beskriva surfplattans roll i geometriundervisningen utifrån aktuell forskning.
Syftet ska besvaras med hjälp av följande forskningsfrågor:
• Vilken positiva effekter har surfplattor i geometriundervisningen? • Hur och varför använder lärare surfplattor i geometriundervisningen?
3. Bakgrund
I bakgrunden presenteras hur geometriundervisningen och användandet av surfplattor ser ut idag och hur styrdokumenten förhåller sig till detta. Även vissa viktiga begrepp förklaras och en kortare genomgång av surfplattornas olika möjligheter i geometriundervisningen framförs.
3.1 Geometriundervisning i skolan
Löwing (2011, s. 171) skriver att geometri är viktigt eftersom kunskaper inom geometri leder till att individer kan ta beslut och lösa problem i som uppstår i vardagen. Det ställer höga krav på lärarens ämnes- och didaktikkunskaper i undervisningen av geometri. Författaren skriver att genom förståelse av geometri och förmågan att lösa geometriska problem, behöver elever förstå och kunna använda en rad olika begrepp och adekvata termer. Löwing (2011, s. 172) poängterar att eleverna behöver tillräckliga förkunskaper i ämnet innan nya begrepp
presenteras. På sikt ska denna grundtanke leda till att elever går från det konkreta till det generella och abstrakta inom geometrin. Detta stöds av Markkanen (2021, s. 13) som också anser att geometri är en ytterst viktig del av matematiken eftersom goda kunskaper i ämnet är en förutsättning för förståelse av flera andra matematiska områden. Markkanen (2021) är, precis som Löwing (2011), inne på hur undervisningen i geometri kan göras konkret eftersom den behandlar två- och tredimensionella figurer. Detta ska dock inte förhindra inlärningen av den teoretiska delen av geometri eftersom förståelsen av begrepp och figurers egenskaper också är en central aspekt i geometriundervisningen. Denna balans mellan teoretisk och konkretiserande undervisning skapar dock problem för lärare (Markkanen, 2021, s. 13). De har svårt att forma en undervisning som stärker elevers förståelse av den teoretiska delen av geometri samtidigt som konkretiserande material används. Istället förekommer de ofta utan relation till varandra. Detta leder i sin tur till problem när eleverna i äldre åldrar förväntas kunna generalisera om geometriska former på en mer abstrakt nivå (Markkanen, 2021, s. 26).
3.1.1 Dynamic Geometry Environment (Dynamisk Geometri)
DGE betyder “Dynamic geometry environment” och kommer i denna studie beskrivas som dynamisk geometri. Det används för att hjälpa till att kombinera den teoretiska och
konkretiserande delen av geometri som diskuterats i 3.1. I benämningen dynamisk geometri ingår exempelvis applikationer som tillåter användaren att konstruera geometriska figurer och variera dessa så att de egenskaper som byggts in i konstruktionen bevaras (Skolverket, 2015,
kallas “drag mode”. Detta innebär att användaren kan manipulera och ändra sitt geometriska objekt i programmet på ett sätt som synliggör grundläggande aspekter av ämnet. Till exempel kan hörnen i en triangel dras åt olika håll för att synliggöra att vinkelsumman ändå alltid kommer vara 180 grader. Ett exempel på ett sånt här typ av program är Geogebra, som på senare år har blivit mycket populärt i undervisningen. Geogebra är en komplett applikation där eleverna och lärare kan arbeta med bland annat dynamisk geometri. (Skolverket, 2015, s. 2).
3.2 Skolverket och styrdokument
I det centrala innehållet (Skolverket, 2011, rev. 2019) nämns de övergripande områden som läraren ska behandla i sin undervisning. Geometri är ett centralt innehåll genom hela
grundskolan. Skolverket (2017, s. 18) belyser att olika geometriska begrepp och deras
egenskaper är genomgående i alla årskurser. Eleverna ska möta olika objekt i tidig ålder så de får möjlighet att bekanta sig med dess namn, utseende och egenskaper oavsett objektets position. Utöver geometriska objekt och dess egenskaper ska eleverna även lära sig;
Konstruktion av geometriska objekt och skala, symmetri, mätning samt beräkning av area och omkrets. I det centrala innehållet återfinns användningen av digitala verktyg i flera delar av texten. Under rubriken geometri står det bland annat att eleverna ska undervisas hur
”Konstruktion av geometriska objekt, såväl med som utan digitala verktyg /…/” ska ingå i undervisningen (Skolverket, 2011, rev. 2019, s. 4).
I den svenska grundskolan är digitala hjälpmedel och dess utveckling något som återfinns i läroplanen för grundskolan (Skolverket, 2011, rev. 2019). I ämnets syfte nämns det att matematisk verksamhet är en aktivitet som hänger samman med samhällets sociala, tekniska samt digitala utveckling. I undervisningen ska eleverna ges rätt förutsättningar att utveckla sina kunskaper kring digitala verktyg. Genom användandet av digitala verktyg ska eleverna få möjlighet att undersöka problemställningar, matematiska begrepp, presentera och tolka data samt kunskap om programmering (Skolverket, 2011, rev. 2019).
Enligt Skolverket (2017, s. 8–9) har flertalet elever sedan tidigare praktiska erfarenheter kring digitala verktyg som mobiler, surfplattor, datorer med mera. Eleverna ska ges möjlighet att förstå hur digitaliseringen påverkar samhället i olika former. Genom de digitala verktyg som finns i dagens matematikklassrum finns möjligheter för eleverna att experimentera med matematik och därigenom utveckla en bättre förståelse. I kommentarmaterialen (2017) skrivs
det att om eleverna stöter på digital teknik tidigt i grundskolan läggs en grund som senare kan leda till stärkt tillit till sin förmåga att använda teknik i flera olika sammanhang. Till sist beskrivs även att den tekniska utvecklingen i samhället går fort. Genom att utveckla goda digitala kunskaper inom matematiken finns det bra förutsättningar att även kunna ta till sig framtidens teknik på ett bra sätt (Skolverket, 2017, s. 8–9).
3.3 Surfplattor
En surfplatta definieras enligt Nationalencyklopedin (2021) som en liten bärbar dator med tryckkänslig skärm som kan utföra avancerade funktioner. Inom den svenska skolan används ofta ordet “lärplatta” som är en synonym till ordet surfplatta. En surfplatta har vanligtvis inte några lösa delar som fysiskt tangentbord eller mus likt en stationär dator. I dessa surfplattor finns ett stort utbud av applikationsprogram (appar) som är skapade för olika tjänster och behov. En surfplattas utseende och flertalet funktioner liknar en modern mobiltelefon. Den stora skillnaden är storleken samt att en surfplatta är mer begränsad till specifika
användningsområden (NE.se, surfplatta).
3.4 Möjligheter med surfplattor
Surfplattor är en del av de digitala verktyg som enligt kursplanen i matematik bör inkluderas i undervisningen, men vad skapar surfplattorna för möjligheter för läraren? Hilton (2018, s.158) skriver om hur surfplattor kan användas som en tillgång i undervisningen. Hon menar att verktyget kan användas för att bidra till en mer positiv attityd för ämnet matematik. Hennes studie visar nämligen att elever som arbetar med surfplattor kan förbättra sin inställning till ämnet då surfplattan kan användas för att variera undervisningen.
Det finns fler specifika styrkor med användning av surfplattor i geometriundervisningen. Otálora (2016, s. 252) beskriver till exempel hur en surfplatta kan användas för att möjliggöra social interaktion. Detta genom att elever arbetar gemensamt med en och samma surfplatta, där den dynamiska funktionen av en applikation samspelar med de samtal som eleverna har i sin interaktion med applikationen och surfplattan. Denna möjlighet som endast fungerar vid användning av en surfplatta kan hjälpa elever att förstå kritiska aspekter inom matematiken (Otálora, 2016, s. 252). Även Liu (2013, s. 185) har skrivit om surfplattans förmåga att bidra
till lärande i grupp genom social interaktion. Detta lärande i grupp är i sin tur direkt beroende av de applikationer och uppgifter som utgår från surfplattan.
En annan fördel med surfplattan är dess förmåga att visualisera samt ge eleverna möjligheten att fysiskt påverka geometriska objekt. Markkanen (2021, s. 43) skriver att surfplattor skapar dessa möjligheter genom att elever via applikationer på en surfplatta, får möjlighet att
manipulera geometriska objekt med hjälp av surfplattans touchfunktion. Denna touchfunktion möjliggörs av surfplattans skärm som eleverna kan manipulera med sina händer.
Touchfunktionen som surfplattans skärm har kommer senare att benämnas som dess taktila manipulationsyta. Arzarello, Bairral och Dane (2014) argumenterar i sin tur för att den taktila manipulationsytan är en central del för kunskapsskapandet. De skriver nämligen att förändra och manipulera figurer med hjälp av fingrarna direkt på en surfplatta genom dess touch-funktion skapar en fördel i jämförelse med musklick på datorn. Elevernas möjligheter blir större när händernas rörelser involveras på ett direkt sätt och deras förmåga att visualisera figurer kommer på sikt att gynnas (Arzarello et al., 2014). Författarna menar vidare att surfplattors touch-funktion kan vara en väg för att minska gapet mellan teoretiska och konkretiserande geometriundervisning som diskuterades i avsnitt 3.1.
4. Metod
Här beskrivs varför en litteraturstudie är relevant för ämnet samt hur informationssökningen har gått till. I metoden presenteras också söktabell, kriterier för inkludering, urvalstabell och materialanalys.
4.1 Varför Litteraturstudie?
Utförandet av en litteraturstudie syftar till att få en överblick över ett forskningsområde, för att sedan sammanställa den data som finns i det aktuella området (Sofia Nodén, personlig kommunikation, 2021-01-28). Denna studie ska undersöka surfplattans roll i
geometriundervisningen eftersom det är ett område som fått mycket fokus i forskningen på senare år och därför blir en litteraturstudie en lämplig metod.
4.2 Informationssökning
De vetenskapliga artiklar, avhandlingar och andra källor som behandlas i denna studie har hittats via ERIC eller PRIMO. ERIC är en databas där internationell pedagogikforskning är samlad. PRIMO är i sin tur en söktjänst där det finns både svenska och internationella artiklar, uppsatser och rapporter.
Sökningen på orden gjordes på engelska eftersom detta skulle ge oss en större urvalsgrupp. Inledningsvis söktes det på ord som Math* AND (iPad OR Tablet). I följande sökningar användes mer ämnesspecifika ord som skulle göra att sökningen kommer närmre syftet och frågeställningarna. Då söktes det på orden Geometry, Teach, Dynamic och Math. När de föregående orden kombinerades med de nya sökorden iPad AND Tablet hittades flera artiklar som behandlade ämnen som geometri, surfplattor och geometriundervisning. Detta svarade i sin tur upp mot de uppsatta inkluderingskriterierna.
De sökningar som gjordes avgränsades i både ERIC och PRIMO till forskning som var utgiven tidigast 2010 och senast 2021. Sökningarna avgränsades också till ”Peer reviewed” för att säkerställa en vetenskaplig trovärdighet i artiklarna och studierna som behandlas. I tabell 1 finns exempel på hur sökningen gick till.
Tabell 1. Översikt över de olika sökningarna. Sökord Eventuell avgränsning Antal Träffar Artikel: Eric Sökning 1: Sökning 2: Sökning 4: Sökning 5: Math* AND (iPad OR Tablet) Geometry Teach* AND Dynamic* AND geometry Math* AND (tablet OR iPad) AND Geometry* Tidigast 2010 och senast 2021. Peer reviewed. Tidigast 2010 och senast 2021. Peer reviewed. Tidigast 2010 och senast 2021. Peer reviewed. Tidigast 2010 och senast 2021. Peer reviewed. 258 (1 valdes ut) 1935 (1 valdes ut) 247 träffar (1 valdes ut) 20 träffar (6 Valdes ut) Hilton (2018)
Yaya, Kusumah & Herman (2020 Özçakır (2019) Liu (2013) Otálora (2016) Özçakır, Ahmet & Arıkan (2019) Perry & Steck (2015) Dalton & Hegedus (2018) Crompton (2017) Primo Sökning 4: Teaching AND Geometry And iPads AND Dynamic Tidigast 2010 och senast 2021 258 träffar (1 valdes ut)
Ng, Oi- Lam & Sinclair (2015)
4.3 Kriterier för inklusion
För att fastslå att forskningen var relevant för studien användes inklusions- och
exklusionskriterier. Det som inkluderats i denna litteraturstudie är forskningsartiklar som är utkommen efter år 2010 eftersom det var först då som surfplattan lanserades samt började användas i pedagogiska syften. Artiklarna ska även behandla surfplattor, geometri, dynamisk geometri eller geometriundervisning för att ingå i litteraturstudien. Det ansågs också vara relevant att forskningen utgick från grundskolan och gymnasiet eftersom den översiktliga analysen visade att oavsett ålder är forskningen liknande i ämnet geometri.
Exklusionskriterier sattes också upp för att sålla bort källor som inte var relevanta. I denna studie exkluderades källor där texten inte var på svenska eller engelska. Mycket forskning handlade också om hur surfplattor kan fungera som stöd för elever med olika
funktionsnedsättningar. Dessa artiklar valdes att exkluderas eftersom de inte ansågs vara relevanta för syftet och frågeställningarna.
Vid sökningar med många träffar gjordes ett manuellt urval genom gemensam läsning av ett 20-tal av träffarnas titlar, abstrakt och nyckelord. Besluten om artiklarnas relevans grundade sig på om titlar, abstrakt eller nyckelord innehöll ord som: geometri, geometriundervisning, surfplattor, iPads, dynamisk geometri samt om artikeln var utgiven efter år 2010. Om
artiklarna behandlade något av dessa ämnen och kom ut efter 2010 togs ett gemensamt beslut om de skulle inkluderas i studien. Sökningen i PRIMO resulterade i 258 träffar, där det manuella urvalet resulterade i en artikel. Sökningen i ERIC resulterade i 20 träffar, där det manuella urvalet resulterade i 6 träffar. Den utvalda forskningen presenteras nedan i tabell 2.
Tabell 2. Översikt på de vetenskapliga texter som använts i studien.
Författare År Publikationstyp Titel
Crompton. 2017 Tidsskriftsartikel Using Mobile Learning to Support Students’
Understanding in Geometry: A Design Based Research Study
Dalton & Hegedus. 2018 Konferenspaper Small Group to Whole Group Sharing of Ideas in
an Elementary Geometry Class Utilizing Technology
Hilton. 2018 Tidsskriftsartikel Engaging Primary School Students in
Mathematics: Can iPads Make a Difference? Kusumah, Kustiawati &
Herman.
2020 Tidsskriftsartikel The Effect of GeoGebra in Three-Dimensional Geometry Learning on Students’ Mathematical Communication Ability
Liu. 2013 Tidsskriftsartikel IPad infuse creativity in solid geometry teaching
Ng, Oi-Lam & Sinclair 2015 Tidsskrifsartikel Area Without Numbers” Using Touchscreen Dynamic Geometry to Reason About Shape
Otálora. 2016 Konferensbidrag Young children understanding congruence of
triangles within a dynamic multi-touch geometry environment
Perry & Steck 2015 Tidsskrifsartikel Increasing Student Engagement, Selfefficacy, and Metacognitive Selfregulation in the High School Geometry Classroom: Do iPads Help?
Özçakır. 2019 Tidsskriftsartikel Prospective mathematics teachers’ technology
usages: a case for dynamic geometry software
Özçakır, Sami Konca & Arıkan.
2019 Tidsskriftsartikel Children’s Geometric Understanding through Digital Activities: The Case of Basic Geometric Shapes
4.4 Materialanalys
I materialanalysen jämförs de vetenskapliga texter som behandlas i litteraturstudien. Den forskning som studien grundar sig på är från olika delar av världen. Analysen baseras på forskning från Australien, USA, Turkiet, Taiwan och Indonesien. Forskningen skulle inte utgå från endast ett land. Detta för att leva upp till de krav som Barajas, Forsberg och
Wengström (2013, s. 27) ställer på en systematisk litteraturstudie. Författarna menar att det är viktigt med tydligt satta inklusion- och exklusionskriterier i utförandet av sökning- och urvalsprocessen. Med tanke på detta har tidigare nämnda inklusions- och exklusionskriterier blivit tydligt satta.
För att säkerställa att dessa texter uppfattades på ett likvärdigt sätt lästes de igenom individuellt och sammanfattades, för att sedan jämföras. För att underlätta det här arbetet fylldes en översiktsmatris i där varje artikels fundamentala delar summerades (se bilaga 1). Denna matris användes för att kunna jämföra artiklarnas syfte och resultat på ett effektivare sätt. Vi fokuserade på att analysera om artiklarna behandlade surfplattor och dess användning i geometriundervisning. Artiklarnas likheter och skillnader i resultatet jämfördes sedan och denna jämförelse är vad som ligger till grund för det som diskuteras i resultatet.
5. Resultatavsnitt
I resultatet presenteras vilka positiva effekter surfplattor har i geometriundervisningen samt hur och varför använder lärare surfplattor i geometriundervisningen.
5.1 Surfplattans funktion i geometriundervisningen
Här besvaras frågeställningen: Vilka positiva effekter har surfplattor i geometriundervisningen?
5.1.1 Taktil manipulationsyta skapar dynamisk geometriundervisning Forskning visar att multipla representationsformer kan bidra till att elever utvecklar en djupare förståelse av geometriska objekt (Skolverket, 2015, s. 1). Traditionell undervisning utgår ofta från papper, penna och textböcker, vilket leder till att det är svårt att uppnå balansen mellan konkretiserad och teoretisk geometriundervisning. Problemet med att
kombinera teoretisk och konkretiserad geometriundervisning är något som Markkanen (2021, s.13) diskuterar. Han skriver att blandningen av matematisk teori och konkret geometri från elevernas vardag borde vara en tillgång i undervisningen. Dock skapar det istället ett gap mellan den teoretiska och konkretiserande geometriundervisningen eftersom det är svårt för lärare att planera undervisning som hjälper eleverna att koppla samman det teoretiska med det konkreta (Markkanen, 2021, s.13). En lösning på detta didaktiska problem skulle enligt forskning från bland annat Ng och Sinclair (2015) kunna vara surfplattor. Deras forskning visade nämligen att eleverna utvecklade sin förståelse av area när de fick möjlighet att manipulera olika geometriska objekt på en surfplatta (Ng och Sinclair, 2015, s. 96). I studien fick eleverna bland annat i uppgift att förändra olika polygoner till trianglar. Syftet med detta var att lära eleverna att resonera och generalisera om geometriska figurer. Resultatet av studien visar att sådana uppgifter med surfplattor möjliggör undervisning som länkar samman abstrakt geometri med konkret geometri. Detta beror på att elever genom användning av surfplattans taktila egenskap gavs möjlighet att dra pilar och linjer som hjälpte dem att förklara sitt resonemang. Detta ledde i sin tur till lärande på en individuell nivå för eleverna (Ng och Sinclair, 2015, s. 99). Även Liu (2013) skriver om fördelar med surfplattor och hur de kan användas på ett sätt som ger fördelar mot geometriundervisning på en vanlig tavla i ett klassrum (Liu, 2013, s. 183). Det beror på surfplattans förmåga att erbjuda en dynamisk undervisningsmiljö. Mycket av forskningen säger att surfplattan är ett verktyg för att skapa dynamiska miljöer i geometriundervisningen. Detta har i sin tur fördelar mot traditionella
undervisningsmetoder eftersom verktyget kan kombinera den abstrakta och konkreta delen av geometri (Liu, 2013, s. 183). Otálora (2016, s. 258) stärker detta argument, då hennes
forskning visar att yngre elever kan lära sig svårare ämnen som till exempel kongruens mellan trianglar, om geometriundervisningen sker i dynamiska miljöer. I Otáloras studie använde eleverna surfplattor för att lära sig om kongruens och resultatet blev att eleverna inte bara lärde sig genom den dynamiska miljön som de arbetade i, utan också genom de gester som touchfunktionen på en surfplatta erbjuder. Eleverna började nämligen förklara,
argumentera och använda sig av surfplattans touchfunktion för att redovisa sina tankesätt. “Drag mode” funktionen som är en central del av den dynamiska geometrimiljön skapade i denna studie både kunskap om geometriska objekt och förmågan att föra matematiska resonemang då eleverna i sina handrörelser förklarade sina tankegångar för varandra.
Fortsättningsvis, har Crompton (2017) gjort en studie som handlar om hur elever kan använda “DGE” (Dynamic Geometry Environment) för att konkretisera geometri. I hennes studie har elever undersökt vinklar i verkligheten med hjälp av surfplattor. Undervisningen hjälper på så sätt eleverna att koppla ihop konkret verklighet med abstrakta geometriska termer som en vinkel i detta fall. Resultatet av studien visar att denna typ undervisning med hjälp av surfplattor förbättrade elevers förståelse av vinklar och vinkelmätning (Crompton, 2017, s. 217).
En förmåga som eleverna förbättrar genom undervisning med surfplattor i dynamiska miljöer är resonemangsförmågan inom matematik, visar Kusumah, Kustiawati och Hermans studie från 2020. Deras forskning visar att applikationen GeoGebra har fördelar gentemot
traditionell undervisning. GeoGebra är en applikation som kan användas via en surfplatta. Kusumah, Kustiawati och Hermans (2020, s. 905) studie rekommenderar att applikationen används i geometriundervisningen, speciellt inom 3D geometri. Det beror att applikationen ger eleverna möjlighet att manipulera innehållet och på så sätt upptäcka fundamentala delar inom 3D geometrin.
5.1.2 Surfplattan skapar motivation och glädje
Hiltons studie från 2018 visar en annan funktion som surfplattor kan fylla i
att hennes studie visar att surfplattan har en positiv effekt på elevers motivation och matematikglädje eftersom den erbjuder spel och applikationer där eleverna kan utmana sig själva och varandra genom att försöka få högre poäng eller fler rätta svar. Denna lustfyllda geometriinlärning kan vara något som skapar fördelar jämfört med traditionell undervisning eftersom den erbjuder fler olika undervisningsmöjligheter. Det kan bero på att surfplattan har tillgång till internet och via det kan eleverna komma åt videos och andra resurser som hjälper förståelsen av geometri (Liu, 2013, s. 183). Tillgången till internet leder i sin tur till att elever kan ta reda på information på egen hand. Hiltons forskning visar att just feedback och
självständighet är en central del av den positiva inställning elever hade till undervisning med surfplattor. Resultatet i studien från Hilton (2018, s. 159) visade också att elevers motivation ökar i användandet av surfplattor eftersom verktyget skapar en känsla av att de har inflytande över sitt eget lärande. Detta inflytande skapas genom att eleverna ges möjlighet att hålla koll på sina egna framsteg i de applikationer och spel som surfplattan erbjuder till undervisningen.
Hiltons (2018, s. 155) forskning påpekar också att en del äldre elever har utvecklat olika inställningar och fördomar till ämnet matematik. Surfplattan kan då fungera som ett redskap för att ändra dessa attityder och fördomar. Hennes forskning resulterade i slutsatsen att matematikinlärning med hjälp av surfplattor ökar elevernas matematiska självkänsla. Perry och Steck (2015, s. 129) skriver i sin forskning att engagemang, intresse och positiv attityd till undervisningen är något som krävs för att motarbeta ångest kopplat till matematik. Eftersom surfplattor verkar ha en positiv effekt på dessa aspekter hos eleverna är det möjligt att surfplattor kan vara en del av lösningen på problemet med ångest och dålig självkänsla inom ämnet. Özçakır (2019, s.11) är inne på liknande spår som föregående forskare då det förklaras att undervisning i geometri i dynamiska miljöer höjer intresset och förbättrar prestationerna i ämnet. Undervisning i dynamiska miljöer är en del av det som surfplattor erbjuder till både geometri och matematikundervisningen överlag.
5.1.3 Surfplattan möjliggör lärande genom social interaktion
Mycket av den forskning som behandlats skriver om surfplattan som ett verktyg för lärande genom diskussioner och annan social interaktion. Ng och Sinlair (2015, s. 99) skriver utifrån resultatet av deras studie att det bland annat beror på surfplattans mobila egenskap. Alltså att den är lättillgänglig, enkel att flytta på, samt att flera personer kan interagera med den samtidigt. Förmågan att på ett enkelt sätt flytta omkring surfplattan för att argumentera om
något när det behövs ger verktyget fördelar jämfört med stationära datorer och laptops (Ng och Sinclair ,2015, s. 99). Den mobila förmågan som surfplattan har och dess positiva effekt på lärande är något som Crompton (2017, s. 208) också belyser i sin studie. Hon skriver att lärande nu kan ske i flera olika miljöer med hjälp av surfplattans förmåga att tas med till en önskad plats. Det leder till möjligheten att göra annars abstrakt undervisning till mer konkret då surfplattan kan fungera som ett verktyg för att knyta ihop abstrakt geometriundervisning med den konkreta verkligheten.
Ur ett sociokulturellt perspektiv är lärande en produkt av sociala aktiviteter (Dalton och Hegedus, 2013, s. 1133). Anledningen till att surfplattan kan skapa sociala aktiviteter som till exempel diskussioner och helklassamtal är bland annat verktygets ”drag mode” funktion (Ng och Sinclair, 2015, s. 99). Denna funktion låg till grund för utvecklingen av kunskap om areabegreppet enligt deras studie. Det berodde på att eleverna använde funktionen som ett redskap för att tydliggöra sina resonemang genom att förklara sina tankegångar muntligt samtidigt som de använde sig av “drag mode” funktionen. Annan forskning från bland annat Dalton och Hegedus (2013, s. 1137) undersökte hur olika applikationer på en surfplatta kan användas för arbete i mindre grupper och i helklass. Forskarna påstår att surfplattan kan bidra till elevers utforskande av matematiska idéer och vara ett verktyg för att inleda samtal och diskussion med både lärare och klasskamrater (Dalton och Hegedus, 2013, s. 1137). Deras forskning visade att rika lärandemiljöer skapades genom användningen av surfplattor då eleverna i gruppen interagerade med surfplattan för att visa och föra matematiska
resonemang. Eleverna använde surfplattans touchfunktion för att förklara för sina kamrater hur de hade tänkt. Alltså använde de en kombination av en surfplattans mobila och taktila förmåga, vilket skapade en social interaktion genom diskussion som i sin tur ledde till en rik inlärningsmiljö, enligt Dalton och Hegedus studie (2013, s. 1138). Surfplattan ger möjligheter att skapa social interaktion och rika inlärningsmiljöer i form av grupparbeten och
diskussioner. Det är något som bör utnyttjas för att utveckla kunskaper inom geometri (Liu, 2013, s. 185). I Özcakir et al. (2019) studie hade eleverna varsin surfplatta och syftet var att arbeta individuellt. Men även i denna studie bidrog surfplattan till social interaktion genom att eleverna hjälpte varandra och förklarade sina tankegångar. Resultatet i studien visar att även om surfplattan kan bidra till lärande så har läraren fortfarande en viktig roll i att optimera verktygets möjligheter. Lärarens roll är en central aspekt som kommer att presenteras mer i nästa resultatavsnitt.
5.2 Lärarens roll i den digitala geometriundervisningen
I den här delen besvaras frågeställningen: Hur och varför använder lärare surfplattor i geometriundervisningen?
5.2.1 Lärarens olika möjligheter med en surfplatta
Läraren har en stor roll för att geometriundervisningen ska ske på ett kontrollerat sätt när eleverna använder sig av surfplattor. Hur läraren väljer att använda sig av surfplattor är en avgörande faktor för hur elevernas inlärning kommer att ske. Forskarna skriver även att lärare har möjlighet att övervaka eleverna på ett annat sätt än tidigare med hjälp av surfplattor. Det finns applikationer som möjliggör att läraren kan se vad eleverna arbetar med på sina egna surfplattor och även möjlighet för läraren att välja uppgifter och liknande från sin egen surfplatta. Hilton (2018, s.159) skriver även att när eleverna använder surfplattan i
undervisningen finns möjlighet att ge direkt ”feedback”, följa deras utveckling och enkelt jämföra med andra elever. Perry och Steck (2015, s. 140) skriver att en av fördelarna med surfplattor är alla de olika applikationerna som finns att välja mellan. Det finns allt från enkel färdighetsträning till applikationer som ser ut som spel men där eleverna arbetar med det valda ämnet. Genom att läraren erbjuder denna variation av undervisning kan motivationen öka bland eleverna.
Crompton (2017, s.214) skriver i sin studie om att sammanlänka den dynamiska
geometriundervisningen med föremål som finns i elevernas vardag. Forskaren skriver att som lärare finns det olika applikationer som kan användas. I en applikation som hon beskriver finns det möjlighet för eleverna att genom en surfplatta fotografera valfritt objekt och sedan finns det verktyg inbyggda i applikationen som hjälper till att mäta objektets längd samt se olika vinklar och dess grader. Denna möjlighet med surfplattans mobilitet, som Crompton (2017, s.218) beskriver, är något som lärare kan ta till vara på för att minska det gap som finns mellan teoretisk och konkret geometri. Surfplattan användes i studien genom att tas med utanför klassrummet och på så sätt konkretiserades vinklar som geometriskt fenomen.
Lärarens utvalda applikationer hjälpte till att koppla samman den konkreta verkligheten med den mer abstrakta teoretiska delen av geometri. Genom att läraren tog till vara på elevernas digitala erfarenheter kunde eleverna använda liknande applikationer utanför klassrummet och på så sätt utöka geometriklassrummet. Ng och Sinclair (2015, s.100) förklarar att eftersom surfplattan är en mobil enhet som är lätt att förflytta sig med möjliggör detta att eleverna kan
ta med sig surfplattan utanför klassrummet. Läraren får genom det här möjlighet att utmana eleverna och testa deras kunskaper utanför klassrummet.
6 Diskussion
Här diskuteras styrkor och svagheter med metoden samt hur våra egna erfarenheter kan ha påverkat tolkningen av källorna. I resultatdiskussionen diskuteras resultatet i relation till syfte och forskningsfrågor.
6.1 Metoddiskussion
Den huvudsakliga databas som användes i denna litteraturstudie var ERIC, eftersom denna fick många träffar vid inledande sökningar. Detta kan vara en svaghet med arbetet eftersom det är möjligt att alla relevanta artiklar inte går att hitta i databasen. Sökningarna gjordes direkt på engelska för att hitta så mycket internationell forskning som möjligt. Detta ledde till att det tog tid att kombinera sökorden så att artiklarna handlade om ämnen som var relevanta för syftet och frågeställningarna. När vi lyckades hitta artiklar visade de sig vara av
varierande nationaliteter. Detta kan vara både en styrka och en svaghet då artiklarnas varierande nationalitet skapar en högre trovärdighet. Andra styrkor med arbetet är bland annat att mycket av forskningen är från senare år. Många artiklar är från 2016 och framåt och den äldsta är från 2013. Detta gör att studien grundar sig på relevant forskning då
användandet av digitala verktyg ständigt utvecklas. En styrka med denna studie är att
forskningen, som studierna grundar sig på, är från olika delar av världen. Trots detta kommer de flesta källorna fram till liknande slutsatser
En del som kan anses vara en svaghet, men också en styrka är att forskningen grundar sig i olika delar av grund- och gymnasieskola. Svagheten med detta är att det finns många komplexa skillnader mellan olika delar av skolan som kan påverka resultatet. Styrkan däremot ligger i hur forskningen diskuterar liknande möjligheter och problem, trots att forskningen utgår från olika åldrar och delar av skolväsendet.
6.2 Resultatdiskussion
Resultatet av denna studie visar att användandet av surfplattor kan gynna elever i
geometriundervisningen om de används på korrekt sätt. Som Skolforskningsinstitutet (2017) skriver är det viktigt att om en lärare vill skapa en lyckad undervisning så krävs en ordentlig introduktion kring området, och detta gäller även vid användandet av surfplattor. Eleverna och läraren behöver lära sig surfplattan och dess egenskaper innan den kan börja användas i undervisningen. Vissa källor i resultatavsnittet tar upp problemet med bristande digital
kunskap hos läraren. Det är därför viktigt att läraren förstår varför och hur surfplattan kan användas. Det är först då geometriundervisningen har möjlighet att förbättras med hjälp av surfplattan.
6.2.1 Fördelar med surfplattor i undervisningen
Under rubrikerna 5.1 i resultatdelen presenteras olika fördelar med surfplattor i
geometriundervisningen. En central del av resultatet behandlar möjligheterna med dynamisk geometriundervisning, där surfplattan kan ha en stor roll. Mycket av den forskning som behandlats har en positiv inställning till geometriundervisning i dynamiska miljöer och diskuterar dess positiva effekter på elevernas inlärning. De positiva effekterna som dynamisk geometriundervisning har, beror bland annat på surfplattans taktila manipulationsyta och dess mobila förmåga som ger fördelar mot traditionell undervisning med lärobok, visar bland annat Ng och Sinclair (2015), Otálora (2016) och Cromptons (2017) studier. Den taktila manipulationsytan och förmågan att flytta enheten på ett enkelt sätt skapar möjligheter i användningen av surfplattan. Detta genom att använda dessa egenskaper för att skapa rika inlärningsmiljöer i form av olika sociala aktiviteter som grupparbete och diskussioner. Vi är medvetna om att det finns andra verktyg som kan fungera för att inleda grupparbete,
diskussioner och andra sociala aktiviteter. Men surfplattans många fördelar, som det redogjorts för i denna litteraturstudie, gör att den lämpar sig bättre för användning i
geometriundervisningen. Det beror på att surfplattan erbjuder fler undervisningsmöjligheter än andra vanligt förekommande verktyg inom geometrin, som till exempel läroboken.
Baserat på vår erfarenhet från den verksamhetsförlagda utbildningen borde surfplattan användas mer för att effektivisera inlärningen i geometriämnet i den svenska skolan.
Skolverket (2018, s. 66) belyser att matematik är det ämne som digitala hjälpmedel används minst i. På lång sikt kanske surfplattan kan vara en del av lösningen på de dåliga resultat som svenska elever har i ämnet geometri. Mer användning av surfplattor i geometriundervisningen skulle också svara upp mot läroplanens krav på konstruktion av geometriska objekt med digitala verktyg. Det inkluderas i det centrala innehållet från Skolverket (2011, rev 2019), och därför ska det finnas med i undervisningen. Det skulle också kunna fungera som ett sätt att bygga på elevernas tidigare erfarenheter då surfplattor är en stor del av elevernas vardag (Skolverket, 2011, rev 2019, s. 2). Elevers erfarenheter av surfplattor är något som vi som framtida lärare bör ta till vara på i ett ämne som matematik, eftersom ämnet ofta upplevs som
ångestfyllt bland eleverna. Forskning visar nämligen att surfplattan har en positiv effekt på elevers inställning till matematik. Det beror på att verktyget kan erbjuda spel och andra undervisningsmöjligheter som majoriteten av eleverna upplever gör lärandeprocessen mer lustfylld. Eleverna uppfattade det också som fördelaktigt att många spel och applikationer ger direkt feedback på elevernas svar, visar forskning från bland annat Liu (2013, s. 181).
Sammanfattningsvis, är kombinationen mellan mer effektiv inlärning, skapandet av social interaktion och motivationsfaktorn som finns i användandet av surfplattor någonting som kan hjälpa svenska elever att prestera bättre inom geometri. Samtidigt kan det leda till ökad motivation för ämnet bland eleverna. Ifall kunskapen och möjligheterna som surfplattor erbjuder i undervisningen skulle bli mer kända inom den svenska skolverksamheten skulle verktyget, utifrån den här studien, kunna bidra med nya undervisningsmöjligheter till ämnet. Ett exempel på detta är de dynamiska miljöer som eleverna kan använda genom surfplattan för att utforska geometriska objekt i en både konkret och abstrakt miljö. De många
möjligheter och få svårigheter som forskningen visar är upp till oss som framtida lärare att ta vara på.
6.2.2 Hur och varför bör läraren använda surfplattor i geometriundervisningen I resultatdelen under rubrikerna 5.2 presenteras lärarens roll i geometriundervisning med hjälp av surfplattor. Lärare med bristande digital kompetens använder ofta digitala hjälpmedel för att minska sin egen arbetsbörda i ett syfte som inte leder till lärande. Surfplattorna kan ibland användas för att underhålla eleverna istället för att utbilda dem. Detta är något vi båda har stött på under den verksamhetsförlagda utbildningen. Surfplattan har flera gånger använts på ett positivt sätt, men vid några tillfällen har eleverna själva fått välja applikationer och spel där lärande inte alltid varit i fokus. Detta är ofta resultatet av att läraren har en för dålig digital kompetens och att eleverna inte kan hantera en surfplatta självständigt i inlärningssyfte. Dock kan surfplattan användas för att lätta på arbetsbördan i positiv bemärkelse. Det möjliggörs bland annat genom olika applikationer som förmår att rätta elevernas svar på egen hand, utan instruktioner från en lärare. Forskning från bland annat Hilton (2018) visade att eleverna uppskattade direkt feedback och självständighet i arbetet. Som framtida lärare är det därför viktigt med kunskap om vilka applikationer som tar fram de positiva effekterna med surfplattan för att verktyget ska kunna bidra till lärandet. Användningen av applikationer som hjälper elever med feedback och bidrar till effektiviserat självständigt arbete är en viktig aspekt i dagens skola. Det beror på att många lärare har svårt
att hinna med alla arbetsuppgifter, visar en enkätundersökning från Skolverket (2014). Samtidigt är det viktigt att läraren väljer bra applikationer och uppgifter för att surfplattans möjligheter ska ha en positiv effekt. Som Özçakır et. al. (2019, s.118) skriver är det väldigt viktigt att läraren är medveten om surfplattans för- och nackdelar, samt att läraren själv kan använda surfplattan och dess applikationer på ett bra sätt. Detta är något som flera forskare påpekar och eftersom surfplattan är relativt ny i undervisningen finns det många lärare som inte har stött på detta verktyg tidigare och därför saknas det i vissa fall tillräckligt med kunskap hos dessa lärare. Litteraturstudien visar att surfplattor ger nya möjligheter och kan förbättra undervisningen om de används på rätt sätt. För att komma dit krävs att lärare
fortbildas och får möjlighet att lära sig hur surfplattor fungerar innan de ska användas som ett verktyg i undervisningen.
6.2.3 Vidare forskningsfrågor
Vidare forskning inom ämnet är något som vi och flera av forskarna efterfrågar. Eftersom surfplattor i geometriundervisningen är relativt nytt så finns det flera områden som behöver forskas mer kring. Något som vi efterlyser mer är forskning om hur surfplattan står sig mot andra undervisningsformer. Vidare forskning kan även undersöka varför surfplattan används så pass lite i svensk matematikundervisning i allmänhet, och geometriundervisning i
synnerhet. Det skulle vara intressant om en studie riktar in sig på varför användandet är lågt i svenska skolor när forskningen är tydlig med surfplattans många fördelar i
geometriundervisningen. Framtida forskning skulle också kunna fokusera mer på fördelar specifika åldrar. Då den nuvarande forskningen är relativt svepande och sätter inte
åldersskillnader i fokus. En tänkbar studie i det här ämnet skulle kunna rikta in sig på om surfplattor lämpar sig bättre för vissa åldrar eller är de positiva effekterna lika stora från förskolan till gymnasiet?
7 Referenslista
Arzarello, F., Bairral, M. A., & Dane, C. (2014). Moving from dragging to touchscreen: Geometrical learning with geometric dynamic softeware. Teaching Mathematics and Its Applications, 33(1), 39-51.
Crompton, H. (2017). Using Mobile Learning to Support Students’ Understanding in
Geometry: A Design-Based Reasearch Study. Educational Technology & Society, 20(3), pp. 207–219.
Dalton, S. K. & Hegedus, S. (2013) ’Small group to Whole Group Sharing of Ideas in an Elementary Geometry Class Utilizing Technology’, North American Chapter of the International Group for the Psychology of Mathematics Education.
E-bok. (u.å.). I Nationalencyklopedin, surfplatta. Hämtad 2021-02-18 från: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/surfplatta
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. första upplagan Stockholm: Natur & Kultur
Hilton, A. (2018) ‘Engaging Primary School Students in Mathematics: Can iPads Make Difference?’, International Journal of Science and Mathematics Education, 16(1), pp. 145– 165.
Kusumah, Y. S., Kustiawati, D. & Herman, T. (2020) ’The Effect of Geoegebra in Three-Dimensional Geometry Learning on Students’ Mathematical Commmunication Ability’ International Journal of Instruction, 13(2), pp. 895-908.
Liu, N. (2013) ‘iPad Infuse Creativity in Solid Geometry Teaching’, Turkish Online Journal of Educational Technology - TOJET, 12(2), pp. 177–192.
Löwing, Madeleine (2011). Grundläggande geometri: matematikdidaktik för lärare. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Markkanen, Peter (2021). Representationer, visualisering och resonemang i geometri: praktiknära studier i digitala lärmiljöer. Örebro: Örebro universitet, 2021
Ng, O.-L. & Sinclair, N. (2015) Area Without Numbers: Using Touchscreen Dynamic Geometry to Reason about Shape, Canadian Journal of Science, Mathematics and Technology Education, 15(1), pp, 84-101.
Otálora, Y. (2016) ‘Young Children Understanding Congruence of Triangles within a
Dynamic Multi-Touch Geometry Environment’, North American Chapter of the International Group for the Psychology of Mathematics Education.
Perry, D. R. & Steck, A. K. (2015) ‘Increasing Student Engagement, Self-Efficacy, and Meta-Cognitive Self-Regulation in the High School Geometry Classroom: Do iPads Help?’, Computers in the Schools, 32(2), pp. 122-143.
Skolforskningsinstitutet. Digitala lärresurser i matematikundervisningen. Delrapport skola. Systematisk översikt 2017:02 (1/2). Solna: Skolforskningsinstitutet.
Skolverket. (2014) Svar på öppen fråga i lärarenkäten 2014. Hämtad 2021-03-01 från: https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65bbd4/1553966406938/Bilaga %205.%20Med%20egna%20ord.pdf
Skolverket. (2015). Dynamisk Geometri. Hämtad 2021-02-26 från:
https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/1-
matematik/Grundskola/422_geometri%20åk4- 6/3_representationerochlarande/material/flikmeny/tabF/Artiklar/G4-6_03A_02F_Dynamisk_Geometri%20(1).docx
Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i matematik. Stockholm: Skolverket
Hämtad 2021-02-24: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3971
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: Reviderad 2019. Stockholm: Skolverket
Skolverket. (2020). TIMSS 2019: Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv.
Sollerman, S. & Winnberg, M. (2019). Matematik i PISA 2018: nuvarande innehåll och kommande förändringar. Stockholm: Skolverket
Hämtad 2021-02-15 från: https://www.skolverket.se/publikationer?id=5353
Özçakır, B. (2019) ‘Prospective Mathematics Teachers´ Technology Usages: A Case for Dynamic Geometry Software’, Acta Didactia Napocensia, 12(1), pp. 1-15.
Özçakır, B., Konca, A. S: & Arikan, N. (2019) ’Children’s Geometric Understanding through Digital Activities: The Case of Basic Geometric Shapes’, International Journal of
Författare Titel Tidsskrift Publikationsår Syfte Design Urval Datainsamling Land Studiens teoretiska utgångspunk t/ram Resultat Hilton, A.
Engaging Primary School Students in Mathematics: Can iPads Make a Difference? International Journal of Science and Mathematics Education 2016 Hur påverkar iPads elevers inställning och lärande i matematik. Australien. Enkätundersökn ing och enklare intervjuer. En skola med både killar och tjejer som var mellan 7 och 11 år.
Att
undervisning via iPads kan göra elevers inställning till matematik bättre.
Att eleverna upplevde användningen av iPads i undervisningen som roligt och lärorikt.
Liu, N.
IPAD INFUSE
CREATIVITY
IN SOLIDGEOMETRY TEACHING TOJET: The Turkish Online Journal of Educational Technology 2013 Undersöka hur geometriundervi sning med hjälp av surfplattor ökar elevers kreativitet och rumsuppfattning Taiwan Undersökning i en skola i Taipei. 4 olika klasser med totalt 158 andraklassare. Att genom ny teknologi (surfplattor och liknande) påverka elevers geometriska kunskaper.
Att genom surfplattor erbjuds nya möjligheter i undervisningen
Otálora, Y.
Young Children
Understanding Congruence of Triangles Within Dynamic Multi-Touch Geometry Environment. North American Chapter of the International Group for the Psychology of Mathematics Education. 2016 Studien ska undersöka hur andraklassare utvecklade förståelse av kongruens genom användandet av iPads och dynamiska representationer. USA. 13 stycken 7-8 åringar Fallstudie. Att lärande är en sociokulturell och situationsbas erad händelse och att lärande utvecklas genom både social interaktion och kulturella redskap (som t ex. surfplattor i detta fall).
Att surfplattor är ett bra verktyg för att lära yngre barn mer
abstrakta koncept inom geometri.
Bilal Özçakır
Ahmet Sami - Konca Nihat Arıkan
Children’s Geometric Understanding through Digital Activities: The Case of Basic Geometric Shapes
2019 Att undersöka hur elever påverkas av att tidigt få möta digitala inlärningsmetod er i geometriundervi sningen Turkiet 6 klasser från en förskola. Undersökningen höll på i 4 veckor Genom att använda digitala inlärningsmet oder i en tidig ålder så kan eleverna nå en högre kognitiv nivå.
Att eleverna förbättrar sina kunskaper genom digitala hjälpmedel i tidig ålder.
Dalton, Sara K & Hegedus, Stephen
Small Group to Whole Group Sharing of Ideas in an
Elementary Geometry Class Utilizing Technology 2013 Hur olika elevstrategier och idéer överförs från mindre grupper till helklass genom att applikationer på iPads. USA. Eleverna gick i årskurs 3 och 4. Undersökningen höll på i 3 veckor. Samlade data genom att lektionerna filmades och diskussioner med läraren i klassen. Att genom användninge n av iPads i undervisning en kommer eleverna först sitta i mindre grupper och göra uppgifter för att sedan diskutera i helklass och därigenom förbättra sin inlärning Denna typ av inlärningsmetod resulterade i en rik inlärningsmöjlighetför hela klassen. Helen Crompton
Using Mobile Learning to Support Students’
Understanding in Geometry: A Design Based Research Study
2017
Hur elever kan lära sig vinklar med hjälp av iPads USA Elever från 2 olika klasser i årskurs 4. totalt 6o elever och 2 lärare. Samlade data genom observationer och samtal. Att genom surfplattor ska eleverna få bättre möjlighet att utveckla sina kunskaper om vinklar
Att genom användning av digitala verktyg (surfplattor) finns väldigt mycket
möjligheter att utveckla undervisningen, men viktigt att speciellt läraren besitter
tillräckligt med kunskap kring ämnet och
Perry, D, R. Steck, A, K
Increasing Student
Engagement, Selfefficacy, and Metacognitive
Selfregulation in the High School Geometry Classroom: Do iPads Help? 2015 Syftet med denna studie är att bedöma effekten av att integrera iPads i en geometrisk kurs på sekundär nivå på akademisk prestation, studentengagem ang, själveffektivitet och metakognitiv självreglering. USA 110 studenter och två lärare Cirka hälften fick iPads. Samlade data genom test och observationer. Att elever kan bli distraherade av iPads i undervisning en och det inte används på bästa möjliga sätt
Lärare har tillgängliga resurser för att
minimera de störande effekterna av att använda iPads för icke-lärande aktiviteter. Det finns appar som gör det möjligt för lärare att övervaka elevernas användning av iPad. Dessutom kan införandet av
samarbetsarbete hjälpa eleverna att förbli engagerade i lektionerna när de arbetar med klasskompisar för att göra arbetet. Yaya S. Kusumah, D, K. Herman, T.
The Effect of GeoGebra in Three-Dimensional Geometry Learning on Students’ Mathematical Communication Ability 2020 Syftet med denna forskning är att analysera effekten av GeoGebra i tredimensionell geometriinlärnin g på elevernas matematiska kommunikations förmåga som helhet och baserat på elevernas tidigare matematiska förmågor. Indonesien (Jakarta) 84 high school elever. Eleverna delades in i tre olika grupper beroende på kunskapsnivå. Samlade in data genom test med 7 olika frågor.
För studenter med höga och medelstora
matematiska tidigare färdigheter fanns det signifikanta skillnader i matematisk
kommunikationsförmåg a mellan studenter som fick
GeoGebra-assisterad geometri-inlärning och studenter som fick traditionell undervisning, medan det för studenter med låg matematisk förmåga tidigare var där är ingen större skillnad. Bilal Özçakır PROSPECTIVE MATHEMATICS TEACHERS’ TECHNOLOGY USAGES: A CASE FOR DYNAMIC GEOMETRY SOFTWARE. Syftet med studien är att introducera programvara för dynamisk geometri för matematiklärare och undersöka Turkiet 3 matematiklärare En geometriuppgift gavs till varje deltagare och Att det är svårt för lärare att välja rätt teknik. Vissa lärare har problem med ny teknik och
För att integrera teknik i matematikinlärning bör matematikpedagoger välja den bästa mjukvaran i enlighet med sina kunskaper om teknik, pedagogik och matematik samt
deras
användning. med tre program för dynamisk geometri
observerades angående deras skäl för val och användning.
detta kan bli ett problem.
förstärka förståelsen för sina elever.
Ng, Oi-Lam & Sinclair, N.
Area Without Numbers” Using Touchscreen Dynamic Geometry to Reason About Shape 2015 syftet med denna studie är att se om undervisning med surfplattor där elever får ”klippa och klistra” i dynamisk geometriundervi sning Två klasser i årskurs 8 i Kanada, där forskarna agerade lärare under lektionerna. Att genom denna slags undervisning hoppas se förbättring hos elevernas kunskaper.
Resultatet visade att eleverna blev
motiverade att prata om former och figurerna mer än innan. Att undervisning i geometri verkade roligare med surfplattan och möjligheter öppnade sig. Även att eleverna såg att geometri var kul och inte bara kopplat till formler och regler.
