Leif Viman
Slaggasfalt, delrapport A
Ballastegenskaper och slitageegenskaper
enligt Prall
VTI notat 10-2015
|
Slaggasfalt, delr
apport A Ballastegenskaper och slitageegenskaper enligt Pr
all
www.vti.se/publikationer
VTI notat 10-2015
Utgivningsår 2015
VTI notat 10-2015
Slaggasfalt, delrapport A
Ballastegenskaper och slitageegenskaper enligt Prall
Leif Viman
Diarienr: 2013/0645-9.2 Omslagsbild: Leif Viman (VTI) Tryck: LiU-tryck, Linköping 2015.
VTI notat 10-2015
Förord
Detta är en delrapport i Vinnovaprojektet, Slagphalt 55016, inom programmet ”Strategiska innovationsområden” och beskriver ballast- och slitageegenskaper hos ett 10-tal olika slagger vid användning i asfaltbeläggningar. Kontaktperson har Lotta Lind, projektledare inom projektet, varit.
All provning har utförts på VTI:s vägmateriallaboratorium. Slaggerna har erhållits från olika stålindustrier i Sverige.
Linköping, 2015
Leif Viman Projektledare
VTI notat 10-2015
Process för kvalitetsgranskning
Extern peer review har genomförts av projektgruppen i projektet Slagphalt. Leif Viman har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus. Forskningschef Björn Kalman har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering. De slutsatser och rekommendationer som uttrycks är författarens egna och speglar inte nödvändigtvis myndigheten VTI:s uppfattning.
Process for quality review
External peer review was performed by the project group in project Slagphalt. Leif Viman has made alterations to the final manuscript of the report. The research director Björn Kalman examined and approved the report for publication. The conclusions and recommendations expressed are the author’s and do not necessarily reflect VTI’s opinion as an authority.
VTI notat 10-2015
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 7
Summary ... 9
1. Bakgrund ... 11
2. Beskrivning av utförda materialtester ... 12
3. Krav enligt Trafikverket ... 14
4. Resultat ... 15
5. Diskussion ... 17
6. Slutsatser ... 18
VTI notat 10-2015 7
Sammanfattning
Slaggasfalt, delrapport A – Ballastegenskaper och slitageegenskaper enligt Prall
av Leif Viman (VTI)
Det finns ett stort intresse att öka användningen av slagg genom att ständigt söka nya applikationsmöjligheter.
Detta projekt har inriktats på slaggers användning som ballast i asfaltbeläggning, där de mest positiva egenskaperna är de goda slitage- vidhäftnings- och bullerdämpande egenskaperna, samt god stabilitet och beständighet. Ett syfte med projektet är att göra slaggasfalt till ett naturligt val på vägar i tätbebyggt område, där det krävs hög hållfasthet till exempel i rondeller och vid trafikljus och där buller och partikelbildning är ett problem. Ett andra syfte är att öka material-hushållningen i samhället genom att använda slagger, som produceras i samband med
ståltillverkning istället för andra material vars egenskaper ofta resulterar i asfalt med sämre prestanda än slaggasfaltens.
I denna första delrapport redovisas och sammanfattas resultaten från undersökningar av ett 10-tal olika slagger, med avseende på:
1. ballastegenskaper
2. slitageegenskaper enligt Prall (SS-EN 12697-16).
Genom att förbättra processtekniken och hantera slaggerna på lämpligt sätt avseende krossning, magnetavskiljning och sortering med mera hos slaggproducenten, kan kvalitén bli bättre och jämnare och materialen bli ett värdefullt vägbyggnadsmaterial.
Slaggerna skickades in till VTI från respektive leverantör. VTI utförde all provning. Ballastprovningen av de olika slaggerna har utförts enligt gällande europastandarder för egenskaperna nötningsresistens, sprödhet och kornform:
SS-EN 1097-1 nötningsmotstånd (micro-Deval)
SS-EN 1097-2 motstånd mot fragmentering (Los Angelesvärde)
SS-EN 1097-9 motstånd mot nötning av dubbdäck (Nordiska kulkvarnsmetoden)
SS-EN 933-3 kornform - Flisighetsindex
För Prall-testerna har asfaltprovkroppar av typen ABS11 (asfalt för slitlager) tillverkats, där finfraktionen (0–4 mm) bestått av granitmaterial och allt material >4 mm bestått av respektive slagg. De allra flesta av de testade slaggtyperna är REACH-registrerade produkter.
Slutsatser från undersökningarna:
1. Resultaten visar att många slagger har ballastegenskaper motsvarande mycket bra bergmaterial.
VTI notat 10-2015 9
Summary
Slag asphalt, interim report A – Aggregate properties and wear characteristics according to Prall
by Leif Viman (VTI)
There is great interest in the steel industry to increase the use of slag by constantly seeking new application opportunities.
This project has focused on slag used as aggregate in asphalt pavement, where the most positive characteristics are the good adhesion and noise reduction properties, as well as good stability and durability. One aim of the project is to make the slag asphalt to a natural choice on roads in urban areas, where it is complicated because of congestion to do maintenance work and where high strength e.g. roundabouts, traffic lights, et cetera. Therefore, one wishes, and where noise and particle formation due to traffic is a problem. A second objective is to increase the material economy of society by using slag, produced in conjunction with steel instead of other materials whose properties often results in asphalt with poorer performance than Slag Asphalt.
In this first interim report, results of about 10 different slag types are summarized, with respect to:
1. ballast properties
2. wear properties according to Prall (EN 12697-16, Method A).
By improving the process technology and manage the slag material with regards to crushing, magnetic separation and sorting etc. of the slag producer, the quality become better and smoother and materials become valued for road construction.
Slag materials were sent to VTI from each supplier. VTI performed all testing.
Aggregates Testing of the various slag materials have been performed according to European standards for different properties like abrasion resistance, fragmentation and shape:
EN 1097-1 resistance to wear (micro-Deval)
EN 1097-2 resistance to fragmentation (Los Angeles Value)
EN 1097-9 resistance to abrasion of studded tires (Nordic Ball mill)
EN 933-3 particle shape – Flakiness index
For Prall tests, asphalt specimens of type ABS11 (asphalt wearing course), where made. The fine fraction (0-4 mm) consisted of granite materials and all materials >4 mm consisted of the respective slag material. 9 out of 10 slag types investigated are REACH registered products.
Conclusions from the studies:
1. The results show that many slag materials have aggregate characteristics
similar to very good rock.
2. Even wear properties tested according to Prall show very high/good abrasion
resistance.
VTI notat 10-2015 11
1.
Bakgrund
Inom stålindustrin framställs stålprodukter för olika ändamål. Oavsett vilka råvaror eller vilken processteknik man använder eller vilka stålkvaliteter som framställs erhålls alltid någon form av slagg. Av mängden producerad slagg i Sverige används över 80 % i olika applikationer. En av de applikationer där slagg ofta används är konstruktioner; t.ex. vägkonstruktioner där många olika slagger uppvisar goda egenskaper både som bundna och obundna material [Ref 1]. Det finns ändå ett stort intresse inom stålindustrin att ytterligare öka användningen av slagg genom att ständigt söka nya applikationsmöjligheter.
Slagg från ståltillverkning i ljusbågsugn (LB-slagg) är välkänd för att ha många egenskaper, som gör den mycket användbar som ballast i asfalt. Slaggens alkaliska egenskaper tillsammans med de sura egenskaperna hos bitumen ger bra vidhäftning mellan ballast och bindemedel, vilket har en positiv inverkan på beständigheten. Slaggens skrovliga yta ger också bra skjuvhållfasthet m.m. hos asfalten. Slaggasfalt har dessutom, tack vare sin porositet, bättre friktion och bullerdämpande egenskaper.
I Sverige är användningen trots detta hittills mycket begränsad, även om ett antal provsträckor med LB-slaggasfalt har lagts och följts upp under upp till 6 år. Dessa har visat på mycket goda egenskaper i fråga om stabilitet, styvhet, beständighet och bullerreduktion [Ref 2].
Kunskaperna om hur beständig slaggasfalt är mot slitage och partikelbildning vid användning av dubbdäck är däremot obefintlig. Jernkontoret (JK), stålindustrins branschorganisation, har därför genomfört ett projekt för att bygga upp kunskaper inom detta område, där VTI studerade både slitageegenskaper och partikelbildning på ett antal slagger.
Med resultaten från det projektet söktes och beviljades Jernkontorets teknikområde, TO55, medel från Vinnova för fortsättning på forskningen om slaggasfaltens egenskaper och JK projekt 55016, SLAGPHALT startade 2014-10-01.
Resultaten kommer att redovisas i följande tre rapporter, där denna rapport utgör delrapport (A): A. sten- och Pralltester
B. beständighet och stabilitet hos ABb-asfalt (asfalt för bärlager) C. slitagetest i VTIs provvägsmaskin.
Syftet med denna del av projektet är att undersöka och sammanfatta ballastegenskaperna och slitageegenskaperna för ett 10-tal olika slagger och hur dessa egenskaper påverkas av hur ballasten har tagits fram (genom enbart siktning, genom krossning och siktning, osv.). Alla testresultat från båda projekten, 55014 och 55016, sammanfattas.
Följande företag har levererat slagger till försöken på VTI:
Uddeholms AB, Hagfors Ovako Bar AB, Smedjebacken
Höganäs Sweden AB, Höganäs Ovako Sweden AB, Hofors
Outokumpu Stainless AB, Avesta Befesa ScanDust AB, Landskrona
SSAB Merox AB, Oxelösund Sandvik Materials Technology AB, Sandviken
Vargön Alloys AB, Vargön
Alla, utom en av slaggerna i undersökningen, är REACH-registrerade produkter. För en godkänd registrering krävs att ett material genomgår ett program av oberoende utförda tester avseende alla miljö- och hälsoaspekter. Alla de tester som genomförts för registreringen har visat att ingen av stålindustrins slaggtyper är klassificerad, dvs. ingen slagg har visat några egenskaper som är farliga för människors hälsa eller miljön [Ref 3].
12 VTI notat 10-2015
2.
Beskrivning av utförda materialtester
Slaggerna skickades in till VTI från respektive leverantör (stålföretag).
I vissa fall har företagen själva gjort provberedningen i form av krossning och siktning till analysfraktioner för provning av ballastegenskaper samt för tillverkning av asfaltmassa till Prallförsöken och i vissa fall gjordes provberedningen på VTI.
För att utreda hur provberedningen påverkar kvalitén hos den framtagna ballasten gjordes detta dels genom enbart siktning till önskade analysfraktioner direkt ur bulkmaterialet och dels genom kombinerad krossning och siktning.
I samtliga fall genomförde VTI alla stentester, all tillverkning av asfaltprovkroppar för Prall-testerna och alla Pralltester.
Ballastprovning
Provningen av de olika slaggerna har utförts enligt gällande europastandarder för egenskaperna nötningsresistens, sprödhet och kornform:
SS-EN 1097-1 nötningsmotstånd (micro-Deval)
SS-EN 1097-2 motstånd mot fragmentering (Los Angelesvärde)
SS-EN 1097-9 motstånd mot nötning av dubbdäck (Nordiska kulkvarnsmetoden)
SS-EN 933-3 kornform (Flisighetsindex).
a) Kulkvarn b) Micro-Deval
c) Los Angeles d) Siktar för flisighetsindex
VTI notat 10-2015 13
Slitagetester enligt Prall
För Pralltesterna blandades asfaltmassa på VTI:s laboratorium, med respektive slagg, enligt receptet bergmaterial 0/4 mm och slagg 4/8 och 8/11,2 mm. Provkroppar av beläggningstypen ABS 11 70/100 (slitlagerasfalt) tillverkades sedan med hjälp av Marshallpackning enligt SS-EN 12697-30. Denna packning motsvarar den packning som sker genom vältning på väg.
Provkropparna blir 63 mm höga och har en diameter på 100 mm. För Pralltester delas dessa på mitten. Testet utförs sedan på den sågade ytan. (Enligt standarden SS-EN 12697-16 skall provning utföras på osågad yta på borrkärnor från väg och på sågad yta för laboratorie-tillverkade provkroppar).
14 VTI notat 10-2015
3.
Krav enligt Trafikverket
Kraven på ballast till asfaltbeläggningar finns angivna i Trafikverkets regelverk TRVKB 10 Bitumenbundna lager (se Tabell 1, nedan). De egenskaper som ska testas förutom kornstorleks-fördelning är nötningsegenskaper (kulkvarnsvärde och micro-Deval), sprödhet (Los Angeles-värde) och kornform (flisighetsindex). Normalt är det kulkvarnsvärdet, som främst avgör om ett material har tillräckligt goda egenskaper för att fungera som ballast till slitlagerbeläggning. Flera av slaggerna har även testats avseende övriga parametrar.
Tabell 1 Sammanställning över Trafikverkets krav på ballast till asfaltbeläggning (Ur TRVKB 10 Bitumenbundna lager).
Flisighetsindex (FI) ÅDTk.just x 1000
<0,5 0,5-1,5 1,5-3,5 3,5-7,0 Slitlager ABT ≤20 ≤20 ≤20 ≤20 ABS ≤20 ≤20 ≤15 ≤15 ABD ≤20 ≤20 ≤15 ≤15 Bindlager ABb ≤20 ≤20 ≤20 ≤20 Bärlager AG ≤20 ≤20 ≤20 ≤20 Los Angelesvärde (LA) ÅDTk.just x 1000 <0,5 0,5-1,5 1,5-3,5 3,5-7,0 Slitlager ABT ≤25 ≤25 ≤25 ≤25 ABS ≤25 ≤25 ≤25 ≤20 ABD ≤25 ≤25 ≤20 ≤20 Bindlager ABb ≤25 ≤25 ≤25 ≤25 Bärlager AG ≤25 ≤25 ≤25 ≤25 Micro-Devalvärde (MDE) ÅDTk.just x 1000 <0,5 0,5-1,5 1,5-3,5 3,5-7,0 Slitlager ABT - - - - ABS - - - - ABD - - - - Bindlager ABb ≤15 ≤15 ≤15 ≤10 Bärlager AG ≤15 ≤15 ≤15 ≤15 Kulkvarnsvärde (AN) ÅDTk.just x 1000 <0,5 0,5-1,5 1,5–3,5 3,5–7,0 Slitlager ABT ≤14 ≤14 ≤10 ≤7 ABS ≤14 ≤10 ≤7 ≤7 ABD ≤14 ≤10 ≤7 ≤7 Bindlager* ABb ≤14 ≤14 ≤14 ≤10 Bärlager* AG ≤14 ≤14 ≤14 ≤10
*/ om lagret ska trafikeras (annars inga krav på kulkvarn)
Anm: Sedan 2014-07-01 finns en ny utgåva av trafikverkets krav med beteckningen TDOK 2013:0529. Det är dock ingen förändring avseende ballastkraven ovan.
VTI notat 10-2015 15
4.
Resultat
Huvudsyftet med provningen av dessa slagger har varit att bedöma deras användning som ballast i asfaltbeläggningar och i vilka sammanhang de kan ha fördelar gentemot naturlig ballast bl.a. på grund av sin porositet, slitstyrka och goda vidhäftningsegenskaper. Vidhäftning är en viktig parameter för alla typer av beläggningar medan det för slitlagerbeläggningar främst är kulkvarnsvärdet som är utslagsgivande och för bind- och bärlagerbeläggningar främst är hållfasthet och kornform som har betydelse. Hållfastheten mäts genom Los Angeles- och mikrodevaltester och kornformen genom flisighetsindex.
Ballastprovning
I Tabell 2 sammanfattas resultaten från alla ballasttesterna.
Tabell 2 Sammanställning av resultaten från sten- och Pralltester.
Anm:
* Enkelprov utfört pga. materialbrist
** För stor spridning, omprov ej utfört pga. materialbrist
*** För stor spridning, omprov ej utfört pga. dåligt kulkvarnsvärde s Materialet siktat
ks Materialet krossat och siktat
VTI Slaggtyp Anm.
ärende Fraktion Mg/m3 Fraktion AN Fraktion MDE LA Fraktion FI
12-107 EAF S 8/11,2 3,03 8/11,2 9,1 - - - - s 13-018 EAF S 11,2/16 3,03 11,2/16 11,8 10/14 8 19 - s 14-202 EAF S 11,2/16 3,02 11,2/16 17,6 10/14 10 28 4/31,5 4 ks 12-135 NFS 8/11,2 3,23 8/11,2 10,5 - - - - ks* 13-198 NFS 10/12,5 3,23 11,2/16 10,0 10/14 8 16 8/16 6 ks 12-136 EAF C 8/11,2 3,18 8/11,2 20,5 8/11,2 14 26 - s
13-023 EAF C 11,2/16 3,45 11,2/16 12,9 10/14 9 17 8/11 & 11/16 2 & 1 ks
13-190 EAF C 8/10 3,46 11,2/16 12,9 10/14 10 16 8/16 3 ks 12-167 EAF C 8/11,2 3,81 8/11,2 8,6 - - - - ks 12-168 BOS 8/11,2 3,54 8/11,2 8,2 - - - - ks 14-099 BOS 10/14 7 14 4/16 5 ks 14-004 ABS 8/11,2 2,71 8/11,2 12,1 8/11,2 11 20 ks 12-171 SMS 11,2/16 2,88 11,2/16 14,6 10/14 13 18 10/16 6 ks 12-171-2 SMS 8/11,2 2,88 8/11,2 13,3 - - - - ks** 13-024 SMS 11,2/16 2,54 11,2/16 22,1 - - - - ks 12-210 EAF S 8/11,2 3,56 8/11,2 14,1 - - - - ks 12-210 EAF S 8/11,2 2,68 8/11,2 29,4 - - - - s*** 13-056 EAF S 11,2/16 2,85 11,2/16 15,2 - - - - ks 13-193 EAF C 8/11,2 3,58 11,2/16 12,6 10/14 9 15 8/16 3 ks 14-242 EAF S 11,2/16 3,40 11,2/16 32,9 10/14 19 31 4/16 6 s
16 VTI notat 10-2015
Slitagetester enligt Prall
Förutom stentester, har även slitageegenskaperna hos slaggasfalt, tillverkad med respektive slagg, undersökts genom Pralltest enligt SS-EN 12697-16. Prallförsöken utfördes på en ABS 11 70/100 med recept motsvarande det som användes vid testning av slitage- och partikelegen-skaper i VT:Is provvägsmaskin med slagg från Ovako Bar. Alla de slagger, för vilka både kulkvarns- och Prallvärde tagits fram, finns sammanställda i Tabell 4.
I Trafikverkets kravdokument TRVKB 10 bitumenbundna lager finns inga krav angivna för Prall, men generella riktvärden för nötningsresistens anges i Tabell 3 och [Ref 4].
Tabell 3 Riktvärden för Prall
Prallvärde ml
Slitstyrka
<20 mycket bra slitstyrka 20-29 bra slitstyrka
30-39 tillfredställande slitstyrka 40-50 mindre tillfredställande slitstyrka
>50 dålig slitstyrka
Tabell 4 Sammanställning av densitet, kulkvarnsvärde och Prall för de olika slaggerna
VTI-nr Företag Densitet Kulkvarn Prall
ABS11 70/100 1* 12-167 EAF C 3,81 8,6 24,5 2 12-107 EAF S 3,03 9,1 30,5 3 12-135 NFS 3,23 10,5 25,6 4 13-198 NFS 3,23 10,0 21,4 5 12-168 BOS 3,54 8,2 27,3 6 14-004 ABS 2,71 12,1 37,0 7 13-023 EAF C 3,45 12,9 28,1 8 13-024 SMS 2,54 22,1 45,2 9 13-056 EAF S 2,85 15,2 35,2 10 13-193 EAF C 3,58 12,6 25,7 11** 14-242 EAF S 3,40 32,9 -
*/Denna slagg användes vid provvägsmaskintestet på ABS11 70/100. **/Pralltest utfördes ej pga. högt kulkvarnsvärde
Resultaten i denna undersökning visar att många av slaggerna har mycket goda
slitage-egenskaper. Kulkvarnsvärdena i tabell 4 kan jämföras med kraven i tabell 2 och Prallresultaten med riktvärdena i tabell 3, där undersökningen visar att de flesta av de provade slaggerna hamnar i gruppen ”bra slitstyrka”.
Densitet och porositet är två viktiga parametrar när man proportionerar en asfaltbeläggning med slagg som ballast. Hög densitet innebär sänkt bindemedelshalt (för att erhålla samma volym-förhållande mellan ballast och bitumen i asfaltbeläggningen) medan hög porositet innebär högre bindemedelshalt (eftersom en del av bindemedlet sugs in i porerna).
”Normalt” Svenskt bergmaterial (granit) har densiteten ~2,66 Mg/m3, medan dessa slagger ligger mellan 2,54 och 3,81.
VTI notat 10-2015 17
5.
Diskussion
Undersökningarna av de olika slaggernas ballastegenskaper och slitagemotstånd enligt Prall hos motsvarande slaggasfalter visar mycket goda resultat, där många av slaggerna mycket väl kan konkurrera med de naturliga ballastmaterialen.
Tabell 2 visar att inget av materialen har några problem att uppfylla kraven avseende hållfasthet och kornform (MDE, LA och FI).
Genom jämförelse av resultaten i Tabell 2 framgår det att de material, som både krossats och siktats för att få fram önskade analysfraktioner ofta håller högre kvalitet. I de fall prover ur samma materialtyp har tagits fram både genom enbart siktning och genom krossning + siktning har kulkvarnsvärdena gått från underkända till godkända (jämför t.ex. tre olika prover från Höganäs och tre olika prover från Uddeholms). Krossning före siktning gör att materialet delar sig i sprickanvisningar och att svagare bitar smulas sönder. Resultatet blir att den tillverkade ballasten blir stabilare och av bättre kvalitet. Slaggballast med godkända kulkvarnsvärden kan alltså tillverkas genom rätt materialbearbetning.
Genom jämförelse mellan de analyserade Prallvärdena och riktvärdena i Tabell 3 framgår att många av slaggasfalterna uppvisar god eller mycket god slitstyrka. Genom optimering av förbehandlingen av materialen kan Prallvärdena troligen förbättras ytterligare något.
18 VTI notat 10-2015
6.
Slutsatser
Undersökning av olika slaggers ballastegenskaper och slitagemotstånd enligt Prall har visat mycket goda resultat, där många av slaggerna mycket väl kan konkurrera med de naturliga ballastmaterialen.
Genom rätt förbehandling av materialen (krossning+siktning) kan materialens egenskaper förbättras avseende kulkvarns- och Prallvärde.
VTI notat 10-2015 19
Referenser
[1] Torbjörn Jacobson. Stålslagg i asfaltbeläggning – Kunskapsöversikt. VTI Notat 5-2008.
[2] Torbjörn Jacobson och Nils Gunnar Göransson. Stålslagg i asfaltbeläggning. Fältförsök 2005 – 2012. VTI Notat 19-2013.
[3] Chemical Safety Report, Ferrous Slag from The REACH Ferrous Slags Consortium
[4] Torbjörn Jacobson och Leif Viman. Modifiering av Prallmetoden och nordisk ringanalys. VTI Notat 58-1998.
HUVUDKONTOR/HEADOFFICE LINKÖPING
post/mail SE-581 95 Linköping tel +46 (0)13-20 40 00 www.vti.se BORLÄNGE post/mail BOX 920 SE-781 70 BORLÄNGE tel +46 (0)243-44 68 60 STOCKHOLM post/mail BOX 55685 SE-102 15 STOCKHOLM tel +46 (0)8-555 770 20 GÖTEBORG post/mail BOX 8072 SE-402 78 GÖTEBORG tel +46 (0)31-750 26 00 HUVUDKONTOR/HEADOFFICE
LINKÖPING
post/mail SE-581 95 Linköping tel +46 (0)13-20 40 00 www.vti.se BORLÄNGE post/mail BOX 920 SE-781 70 BORLÄNGE tel +46 (0)243-44 68 60 STOCKHOLM post/mail BOX 55685 SE-102 15 STOCKHOLM tel +46 (0)8-555 770 20 GÖTEBORG post/mail BOX 8072 SE-402 78 GÖTEBORG tel +46 (0)31-750 26 00
www.vti.se
HEAD OFFICE LINKÖPING SE-581 95 LINKÖPING PHONE +46 (0)13-20 40 00 STOCKHOLM BOX 55685 SE-102 15 STOCKHOLM PHONE +46 (0)8-555 770 20 GOTHENBURG BOX 8072 SE-402 78 GOTHENBURG PHONE +46 (0)31-750 26 00 BORLÄNGE BOX 920 SE-781 29 BORLÄNGE PHONE +46 (0)243-44 68 60 LUND Scheelevägen 2 SE-223 81 LUND PHONE +46 (0)46-540 75 00 VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende ochinternationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Huvuduppgiften är att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafi k och transporter. Kvalitetssystemet och miljöledningssystemet är ISO-certifi erat enligt ISO 9001 respektive 14001. Vissa provningsmetoder är dessutom ackrediterade av Swedac. VTI har omkring 200 medarbetare och fi nns i Linköping (huvudkontor), Stockholm, Göteborg, Borlänge och Lund. The Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI), is an independent and internationally prominent research institute in the transport sector. Its principal task is to conduct research and development related to infrastructure, traffi c and transport. The institute holds the quality management systems certifi cate ISO 9001 and the environmental management systems certifi cate ISO 14001. Some of its test methods are also certifi ed by Swedac. VTI has about 200 employees and is located in Linköping (head offi ce), Stockholm, Gothenburg, Borlänge and Lund.
